Samhällslära

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällslära 19.3.2010"

Transkript

1 Samhällslära Riksdagsvalet kallas numera också för statsministervalet. Vad beror detta på och vilken ställning har statsministern i Finlands politiska system? Riksdagsvalets vinnande parti får möjlighet att bilda regering, vilket gör riksdagsvalet till ett viktigt val med tanke på statsministerposten, eftersom det vinnande partiet brukar få den posten. Riksdagen röstar fram statsministern (SM) och den kandidat som får majoriteten av rösterna blir Finlands statsminister vars första uppgift är att bilda regering. SM:s roll har förstärkts gentemot presidentens och numera leder SM och regeringen EU-arbetet för Finlands del. Presidenten utnämner SM när riksdagen gjort sitt val. Riksdagspartierna förhandlar om regeringens sammansättning och regeringsprogrammet. Målet med regeringsbildningen är en majoritetsregering med brett stöd i riksdagen och ett misstroendevotum mot regeringen kan uppfattas som ett misstroendevotum mot SM. SM:s avgång brukar innebära att hela regeringen avgår. SM sitter med i alla utskott i regeringen och leder och planerar regeringens möten förutom presidentföredragningarna då presidenten är ordförande för mötet. SM leder förutom EU-politiken också inrikespolitiken. Om presidenten inte kan sköta sina uppgifter tar statsministern över tills en ny president är vald. 2. I Finansministeriets meddelande 30/2008 heter det: (Se bifogat prov!) Vilka för- och nackdelar kan det vara med lokala val? Lokala avtal innebär att företag kan göra upp avtal med enskilda anställda, i motsats till kollektivavtal där hela branschen följer samma avtal. Vid t.ex. löneförhandlingar kan ett lokalt avtal vara bättre om den anställda kan förhandla sig till en bra lön och olika förmåner, men lokala avtal kan också innebära en juridiskt svag ställning för den anställda och sämre avtal än ett kollektivavtal. Lokala avtal kan göra det lättare för företaget att avsluta arbetsförhållanden eller minska på kostnaderna i företaget genom t.ex. lönesänkningar. Branscher och företag påverkas olika av förändringar i samhället och i ekonomin. För företagen innebär lokala avtal en större frihet och möjlighet att följa med konjunkturerna via direkta förhandlingar med sina anställda istället för stora förhandlingar mellan arbetsmarknadsorganisationerna. Vid sämre tider kan anställda med lokala avtal gå med på sämre villkor i utbyte mot att ingen sägs upp. Lokala löneförhandlingar kan leda till stora skillnader mellan anställdas löner. Kollektivavtal innebär oftast större trygghet för anställda eftersom facket är involverat. 3. Diskutera faktorer med betydelse för efterfrågan och utbud av följande produkter: a) hotell- och turismtjänster i Finland b) sågade varor tillverkade i Finland c) stambyten (rörrenovering) i flervåningshus i Finland

