Prevalensskillnad av katarakt mellan män och kvinnor i en synhjälpsökande population i Guatemala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prevalensskillnad av katarakt mellan män och kvinnor i en synhjälpsökande population i Guatemala"

Transkript

1 Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Prevalensskillnad av katarakt mellan män och kvinnor i en synhjälpsökande population i Guatemala Författare:Louise Rejbrand Ämne:Optometri Nivå:Grundnivå Nr:2014:O1

2 i

3 Prevalensskillnad av katarakt mellan män och kvinnor i en synhjälpsökande population i Guatemala Louise Rejbrand Examensarbete i Optometri, 15 hp Filosofie Kandidatexamen Handledare: Jenny Roth Institutionen för medicin och Leg. optiker (BSc Optom.) optometri Universitetsadjunkt Linneuniversitetet Kalmar Examinator: Baskar Theagarayan PhD, Universitetsadjunkt i optometri Institutionen för medicin och optometri Linnéuniversitet Kalmar Examensarbetet ingår i optikerprogrammet, 180 hp (grundnivå) Sammanfattning Syftet med studien var att med hjälp av direkt oftalmoskopi undersöka om det finns någon skillnad i prevalens av katarakt mellan män och kvinnor i en population i Guatemala som sökt synhjälp. Metod: Studien genomfördes på patienter som sökt synhjälp via organisation Vision For All i Guatemala. Synskärpa och bästa korrektion utvärderades med hjälp av Snellen E- hake tavla på fem meter och provbåge och provglas. Både höger och vänster öga undersöktes med direkt oftalmoskopi på 30 cm avstånd ca 20 grader temporalt. Undersökningen utfördes odilaterat och graderades efter Mehra och Minassians studie från Totalt deltog 181 patienter varav 108 var kvinnor och 73 var män. Deltagarna var från 40 år och 92 med en medelålder på kvinnorna som var 57,8 ± 11,4 år och männen 59,9 ± 13,7 år. Resultat: 66,7% av kvinnorna hade ingen opacitet i höger öga (grad 0) och 65,7% hade ingen opacitet i vänster öga. Hos männen var det 63% som graderades till grad 0, det vill säga ingen opacitet på höger öga och 67,1% som hade en gradering på grad 0 på vänster öga. Totalt hade 33,75% av kvinnorna någon form av opacitet i båda ögonen. Av männen hade 35% någon form av opacitet i båda ögonen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor (p>0,05) och det fanns heller ingen skillnad mellan höger och vänster öga (p>0,05). Ett visst samband kunde ses mellan ålder och utveckling av katarakt. Slutsats: Det fanns ingen signifikant skillnad av prevalensen av katarakt mellan män och kvinnor i denna studie. ii

4 Abstract The purpose of this study was to investigate the prevalence of cataract in a population in Guatemala, who had come to the organisation Vision For All seeking help with vision problems. The study s main focus was to compare the prevalence between men and women in this population. This study was performed on patients in Guatemala who had come to the organisation Vision For All due to their visual problems. The vision of the participants was examined by measuring the visual acuity and the subjective refraction was obtained by using a Snellen E-chart at five meters, a set of trial lenses and a trial frame. The red reflex of the eye was examined by direct ophthalmoscopy at 30 cm distance and approximately 20 degrees temporal. The examination was performed undilated and was graded by the study of Mehra and Minassian from 1988 (Mehra & Minassians, 1988). There was a total of 181 participants consisting of 108 women and 73 men. The participants were 40 years of age or older where the average age of the women was 57,8 ± 11,4 years and the average age of the men was 59,9 ± 13,7 years. The result showed no significant difference between men and women. 66,7% of the women had no opacities on the right eye (grading 0) and 65,7% had no opacities on the left eye. Among the men 63% had no opacities on the right eye and 67,1% had no opacities on the left eye. 33,75% of the women had some form of opacity in both eyes and 35% of the men had some form of opacity binocular. There was no significant difference between men and women (p>0,05) and no significant difference between right and left eye (p>0,05). There was a correlation between age and the development of cataract. The correlation was stronger among men (r OD =0,57 and r OS =0,63) compared with the women (r OD =0,43 and r OS =0,39). There was no difference between men and women in the prevalence of cataract in this population in Guatemala. iii

5 iv

6 Nyckelord Prevalens, Katarakt, Guatemala, Män, Kvinnor Tack Jag vill tacka min handledare Jenny Roth för all hennes hjälp under hela arbetet. Jag vill också tacka Vision For All som stod bakom den fantastiska resan. Tack till reseledare Eva Bendz för bra planering och genomförande under arbetsdagarna och hela resan till och i Guatemala. Tack till de Lions klubbar i Kalmarområdet som sponsrade oss på vår resa. Och tack till Peter Gierow som anordnat arbetskvällar och haft kontakten med alla inblandade. Tack till alla som deltog på resan och som hjälpte till under arbetet: Therese Backrot, Ida Eliasson, Eva Bendz, Sara Alcon, Fatima Zaid, Jens Ekstrand, Marie Andersson, Åke Andersson och Olivia Andersson. Speciellt tack till mina reskompisar och klasskamrater Therese Backrot och Ida Eliasson för allt stöd och hjälp innan, under och efter resan! Och sist av allt tack till min familj som har stöttat mig under hela arbetets gång! v

7 Innehåll 1 Inledning Linsens anatomi och fysiologi Linsens utveckling Katarakt Nukleär katarakt Kortikal katarakt Subkapsulär katarakt Kongenital katarakt Riskfaktorer Diagnos och gradering Behandling Operation UV-strålning Visus WHOs definition av synnedsättning och blindhet Vision For All Guatemala Tidigare studier 9 2 Syfte 11 3 Material och metod Deltagare Material Metod 12 4 Resultat 15 5 Diskussion Slutsats 22 Referenser 23 Bilagor I Bilaga 1. Journalblad I vi

8 1 Inledning 1.1 Linsens anatomi och fysiologi Den kristallina linsen i ögat ligger bakom iris och pupill och framför glaskroppen och bryter en tredjedel av ögats totala brytkraft (Bergmanson, 2011). Linsen är upphängd i elastiska trådar som kallas zonulatrådar och som fäster i ciliarkroppen och ger möjlighet till ackommodation (Levin, Nilsson, ver Hoeve, Wu, Alm & Kaufman, 2011) (se figur 1.1). Figur 1.1 Genomskärning av ögat (med tillstånd av Bergmanson, 2011, s. 10). Linsen måste vara transparent för att ljuset ska kunna gå ostört till näthinnan och bilda en tydlig bild. För att linsen ska vara transparent är fibrerna i linsen strukturerade i linje med varandra och har ett minimalt mellanrum mellan varandra. Om denna struktur rubbas kommer linsens transparens att reduceras (Levin et al., 2011). Linsen består till ca 40% av vatten och resterande del är protein, mestadels kristallin. Detta är en mycket hög mängd protein jämfört med andra strukturer i kroppen (Bergmanson, 2011). Linsen omsluts av en linskapsel. Linskapseln består till största del av kollagen, som är oelastiskt men tack vare hur fibrerna är ordnade blir linskapseln mycket elastisk. I 1

