Innehåll. Viktiga händelser 1. Koncernöversikt 4. Förvaltningsberättelse 6 Femårsöversikt 11 Risk- och kapitalhantering 12

Transkript

1 årsredovisning 2009

2 Innehåll Viktiga händelser 1 VD-ord 2 Koncernöversikt 4 Förvaltningsberättelse 6 Femårsöversikt 11 Risk- och kapitalhantering 12 Carnegie Art Award Carnegie Art Award instiftades 1998 för att stödja framstående konstnärer i norden och främja nordisk samtidskonst. Under ett knappt decennium har det blivit ett etablerat och erkänt inslag i det nordiska konstlivet. Med sin totala prissumma om 2,1 MSEK är Carnegie Art Award ett av världens största konstpriser. Flera av de konstnärer som uppmärksammats genom Carnegie Art Award är numera välkända, inte bara i Norden utan även internationellt. Konstpriset har fyra inslag: en vandringsutställning av utvalda verk, en dokumentation av utställningen i bokform, en film som porträtterar de deltagande konstnärerna samt priser till fyra av utställningens konstnärer. Carnegie Art Award vänder sig till konstnärer som är medborgare eller bosatta i ett nordiskt land. Samtliga nominerade konstnärer inbjuds att bidra med upp till fem konstverk. Verken ska vara gjorda under de senaste två åren för att utställningen därigenom ska avspegla vad som sker inom nordiskt måleri idag. Intresset för nordisk samtidskonst har ökat påtagligt bland media, allmänhet, företag, museer och auktionshus under den tid som Carnegie Art Award har funnits. carnegie har också som ambition att öka intresset för konst bland kunder och anställda, till exempel genom att exponera konstverk av pristagarna på företagets kontor. Finansiella rapporter 18 Redovisningsprinciper 25 Noter 31 Revisionsberättelse 58 Styrelse 59 Ledning 60 Definitioner och ordförklaringar 61 Konstverket på Omslaget: Castle-Be-Geist Bland de verk som visas på utställningen Carnegie Art Award 2010 har juryn utsett tre pristagare och en stipendiat. Andrapriset om SEK tilldelades Kristina Jansson, Sverige, för målningar som frammanar något som kan liknas vid ekot av en plats. Främmande, stumma, men ändå övertygande och insisterande. Ett bedövande vackert måleri, oändligt njutbart och samtidigt kusligt. Kristina Jansson Kristina Jansson är född 1967 i Väse, Sverige och bosatt i Stockholm. Hon är utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm ( ), Ecole Nationale Supérieure des Beaux Arts i Paris (1998) och Academy of Fine Arts i Wien ( ). Färgen som medium är primärt i Kristina Janssons arbete och den måleriska processen kombinerat med det konceptuella budskapet i verken gör att uttrycket i målningarna varierar beroende på respektive verks problematik. Som betraktare trollbinds man av den täta, suggestiva och magiska stämning hennes bilder förmedlar.

3 Viktiga händelser 2009 Altor, Bure och Carnegie-medarbetare nya ägare till Carnegie Investment Bank AB. Frans Lindelöw ny VD och koncernchef. Ett successivt förbättrat marknadsläge under året i kombination med den nya stabila ägarsituationen resulterade i gradvis högre courtageintäkter och ökad aktivitet inom företagstransaktioner. Totalt uppgick intäkterna till MSEK (2 742). Justerat för jämförelsestörande poster och kreditreserveringar summerar kostnaderna till MSEK (2 341), vilket motsvarar en minskning med 19 procent jämfört med Resultat före skatt uppgick till 136 MSEK (-1 918). Carnegie rankat på förstaplats inom företagsaffärer i undersökningen Corporate Finance 2009 Sweden, enligt undersökningsföretaget TNS Sifo Prospera. Carnegie var den näst största aktören inom aktiemarknadstransaktioner (ECM) i Norden Affärsområdet Asset Management avyttrades från Carnegie den 31 december Hög primärkapitaltäckningsgrad om 20 procent vid utgången av året. 1

4 VD-ord Ett år av omvandling Det gångna året innebar på många sätt en stor omvandling för Carnegie. Efter en inledning på året som karaktäriserades av osäkerhet, har ett antal viktiga processer lagts till handlingarna och därmed har Carnegie kunnat ta steg för steg mot en ökad stabilitet och klarhet. Parallellt med ett ljusare läge på de finansiella markna derna och tecken på en ökad ekonomisk aktivitet har Carnegie avslutat året i en miljö som kännetecknas av stabilitet och optimism. När 2009 ska sammanfattas står det klart att det varit ett år med fortsatt utmanande affärsklimat: historiskt låg omsättning på de nordiska börserna, relativt låg aktivitet hos kunderna och färre antal företagstransaktioner genomförda. Detta sätter också tydliga spår i resultatet för det gångna året. Samtidigt finns det många bevis på Carnegies styrka som visar sig i kundundersökningar och stärkta marknadspositioner. Affärsområdet Investment Banking har lyckats väl trots en svag marknad. Carnegie har agerat rådgivare i ett antal av de största transaktionerna i Norden, till exempel Ciscos köp av Tandberg. I efterspelet av finanskrisen valde många företag att ta in nytt kapital via aktiemarknaden under våren 2009, vilket gynnat Carnegies verksamhet inom aktiemarknadstransaktioner (ECM). Totalt var Carnegie den näst största aktören inom ECM-transaktioner i Norden under Bland dessa transaktioner kan nämnas företrädesemissionerna för Eniro AB och Biovitrum. Vi kan också glädjas åt att Carnegie återigen blev högst rankat i Sverige av kunderna inom området företagsaffärer (Corporate Finance) enligt undersökningsföretaget Prospera. Omsättningen på de nordiska börserna sjönk mer än 30% i relation till 2008, vilket påverkat intäkterna negativt inom affärsområdet Securities. Courtageintäkterna var mycket låga under inledningen av 2009 men ökade under senare delen av året, i takt med bättre marknadsförutsättningar och samtidigt som Carnegie förstärkte analys- och mäkleriverksamheten. Vi har under året arbetat mer integrerat över landsgränserna inom affärsområdet Private Banking vilket har skapat ett starkare erbjudande och förbättrad service. Private Banking uppvisar ett positivt flöde av kunder och kapital under året även om aktiviteten på marknaden varit lägre än tidigare år. Även för Asset Management har utvecklingen varit positiv med stigande tillgångsvärden och positiva kapitalflöden under andra halvåret. Inledningen av året präglades av osäkerheten kring ägandet i Carnegie och det tuffa klimatet på finansmarknaderna. Internt lades inledningsvis fokus på att förstärka riskhanteringen och att implementera en tydligare styrningsmodell. Arbetet för att skapa tydligare ansvarsfördelning och effektivare arbets processer i organisationen har också varit prioriterade områden. I maj 2009 gick Carnegie över från statlig till privat ägo då Altor och Bure förvärvade verksamheten från Riksgälden. Förvärvet föregicks av en noggrann analys och genomgång av verksamheten vilket resulterade i ett antal besparingsprogram som lagt grunden för en mer effektiv verksamhet anpassad till marknadsläget. Under årets andra hälft tillsattes en ny ledningsgrupp och jag inledde mitt uppdrag som VD i september. Som nytillträdd VD har jag arbetat för att se till att Carnegie har bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas och vara rätt positionerat för att klara av kommande utmaningar. Under hösten intensifierades arbetet med de processer som inletts under vår och sommar och den nya organisationen började ta form. Arbetet med att minska kostnadsbasen började ge resultat och ett flertal nyckelrekryteringar genomfördes. Ett viktigt arbete har varit att utforma och införa ett delägarprogram där ett stort antal medarbetare har fått möjlighet att investera i företagets aktier. Det är en viktig komponent i det nya Carnegie. Carnegie gjorde också strukturella förändringar genom besluten att avyttra den finska kapitalförvaltningen till Evli Bank och att avyttra verksamheten inom affärsområdet Asset Management till ett nytt holdingbolag med Altor och Bure som huvudägare. Genom avyttringen kommer Carnegie att kunna lägga större fokus på affärsom rådena Investment Banking, Securities och Private Banking, samtidigt som fördelarna med ett nära samarbete med kapitalförvaltningen bibehålls. Carnegie flyttade all verksamhet i Stockholm, inklusive huvudkontoret, från Västra Trädgårdsgatan och Gustav Adolfs torg till nya lokaler på Regeringsgatan i september En liten förändring geografiskt men desto större symbolisk betydelse i den förändringsprocess som företaget genomgår. Carnegie har sedan en lång tid tillbaka en given position som en ledande oberoende aktör på den nordiska kapitalmarknaden. Vi ska bygga vidare på dessa styrkor i det fortsatta arbetet när vi nu går in i ett nytt år och ett nytt kapitel i Carnegies historia. Frans Lindelöw VD och koncernchef 2

