Patientens rätt i vården

Transkript

1 Patientens rätt i vården Se mig! Hör mig! Rör mig! En rapport från Alliansen i Landstinget i Kalmar län

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund 5 3 Syfte 5 4 Inledning 6 5 Patientens rätt till trygg och säker vård Kontinuitet Bemötande Helhetsvård Patientsäkerhet Våra förslag 8 6 Stärk patientens roll i vården! Vårdlots Tidsbokningen/Patientvänligheten Patientens journal Våra förslag 10 7 Patientens rätt till eget val - Hälsoval, vidgat vårdval och vårdgaranti Våra förslag 12 8 Patientrörlighet inom landet och inom EU 12 9 Våra förslag Källor 14 3

4 1 Sammanfattning Alliansen i Landstinget i Kalmar län vill skapa en sjukvård i länet som sätter patienten före systemet och gör det möjligt för patienten att välja. Som ett led i att lyckas med detta tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att titta på patientens rätt i vården. Under våren och hösten 2011 har arbetsgruppen träffats vid fem tillfällen. För att öka kunskapen och få in synpunkter utifrån har olika externa gäster bjudits in, däribland olika patientföreträdare och patientorganisationer, Mimmi Hogland, Utvecklingsenheten i Landstinget i Kalmar län och Johan Assarsson, regeringens utredare av patienträtt. Resultatet av dessa möten utmynnade i ett antal förslag som Alliansen kommer att använda i budgetprocessen för , men även i kommande budgetprocesser och övrigt arbete under den aktuella mandatperioden. Förslagen blev följande: Ett ledningssystem kommer att finnas för kvalitet och patientsäkerhetsarbete. Alliansen föreslår att det även finns ett ledningssystem för gott bemötande i vården. Kontinuiteten måste stärkas genom trygg överrapportering mellan olika vårdenheter. För att förbättra bemötandet av patienterna vill vi initiera en långsiktig och kontinuerlig utbildning i etik och bemötande för alla personalgrupper som kommer i direkt kontakt med patienter. Alla patienter med omfattande vårdbehov ska ha rätt till en egen, patientansvarig läkare i primärvården och vid behov även en i slutenvården, för att öka kontinuiteten. Patienten ska ha ett telefonnummer in i vården. Alliansen föreslår att landstingsdirektören utreder hur ett vårdlotssystem för patienter med omfattande vårdbehov kan utformas i Landstinget i Kalmar län. Alliansen föreslår att Landstinget i Kalmar län inför ett tidsbokningssystem där patienterna får möjlighet att boka sitt vårdbesök minst tre månader i förväg. Patienten har rätt att veta vad nästa steg är i den egna vården. Alliansen föreslår att varje patient i samband med besök i sjukvården får med sig tid för återbesök alternativt tid för återkopplande telefonsamtal. Alliansen föreslår ett utvidgat vårdval i Kalmar län och att det utreds vilka specialiteter som skulle kunna upphandlas genom LOV fr.o.m. januari

