Läsårsrapport Livsmedelsteknisk högskoleutbildning

Transkript

1 Läsårsrapport Livsmedelsteknisk högskoleutbildning Läsåret 2008/09 Michaël Grimsberg Programplanerare Nils-Bo Nilsson Programledare

2 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 Sammanfattning Nyckeltal YTH LTHs mål Andel 40 hp första studieåret 83% 75% Antal examina inom 3 studieår 62% 70% Andel examinerade med studieperiod 0% 50% utomlands Andel kvinnor 35% 40-60% Det är andra året programmet har varit uppdelat i delkurser. Fortfarande gäller att en stor andel av studenterna klarar minst 75 % under första året. Examinationsfrekvensen har sjunkit från över 80 % för antagna före 2004 till mellan 60 och 70 %. Detta beror på ett ökat antal avbrott. En anledning kan vara ändrat system för studiefinansiering. Utbildningens innehåll och uppläggning gör det svårt att ha en studieperiod utomlands. Andelen kvinnor på utbildningen har under en 10-års period har varit strax över 50%. Att programmet inte uppfyller LTHs mål är tillfälligt och leder inte till några åtgärder. Fastställd av programledning YTH, LTH Nils-Bo Nilsson Programledare i

3 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 INLEDNING... 1 SYFTE MÅL PROGRAMMETS UPPDRAG (HST)... 1 PROGRAMLEDNING... 1 UTVECKLINGSARBETE OCH AKTIVITETER... 2 STUDIEKÅRENS AKTIVITETER... 2 PROGRAMLEDNINGENS ANALYS STUDIERESULTAT OCH KURSUTVÄRDERINGAR KÖNSFÖRDELNING STUDIESOCIALA MILJÖN GENUSPERSPEKTIV UTVÄRDERING AV PROGRAMMÅL ÖVRIGA KOMMENTARER FRÅN PROGRAMLEDNINGEN PÅGÅENDE OCH FRAMTIDA UTVECKLINGSARBETE... 4 BILAGA 1 PROGRAMSPECIFIKA MÅL FÖR UTBILDNINGEN ii

4 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 Inledning Syfte Livsmedelsteknisk högskoleexamen syftar till att möta behovet av personer som bedömer, säkerställer och leder säkert handhavande av livsmedel bidrar med livsmedelsteknisk kompetens inom industri, detaljhandel, storhushåll/restaurang, gymnasieskola och myndigheter Utbildningen bygger på och förutsätter att studenterna har yrkesmässig erfarenhet av arbete med livsmedel. Allmän information om utbildningsprogrammet återfinns på Informationen är riktad till externa besökare (t ex yrkesverksamma) som vill bilda sig en uppfattning om programmet. Mål Utbildningens programspecifika mål som framtagits under ht 2006 finns redovisade i Bilaga 1 Programmets uppdrag (Hst) Programmet har haft i uppdrag att ge utbildning motsvarande 50 Hst under 2007 och 57 Hst under Inför läsåret 2008/2009 antogs 34 studenter varav 23 påbörjade sina studier. Programledning Vid årsskiftet 05/06 förändrade LTH sin grundutbildningsorganisation 1 på ett sådant sätt att närmaste beslutande organ blev Utbildningsnämnd 2 (UN2). Till UN2 hör förutom Livsmedelsteknisk högskoleutbildning, Bioteknikprogrammet, Ekosystemteknikprogrammet, Kemiteknikprogrammet Brandingenjörsprogrammet, samt Riskhanteringsprogrammet. Under UN2 finns programledningar för varje program. Dessa har en operativ och beredande funktion. Under 2008/09 hade programledningen för Livsmedelsteknisk högskoleutbildning följande sammansättning: Nils-Bo Nilsson, programledare Charlott Håkansson, biträdande programledare (till 31/ ) Michaël Grimsberg programplanerare Ylva Oscarsson, studievägledare Britt Willumsen Lindén, studievägledare Yvonne Granfeldt, lärare (till 31/ ) Ida Persson, student Liselotte Olsson, student Susanne Carlsson, student Sara Nyberg, student 1 1

5 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 Programledningen sammanträdde under 2008/09 vid fem tillfällen. Utvecklingsarbete och aktiviteter Arbetet under året har i stor utsträckning inriktats för att Bolognaanpassa utbildningen. Detta har inneburit att utbildningen har delats upp i kurser om 7,5 hp samt att lärandemål har formulerats för varje delkurs. Omläggningen har fungerat bra och samtidigt möjliggjort att några av kurserna har kunnat erbjudas som fristående kurser. Studiekårens aktiviteter Från den 1 juli 2008 är den obligatoriska studentkårstillhörigheten TLTH och dess sektion för ingenjörssektion. Programledningens analys Studieresultat och kursutvärderingar Den statistik som presenteras här berör läsåret 2008/2009. Årskull Tabell 1: Antagning och avhopp på YTH-livsmedel Antal behöriga sökande Antal påbörjat utbildningen Avbrott registrerade + ej registrerade YTH YTH YTH YTH YTH YTH Antal examina Årskull Tabell 2: Medelvärde på poängproduktion under resp. linjetermin Högskolepoäng Lt1 Högskolepoäng Lt2 Högskolepoäng Lt2 YTH YTH Högskolepoäng Lt2 För årskull YTH08 gäller att 19(83%) studenter har klarat minst 40 hp under första läsåret. För årskullar före 2007 fanns det bara en enda kurs på 80 poäng. Det gör det svårt att analysera genomströmningen utan andelen studenter som tar examen får bli måttet. Tabell 3: Antal avlagda examen på YTH-livsmedel Årskull Examen inom 3 år YTH06 16(62%) YTH05 29(71%) YTH04 16(59%) YTH03 23 (83%) YTH02 23 (74%) 2