5 Carnegie har steg för steg gått mot ökad stabilitet. Vi går in i 2010 med stor framtidstro. I bakgrunden Untitled, 2006, av Sirous Namazi, stipendiat i Carnegie Art Award Verket finns att beskåda på Carnegies nya huvudkontor i Stockholm. 3

6 Koncernöversikt Carnegie är en ledande oberoende investmentbank med nordiskt fokus. Carnegie skapar mervärde för institutioner, företag och privatpersoner inom värdepappers handel, investment banking och private banking. Antalet med arbetare i den kvarvarande verksamheten uppgår till cirka 600, fördelat på kontor i åtta länder. Den 31 december 2009 avyttrades affärsområdet Carnegie Asset Management. Securities Carnegie Securities vänder sig till institutionella kunder och erbjuder tjänster inom analys, mäkleri, sales trading och aktiemarknadsrelaterade transaktioner. Carnegie har starka lokala positioner i alla nordiska länder och ett omfattande nätverk av investerare via kontoren i London och New York. Investment Banking Carnegie Investment Banking erbjuder kvalificerad rådgivning inom samgåenden och förvärv (M&A), kapitalmarknadstransaktioner (ECM) och strukturerade instrument. Carnegie har sedan lång tid en lokal närvaro och en unik förståelse för, och kunskap om, branscher och aktiemarknader i Norden. Private Banking Carnegie Private Banking vänder sig till förmögna privatpersoner, mindre företag och stiftelser och erbjuder skräddarsydd finansiell rådgivning. Som oberoende aktör med djup kompetens och tydligt fokus kan Carnegie Private Banking tillhandahålla ett av marknadens mest attraktiva erbjudanden inom förmögenhetsförvaltning. Fr.o.m. 31 december 2009 är Asset Management ett separat bolag från Carnegie Investment Bank. Asset Management Carnegie Asset Management erbjuder högkvalitativa kapitalförvaltningsprodukter till institutioner och fondsparare. Carnegies styrka ligger i en lång tradition av aktiv kapitalförvaltning, driven av erfarna team och en trendbaserad, fokuserad investeringsfilosofi. 4

7 Affärsområde Securities andel av intäkter 1) andel av personal marknader Danmark, Finland, Norge, Stor britannien, Sverige och USA. 37 % 46 % Investment Banking Danmark, Finland, Norge och Sverige. 17 % 17 % Private Banking Danmark, Luxemburg, Schweiz och Sverige. 20 % 23 % kvarvarande verksamhet MSEK 606 anställda (inkl reavinst om 158 MSEK) (genomsnitt) asset management Danmark, Finland, Norge och Sverige. 26 % 14 % Carnegie totalt MSEK 703 anställda (inkl reavinst om 158 MSEK) (genomsnitt) 1) Procentuell fördelning av intäkter per affärsområde exkl reavinst från avyttrad verksamhet. 5

8 Carnegie Investment Bank AB (publ), organisationsnummer , styrelsens säte Stockholm Förvaltningsberättelse Carnegie är en oberoende nordisk investmentbank med verksamhet inom affärsområdena Securities, Investment Banking, Private Banking och Asset Management (fram till den 31 december 2009). Carnegie erbjuder finansiella produkter och tjänster till nordiska och internationella kunder från kontor i åtta länder: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Luxemburg, Schweiz, Storbritannien och USA. Verksamheten bedrivs såväl i dotterbolag som filialer till Carnegie Investment Bank AB ( Carnegie ). Carnegie Investment Bank AB (publ) är moderbolag i Carnegiekoncernen. Carnegiekoncernen är ett helägt dotterbolag till ABCIB Holding AB, organisationsnummer , som i sin tur ägs av fonden Altor Fund III ( Altor ), investmentbolaget Bure Equity AB (publ) ( Bure ) och av medarbetare i Carnegie. Carnegie avyttrade sin verksamhet inom affärsområdet Asset Management till ett nytt holdingbolag med Altor och Bure som huvudägare den 31 december Intäkter Intäkterna under helåret 2009 uppgick till MSEK (2 742) inklusive intäkter från Asset Management, en minskning med 21 procent jämfört med Samtliga affärsområden uppvisar minskade intäkter jämfört med 2008, främst som en konsekvens av den svaga marknadsutvecklingen. Reavinst från avyttrade verksamheter har påverkat koncernens intäkter positivt med 158 MSEK, vilket avser realisationsvinster från avyttringen av affärsområdet Asset Management och avyttringen av kapitalförvaltningen i Finland. Securities Inom Securities uppgick intäkterna till 746 MSEK (1 120). Nedgången förklaras främst av lägre courtageintäkter då omsättningen på de nordiska börserna minskade kraftigt under året och att osäkerheten kring ägarsituationen i Carnegie påverkade intäkterna negativt i första kvartalet. Kunderna har fortsatt att visa stort förtroende för Carnegie och för tredje året i följd har Carnegie Securities blivit utnämnt till bästa Sales Team i Europa inom nordiska aktier av undersökningsföretaget Institutional Investor Investment Banking Affärsområdet Investment Banking uppvisade intäkter om 347 MSEK (380). Carnegie lyckades väl inom både företagstransaktioner och aktiemarknadstransaktioner trots svaga marknadsförutsättningar. Carnegie blev under 2009 rankat på förstaplats inom företagsaffärer i undersökningen Corporate Finance 2009 avseende den svenska marknaden. Rankingen genomfördes av undersökningsföretaget TNS SIFO Prospera. Private Banking Affärsområdet Private Banking uppvisade inflöden av kapital under året men transaktionsaktiviteten har varit relativt låg. Totalt uppgick intäkterna till 390 MSEK (448). Carnegie blev under 2009 utnämnt till bästa lokala och bästa relationsskapande bank i Sverige av tidningen Euromoney. Asset Management Affärsområdet Asset Management redovisade intäkter om 527 MSEK (794). Efter en svag inledning på året avslutades 2009 med ett starkt inflöde av kapital. Kostnader Kostnaderna före kreditreserveringar uppgick för helåret 2009 till MSEK (2 704). I personalkostnaderna för 2009 ingår 177 MSEK i avsättning för rörlig ersättning till personalen (se sidan 10 för information om principerna avseende rörlig ersättning). I kostnaderna för 2009 ingår jämförelsestörande poster om 134 MSEK, främst relaterade till kostnader för omstrukturering, legala tvister och andra personalrelaterade poster av engångskaraktär. I kostnaderna före kreditreserveringar 2008 ingår jämförelsestörande poster om totalt 516 MSEK; nedskrivning av fordran på D. Carnegie & Co AB om 363 MSEK och 153 MSEK i omstrukturerings- och personalkostnader av engångskaraktär. Justerat för ovan nämnda jämförelsestörande poster uppgick kostnaderna 2009 till MSEK (2 341), en minskning med 19 procent. Resultat Resultatet före skatt för 2009 uppgick till 136 MSEK ( 1 918). I resultatet för 2009 ingår jämförelsestörande poster på netto +24 MSEK. För 2008 ingår jämförelsestörande poster om totalt MSEK. Justerat för dessa poster uppgick resultatet före skatt 2009 till 112 MSEK (554). Nettovinsten för 2009 uppgick till 135 MSEK ( 2 218). 6