9 linskapseln fäster zonulatrådarna och kan på grund av den elastiska linskapseln ändra linsens form vilket resulterar i att ögat kan ackommodera. Linskapseln fungerar också som en skyddande barriär för linsen som skyddar mot stora molekyler som till exempel hemoglobin. Linskapselns främre del växer och ökar sin tjocklek under hela livet men linskapselns bakre del behåller samma tjocklek hela livet (Remington,2012). Medelstorleken för en lins hos en vuxen människa är 4 mm tjock och 10 mm i diameter (Bergmanson, 2011). Linsen får sin näring genom kammarvätskan. Koncentrationen av syre är mycket låg runt om linsen och därmed produceras ca 70% av ATP (adenosintrifosfat) via anaerob metabolism, det vill säga metabolism som inte kräver syre. Metabolismen är högre i de yttre delarna av linsen än i linskärnan där ingen metabolism sker eftersom dessa fibrer inte är kapabla till att genomföra anaerob metabolism (Remington, 2012). Linsen ger möjlighet till ackommodation, förmågan att ändra fokus mellan olika avstånd och få en tydlig bild. Ögat är avslappnat när objekt observeras på avstånd och om korrektion används eller om inget refraktionsfel existerar formas en tydlig bild på näthinnan. För att ögat ska se tydligt på nära håll ändras linsens brytkraft så att bilden kan placeras på näthinnan (Grosvenor, 2007). Linsen ändrar brytkraft genom att ciliarkroppen ändrar spänningen på zonulatrådarna och får linsen att ändra form (Levin et al., 2011). Linsen växer hela livet och det tillkommer hela tiden nya linsfibrer. Detta innebär att linsen hårdnar och förmågan att ackommodera försämras. När detta sker uppstår problem med suddigt seende på nära, detta kallas presbyopi. Presbyopi korrigeras med addition vanligtvis mellan +1,00 D och +2,50 D (Grosvenor, 2007). 1.2 Linsens utveckling Linsen utvecklas från ektoderm och börjar bildas redan efter 22 dagar i fosterutvecklingen (Bergmanson, 2011). Under utvecklingen får linsen näring ifrån arteria hyaloidea som är ett blodkärl som går genom glaskroppen till linsen och som sedan tillbakabildas. Hos vissa individer kan spår av denna dock finnas kvar även efter fosterstadiet (Remington, 2012). Efter födseln får linsens sitt syre och sin näring avaskulärt från kammarvätskan. Nya fibrer bygger hela tiden på linsen och detta gör att linsen växer hela livet (Bergmanson, 2011). När linsen åldras börjar färgen på linskärnan att ändras och bli mer gulaktig. Denna utveckling kan leda till nukleär 2

10 katarakt där linskärnan blir mer diffus och mörkare i färgen (Truscott, 2005). En av orsakerna till att linsen ändrar färg kan vara att linskärnan absorberar UV-strålning (för att skydda näthinnan) och efter lång tid av exponering av UV-strålning blir linsen mer gulaktig (Bergmanson, 2011). 1.3 Katarakt Katarakt är den största orsaken till blindhet i världen. En global studie som WHO genomförde 2010 visar att i 33% av alla fall med patienter med nedsatt syn och 51% av alla fall med blinda patienter var katarakt huvudanledningen (WHO, 2010a). Katarakt kan delas in på olika sätt. Mest använt är nukleär katarakt, kortikal katarakt och bakre subkapsulär katarakt (Levin & Albert, 2010). Samma patient kan ha en kombination av de olika typerna (Bowling & Kanski, 2011) Nukleär katarakt Den vanligaste formen är nukleär katarakt (Truscott, 2003). Vid nukleär katarakt blir linsens kärna grumlig. Detta kan ge suddigt seende och kan även ge en ökande myopisering. En emmetrop kan bli myop och en hyperop kan bli emmetrop. Brytstyrkan kan ändras så mycket som 2,00 D till 3,00 D (Grosvenor, 2007). Anledningen till denna refraktionsändring är att linsen får en högre brytstyrka än innan (Bowling & Kanski, 2011). Det är också vanligt att linskärnan ändrar färg och går från att vara genomskinlig till en mer gul eller brun färg. Detta gör så att det blåa ljuset inte släpps igenom och färgerna upplevs annorlunda (Grosvenor, 2007). Bästa sättet att utvärdera nukleär katarakt är med biomikroskop (Bowling & Kanski, 2011) Kortikal katarakt När de yttre delarna förändras och ger opaciteter som sträcker sig in mot centrum på linsen och påminner om ekrar i ett hjul kallas det kortikal katarakt. Om en patient har stora pupiller påverkas synskärpan i ett tidigt stadie (Grosvenor, 2007). Patienter med kortikal katarakt kan uppleva halofenomen runt ljus på grund av ljusspridningen som skapas i ögat av opaciteten (Bowling & Kanski, 2011) Subkapsulär katarakt Subkapsulär katarakt utvecklas i den bakre delen av linskapseln och är centralt placerad 3

11 (Bowling & Kanski, 2011). Patienter med denna typ av katarakt upplever ofta mer problem i starkt ljus då pupillen drar ihop sig (Grosvenor, 2007) Kongenital Katarakt Katarakt kan också drabba nyfödda och kallas då kongenital katarakt. Hos två tredjedelar av de nyfödda med kongenital katarakt är båda ögonen drabbade och de vanligaste orsakerna är en genetisk mutation. Andra orsaker kan vara kromosomavvikelser, infektioner och metaboliska sjukdomar. Kongenital katarakt kan se ut på många olika sätt och drabba olika delar av linsen. Den kan vara nukleär och drabba linskärnan eller vara lamellär och drabba både fram- och baksidan på linsen. Katarakten kan drabba den främre ytan av linsen och sträcka sig som en kon in i främre kammaren eller vara utspridd som punkter i hela linsen. Många sjukdomar är starkt sammankopplade med kongenital katarakt till exempel Lowes syndrom, Downs syndrom och Edwards syndrom. Om katarakten är fullt utvecklad bilateralt eller är unilateral opereras barnet så fort som möjligt för att undvika problem i synutvecklingen. Operationen går till på samma sätt som på vuxna (se kapitel 1.3.7). Om katarakten bara är delvis utvecklad bilateralt är det inte lika akut att operera och i vissa fall behöver barnet inte opereras alls (Bowling & Kanski, 2011) Riskfaktorer Listan med riskfaktorer för katarakt är mycket lång. Både genetiska riskfaktorer och förvärvade riskfaktorer finns representerade (Taylor, 1999). Den största risken för att få katarakt är stigande ålder (Bergmanson, 2011; Grosvenor, 2007; Truscott, 2005). Hereditet (Grosvenor, 2007; Taylor, 1999), rökning (Bergmanson, 2011; Grosvenor, 2007; Taylor, 1999; Truscott, 2005; Valmadrid & West, 1995; Weintraub, Willett, Rosner, Colditz, Seddon & Hankinson, 2002) och ultraviolett strålning (Bergmanson, 2011; Grosvenor, 2007; Taylor, 1999; Valmadrid & West, 1995) är några av de andra större riskfaktorerna. Även trauma och olika sjukdomar är riskfaktorer för att drabbas av katarakt (Bergmanson, 2011) Diagnos och gradering Fynd och diagnos av katarakt sker av både kliniska fynd och patientens upplevelse. Högkontrastvisus hos patienten kan vara bra men samtidigt kan lågkontrastvisus hos patienten vara dåligt. Det enklaste sättet att utvärdera katarakt är med biomikroskop 4

12 eller med oftalmoskop. Patienten kan klaga på dimmigt seende, problem med bländning och försämrat eller förändrat färgseende (Grosvenor, 2007). Det finns olika sätt att gradera katarakt på. Ett av de vanligaste graderingssystemen är LOCS III (The Lens Opacities Classification System III) som utvecklades i början av 1990-talet (Chylack, Wolfe, Singer, Leske, Bullimore, Bailey, Friend, McCarthy & Wu, 1993). Detta graderingssystem är en utveckling av LOCS II som är ett set med bilder som visar linsens transparens i olika grader av katarakt. Det finns fyra grader för att gradera nukleär transparens och färg, fyra grader för att gradera subkapsulär katarakt och fem grader för gradering av kortikal katarakt. Graderingen utförs med hjälp av biomikroskop där direkt illumination används för gradering av nukleär katarakt och retroillumination används för gradering av kortikal och subkapsulär katarakt (Chylack, Leske, McCarthy, Khu, Kashiwagi & Sperduto, 1989). I den nya versionen, LOCS III, finns fler bilder tillagda som visar fler olika stadier. Detta ger en mer exakt bedömning vid gradering med LOCS III. Den består av sex bilder som graderar den nukleära transparensen (NO1-NO6) och sex bilder som graderar färgen (NC1-NC6). Fem bilder finns för att gradera kortikal och subkapsulär katarakt (C1-C5 och P1-P5) (Chylack et al, 1993). Andra graderingssystem har också utvecklats. Ett exempel på detta är det graderingskriterier som Mehra och Minassian utvecklade i slutet av 1980-talet. Graderingen består av sex olika graderingar av rödreflexen som går från helt klar (grad 0) till helt opak (grad 3). Det finns även med villkor för om linsen är decentrerad (grad 4) eller cornea är så opak så bedömning av linsen ej är möjlig (grad 5) (se tabell 3.1). Detta graderingssystem är utformat för att användas på odilaterade pupiller med oftalmoskop (Mehra & Minassian, 1988) Behandling Idag är den enda behandlingen för katarakt att göra en operation (Levin & Albert., 2010). Hittills har ingen studie kunnat bevisa att någon diet skulle kunna förhindra katarakt (Kook, Kampik, Dexl, Zimmermann, Glasser, Baumeister & Kohnen, 2013). De rekommendationer som kan ges till en patient är att sluta röka och att skydda ögonen från ultraviolett strålning (Taylor, 1999). 5

