Samhällslära

Transkript

1 Samhällslära Riksdagsvalet kallas numera också för statsministervalet. Vad beror detta på och vilken ställning har statsministern i Finlands politiska system? Riksdagsvalets vinnande parti får möjlighet att bilda regering, vilket gör riksdagsvalet till ett viktigt val med tanke på statsministerposten, eftersom det vinnande partiet brukar få den posten. Riksdagen röstar fram statsministern (SM) och den kandidat som får majoriteten av rösterna blir Finlands statsminister vars första uppgift är att bilda regering. SM:s roll har förstärkts gentemot presidentens och numera leder SM och regeringen EU-arbetet för Finlands del. Presidenten utnämner SM när riksdagen gjort sitt val. Riksdagspartierna förhandlar om regeringens sammansättning och regeringsprogrammet. Målet med regeringsbildningen är en majoritetsregering med brett stöd i riksdagen och ett misstroendevotum mot regeringen kan uppfattas som ett misstroendevotum mot SM. SM:s avgång brukar innebära att hela regeringen avgår. SM sitter med i alla utskott i regeringen och leder och planerar regeringens möten förutom presidentföredragningarna då presidenten är ordförande för mötet. SM leder förutom EU-politiken också inrikespolitiken. Om presidenten inte kan sköta sina uppgifter tar statsministern över tills en ny president är vald. 2. I Finansministeriets meddelande 30/2008 heter det: (Se bifogat prov!) Vilka för- och nackdelar kan det vara med lokala val? Lokala avtal innebär att företag kan göra upp avtal med enskilda anställda, i motsats till kollektivavtal där hela branschen följer samma avtal. Vid t.ex. löneförhandlingar kan ett lokalt avtal vara bättre om den anställda kan förhandla sig till en bra lön och olika förmåner, men lokala avtal kan också innebära en juridiskt svag ställning för den anställda och sämre avtal än ett kollektivavtal. Lokala avtal kan göra det lättare för företaget att avsluta arbetsförhållanden eller minska på kostnaderna i företaget genom t.ex. lönesänkningar. Branscher och företag påverkas olika av förändringar i samhället och i ekonomin. För företagen innebär lokala avtal en större frihet och möjlighet att följa med konjunkturerna via direkta förhandlingar med sina anställda istället för stora förhandlingar mellan arbetsmarknadsorganisationerna. Vid sämre tider kan anställda med lokala avtal gå med på sämre villkor i utbyte mot att ingen sägs upp. Lokala löneförhandlingar kan leda till stora skillnader mellan anställdas löner. Kollektivavtal innebär oftast större trygghet för anställda eftersom facket är involverat. 3. Diskutera faktorer med betydelse för efterfrågan och utbud av följande produkter: a) hotell- och turismtjänster i Finland b) sågade varor tillverkade i Finland c) stambyten (rörrenovering) i flervåningshus i Finland

2 a) Efterfrågan påverkas av klimatet, årstiderna och prisnivån i Finland jämfört med prisnivån i andra länder. En stark euro minskar intresset för utländska turister, medan finländares turism inom Finland inte påverkas av det, däremot kan finländare välja att resa utomlands om euron är stark. Företagens och hushållens ekonomiska situation avgör vilka resmål som väljs, vid sämre tider kan finländare välja att turista i Finland. Servicenivån är hög i Finland och omgivningen är ren och trygg. Utbudet påverkas av antalet turister som beräknas besöka orten under året. Olika evenemang som stora idrottstävlingar eller utmärkelser som Europas kulturhuvudstad innebär gratis marknadsföring och ökar efterfrågan på hotelltjänster i landet. b) Efterfrågan påverkas av behovet av virke i Finland och i utlandet. Utbudet påverkas av tillgången till råvaror och priset på dessa. Skattelättnader och minskade handelshinder mellan länder sänker priset på virke vilket höjer efterfrågan. Konkurrensen mellan virkesproducenterna påverkar utbudet. Eurons värde påverkar försäljningen av finskt virke utomlands. c) Efterfrågan påverkas av behovet av rörremonter i äldre fastigheter. Husbolags ekonomiska läge och statens hushållsavdrag för rörremonter påverkar också efterfrågan på tjänsterna. Tillgången till rörmokare påverkar utbudet. 4. Vidstående tabell ger upplysningar om vissa finländska börsbolag enligt läget a) Förklara vad som avses med dividend. Jämför företagen i tabellen med avseende på dividendavkastning. b) Vilka aspekter ska en småsparare tänka på när han överväger att investera i finländska företags börsaktier? a) Dividend är den avkastning eller vinst som utbetalas till aktieägare när företaget haft ett ekonomiskt bra år. Bolagsstämman avgör hur stor dividenden är per aktie. Enligt tabellen så hade Sanoma den bästa dividenden medan Finnlines hade den lägsta och delade inte ut någon dividend alls. b) 1 2 poäng: En aktiesparare bör ha kunskap om de företag han/hon investerar i och bör följa med de ekonomiska konjunkturförändringarna i Finland och på världsmarknaden. En sparare bör sprida ut sina risker, speciellt när det gäller aktier och det lönar sig att investera i både stabila, välkända företag och nya, växande företag. Riskerna med placeringen bör tas i beaktande och spararen måste bestämma om han/hon vill investera under en kort eller lång period och hur stor investering han/hon har råd med med tanke på riskerna och kostnaderna för placeringen. Det lönar sig också att notera att vissa företag inte betalar ut dividend till sina aktieägare så då är den enda vinsten en möjlig försäljningsvinst. 5. Vilka rättigheter har konsumenten i en situation där det visar sig att den prokukt han köpt är oduglig? Hur kan konsumenten vid behov bevaka sina rättigheter i frågan?