5 2 Bakgrund Alliansen i Landstinget i Kalmar län vill skapa en sjukvård i Kalmar län som: är lyssnande är mänsklig är nära, tillgänglig och gränslös sätter patienten före systemet tar sikte på hälsa och livskvalitet är i framkant gör det möjligt för patienten att välja är utvecklande och lärande i vardagen Med denna vision som bakgrund beslutade Alliansen under hösten 2010 att tillsätta olika arbetsgrupper. Denna handlar om patientens rätt i vården. Under våren utsågs företrädare inom allianspartierna som skulle ingå i arbetsgruppen. Ordförande har varit Gudrun Brunegård (KD) och övriga ledamöter i gruppen har varit Monica Ljungdahl (M), Eva-Lena Fungmark (C), Arne Sjöberg (KD) och Åke Aldman (FP). Samordnare Johan Gustafsson har fungerat som gruppens sekreterare. Under våren och hösten 2011 har arbetsgruppen träffats vid fem tillfällen. För att öka kunskapen och få in synpunkter utifrån har olika externa gäster bjudits in, däribland olika patientföreträdare och patientorganisationer, Mimmi Hogland från Landstinget i Kalmar Läns utvecklingsenhet och regeringens utredare av patienträtt, Johan Assarsson. 3 Syfte Alliansen har som ambition att sätta patienten före systemet. Ett viktigt led i detta är att försvara, tydliggöra och utveckla patientens rätt. Denna ambition har olika aspekter som varit viktiga att belysa för arbetsgruppen. Arbetsgruppen har därför fokuserat på fyra aspekter som utgångspunkter för sitt arbete: Patientens rätt till trygg och säker vård Stärkt patientinflytande över vården Patientens rätt till eget val av vårdgivare genom Hälsoval och vidgat vårdval Patientrörlighet inom landet respektive inom ramen för EU-direktiv Syftet med arbetet har varit att i en rapport beskriva hur patientens rätt kan stärkas i Landstinget i Kalmar Län och att anordna ett offentligt seminarium. Rapporten ska ligga till grund för konkreta förslag som kan inarbetas i Landstingsplanen , men även i kommande budgetprocesser. 5

6 4 Inledning Vi menar att varje människa är en person med sammansatta behov, såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella. I hälso- och sjukvården fokuseras ofta det sjuka organet eller symptomet och man missar lätt individen som helhet. Likaså är hälso- och sjukvården uppdelad i olika förvaltningar och kliniker, vilket ökar risken för fragmentisering. Att vården i många fall dessutom är uppdelad mellan olika huvudmän, landstinget och kommunen, riskerar att förvärra situationen ytterligare. En idealsituation skulle kunna beskrivas på följande sätt: Min trygghet och säkerhet Jag har en namngiven doktor på Hälsocentralen, som är känd för mig, när jag är hemma och en namngiven doktor som också är känd för mig om och när jag behöver vara på sjukhuset. De känner till varandra och mig. Kring varje doktor finns ett team som kan åtgärda de behov jag har. Teamet består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast med flera. Behöver jag stöd och hjälp så har jag fått ETT telefonnummer som jag kan använda. Oavsett vem som svarar så hjälper den personen mig på rätt sätt så jag får den vård och hjälp jag behöver". Det är vår ambition i Alliansen i Landstinget i Kalmar län att patienter i vårt län ska ha denna möjlighet. Vi vill med denna rapport peka på några vägar för att uppnå detta mål. 5 Patientens rätt till trygg och säker vård Det är mycket som händer inom sjukvården i Sverige när det gäller patientens rätt till trygg och säker vård. Den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 är ett exempel. Den nya lagen gör det lättare för en patient att anmäla om man blivit felbehandlad eller skadad i vården och är ett viktigt led i den nollvision som finns för antalet undvikbara vårdskador. 5.1 Kontinuitet De representanter för patientorganisationer som vi har mött har påpekat vikten av kontinuitet som något centralt för att patienten ska känna trygghet i vården. Allt för många patienter får träffa olika läkare vid sina olika besök på hälsocentralen eller sjukhuset. Många saknar den kontinuitet det innebär att träffa en och samma läkare eller ett begränsat antal som redan känner till patienten och dennes sjukhistoria. En patient ska inte behöva berätta sin sjukhistoria om och om igen. I Hälsoval Kalmar län ingår en kvalitetsutvärderingsfaktor för när äldre patienter får träffa samma läkare. Det vore önskvärt att detta utvidgades till att gälla även yngre personer med omfattande vårdbehov. 6