13 Operation Kataraktoperationer utfördes redan 800 år f. kr. och är en av de äldsta kirurgiska ingreppen. Idag är det en av de vanligaste operationerna i världen med ca 15 miljoner ingrepp varje år (Kook et al., 2013). Nu för tiden kan ingreppet göras under alla steg i utvecklingen av katarakt. Tidigare var katarakten tvungen att mogna och linsen var tvungen att bli helt stel innan det gick att operera. Det vanligaste ingreppet är mycket enkelt och kräver endast lokalbedövning. Ett litet snitt görs vid limbus och sedan används ultraljud för att ta sönder innehållet i linsen. Linskapseln behålls hel för att hålla den nya artificiella linsen på plats. Linsmaterialet förs ut genom ett litet snitt och den nya intraokulära linsen (IOL) sätts in. Denna metod är mycket säker och patienten har ofta klar syn tidigt efter ingreppet (Grosvenor, 2007). 1.4 UV strålning Ultraviolett strålning består av mycket korta våglängder som ögat inte kan uppfatta men som vävnad tar skada av (Bergmanson, 2011). UV-strålning delas in i tre olika grupper efter den våglängd de har. UVA-strålning har en våglängd mellan nm. UVBstrålning ligger mellan nm och den kortaste våglängden har UVC-strålning som är nm. Ozonskiktet runt jorden skyddar mot en del av denna strålning då den filtrerar bort all UVC-strålning och runt 90 % av all UVB-strålning (Bergmanson, 2011; WHO, 2002). Hur mycket strålning som når marken beror på många faktorer exempelvis vart på jorden man befinner sig (desto närmare ekvatorn desto högre UVstrålning), tid på dygnet, väder och den höjd över havet som man befinner sig på (WHO, 2002). För att kategorisera mängden UV-strålning som träffar jordens yta på olika ställen i världen har WHO skapat en skala med UV-Index (UVI). Denna används för att upplysa människor i områden med högt UVI om riskerna med UV-strålning. Ju högre värde på skalan desto större risk är det att drabbas av skada på ögon och hud. UVI-skalan är uppdelad i fem olika grupper. Låg har UV-Index <2, medel är 3-5, hög är 6-7, mycket hög är 8-10 och extrem är 11+ (WHO, 2002). Guatemala tillsammans med bland annat resterande Central Amerika, delar av Asien och delar av Afrika ligger i zonen med UVI 11+ (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2013). I denna zon rekommenderas extra skydd mot UV-strålningen. Rekommendationerna är att undvika att vara ute mitt på dagen och försöka söka skugga. Som skydd rekommenderas tröja, solkräm och hatt (WHO, 2002). 6

14 Kroppen behöver en liten dos av UV-strålning för att kunna producera D-vitamin. Däremot leder för mycket utsättning av UV-strålning till förändringar i kroppens celler som i värsta fall kan leda till cancer. Det kan också ge fotokeratit (även kallad snöblindhet) som är en inflammatorisk reaktion i ögat (WHO, 2002). Cornea och den kristallina linsen skyddar retina från 96-99% av all UV-strålning (Bergmanson, 2011). Vissa studier har visat att UVB-strålning ökar risken för kortikal katarakt men inte ökar risken för nukleär katarakt (Taylor, West, Rosenthal, Muñoz, Newland, Abbey & Emmett, 1988). Det finns en del tidigare studier vars slutsats också är att UV-strålning ökar risken för katarakt, dock är dessa studier bristande på vissa punkter. UVstrålningen som varje deltagare utsätts för är individuell och varierar mellan deltagare. I dessa studier har inte detta tagits med i beräkningen, utan det har antagits att alla i samma region utsätts för samma mängd UV-strålning. Olika typer av katarakt har inte heller presenterats i dessa studier. Olika typer av katarakt har olika riskfaktorer. (Taylor et al., 1988). Det finns än så länge ingen förklaring till varför UV-strålning påverkar linsen som den gör. Forskare vet inte om det är på grund av att proteinets stabilitet försämras, oxidationen hos lipiderna ökar, DNA skadas eller om enzym aktiviteten hindras (Levin, 2010). 1.5 Visus Visus (eller synskärpa) används alltid när synundersökningar genomgörs för att se hur bra patienten ser. När katarakt och dess påverkan på patientens syn utvärderas är det viktigt att veta hur stor synnedsättning patienten har och då mäta visus. Visus definieras som förmågan att skilja två objekt från varandra. Normal synskärpa anses vara när ögat kan se mellanrummet mellan objekten som har en bredd på 1 bågminut. Visus kan noteras på olika sätt. Vanligast är att Tabell 1.1 Visus angett i snellenbråkdel jämfört antingen skriva i Snellenbråkdel eller decimal (Grosvenor, 2007) med decimal (se tabell 1.1). Snellen Decimal 6/60 0,1 För att mäta visus används olika sorters tavlor. Den 6/30 0,2 6/15 0,4 vanligaste är Snellantavlan som består av 26 olika bokstäver 6/12 0,5 vilket minskar risken att patienten kan gissa rätt. Ibland används 6/7,5 0,67 6/6 1,0 också Snellen E-hake tavla som har E med sin öppning åt olika 6/4 1,5 riktningar och patienten ska visa åt vilket håll öppningen är. Detta används vanligtvis på barn och patienter som inte kan läsa (Grosvenor, 2007). 7

15 1.6 WHOs definition av synnedsättning och blindhet World Health Organisation har satt upp riktlinjer för synnedsättning och blindhet för att kunna klassificera det (WHO, 2010b) (se tabell 1.2). Tabell 1.2 Indelning av synnedsättning och blindhet enligt WHOs bestämmelser (WHO, 2010b). 0 Lindrig eller ingen synnedsättning 0,3 - full syn 1 Måttlig synnedsättning 0,1-0,3 2 Svår synnedsättning 0,05-0,1 3 Blindhet 0,02-0,05 4 Blindhet ljusperception eller fingerräkning vid 1m-0,02 5 Blindhet ingen ljusperception 1.7 Vision For All Vision For All är en ideell organisation som grundades av John Godoy. Organisationen verkar för att hjälpa människor i utvecklingsländer med synundersökning, utlämning av begagnade glasögon och ge stöd och uppmuntran till utbildning med avsikt att ge bättre seende åt den fattiga populationen (Vision For All, 2014). 1.8 Guatemala Guatemala ligger i Centralamerika och gränsar till El Salvador, Honduras, Belize och Mexiko. Åt öster gränsar Guatemala mot Atlanten och i söder mot Stilla havet. Uppskattningsvis bor ca 15,4 miljoner människor i Guatemala och huvudstaden Guatemala City har ca 1,1 miljoner invånare (Lundh, 2014). Huvudsysselsättningen är jordbruk men även handel och tillverkningsindustrin har en betydande roll. De viktigaste exporteringsvarorna är bananer, kardemumma, socker och kaffe (Jönsson, 2014). Naturen i Guatemala består av både kustslätter, lågland och höglandsområden med höjder över 4000 meter över havet. Landskapet formas även av den stora mängd vulkaner som framför allt hittas i regionen Sierra Madre med hela 33 vulkaner, varav flera är aktiva. Klimatet i Guatemala ingår i den tropiska zonen men på grund av de stora höjdskillnaderna i landet är klimatet varierande (Behrens, 2014). 8