9 Förvaltningsberättelse Operativ resultaträkning Helår (MSEK) Securities Investment Banking Asset Management Private Banking Reavinst avyttrad verksamhet 158 Totala intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader före kreditreserveringar Rörelseresultat före kreditreserveringar Kreditreserveringar, netto Totala kostnader Resultat före skatt Skatt Årets resultat Antal anställda, genomsnittligt antal anställda Antal anställda vid periodens slut Marknadsutveckling Aktiemarknaden Carnegies intäkter är starkt kopplade till omsättningen och kursutvecklingen av aktier på de nordiska börserna blev ett år då aktiemarknaderna till viss del återhämtade sig, efter de kraftiga kursfall som karaktäriserade senare delen av 2008 och första kvartalet Totalt steg värdet på de nordiska aktiemarknaderna med 31 procent i relation till 2008 och överträffade därmed utvecklingen såväl på global basis som för övriga Europa. Trots de stora kursuppgångarna var värdet på de aktier som omsattes i Norden 2009 betydligt lägre än 2008 med en omsättningsminskning om 34 procent. Carnegie har en mycket stark ställning inom den institutionella kundhandeln på de nordiska börserna. Undersökningsföretaget TNS SIFO Prospera uppskattade att Carnegie var den tredje största aktören med procent av kundhandeln i Norden Transaktionsmarknaden Marknaden för företagstransaktioner minskade kraftigt under 2009, både globalt och i Norden. Volymmässigt var nedgången 55 procent i Norden, från 92 till 41 miljarder USD. Antalet transaktioner minskade med nästan 50 procent, från 561 till 293 transaktioner. I efterspelet av finanskrisen sökte dock många företag finansiering via aktiemarknaden, vilket gynnat marknaden för aktiemarknadstransaktioner. Totalt uppgick transaktionsvolymen till 24 miljarder USD under 2009, att jämföra med 15 miljarder USD under Antalet transaktioner i Norden uppgick till 159 (126). Marknaden för börsintroduktioner var i det närmaste obefintlig under Utdelningsförslag Carnegies styrelse föreslår årsstämman att besluta om en kontant utdelning om 1 312,50 SEK (0) per aktie. Detta motsvarar en utdelning på totalt 525 MSEK (0). Carnegies kapitalisering förväntas även efter föreslagen utdelning vara god och väl anpassad till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken på egna kapitalet samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vinstdisposition Till årsstämmans förfogande, SEK Balanserade vinstmedel Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Utdelning till aktieägare, 1 312,50 SEK per aktie I ny räkning överförs Summa För en detaljerad specifikation av förändring av eget kapital i moderbolaget, se sidan 23. Likviditet, finansiering och investeringar Carnegies likviditetsbehov genereras främst i den dagliga verksamheten och dessa tillgodoses främst genom kortfristig säkerställd upplåning. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick under året till 295 MSEK ( 1 384), bestående av resultat före skatt om 136 MSEK ( 1 918), betald skatt om 110 MSEK ( 208) och justeringar för resultatposter som inte påverkar kassaflödet om 321 MSEK (742). Av dessa resultatposter avser 158 MSEK (0) justering för realisationsvinst vid försäljning av Asset Management, 198 MSEK ( 1 394) justering för orealiserade värdeförändringar av finansiella instrument och 31 MSEK (1 956) avser justering för kreditreserveringar. Eftersom merparten av Carnegies rörelsekapital består av marknadsnoterade värdepapper (långa och korta positioner), ut- och inlåning till/ från allmänheten samt lån till/från kreditinstitut, fluktuerar Carnegies rörelsekapital avsevärt mellan olika rapporteringstidpunkter. Förändringen i rörelsekapitalet hade under året en påverkan på kassaflödet med MSEK ( 5 261). Kassaflödet från investeringsverksamheten för året uppgick till 376 MSEK ( 41), varav 91 MSEK ( 41) består av investeringar i anläggningstillgångar. Resterande 285 MSEK (0) avser kassaflödespåverkan vid försäljning av dotterföretag dvs. netto av erhållen köpeskilling och avyttrade likvida medel. Eftersom försäljningslikviden 7

10 Förvaltningsberättelse för Carnegie Asset Management Holding Denmark A/S respektive Carnegie Asset Management Holding Norge AS kommer att erhållas först 2010, blir netto likvidpåverkan 2009 negativ. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick under året till 0 MSEK (1 756). Kassaflödet från finansieringsverksamheten avseende jämförelseperioden bestod av utbetald utdelning om 527 MSEK och erhållet kapitaltillskott om MSEK. Efter korrigering för kursdifferens i likvida medel, 137 MSEK (450), blir effekten att likvida medel under året ökat med MSEK (minskat: 4 930). s inlåning har under året minskat med 774 MSEK (minskat: ) och under motsvarande period har koncernens utlåning ökat med MSEK (minskat: ). Allmänt om risker och osäkerhetsfaktorer Carnegies affärsverksamhet medför att koncernen exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker samt operativa risker. Marknadsrisker definieras som förlustrisker till följd av påverkan från bland annat förändrade aktiekurser, förändringar i aktiers volatilitet, förändrade räntenivåer eller valutakurser. Kreditrisker definieras som risken för förlust på grund av att motparten inte kan uppfylla sina åtaganden. Kreditrisken uppkommer främst till följd av utlåning till kunder med aktier som underliggande säkerhet. Likviditetsrisker är kopplade till den dagliga verksamhetens behov av likviditet. Operativa risker avser förlustrisker på grund av brister och/eller fel i processer, system, fel på grund av den mänskliga faktorn eller av externa händelser. För mer information om risker och riskhantering se sidan 13, Risk- och kapitalhantering Not 29 sidorna Medarbetare Carnegie hade 632 anställda i åtta länder, motsvarande 602 heltidstjänster (exkl Asset Management) vid utgången av Mer data om antal anställda, löner och övriga ersättningar för koncernen och moderbolaget framgår av Not 6 sidorna Carnegies ständiga utmaning är att rekrytera och behålla de bästa medarbetarna genom fortsatt arbete med ett aktivt ledarskap, tydliga mål och konkurrenskraftiga incitament, för att skapa en arbetsmiljö som ger de allra bästa möjligheterna till personlig och professionell utveckling. Miljöarbete Carnegies målsättning är att minimera företagets belastning på miljön, både avseende den direkta och den indirekta påverkan. Miljöarbetet drivs genom kontinuerlig anpassning av verksamheten, förbättrade rutiner och ständig uppdatering av kunskaps- och informationshantering kring miljöfrågorna. Personalens behov av kontorslokaler, IT-utrustning, förbrukningsmaterial, resor och energiförbrukning är exempel på den direkta miljöpåverkan som Carnegies verksamhet medför. I september 2009 flyttade Carnegies verksamhet i Stockholm, tillika huvudkontoret, till nya lokaler. Flytten har medfört väsentligt lägre energiförbrukning genom att lokalerna är mer energieffektiva och genom att Carnegie investerat i datorhallar med ny kylteknik, vilket reducerar energiåtgången med mer än 50 procent. Lokalerna använder el som är miljöcertifierad, så kallad grön el. Under 2010 kommer Carnegie att ta fram nyckeltal för att mäta miljöbelastning, till exempel genom att mäta de koldioxidutsläpp som verksamheten direkt genererar. Viktiga händelser under året Altor och Bure nya ägare till Carnegie Vid ingången av året ägdes Carnegie av svenska staten via Riksgälden. Riksgälden träffade den 11 februari 2009 avtal om att sälja samtliga aktier i Carnegie till Altor och Bure. Aktierna överläts till de nya ägarna den 19 maj 2009 efter att berörda tillsynsmyndigheter i de länder där Carnegie bedriver verksamhet lämnat erforderliga tillstånd. Förändringar i styrelsen Från den 1 januari fram till den 19 maj 2009 bestod styrelsen i Carnegie Investment Bank AB av följande medlemmar: Peter Norman (styrelseordförande), Henrik Dagel, Adine Grate Axén, Lars Linder-Aronson och Håkan Erixon. I samband med ägarskiftet utsågs en ny styrelse bestående av följande medlemmar: Arne Lilje dahl (styrelseordförande), Björn Björnsson, Fredrik Cappelen, Harald Mix, Fredrik Strömholm och Patrik Tigerschiöld. En presentation av nuvarande styrelse finns på sidan 59. Förändringar i VD-rollen I samband med att Riksgälden annonserade försäljningen av Carnegie den 11 februari 2009 ställde VD Mikael Ericson sin plats till förfogande och därför utsåg styrelsen Niklas Johansson till VD den 17 februari. Den 26 maj 2009 utsåg styrelsen Frans Lindelöw till ny ordinarie VD och koncernchef. Frans Lindelöw tillträdde sin befattning den 14 september Förändringar i ledningsgruppen Ledningsgruppen har genomgått ett antal förändringar under året, se Not 6 sidan 35 för mer information. Vid utgången av året bestod ledningsgruppen av följande personer: Frans Lindelöw, Koncernchef och VD, Henrik Falkenberg och Björn Jansson, Co-Heads för affärsområdet Securities, Peter Bäärnhielm och Anders Onarheim, Co- Heads för affärsområdet Investment Banking, Claes-Johan Geijer, 8

11 Förvaltningsberättelse chef för affärsområdet Private Banking, samt Anders Karlsson, CFO. En presentation av nuvarande ledningsgrupp finns på sidan 60. Garantiansökan I april 2009 anslöts Carnegie till det statliga garantiprogrammet och i anslutning till det har Carnegie emitterat ett obligationslån om nominellt 935 MSEK, med löptid på 36 månader. Skrindankoncernen avskiljd från Carnegie Den 29 juni 2009 utskiftade Carnegie det bolag som kontrollerar Skrindankoncernen. Carnegies huvudägare Altor och Bure äger koncernen i vilken Skrindan ingår via ett separat bolag. Nytt delägarprogram I samband med att Altor och Bure tecknade avtal med Riksgälden om att förvärva Carnegie i februari 2009 beslutade också de nya ägarna att medarbetare i Carnegie skulle få möjlighet att förvärva 25 procent av aktierna i ABCIB Holding AB som är moderbolag till Carnegie. Delägarprogrammet genomfördes under andra halvåret Avyttring av Carnegies kapitalförvaltning i Finland I oktober 2009 tecknade Carnegie Asset Management avtal om att avyttra kapitalförvaltningen i Finland till Evli Bank, samtidigt som Evli Bank har övertagit distributionen av Carnegies fonder i Finland. Verksamheten i Finland var koncentrerad till räntefonder som primärt säljs lokalt och hade därmed begränsade synergier med Carnegies kapitalförvaltning i övriga nordiska länder. Avyttring av Carnegie Asset Management Carnegie avyttrade vid årsskiftet 2009 sin verksamhet inom affärsområdet Asset Management till ett nytt holdingbolag med Altor och Bure som huvudägare. Avyttringen omfattade kapitalförvaltningsverksamheterna i Danmark, Norge och Sverige. Affären kräver godkännande av myndigheter i de berörda länderna och beräknas vara slutförd under första kvartalet Hyrestvist avslutad Carnegie har tidigare informerat om att företaget Midroc Properties inlett en rättslig process gällande Carnegies hyresavtal på Västra Trädgårdsgatan 15 i Stockholm. Sedan december 2009 föreligger ingen tvist. Viktiga händelser efter den 31 dec 2009 Ny chef för Carnegie Inc. Thomas Flakstad, tidigare mäklare på Carnegies kontor i New York, är sedan januari 2010 ny chef för Carnegies amerikanska verksamhet, Carnegie Inc. Ny chef för Carnegie Danmark Under mars 2010 utsågs Claus Gregersen till ny chef för Carnegies danska verksamhet. Claus Gregersen har en lång erfarenhet inom den finansiella sektorn, bland annat som VD för Alfred Berg i Danmark och Storbritannien, samt som chef europeiska aktier på ABN Amro Bank. Claus Gregersen tillträder den 1 maj 2010 och kommer att ingå i Carnegies koncernledning. BOLAGSSTYRNING Bolagsstyrning avser de beslutssystem genom vilka ägarna, direkt eller indirekt, styr bolaget. Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägare, styrelse, dess utskott samt den verkställande direktören. Carnegie har även ett antal interna kontrollfunktioner. Carnegies bolagsordning anger ramarna för bolagets verksamhet. Utöver bolagsordningen bildar också externa regler och rekommendationer ramar för bolaget. Styrningen inom Carnegie regleras också av interna policydokument och instruktioner som uppdateras och godkänns årligen av styrelsen. Styrelsens ansvar Styrelsens övergripande uppgift är att för ägarnas räkning förvalta bankens angelägenheter på ett sådant sätt att ägarnas intresse av långsiktigt god kapitalavkastning tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsens centrala uppgifter är bland annat att: fastställa de övergripande målen och strategin för bolagets verksamhet uppföljning av bolagets finansiella utveckling säkerställa tillfredsställande kontroll av bankens efterlevnad av lagar och regler fortlöpande utvärdera bolagets operativa ledning säkerställa att etiska riktlinjer finns för bolagets uppträdande säkerställa att bolagets externa informationsgivning präglas av öppenhet och saklighet Styrelsen ska vidare utfärda en arbetsordning för det egna arbetet, en instruktion för den verkställande direktören och andra instruktioner och riktlinjer som krävs i och för verksamheten. Den nuvarande styrelsen tillträdde den 19 maj 2009 i samband med ägarskiftet. Denna styrelse har haft 12 ordinarie och 2 extra 9

12 Förvaltningsberättelse sammanträden under Styrelsen har tre beredande organ som löpande bistår styrelsens arbete; Revisionskommittén, Ersättningskommittén samt Kredit- och Riskkommittén. Revisionskommittén Revisionskommittén bereder och bistår vid styrelsens uppföljning och granskning av: finansiell och operativ information som rapporteras till aktieägare och andra intressenter organisationen för intern kontroll internt och externt revisionsarbete Revisionskommittén består av två ledamöter från styrelsen. Utskottet har fyra schemalagda möten per år i samband med kvartalsrapportering och därutöver sammankallas extra möten vid behov. Revisionskommittén granskar rapporter till styrelsen från funktionerna Internrevision och Compliance. Cheferna för dessa områden liksom ansvarig extern revisor deltar också vid dessa möten. Ersättningskommittén Ersättningskommittén består av två medlemmar ur styrelsen. Kommitténs uppgift är att i samråd med Carnegies VD och koncernledning lämna förslag till styrelsen avseende övergripande ersättningsprinciper och föreslå den årliga övergripande allokeringen av tillgänglig rörlig ersättning. Ersättningsutskottet ska vidare granska verkställande direktörens och koncernchefens lön och förmåner samt föreslå principer och övergripande policy för löner, förmåner och pensioner för koncernens ledande befattningshavare. Förslag om ersättningsprinciper till ledande befattningshavare inom Carnegie behandlas därefter av styrelsen. Kredit- och riskkommittén Kredit- och riskkommittén ska förbereda, kontrollera och rådge styrelsen i frågor som avser kredithantering, riskkontroll (marknadsrisk, likviditetsrisk och operationella risker) och kapitaltäckningsfrågor, vilket inbegriper den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU). Kredit- och riskkommittén består av tre medlemmar ur styrelsen. Vid Kredit- och riskkommitténs möten föredras kreditärenden av Chief Credit Officer, riskkontrollärenden av Chief Risk Officer och kapitaltäckningsfrågor av Chief Financial Officer. VD och koncernledning Den verkställande direktören (VD) utses av styrelsen och arbetar under instruktioner från styrelsen och rapporterar till densamma. Carnegies VD och koncernchef ansvarar för att sköta den löpande förvaltningen av bolaget och är operativt ansvarig för dess verksamhet. Till stöd för sitt arbete har VD utsett en koncernledning som består av VD, CFO samt fem chefer från de tre affärsområdena Investment Banking, Securities och Private Banking. Mer information om bolagsstyrning i Carnegie finns att läsa på bolagets webbplats Ersättningsprinciper Carnegies ersättningsmodell syftar till att stödja en framgångsrik och långsiktig utveckling av företaget. Modellen bygger på följande huvudkomponenter: fast lön, rörlig ersättning, delägarskap, pensionsförmåner och kompetensutveckling. Ambitionen är att skapa ett ersättningssystem som ger en god balans mellan fast och rörlig ersättning samt andra förmåner. Vidare ska systemet premiera såväl individuella prestationer som uppmuntra till ett långsiktigt värdeskapande för hela företaget genom bl.a. ett balanserat risktagande. Den 11 december 2009 beslutade Finansinspektionen om nya föreskrifter och allmänna råd rörande ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag. Carnegie kommer att tillämpa det nya regelverket fullt ut 2010 och har i allt väsentligt tillämpat dessa regler avseende Carnegies styrelse har i februari 2010 antagit en ny ersättningspolicy i enlighet med Finansinspektionens förskrifter och allmänna råd. Nedan förklaras huvudkomponenterna i den rörliga ersättningen avseende Avsättning till rörlig ersättning 2009 I resultaträkningen för 2009 ingår SEK 177 MSEK i avsättning för rörlig ersättning till personalen. Avsättningens storlek är baserad på lokala resultat. Delar av den rörliga ersättningen kommer att innehållas i mellan 18 och 36 månader. För de personer som Carnegie definierat som risktagare i enlighet med Finansinspektionens nya regelverk, kommer 60 procent av den rörliga ersättningen att bli uppskjuten i 36 månader. I koncernens resultaträkning 2008 reserverades 239 MSEK i vinstdelning till medarbetarna. Dessa reserverade medel har utbetalats. För mer information om ersättningar 2009, se Not 6 sidorna Beslutsprocess och allokering av rörlig ersättning 2009 Med utgångspunkt i lokala resultat har koncernledningen tagit fram förslag till total rörlig ersättning och förslag till allokering för respektive enhet. Koncernledningen har lämnat sin rekommendation till styrelsens ersättningsutskott via VD. Ersättningsutskottet har haft en beredande roll i förhållande till styrelsen som slutligt fastställt den rörliga ersättningen och allokeringen av medel till respektive enhet. 10

13 Femårsöversikt Resultaträkning 1) MSEK ) ) ) Securities Investment Banking Asset Management Private Banking Vinst avyttrad verksamhet 158 Totala intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader före kreditreserveringar Rörelseresultat före kreditreserveringar Kreditreserveringar, netto Totala kostnader Resultat före skatt Skatt Årets resultat ) Finansiell information för 2006 har omräknats i samband med övergång till IFRS. 2) Historiska jämförelsetal är justerade i enlighet med vad som kommunicerats i årsredovisningen för Finansiella nyckeltal ) ) ) K/I tal, % Intäkter per anställd genomsnitt, MSEK 4,6 5,5 4,9 3,4 3,1 Vinstmarginal, % Avkastning på eget kapital, % Totala tillgångar, MSEK Primärkapital (MSEK) Eget kapital Goodwill Immateriella tillgångar Uppskjuten skattefordran Anteciperad utdelning Primärkapital, MSEK Kapitalkrav, MSEK Riskvägda tillgångar, MSEK Kreditrisker ) 3) 3) Marknadsrisker ) 3) 3) Operativa risker 3) 3) 3) Primärkapitalrelation, % 12,1 12,6 3) 3) 3) Kapitaltäckningsgrad, % 12,1 12,6 3) 3) 3) Kapitaltäckningskvot 4) 1,55 3,05 2,49 Genomsnittligt antal årsanställda Antal anställda vid årets slut ) Historiska jämförelsetal är justerade i enlighet med vad som kommunicerats i årsredovisningen för ) From 2007 beräknas riskvägda tillgångar, marknadsrisker och operativa risker enligt nya kapitaltäckningsregler (Basel II). Åren har beräknats enligt gamla regler (Basel I). 4) Kapitaltäckningskvot beräknas som kvoten mellan kapitalbas och kapitalkrav enligt nya kapitaltäckningsregler (Basel II). 11

14 Risk- och kapitalhantering Risk innefattar osäkerhet i olika former och är ett naturligt inslag för alla typer av verksamheter. Carnegies förmåga att bedöma och hantera risker och att samtidigt hålla en tillräcklig kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser är avgörande för bankens långsiktiga lönsamhet och utveckling. Syftet med de lagar och regler som finansiella institut har att efterleva är att skapa förutsättningar för att det finansiella systemet ska fungera effektivt och stabilt. De utgör också i grunden ett konsumentskydd i finanssektorn. Ur ett affärsperspektiv ska riskhanteringen dessutom verka för att verksamheten fattar affärsbeslut där riskerna som tas är medvetna, samt kan mätas och kontrolleras. Under 2009 genomfördes ett omfattande program för att förstärka riskkontrollen inom koncernen. Programmet omfattade bland annat genomgång, uppdatering och förändring av policies och instruktioner inom riskområdet samt organisationsförstärkning inom riskkontroll. Organisation och ansvar Styrelsen har det yttersta ansvaret för Carnegies verksamhet och därmed ansvaret för att säkerställa att riskhanteringen inom koncernen är tillfredställande. Det uppnås genom att styrelsen årligen fastställer centrala riskpolicydokument som syftar till att skapa en riskmedvetenhet i koncernen och säkerställa en välbalanserad process mellan risktagande och riskhantering. I styrelsens ansvar ligger även att via Compliance och Internrevision övervaka att regel efterlevnad och hantering av risker är tillfredsställande. Styrelsen har inrättat tre särskilda kommittéer: riskkommittén, ersättningskommittén och revisionskommittén. Styrelsekommittéernas huvudsakliga uppgift är att förbereda styrelsens beslut. Riskkommittén arbetar med risk och kreditfrågor samt ger råd runt risk-, kredithantering och kapitaltäckningsfrågor inklusive Intern Kapital Utvärdering (IKU). Ersättningskommittén behandlar frågor som rör fast och rörlig ersättning och andra former av kompensation. Revisionskommitténs huvuduppgift är att biträda styrelsen med kontrollen av den ekonomiska rapporteringen och rapporteringsrutiner samt att utvärdera den interna kontrollen. Inom Carnegie är ansvaret för riskhantering baserat på principen om tre försvarslinjer ( three lines of defence ) som syftar till att tydliggöra roller och ansvar för riskhantering. I grunden ligger att varje anställd är ansvarig för att hantera riskerna inom det egna ansvarsområdet samt för efterlevnad av externa och interna regler. Modellen skiljer mellan funktioner som äger risk och regelefterlevnad (första linjen), funktioner för övervakning av risker och regelefterlevnad (andra linjen) och funktioner för oberoende granskning (tredje linjen). Första försvarslinjen Den första försvarslinjen äger risk och riskhanteringsaktiviteter och utgörs av verkställande direktör, affärsenheter och supportfunktioner. Verkställande direktören ansvarar för att den löpande riskhanteringen är i enlighet med styrelsens policys och risktolerans. Ledningen och personalen inom första försvarslinjen bär huvudansvaret för riskhantering och extern och intern regelefterlevnad i den egna verksamheten. Andra försvarslinjen Den andra försvarslinjen utövar tillsyn vad gäller riskhantering och regelefterlevnad och består av riskkontroll och complianceansvariga på koncern- och lokal nivå. Riskkontroll och compliance är oberoende från verksamheten. Riskkontroll på koncernnivå (CRO Office) leds av Chief Risk Officer (CRO) och består av Group Market Risk Manager, Group Credit Risk Manager samt två Group Operational Risk Managers. Uppföljning av regelefterlevnad på koncernnivå leds av Group Compliance Officer. Andra försvarslinjen assisterar styrelse och ledning med framtagande av policies och instruktioner. Andra försvarslinjen stödjer även första försvarslinjen med tillämpningen genom att assistera vid utveckling av rutiner, metoder och verktyg för hantering av risker och regelefterlevnad. Den andra försvarslinjen är också ansvarig för att övervaka och testa lämplighet och effektivitet i implementerade rutiner på koncern- och lokal nivå samt övervaka förändringar i regelverk. Andra försvarslinjen utför även stödjande arbetsuppgifter vid behov såsom utbildning, workshops, information och rådgivning. De lokala riskkontrollfunktionerna ansvarar för att koordinera riskhanteringsarbetet inom enheten samt att oberoende övervaka och testa lämplighet och effektivitet i implementerade rutiner. Lokala riskkontrollfunktioner rapporterar enhetens risker till den egna enhetsledningen samt till riskkontroll på koncernnivå som 12

15 Risk- och kapitalhantering sammanställer, analyserar och rapporterar samtliga risker på en konsoliderad nivå till VD och styrelse. De lokala compliancefunktionerna stödjer ledningen i att övervaka regelefterlevnad och ändringar i regelverk samt övervakar och testar lämplighet och effektivitet i implementerade rutiner. De lokala compliancefunktionerna rapporterar direkt till den lokala affärsledningen samt till Group Compliance Officer som i sin tur rapporterar till styrelse och VD. Tredje försvarslinjen Den tredje försvarslinjen utgörs av internrevisionen. Internrevisionsfunktionen har till uppgift att utvärdera och verifiera att riskhanteringen och den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. Detta ansvar innefattar även att kontrollera att de oberoende kontrollfunktionerna inom andra försvarslinjen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Internrevisionen är oberoende från affärsverksamheten och rapporterar direkt till styrelsen. riskhantering och riskkontroll Styrelse Styrelsekommittéer Ersättningskommitté Verkställande Direktör Riskkommitté Revisionskommitté 1:a försvarslinjen Riskhantering 2:a försvarslinjen Riskkontroll och compliance 3:e försvarslinjen Oberoende kontroll Kredit- och Riskkommitté Penningtvättskommitté Affärsledning Chief Risk Officer Group Compliance Internrevision Affärsenheter Group Credit Risk Manager Group Market Risk Manager Group Operational Risk Manager Lokal riskkontroll Lokal Compliance 13

16 Risk- och kapitalhantering Carnegies riskhanteringsprocess Identifiering Mätning Utvärdering Kontroll Förslag till åtgärder Uppföljning Rapportering Processen för riskhantering Carnegie identifierar kontinuerligt risker som verksamheten medför. Carnegies riskhanteringsprocess syftar till att identifiera och analysera riskerna i verksamheten, bestämma lämpliga begränsningar (limiter) för dessa och säkerställa att det finns effektiva interna kontrollsystem. Processen omfattar alla riskområden samtidigt som de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde. Identifiering processer finns på plats för att identifiera risker i ett tidigt stadium så att relevanta åtgärder kan sättas in för att hantera riskerna. Mätning risker kvantifieras med hjälp av validerade verktyg och metoder. Utvärdering identifierade och kvantifierade risker värderas för att fastställa deras relevans ur ett sannolikhets- och konsekvensperspektiv. Kontroll relevanta kontroller implementeras för att förebygga och upptäcka exempelvis limitbrott. Förslag till åtgärder om värderade risker överskrider acceptabla limiter, skall åtgärder sättas in för att ta ner risken till en nivå som bedöms vara acceptabel. Uppföljning riskhanteringsprocessen övervakas kontinuerligt för att säkerställa att etablerade kontroller är effektiva och fungerar på avsett sätt. Rapportering riskrapportering skall vara korrekt, levereras på tid och delges på det sätt som framgår av fastställt ramverk (policies, instruktioner m.m.). Marknadsrisk är risken för förluster till följd av oväntade förändringar i priser och volatiliteter på de finansiella marknaderna. Kreditrisk är risken för förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenlig organisation, mänskliga fel, misslyckade interna processer, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk. Likviditetsrisk är risken att inte kunna fullgöra sina betalningsåtaganden eller endast kunna göra dessa till en oväsentligt förhöjd kostnad. Affärsrisk är risken för minskade intäkter till följd av att faktorer i den externa affärsmiljön (till exempel marknadsförhållanden, kundbeteende, teknologisk utveckling) har en negativ påverkan på volymer och marginaler. Strategisk risk är risken för förlust på grund av missriktade affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut eller oförmåga att reagera adekvat på förändringar i samhället, regelsystemen eller branschen Ryktesrisk är risken för inkomstbortfall från bankens potentiella och existerande kunder om motparter förlorar tilltron till banken på grund av negativ publicitet eller rykten om koncernen eller allmänt om branschen. 14

17 Risk- och kapitalhantering Riskområden Carnegie utsätts genom sin verksamhet för olika typer av risk. Risk definieras som en potentiell negativ avvikelse från förväntat resultat som kan uppstå på grund av interna processer eller framtida interna eller externa händelser. Carnegie bedömer och analyserar kontinuerligt sin totala riskexponering. Carnegie exponeras huvudsakligen för marknadsrisk, kreditrisk, operativ risk, likviditetsrisk, affärsrisk, strategisk risk och ryktesrisk. För mer information om koncernens riskhantering se Not 29 på sidorna Marknadsrisk Carnegie erbjuder sina kunder olika typer av kvalificerade finansiella tjänster och produkter på ett flertal marknader. Som en naturlig del av denna verksamhet uppkommer olika typer av marknadsrisker. Marknadsrisker uppkommer såväl i koncernens tradingverksamhet, det vill säga i samband med handel på de finansiella marknaderna, som strukturellt i den övriga bankverksamheten. Det finns fyra huvudtyper av marknadsrisker: aktiekursrisk, volatilitetsrisk, valutakursrisk och ränterisk. För de enskilda risktyperna ränterisk, aktiekursrisk, volalitetsrisk och valuta kursrisk används av varandra kompletterande riskmått och limiter som baseras på känsligheter för förändringar av olika marknadspriser. Marknadsrisker mäts även med stresstester där förlust till följd av ett antal extrema scenarier beräknas. Riskexponering och utnyttjandet av limiter rapporteras löpande till CRO, VD och styrelsen. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för förluster på grund av förändringar i aktiekurser. Aktiekursrisk uppstår när Carnegie är marknadsgarant (market maker) för, eller handlar i, aktier och aktierelaterade instrument. Carnegies aktivitet på olika finansiella marknader motiveras i första hand av viljan att tillfredsställa kundernas behov och underlätta koncernens egen finansiering, i andra hand av att skapa avkastning genom positionstagning i egen bok. Volatilitetsrisk Volatilitetsrisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i instrumentets prisrörlighet. Volatilitetsrisk uppstår i positioner i innehavda respektive utställda optioner och warranter. Valutakursrisk Carnegies valutarisk är av dels operationell och dels strukturell karaktär. Med operationell valutakursrisk avses valutakursrisker som uppstår när Carnegie innehar positioner i finansiella instrument noterade i utländsk valuta. Strukturell valutakursrisk definieras som valutaexponering som uppstår i balansräkningen genom att delar av verksamheten bedrivs i olika valutor. Den största strukturella valutakursrisken är kopplad till koncernens dotterbolag i andra länder. Ränterisk Ränterisk uppstår både i handelslagret och i den övriga verksamheten. Ränterisk i handelslagret definieras som risken för värdeminskning i finansiella instrument vars värde påverkas av förändringar i räntor. Ränterisk i övrig verksamhet är risken för att räntenettot påverkas negativt på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk i handelslagret uppstår främst på grund av positioner i derivat. Dessa risker säkras genom räntebärande instrument, såsom obligationer. Ränterisk i den övriga verksamheten uppstår i allmänhet när räntebindningstider för tillgångar och skulder ej sammanfaller. Carnegies ut- och inlåning sker huvudsakligen till rörlig ränta. Som sådan är ränterisken i den övriga verksamheten låg. Kreditrisk Kreditrisk uppstår när Carnegie binder sina tillgångar med följd att kapital eller resultat är beroende av en motparts, emittents eller låntagares kontraktsenliga prestation. Definitionen omfattar motpartsrisk, avvecklingsrisk och koncentrationsrisk. De krediter som huvudsakligen erbjuds av Carnegie är depåbelåning och olika finansiella instrument som innefattar motpartsrisk. Kreditrelaterade tjänster erbjuds inom affärsområdena Investment Banking och Securities som en del av affärsområdenas normala verksamhet och affärsstrategi. Dessa kan innefatta till exempel bryggfinansiering, emissionsgarantier och andra företagskrediter. Carnegies kreditriskhantering baseras på följande grundläggande principer: Säkerheter: Säkerheter för exponeringar är i första hand kontanta insättningar, likvida finansiella instrument eller bank garantier. När säkerheter accepteras ska Carnegie alltid ha första prioritet på pant och därmed inte vara efterställd andra panthavare. Diversifiering: Carnegie har som mål att hålla portföljerna väldiversifierade. Portföljen av krediter och portföljen av säkerheter ska återspegla utvecklingen av de allmänna ekonomiska förhållandena i varje marknadsområde. Sunda principer: Godkännandet av krediter baseras på sunda bankprinciper och höga etiska normer. Beslut om att godkänna en kredit baseras på en analys av motpartens finansiella ställning och återbetalningsförmåga. 15

18 Risk- och kapitalhantering Under 2009 har Carnegie gjort en översyn av den interna kontrollprocessen. Inom kreditrisk har Carnegie genomfört en rad åtgärder avsedda att stärka den interna kontrollen och minska koncernens exponering mot kreditrisk. Carnegie har reviderat och stärkt ledningsstrukturen, däribland policydokument, ökat bemanningen inom riskkontroll och förstärkt beslut- och rapporteringsstrukturen. En stor del av översynen var revideringen av koncernens styrdokument. Policys och instruktioner utgör en viktig del av ramen för riskhantering då de återspeglar den riskaptit som fastställts av styrelsen. Policys och instruktioner har setts över, uppdaterats och kompletterats med nya dokument i syfte att fastställa tydliga, enhetliga och strikta processer och rutiner för hantering av kreditrisker inom koncernen. Ansvarsbeskrivningar för nyckelpositioner har inrättats i syfte att klargöra ansvar och skyldigheter. Dessutom har en tydlig åtskillnad mellan organisationen för kreditprövning och organisationen för kontroll av kreditrisker upprättats och limiter för godkännande av krediter har granskats och sänkts. Striktare instruktioner för hantering av säkerheter har utfärdats. Följaktligen har Carnegies kreditriskprofil förändrats avsevärt. Sammantaget har den ökade fokuseringen på styrningen i kombination med den minskade omfattningen av kreditverksamheten bidragit till att sänka nivån av kreditrisk inom koncernen. Operativ risk Operativ risk omfattar hela koncernen. Eftersom verksamheten och omgivningen ständigt ändras måste operativa risker kontinuerligt identifieras och värderas. Utöver den löpande kontrollen av operativa risker genomför varje enhet i Carnegie årligen en självutvärdering där operativa risker identifieras, värderas och analyseras. Syftet med analysen är att öka medvetenhet samt identifiera och belysa operativa risker. Som ett stöd for identifiering, hantering och bedömning av operativa risker har Carnegie ett system för rapportering av operativa riskhändelser s.k. incidenter. Samtliga medarbetare har ett ansvar för att rapportera incidenter. Verksamhetsansvariga ansvarar för att åtgärda oacceptabla risker inom ansvarsområdet. De ansvarar även för rapportering av analys och åtgärdsarbete till CRO-office som sammanställer och analyserar incidenter i sin rapportering. Incidenthanteringen är en viktig del i Carnegies operativa risk arbete. Dels bidrar incidentstatistik till bedömningen och prognosen av operativ risk, dels ger rapporteringen en möjlighet att snabbt identifiera kritiska risker och förebygga problem. Under 2009 förbättrade Carnegie sina rutiner för att pröva och godkänna nya, och större förändringar av, produkter och tjänster. Representanter från alla riskområden och berörda stödfunktioner deltar i utvärderingen tillsammans med affärssidan. Syftet med enhetliga godkännanderutiner för nya och ändrade aktiviteter är bland annat att säkerställa att potentiella operativa risker belyses och hanteras på ett effektivt sätt. Likviditetsrisk Likviditetsrisk består av marknadslikviditetsrisk och finansieringsrisk. Med finansieringsrisk avses risken att Carnegie inte har tillräckligt med likvida medel för att finansiera sin verksamhet. Finansieringsrisk uppstår på skuldsidan i balansräkningen. Marknads likviditetsrisk uppstår om Carnegie inte kan realisera eller täcka sin position till gällande marknadspris, eftersom marknaden inte är tillräckligt djup eller inte fungerar på grund av någon störning. Marknadslikviditetsrisk uppstår främst på tillgångssidan i balansräkningen. Enligt Carnegies Finans- och Kapitalpolicy skall koncernen och varje enskilt dotterbolag upprätthålla en likviditetsreserv som överstiger det förväntade maximala nettokassaflödet under en period av tio dagars extrem stress. Likviditetsreserven skall bestå av likvida tillgångar och outnyttjade kreditramar. Stresstesterna är utformade för att utvärdera potentiella effekter av en serie extrema men möjliga händelser. Stresstesterna tar hänsyn till följande faktorer: En markant minskning av inlåning från kunder Sänkta marknadsvärden för refinansieringsbara tillgångar Sänkta belåningsvärden för refinansieringsbara tillgångar Ryktesrisk Nyhetsrapportering från den globala finanskrisen samt ökad ryktesspridning har bidragit till oro bland bankkunder och resulterat i ökad ryktesrisk för hela bankbranschen. Ryktesrisker en av de svårare riskerna att skydda sig mot. Carnegie strävar efter att banken ska uppfattas som väl genomlyst av alla intressenter och att intressenterna har en positiv bild av företaget. Inom Carnegie hanteras ryktesrisk genom att följa och löpande utvärdera hur verksamheten kan påverkas av ryktesrisk och vilka effekterna kan bli. Till exempel analyseras ryktesrisker i samband med regelbundna självutvärderingar. Vidare finns interna rutiner kring hantering av klagomål med utsedd klagomålsansvarig och tydliga rapporteringsvägar. Ryktesrisk beaktas också i samband med affärsbeslut och i processen för godkännande av nya produkter och tjänster. 16