2 a) Efterfrågan påverkas av klimatet, årstiderna och prisnivån i Finland jämfört med prisnivån i andra länder. En stark euro minskar intresset för utländska turister, medan finländares turism inom Finland inte påverkas av det, däremot kan finländare välja att resa utomlands om euron är stark. Företagens och hushållens ekonomiska situation avgör vilka resmål som väljs, vid sämre tider kan finländare välja att turista i Finland. Servicenivån är hög i Finland och omgivningen är ren och trygg. Utbudet påverkas av antalet turister som beräknas besöka orten under året. Olika evenemang som stora idrottstävlingar eller utmärkelser som Europas kulturhuvudstad innebär gratis marknadsföring och ökar efterfrågan på hotelltjänster i landet. b) Efterfrågan påverkas av behovet av virke i Finland och i utlandet. Utbudet påverkas av tillgången till råvaror och priset på dessa. Skattelättnader och minskade handelshinder mellan länder sänker priset på virke vilket höjer efterfrågan. Konkurrensen mellan virkesproducenterna påverkar utbudet. Eurons värde påverkar försäljningen av finskt virke utomlands. c) Efterfrågan påverkas av behovet av rörremonter i äldre fastigheter. Husbolags ekonomiska läge och statens hushållsavdrag för rörremonter påverkar också efterfrågan på tjänsterna. Tillgången till rörmokare påverkar utbudet. 4. Vidstående tabell ger upplysningar om vissa finländska börsbolag enligt läget a) Förklara vad som avses med dividend. Jämför företagen i tabellen med avseende på dividendavkastning. b) Vilka aspekter ska en småsparare tänka på när han överväger att investera i finländska företags börsaktier? a) Dividend är den avkastning eller vinst som utbetalas till aktieägare när företaget haft ett ekonomiskt bra år. Bolagsstämman avgör hur stor dividenden är per aktie. Enligt tabellen så hade Sanoma den bästa dividenden medan Finnlines hade den lägsta och delade inte ut någon dividend alls. b) 1 2 poäng: En aktiesparare bör ha kunskap om de företag han/hon investerar i och bör följa med de ekonomiska konjunkturförändringarna i Finland och på världsmarknaden. En sparare bör sprida ut sina risker, speciellt när det gäller aktier och det lönar sig att investera i både stabila, välkända företag och nya, växande företag. Riskerna med placeringen bör tas i beaktande och spararen måste bestämma om han/hon vill investera under en kort eller lång period och hur stor investering han/hon har råd med med tanke på riskerna och kostnaderna för placeringen. Det lönar sig också att notera att vissa företag inte betalar ut dividend till sina aktieägare så då är den enda vinsten en möjlig försäljningsvinst. 5. Vilka rättigheter har konsumenten i en situation där det visar sig att den prokukt han köpt är oduglig? Hur kan konsumenten vid behov bevaka sina rättigheter i frågan?

3 Konsumenten har vissa rättigheter när det gäller defekta varor. Försäljaren ska helst kontaktas omedelbart eller åtminstone inom en skälig tid när en defekt vara upptäckts och tillsammans med försäljaren kan varan endera repareras, bytas ut eller så sänks priset om varan trots allt kan användas (jfr en trasig telefon och en stol med en repa på ett icke synligt ställe), om varan inte kan ersättas eller om kunden inte går med på ett nedsatt pris kan avtalet hävas och pengarna återbetalas. Om försäljaren vägrar gå med på att ersätta varan så kan konsumenten ta kontakt med konsumentombudsmannen och göra en reklamation. Tvistemålet går vidare till tingsrätten om inte konsumentombudsmannen eller konsumtentklagonämnden lyckas få till stånd en förlikning mellan parterna. Försäljaren har ansvar för att varan är hel eller att tjänsten fungerar. Om det finns en garanti på varan eller tjänsten kan den åberopas vid reklamationen. Konsumentskyddslagen gäller endast privatpersoners köp för privat bruk av näringsidkare. 6. Hur ingås äktenskap, samboskap och registrerade partnerskap? Hur upplöses de, och vilka rättsverkningar har de, vart och ett av dem? Äktenskap ingås via vigsel, medan ett samboförhållande inte kräver några andra åtgärder än att två personer väljer att bo tillsammans. Ett registrerat parförhållande ingås via en borgerlig vigsel mellan två personer av samma kön. Samboförhållandet upphör när parterna inte längre bor tillsammans. Äktenskap och registrerade parförhållanden upphör när en av makarna dör eller vid äktenskapsskillnad. Äktenskap och registrerat parförhållande innebär att giftorätt tillämpas. Om ett äktenskap slutar i skilsmässa ska vårdnaden om barnen avtalas om. Ett äktenskap kan ingås via en borgerlig eller kyrklig vigsel. Ett äktenskap kan inte ingås om makarna är gifta från tidigare, för nära släkt eller underåriga. Makarna väljer om de vill ha samma efternamn, eller om de behåller sina efternamn, eller om de väljer ett nytt efternamn. Makarna har rätt att adoptera varandras barn, vilket parterna i ett reigstrerat parförhållande inte har. Makarna har inte ansvar för varandras skulder, men däremot har de gemensamt ansvar för all gemensam egendom och gemensamma skulder. Vid skilsmässa kan en av makarna bli skyldig att betala underhåll till den andra maken. Ett registrerat parförhållande innebär rent juridiskt samma sak för parterna, med undantag för att efternamnet inte byts annat än via en separat namnändring, och parterna får inte intern adoptionsrätt. OBS! Från och med 2011 har lagen som gäller sambon förändrats. T.ex. sambon som bott tillsammans minst 5 år eller har barn tillsammans rätt till gottgörelse om den ena parten ekonomiskt stött den andra eller om en av parterna skött om hushållet och barnen vilket möjliggjort att den andra parten satsat på sin karriär. 7. Budgeten för Europeiska unionen uppgick år 2008 till ca 129 miljarder euro. I unionens finansieringsram för åren utgör jordbrukets andel ca 35 % av utgifterna. Varför är jordbrukspolitiken en fråga som skapat motsättningar i Europeiska unionen?