16 Guatemala har den högsta andelen indianer i Centralamerika då ca 50% av befolkningen är indianer (Alvarsson, 2014). Fattigdomen i Guatemala är stor och framför allt ursprungsbefolkningen som lever ute på landsbygden är hårt drabbad (Schmidt, 2014). 1.9 Tidigare studier Det finns många prevalensstudier av katarakt från olika delar av världen med olika typer av befolkning. I Pakistan genomfördes en studie som jämförde prevalensen av katarakt mellan två byar som var utsatta för olika mängd ultraviolett strålning. Deltagarna från de båda byarna var 40 år och äldre och överlag hade kvinnor en högre prevalens än männen men det var ingen signifikant skillnad mellan männen och kvinnorna i de olika byarna. I byn Hunza (med högre UV strålning) var prevalensen för utearbetare 44,8% och för byn Nomol (med lägre UV strålning) var prevalensen 41,0%. Befolkningen i Hunza utsätts för 30% mer UV strålningen än befolkningen i Nomol. För inomhusarbetare var skillnaden mycket stor i de två byarna. Prevalensen för inomhusarbetare i byn Hunza var 38,2% jämfört emot 6,5% i byn Nomol (Burton, Fergusson, Hart, Knight, Lary & Liu, 1997). En population som var 65 år och uppåt deltog i en prevalensstudie som gjordes i Maryland, USA. Studien genomfördes på amerikaner medafrikanskt ursprung och resultatet visade en prevalens av katarakt på 68% (West, Muños, Schein, Duncan & Rubin, 1998). En studie genomförd 2001 i Tanzania undersökte prevalensen av katarakt hos den afrikanska befolkningen över 40 år. Slutresultatet visade en prevalens av katarakt på 15,6% för nukleär katarakt, 8,8% för kortikal katarakt och 1,9% för subkapsulär katarakt, totalt var prevalensen 26,3% med katarakt. En skillnad mellan män och kvinnor fanns vid nukleär katarakt men ingen betydande skillnad i kortikal och subkapsulär katarakt. En hypotes är att de hormonella förändringar som sker i klimakteriet skulle innebära en högre risk för kvinnor (Congdon, West, Bubrmann, Kouzis, Muñoz & Mkocha, 2001). En studie utförd på en kinesisk population 2003 visade att prevalensen av katarakt på patienter mellan år var 57,8% bland männen och 52,2% bland kvinnorna. Totala 9

17 prevalensen hos befolkningen var 54,7% där nukleär katarakt stod för 40,1%, kortikal katarakt 38,6% och subkapsulär katarakt 12,0% (Foster, Wong, Machin, Johnson & Seah, 2003). I USA 2004 genomfördes en studie där prevalensen av katarakt undersöktes på patienter över 40 år. 17,2% av deltagarna hade katarakt i något öga. Kvinnor hade en högre prevalens (20%) än männen (13,9%) (The Eye Diseases Prevalence Research Group, 2004). I Amazonas regnskog i Brasilien gjordes en prevalensstudie 2006 där prevalensen av pterygium och katarakt undersöktes. 16,1% av männen hade katarakt och 19,9% av kvinnorna hade katarakt. Studien visar också ett tydligt samband mellan ökande ålder och katarakt (Paula, Thorn & Cruz, 2006). I södra Indien genomfördes en studie 2011 i områden där huvudsysselsättningen var fiske. Studien genomfördes för att kartlägga nedsatt syn och presbyopi på befolkningen som var över 40 år. 30 % hade nedsatt syn, varav 7% klassificerades som blinda enligt WHOs definition. Av de 30% hade 80,9% katarakt (Marmamula, Madala & Rao, 2011). En ny studie gjordes 2013 på en äldre indisk befolkning. Medelålder för deltagarna var 70 ± 8,6 år. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av nedsatt syn hos den äldre befolkningen och undersöka orsakerna bakom synnedsättningen. 56,9% hade nedsatt syn och av dessa var huvudorsaken katarakt som 57,1% av patienterna med nedsatt syn hade (Marmamula, Ravuri, Boon & Khanna, 2013). 10

18 2 Syfte Syftet med studien var att undersöka om det finns någon prevalensskillnad av katarakt mellan män och kvinnor i en population som genom Vision For All sökt synhjälp i Guatemala. Noll-hypotes: Det är ingen signifikant skillnad av prevalensen av katarakt mellan män och kvinnor hos de hjälpsökande i Guatemala. 11

19 3 Material och metod 3.1 Deltagare Deltagarna i studien var mellan 40 och 92 år och sökte själva synhjälp via organisationen Vision For All i Guatemala. Det var totalt 181 deltagare varav 108 var kvinnor och 73 var män. 3.2 Material Materialet som användes var en provglaslåda med provbåge, Snellen E-haketavla för 5 meter, binokulära flipprar (med styrka +1,00D/+1,50D och +2,00D/+2,50D) och läsprov för att ta fram den subjektiva refraktionen och synskärpa. För att undersöka och gradera linsens transparens användes ett handhållet oftalmoskop (Heine BETA 200S opthalmosc. 3,5V). All information från undersökningen sammanställdes i en blankett (se bilaga 1). 3.3 Metod Deltagarna registrerades vid ankomst och fyllde i en blankett med bland annat namn, ålder, kön och om de var läskunniga eller ej (se bilaga 1). Det fanns tre undersökningsstationer varav denna studie genomfördes på en av dessa stationer. För att undersökningen skulle vara randomiserad var samtliga patienter i en kö. När det blev ledigt på stationen för denna studie var det nästa person i kön som deltog i studien. Undersökningen började med att en binokulär mätning av okorrigerat visus genomfördes med en Snellen E-hake tavla på ett avstånd på 5 meter. Den subjektiva refraktionen togs fram med hjälp av provbåge, provglas och binokulära flipprar. Patientens närstyrka mättes även upp med hjälp av ett läsprov på 40 cm. Binokulära flipprar med styrka +1,00/+1,50 och med styrka +2,00/+2,50 användes för att få fram bästa närkorrektion. Bästa visus och refraktion sammanställdes på deltagarnas blankett. Gradering av linsens transparens genomfördes sist i undersökningen med ett handhållet oftalmoskop inställt på +2,00D. Deltagarna fick titta i riktning mot E-hake tavlan och graderingen utfördes på 30 cm och ca 20 grader temporalt för att minimera risken för pupill konstriktion. Oftalmoskopin utfördes odilaterat (se bild 3.1) och graderingen utfördes enligt V. Mehras och D. C. Minassians studie från 1988 (se tabell 3.1). Denna graderingsskala användes eftersom den är utformad för oftalmoskopi på odilaterade patienter och under de omständigheter som fanns var detta enda sättet att utvärdera 12

20 linsens transparens på patienterna. Undertecknad genomförde samtliga graderingar för att säkerställa en likvärdig bedömning av alla deltagare. Figur 3.1 Utförande av oftalmoskopi. Foto: Therése Backrot Tabell 3.1 Graderingssystemet som användes i studien som bygger på den gradering som Mehra och Minassian arbetade fram 1988 (Mehra & Minassian, 1988). Graderings regler för central lins opacitet Grad Kriterie 0 Klar röd reflex, ingen opacitet 1 Några små opaciteter i linsen som ses som små mörka 2A 2B prickar i rödreflexen. Maximun area som upptas av prickarna är 1 mm 2 Lins opaciteten täcker delar av rödreflexen. Arean som täcks är mindre än arean av den klara reflexen. Som 2A men arean täcker lika mycket eller mer än arean av den klara reflexen. 3 Lins opaciteten täcker hela rödreflexen. 4 Afaki eller förskjuten lins. 5 Går ej att bedöma rödreflexen på grund av corneal opacitet. 13

21 När undersökningen var färdig fick patienten ett eller två par begagnade glasögon som har samlats in och rengjorts och kontrollerats av deltagare från Vision For All. Målet var att hitta glasögon som var så nära den subjektiva refraktionen som möjligt. I de flesta fallen var detta möjligt och patienten fick med sig färdiga glasögon direkt. I vissa fall fanns inte rätt styrka till patienten som då istället fick en tom båge att ta med till sin lokala optiker för att få glas i. Om patienten hade katarakt fanns en organisation kallad Visualiza på plats för att hjälpa till med inskrivning till deras klinik där fattig kan få gratis kataraktoperation. Denna klinik är lokaliserad på två platser i Guatemala varav den ena ligger i den norra delen (i ett område kallat San Benito) och den andra ligger i huvudstaden Guatemala City. 14

22 4 Resultat Analys av resultatet genomfördes i Microsoft Office Excel Totalt deltog 181 patienter i studien varav 108 var kvinnor med en medelålder på 57,8 ± 11,4 år och 73 var män med en medelålder på 59,9 ± 13,7 år (se figur 4.1). Både höger och vänster öga undersöktes på alla patienter, totalt undersöktes 362 ögon. Ingen patient uteslöts ur studien. Antal deltagare Män 40,3% Kvinnor 59,7% Figur 4.1 Andel kvinnor och män som deltog i studien. I alla uträkningar i denna studie anges graderingen 2a med siffran 2 och graderingen 2b anges med siffran 2,5. Medelvärdet av graderingen av katarakt hos kvinnor var jämnt mellan höger och vänster öga, 0,74 ± 1,15 på höger öga och 0,75 ± 1,14 på vänster öga. För männen var medelvärdet på höger öga 0,77 ± 1,10 och vänster öga 0,64 ± 1,03 (se figur 4.2). Gradering av linsens transparens 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Medelvärde Kvinnor OD Kvinnor OS Män OD Män OS Figur 4.2 Medelvärde och standard deviation hos kvinnor och män för graderingen. 15

23 Vanligast hos kvinnor var grad 0 som 65,7% hade på både höger och vänster öga (se figur 4.3). Hos männen var det också vanligast med grad 0 som 63% hade på höger öga och 67,1% hade på vänster (se figur 4.4). T-test genomfördes för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan höger och vänster öga. Varken för kvinnorna (p>0,05) eller för männen (p>0,05) fanns det någon signifikant skillnad mellan höger och vänster öga Kvinnor Antal deltagare OD OS , Gradering av linsens transparens Figur 4.3 Antalet deltagare och gradering av katarakt för kvinnorna Män Antal deltagare OD OS , Gradering av linsens transparens Figur 4.4 Antal deltagare och gradering av katarakt för männen. 16

24 För att undersöka om det fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män genomfördes T-test. Det var ingen signifikant skillnad på varken höger eller vänster öga mellan männen och kvinnorna (p>0,05). Ett visst samband mellan ålder och katarakt kunde ses hos både män och kvinnor (se figur 4.5 och 4.6). Sambandet mellan ålder och katarakt hos kvinnorna var något lägre (r OD =0,43 och r OS =0,39) än hos männen (r OD =0,57 och r OS =0,63). Kvinnor ,5 1 1,5 2 2,5 3 OD OS Linjär (OD) Linjär (OS) y OD = 4,25x + 54,64 r = 0,43 y OS = 3,93x + 54,81 r = 0,39 Figur 4.5 Sambandet mellan ålder och gradering av katarakt hos kvinnorna. Män ,5 1 1,5 2 2,5 3 OD OS Linjär (OD) Linjär (OS) y OD = 7,17x + 54,40 r= 0,57 y OS = 8,40x + 54,54 r = 0,63 Figur 4.6 Sambandet mellan ålder och gradering av katarakt hos männen. 17

25 Totalt hade 33,3% av kvinnorna någon form av opacitet i höger öga och 34,2% hade någon form av opacitet i vänster öga. Totalt hade 33,75% av kvinnorna någon form av opacitet bilateralt. Av männen hade 37% någon form av opacitet i höger öga och i vänster öga var det lite färre män som hade någon opacitet då 32,9% hade det. Totalt hade 35% av männen någon form av opacitet bilateralt (se tabell 4.1). Tabell 4.1 Det procentuella resultatet av graderingen för både män och kvinnor. Kvinnor OD (%) OS (%) Män OD (%) OS (%) 0 65,7 65, ,1 1 10,2 8,3 1 8,2 12,3 2a 5,5 6,5 2a 10,9 4,1 2b 10,2 8,3 2b 12,3 10,9 3 7,4 11,1 3 5,5 5, ,

26 5 Diskussion Resultatet av denna studie visar att 33,75% av kvinnorna hade någon form av opacitet i båda ögonen och hos männen hade 35% någon form av opacitet i båda ögonen. Resultatet från flera andra studier visar en högre prevalens än vad som funnits i denna studie (Burton et al., 1997; Foster et al., 2003). I dessa studier har åldersgruppen varit liknande den som är i denna studie och de områden som har undersökts har samma UVindex som Guatemala. En möjlig orsak till varför resultatet i denna studie är lägre kan vara att den population som undersökts inte är ute om dagarna och påverkas därmed mindre av den ultravioletta strålningen än i de andra studierna. Det finns även flera studier som har funnit en lägre prevalens än resultatet i denna studie (Congdon et al., 2001; Marmamula et al., 2011; Paula et al., 2006;The Eye Diseases Prevalence Research Group, 2004). Även i dessa studier är åldersgruppen liknande den som är i denna studie och i tre av de fyra studierna har områdena samma UV-index som i denna studie. Anledningen till att resultatet är högre än dessa studier skulle kunna vara att deltagarna själva sökt hjälp för problem med synen och detta skulle kunna ge en högre prevalens. I ett antal tidigare studier har det funnits en skillnad av prevalensen av katarakt mellan män och kvinnor och då har kvinnor haft högre prevalens av katarakt än män (Congdon et al., 2001; Paula et al., 2006;The Eye Diseases Prevalence Research Group, 2004). En studie som genomfördes på en kinesisk population visar dock att prevalensen av katarakt var högre hos män än kvinnor (Foster et al., 2003). Det finns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor i denna studie (p>0,05). Det finns ingen tydlig förklaring till varför män eller kvinnor skulle ha olika prevalens av katarakt. En teori finns om att kvinnors hormonella förändringar i klimakteriet skulle ge en förhöjd risk för att utveckla katarakt (Congdon et al., 2001). Några studier har funnit att kvinnor har en förhöjd risk att utveckla katarakt men inga bra förklaringar till varför det är så har hittats (Congdon et al., 2001; Paula et al., 2006;The Eye Diseases Prevalence Research Group, 2004). En teori är att kvinnor ofta lever längre än män och eftersom ålder är en stor risk för att utveckla katarakt så skulle detta vara en möjlig orsak till att kvinnor har högre risk att drabbas av katarakt. Hittills är orsaken till katarakt okänd och därmed diskuteras många olika riskfaktorer. En väldiskuterad riskfaktor är UV-strålning. Detta anses vara en vedertagen riskfaktor men det finns ingen tydlig förklaring till exakt vad som sker. Detta innebär också att 19

27 länder med mer UV-strålning har en högre risk att drabbas av katarakt. Människor som arbetar utomhus hela dagarna har också en högre risk då de utsätts för mer UVstrålning. Detta skulle kunna ses som ett motargument till att kvinnor har högre risk än män att utveckla katarakt eftersom det är vanligare att männen är ute och arbetar hela dagarna. En stark rekommendation till alla som vistas i solen är att använda både solglasögon och hatt. Denna rekommendation behöver spridas mer ut till befolkningen i alla länder som är mycket utsatta för UV-strålning. Under genomförandet av denna studie delades även solglasögon ut till de behövande. Främst var det kataraktpatienter som klagade på bländning som fick solglasögon men även barn och ungdomar och patienter med pinguecula och pterygium. För rådande omständigheter som var under denna studie var graderingsmetoden den optimala. Undersökningsinsturmentet, det vill säga oftamloskopet, var tvunget att vara litet och smidigt att ta med överallt. Därför skulle det inte ha fungerat att ha med ett biomikroskop, som annars är att föredra vid utvärdering av katarakt. På grund av detta användes också Mehras och Minassians (1988) graderingsskala som är utvecklad för att användas med oftolmoskop på patienter med odilaterade pupiller. Undersökningarna i studien genomfördes inomhus på 6 olika platser. Ljusförhållandena kunde inte kontrolleras och därmed var det olika belysning på de olika platserna. Detta skulle kunna ge en viss skillnad i resultatet. Både höger och vänster öga på samma patient undersöktes i samma rum med samma ljusförhållanden vilket stärker resultatet i jämförelserna mellan höger och vänster öga. Optimalt hade varit att utföra graderingen i ett mörkt rum eftersom pupillen då blir större. Alla patienter fick en likvärdig bedömning eftersom att det var samma undersökare, undertecknad, som genomförde alla graderingar. Resultatet av studien är svårt att jämföra med andra studier eftersom det skiljer sig i metod och graderingsskala. En del studier använder biomikroskop på dilaterade patienter, andra studier använder biomikroskop på odilaterade patienter och en del använder oftalmoskop på odilaterade patienter. I vissa studier har graderingsskalan LOCS III används och i en del har Mehras och Minassians graderingsskala används. Detta gör det svårt att jämföra resultatet mellan olika studier. Det är även svårt att bedöma när det verkligen är katarakt. Enligt vissa definitioner har patienten katarakt när linsen har någon form av opacitet (Levin et al., 2010). Olika studier kan ha använt olika 20

28 graderingsnivåer för bedömningen av om det finns katarakt eller inte. Om undersökaren väljer att allt som inte är grad 0 är katarakt eller om undersökaren istället till exempel väljer att allt över 2b räknas som katarakt kan resultatet variera mycket mellan de två olika studierna. I denna studie är prevalensen baserad på att all form av opacitet klassificeras som katarakt. Hur mycket opaciteten påverkar patienten beror inte bara på hur hög graderingen är utan även på placeringen av opaciteten. En patient med grad 2a kan ha oerhörda problem med synen om opaciteten sitter centralt men inte ha några problem alls om opaciteten endast befinner sig i periferin. Detta linnebär att vissa patienter inte alls upplever några problem och vissa andra har det extremt svårt. Majoriteten av deltagarna i studien var kvinnor. En möjlig anledning till detta kan vara att kvinnor har lättare att ta sig till en synundersökning på dagen eftersom de ofta är hemmafruar eller arbetslösa och är hemma med barnen och sköter hushållet. Männen är ofta iväg och jobbar under dagarna och har därför svårare att komma ifrån för att göra en synundersökning. En annan möjlig anledning till att det var fler kvinnor än män kan vara att kvinnor håller på med mer närarbete än männen. När de börjar bli presbyopa märker kvinnorna av det mer än vad männen gör som kanske inte håller på med lika mycket närarbete. Därmed har de större behov av att gå och göra en synundersökning eftersom de upplever problem. Deltagarna i denna studie hade själva valt att komma och bli undersökta. De flesta som kom hade någon form av problem med synen. Eftersom det inte var en helt randomiserad studie kan det eventuellt ge ett något högre värde på prevalensen. Alla undersökningarna var dock randomiserade då det var ett och samma kösystem till tre stationer varav denna studie genomfördes på den ena stationen. Den patient som var nästa på tur när det var ledigt på denna station deltog i studien. För många fattiga i olika länder finns ingen hjälp att få om patienten har katarakt. I samband med att denna studie genomfördes fanns också ett samarbete mellan Vision For All och ögonkliniken Visualiza. Denna ögonklinik genomför gratis kataraktoperationer och andra ögonoperationer på fattiga som inte har råd att betala själva. Denna klinik är lokaliserad på två ställen i Guatemala. I samband med denna 21

29 studie skickades de patienter till Visualiza som hade en gradering på 2a eller mer eller hade nedsatt syn (<0,5). Personalen från Visualiza förklarade sedan allt för patienterna och de blev erbjudna att komma till Visualizas klinik för vidare utvärdering och eventuellt operation. Tyvärr finns det de patienter som bor för långt bort från någon av dessa kliniker och som inte har råd att ta sig dit. Detta är såklart ett stort problem för patienten. Synen är oerhört viktig för inkomst och livskvalité. Om synen blir nedsatt kan det leda till arbetslöshet och förlust av hela inkomsten. Om livssituationen redan innan är dålig kan resultatet bli katastrofalt för patienten. Mellan ålder och utveckling av katarakt fanns ett samband precis som många andra studier har visat (Paula et al., 2006) och det är en accepterad riskfaktor (Bergmanson, 2011; Grosvenor, 2007; Truscott, 2005). Sambandet i denna studie är dock inte särskilt starkt, men det finns en trend som visar att prevalensen av katarakt blir högre med ökande ålder. 5.1 Slutsats Hos kvinnorna i populationen som sökt synhjälp i Guatemala hade 33,75% någon form av opacitet bilateralt. Hos männen hade 35% någon form av opacitet bilateralt. Det finns ingen signifikant skillnad av prevalensen av katarakt mellan män och kvinnor i denna studie. 22

30 Referenser Alvarsson, J. (2014). Guatemala. [Elektroniskt] Nationalencyklopedin. Tillgängligt: [ ]. Behrens, S. (2014). Guatemala. [Elektroniskt] Nationalencyklopedin. Tillgängligt: [ ]. Bergmanson, J. P. G. (2011). Clinical ocular anatomy and physiology. 18:e uppl. Houston: Texas Eye Research and Technology Center (TERTC). Bowling, B. & Kanski, J. J. (2011). Clinical Ophthalmology A Systematic Approach. 7:e uppl. Edinburgh: Elsevier Saunders. Burton, M., Fergusson, E., Hart, A., Knight, K., Lary, D. & Liu, C. (1997). The prevalence of cataract in two villages of northern Pakistan with different levels of ultraviolet radiation. Eye.vol. 11 ss Chylack, L. T., Leske, C., McCarthy, D., Khu, P., Kashiwagi, T. & Sperduto, R. (1989). Lens Opacities Classification System II (LOCS II). Archives of Ophthalomology vol. 107 ss Chylack, L. T., Wolfe, J. K., Singer, D. M., Leske, M. C., Bullimore, M. A., Bailey, I. L., Friend, J., McCarthy D. & Wu, S. (1993). The Lens Opacities Classification System III. Archives of Ophthalmology vol. 111 ss Congdon, N., West, S. K., Bubrmann, R. R., Kouzis, A., Muñoz, B. & Mkocha, H. (2001). Prevalence of the Different Types of Age-Related Cataract in an African Population. Investigative Ophthalmology & Visual Science vol. 42 ss Foster, P. J., Wong, T. Y., Machin, D., Johnson, G. J. & Seah, S. K. L. (2003). Risk factors for nuclear, cortical and posterior subkapsular cataracts in the Chinese population of Singapore: the Tanjong Pagar Survey. British Journal of Ophthalmology vol. 87 ss Grosvenor, T. (2007). Primary Care Optometry. 5:e uppl. St. Louis, Missouri: Butterworth-Heinemann. Jönsson, A (2014). Guatemala. [Elektroniskt] Nationalencyklopedin. Tillgängligt: [ ]. Kook, D., Kampik, A., Dexl, A. K., Zimmermann, N., Glasser, A., Baumeister, M. & Kohnen, T. (2013). Advances in lens implant technology. F1000 Medicine Reports vol. 5:3 Levin, L. A. & Albert, D. M. (2010). Ocular disease mechanisms and management. USA: Elsevier Saunders. Levin, L. A., Nilsson, S. F. E., ver Hoeve, J., Wu, S. M., Alm, A. & Kaufman, P. L. (2011). Alder s Physiology of the Eye. 11:e uppl. USA: Elsevier Saunders. 23

31 Lundh, T. (2014). Guatemala. [Elektroniskt] Nationalencyklopedin. Tillgängligt: [ ]. Marmamula, S., Madala, S. R. & Rao, G. N. (2011). Rapid assessment of visual impairment (RAVI) in marine fishing communities in South India study protocol and main findings. BMC Ophthalmology vol. 11:26 Marmamula, S., Ravuri, C. S. L. V., Boon, M. Y. & Khanna, R. C. (2013). A crosssectional study of visual impairment in elderly population in residential care in the South Indian state of Andhra Pradesh: a cross-sectional study. BMJ Open vol. 3 ss Mehra, V. & Minassian, D. C. (1988). A rapid method of grading cataract in epidemiological studies and eye surveys. British Journal of Ophthalmology vol. 72 ss Paula, J. S., Thorn, F. & Cruz, A. A. V. (2006). Prevalence of pterygium and cataract in indigenous populations of the Brazilian Amazon rain forest. Eye vol. 20 ss Remington, L. A. (2012). Clinical Anatomy of the Visual System. 3:e uppl. St. Louis, Missouri: Butterworth-Heinemann. Schmidt, J. (2014). Guatemala. [Elektroniskt] Nationalencyklopedin. Tillgängligt: [ ]. Strålsäkerhetsmyndigheten, (2013). UV-index i olika delar av världen. Tillgängligt [ ] Taylor H. R., West, S. K., Rosenthal, F. S., Muñoz, B., Newland, H. S., Abbey, H., Emmett, E. A., (1988). Effect of Ultraviolet Radiation on Cataract Formation. The New England Journal of Medicine vol. 319 ss Taylor, H. R. (1999). Epidemiology of age-related cataract. Eye vol. 13 ss The Eye Diseases Prevalence Research Group, (2004). Prevalence of Cataract and Pseudophakia/Aphakia Among Adults in the United States. Archives of Ophthalmology vol. 122 ss Truscott, R. J. W. (2003). Human cataract: the mechanisms responsible; light and butterfly eyes. The International Journal of Biochemistry & Cell Biology vol. 35 ss Truscott, R. J. W. (2005). Age-related nuclear cataract oxidation is the key. Experimental Eye Research vol. 80 ss Valmadrid, C.T. & West, S. K. (1995). Epidemiology of risk factors for age-related cataract. Survey of ophthalmology vol. 39 ss Vision For All (2014). Vision For All. Tillgängligt [ ]. 24