19 Risk- och kapitalhantering Affärsrisk och strategisk risk Carnegies affärsverksamhet är beroende av kundernas efterfrågan på banktjänster och finansiell service samt makroekonomiska förändringar som BNP-utveckling, ränteläge, valutakursutveckling och aktiekursutveckling. Bankens verksamhet bedrivs på ett antal geografiska marknader. Detta innebär att bankens lönsamhet kan påverkas negativt om vissa av dessa länders ekonomiska läge förändras och då förutsättningarna för tradingverksamhet och därtill relaterade faktorer förändrats. Strategisk risk avser Carnegies förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden och är nära relaterad till affärsrisk. Affärsrisk och strategisk risk hanteras genom att säkerställa att koncernen är medveten om sin strategiska position samt göra det möjligt att tidigt förbereda sig för förändringar av externa faktorer. Carnegie arbetar kontinuerligt med att utreda sin strategiska position och omvärldsanalys för att vara förberedd på förändringar i marknadsförhållanden och i konkurrensbilden. Kapitaltäckning Kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur stor kapitalbas en bank måste ha i förhållande till hur stora risker banken tar. Kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska överstiga 1,0. Kapitaltäckningsreglerna är indelade i följande tre pelare: Pelare 1 Grundläggande kapitalkrav En bank ska vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kapitaltäckningsregelverket ger banken fler möjligheter att välja mellan olika metoder när de beräknar storleken på den kapitalbas som behövs för att möta förluster som beror på de kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som företagen utsätter sig för. Kreditrisker Carnegie tillämpar schablonmetoden för beräkning av kreditrisk och den fullständiga metoden för finansiella säkerheter. Marknadsrisker Carnegie använder Finansinspektionens standardiserade modell. Operativa risker Carnegie använder basmodellen som innebär att kapitalkravet beräknas på 15 procent av ett genomsnitt av de tre senaste årens rörelseintäkter. Enligt Carnegies kapitalpolicy är målet att optimera kapitalstrukturen avseende primärkapital. Policyn anger även att kapitaltäckningskvoten ska vara minst 1,5 och att eget kapital även ska täcka kapitalbehovet fastställt i den Interna Kapitalutvärderingsprocessen (IKU). Carnegie hade per den 31 december 2009 en kapitaltäckningskvot om 2,49 motsvarande en primärkapitaltäckningsgrad om 19,92 procent. Pelare 2 Riskbedömning Regelverket ställer krav på att banken ska ha en tillfredsställande hantering och bedömning av risker. Banken ska se till att dess sammantagna risker inte medför att förmågan att fullgöra dess förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta krav ska banken ha processer och metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Processen kallas Intern Kapital Utvärdering (IKU). Alla väsentliga risker ska identifieras, mätas och rapporteras i IKU, inklusive risker som inte hanteras under Pelare 1. Detta innebär att instituten förväntas hålla en större kapitalbas än den miniminivå som Pelare 1 specificerar. Carnegie genomförde under 2009 en omfattande IKU. IKUrapporten slutfördes i december och godkändes av Finansinspektionen i januari Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen gjordes en djupgående analys av alla potentiella risker som kan uppkomma inom Carnegie. IKU-processen genomfördes parallellt med affärsplaneringsprocessen för att säkerställa att risker relaterade till affärsplaner inkluderades i kapitalutvärderingen. Styrelse och affärsledning var delaktiga i hela processen genom att bidra till identifieringen och analysen av risker, definition av scenarier och stressmetoder samt godkännande av det slutliga kapitalbehovet. Pelare 3 Informationskrav I kapitaltäckningsreglerna ställs krav på att företagen ska offentliggöra information om sin kapitaltäckning och riskhantering. Fördjupad information (Pelare 3) om Carnegies kapitaltäckning 2009 finns att läsa i Risk- och kapitaltäckningsrapporten på 17

20 s rapport över totalresultat TSEK Not Kvarvarande verksamhet 1) Jan dec 2009 Jan dec 2008 Avvecklad verksamhet 2) Total Kvarvarande verksamhet 1) Avvecklad verksamhet 2) Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Total Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Övriga utdelningsintäkter 1, Nettoresultat av finansiella transaktioner 1, Resultat vid avyttring av verksamhet 1, Övriga intäkter Summa rörelseintäkter Personalkostnader Övriga administrationskostnader Avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar Summa rörelsekostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Resultat före skatt Skatt Årets resultat Övrigt totalresultat: Omräkningsdifferenser, netto efter skatt summa Totalresultat för året ) I kvarvarande verksamhet 2009 ingår årets intäkter och kostnader från affärsområdena Securities, Investment Banking och Private Banking. I enlighet med IFRS presenteras jämförelsetalen på motsvarande sätt. I resultatet för kvarvarande verksamhet 2009 ingår även realisationsresultatet vid avyttringen av affärsområdet Asset Management och avyttringen av kapitalförvaltningen i Finland. 2) I avvecklad verksamhet 2009 ingår årets intäkter och kostnader för kapitalförvaltningen i Finland t.o.m. avyttringen dvs. 6 oktober, samt årets intäkter och kostnader för affärsområdet Asset Management t.o.m. avyttringen dvs. för helåret. I enlighet med IFRS presenteras jämförelsetalen på motsvarande sätt. Se vidare Not