4 Jordbruket är viktigt i många stora EU-länder (t.ex. Frankrike och Polen). Jordbrukspolitiska beslut fattas helt på EU-nivå där olika jordbruksstöd (miljöstöd, direktstöd) väckt diskussion. Alla länder strävar efter att stöda sin egen produktion och EU betalar ut stöd till jordbrukarna för att de ska få ersättning för sitt arbete. Vissa länder är nettobetalare och andra är nettomottagare när det gäller EUbidrag, vilket skapar schismer mellan länderna. EU-stöden har uppfattats som byråkratiska och otillräckliga. Jordbrukare kan få stöd för att odla ekologiskt eller för att låta jorden ligga i träda. Åkerarealen avgör oftast hur stort stöd en jordbrukare får. I Finland behövs bidragen för att alls kunna producera något speciellt i norra delarna av Finland, vilket väcker avundsjuka hos jordbrukare på sydligare och varmare breddgrader. Kvaliteten på jordbruksprodukterna och EU:s mål att stöda landsbygden och regional utveckling är en väsentlig del av jordbrukspolitiken, vilket också förklarar dess stora andel av budgeten. Jordbrukspolitiken strävar till mångsidig produktion. EU har ofta en överproduktion på jordbruksprodukter vilket pressar ner priserna och ökar behovet av EU-stöd. EU subventionerar sin egen produktion vilket gör att konkurrensen på världsmarknaden snedvrids och många länder kritiserar EU för att förstöra jordbruksproduktionen i speciellt U-länder p.g.a. låga priser. 8. Nedan ser du en skämtteckning som illustrerar förslaget till grundlag för Europeiska unionen. Det har senare ersatts av ett förslag till grundfördrag för Europeiska unionen (det s.k. Lissabonfördraget). (Se bifogat prov!) a) Tolka bildens syn på förslaget till grundlag för Europeiska unionen och mottagandet av förslaget bland européerna. b) Varför har man velat ersätta grundlagen med ett grundfördrag för Europeiska unionen, och vilka centrala förändringar skulle grundfördraget, i fall att det träder i kraft, ge upphov till i europeiska unionens beslutsorganisation? a) Teckningen föreställer medborgarnas rädsla för EU:s grundlag i form av ett monster som symboliserar de olika EU-länderna. Medborgarna skriker att de röstar med fötterna genom att fly undan och visar sina åsikter på det sättet. b) 1 2 poäng: Begreppet grundlag skapade problem för många länder eftersom det uppstod en rädsla för att EU utvecklas till en federal stat. I Frankrike och Holland ordnades det folkomröstningar om grundlagen och där röstade medborgarna emot det, vilket ledde till att Lissabonfördraget skapades och ordet grundlag slutade användas. I Lissabonfördraget får Europaparlamentet (EP) större makt och för att förenkla EU:s samarbete inom och utanför gränserna skapades en president och en utrikesminister. 3-4 poäng: I Lissabonfördraget jämställs EP med ministerrådet inom många områden, t.ex. går allt fler lagar via både EP och Ministerrådet. En miljon EU-medborgare kan lägga fram ett lagförslag för Kommissionen som väljer hur den går vidare med förslaget. Medlemsländer kan välja att utträda ur unionen. EU blir en juridisk person istället för EG. Europeiska rådet blir en officiell institution i EU. Lissabonfördraget fastställer egentligen sådant som redan varit status quo under en längre tid och strävar till att effektivera och förtydliga EU:s institutioners arbete.

5 +9. Nedan återges två ställningstaganden om invandring och en figur som visar invandring och utvandring samt nettoinvandring i Finland (Se bifogat prov!) a) Hur har nettoinvandringen och dess komponenter utvecklats ? b) Hur skiljer sig jussi Halla-ahos och Matti Vanhanens sätt att se på invandring från varandra? Hur motiverar de sina synsätt? c) Behandla orsaker bakom utvecklingen av invandringen samt faktorer som bidrar till integreringen av invandrare ur olika invandrargrupeprs synvinkel? a) 2 poäng Utflyttning från landet var som störst på 70-talet för att minska på 80-talet under 2000-talet har den ökat igen. Inflyttningen till landet var som lägst i mitten av 70-talet och har varit som störst under talet. Nettoinflyttningen var störst 1990 då över personer flyttade in till landet, medan den var som lägst då personer flyttade ut från landet. b) 3 poäng Halla-aho ser negativt på inflyttningen till landet, medan Vanhanen ser positivt på den. Halla-aho ser inflyttare som ett hot och orsaken till konflikter i samhället, medan Vanhanen anser att de nyinflyttade behövs som arbetskraft och att de inte är ett hot mot det finländska samhället. Enligt Halla-aho ökar rasismen eftersom finländare tror att integrationen av invandrare misslyckats, trots att det är invandrarna och mångkulturalismen som skapar konflikterna och han hänvisar till andra länders erfarenheter av samma problem. Vanhanen vill inte tro på överdrivna hotbilder av invandrare utan han ser hellre att gränserna mellan stater suddas ut och att murar mellan människor rivs. c)1 2 poäng Inflyttarna kommer till Finland av olika orsaker. Vissa finländare flyttar tillbaka från utlandet, utlänningar kommer till Finland som flyktingar, asylsökande, studerande. Utlänningar flyttar efter arbete eller för att de gift sig med en finländare. Integrationen kräver språkkunskaper och en möjlighet att studera eller arbeta i landet. 3 4 poäng Flyttningsrörelserna påverkas av globaliseringen och förändringar på arbetsmarknaden. Det blir allt lättare att flytta och arbeta i ett annat land, t.ex. som EU-medborgare. Finland är ett attraktivt land att flytta till p.g.a goda möjligheter att studera och hög levnadsstandard. Katastrofer runt om i världen ökar andelen flyktingar som flyr undan krig och miljökatastrofer. De finländska myndigheterna försöker integrera t.ex. flyktingar genom att utbilda dem (via språkkurser och kurser i finländska sedvänjor) och hjälpa dem hitta arbete Följande citat gäller finska statens ekonomiska politik och den ekonomiska stimulansen under de sista åren av 2000-talet? (Se bifogat prov!) a) Förklara slutledningskedjan i det understrukna partiet. b) Jämför med varandra Jyrki Katainens och Markku Lehmus synsätt och de ekonomiska grunderna för den. c) Vilka problem hamnade den globala ekonomin i år 2008, och med vilka medel försöker finska staten för sin del svara på problemen? a) 2 poäng: Sänkt inkomstskatt ökar hushållens tillgångar och sänkt mervärdesskatt sänker priserna på varor och tjänster vilket ökar konsumtionen. Efterfrågan kan vid ekonomiska kriser ökas på detta sätt.