7 Patienten själv är en viktig nyckel för att uppnå bättre kontinuitet. Individens kunskap och erfarenheter bör tas tillvara på ett naturligare och mer självklart sätt, så att patienten blir en medskapare av sin egen vård. Socialstyrelsens skrift Min guide till säker vård innehåller många bra tips till patienterna vad man kan göra innan man kommer till läkaren. Här finns också bra förslag på var man kan söka information, men även vad orden i vården står för. Samarbetet mellan slutenvård och öppenvård respektive mellan landsting och kommun är av stor vikt för att skapa kontinuitet för patienterna. Detta tenderar att bli bättre, men många av våra uppgiftslämnare upplever inte att vårdkedjan fungerar tillfredsställande. Med ett synsätt där patienten sätts i centrum kan man överbrygga gränser som skapas genom olika huvudmannaskap. Om detta lyckas kommer patienten att uppleva bättre kontinuitet och delaktighet, vilket ökar den trygghet och säkerhet som eftersträvas. 5.2 Bemötande Trygg och säker vård handlar inte enbart om vilken kvalitet det är på den vård patienten får. För många patienter betyder information och bemötande nästan mer än själva vården. Personalen måste alltid hålla i minnet hur utlämnad en patient är vid ett besök i vården. Som personal är man i överläge. Som patient vill man få vetskap om vad som ska hända, om man ska bereda sig på att vänta och varför det i så fall dröjer. Information och bemötande kan vara avgörande för patientens trygghet och upplevelse av vården. Det är oroväckande hur ofta patienten upplever sig dåligt bemött från vårdpersonalen, vilket kommer till uttryck exempelvis genom det ökande antalet ärenden hos Patientnämnden. Mycket handlar om personalens attityder och inställning. För att kunna förändra och förbättra behöver man bli varse hur patienters upplever sitt vårdmöte. Det sker redan en hel del i Landstinget i Kalmar län. Tjänstemän från landstingets utvecklingsenhet berättar att det finns ett mål att införa ett gemensamt arbetssätt för att tillvarata patienternas synpunkter så att dessa kan användas i förbättringsarbetet. Syftet är att ta tillvara inte bara patienters upplevelser utan även närståendes upplevelser för att utveckla hälso- och sjukvården. Det måste finnas flera olika vägar att tillvarata patienternas synpunkter och erfarenheter av vården och deras förbättringsförslag genom brev, telefonsamtal eller enkätsvar. Samtidigt är det viktigt hur landstinget hanterar dessa synpunkter. Att systematisera patienternas synpunkter är en del i detta. Landstingets avvikelserapporteringssystem, LISA, ger möjlighet att få synpunkterna hela vägen ner till enhetsnivå. Enheterna kommer också att kunna utforma sina egna enkäter för att få till sig vad patienterna tycker om just deras enhet. Det ska dock inte finnas något tvång att en patient måste uppge vem man är, utan synpunkter ska kunna lämnas anonymt. Det finns landsting som har hittat lösningar på hur man kan använda nätet till att lämna synpunkter av olika slag, bl.a. Landstinget i Östergötland. Vårt landsting tittar just nu på om man kan hitta en liknande lösning. I en inte alltför avlägsen framtid kan man även att kunna använda sociala medier såsom Facebook och Twitter m.fl. för att ge patienterna möjligheter att ge synpunkter på vården. 7