6 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 För årskull YTH04 gäller att ytterligare 3 studenter har klarat kursen men ej har ansökt om examen. Räknas dessa studenter med så fås en examinationsgrad på 67 %. Detta är lägre än den mycket höga examinationsgrad som programmet normalt uppvisar. Könsfördelning Tabell 4: Andelen kvinnor bland de som påbörjat utbildningen Årskull Andel kvinnor (%) YTH08 35 YTH07 50 YTH06 53 YTH05 65 YTH04 51 YTH03 58 LTH har som långsiktigt mål att alla utbildningsprogram skall uppnå en jämn könsfördelning (40/60). Programmet uppfyller detta mål. Studiesociala miljön Programmet disponerar ett våningsplan på Campus Helsingborg. Alla projektarbeten, grupparbeten, laborationer utförs på detta plan. Det är endast föreläsningar som bedrivs på andra ställen. Samarbetet studenterna emellan och med lärarna underlättas därmed och bidrar till en bra studiesocial miljö för våra studenter. Genusperspektiv På programmet undervisar 2 män och 2 kvinnor. Utvärdering av programmål Utbildningen motsvarar de programspecifika målen. Det framkommer i den utvärdering som gjordes för YTH03 och YTH04. Övriga kommentarer från programledningen Under flera år har antalet sökande till utbildningen varit låg. Denna trend gäller också de övriga livsmedelsutbildningarna i Sverige (se bilaga 4). Samtidigt har kraven från myndigheterna när det gäller livsmedelssäkerhet och kontroll ökat vilket borde innebära ett ökat behov av utbildning inom hela livsmedelsbranschen. Livsmedelshandeln, som har en relativt låg utbildningsnivå, är en intressant målgrupp för utbildningen men vi behöver utveckla kanaler för att informera om och marknadsföra utbildningen till den sektorn. Under 2006 togs ett regeringsbeslut att avskaffa YTH-examen och i och med det försvann även det förmånliga studiebidraget till YTH-studenterna vilket kommer att ytterligare försvåra rekryteringen. Christer Särnstrand har gjort en utredning, på uppdrag av rektor för Campus Helsingborg, en utredning om livsmedelsrelaterade utbildningar på Campus Helsingborg. Detta har lett till att Campus Helsingborg vill satsa på denna typ av utbildningar. 3

7 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 Inom en ettårsperiod kommer en av de fyra fast anställda lärarna att pensioneras. I samband med detta kommer möjligheten att utnyttja befintliga personalresurser inom institutionen för livsmedelsteknik att användas. Pågående och framtida utvecklingsarbete Höstterminen 2007 övergick YTH-examen 80 poäng till en 120-högskolepoängsexamen. Institutionen för livsmedelsteknik kommer att vara ansvarig för den nya högskoleutbildningen. I samband med detta kommer programbeskrivning och kursplaner att ytterligare revideras och anpassas efter Bolognamodellen. Den tidigare 80-poängskursen kommer att göras om till 14 nya kurser om vardera 7,5 hp (nya högskolepoäng) samt ett examensarbete på 15 hp. I princip behöver alla dessa kurser att nyutvecklas och bearbetas. I och med att 80-poängskursen övergår i ett antal mindre kurser ges möjlighet för utomstående att erbjudas programmets kurser som fristående kurser. Detta innebär att möjligheter finns att från termin till termin hålla en jämn beläggning oberoende av om rekryteringen av ordinarie studenter är låg eller om t ex avhopp görs. Det har inneburit att tänkbara studenter på programmet som inte har kunnat/fått tjänstledighet ges en möjlighet att kompetensutvecklas. När Food Managementutbildningen startade ht 2008 görs samarbetsvinster genom att köra gemensamma kurser för de båda programmen. Detta ökar också möjligheten till vidare studier efter en examen i livsmedelsteknik. Under läsåret 2008/09 gjordes ett fortsatt utvecklingsarbete för att anpassa kursplaner och utbildningsplaner så att en samläsning kan ske. Under läsåret 2009/10 kommer ett projekt Samverkan för bättre livsmedel i NV Skåne att genomföras med ekonomiskt stöd från Helsingborgs kommun. Avsikten är att stärka samarbetet mellan Campus och livsmedelsbranschen. Detta kan hjälpa till i rekryteringsarbetet. 4

8 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 Bilaga 1 Programspecifika mål för utbildningen Kunskap och förståelse Efter genomgången utbildning skall studenten: kunna förklara och ha kontroll över de förändringar som sker i livsmedlet från hantering, produktion och förvaring till saluföring och konsumtion kunna identifiera, bedöma och värdera mikrobiologiska, näringsmässiga, sensoriska, miljömässiga, arbetsmiljömässiga och ekonomiska aspekter på hantering, produktion, förvaring, och saluföring av livsmedel kunna förklara uppkomsten av matförgiftning och livsmedelsförskämning kunna förklara kända samband mellan kost och hälsa kunna förklara viktiga tekniker och processer inom livsmedelsproduktion, matlagning, hantering och lagring kunna redogöra för hur arbetsgruppens sammansättning, ledarskap, arbetsorganisation och arbetsmiljö påverkar arbetsglädje, kreativitet och prestationsförmåga kunna identifiera företagsekonomiska problemställningar med hjälp av ett företags period- och årsbokslut samt kunna använda enkla modeller för produkt- och investeringskalkylering kunna planera, utrusta och organisera en produktionslinje inom livsmedelsindustri, livsmedelsbutik, storhushåll eller restaurang kunna redogöra för och förklara bakgrunden till viktiga regelverk inom livsmedelsområdet 2 Färdighet och förmåga Efter genomgången utbildning skall studenten: kunna arbeta på ett mikrobiologiskt laboratorium med att undersöka och kvantifiera förekomsten av olika mikroorganismer i livsmedel, samt kunna identifiera de i livsmedel vanligaste bakterie- och svampsläktena. kunna upprätta ett HACCP-baserat egenkontrollprogram samt utföra en väl anpassad hygienkontroll för olika typer av livsmedelsproduktion kunna näringsberäkna en måltid kunna arbeta i grupp för att angripa och lösa problem kunna kommunicera muntligt och skriftligt i olika situationer kunna planera, genomföra, utvärdera och presentera en undersökning av laborativ karaktär kunna genomföra en litteraturstudie, huvudsakligen med svenska källor, presentera källor och vara källkritisk kunna finna och tillämpa aktuell lagstiftning inom livsmedelsområdet 2 Med livsmedelsområdet menas livsmedelsindustri, livsmedelsbutik, storhushåll och restaurang 5

9 Läsårsrapport för PLYTH läsåret 2008/09 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången utbildning skall studenten: kunna planera, producera och tillhandahålla måltider utifrån senaste forskningsrön visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska och kulturella frågeställningar avseende produktion och hantering av livsmedel och mat kunna producera mat med hänsyn tagen till en hållbar utveckling 6

10 Programledningen för Bioteknik och Kemiteknik Årsrapport 2008/09 Programmet för Bioteknik Programmet för Kemiteknik Masterutbildning i Bioteknik Masterutbildning i Livsmedelsteknik och nutrition

11 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 i

12 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 1 Sammanfattning Årsrapporten sammanfattar läsåret 2008/2009 på de två civilingenjörsprogrammen Bioteknik och Kemiteknik samt de två tillhörande masterprogram vid LTH/Lunds universitet. Enligt SLTH:s beslut har programledningarna för dessa program slagits samman till en gemensam programledning med övergripande ansvar för båda och därför skrivs också en gemensam årsrapport. Under året som gått har programmen för Bioteknik och Kemiteknik genomgått ett antal förändringar pga. införandet av det femåriga civilingenjörsprogrammet, dessa presenteras i en särskild programbilaga som också ger mer programinterna övervägande. I årsrapporten behandlas statistik från det gångna läsåret samt de utvecklingsinsatser som gjorts under året. Vidare beskrivs i rapporten även planerade utvecklingsinsatser och arbete under 2009/2010. Till viss del ingår även material från de båda masterprogram som är kopplade till moderprogrammet Bioteknik. Programledningen vill lyfta fram att trots att arbetsuppgifterna ökat t.ex. större ansvar vad avser budget och introduktion, har personalresurserna minskat över de senaste åren genom följande nerdragningar 1) de två programansvarigas tid har minskat från 30 % till 15 %, 2) programplaneraren har handläggningsansvar för tre civilingenjörsprogram och två masterprogram, 3) mest allvarligt är dock att studievägledningen har mist resursen som teknologstudievägledaren utgjort. Teknologstudievägledaren fanns på plats på KC och var därmed enkelt tillgänglig för studenterna vilket kraftigt avlastade både studievägledare och programledare. Framför allt var detta ett gott stöd för studenterna som nu försvunnit. Organisatoriskt kommer detta framöver att innebära att flera rutiner måste förändras och i vissa fall kan detta innebära en effektivisering och förbättring men i andra fall kommer det att innebära lägre servicenivå gentemot lärare och studenter. I tabell 1 presenteras nyckeltal för de två programmen, som synes uppfylls endast ett fåtal av LTH:s mål. Tabell 1: Måluppfyllelse i relation till LTH:s strategiska plan Nyckeltal Bioteknik Kemiteknik TABIT TALIV LTH:s mål Andel 40 hp första studieåret 1) 80 % 69 % 89 % 83 % 75 % Antal examina inom 6 studieår 2) 48 % 38 % % Andel examinerade med studieperiod utomlands 26 % 3 % % Andel kvinnor 62 % 45 % 19 % 42 % 1) Antagna höstterminen XX, utom antagna till senare del av program, med något resultat, godkänt eller underkänt, rapporterat i Ladok efter den 15 september. 2) Nominell studietid + 1,5 studieår för utbildningar omfattande minst 270 högskolepoäng. Nominell studietid + 1 år för utbildningar omfattande mindre än 270 högskolepoäng Kemiteknik uppfyller LTH:s jämställdhetsmål medan Bioteknik ligger strax utanför med något för många kvinnliga antagna. Förändringarna gentemot tidigare år är små och i genomsnitt har programmen en rimligt god könsfördelning. Kemiteknik når inte LTH:s mål vare sig vad avser antalet studenter som tar examen inom 6 år eller antalet studenter som klarar mer än 40 hp det första året. Bioteknik klarar glädjande nog målet för andelen studenter som klara 40 hp eller mer men precis som Kemiteknik ligger man lång från examinationsmålet. Resultatet vad avser genomströmning är sämre än föregående år för båda programmen medan resultaten från första året är bättre. Den låga genomströmningen beror i första hand på avhopp från programmen och inte på att de studenter som finns kvar i systemet tar mer än 6 år på sig för att nå examen. Förbättringen i poängproduktion beror i huvudsak på något bättre resultat vad avser tentamina i matematik men för Bioteknik handlar det också om ett större antal godkända studenter på kursen i bioteknik. Huvudskälet till att ii

13 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 studenterna på Bioteknik har ett bättre nyckeltal än de på Kemiteknik kan härledas till att flera studenter på Kemiteknik inte har klarat den programspecifika kursen i kemiteknik. Andelen studenter som studerat utomlands har minskat särskilt kraftigt vad avser Kemiteknik. Programmet har intensifierat informationen om utlandsstudier och förhoppningsvis kommer antalet studenter att öka. Vi har vid diskussioner med studenterna fått intrycket av att många hellre vill läsa sina specialiseringar vid LTH då man anser dessa verkar bra och intressanta. Möjligheten finns alltså att utlandsstudier ökar i och med det femåriga programmet då detta ger möjlighet till att läsa utomlands en termin och ändå fortfarande läsa sin specialisering vid LTH. Programledningen vill i samband med årsberättelsen lyfta fram följande övergripande frågor. Programmen har en klar bild över hur man vill genomföra förändringen till en femårig civilingenjörsutbildning. Detta inkluderar vilka specialiseringar som skall ingå i utbildningen och utformningen av dessa. Förändringarna i åk 1-3 har hittills gått bra och vi vill tacka de lärare som ställt upp och på ett bra sätt genomfört nödvändiga förändringar i sina kurser. Vi vill dock klargöra att de budgetdiskussioner som pågår kan leda till ytterligare förändringar framför allt inom specialiseringarna. Programledningen försöker i detta arbete prioritera kurser som är viktiga karaktärskurser för en specialisering och kurser som ger viktig träning i ingenjörsfärdigheter (t.ex. projekteringskurser). Programledningen vill som vid förra året lyfta fram problematiken med avhopp från utbildningen. LTH:s genomströmningskrav kommer aldrig att uppnås med nuvarande avhoppsfrekvens och avhoppen innebär också problem för underlaget till specialiseringarna. Samtidigt är för individen ett tidigt avbrott från en utbildning inte alltid av ondo. Programledningen ser dock inte att man på egen hand kan föra en diskussion kring dessa frågor utan skulle uppskatta om frågan lyftes till UN-nivå för en bredare genomlysning. Vi kan också konstatera att vi är långt ifrån ensamma om att ha en hög avhoppsfrekvens. Huvudfokus på utvecklingsarbetet kommer att läggas på följande områden Slutföra arbetet kring den nya femåriga civilingenjörsutbildningen, åk 4-5 Utvecklingsarbete knutet till det nya budgetsystemet Utveckla välkomnandet av de studenter i åk 2 och 3 som kommer tillbaka efter sommaruppehållet Delta gemensamt i utbildning kring pedagogiskt ledarskap Uppta diskussioner kring progression i projektkurser samt lämna fram ett förslag på gemensamma riktlinjer för rapportskrivning. Förbättrade administrativa rutiner vad bl.a. avser information till studenterna Utvärdering och förändring av arbetsformer till följd av att programmet ej längre har någon teknologstudievägledare. Fastställd av programledningen för Bioteknik och Kemiteknik, LTH Marie Wahlgren Programledare iii

14 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... II 2 BAKGRUND PROGRAMLEDNINGEN & DESS UPPDRAG Bioteknik Kemiteknik TALIV TABIT Programledningens uppdrag PROGRAMLEDNINGENS SAMMANSÄTTNING UTVECKLINGSARBETE OCH AKTIVITETER PROGRAMLEDNINGENS VERKSAMHET Kemiteknik och Bioteknik Masterprogrammen STUDENTERNAS VERKSAMHET LÄSÅRET I SIFFROR ANTAGNING OCH REKRYTERING Bioteknik och Kemiteknik Masterprogrammen STUDIERESULTAT KVALITETSUPPFÖLJNING KURSUTVÄRDERINGAR INTERNATIONALISERING PROGRAMLEDNINGENS ANALYS BIOTEKNIK MASTERPROGRAMMEN KEMITEKNIK ANALYS VAD AVSER DE TVÅ UTBILDNINGSPROGRAMMEN BIOTEKNIK OCH KEMITEKNIK UTVECKLINGSPLAN BIOTEKNIK OCH KEMITEKNIK MASTERPROGRAMMEN ÖVRIGT LTH:S VERKTYG FÖR KURSUTVÄRDERING OCH MÅLSTYRNING Analys av den studiesociala miljön Analys av arbetslivskopplingen på programmet Utvärdering av programmål, kurskvalitet och effekter av förändringar BILAGA BIOTEKNIKPROGRAMMET Årskurs Årskurs Årskurs Specialiseringar KEMITEKNIKPROGRAMMET Årskurs Årskurs Årskurs Specialiseringar ELEVANTAL STUDENTUNDERLAG

15 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 2

16 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 2 Bakgrund Årsrapporten sammanfattar läsåret 2008/2009 på civilingenjörsprogrammen Bioteknik och Kemiteknik samt masterutbildningarna i Livsmedelsteknik och nutrition (TALIV) samt Bioteknik (TABIT) vid LTH/Lunds universitet. Årsrapporten skall framför allt ses som en årlig kvalitetsutvärdering av programmen men också som en sammanfattning av det gångna årets arbete. Programledningen har valt att skriva en gemensam årsrapport för programmen, merparten av underlagsdata är dock programspecifik. 2.1 Programledningen & dess uppdrag Bioteknik Utbildningen i Bioteknik syftar till att möta behovet av civilingenjörer som utifrån ett biomolekylärt och tekniskt perspektiv analyserar, utvecklar och förverkligar biotekniska processer och produkter. Dessa ingenjörer kan finna arbeten inom forskning och produktion i branscher inom bioteknik och life science. De får en bioteknisk laborativ kompetens både i laboratorieskala och i produktionsskala. Programmet har fyra olika specialiseringar Livsmedel Bioprocessteknik Molekylär bioteknik Läkemedel Allmän information om utbildningsprogrammet återfinns på programmets hemsida samt i bilaga 1 som innehåller programbeskrivning och utvärderingar av programmet årskursvis Kemiteknik Utbildningen i Kemiteknik syftar till att möta behovet av civilingenjörer som utifrån kombinationen av molekylärt och tekniskt perspektiv kan analysera, utveckla och förverkliga kemitekniska processer och produkter inom kemirelaterad industri och i forskning tillämpa en kemisk laborativ kompetens både i laboratorieskala och i produktionsskala. Programmet präglas av en helhetssyn på hur kemitekniken bidrar till en hållbar utveckling. Programmet har tre specialiseringar Processdesign Material Läkemedel Allmän information om utbildningsprogrammet återfinns på programmets hemsida samt i bilaga 1 som innehåller beskrivning av programmet och utvärderingar av programmet årskursvis TALIV Masterprogrammet i Livsmedelteknik och nutrition syftar till att utbilda civilingenjörer som kommer att arbeta i ledande roller i olika myndigheter och industrier med agro/livsmedelsinriktning. Utbildningen omfattar avancerade teoretiska studier som ges ett i ett tillämpat teknologiskt sammanhang. Allmän information om utbildningen återfinns på engelska på programmets hemsida TABIT Masterprogrammet i Bioteknik bygger i princip helt och hållet på de båda specialiseringarna Bioprocessteknik och Molekylär bioteknik som ingår i civilingenjörsprogrammet Bioteknik. 3