32 Weintraub, J. M., Willett, W. C., Rosner, B., Colditz, G. A., Seddon, J. M. & Hankinson, S. E. (2002). Smoking Cessation and Risk of Cataract Extraction among US Women and Men. American Journal of Epidemiology vol. 155 ss West, S. K., Muñoz, B., Schein, O. D., Duncan, D. D. & Rubin, G. S. (1998). Racial Differences in Lens Opacities: The Salisbury Eye Evaluation (SEE) Project. American Journal of Epidemiology vol. 148 ss World Health Organization (2002). Global Solar UV Index: A Practical Guide. [Elektroniskt] Tillgängligt [ ]. World Health Organization (2010a). Global Data on Visual Impairments [Elektroniskt] Tillgängligt [ ]. World Health Organization (2010b). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th Revision (ICD-10) Version for [Elektroniskt] Tillgängligt [ ]. 25

33 Bilagor Bilaga 1 Journalblad I

34 Linnéuniversitetet Kalmar Växjö Lnu.se II

Exempelsamling i Ögats optik

Exempelsamling i Ögats optik Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)

Läs mer

Prevalensen av katarakt i Bolivia

Prevalensen av katarakt i Bolivia Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Prevalensen av katarakt i Bolivia Joel Berntsson Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2012:O12 Prevalensen av katarakt i Bolivia Joel Berntsson Examensarbete

Läs mer

Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse

Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse Karolina Eisenschmidt Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2013:O23 Katarakt Visus och subjektiv

Läs mer

Din guide till Crystalens

Din guide till Crystalens Din guide till Crystalens den intraokulära linsen som gör mer än bara avlägsnar din katarakt, den ger dig din syn tillbaka Du ska inte bara se. Du ska se bättre. Innehållsförteckning 5 Inledning 7 9 10

Läs mer

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Den 6 maj 2010 åkte vi fem optikerstudenter från Karolinska

Läs mer

Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod?

Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod? Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod? Anna Sjöbeck Examensarbete i optometri Nivå: C Nr: 2009:O20 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen Examensarbeten gjorda vid Högskolan

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Vilken förbättring i visus ger begagnade glasögon hos hjälpsökande i Bolivia?

Vilken förbättring i visus ger begagnade glasögon hos hjälpsökande i Bolivia? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Vilken förbättring i visus ger begagnade glasögon hos hjälpsökande i Bolivia? Malin Nordström Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2010:O10 Vilken

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua

Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua Marcus Svensson Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 211:2 Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua Marcus

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Därför får alla förr eller senare grå starr

Därför får alla förr eller senare grå starr Därför får alla förr eller senare grå starr Anders Behndig Docent, överläkare Enheten för oftalmiatrik Ola Sandgren berättade nyss om sjukdomar som är relativt sällsynta, men det som jag ska ta upp är

Läs mer

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:

Läs mer

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning: Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade

Läs mer

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION Ögonlaboration 1(1) Uppsala Universitet Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi VT 08 GS, LJ För Neural reglering och rörelse ÖGONLABORATION Avsikten med laborationen är att illustrera teoretisk bakgrund

Läs mer

Reseskildring Chile januari februari 2009

Reseskildring Chile januari februari 2009 Reseskildring Chile januari februari 2009 Vi vill börja med att tacka för Ert ekonomiska stöd till vår resa till Chile med Vision For All. Här är vår berättelse om hur Ert bidrag har hjälpt andra människor

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Operationsformulär BARNKATARAKT

Operationsformulär BARNKATARAKT *1. Personnummer - *2. Operationsdatum - - *3. Diagnosdatum - - 4. Postnummer *5. Varför remitterades patienten? välj ett eller flera alternativ Avsaknad av blickkontakt Skelning Ej röd reflex Hereditet

Läs mer

Binokulär balansering

Binokulär balansering Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Binokulär balansering Jämförelse mellan monokulär refraktion och två balanseringsmetoder Författare: Clara Larsson Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå

Läs mer

Nej, farfar. Det är en mus, inte en elefant! GRÅ STARR KATARAKT. Hindrar din grå starr dig från att se livets alla små underverk?

Nej, farfar. Det är en mus, inte en elefant! GRÅ STARR KATARAKT. Hindrar din grå starr dig från att se livets alla små underverk? Nej, farfar. Det är en mus, inte en elefant! GRÅ STARR KATARAKT Hindrar din grå starr dig från att se livets alla små underverk? GRÅ STARR KATARAKT Ser du suddigt eller lider du av dimsyn? Ser du färger

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Prevalensen av katarakt hos hjälpsökande i Ghana

Prevalensen av katarakt hos hjälpsökande i Ghana Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Prevalensen av katarakt hos hjälpsökande i Ghana Författare: Emelie Bergius Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 215:O2 Prevalensen av katarakt hos

Läs mer

Bra att veta inför din gråstarroperation

Bra att veta inför din gråstarroperation Bra att veta inför din gråstarroperation www.capioögon.se Välkommen! Snart kommer du att se bättre Du har en gråstarroperation inbokad hos oss. Gråstarroperation är Sveriges vanligaste operation och 90

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Bästa optotyp för retinoskopi

Bästa optotyp för retinoskopi Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Bästa optotyp för retinoskopi Lucien ElAwad Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011: O4 Bästa optotyp för retinoskopi Lucien ElAwad Examensarbete

Läs mer

Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL

Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL 1(5) Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL Vem ska INTE genomgå refraktiv kirurgi? - Den som vill ha perfekt syn Komplikationer efter refraktiva linsbyten - Amotio

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet ISSN 1650-3171 Rapport 2012:16 Susanne Glimne Universitetsadjunkt/Leg. Optiker/Doktorand Optikerprogrammet Karolinska Institutet 2012-10-15 susanne.glimne@ki.se

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-02-12

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-02-12 Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-02-12 Allmän information Adress till hemsidan: www.kataraktreg.se Länk till SITHS-inloggning http://login.eyenetreg.se Manual E-tjänstekort SITHS

Läs mer

Förekomst av hyperopi bland hjälpsökande på en VFA-resa i Bolivia

Förekomst av hyperopi bland hjälpsökande på en VFA-resa i Bolivia Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Förekomst av hyperopi bland hjälpsökande på en VFA-resa i Bolivia Ulrika Wogatai Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2010:08 Kalmar Växjö 391 82 Kalmar

Läs mer

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell MLBINO Binokulär läsning på kort avstånd ADDItionsomfång: +4 till +20 dioptrier Synfält: 70º total Vikt: 26 34 gram läsavstånd: 25 8 cm Genom att titta på något på kortare avstånd kommer bilden på näthinnan

Läs mer

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik Patientinformation Grå starr Södra Älvsborgs Sjukhus Ögonklinik Vad är grå starr? Grå starr, som har det medicinska namnet cataract, innebär att ögats lins grumlas och synen blir suddig. Grå starr är en

Läs mer

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet Refraktionslära Refraktionering Maja Östlund 2013-03-20 Donders metod - Sfär Stråltavla - Korscylinder - Franciscus Cornelis Donders 1818-1889 Kontrollera visus Monokulärt och binokulärt Uppskatta felsynthet

Läs mer

Hur skiljer sig ackommodationsamplituden mellan Nicaragua och Sverige?

Hur skiljer sig ackommodationsamplituden mellan Nicaragua och Sverige? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur skiljer sig ackommodationsamplituden mellan Nicaragua och Sverige? Catrin Aronsson Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011:O22 Hur skiljer sig

Läs mer

Prioritera synvård. Se bra hela livet

Prioritera synvård. Se bra hela livet Prioritera synvård Se bra hela livet Allas syn kan förändras med åren Några synförändringar gör det svårt att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar kan också påverka känslan av självständighet.

Läs mer

Gråstarrsoperation och sedan?