8 5.3 Helhetsvård För att skapa en trygg och säker vård är det viktigt att inte enbart ta sin utgångspunkt i sjukvården. Det är minst lika viktigt att utgå från det friska i livet. Det handlar om att ha fokus på helhetsvård istället för delhetsvård, som en patientrepresentant uttryckte det. Vårdplanen (den sociala planen, rehabiliteringsplanen och den medicinska planeringen) har en mycket viktig funktion, där patientens individuella önskemål tas tillvara. Många patienter saknar dock individuell vårdplan. Utgångspunkten måste vara att alla inte är stöpta i samma form. Vårdgarantin har visat sig leda till en snabb väg in i vården, men många patienter upplever att det därefter tar stopp. Det kan vara långa väntetider till behandling eller återbesök, vilket inte alls är bra. Patienter med kroniska sjukdomar och behov av regelbundna återbesök och kontroller får inte åsidosättas för att upprätthålla goda resultat i statistiken för förstabesök och behandling. 5.4 Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen har initierat en hel del av det arbete som pågår i Landstinget i Kalmar län. Genom programmet Varje dag lite bättre är det systematiska förbättringsarbetet med patientsäkerheten redan igång. I september månad börjar ytterligare förbättringsprogram. Intresset och viljan att öka patientsäkerheten är stor hos personalen inom Landstinget i Kalmar län. På varje sjukhus i länet finns en särskild patientsäkerhetsorganisation och samtidigt finns det en länsövergripande styrgrupp för patientsäkerhet. Den nyligen genomförda patientsäkerhetsmätningen har gett alla enheter ett resultat att jobba vidare med. Man vet vilka parametrar man har låga resultat på och kommer att lämna in handlingsplaner som ska visa hur man tänker göra för att förbättra patientsäkerheten på enheten. Styrgruppen har i och med patientsäkerhetsmätningen bl.a. fått bekräftat att det i många fall behövs en kulturförändring som måste till för att patientsäkerhet ska fortsätta förbättras. I landstinget utarbetas även handlingsplaner för kvalitet och patientsäkerhet. Det kommer på sikt att finnas ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Vi är positiva till att mycket är på gång inom detta område. Personalen kan emellanåt känna att det är för mycket, men vi vill understryka att det är vår skyldighet från vårdens sida att arbeta med att förbättra patientsäkerheten. Vi måste vända rätt perspektivet och inse att hälsooch sjukvården är till för patienterna och inte tvärtom. 5.5 Våra förslag Ett ledningssystem kommer att finnas för kvalitet och patientsäkerhetsarbete. Alliansen föreslår att det även finns ett ledningssystem för gott bemötande i vården. Kontinuiteten måste stärkas genom trygg överrapportering mellan olika vårdenheter. För att förbättra bemötandet av patienterna vill vi initiera en långsiktig och kontinuerlig utbildning i etik och bemötande för alla personalgrupper som kommer i direkt kontakt med patienter. Alla patienter med omfattande vårdbehov ska ha rätt till en egen ansvarig läkare i primärvården och vid behov även en ansvarig i slutenvården, för att öka kontinuiteten. Patienten ska ha ett telefonnummer in i vården. 8

9 6 Stärk patientens roll i vården! 30 mars 2011 utsågs Johan Assarsson, tidigare landstingsdirektör i Kalmar län, till regeringens utredare av en stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Utredningen kommer dessutom att ta fram förslag som ger mer patientinflytande över patientjournaler och tydligare krav på vårdupplysningstjänster. Förslag på patientlag ska lämnas senast den 1 januari Många patienter känner inte till sina rättigheter. Det varierar, beroende på vilken representant för vården patienten möter, vilken upplysning man får om dessa. Samtidigt kan även en patient som vet om sina rättigheter får kämpa för att hävda dessa. Vetskapen om dessa variationer gör att det är mycket viktigt att patienten följs upp av vården både medicinskt och i fråga om rehabilitering och hjälpmedel. 6.1 Vårdlots Ett sätt att stärka patientperspektivet och patientens roll i vården är att erbjuda patienterna hjälp av en vårdlots. En vårdlots (koordinator) som hjälper till i vårdkedjan kan vara ovärderlig och mycket uppskattad, framför allt för patienter med omfattande vårdbehov. Det kan t.ex. handla om att vara behjälplig i pappersarbetet när en familj drabbas. Många kontakter kan behöva tas när en förälder behöver kämpa för sitt barn och vårdlotsen kan i sådana fall vara den som vet vilka kontakter som behövs och dessutom ta dessa kontakter. För att förbättra kontinuiteten och minska patientens oro kan en patient med komplicerad sjukhistoria behöva ha en vårdlots inom primärvården och en inom slutenvården, vilka sinsemellan håller kontakt och planerar vården. När det gäller hjärnskadade patienter finns i en del av länet en lots (koordinator) som hjälper till i vårdkedjan och det är mycket uppskattat. Det vore önskvärt att samma funktion funnes tillgänglig i övriga delar av länet. Vi menar att liknande lotsfunktion skulle vara till nytta även för andra patientgrupper och skulle dessutom med fördel kunna komma in tidigare i sjukdomsförloppet. En framtida regionbildning, med större befolkningsunderlag, kan komma att ge bättre förutsättningar för patienter med udda diagnoser. När det då blir färre gränser kan det bli lättare att remittera patienter till den plats där kompetensen finns. Det kan finnas större möjligheter att hitta patientvänligare och patientsäkrare lösningar i en ny region. 6.2 Tidsbokningen/Patientvänligheten Många som vill komma i kontakt med vården klagar över systemet med telefonbokning. Den moderna människan vill kunna beställa tid via Internet, e-post eller sms. Det är inte rimligt, ur ett brukarperspektiv, att många hälsocentraler inte ger möjlighet att boka tid när patienten så önskar. Med bättre framförhållning borde man kunna hålla tidböckerna öppna några veckor eller någon månad fram i tiden, för att ge patienten bättre möjlighet att planera sin tillvaro. Även möjligheten att specialistläkare kommer till patienten bör kunna erbjudas i större omfattning. I och med att det handlar om så få patienter kan detta vara bättre än att varje 9