17 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Fokus ligger på modern bioteknik där utbildningen omfattar avancerade teoretiska studier som ges ett i ett tillämpat teknologiskt sammanhang. Allmän information om utbildningen återfinns på engelska på programmets hemsida Programledningens uppdrag Utbildningsuppdraget (antal helårsstudenter) till respektive institution sätts normalt lika med utfallet under föregående läsår (2007/08) som redovisats i Ladok. Vid urval 1 fanns det 116 sökande till Bioteknik och 73 sökande till Kemiteknik. Av dessa antogs efter andra urvalet 75 studenter för Bioteknik och 54 studenter för Kemiteknik. För de båda masterprogrammen antogs slutligen vid TALIV 12 studenter och vid TABIT totalt 36 studenter. 2.2 Programledningens sammansättning Enligt SLTH:s beslut har programledningarna för Bioteknik- och Kemiteknik slagits samman till en gemensam programledning med övergripande ansvar för programmen från den 1 september Programledningen består av representanter för båda utbildningsprogrammen inklusive masterprogrammen. Programledningen har under läsåret 2008/09 bestått av Ordförande: Marie Wahlgren Programledare B/K Programansvarig: Olle Holst B/Master Bioteknik Michaël Grimsberg K Kerstin Skog Master Livsmedelstekn. och nutrition Studievägledare: Elisabet Gersbro-Bülow B Annica Granath K Teknologstudievägl: Åsa Nilsson H08/V09 Programplanerare: Lena Nielsen B/K H08 Anna T Aronsson B/K Monica Olofsson B/K V09 Studeranderepr: Bianca Törös B H08 Pontus Andersson B H08/V09 Helena Sjöström B H08/V09 Wictor Sjölin B H08/V09 Sara Bergman B H08/V09 Björn Goffeng K H08 Dipti Shinde K H08 Martin Blom K H08/V09 Omar Chaudry K H08/V09 Sebastian Fogel K H08/V09 Jonathan Karlsson K V09 Lärarrepresentant: Patrik Nordbeck B/K H08 Programledningen sammanträdde under perioden 08/09 vid sex tillfällen fördelat på tre tillfällen vardera under respektive termin. Förutom dessa sammanträden har programledningen ansvarat för termins- och inriktningskollegier efter varje termin. Dessutom har programledningens arbetsutskott träffats regelbundet. 4

18 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 3 Utvecklingsarbete och aktiviteter under läsåret 3.1 Programledningens verksamhet Kemiteknik och Bioteknik Under läsåret har arbetet med att utforma de kommande årskurserna 4 och 5 i det närmaste slutförts. Programledningen hade tidigare redan fastställt utformningen av årskurs 4 och 5 men på grund av budgetkraven avseende 2010 har dessa dock fått modifieras i efterhand. Programledningen har fortsatt arbetet med att tillsammans med Genombrottet kartlägga och utveckla system för att förstå vad som är viktigt i utbildningen för att skapa kvalité hos den färdiga civilingenjören. Under läsåret har djupintervjuer gjorts med studenter och lärare. Vidare har kursmålen för årskurs 1-3 analyserats med avsikt på viktiga kunskaps- och färdighetsområden. Under året har programledningen genomfört årskursbaserad utvärdering av årskurs 1 som ett komplement till CEQ-utvärderingarna. Programledningen har planerat för ett internat vid introduktionen av förstaårsstudenterna 2009/2010. Under arbetet med årets introduktion har studievägledningen och studenterna tillsammans också arbetat med att tydliggöra phaddrarnas roll under introduktionen. Programmet för Kemiteknik har under våren varit värd för Kemiteknikmötet 2009, ett nationellt möte vad avser programledarna inom kemiteknikområdet. Detta kombinerades med ett pedagogiskt lärarmöte vad avser ämnet Kemiteknik. Programledningen har också prövat nya arbetssätt vad avser utformningen av årskurskollegierna vilket inkluderat ett tematiskt arbete mellan de olika årskurserna (att skriva rapporter, samt beräkningsteknik) Innovationsprojektet, som är ett studentdrivet projekt, har blivet invalt som enda representanter för Lunds universitet i SIFE där projektet vann pris som bästa nykomling och för sitt nya projekt inom hållbar utveckling Programledningen har deltagit i eller stödjer ett antal aktiviteter under året som exempelvis: Deltagande i nätverk mellan kemiteknikutbildningarna Deltagit i studentnätverk BUS och NKK Deltagit i olika rekryteringssatsningar som Flickor på teknis, Berzelius-dagarna Programledningen, framför allt då studievägledarna, har också aktivt arbetat tillsammans med Internationella kontoret för att öka intresset kring utlandsstudier. Programledningen stödjer eller är aktiv i ett antal rekryteringsprojekt, bl.a. Flickor på teknisk Innovationsprojektet Berzeliusdagarna Gymnasiedagarna Inbjudning av gymnasister till aktiviteter vid LTH Masterprogrammen Under läsåret har studenterna på de båda mastersprogrammen TALIV och TABIT kallats till informationsträffar om kurser, kursval, examensarbete, plagiat m.m. 5

19 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Institutionen för livsmedelsteknik har tillsammans med Genombrottet beviljats kronor från Planeringsenheten för projektet Utveckling av teknik och pedagogik för kurser med blandad fysisk och distansnärvaro som bland annat skall resultera i att studenter inte nödvändigtvis skall behöva befinna sig alla fyra terminerna i Lund; något som förhoppningsvis skall förbättra såväl konkurrensförmågan som pedagogiken. Vi planerar att kunna införa denna möjlighet till intaget HT11 då kurskedjor och kursinnehåll ändrats, och även antagits i UN, vilket möjliggör distansstudier under hela läsperioder. 3.2 Studenternas verksamhet Studenterna flyttade under våren 2008 till sitt nya uppehållsrum på Kemicentrum. Under hösten 2008 fortsatte arbetet genom att sätta upp regler och riktlinjer för hur lokalen ska brukas. En bit in på hösten arrangerades NKK (Nordisk Kemiteknolog Konferens) där Kemi- och Bioteknikteknologer från Danmark, Finland och Estland besökte LTH. Dessa fick gå på studiebesök samt rundvisningar av vår verksamhet. Under våren 2009 var styrelsen iväg på S-hybrid (styrelsehybrid) som hölls på KTH. Här träffades olika Kemi- och Biotekniksektioners styrelser och man diskuterade olika problem som uppkommit hos de olika sektionerna och lösningar till dessa. Ett exempel var hur de olika sektionerna gör med sina arbetsmarknadsdagar. Men vi fick även gå på föredrag från Holmen och om Kår-/nationsobligatoriet. Det bestämdes även att det är Lund som kommer att hålla i det Phöset har inför nollningen valt att utöka antalet huvudphaddrar från två till sex stycken samt att dessa fick ett antal nollor, fyra till fem stycken, som dessa skulle ringa ungefär veckan innan nollningen började. Detta var ett bra komplement till studierådets rundringning efter urval 1. Studierådet har också i och med sektionens uppdatering av hemsidan lagt in en funktion som tillåter studenter att lämna åsikter om kurser helt anonymt så att dessa kan lyftas upp i studierådet. Studierådet har även försökt visa och gå ut med informationen hur viktigt det är med utvärderingar för att öka svarsfrekvensen hos dessa, speciellt CEQ-utvärderingarna. Sektionen har också varit med och fört en aktiv diskussion om hur man ska göra vid kår- /nationsobligatoriets avskaffande. Dels hur man ska göra för att dra till sig nya medlemmar och dels om det ska finnas skillnader för medlemmar och icke-medlemmar samt vilka dessa skulle vara. Studenterna har även försökt att anpassa sina stadgar och reglemente därefter. 4 Läsåret i siffror Nedan redovisas året i siffror enligt den ordning som begärs av LTH för UN. Vi har valt att analysera de begärda siffrorna i anslutning till presentationen. 4.1 Antagning och rekrytering I tabell 2 anges rekryteringssituationen för 2008/2009. Figur 1 presenterar antalet nybörjare samt antalet förstahandssökande över de senaste fem åren. Tabell 2: Antagningen 2008/2009 Program Antal Antal Påbörjat % Antagna sökande förstahandsökande utbildningen kvinnor Bioteknik Kemiteknik TALIV TABIT

20 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/ Bioteknik och Kemiteknik Rekryteringen 2008/2009 har förbättrats kraftigt för Bioteknik och nedgången för Kemiteknik har planat ut något. I huvudsak följer detta nationella trender och kan till viss del härledas till demografiska förändringar. Det finns alltså all anledning till fortsatt oro för rekryteringssituationen framför allt vad avser situationen när ungdomskullarna åter minskar. Vi kan i utvärderingarna av studenternas val se att hela 20 % av de som valde Kemiteknik hade gjort detta efter att de besökt LTH. Kemiteknik har även inbjudit gymnasister att besöka programmet vid diverse aktiviteter. Detta verkar ha haft en positiv effekt och möjligheten att förbättra detta arbetssätt bör ytterligare undersökas Masterprogrammen De båda mastersprogrammen arbetar kontinuerligt tillsammans med LTH:s Internationella enhet för att förbättra rekryteringen. För närvarande har Lunds universitet centralt samordnat informationen om och synliggjort alla masterprogram inom LU som ges på engelska vilket förhoppningsvis ger utfall i fler och mer kvalificerade sökanden. LTH:s mastersprogram finns också annonserade på en europeisk mastersportal vilket kan gagna oss (än så länge avgiftsfritt) men också visar på europeiska konkurrenter och på vilket sätt vi konkurrerar med dem. Masterprogram i Sverige söks centralt genom något som underlättar planeringen Antal År Figur 1. Antal förstahandsökande(- -) och nybörjare( ) på B( ) och K( ) sedan

21 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 I figur 2 a och b visas hur meritvärdena för de antagna studenterna förändrats över åren ( ). Figur 2a. Bioteknik: Utvecklingen av meritvärden för studenter sökande på gymnasiebetyg

22 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Betyg Antagningsår Lägsta Nedre kvartil Median Övre kvartil Figur 2b. Kemiteknik: Utvecklingen av meritvärden för studenter sökande på gymnasiebetyg Studieresultat Tabell 3 visar poängproduktionen på programmen. Tabell 3: Produktion på respektive utbildningsprogram Program Andel minst 40 hp under första studieåret 1) Andel examina inom x 2) Antal registrerade studenter totalt Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer studieår Bioteknik 80 % 49 % Kemiteknik 69 % 44 % TALIV 83 % TABIT 89 % ) Antagna höstterminen 2008, utom antagna till senare del av program, med godkänt eller underkänt resultat efter den 15 september. 2) Nominell studietid + 1,5 studieår för utbildningar omfattande minst 270 högskolepoäng. Nominell studietid + 1 år för utbildningar omfattande mindre än 270 högskolepoäng Kemiteknik når inte LTH:s mål vare sig vad avser antalet studenter som tar examen inom 6 år eller antalet studenter som klarar mer än 40 hp under det första året. Bioteknik klarar glädjande nog målet för andelen studenter som klara 40 hp eller mer men precis som Kemiteknik ligger man lång från examinationsmålet. Resultatet vad avser genomströmning är sämre än föregående år för båda programmen medan resultaten från första året är bättre. Förbättringen i poängproduktion beror i huvudsak på något bättre resultat vad avser tentamina i matematik men för Bioteknik beror det också på ett större antal godkända studenter på kursen i bioteknik. Huvudskälet till att studenterna på Bioteknik har ett bättre nyckeltal än studenterna på 9

23 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Kemiteknik kan härledas till att färre studenter har klarat den programspecifika kursen i kemiteknik. Den låga genomströmningen beror i första hand på avhopp från programmen och inte på att de studenter som finns kvar i systemet tar mer än 6 år på sig för att nå examen. I figur 3a och 3b visas hur avhopp, examen och studieuppehåll har varierat för olika antagningskullar. Observera dock att innan 2001 fanns inte ett enskilt program för bioteknik utan programmet för Kemiteknik hade inslag av bioteknik. Figur 3 visar att efter delningen av programmet så har avhoppen från framför allt Kemiteknik ökat. Det kan till viss del bero på att under de första åren av utbildningen fanns ett kraftigt avhopp till Bioteknik. Detta har dock minskat de senaste åren. Det syns också att antalet studenter som har studieuppehåll någon gång under studierna ligger ganska konstant mellan % vilket naturligtvis ger en förskjutning av studietiden (observera att statistiken för examina i tabell 3 till viss del är rensad för dessa effekter). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Bioteknik Examina Övriga avbrott Har haft studieuppehåll Examina+avhopp 0% HT01 HT02 HT03 HT04 HT05 HT06 HT07 HT08 HT09 Kull Figur 3a. Bioteknik: Utvecklingen av examination och avhopp % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kemiteknik Examina Övriga avbrott Har haft studieuppehåll Examina + avbrott Kull Figur 3b. Kemiteknik: Utvecklingen av examination och avhopp

24 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 6 Kvalitetsuppföljning 6.1 Kursutvärderingar LTH följer upp varje enskild kurs i grundblocket och alla valfria kurser över x studenter med CEQ utvärderingar. I tabell 4 redovisas resultaten från årets CEQ utvärderingar. Tabell 4a: Programsammanställning över B-programmet för läsåret 0809 Årskurs 1 Basdata Skrivit kommentarer Skalor Frågor inom skalan Allmänna färdigheter (AF) Klar Kurskod - kursnamn Met Reg Godk Svars frekv SR PL KL TN KA GU TM FE LA AF PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr x FMA420 Linjär algebra W % 65 % - X x KBKA01 Inledande biokemi W % 59 % x KOO101 Grundläggande kemi W % 55 % X FMAA01 Endimensionell analys W % 38 % - X KKKA05 Bioteknik W % 41 % KOK012 Organisk kemi, allmän kurs W % 40 % - X X Årskurs 2 Basdata Skrivit kommentarer Skalor Frågor inom skalan Allmänna färdigheter (AF) Klar Kurskod - kursnamn Met Reg Godk Svars frekv SR PL KL TN KA GU TM FE LA AF PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr x FMA430 Flerdimensionell analys W 50 0 % 46 % x KBK011 Biokemi W % 59 % x KETF01 Transportprocesser W % 64 % x KFK080 Termodynamik W % 56 % - X X x KMB060 Mikrobiologi W % 71 % - - X x KOK032 Miljökemi W % 45 % - - X x KOO022 Oorganisk kemi W 3 67 % 67 % KETF10 Separationsprocesser W % 28 % X X KFK090 Molekylär växelverkan och dynamik W % 40 % - X

25 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Årskurs 3 Frågor inom skalan Basdata Skrivit kommentarer Skalor Allmänna färdigheter (AF) Klar Kurskod - kursnamn Met Reg Godk Svars SR PL KL TN KA GU TM FE LA AF PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr frekv x BLT015 Enhetsoperationer för bioteknik- och livsmedelsindustrin W % 64 % - X X x FMS210 Kemometri W % 100 % x FRT081 Processreglering W % 67 % x KAK016 Analytisk kemi W % 28 % x KBK070 Cellbiologi W % 46 % - X x KET045 Kemisk reaktionsteknik P % 121 % - X x KFK025 Yt- och kolloidkemi W % 40 % x KNL026 Fysiologi W % 57 % X X X x FMS086 Matematisk statistik P % 80 % KBK041 Genteknik W % 50 % X X KBT115 Bioprocessteknik W % 57 %

26 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Tabell 4b: Programsammanställning över K-programmet för läsåret 0809 Årskurs 1 Basdata Skrivit kommentarer Skalor Frågor inom skalan Allmänna färdigheter (AF) Klar Kurskod - kursnamn Met Reg Godk Svars frekv SR PL KL TN KA GU TM FE LA AF PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr x FMA420 Linjär algebra W % 55 % x KOO101 Grundläggande kemi W % 48 % X X FMAA01 Endimensionell analys W % 35 % - X KETA01 Kemiteknik W % 32 % X X X KOK012 Organisk kemi, allmän kurs W % 36 % - X X Årskurs 2 Basdata Skrivit kommentarer Skalor Frågor inom skalan Allmänna färdigheter (AF) Klar Kurskod - kursnamn Met Reg Godk Svars frekv SR PL KL TN KA GU TM FE LA AF PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr x FHL055 Teknisk mekanik W % 33 % X X X x FMA430 Flerdimensionell analys W 36 0 % 64 % x KBKA05 Teknisk biologi W % 59 % - X x KETF01 Transportprocesser W % 58 % - X x KFK080 Termodynamik W % 63 % - - X x KOO022 Oorganisk kemi W % 47 % X X KETF10 Separationsprocesser W % 45 % X X KFK090 Molekylär växelverkan och dynamik W % 49 % - X

27 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Årskurs 3 Basdata Skrivit kommentarer Skalor Frågor inom skalan Allmänna färdigheter (AF) Svars Klar Kurskod - kursnamn Met Reg Godk SR PL KL TN KA GU TM FE LA AF PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr frekv x FMS210 Kemometri W % 50 % X x FRT081 Processreglering W % 58 % - X x KAK016 Analytisk kemi W % 50 % - X x KET030 Energiteknik W % 65 % - X X x KFK025 Yt- och kolloidkemi W 8 50 % 38 % - X x KTE131 Processriskanalys W % 44 % - X x FMS086 Matematisk statistik P % 84 % KOO052 Material- och polymerteknologi W % 42 % X X KTE023 Kemisk process- och reaktionsteknik W % 58 % X X Förklaringar Siffrorna visar en sammanställning av data som finns i CEQ-databasen för angivet program och år. Om kursen getts för flera program är siffrorna i denna rapport enbart för aktuellt program, och enbart detta programs studenter är medräknade från Ladok. TN Frågan Överlag är jag nöjd med den här kursen (Total nöjdhet) KA Frågan Kursen känns angelägen för min utbildning GU Skalan God undervisning TM Skalan Tydliga mål FE Skalan Förståelseinriktad examination LA Skalan Lämplig arbetsbelastning AF Skalan Allmänna färdigheter PrLö Frågan Kursen har utvecklat mina färdigheter i problemlösning AnTä Frågan Kursen har skärpt mitt analytiska tänkande ArGr Frågan Kursen har utvecklat min förmåga att arbeta i grupp ObPr Frågan Kursen har gjort att jag känner mig säkrare på att angripa nya och obekanta problem SkKo Frågan Kursen har förbättrat min förmåga att kommunicera skriftligt PlAr Frågan Kursen har hjälp mig att utveckla förmågan att planera mitt arbete 13

28 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 I figur 4 visar vi resultaten från åk 1 vad avser studieresultat, nöjdhet och relevans. Figur 4. Sammanställning över CEQ-resultat samt studieresultat första året 14

29 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 När man undersöker CEQ-resultaten från åk 1-3 kan vi konstatera att få kurser hamnar på den negativa sidan vad avser total nöjdhet. De kurser som har låg total nöjdhet är KKKA05 Bioteknik, KET045 Kemisk reaktionsteknik, KBKA05 Teknisk biologi. Vad avser Teknisk biologi har denna kurs både låg nöjdhet och låg relevans, kursen är också ny på Kemiteknik. Programledningen har lagt in kursen därför att vi ser det som väldigt viktigt för progressionen i programmet och därmed anser vi att kursen har hög relevans. Vi misstänker att detta inte har tydliggjorts tillräckligt och kommer att arbeta med att tydliggöra varför kursen finns på programmet. Vad avser kursen Bioteknik är det bekymmersamt att denna kurs återkommande har dålig nöjdhetssiffror år efter år trots att ansvariga lärare har gjort flera åtgärder för att förbättra kursen. Detta kan tyda på att det finns strukturella problem med denna kurs. Om man jämför med motsvarande kurs på Kemiteknik har denna i och för sig bättre CEQ-resultat men vid noggrannare undersökning av CEQ-utvärderingarna kan man se liknande problem för båda kurserna. Kursernas syften är att träna projektarbete inklusive skriftlig kommunikation. Uppenbarligen har studenterna inte uppfattat detta då båda kurserna har för låga värden på träning av skriftliga färdigheter samt arbete i grupp. Båda kurserna har också ganska låga resultat för god undervisning. Programledningen avser att se över årskurs 1 när den nya årskurs 4-5 är genomförd. Detta kan innebära förändringar i strukturen på dessa två kurser. Fram tills det vill programledningen att kursansvariga för dessa två kurser ser över framför allt hur man kan förstärka arbetet med skriftliga färdigheter i kurserna. Vad avser kursen Kemisk reaktionslära är detta också en kurs som har haft dåligt rykte i studentkollektivet under många år. Särskilt studenterna på Bioteknik upplever att kursen inte är utformad efter deras behov och att den har därför ganska låga siffror på relevans. Studenterna på Kemiteknik ser däremot klart relevansen för kursen. Programledningen skall arbeta för att tydligöra relevansen för studenterna på Bioteknik. 6.2 Internationalisering Statistiken för internationalisering ses i tabell 5. Tabell 5: Utlandsaktiviteter på respektive program Antal med År Antal examina examensarbete i utlandet Antal med utbytesstudier Antal med någon form av utlandsstudier Andel med utlandsstudier Bioteknik 06/07 07/ % 08/ % Kemiteknik 06/07 07/ % 08/ % Andelen studenter på båda programmen med erfarenhet av utlandsstudier är mindre än de 50 % som LTH eftersträvar. Vidare kan konstateras att studenterna på Kemiteknik i betydligt mindre utsträckning än Bioteknik väljer att studera utomlands. Programledningen har tillsammans med Internationella enheten haft flera aktiviteter för att öka intresset för utlandsstudier. Ett återkommande skäl för att studenter säger att de inte genomför utlandsstudier är att de önskar gå den specialisering som finns på hemmaprogrammet. Vid omläggningen av programmen till fem år hoppas programledningen att antal studenter som väljer utlandsstudier ökar. 15

30 Läsårsrapport för PL K/B läsåret 2008/09 Programledningen vill också lyfta fram att internationaliseringen på hemmaplan är stark för båda programmen med en viss övervikt för Bioteknik. I princip erbjuds alla specialiseringar med undantag för Processdesign på engelska. Programledningen arbetar för att i framtiden även erbjuda en specialisering inom Processdesign som kan läsas av internationella studenter. På Bioteknik är antalet utländska studenter relativt stort, beroende på utbytesstudenter och på samläsning med de två masterprogrammen på utbildningen. Vi anser därför att även de studenter som inte åker utomlands därmed får en internationell miljö för sina studier. 7 Programledningens analys 7.1 Bioteknik Programmet för Bioteknik har en starkare rekrytering än Kemiteknik och rekryteringen har förbättrats kraftigt i år jämfört med tidigare år. Programledningen har en känsla av att många studenter på Bioteknik sökt sig till programmet framför allt för att man är intresserad av molekylär biologi. Detta innebär en särskilt utmaning kring att tydligöra relevansen för mer tekniska ämnen. Programmet har ett antal specialiseringar och studentgruppens initiala intresse för molekylär biologi reflekteras här genom att Molekylär bioteknik är den över åren största specialiseringen. Flera av de övriga specialiseringarna har ett studentantal som är något för lågt. Trots detta ser vi i nuläget inga skäl till oro för någon av specialiseringarna på Bioteknik. Detta då flera av dessa är gemensamma med antingen masterprogrammen (livsmedel och bioteknik) eller med Kemiteknik (läkemedel). Dock blir naturligtvis ekonomin på kurserna starkt beroende av rekryteringen från dessa andra program. Bioteknik erbjuder flertalet av kurserna i de senare årskurserna på engelska vilket ger ett relativt stort antal utländska studenter utöver studenterna från masterprogrammet. Programmet önskar att på sikt också kunna erbjuda några kurser i årskurs 3 på engelska. Detta skulle t.ex. kunna vara BLT Masterprogrammen På mastersprogrammet i Livsmedelsteknik och nutrition verkar det som om studenternas förkunskaper och förmåga att tillgodogöra sig utbildningen har betydligt större variation än för programstudenterna, av naturliga skäl, vilket också stöds av studieresultaten. Det är svårt att koppla detta till betyg och examina från hemmauniversiteten men kan möjligen förklaras av variationer i undervisningsformer på olika universitet. Vad som inte framgår av statistiken är att många av studenterna har problem i början av studierna men när de kommit in i systemet går det bra. Det skall framhållas att genomströmmingen på båda masterprogrammen är god. 7.3 Kemiteknik Kemiteknik har över åren haft problem med avhopp från programmet. Avhoppen består båda av byte till andra program, då framför allt Bioteknik eller att studenterna lämnar LTH helt. Erfarenheten är att de studenter som har dålig poängproduktion under årskurs 1, ofta p.g.a. matematikkurserna, tillhör den grupp som ofta lämnar programmet. För programmet innebär det stora tappet av studenter att underlaget för kurser inom specialiseringarna blir dåligt. Specialiseringen Processdesign är den största och har ett elevantal som precis gör att kurserna kan genomföras. Läget för specialiseringen Material räddas av att kurserna samläses med N-programmet. Utan studenter från specialiseringen Nanomaterial hade specialiseringen Material varit starkt hotad. Specialiseringen Läkemedel samläses med programmet för Bioteknik och har också en stark tillströmning av Erasmusstudenter varför ett rimligt antal studenter för det mesta finns på kurserna. 16