6 b) 3 poäng: Katainen anser att skattesänkningarna kommer att öka efterfrågan. Han ser dock en risk med att öka statens utgifter samtidigt genom åtgärder som inte nödvändigtvis leder till den ekonomiska stimulans som man väntat sig och antagligen kräver att staten tar lån för att klara av både minskade intäkter och ökade utgifter. Lehmus vill hellre se att staten ökar sina utgifter eftersom åtgärderna då kan riktas mot rätt håll och stimulera på rätt områden. Via skattesänkningar kan inte konsumtion garanteras eftersom människor antagligen sparar en del av pengarna. c) 1 2 poäng: Finanskrisen 2008 som fick sin början i USA spred sig till övriga världen. Bankerna hade lånat av varandra vilket ledde till en global kreditkris när tillgången till kredit och kapital minskade drastiskt. Kurserna på aktiemarknaden sjönk och produktionen i i-länderna minskade kraftigt. Finska staten försökte stöda den inhemska efterfrågan och ökade p.g.a. det sin skuldbörda. Staterna var tvungna att ta över konkurshotade banker och gick in för insättningsgarantier för att sparare inte skulle ta ut sina pengar. Vissa banker gick i konkurs vilket ökade oron både på finansmarknaden och bland sparare. USA:s finanspolitik hade gjort det lätt att få bostadslån utan säkerhet. Bostadspriserna steg kraftigt och bubblan fortsatte växa tills värdet på bostäderna började sjunka och amerikanerna visade sig ha stora svårigheter att betala tillbaka sina lån. Bostadslånen hade placerats i diverse värdepapper vilkas värde sjönk när bolånebubblan i USA sprack. Detta ledde till stora förluster bland investerare och sparare. Bankerna tog över de obetalda husen och fick i sin tur svårt att betala bankens skulder vilket ledde till en kedjereaktion runtom i världen. Finanskrisen ledde till att bl.a. ECB gick in för att sänka styrräntan. (Amerikanska Federal Reserv sänkte sin styrränta till en rekordlåg nivå på 0 % - 0, 25 % 2009). Finska staten sänkte skatterna för att stimulera ekonomin och sysselsättningen och undvek att göra stora nedskärningar i den offentliga sektorn vilket skulle ha förvärrat situationen för hushållen. Läget på världsmarknaden har fortsatt vara instabil och många länder kämpar fortsättningsvis med stora budgetunderskott, samt stora statsskulder.

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Jordbrukspolitiken inom EU. Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030

Jordbrukspolitiken inom EU. Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030 Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030 Den gemensamma jordbrukspolitiken grundades som en följd av matbrist i efterkrigseuropa. EU-stöd till bönder och landsbygden Målen

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Samhällslära 14.3.2012

Samhällslära 14.3.2012 Samhällslära 14.3.2012 1. Hur väljs republikens president enligt Finlands grundlag? 3-4 poäng Presidenten väljs via direkta folkval vart 6 år. Riksdagspartier kan ställa upp kandidater. I första omgången

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Utbudet på arbetskraft

Utbudet på arbetskraft Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Provet i samhällslära 17.3.2008 - svarsförslag

Provet i samhällslära 17.3.2008 - svarsförslag Provet i samhällslära 17.3.2008 - svarsförslag 1. Hur stiftas lag och grundlag i Finland? Regeringens proposition eller riksdagsledamotsmotion. Utskottsbehandling i riksdagen. Första behandling, innehållet

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 1/8 7b 2010 Finlands medlemsavgifter till EU år 2009 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 3/8 Finlands kalkylmässiga

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 Företag B: Mo = 4, Md = 6, m = 5.34666..., Ql = 4, Q3 = 6 c. Företag A: s = 2.2856

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com EU-valet på 5 minuter Europeiska unionen 2014 - Europaparlamentet Vad är Europaparlamentet? Europaparlamentet är världens enda gränsöverskridande parlament

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:116

Regeringens proposition 2008/09:116 Regeringens proposition 2008/09:116 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Prop. 2008/09:116 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2356 EVAn EU-asennetutkimus 2007 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti

Läs mer