10 patient ska behöva åka en längre sträcka för att träffa läkaren. Det kan handla om exempelvis regionala specialiteter, som barnortoped som några gånger per år kommer till patienternas närmaste sjukhus, eller vanliga slutenvårdsspecialister som kommer till vårdcentralen, på samma sätt som regelbundet sker till specialistmottagningen i Vimmerby, eller mer sporadiskt till exempelvis Nybro Hälsocentral. Återkopplingen till patienten efter en vårdkontakt kan variera mycket från klinik till klinik. Ofta sker inte någon återkoppling alls, men det finns också goda exempel på hur vården på eget initiativ kontaktar patienter för ett återkopplande samtal. Patienter vittnar om att det uppfattas som mycket positivt och uppskattat när man blir uppringd av sin läkare eller sjuksköterska. Ett systematiserat och obligatoriskt sätt att arbeta med sådan återkoppling, särskilt för patienter med omfattande vårdbehov, kan mycket väl bidra till mer av helhetsvård än delhetsvård och ge patienterna en tryggare och säkrare vård. Ett telefonsamtal kan säkerligen dessutom innebära att man kan undvika en hel del onödiga besök på vårdinrättningarna, vilket sparar resurser på flera sätt. Information är något som är viktigt för patienten. Många patienter känner inte till att man t.ex. kan få en stämpel i sitt högkostnadskort vid besök hos sjukgymnast. Från sjukvårdens sida bör man lägga sig vinn om att informera och inte alltid utgå ifrån att patienten har kännedom alla byråkratiska detaljer. 6.3 Patientens journal Patientjournalen är ett av de viktigaste hjälpmedlen i patientens väg genom vården. Juridiskt tillhör journalen vårdgivaren, men moraliskt borde den tillhöra patienten själv. Vi vill med detta uttrycka stöd för principen att patienten har rätt att läsa sin journal och avgöra vem eller vilka som ska få tillgång till den. Det pågår just nu ett arbete för att göra datajournaler tillgängliga för olika vårdgivare, även på det nationella. Det är inte oproblematiskt, eftersom ökad tillgänglighet samtidigt ökar risken för oönskat intrång i delar av ens sjukhistoria, som patienten kanske inte önskar att fler än behandlande läkare och man själv ska få del av. Det vore rimligt, ur ett patientperspektiv, är att patienten själv har nyckeln till sin journal. 6.4 Våra förslag Alliansen föreslår att landstingsdirektören utreder hur ett vårdlotssystem för patienter med omfattande vårdbehov kan utformas i Landstinget i Kalmar län. Alliansen föreslår att Landstinget i Kalmar län inför ett tidsbokningssystem där patienterna får möjlighet att boka sitt vårdbesök minst tre månader i förväg. Patienten har rätt att veta vad nästa steg är i den egna vården. Alliansen föreslår att varje patient i samband med besök i sjukvården får med sig tid för återbesök alternativt tid för återkopplande telefonsamtal. 7 Patientens rätt till eget val - Hälsoval, vidgat vårdval och vårdgaranti Hälso- och sjukvården möter ökade krav från Socialdepartementet. Socialstyrelsens tillsyn har blivit skarpare, inflytandet ökar för invånarna och bemötandefrågorna är i fokus. Samtidigt finns det ett antal fokusområden för förändringar som är aktuella för hälso- och sjukvården: 10

11 Valfrihet Tillgänglighet Patientsäkerhet Vården av de mest sjuka äldre Psykiatrisk vård Människor vill i olika sammanhang vara med och välja var man vill få sin utbildning, sin vård m.m. Man kan dock fundera kring hur långt valfriheten ska/bör gå. Vi är positiva till ökad valfrihet vad gäller val av hälsocentral och sjukhus. Öppna jämförelser ger vårdenheterna drivkraft att konkurrera genom att erbjuda hög kvalitet, i form av gott bemötande, korta väntetider och goda medicinska resultat samt faktorer som tillgänglighet och öppettider. Vi anser dock inte att valfriheten ska sträcka sig så långt att man ska få välja operatör. Det måste vara verksamhetschefens ansvar att avgöra. Vi i Alliansen vill sätta patienten före systemet. Ur det perspektivet är det följdriktigt att ge patienten rätt att välja vårdgivare, vilket regeringen gett möjlighet till genom vårdgarantin och vårdvalet. Enligt vår uppfattning behöver landstinget bli bättre på att upplysa patienterna om deras rätt att välja. Det kan gälla rätten att få vård och behandling vid annan vårdinrättning, i annat landsting eller utomlands, om man inte kan hålla vårdgarantin. Det kan även gälla information om rätten att byta hälsocentral. Systemet ska vara utformat så att det är lätt för patienten att få information och lätt att utföra ett val. Den lag om valfrihetssystem (LOV) och lagen om vårdval som Alliansregeringen har tagit initiativ till, har gett patienterna rätt att välja vårdgivare i primärvården, där offentliga och privata utförare arbetar på lika villkor. Vi ser detta som en viktig markering att den offentligt finansierade hälso- och sjukvården är lika mycket värd för patienterna oavsett utförare och ska behandlas lika av landstinget som huvudman. Konkurrensen om patienterna sker genom kvalitet i form av kompetens, tillgänglighet och bemötande, faktorer som alla gynnar just patienterna. På många håll i landet har vårdvalet stimulerat nyföretagandet och lett till ökat antal vårdcentraler, även på orter och i bostadsområden där primärvårdsutbudet tidigare varit begränsat eller obefintligt. I Landstinget i Kalmar län har dock endast en enda ny vårdcentral öppnats. Toivo Heinsoo gjorde på regeringens uppdrag en utredning om utvidgat vårdval. Vi anser att det kan finnas skäl att se över utformningarna av de olika landstingens vårdval, så att man inte kan bygga in hinder för externa utförare av den offentligt finansierade vården, och därmed förhindra patienterna att välja vårdgivare. Vi anser också att LOV:en borde användas för att utvidga vårdvalet i Kalmar län. Exempelvis skulle privatpraktiserande psykologer kunna upphandlas genom LOV, för att öka tillgängligheten. Även slutenvårdsspecialiteter som exempelvis dermatologi, gynekologi, urologi, ögon- och öronsjukvård skulle kunna upphandlas genom LOV. Det skulle kunna innebära ett välbehövligt tillskott i nyföretagandet i vårt län. 11

12 7.1 Våra förslag Alliansen föreslår ett utvidgat vårdval i Kalmar län och att det utreds vilka specialiteter som skulle kunna upphandlas genom LOV fr.o.m. januari Alliansen föreslår att det utformas ett informationssystem som ger patienterna all tillgänglig information om sin rätt att välja och få vård/behandling vid annan vårdinrättning och när man har rätt att få vård i annat landsting eller utomlands. Vi betonar att informationen ska vara lättillgänglig för patienten och att det ska vara lätt för patienten att utföra ett val. 8 Patientrörlighet inom landet och inom EU Vi har ovan behandlat patientens rätt att välja vård på annat sjukhus i det egna landstinget eller i annat landsting inom ramen för vårdgarantin. Information om rätten att välja måste ges, så att det är tydligt vad som gäller, vad kostnaden blir för patienten och vilka förutsättningar som gäller. Vi menar att denna information ska ges som rutin, inte endast om patienten efterfrågar den. En annan aspekt av patientens rätt att välja vård är reglerna kring sjukvård i utlandet, vilket håller på att få en lösning genom patientrörlighetsdirektivet, som antogs av Europaparlamentet i början av Det anger gemensamma regler för att ge patienter möjlighet till betald vård i ett annat EU-land. Detaljerna håller nu på att utformas och ska antas i respektive EU-land senast under Kostnaden ska hemlandet stå för om det handlar om vård som normalt sett ersätts i landet. Socialdepartementet arbetar nu tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting med att ta fram förslag om vilka förändringar som är nödvändiga för att anpassa svensk lag till EU-direktivet, samt hur landstingens framtida ansvar för vård i andra EU- och EES-länder kommer att se ut. Utifrån principen om patientens rätt att välja välkomnar vi möjligheten för de patienter som så önskar att få sin vård utförd utomlands. Sannolikt kommer det att röra sig om ett relativt litet antal patienter per år. 12

13 9 Våra förslag Ett ledningssystem kommer att finnas för kvalitet och patientsäkerhetsarbete. Alliansen föreslår att det även finns ett ledningssystem för gott bemötande i vården. Kontinuiteten måste stärkas genom trygg överrapportering mellan olika vårdenheter. För att förbättra bemötandet av patienterna vill vi initiera en långsiktig och kontinuerlig utbildning i etik och bemötande för alla personalgrupper som kommer i direkt kontakt med patienter. Alla patienter med omfattande vårdbehov ska ha rätt till en egen, patientansvarig läkare i primärvården och vid behov även en i slutenvården, för att öka kontinuiteten. Patienten ska ha ett telefonnummer in i vården. Alliansen föreslår att landstingsdirektören utreder hur ett vårdlotssystem för patienter med omfattande vårdbehov kan utformas i Landstinget i Kalmar län. Alliansen föreslår att Landstinget i Kalmar län inför ett tidsbokningssystem där patienterna får möjlighet att boka sitt vårdbesök minst tre månader i förväg. Patienten har rätt att veta vad nästa steg är i den egna vården. Alliansen föreslår att varje patient i samband med besök i sjukvården får med sig tid för återbesök alternativt tid för återkopplande telefonsamtal. Alliansen föreslår ett utvidgat vårdval i Kalmar län och att det utreds vilka specialiteter som skulle kunna upphandlas genom LOV fr.o.m. januari Alliansen föreslår att det utformas ett informationssystem som ger patienterna all tillgänglig information om sin rätt att välja och få vård/behandling vid annan vårdinrättning och när man har rätt att få vård i annat landsting eller utomlands. Vi betonar att informationen ska vara lättillgänglig för patienten och att det ska vara lätt för patienten att utföra ett val. 13

14 10 Källor Socialdepartementet Kommittédirektiv (Dir. 2011:25) Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Samtal med patient och representant från HARO Samtal med representanter från patientorganisationerna FSO och DHR Samtal med Mimmi Hogland (Uvecklingsenheten i Landstinget i Kalmar län) Samtal med Johan Assarsson (Regeringens utredare av en stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning) 14