Gråstarrsoperation och sedan? Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet 1 Bakgrund-I Refraktion efter kataraktkirurgi Data från NCR 1. Aiming for emmetropia after cataract surgery: Swedish National

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Hål i gula fläcken makulahål

Hål i gula fläcken makulahål Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015

Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015 Patient-enkäten 2014 MATS LUNDSTRÖM Catquest-9SF Catquest-9SF mäter en domän inom begreppet livskvalitet: påverkan på aktiviteter i dagligt liv. Activity limitations in daily life (WHO) Catquest-9SF är

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Rumsbelysningens betydelse för refraktionen

Rumsbelysningens betydelse för refraktionen Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Rumsbelysningens betydelse för refraktionen Författare: Frida Thelandersson Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2015:O5 i Rumsbelysningens betydelse

Läs mer

1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. Diagnos?

1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. Diagnos? Del 1, sid 1/2 Namn:.. 1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. 2. Du är vikarierande läkare på ögonklinik. En 29-årig

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Prevalens av och orsak till synnedsättning hos ghanansk population

Prevalens av och orsak till synnedsättning hos ghanansk population Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Prevalens av och orsak till synnedsättning hos ghanansk population Författare: Ida Oxelgren Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2016:012 Prevalens

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

Emmetropisering och refraktionsutveckling hos barn samt förväntade värden vid 9-11 års ålder.

Emmetropisering och refraktionsutveckling hos barn samt förväntade värden vid 9-11 års ålder. Emmetropisering och refraktionsutveckling hos barn samt förväntade värden vid 9-11 års ålder. Dinah Blüthl - Larsson Examensarbete i optometri Nivå: C Nr: 2009:O9 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Ojämn addition och ackommodationsamplitud hos presbyoper

Ojämn addition och ackommodationsamplitud hos presbyoper Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Ojämn addition och ackommodationsamplitud hos presbyoper Författare: Annica Jönsson Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2014:O13 Monokulär addition

Läs mer

Membran på gula fläcken. Patientinformation

Membran på gula fläcken. Patientinformation Membran på gula fläcken Patientinformation Författad av överläkarna: Sven Crafoord, Jan-Olof Carlsson, Guy Shanks, Dan Öhman, Nasser Gili och Karim Makdoumi VAD ÄR MEMBRAN PÅ GULA FLÄCKEN? Gula fläcken

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning. Birgitta Thorslund & Niklas Strand

Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning. Birgitta Thorslund & Niklas Strand Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning Birgitta Thorslund & Niklas Strand Bakgrund och syfte De flesta får nedsatt syn med stigande ålder, men det kan också följa med medicinska åkommor.

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sida1/x Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Kod: Enheten för optometri Tentamen 1 Optometrisk refraktion 2 Ht 10 Måndag 29/11 10 För att bli godkänd krävs att alla delmoment når

Läs mer

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes. Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Meny. Hoppa till innehåll. Ögats delar

Meny. Hoppa till innehåll. Ögats delar Meny Hoppa till innehåll Ögats delar Ögat är ett litet organ som innehåller många olika delar som var och en har en specifik funktion för att du ska kunna se och tolka omgivningens synintryck. Här nedan

Läs mer

Meny Hoppa till innehåll. Ögats delar

Meny Hoppa till innehåll. Ögats delar Meny Hoppa till innehåll Ögats delar Ögat är ett litet organ som innehåller många olika delar som var och en har en specifik funktion för att du ska kunna se och tolka omgivningens synintryck. Här nedan

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

De flesta människor uppskattar solens ljus. Tyvärr kan ögonen skadas av solljus.

De flesta människor uppskattar solens ljus. Tyvärr kan ögonen skadas av solljus. Meny Hoppa till innehåll Solglasögon De flesta människor uppskattar solens ljus. Tyvärr kan ögonen skadas av solljus. Därför är det viktigt att skydda dem. Att UV-strålning är farlig för oss vet vi. Men

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

En Jämförelse mellan Låg och Hög BKC på Icke-presbyoper

En Jämförelse mellan Låg och Hög BKC på Icke-presbyoper En Jämförelse mellan Låg och Hög BKC på Icke-presbyoper Anna Totland Optikerprogrammet, 180hp Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen Examensarbete 15hp Handledare: Johanna Enbuske Leg. Optiker,

Läs mer

En studie om påverkan på kontrastkänsligheten vid olika additioner på en multifokal kontaktlins

En studie om påverkan på kontrastkänsligheten vid olika additioner på en multifokal kontaktlins Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete En studie om påverkan på kontrastkänsligheten vid olika additioner på en multifokal kontaktlins Bafrin Al-Mizori Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå

Läs mer

BÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm)

BÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm) Primär Lins Luxation(PLL) TESTRESULTAT Ett forskarteam viduniversity of Missouri, College of Veterinary Medicine i USA fann under 2009 genmutationen för PLL och bara en kort tid senare meddelade Animal

Läs mer

Solglasögon De flesta människor uppskattar solens ljus. Tyvärr kan ögonen skadas av solljus. Därför är det viktigt att skydda dem.

Solglasögon De flesta människor uppskattar solens ljus. Tyvärr kan ögonen skadas av solljus. Därför är det viktigt att skydda dem. Meny Hoppa till innehåll Solglasögon De flesta människor uppskattar solens ljus. Tyvärr kan ögonen skadas av solljus. Därför är det viktigt att skydda dem. Att UV-strålning är farlig för oss vet vi. Men

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD)

LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre förstå LUCENTIS, en behandling

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Tryck 8:- Royalty 3:- Frakt 1:- Övrigt 3:- 15:- Överskott vid försäljningspris 100 kr Sverige 1 200 000 kr 101 SV 100 000 kr.

Tryck 8:- Royalty 3:- Frakt 1:- Övrigt 3:- 15:- Överskott vid försäljningspris 100 kr Sverige 1 200 000 kr 101 SV 100 000 kr. För att i första skedet sprida information om Sight First II och Lions arbete mot onödig blindhet ute i världen har Sten Jansson LC Fjugesta på uppdrag från guvernörsrådet tagit fram denna kalender. Tryck

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Visusskillnad med Air Optix och Air Optix for Astigmatism vid låg astigmatism

Visusskillnad med Air Optix och Air Optix for Astigmatism vid låg astigmatism Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Visusskillnad med Air Optix och Air Optix for Astigmatism vid låg astigmatism Malin Larson Optometri Grundnivå Nr: 2011:O8 Visusskillnad mellan Air Optix

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

Kvalitativ undersökning av solkrämer

Kvalitativ undersökning av solkrämer Kvalitativ undersökning av solkrämer http://www.dollmyface.com/tanning/self-tanning-spray-on-tan-tips.html Projekt i Farmaceutisk fysikalisk kemi och Galenisk farmaci 2011-03-21 Student x, student y Innehållsförteckning

Läs mer

Kongenital katarakt, ögon CLV

Kongenital katarakt, ögon CLV Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Barnoftalmologi Giltig fr.o.m: 2011-02-11 Faktaägare: Karin Ylvén, ST-läkare ögonkliniken Växjö Fastställd av: Karin Wallentén, Överläkare ögonkliniken Växjö

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Prevalensen av refraktionsfel bland hjälpsökande i Guatemala

Prevalensen av refraktionsfel bland hjälpsökande i Guatemala Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Prevalensen av refraktionsfel bland hjälpsökande i Guatemala Therése Backrot Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2014:O11 Prevalensen av refraktionsfel

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Hål i gula fläcken. Patientinformation

Hål i gula fläcken. Patientinformation Hål i gula fläcken Patientinformation VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan läsa och se

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Optik Synen och ögats behov Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Ögats synfält -50 o 2 o 30 o Syngropen Gula fläcken, centrala seendet Synnerven -70 o Sidled-

Läs mer

Ögontrauma. Per Söderberg UPPSALA UNIVERSITET.

Ögontrauma. Per Söderberg UPPSALA UNIVERSITET. Ögontrauma http://extw.ophthalmology.uu.local/teaching/diseaserepairneuroophthalmology/index.html UPALA Per Söderberg UPALA Mekanisk skada Trubbigt våld Penetrerande våld UPALA Trubbigt slag mot ögat Trubbig

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken Synprövning på avstånd. Prövning av lässyn på nära håll. Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Gula fläcken, makula, är det område mitt på ögats näthinna där

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer