-Små lands ste nar och Skepps hult- Fördjupning av kommunomfattande översiktsplan för. Utställningsversionen oktober 1998

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-Små lands ste nar och Skepps hult- Fördjupning av kommunomfattande översiktsplan för. Utställningsversionen oktober 1998"

Transkript

1 Fördjupning av kommunomfattande översiktsplan för -Små lands ste nar och Skepps hult- Antagen av Kommunfullmäktige Kf Utställningsversionen oktober Planeringsenheten Gislaveds kommun

2 Innehåll Dokumentet är uppdelat i huvudsak tre delar. Den för sta beskrivet hela planområdet och inne hål ler be skriv ning ar och riktlinjer för de övergripande sys te men opch struk ture rna. De andra två delarna be hand lar orterna Små lands ste nar och Skeppshult i separata delar. De tal je - rings ni vån är högre i del två och tre än i den för sta. Förord 3 Planhantering Syfte Fördjupningens handlingar Organisation av arbetet Tidplan Genomförande 1. Gemensamma riktlinjer Befolkningsutveckling och prog nos Naturresurser 5 Vatten Mark Luft Kulturmiljöer 13 Tätorterna Kulturlandskapet Fornlämningar Trafikstrukturen 16 Förbifart Smålandsstenar/ Skeppshult Järnvägen Hälsa och säkerhet 19 Räddningsstation Skyddsobjekt Riskobjekt Mellankommunala intressen Smålandsstenar Trädgårdssamhället 22 - en utvecklingsidé - Karaktären 23 Tätortens framväxt Värdefulla miljöer och bebyggelse Service 24 Kommunala servicefunktioner 25 Barnomsorg Skola Äldreomsorg Fritid och kultur Trafiksystem 29 Förslag till internt trafi ksystem Centrala Smålandsstenar Gång- och cykelvägssystem Kollektivtrafi k Smålandsstenars centrum 33 Idé -3T Kommunalteknisk infrastruktur 35 Vattenförsörjning Spillvattenbehandling Dagvatten Avfallshantering Bostäder 37 Obebyggda tomter Riktlinjer för olika områden Verksamheter 41 Riktlinjer för verksamhetsområdena 3.Skeppshult Karaktärsdragen 45 Utvecklingsidé Befolkningsutveckling Områden/ byggnader av särskilt värde Service 48 Offentlig service Trafik 51 Tung trafi k Gc- trafi k Kollektivtrafi k Bostäder 53 Verksamheter 54 Kommunalteknisk infrastruktur 55 Vattenförsörjning Spillvatten Dagvatten Plankarta 2

3 Förord PLANHANTERING Kommunfullmäktige antog ett program för ar be tet med fördjupningen av över siktsplanen för Små landsstenar och Skeppshult första gång en Pro gram met reviderades av full mäktige Under perioden var fördjupningen föemål för samråd. Parallellt med fördjupningsarbetet har Väg ver ket arbetat fram ett förslag till ar betsplan för en förbifart öster om Små landsstenar och Skepps hult. Under 1996 var kom munen mycket engagerad i arbetsplanearbetet och den efterföljande detaljstudien av centrala Små-landsstenar, två ar be ten som nu ligger som grund till för slaget. Sedan samrådet har även lag stiftningen förändrats avseende översikts-planeringens uppgifter och innehåll. Planeringsperspektivet är idag förskjutet från expansionstänkande till förvaltande av den redan byggda miljön. Förändringen syns i fördjupningens avsnitt om framtida behov av bostäder och verksamhetsområden. SYFTE Fördjupningens syfte är att vidarutveckla or terna Smålandsstenar och Skeppshult efter sina respektive förutsättningar genom att klargöra orternas karaktär och re dovisa en handlingslinje för framtida utseende och ut veckling. att klargöra markberedskapen för byggande och reservera mark för grönområden, gång- och cy kelvägar och gator samt lyfta fram Nissan i tätortsbilderna. att redovisa en handlingsplan för trafiksystemet. att utreda hälsa, säkerhets-, och miljöaspekterna. FÖRDJUPNINGEN BESTÅR AV FÖLJANDE HANDLIGAR 1. Gemensamma rikt linjer 2. Smålandsstenar 3. Skeppshult Plankarta Följande häften finns (upprättade 1993) Teknisk Service 2. Orternas framväxt 8. Naturresurser, grönytor och parker 3. Befolkning 4. Bostäder 9. Trafik 5. Industri 10. Miljö 6. Service 11. Smålandsstenars centrum ORGANISATION AV ARBETET Kommunstyrelsens arbetsutskott för planeringsfrågor, bestående av KSau och byggnadsnämndens presidium, utgör led ningsgrupp för arbetet med fördjupningen. En tjäns temanna grupp bestående av kommundirektör Karin Gustafsson, stadsarkitekt Sven-Olof Nilsson och planarkitekt Iréne Ljungskog hade fram t.o.m.1996 ansvaret förplanarbetet. Från 1997 har planarktitekt Henrik Haglund och Iréne Ljung skog arbetet med planförslaget. Be rörda förvaltningar har lämnat syn punkter och underlagsmaterial. TIDPLAN FÖR PLANERINGSARBETE Planprogram 1987 Revidering av planprogram 1992 Planarbete 1993 Samråd 1994 Samrådsredogörelse Utställning okt jan Antagen 19 augusti GENOMFÖRANDE Planeringsperioden är tio - femton år från antagandet. Det långsiktiga planeringsperspektivet sträcker sig mycket längre. 3

4 1. Gemensamma riktlinjer Befolkningsutveckling Både Smålandsstenar och Skeppshult har un der 1900-talet haft en positiv be folkningsut veck ling. Den större av de båda orterna - Små-landsstenar - dominerar när det gäller folk-mängdens utveckling. År1940, när Skeppshult första gången pre senteras som tätort i statistiska sammanhang, bodde knappt 81 av be folk ning en i området i Små landsste nar. Idag bor ca 92 av be folkningen i Små lands ste nar. Det är främst under och 1960-talet som Små landsstenar ökar mer pro cen tu ellt än Skepps hult. Båda orterna vi sar på myck et stark utveckling un der 1970-talet. Un der 1980-talet var folk mäng den i stort sett oför änd rad medan en svag ökning av be folkning en åter kunnat skönjas under 1990-talet. Vid det se nas te årsskiftet, 1997/-98, uppgick den sum merade tätortsfolkmängden i området till per soner, varav i Små landsstenar. Under 1990-talet har de flesta åldersgrupper ökat. Ett undantag är ungdomar samt yngre pen si o nä rer. Störst pro cen tu ell ökning visar gruppen äld re pen sionärer som sett till det se naste decenniet nästan fördubblats i de båda tätorterna. Antalet medelålders har blivit avsevärt fler och sam ma sak gäl ler för förs kolebarnen. Den senare gruppen började dock mins ka kraftigt under De närmaste åren förväntas folk mängden i Smålandsstenar och Skeppshult vara stabil, med en svag ökning vissa år. Kring 2005 finns tecken som ty der på en tyd ligare ökning av befolkningen. Endast åldersklassen för grundskolebarn förväntas öka markant de närmaste fem åren. Övriga ål dersgrupper kommer att befinna sig på ungefär nu varande nivå eller i enstaka fall minska. Ökningen vid mitten av nästa decennium inträder när år gånga rna från babyboomen kring 1990 når övre ton åren. Strax innan 2010 börjar också de yngre pensionärerna öka kraftigt. Folkmängdens utveckling i Smålandsstenar och Skeppshult prognos t.o.m

5 Naturresurser VATTEN Sjöar och vattendrag Smålandsstenar-Skeppshultsområdet av-vattnas direkt till Nissan förutom området direkt väster om Bananenområdet, där vattnet istället rinner västerut till Österån. Det ytvatten som sätter sin prägel på Smålandsstenar och Skeppshult är Nissan. Vatten dra get är i detta område lugnflytande och meandrande och några avsnörda korvsjöar (även kallade ävjor) finns i anslutning till ån. Två fördämningar finns vid Ågårdsfors och Skepps hults Bruk. Båda utgör ett sätt att ta tillvara na turresurserna genom kraftproduktion samtidigt som de är ett effektivt vandringshinder för strömlevande öring. Ned ströms Skeppshult finns en sträcka där vattenhastigheten är högre vilket tillsammans med bottenförhållandena skulle kunna göra om rå det värdefullt för strömlevande öring. Nissan utgör också recipient för dagvatten från tätorterna, utsläpp från industriprocesser och för två avloppsreningsverk. Hörsjön och Wallentins damm är särskilt vär de ful la därför att det inte finns så många vattendrag. Små vattendrag som har kvar delar av sitt na tur li ga lopp ger möjligheter att ha högre na tur vär den. Bäckar som i hyser olika typer av na turvärden är Hålabäcken vid Ågårdsfors, samt Örbäcken söder om Svenshult. Vattenkvalitet Näringsämnen Fosfor är det näringsämne vars mängd i söt vatten bestämmer vilka typer av djur och växter som fö re kom mer och i vilken om fattning. Fos for ut släpp kommer från reningsverk, jord bruk och vissa industriprocesser. För höga halter av fosfor kan ge upphov till över göd - ning och syrebrist i vattnet. Fosforhalterna i Nissan varierar, även i förhållande till bakgrundshalterna, från ett måttligt nä ringsrikt tillstånd till ett näringsrikt tillstånd. Över en längre tidsperiod har fos forpåverkan på Nissan minskat. Kväveföreningar är näringsämnen som inte bidrar till övergödningen i sötvatten. Däremot utgör kväve ett bidrag till övergödningen i havet. Kvä vekällor är biltrafik, jord- och skogsbruk och av loppsreningsverk. Nissan uppströms Små landsstenar är starkt påverkad och nedströms Skeppshult mycket starkt påverkad av kväveföreningar. 5 Wallentin damm

6 Naturresurser Försurning Försurningen utgör ett av våra största miljö pro blem. Mark och vatten får ta emot av sevärda mängder av försurande luftföroreningar, vilket får till följd att alla sjöar och vattendrag är mer eller mindre försurningsbelastade. I Nissan i höjd med Smålandsstenar och Skepps hult bedöms numera motståndskraften mot för sur ning (buffertkapaciteten) som god. Men vid vår flö den visar dock mätningar att ph-vär de na kan komma nära nivåer, där känsliga arter kan skadas. Metallföroreningar Olika metaller i vatten kan göra stor skada på vattenlevande organismer. De kan också utgöra en hälsorisk om de lagras i fisk som sedan kon sumeras av människor. Utsläppskällor är bl a olika typer av bl a industriverksamhet, diffusa nerfall, trafiken och direkta utsläpp från exempelvis ytbehandlingsindustrin. Industriutsläppen har minskat genom utveckling av re nings processer. I anslutning till Smålandsstenar och Skeppshult har halterna av kvicksilver och bly mins kat under 1990-talet medan halterna av kad mi um inte förändrats. Undersökningar av metaller i bot tensediment från början av talet visar på en stark påverkan av kvicksilver i Nissan söder om Skeppshult. Zinkhalterna i Nissan ökar från en obetydlig påverkan uppströms Smålandsstenar till en tydlig nedströms Skeppshult vilket tyder på att några former av lokala föroreningskällor finns. Grundvatten Nissans dalgång består av isälvsavlagringar vilka utgörs av grus- och sandförekomster. Grus ås ar na är både viktiga naturliga re ningsverk och ma ga sin för grundvattnet. Området längs Nissan har goda grund vattentillgångar. Grusmaterialet i avlagringarna har hög vattengenomsläpplighet, över 10 m/h. I anslutning till Nissan genom Små landsste nar består avlagringarna av finare material som inte har samma kapacitet för grundvattenföring. På båda sidorna om Nissan mellan Smålandsstenar och Skeppshult finns grusavlagringar med mycket god grundvattenförande kapacitet och genomströmningsförmåga. Området är intressat för att studera möjligheterna till en re servvattentäkt. Nya uttag av naturgrus får inte ske i området och olika verksamheter måste prövas noga. Mål - Utsläppen av zink identifieras och åtgärdas under planeringsperioden. - Mängden kväve i Nissan skall minskas under planeringsperioden. - Vid om-, till- och nybyggnationer där dagvattenhanteringen påverkas skall en 6

7 Naturresurser Vattentäkten I åsen norr om Smålandsstenar finns den kommunala grundvattentäkten placerad. Ka pa ci te ten är betydligt högre än det uttag som sker i dags lä get. Täkten försörjer både Små lands ste nar och Skepps hult, ca personer. Grävda brunnar i an slutning till vattenverket fungerar som reservvattentäkt. Dessa har en kapacitet som väl motsvarar dagens förbrukning. I Fållinge finns en gam mal källa, som tidigare utgjorde vattentäkt för Smålandsste nar. Denna täkt kan vid ett ex tremt nödläge anslutas. Grundvattnet i området bedöms ha en god kva li tet men är försurningspåverkat (1997 ph 6,2-6,9). Grundvattnet är känsligt för föroreningar genom att grusåsarna har ett grovt material där främ man de ämnen snabbt kan sprida sig. Väg 26 passerar genom vat tenskyddsområdet. Det finns behov av att skydda dricksvattenförsörjningen genom att täta dikena utmed väg sträck an genom täkten. Olämpligt pla ce ra de verksamheter i anslutning till täkten bör på sikt omlokaliseras. Inre skyddsområde för vattentäkten Yttre skydds om rå de för vattentäkten N Trioplast N. Nissastigen Västbo Transport AB Grundvattnet i åsen rör sig ner mot Nissan. Infi ltrationshastigheten i området är hela 10m/ timme vilket är en hög siffra. Källa Scandiakonsult Väst AB, Göteborg Vattentäkt Vattentäktsgräns Inre vattenskyddsområde Yttre vattenskyddsområde Utredningsområde för säkerställande av ett dricksvattenkvaliteten Meters Kommunikationsleder Förbifart Matning tung trafik Järnväg Nissan Plangräns Mål - Vägområdet genom vattentäkten skall tätas för att minska risken för föroreningar. - Området kring vattentäkten utreds i syfte att sä ker stäl la ett långsiktigt skydd för dricksvattenreserven. - Reservvattentäkter säkerställs under planeringsperioden. 7

8 Naturresurser MARK Vegetationen i området är allmänt relativt artfattig beroende på de förutsättningar som berggrund och jordarter ger. Det ytliga grundvattnet i sluttning ar ner mot Nissan ger dock en ökad variation av floran samt en ökad skogstillväxt. Flera områden har sedan länge hållits öppna genom kreatursbete och utvecklat hag marker med trädslag som björk, rönn, ek och en. Kant zo ner mellan jordbruksmark och skogsmark ger en va rierad flora med rester av bokbestånd, aspdungar, björk, ek, sälg och rönn. Jord bruks mar ken med vanliga inslag av stengärdesgårdar och odlingsrösen ger förutsätt ning ar för ett ökat insekts- och fågelliv. Fållinge utgör kanske det bästa exemplet i om rå det på ett sådant jord brukslandskap. Nissans strandvegetation, med den ka rakte ris tis ka albården och ävjorna ger en rik miljö för flora och fauna. Exempelvis finns uppgifter om både häck ande kungsfiskare och forsärla vid Nissan längs sträckan Villstad- Ågårdsfors. Nissan är en viktig vattenkälla för djur livet i området då andra större vattendrag och sjöar saknas. Speciellt värdefulla naturområden Områden med speciella, dokumenterade, naturvärden. 1. Smålandsstenars domarringar Domarringarnas naturvärden präglas av männis kans påverkan. Genom slåtter och tramp har en örtrik ljunghed med fö rekomst av back tim jan, kattfot och jungfrulin utvecklats. Hed bloms ter har här sin enda kända lokal i länet. Området utgör klass 1 - högsta be varandevärde - i Länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventeringen och finns med i Läns styrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet. Nyckelbiotoper Skogsvårdsstyrelsen identiferar områden som hyser hotade arter. Dessa områden kallas för nyckelbiotoper och kan skyddas genom sk biotopskydd eller frivilliga överrenskommelser. 2. Sagobäcken-Hålabäcken Bäckravin vid Ågårdsfors med olikåldrig al och gran men med inslag av björk, tall, rönn och lönn. 3. Kärr vid Brudstenarna Alkärr vid Nissan norr om lv 153 som ej detaljinventerats men som bedöms ha höga naturvärden och nyckelbiotopstatus. 4. Örbäckens utlopp vid Nissan Område längs västra sidan av Nissan söder om skjut ba nan vid Örbäckens utlopp har ej detaljinventerats men hyser höga naturvärden och har nyckelbiotopstatus. Örbäcken har också i vat tendragsinventeringen bedömts som ett lämp ligt lekområde för öring. 8

9 Naturresurser Övriga områden med höga naturvärden 5. Ekbestånd i södra delen av Fållinge. Rena ekbestånd är ovanligt i området och många andra naturvärden är knutna till trädslaget. 7. Bäckdal söder om Svenshult Bäckdal mellan inägor som domineras av al med inslag av gammal björk. 6. Bestånd av backsippa vid Fållinge Ågård. Backsippan är en fridlyst växt som fö rekom mer på magra, torra och öppna marker och gynnas av bete Nissastigen Värdefulla naturområden Grönområde Rekreationsområden Värdefulla biotoper Planerad förbifart 1. Smålandsstenar domarringar 2. Sagobäcken - Hålabäcken 3. Kärr vid Brudstenarna 4. Örbäckens utlopp vid Nissan 5. Ekbestånd i södra Fållinge 6. Backsippa vid Fållinge Ågård 7. Bäckdal söder om Svenshult N Meter 9

10 Naturresurser Grusförekomster Längs Nissan både norr och söder om Smålandsstenar finns avlagringar med grövre material, natur grus. Behovet av grusmaterial är stort då an vändningsområdena är många bl a vägbyggnad, vägunderhåll, byggnation mm. Naturgruset har ta gits ut i så stor omfattning att det i denna re gi on börjar bli en bristvara. Grusåsarna är en mycket viktig naturresurs, då de utgör grundvattenmagasin. För att spara på naturgruset finns därför nu en strävan att övergå till ned krossning av berg material. I området, längs Nissan, finns grusåsar som har varit och är, föremål för mycket om fattande täktverksamhet. Några av de täkter som fort farande används finns i Bölaryd och Brän ne. Norr om Små landsstenar finns ansökning ar om att ex ploatera ytterligare i täkter som lig ger inom skyddsområdet för Smålandsstenars vattentäkt. Kommunen anser att det är olämpligt med hänsyn till be hovet av grundvattenskydd. Mål - De naturresurser som finns i området skall i största möjliga utsträckning skyddas och bevaras. - Vid uttag av naturgrus skall stor hänsyn tas till grundvattenresursen. Områden som kan komma ifråga för dricksvattenförsörjning är särskilt viktiga. - Nissan skall lyftas fram i tätortsbilderna. Ån och dess stränder skall göras möjliga att använda för friluftsliv och rekreation. - Samarbetet med Skogsvårdsstyrelsen skall utvecklas för att säkerställa skyddsvärda biotoper och andra naturvärden. - De kommunala fastigheternas naturvärden skall särskilt uppmärksammas. 10

11 Naturresurser LUFT Luftföroreningar är gränsöverskridande och utgör ofta internationella och storskaliga miljö pro blem. I denna region av Sverige har det utländska tillskottet mycket stor betydelse för miljöpåverkan. Även lokala ut släppskällor har dock betydelse för den lokala situation. Utsläpp av kväveoxider i Smålandsstenar- Skeppshultsområdet Kväveoxider bildas vid förbränning och i höga halter skadar de växtlighet och människors häl sa. I höga kon cen tra tio ner är de skadliga att an das in. VOC släpps ut vid ofullständig förbrän ning, vid användningen av färg, lack och lös nings me del samt vid hanteringen av pet roleumprodukter. Utomhus bildar de marknära ozon tillsammans med kväveoxider under inverkan av värme och solljus. I slutet av 1980-talet påtalades utsläppen av VOC i Små landsstenarområdet där framförallt lösningsmedel uppmärksammades. Sedan dess har åtgärder gjorts på ett antal områden. Totalutsläppen av VOC i området ligger på knappt 600 ton om året och där nästan hälften utgörs av utsläpp från punktkällor, dvs in du - stri er och bensinstationer. Punktutsläppen har minskat med 27 ton per år mellan 1994 och Den största delen av kvä veoxiderna kommer från ut länd ska källor. Av utsläppen av kväveoxider på cirka 265 ton om året i om rådet kommer tre fjärdedelar från vägtrafi ken. Utsläppen är så stora att luften i centrala Smålandsstenar nästan inte uppfyller kraven för god luftkvalitet enligt Naturvårdsverket. Utsläpp av VOC i Smålandsstenar-Skeppshultsområdet Flyktiga organiska kolväten, VOC, är en samlingsbeteckning för en mängd olika ämnen med olika kemiska egenskaper. Den näst största utsläppskällan i området ut görs av uppvärmning, ca 30. Den småskaliga vedeldningen är ett förnyelsebart energislag men om inte rätt utrustning finns och eldningen inte sker på rätt sätt utgör den en stor utsläppskälla av VOC. Åtgärder som mins kar utsläppen från vedeldning är användning av ackumulatortankar och miljögodkända vedpannor. 11

12 Naturresurser Koldioxidutsläpp i Smålandsstenar- Skeppshultsområdet Koldioxid bildas vid fullständig förbränning och är den mest förekommande växt husgasen. Svavelutsläpp Svavelutsläpp kommer från olika förbränningsprocesser då sva veldioxid bidas. Den övervägande delen av svavelföroreningarna kom mer från främst ut ländska källor. Utsläppen i områ det på 3-4 ton per år är endast en bråk del jäm fört med nedfallet från de utländska källorna. Av det totala lokala utsläppet ut gör uppvärmningen av bostädet och lo kaler 50. I Smålandsstenar-Skeppshultsområdet domi ne ras koldioxidutsläppen helt av tillskottet från vägtrafiken, som svarar för ca 56. All koldioxid från trafiken kommer från fossila bränslen. Näst största källan utgörs av koldioxid från upp värm ning med ca 20. Drygt en tredjedel av till skot tet från uppvärmning utgörs av biobränsle. Mål - Utsläppen av organiska kolväten, VOC, skall minska under planeringsperioden. - Vid investeringar i biobränslebaserade uppvärmningssystem skall om möjligt ackumulatortank och miljögodkänd panna installeras. 12