3 Konsumenten har vissa rättigheter när det gäller defekta varor. Försäljaren ska helst kontaktas omedelbart eller åtminstone inom en skälig tid när en defekt vara upptäckts och tillsammans med försäljaren kan varan endera repareras, bytas ut eller så sänks priset om varan trots allt kan användas (jfr en trasig telefon och en stol med en repa på ett icke synligt ställe), om varan inte kan ersättas eller om kunden inte går med på ett nedsatt pris kan avtalet hävas och pengarna återbetalas. Om försäljaren vägrar gå med på att ersätta varan så kan konsumenten ta kontakt med konsumentombudsmannen och göra en reklamation. Tvistemålet går vidare till tingsrätten om inte konsumentombudsmannen eller konsumtentklagonämnden lyckas få till stånd en förlikning mellan parterna. Försäljaren har ansvar för att varan är hel eller att tjänsten fungerar. Om det finns en garanti på varan eller tjänsten kan den åberopas vid reklamationen. Konsumentskyddslagen gäller endast privatpersoners köp för privat bruk av näringsidkare. 6. Hur ingås äktenskap, samboskap och registrerade partnerskap? Hur upplöses de, och vilka rättsverkningar har de, vart och ett av dem? Äktenskap ingås via vigsel, medan ett samboförhållande inte kräver några andra åtgärder än att två personer väljer att bo tillsammans. Ett registrerat parförhållande ingås via en borgerlig vigsel mellan två personer av samma kön. Samboförhållandet upphör när parterna inte längre bor tillsammans. Äktenskap och registrerade parförhållanden upphör när en av makarna dör eller vid äktenskapsskillnad. Äktenskap och registrerat parförhållande innebär att giftorätt tillämpas. Om ett äktenskap slutar i skilsmässa ska vårdnaden om barnen avtalas om. Ett äktenskap kan ingås via en borgerlig eller kyrklig vigsel. Ett äktenskap kan inte ingås om makarna är gifta från tidigare, för nära släkt eller underåriga. Makarna väljer om de vill ha samma efternamn, eller om de behåller sina efternamn, eller om de väljer ett nytt efternamn. Makarna har rätt att adoptera varandras barn, vilket parterna i ett reigstrerat parförhållande inte har. Makarna har inte ansvar för varandras skulder, men däremot har de gemensamt ansvar för all gemensam egendom och gemensamma skulder. Vid skilsmässa kan en av makarna bli skyldig att betala underhåll till den andra maken. Ett registrerat parförhållande innebär rent juridiskt samma sak för parterna, med undantag för att efternamnet inte byts annat än via en separat namnändring, och parterna får inte intern adoptionsrätt. OBS! Från och med 2011 har lagen som gäller sambon förändrats. T.ex. sambon som bott tillsammans minst 5 år eller har barn tillsammans rätt till gottgörelse om den ena parten ekonomiskt stött den andra eller om en av parterna skött om hushållet och barnen vilket möjliggjort att den andra parten satsat på sin karriär. 7. Budgeten för Europeiska unionen uppgick år 2008 till ca 129 miljarder euro. I unionens finansieringsram för åren utgör jordbrukets andel ca 35 % av utgifterna. Varför är jordbrukspolitiken en fråga som skapat motsättningar i Europeiska unionen?

4 Jordbruket är viktigt i många stora EU-länder (t.ex. Frankrike och Polen). Jordbrukspolitiska beslut fattas helt på EU-nivå där olika jordbruksstöd (miljöstöd, direktstöd) väckt diskussion. Alla länder strävar efter att stöda sin egen produktion och EU betalar ut stöd till jordbrukarna för att de ska få ersättning för sitt arbete. Vissa länder är nettobetalare och andra är nettomottagare när det gäller EUbidrag, vilket skapar schismer mellan länderna. EU-stöden har uppfattats som byråkratiska och otillräckliga. Jordbrukare kan få stöd för att odla ekologiskt eller för att låta jorden ligga i träda. Åkerarealen avgör oftast hur stort stöd en jordbrukare får. I Finland behövs bidragen för att alls kunna producera något speciellt i norra delarna av Finland, vilket väcker avundsjuka hos jordbrukare på sydligare och varmare breddgrader. Kvaliteten på jordbruksprodukterna och EU:s mål att stöda landsbygden och regional utveckling är en väsentlig del av jordbrukspolitiken, vilket också förklarar dess stora andel av budgeten. Jordbrukspolitiken strävar till mångsidig produktion. EU har ofta en överproduktion på jordbruksprodukter vilket pressar ner priserna och ökar behovet av EU-stöd. EU subventionerar sin egen produktion vilket gör att konkurrensen på världsmarknaden snedvrids och många länder kritiserar EU för att förstöra jordbruksproduktionen i speciellt U-länder p.g.a. låga priser. 8. Nedan ser du en skämtteckning som illustrerar förslaget till grundlag för Europeiska unionen. Det har senare ersatts av ett förslag till grundfördrag för Europeiska unionen (det s.k. Lissabonfördraget). (Se bifogat prov!) a) Tolka bildens syn på förslaget till grundlag för Europeiska unionen och mottagandet av förslaget bland européerna. b) Varför har man velat ersätta grundlagen med ett grundfördrag för Europeiska unionen, och vilka centrala förändringar skulle grundfördraget, i fall att det träder i kraft, ge upphov till i europeiska unionens beslutsorganisation? a) Teckningen föreställer medborgarnas rädsla för EU:s grundlag i form av ett monster som symboliserar de olika EU-länderna. Medborgarna skriker att de röstar med fötterna genom att fly undan och visar sina åsikter på det sättet. b) 1 2 poäng: Begreppet grundlag skapade problem för många länder eftersom det uppstod en rädsla för att EU utvecklas till en federal stat. I Frankrike och Holland ordnades det folkomröstningar om grundlagen och där röstade medborgarna emot det, vilket ledde till att Lissabonfördraget skapades och ordet grundlag slutade användas. I Lissabonfördraget får Europaparlamentet (EP) större makt och för att förenkla EU:s samarbete inom och utanför gränserna skapades en president och en utrikesminister. 3-4 poäng: I Lissabonfördraget jämställs EP med ministerrådet inom många områden, t.ex. går allt fler lagar via både EP och Ministerrådet. En miljon EU-medborgare kan lägga fram ett lagförslag för Kommissionen som väljer hur den går vidare med förslaget. Medlemsländer kan välja att utträda ur unionen. EU blir en juridisk person istället för EG. Europeiska rådet blir en officiell institution i EU. Lissabonfördraget fastställer egentligen sådant som redan varit status quo under en längre tid och strävar till att effektivera och förtydliga EU:s institutioners arbete.

5 +9. Nedan återges två ställningstaganden om invandring och en figur som visar invandring och utvandring samt nettoinvandring i Finland (Se bifogat prov!) a) Hur har nettoinvandringen och dess komponenter utvecklats ? b) Hur skiljer sig jussi Halla-ahos och Matti Vanhanens sätt att se på invandring från varandra? Hur motiverar de sina synsätt? c) Behandla orsaker bakom utvecklingen av invandringen samt faktorer som bidrar till integreringen av invandrare ur olika invandrargrupeprs synvinkel? a) 2 poäng Utflyttning från landet var som störst på 70-talet för att minska på 80-talet under 2000-talet har den ökat igen. Inflyttningen till landet var som lägst i mitten av 70-talet och har varit som störst under talet. Nettoinflyttningen var störst 1990 då över personer flyttade in till landet, medan den var som lägst då personer flyttade ut från landet. b) 3 poäng Halla-aho ser negativt på inflyttningen till landet, medan Vanhanen ser positivt på den. Halla-aho ser inflyttare som ett hot och orsaken till konflikter i samhället, medan Vanhanen anser att de nyinflyttade behövs som arbetskraft och att de inte är ett hot mot det finländska samhället. Enligt Halla-aho ökar rasismen eftersom finländare tror att integrationen av invandrare misslyckats, trots att det är invandrarna och mångkulturalismen som skapar konflikterna och han hänvisar till andra länders erfarenheter av samma problem. Vanhanen vill inte tro på överdrivna hotbilder av invandrare utan han ser hellre att gränserna mellan stater suddas ut och att murar mellan människor rivs. c)1 2 poäng Inflyttarna kommer till Finland av olika orsaker. Vissa finländare flyttar tillbaka från utlandet, utlänningar kommer till Finland som flyktingar, asylsökande, studerande. Utlänningar flyttar efter arbete eller för att de gift sig med en finländare. Integrationen kräver språkkunskaper och en möjlighet att studera eller arbeta i landet. 3 4 poäng Flyttningsrörelserna påverkas av globaliseringen och förändringar på arbetsmarknaden. Det blir allt lättare att flytta och arbeta i ett annat land, t.ex. som EU-medborgare. Finland är ett attraktivt land att flytta till p.g.a goda möjligheter att studera och hög levnadsstandard. Katastrofer runt om i världen ökar andelen flyktingar som flyr undan krig och miljökatastrofer. De finländska myndigheterna försöker integrera t.ex. flyktingar genom att utbilda dem (via språkkurser och kurser i finländska sedvänjor) och hjälpa dem hitta arbete Följande citat gäller finska statens ekonomiska politik och den ekonomiska stimulansen under de sista åren av 2000-talet? (Se bifogat prov!) a) Förklara slutledningskedjan i det understrukna partiet. b) Jämför med varandra Jyrki Katainens och Markku Lehmus synsätt och de ekonomiska grunderna för den. c) Vilka problem hamnade den globala ekonomin i år 2008, och med vilka medel försöker finska staten för sin del svara på problemen? a) 2 poäng: Sänkt inkomstskatt ökar hushållens tillgångar och sänkt mervärdesskatt sänker priserna på varor och tjänster vilket ökar konsumtionen. Efterfrågan kan vid ekonomiska kriser ökas på detta sätt.

6 b) 3 poäng: Katainen anser att skattesänkningarna kommer att öka efterfrågan. Han ser dock en risk med att öka statens utgifter samtidigt genom åtgärder som inte nödvändigtvis leder till den ekonomiska stimulans som man väntat sig och antagligen kräver att staten tar lån för att klara av både minskade intäkter och ökade utgifter. Lehmus vill hellre se att staten ökar sina utgifter eftersom åtgärderna då kan riktas mot rätt håll och stimulera på rätt områden. Via skattesänkningar kan inte konsumtion garanteras eftersom människor antagligen sparar en del av pengarna. c) 1 2 poäng: Finanskrisen 2008 som fick sin början i USA spred sig till övriga världen. Bankerna hade lånat av varandra vilket ledde till en global kreditkris när tillgången till kredit och kapital minskade drastiskt. Kurserna på aktiemarknaden sjönk och produktionen i i-länderna minskade kraftigt. Finska staten försökte stöda den inhemska efterfrågan och ökade p.g.a. det sin skuldbörda. Staterna var tvungna att ta över konkurshotade banker och gick in för insättningsgarantier för att sparare inte skulle ta ut sina pengar. Vissa banker gick i konkurs vilket ökade oron både på finansmarknaden och bland sparare. USA:s finanspolitik hade gjort det lätt att få bostadslån utan säkerhet. Bostadspriserna steg kraftigt och bubblan fortsatte växa tills värdet på bostäderna började sjunka och amerikanerna visade sig ha stora svårigheter att betala tillbaka sina lån. Bostadslånen hade placerats i diverse värdepapper vilkas värde sjönk när bolånebubblan i USA sprack. Detta ledde till stora förluster bland investerare och sparare. Bankerna tog över de obetalda husen och fick i sin tur svårt att betala bankens skulder vilket ledde till en kedjereaktion runtom i världen. Finanskrisen ledde till att bl.a. ECB gick in för att sänka styrräntan. (Amerikanska Federal Reserv sänkte sin styrränta till en rekordlåg nivå på 0 % - 0, 25 % 2009). Finska staten sänkte skatterna för att stimulera ekonomin och sysselsättningen och undvek att göra stora nedskärningar i den offentliga sektorn vilket skulle ha förvärrat situationen för hushållen. Läget på världsmarknaden har fortsatt vara instabil och många länder kämpar fortsättningsvis med stora budgetunderskott, samt stora statsskulder.