13 Kulturmiljöer Haghultsområdet TÄTORTERNA Smålandssternar/ Skepps hults om rå det är ett område där tätortsbebyggelsen är ung. Större delen av de båda orterna har vuxit upp efter det att järnvägen drogs fram. Traktens historia och flera av kulturvärdena är dock be tydligt äldre. Emilias stuga i södra delen av Små landsste nar har bevarats. Stugan ligger i gränszo nen mellan ett av grönstråken och bostadsbebyggelsen. KULTURLANDSKAPET Landskapet innehåller både ängs- och hagmar ker, mark för aktiv jordbruksproduktion, stengärdesgårdar och vattendrag. Fållinge och Haghult är exempel på oldingslandskap med olika för ut sätt ning ar. Fållinge i ett sydvästläge med milsvidd utsikt och Haghult i österläge inbäddat i skogs- och våtmarker. Haghult är ett populärt ströv om rå de som breder ut sig längs den gamla häradsvägen. Fållinge används av många för aktivt friluftsliv. Båda odlingslandskapen ligger högre än tätorten Smålandsstenar. Fållinge är intressant för framtida exploatering. Det befintliga kul turlandskapet tål viss etablering av ytterligare bostäder. 13 Svenshult, mellan Smålandsstenar och Skeppshult, består av en rad gårdar. Landska pet öppnar sig mot söder och slutar inte förrän söder om Stor ga tan i Skeppshult. Utmed Nissans stränder finns en rad lämning ar som bör uppmärksammas. Framförallt är det dammarna med sina kraftverk och kvarnar i Ågårdsfors och Skeppshult som fortfarande märks. Det äldsta tydliga kulturminnet i området är domarringarna i Smålandsstenar. Fornlämningen ligger i en unik biotop och gränsar till hembygdsparken Mål - Kulturlandskapet i området tillhör ortenas identitet och bevaras i största möjliga utsträckning. - Kulturmiljöerna skall göras tillgängligare och marknadsföras för besökare.

14 Kulturmiljöer FORNLÄMNINGAR I Smålandsstenarområdet finns det gott om läm ning ar från tidigare generationer. Forn min - ne na talar om hur människor levt och verkat i bygden under århundradena. Slutt ningarna mot Nissan innehåller en mängd intressanta lämningar. Do marringarna i Smålandsstenar är de mest kända N Fornlämnigar inom planområdet Meters # Kartan visar kända forn läm ning ar i området enligt Fornlämningsregistret, Siffror i rött visar lämning ar som kan komma i konfl ikt med framtida expansionsplaner eller riktlinjer i fördjupningen. 14

15 Kulturmiljöer Fornminnen som kan kom ma att påverkas av fördjupningens rikt lin jer Nr. Typ 46 Gravfält 50 Rest sten, borttagen 51 Högliknande bildning 52 Gravfält 55 Domarringar 61 Borttagen rygg åsstuga 62 Gravfält 70 Milstolpe 72 Klockstapel, bort tagen 77 Domarringar, bort tagna 78 Lommabacken, gravfält 79 Borttaget röse 126 Röjningsrösen, kol botten 128 Bebyggelselämningar, sentida 153 Högliknande läm ningar 154 Minnessten 155 Minnessten 179 F.D Gästgivargård 199 Väghållningssten 200 Hembygdsgård, lösfynd, mil stolpe, väghållningssten 212 Bebyggelselämningar, sentida torpställe 291 Högliknande lämningar 295 Takhäll till borttagen hällkista 297 Hålvägar 298 Fyndplats flinta, lösfynd 305 Fyndplats 307 Fyndplats, lösfynd Övriga fornminnen inom planområdet 44 Offerkälla, förstörd 45 Grop 53 Domarringar 54 Högar. Fyndplats flinta 60 Gravfält 68 Hällkista (borttagen) 69 Stensättning (borttagen) 71 Rösen 88 Bebyggelselämningar Hultet 91 Bebyggelselämningar Alkvists 92 Bebyggelselämningar Bygget 94 Kvarnplats 96 Bebyggelselämningar Agnetaryd 98 Röjningsrösen 99 Röjningsrösen 100 Väghållningssten 103 Röjningsrösen 106 Bebyggelselämningar Liden 107 Bebyggelselämningar Svinåsen 108 Fyndplats för mynt 112 Röjningsrösen 113 Kvarnplats 114 Fyndplats för lösfynd 121 Väghållningssten 122 Bebyggelse lämningar torpställe 124 Gravfält 127 Väghållningssten 196 Bebyggelselämningar 197 Väghållningssten 198 Bebyggelse 204 Brofäste 206 Torpställe 214 Bebyggelselämningar. Lösfynd 215 Fyndplats för flintskärvor. Lösfynd 271 Bebyggelselämningar Branten 272 Bebyggelselämningar 273 Fyndplats för stenyxa. Lösfynd 283 Lösfynd 284 Fångstgrop 285 Tjärbränningsplats. Gropar med traditioner 286 Fyndplats för flintayxa 296 Hålväg 304 Bebyggelseplats 305 Fyndplats 15 Mål - Fornminnena skyddas enligt fornminneslagen. - När tillgängligheten till fornminnena kan ökas skall så ske.

16 Tra fi k sys tem ALLMÄNT Smålandsstenar är uppbyggt kring olika kom mu ni ka tions le der. Nis sa sti gen är som kommunikationsled ett kulturminne. Stråket användes flitigt redan under tidig medeltid och troligen ännu mycket tidigare. Nissastigen av idag har ut vecklats till ett viktigt kommunikationsstråk genom södra Sverige. Myck et tung trafik lämnar och angör lan det via hamnarna i Varberg, Halm stad, Helsingborg och Trelleborg. Smålandsstenar är i detta per spektiv en flask hals för ge nomfartstrafi ken och ge nomfartstrafi ken är en stor barriär för Smålandsstenarborna. Diskussioner om en för bi fart har förts sedan 1950-talet. Redan då ansåg Villstads kommun att trafikintensiteten var för hög. Vägverket har arbetat fram ett för slag till arbets plan för ett östligt läge. Mål - Målsättningen är att un der planeringsperioden skapa ett tra fiksystem som skyddar de oskyddade tra fi kante rna, mins kar barriäreffekter och emis sioner, ökar trivsel och tillgänglighet samt stär ker re gionens konkurrenskraft. Nyck eln till trafiksystemet i Smålandsstenar- och Skeppshultsområdet är en för bifart. 16

17 Tra fi k sys tem FÖRBIFART SMÅLANDSSTENAR/ SKEPPSHULT Kommunen har vid val av sträck ning, i samarbete med Vägverket, kommit fram till att ett östligt al ternativ är att före dra. Detta med hänsyn till att kopp lingarna till mellan väg 26 och väg 153 samt att tra fi ken ge nom vattentäkten kommer att mins ka Alternativet förbättrar även möj ligheterna att expandera de västliga delarna av Smålandsstenar. Det föreslagna al ternativet kräver ändå skyddsåtgärder vid vattentäkten utmed nu varan de sträck ning av Nissastigen, eftersom den kom mer att vara en av infarterna. Från Isberga, norr om Villstad, till Boarp, sö der om Skepps hult, ska förbifarten passera Små lands ste nar och Skeppshult öster om orterna. Vägen kommer att passera över Nissan söder om Villstad och kom ma tillbaka till västra sidan söder om Östra Kal set. Totalt är vägsträck an 16 km plus an slut ning av väg 153 ca 1,5 km. Huvudinfart till Små landsstenar skall i för sta hand vara väg 153, Värnamovägen. Nissastigen Burserydsvägen Smålandsstenar Värnamoväge Skeppshult Halmstad - Nässjö banan Väg Planerad sträckning 26 Mål - Förbifarten skall börja byggas under planeringsperioden. - Infartsvägarna förskönas för att ge ett positivt in tryck av Smålandsstenar och Skeppshult. 17

18 Tra fi k sys tem Centrumplan mot Järnvägsstation. JÄRNVÄGEN Halmstad - Nässjö järnväg invigde sin station i området Stationsläget var det som skapade förutsättningarna för både Smålandsstenar och Skeppshult. Den västra bebyggelsegruppen i Skeppshult och centrala delen av Smålandsstenar har tecken som visar att de är uppbyggda efter normer för hur ett stationssamhälle skulle byggas. Banan knyter samman Västkustbanan och Södra stambanan. Den utgör en avlastning i fråga om godstransporter genom södra delen av landet. Underlaget för persontrafik har under en längre tid varit varierande. I dagsläget, 1998, trafikeras banan av länstrafikbolagen i Jönköpings och Hallands län. Stationen i Smålandsstenar försörjer hela området. Hållplatsen i Skeppshult avvecklades under Banan utgör en av komminikationsmöjligheterna för näringsliv och allmänhet i. Godstransporter på järnväg är problematiska i regionen då stora delar är styckegods. Det finns utvecklingsmöjligheter för godshantering på östra sidan av stations-området i Smålandsstenar. För att persontrafiken långsiktigt skall överleva behöver standarden på banan och komforten i resandet höjas. Banan är ett regionalt intresse när det gäller persontrafik och både ett regionalt och nationellt intresse avseende godstrafik. Kommunen kommer att fortsätta medverka i diskussionen med berörda parter avseende banans framtid. Stationsområdet i Smålandsstenar kommer under planeringsperioden utvecklas för att öka kom for ten i resandet. Kopplingen mellan buss och tåg skall underlättas och angöringsmöjligheten för bilar och cyklar skall för bättras. Det skall finnas vä der skydd för väntande i an slutning till stationen. Mål - Trafiken på järnvägen bevaras och ut vecklas under planeringsperioden. Kom forten kring stationen i Smålandsstenar ökas. Den östra sidan av järn vä gen, i anslutning till Östra Järnvägsgatan, utvecklas för gods hantering. 18

19 Hälsa och säkerhet Räddningsstationen i Smålandsstenar RÄDDNINGSSTATION I SMÅ LANDS - STENAR Stationen ligger i ett villaområde, vilket kan medföra konflikter med utryckning. In satsti der na till större riskobjekt blir långa. Under planeringsperioden bör ett ställningstagande om lokalisering av räddningsstation i Små landsstenar göras. SKYDDSOBJEKT I samhället finns objekt där så mycket männis kor vistas att åtskilliga kan skadas eller om kom ma vid en olycka. Dit hör Ha gagården, Mariagården, sim hallen, Torghuset, Villstads-, Åtterås- och Nord inskolan, övriga samlingslokaler samt de större affärerna. I Skepps hult är det framförallt Skepps hultssko lan, Trivargården, Missionskyrkan och Idrotts plat sen som är att betrakta som skyddsobjekt. Andra skyddsvärda objekt är bl a Nissan och grundvattentillgångarna. Skyddet av grundvattnet, som finns under stora delar av Små lands ste nar, kan ska pas genom att medvetenheten kring problematiken uppmärksammas i samhäl let. Särskilt viktigt är skyddet av grundvattentäkten norr om Smålandsstenar då den försörjer båda tätorterna med dricksvatten 19

20 Hälsa och säkerhet RISKOBJEKT Det finns verksamhet som medför risker för om givningen. Omfattande trafik med farligt gods på väg 26, väg 153 och väg 576 (Burserydsvägen) medför risk för allvarlig olycka, där de personella och /eller materiella förlusterna kan bli stora. Störst risk för män nis ko liv är den gasol som trans porteras till och från ga solcisternen på Förrådsgatan. San no lik he ten för en olycka är liten, men konsekvenserna kan bli förödande för en del av sam hället. Under planeringsperioden löper tillståndet som finns för gasoltanken ut. Om inte ett naturgasnät finns eta blerat i Smålandsstenar vid till stån dets utgång, skall gasoltanken lo kaliseras till södra industriområdet. Objekt Risk Konsekvenser Gasoltanken Gasexplosion Person- och egendomsskador Weland AB Gasexplosion Person- och egendomsskador Bilspedition Gummirök Egendomsskador Trioplast norra Gasexplosion, rök (polyeten) Per son- och egendomsskador Varmförzinkningen Gasexplosion Person- och egendomsskador Trioplast, Ö. industriomr. Rök (polyeten) Egendomsskador Simhallen Klorgas Person- och egendomsskador Järnkarl Gasflaskor Person- och egendomsskador EAB Gasexplosion Person- och egendomsskador Järnvägen Kollisionsolyckor, Olyckor med farligt gods, Person- och egendomsskador buller och vibrationer. Väg 26 Tra fik o lyck or och Person- och egendomsskador utsläpp av farliga ämnen. Mark- och vattenföroreningar. Västbo Galvan Brand Mark- och vattenföroreningar. Statoil, väg 26 Skeppshult Drivmedelsleveranser, brand Mark- och vattenföroreningar. Shell, väg 26 Smålandsstenar Drivmedelsleveranser, brand Mark- och vattenföroreningar Ulf Karlsson Bilservice Uno X Drivmedelsleveranser, brand Mark- och vattenföroreningar Skjutbanor Personskador, markföroreningar Finnvedens Bil AB Drivmedelsleveranser, brand Mark- och vattenföroreningar Smålandsstenars Bilservice Pump Drivmedelsleveranser, brand Mark- och vattenföroreningar Svenstigs Bil AB Drivmedelsleveranser, brand Mark- och vattenföroreningar Skeppshults Bensin o Livs AB Drivmedelsleveranser, brand Mark- och vattenföroreningar Vägverket Drivmedel, brand Mark- och vattenföroreningar Västbo Lastbilscentral Drivmedel, brand Mark- och vattenföroreningar Västbo Transport AB Drivmedel, brand Mark- och vattenföroreningar Mål. - Gasoltanken vid Burserydsvägen skall avvecklas under första delen av planeringsperioden. - Dricksvattenförsörjningen skall säkras under planeringsperioden. 20

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk

KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk KOMMUNIKATIONER KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk BiltraÞk Strategi/riktlinjer biltraþk Gång- och cykelvägar

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

FRILUFTLIV OCH TURISM

FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTSLIV OCH TURISM Nationella miljömål Kommunala mål Riksintressen Övriga intressanta områden Karta 10 Friluftsliv och turism FRILUFTSLIV friluftsliv och turism FRILUFTSLIV OCH

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN

MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN Nationella miljömål Inledning Miljöstörningar Riskhänsyn Kartor 9 Miljöstörningar och riskhänsyn 2 Naturresurser OPÅVERKADEOMRÅDEN MILJÖSTÖRNINGAR

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för del av HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen HALMSTADS KOMMUN Plan 1091K Normalt förfarande, KS 2013/0531 Samhällsbyggnadskontoret 2014-10-14

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111 PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad Planprogram Eksjö, 12 december 2007 Samrådshandling Dnr: 2007-0422-111 Medverkan Detta planprogram har upprättats av Planeringsavdelningen

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Datum Diarienummer 2012-03-15 KS/2010:236-214 1 (1) Lagakraftbevis detaljplan nr 234 Detaljplan för Åkarp

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer