Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs

Transkript

1 Rapport MORA KOMMUN Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Sundsvall

2 Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Rapport Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Version 1 ERIKSSON MARTIN ERIKSSON MARTIN GARDFORS LARS Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 454, Norra Kajen Sundsvall Telefon Fax Unr Organisationsnummer

3 o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Innehållsförteckning 1. Bakgrund Uppdrag och syfte Avgränsningar Områdesbeskrivning Läge Historisk verksamhet Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Utförda undersökningar Tidigare undersökningar och utredningar Undersökningar augusti Föroreningssituation Jord Grundvatten Sediment Riskbedömning avseende förekomst av dioxin i ytlig jord Problembeskrivning Förslag till övergripande åtgärdsmål Föroreningarnas egenskaper Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt, skyddsvärde och känslighet Konceptuell modell Bedömningsgrunder Beräkning av platsspecifika riktvärden Sammanfattande riskbedömning Behov av riskreduktion och åtgärder Avgränsning av föroreningar Osäkerheter Förslag till fortsatta utredningar och undersökningar samt preliminära åtgärdsförslag Fortsatta utredningar Preliminära åtgärdsförslag Referenser i

4 Bilagor 1. Situationsplan ytprovtagning 2. Sammanställning av analysresultat ytprovtagning 3. Situationsplan provtagning förstudie 4. Sammanställning av analysresultat jord förstudie 5. Analysprotokoll 6. Uttagsrapporter för beräkning av riktvärden 7. Översiktsbilder o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr ii

5 Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Rapport 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag och syfte Under sommaren 2012 utförde Ramböll på uppdrag av Mora kommun en förstudie (Ramböll 2012) på f.d. Ströms sågverksområde i Saxnäs, Mora. Inom delar av området har det byggts bostäder, i övrigt kan området betecknas som strövområde. Förstudien visade på förekomst av dioxin i marken, bl.a. i gräsmattorna vid bostäderna. Med anledning av detta fick Ramböll uppdraget av Mora kommun att ytterligare utreda förekomsten dioxinföroreningar samt att göra en fördjupad riskbedömning. Syftet med föreliggande utredning är att noggrannare bestämma halter av dioxin i ytlig jord, både i gräsmattor samt i kringliggande strövområde, samt att bedöma hälsorisker för boende och för de som tillfälligt vistas i området, samt i viss utsträckning bedöma miljörisker. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Avgränsningar Mora kommun har ansökt, och erhållit, statligt bidrag från Naturvårdsverket för föreliggande utredning. Utifrån bidragets storlek har Ramböll, i samråd med Mora kommun och Orsa/Mora miljökontor, gjort vissa prioriteringar och begränsat utredningen till att i stora drag omfatta - Kompletterande provtagningar endast i ytlig jord - Riskbedömning utifrån framförallt hälsorisker kopplade till ytligt förekommande föroreningar. Utredningen har fokuserat på de potentiellt mest förorenade och känsligaste ytorna inom f.d. Ströms sågverksområde. Gränserna för sågverksområdet redovisas i Figur 3. En del av området, västra halvan av Stranden 6:3 (bostadshus), är ej undersökt. Nordvästra delen av Stranden 5:2 (bl.a. habilitering) är inte heller undersökt och det råder oklarheter i ansvarsfrågan kring denna del. Det bör dock poängteras att Ramböll i förstudien för aktuellt område har bedömt behovet av fortsatta undersökningar som stort, inte bara för ytlig jord utan även djupare jord, sediment, grundvatten m.m. 1 av 19

6 2. Områdesbeskrivning 2.1 Läge Sågverksområdet ligger i Mora kommun i Dalarnas län, i direkt anslutning till Saxviken i sjön Siljan. Översiktbild som visar aktuellt område ses i Figur 1. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Figur 1. Ungefärligt läge för Ströms f.d. sågverksområde (kartunderlag erhållet från Mora kommun). Inom en del av området har det byggts bostäder vilka utgörs av flerbostadshus med två lägenheter i markplan och två lägenheter i övre plan. Se Figur 2 för utseende på husen. Sammanlagt finns 7 flerbostadshus (28 bostäder) inom f.d. Ströms sågverksområde. 2 av 19

7 Figur 2. Flerbostadshus inom undersökt område. 2.2 Historisk verksamhet Historiken nedan är hämtad från förfrågningsunderlaget till förstudien daterat samt från åtgärdsutredningen (Ramböll 2011). o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Inom området Saxviken har sågverksamhet bedrivits sedan Verksamheten har bedrivits främst av Saxvikens Sågverks Aktiebolag och Ströms Sågverks Aktiebolag. Verksamheten vid Saxvikens sågverk drevs vidare efter aktiebolagets likvidation under verksamhetsutövarna Domänverket, Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI) respektive Siljans Sågverks Aktiebolag tillsammans med Fredells Trävaru Aktiebolag. Ströms sågverk bedrevs enkom av Ströms Sågverks Aktiebolag fram till nedläggningen. Sammanlagt bedrevs denna typ av verksamhet i nästan 90 år inom det aktuella området innan den upphörde runt Det som orsakade föroreningar var förutom kolning främst doppning och besprutning av virke inom sågverksamheten. Figur 3 visar gränserna för de olika sågverksområdena. Inom det för föreliggande undersökning aktuella området, Ströms sågverk, finns idag bostäder och strövområde. I bilaga 7 redovisas ortofoto samt flygbild från nutid respektive från sågverkstiden. 3 av 19

8 o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Figur 3. Karta som anger bl.a. gränserna för de tidigare verksamhetsområdena. På 1990-talet utfördes en utredning och en sanering av en del av området i samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Under utredningen diskuterades de två doppkaren men efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelsen bedömdes pentaklorfenol laka lätt ur marken och att provtagning inte skulle kunna visa några spår efter så många år. Bedömningen resulterade i att inga åtgärder eller försiktighetsmått vidtogs angående doppkaren. Senare hittades ett antal tunnor i Saxviken varvid sedimentprovtagning genomfördes. Resultatet visade att sedimentet var låg- till medeltoxisk men inte mer påverkat än andra delar av Saxviken. Inga övriga åtgärder vidtogs. Under 2009 kom Naturvårdsverkets rapport om kopplingen mellan pentaklorfenoler och dioxiner, en koppling som inte tidigare uppmärksammats av kommunen. I samband med utbyggnad av ett äldreboende inom fastigheten Stranden 5:2 (Saxvikens såg) beslutade därför kommunen begära analys av dioxinförekomst i marken. Låga 4 av 19

9 halter av dioxiner upptäcktes i ytjordlagret samt halter överskridande riktvärden för känslig markanvändning på 3 meters djup. Inför förstudien tog Ramböll kontakt med entreprenören (telefonsamtal ) som byggde bostäderna inom Stranden 6:4. Enligt entreprenören hade det inte sagts något om eventuella föroreningar i mark. Vid byggandet försökte man återanvända så mycket massor som möjligt vid planeringen av tomterna. Vid senare kontakter med entreprenören (e-post ) har det också framkommit att matjorden togs av på alla ytor där det skulle byggas hus och ca 2 meter utanför husliv i väster. Jorden kördes på tillfälligt upplag i östra delen av fastigheten Stranden 7:1. Jorden sorterades på plats och återanvändes till gräsytor runt hus på fastigheten Stranden 6:4. Husen som ligger längre österut, inom Stranden 6:3, byggdes några år tidigare. Tre av dessa hus ligger inom verksamhetsområdet för Ströms såg, se Figur Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Utifrån de undersökningar som Ramböll har utfört består jordlagren i de ej utfyllda områdena generellt av ca 0,1-0,4 m mulljord som överlagrar en naturlig silt. Vid f.d. spån- och barktippen har det noterats en grusig fyllning som överlagrar lager av bark som sedan övergår till den naturliga silten. Vid f.d. virkestorken har det också påträffats ca 0,6-0,7 m grusig fyllning ovan naturlig silt. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Grundvattnets strömningsriktning bedöms utifrån topografin i området vara mot norr eller nordost. Grundvatten har påträffats ca 2,5 m under markytan. 3. Utförda undersökningar 3.1 Tidigare undersökningar och utredningar Innan markundersökningar kunde påbörjas i Saxnäs upprättade Ramböll en ansvarsutredning (Ramböll 2011). I utredningen har ingen ansvarig enligt 10 kap. miljöbalken kunnat identifieras för delen som tillhörde Ströms sågverk. Ramböll genomförde under sommaren 2012 en förstudie (Ramböll 2012) för f.d. Ströms sågverksområde. Undersökningen finansierades med bidrag från Naturvårdsverket och omfattade provtagningar i jord, grundvatten och sediment. Det konstaterades att det förekom höga halter av dioxin i ytlig jord, bl.a. i gräsmattor vid bostadshus. En relativt hög halt dioxin uppmättes också i ett sedimentprov i den närliggande viken. 3.2 Undersökningar augusti 2012 Efter att det i förstudien påträffats höga dioxinhalter i gräsmattor vid bostadshus och i annan ytlig jord ansökte Mora kommun om, och erhöll, ytterligare medel hos 5 av 19

10 Länsstyrelsen för att under samma år kunna göra fortsatta utredningar om riskerna kopplade till dessa halter. Vid dessa kompletterande utredningar lades fokus på provtagning av ytlig jord. Ytprovtagningen utfördes av personal från Ramböll. Det aktuella området delades in i provytor av olika storlek vilket redovisas i situationsplan som utgör bilaga 1. Ca 30 stickprov togs i varje ruta med s.k. geokäpp. Dessa slogs ihop till ett samlingsprov per provyta. Provdjupet varierade inom varje provyta beroende på hur hård marken var. Generellt uppgick provdjupet mellan cm. Storleken på provytorna varierades utifrån bedömt vistelsemönstret hos människor i området samt utifrån vilka typer av förorenande verksamheter som förekommit inom det f.d. sågområdet. Exempelvis var provytorna som minst närmast bostäderna (gräsmattor) och större ute på öppna gräsytor där vistelsen inte bedöms vara lika frekvent. Storleken på provytorna i gräsmattorna utformades så att två provytor täcker in gräsmattan för ett parhus. En mindre provyta gjordes också vid platsen för doppningskaret där koncentrationen av förorening antas vara hög. Provytornas totala storlek varierade inom bostadsområdet mellan ca m 2. Dock är uppskattningsvis bara ca 1/3 av dessa provytor gräsmatta och 2/3 utgörs av byggnad och hårdgjord yta. Provytorna i strövområdet väster om bostäderna var generellt ca 1500 m 2 med några mindre ytor i utkanterna av området samt vid f.d. läget för doppningskaret (ca 570 m 2 ). o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Vid urval av prover för analys valdes dels samlingsprover för enskilda provytor och dels skapades generalprover bestående av flera samlingsprover. Exempelvis skapades ett generalprov från de provytor som täcker in området för hyvleriet, spån- och barktippen samt spånhuset, vilka betraktas som förorenande verksamheter där halterna antas vara högre. Genom att spara de ingående samlingsproven finns också möjlighet att i efterhand skicka in enskilda samlingsprover. 4. Föroreningssituation Föreliggande rapport fokuserar på ytlig jord. Tidigare undersökningar av grundvatten och sediment redovisas dock kortfattat nedan för att ge en något mer fullständig bild över föroreningssituationen. 4.1 Jord De hittills utförda undersökningarna pekar på att det är dioxin som är den styrande föroreningen på platsen. De naturliga marklagren utgörs generellt av ca 0,1-0,4 m mulljord som överlagrar en naturlig silt. I större delen av området förefaller markytan vara i stort sett den ursprungliga varför de högsta halterna av 6 av 19

11 dioxin återfinns i den ytliga mulljorden. I vissa delar, t.ex. vid spån- och barktippen, är marken utfylld och förorening finns på större djup. Halterna i gräsmattorna vid bostadshusen varierar mellan ng/kg TS. Att samtliga av dessa provytor har höga halter är inte förvånande eftersom den ursprungliga mulljorden i området har skrapats ihop, sorterats och lagts ut som anläggningsjord. Bl.a. har jord från området kring doppningskaret, vilket ofta är den mest förorenade platsen inom sågverksområden, använts på det sättet. Detta förfarande gör att halterna i den ytliga jorden blir relativt jämnt fördelade. Det betyder också att i vissa gräsmattor förekommer dioxin troligen enbart i den ditlagda anläggningsjorden medan det i andra gräsmattor, t.ex. nära doppningskaret, finns höga halter även under ditlagd jord. Medelvärdet för halterna i gräsmattorna är 550 ng/kg TS (8 provytor) vilket skiljer från de halter på 200 respektive 220 ng/kg TS som uppmättes i de större provytorna i gräsmattorna i förstudien. I de övriga analyserade ytproven varierar halterna mellan ng/kg TS. Halterna förefaller vara högre kring de potentiellt förorenade verksamheterna spån- och barktipp/spånhus/hyvleri (prov DE4+5), doppningen (prov F5) och virkestorken (H7A+B+C). Höga halter har också uppmätts där ingen tydlig koppling till en särskild verksamhet kan göras, t.ex. provyta F6. Lägre halter har uppmätts i ytterkanterna av området i norr och väst där förorenande verksamhet inte bedrivits i samma omfattning. I strandområdet i norr har det också förmodligen fyllts ut med massor efter att sågverket lades ned. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Se bilaga 1 för indelningen av provytor och bilaga 2 för analysresultaten. De i förstudien utförda provpunkterna redovisas i bilaga 3 och analysresultat i bilaga 4. Samtliga analysrapporter utgör bilaga Grundvatten Vid spån- och barkdeponin har ett grundvattenrör installerats. Två prov har tagits och analyserats. Det ena provet analyserades inklusive partiklar (provet var något grumligt) och uppvisade en mycket hög halt dixoin, 0,87 ng/l. Det andra provet dekanterades innan analys och dioxin gick då inte att detektera. 4.3 Sediment Ett sedimentprov, SXsed1 0-0,1 m, har analyserats vari dioxin med en halt strax under det kanadensiska riktvärdet PEL (Probable effekt levels) har konstaterats. PEL är ett riktvärde som indikerar när >50 % av de akvatiska livsformerna påverkas negativt. I jämförelse med riktvärdet ISQG (Interim freshwater sediment quality guidelines), vilket är en halt under vilken negativa ekologiska effekter är ovanliga (<25%), är halten ca 22 ggr över riktvärdet. 7 av 19

12 5. Riskbedömning avseende förekomst av dioxin i ytlig jord Följande riskbedömning behandlar främst hälsorisker förknippade med förekomsten av dioxin i ytlig jord. Dataunderlaget är alltför begränsat för att kunna göra fördjupade riskbedömningar avseende exempelvis dioxinförekomster i grundvatten och sediment. Riskbedömningen omfattar även påverkan på markmiljön. Dock är hälsorisker så dominerande vid riskbedömning avseende dioxin att markmiljön ej behöver särskild beaktning. 5.1 Problembeskrivning Förslag till övergripande åtgärdsmål Förslag till övergripande åtgärdsmål är att Människor ska kunna bo och vistas i området på ett naturligt sätt utan några risker för hälsa. Biologiskt liv i Saxviken och Siljan ska ej påverkas negativt p.g.a. föroreningsspridning från området. Markmiljön och markens funktion i området ska vara god Föroreningarnas egenskaper Dioxiner används som ett samlingsnamn för PCDD (polyklorerade dibenso-pdioxiner) och PCDF (polyklorerade dibensofuraner). Dessa två grupper av föreningar har likartade kemiska- och toxiska- egenskaper. Det finns 75 PCDDs och 135 PCDFs. Den mest toxiska och bäst studerade dioxinen kallas TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin). Det finns även andra föreningar som till struktur och toxicitet liknar dioxiner, t ex dioxinlika PCB kongener. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Dioxiner bildas i spårmängder vid tillverkning av klorföreningar som klorfenoler, fenoxysyror och polyklorerade bifenyler (PCBer). Dioxiner bildas också vid förbränningsprocesser där klorinnehållande ämnen förekommer, t ex vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Tidigare var även bilavgaser och klorblekning av papper betydande källor. Cancer, försämrat immunförsvar samt reproduktions- och utvecklingsstörningar uppträder hos flera djurarter vid lång tids exponering av TCDD, även vid låga doser. De reproduktionsstörande effekterna drabbar fertilitet samt utvecklingen av foster och ungar. Olika studier visar att foster är särskilt känsliga och att påverkan under fostertiden kan ge utslag även i vuxen ålder. Djurstudier visar att TCDD är en mycket potent tumörpromotor och 1997 klassade International Agency for Research on Cancer (IARC) TCDD som cancerframkallande även hos människa. PCDD och PCDF fastläggs till stor del i jordlagrens översta skikt men en viss partikelbunden transport med mark-/grundvatten kan förekomma. De är mycket motståndskraftiga mot biologisk nedbrytning. 8 av 19

13 5.1.3 Spridnings- och exponeringsvägar Den främsta källan till exponering av föroreningar i området bedöms vara oralt intag av jord. Andra exponeringsvägar som bedöms vara betydande är hudkontakt med jord och damm, inandning av damm samt intag av växter. En viss exponering sker också vid bad i Saxviken p.g.a. förorenade sediment. Detta bedöms dock vara ett förhållandevis litet bidrag. Intag av fisk från Saxviken bedöms inte ske i någon betydande omfattning. Potentiella spridningsvägar avseende miljö från den förorenade marken till recipienten Saxviken (vatten och sediment) är via erosion av strandnära jord samt via grundvattentransport. Spridning i recipienten sker genom sedimenttransport samt genom bioackumulering i näringskedjan Skyddsobjekt, skyddsvärde och känslighet Nedan listas identifierade skyddsobjekt. Barn och vuxna som bor på platsen Barn och vuxna som vistas i området Markmiljön Vattnet i Saxviken/Siljan Biologiskt liv i Saxviken/Siljan o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Känsligheten är mycket stor p.g.a. att människor bor på platsen. Det har dock inte identifierats några särskilds skyddsvärda områden inom ett potentiellt påverkansområde. Enligt SGU:s brunnsarkiv (SGU 2012) finns inga dricksvattenbrunnar inom en radie på ca 1,5 km. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen Dalarna (telefonsamtal med Jan Larspers ) är det mycket osannolikt att dricksvattenuttag kommer att ske i detta område då det finns mycket goda förutsättningar för dricksvattenuttag norr/nordväst om (uppströms) Mora stad Konceptuell modell Den konceptuella modellen i Figur 4 redovisar föroreningskällan samt huvudsakliga spridningsvägar och skyddsobjekt för aktuellt område. Spridningsvägar med kraftigare markering bedöms vara av störst betydelse avseende hälsorisker. 9 av 19

14 Figur 4. Konceptuell modell som redovisar föroreningskällan samt huvudsakliga spridningsvägar och skyddsobjekt för aktuellt område. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Bedömningsgrunder Beräkning av platsspecifika riktvärden Platsspecifika riktvärden, PRV, har beräknats med Naturvårdsverkets beräkningsark i Excel, version 1.00, vilket baseras på Naturvårdsverkets rapport 5976 (Naturvårdsverket 2009). Området för f.d. Ströms sågverk har delats in i två olika typer av markanvändning vilka det redogörs för nedan. Föreslagen områdesindelningen redovisas i Figur 5 (områden inringade med blå streckad linje). Vid beräkningarna har utgångspunkten varit känslig markanvändning, KM. Observera att de yttre gränserna har gjorts utifrån verksamhetsområdet för Ströms sågverk. Bostadsområdet direkt öster om Markområde 1 har ännu ej undersökts. Söder om Markområde 1, nordvästra delen av Stranden 5:2, föreligger en annan markanvändning som inte har utretts ytterligare då ansvarsfrågan där är oklar. Som stöd för bedömningen av markanvändning och vistelse-/levnadsmönster har Mora kommun inhämtat uppgifter från de boende i området via enkäter som Ramböll har tagit del av. 10 av 19

15 Figur 5. Föreslagen områdesindelning utifrån bedömd markanvändning inom f.d. Ströms sågverksområde. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Markområde i anslutning till bostäder - Markområde 1 I ett område i anslutning till bostäderna förutsätts markanvändning vara mest frekvent. I detta område ingår bostadshusens gräsmattor samt grönområdet mellan bostadshusen (fastigheten Stranden 6:1). Lägenheterna i markplan har inglasade terrasser med öppning ut mot omgivande gräsmattor vilket inbjuder till utomhusvistelse. Det förekommer viss odling av bärbuskar och örtkryddor. Det upplevs av vissa boende att det dammar från kringliggande ytor vid blåsigt väder och torr mark. Vid beräkning görs en indelning avseende jorddjup. Ytlig jord avser nivån 0-1 m och djupare jord avser nivån >1 m. En indelning på djupet görs då det antas att människor kommer i direktkontakt med djupare jord endast vid markarbeten Kringliggande strövområde Markområde 2 De kringliggande ytorna betraktas som strövområde. Människor passerar ofta igenom området och rastar hundar. Picknick förekommer ibland. Ytan används årligen som parkering vid Vasaloppet. Enligt information från boende plogas snön undan varje vinter för att marken ska frysa ihop och då skrapas en del av den ytliga jorden och växtligheten bort. Detta gör att växtligheten har svårt att återhämta sig varje vår och markytan är ofta lerig och sönderkörd under en längre tid. Ytan används också för bilträffar (främst nordvästra hörnet) och enstaka övriga arrangemang. Det har vid ett tillfälle på 90-talet varit en cirkus på platsen och då påfördes grus på delar av ytan. 11 av 19

16 En indelning görs även här avseende jorddjup. Ytlig jord avser nivån 0-1 m. Djupare liggande jord (>1m) förutsätts människan endast komma i kontakt med vid större markarbeten Avvikelser i scenarioparametrar Vid beräkning av platsspecifika riktvärden för har vissa ändringar i scenarioparametrar gjorts jämfört med Naturvårdsverkets generella scenario för KM. En sammanställning av dessa redovisas i Tabell 1. Motiveringen till ändringarna redovisas nedan. Intag av dricksvatten Inga dricksvattenbrunnar förekommer inom en radie på minst 1,5 km (SGU 2012) vilket bedöms vara väl utanför ett potentiellt påverkansområde. Exponeringstider För ytlig jord inom Markområde 2 har vistelsetiden ansatts till 200 dagar/år för både vuxna och barn. Dock sätts exponeringstiden för hudkontakt till jord/damm till det generella antagandet för KM på 120 dagar/år. Detta är likvärdigt med storstadsspecifika riktvärden (SWECO 2009) där det också antas en vistelsestid på 200 dagar/år för parkmiljö/strövområde. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr För djupare jord (>1 m) förutsätts att människor endast exponeras i samband med grävarbeten. Det har tagits i beaktande att den person (vuxen) som utför grävarbetet kan också utföra liknande arbeten på andra dioxinförorenade områden. Totalt ansätts 10 dagar/år som exponeringstid för vuxna. Barn exponeras den tid då schaktet står öppet inom Markområde 1 vilket har ansatts till 5 dagar/år. Andel inomhusvistelse Inom Markområde 1 bedöms det kunna förekomma vissa människor med 100% inomhusvistelse och vissa som vistas halva tiden utomhus. Inom Markområde 2 sker all vistelse utomhus. Intag av växter I det generella scenariot förutsätts att av det dagliga intaget (400 g för vuxna, 250 g för barn) av frukt och grönsaker kommer 10% från växter odlade i det förorenade området. I rapporten Storstadsspecifika riktvärden för Malmö, Göteborgs och Stockholms stad (SWECO 2009) görs ett antagande om att för bostäder med mindre tomtyta (<25 m 2 ) kan egen odling producera en mängd växter motsvarande 2% av det dagliga intaget för en familj på 2 vuxna och 2 barn. Detta antagande bedöms också vara gångbart för flerbostadshusen inom Markområde 1. I samma rapport görs bedömningen att intaget av frukt och grönsaker odlade i parker och grönytor i städer utgör 0,5% av det dagliga intaget vilket bedöms vara gångbart för strövområdet inom Markområde av 19

17 Halt organiskt kol Halten organiskt kol i analyserade ytprover är i genomsnitt 2,4% varför detta värde har använts för ytlig jord. För djupare prover finns dock begränsat dataunderlag varför det generella antagandet på 2% får gälla. I djupare prover innehållande spån/bark har dock betydligt högre halter uppmätts (17% resp. 33%). En högre organisk halt medför hårdare bundet dioxin och därmed en minskad mobilitet. Storlek på förorenat område Det förorenade områdets bredd är ca 160 m långt och 230 m brett. Storleken på området påverkar riktvärdet för skydd av ytvatten och grundvatten. Djup till förorening De olika jorddjupen är ytlig jord (0,01 m) samt jord på djupet >1 m. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Storlek och omsättning för recipient Siljan är huvudsaklig recipient. Eftersom omblandningen av det förorenade grundvatten som når Siljan sker relativt långsamt är det lämpligt att mindre del ansätts som recipient, förslagsvis Saxviken. Viken har en area på ca m 2. Hänsyn ska också tas till andra förorenade områden som påverkar recipienten. Saxvikens sågområde har också Saxviken som recipient och antas utgöra en liknande belastning. Därför ansätts halva Saxviken som belastad recipient för f.d. Ströms sågverksområde. Medeldjupet ansätts till 4 m vilket ger en vattenvolym på m 3. Omsättningstiden för vattnet är ej utredd. I det generella scenariot är omsättningstiden 1 år vilket får gälla tills bättre data erhålls. Detta bedöms dock vara ett mycket konservativt antagande. Skydd av grundvatten Inget dricksvattenuttag från grundvattnet görs i området idag. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen Dalarna (telefonsamtal med Jan Larspers ) är det mycket osannolikt att dricksvattenuttag kommer att ske i detta område då det finns mycket goda förutsättningar för dricksvattenuttag norr/nordväst om (uppströms) Mora stad. Området ingår inte i vattenförsörjningsplanen. Ovanstående gör att särskilt grundvattenskydd ej bedöms nödvändigt. Observera att skydd av grundvatten ej är sammankopplat till ytvattenskyddet i beräkningsmodellen. 13 av 19

18 Tabell 1. Avvikelser i scenarioparametrar jämfört med generellt scenario vid beräkning av platsspecifika riktvärden, PRV, för Markområde 1 och 2. Fet stil markerar förändrad scenarioparameter. Markområde 1 Markområde 2 Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Eget scenario Eget scenario Eget scenario PRV Mark1 0-1m PRV Mark1 >1m PRV Mark2 0-1m PRV Mark2 >1m Generellt scenario KM o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas ej beaktas ej beaktas ej beaktas Exp.tid barn - intag av jord dag/år Exp.tid vuxna - intag av jord dag/år Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm dag/år Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm dag/år Exp.tid barn - inandning av damm dag/år Exp.tid vuxna - inandning av damm dag/år Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0,5 0, Exp.tid barn - inandning av ånga dag/år Exp.tid vuxna - inandning av ånga dag/år Andel inomhusvistelse - inandn. ånga Andel växter från odling på plats 0,02 0,02 0,005 0,005 0,1 - Halt organiskt kol 0,024 0,02 0,024 0,02 0,02 kg/kg Längd på förorenat område m Bredd på förorenat område m Djup till förorening 0,01 1 0,01 1 0,35 m Sjöns volym m3 Sjöns omsättningstid år Skydd av grundvatten utförs ej utförs ej utförs ej utförs ej utförs Riktvärden Med platsspecifika scenarioparametrar enligt Tabell 1 har riktvärden beräknats vilka redovisas i Tabell av 19

19 Tabell 2. Beräknade platsspecifika riktvärden för dioxin (TCDD-ekv) i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM (enhet ng/kg TS). Riktvärden markerade med fet stil är styrande. Riktvärden dioxin ng/kg TS (TCDD-ekv) Markområde 1 Markområde 2 Platsspecifikt Platsspecifikt riktvärde riktvärde Platsspecifikt riktvärde PRV Mark1 0-1m PRV Mark1 >1m PRV Mark2 0-1m Platsspecifikt riktvärde PRV Mark2 >1m Generellt riktvärde KM Hälsa Miljö - mark Miljö - skydd ytvatten För ytlig jord är hälsorisker det som styr i båda markområdena. Inom Markområde 1 blir det ingen förändring av riktvärdet jämfört med det generella vilket ej är anmärkningsvärt då det är ett bostadsområde. Vilket bidrag de olika exponeringsvägarna för aktuellt område har i de hälsoriskbaserade riktvärdena redovisas i Tabell 3. I denna tabell vägs inte andra källor in, t.ex. det dioxin som intas via intag av exempelvis fisk eller annan mat. Det bör poängteras att det i detta fall förutsätts att växterna tar upp lika mycket dioxin från djupet >1 m som från ytlig jord 0-1 m. Då många odlade växter har relativt ytliga rötter anses detta vara ett konservativt antagande. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Tabell 3. Procentuell påverkan på de hälsobaserade riktvärdena för respektive exponeringsväg. Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Intag av jord Hudkontakt jord/damm Inandning damm Inandning ånga Intag av dricksvatten Intag av växter Mark1 0-1 m 87,6% 7,2% 0,1% 0,0% 0,0% 5,1% Mark1 >1 m 18,3% 4,6% 0,0% 0,3% 0,0% 76,9% Mark2 0-1 m 84,9% 12,7% 0,1% 0,0% 0,0% 2,2% Mark2 >1 m 43,4% 10,9% 0,1% 0,0% 0,0% 45,7% För djupare jord styr skyddet av ytvatten i båda markområdena. Där är dock omsättningstiden på recipienten högst avgörande för riktvärdet och den omsättningstid som antagits (1 år) bedöms vara mycket konservativ. Riktvärdet för skydd av ytvatten ökar proportionellt med omsättningstiden. En omsättningstid på 130 dagar ger ett riktvärde på 250 ng/kg TS vilket är detsamma som riktvärdet för skydd av markmiljö. Det betyder att om omsättningstiden är snabbare än 130 dagar är det skydd av markmiljö som blir styrande och riktvärdet blir 250 ng/kg TS för djupare jord i båda markområdena. Detta scenario är inte osannolikt. Det är också viktigt att tänka på att vid skydd av ytvatten är det medelhalten i hela det förorenade området som ska understiga riktvärdet. 15 av 19

20 5.3 Sammanfattande riskbedömning Behov av riskreduktion och åtgärder Markområde 1 De halter som har uppmätts i ytlig jord i gräsmattor och grönytor inom Markområde 1 är samtliga högre än det platsspecifika riktvärdet på 20 ng/kg TS för jord 0-1 m. Uppmätta halter är 9-60 ggr riktvärdet. Det föreligger således ett tydligt åtgärdsbehov för att minska hälsoriskerna. I djupare jord har riktvärdet beräknats till 80 ng/kg TS och styrs av skyddet av ytvatten. Det finns idag mycket begränsat med data för att bedöma föroreningssituationen i djupare jord. Undersökningarna indikerar dock att marken på större djup än 1 m till stora delar består av naturlig silt med relativt låga dioxinhalter. Det är osäkert om det föreligger något åtgärdsbehov. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Markområde 2 Riktvärdet för ytlig jord på 40 ng/kg TS överskrids i 5 av de 8 analyserade proverna. Provytorna med halter över platsspecifika riktvärdet återfinns närmast väster om bostäderna, i f.d. området för hyvleriet, spån-/barktippen och spånhuset samt i sydvästra hörnet på området. Det är möjligt att föroreningen är mer koncentrerad kring de centrala delarna av området, d.v.s. i f.d. området för hyvleriet, spån-/barktippen och spånhuset samt kring doppningskaret. Det kan vara möjligt att göra en snävare avgränsning genom att analysera enskilda samlingsprover för då det exempelvis kan vara så att delproven D7 och E7 innehåller halter under riktvärdet. Det kan också vara så att det i delar av området har påförts jord/grus vilket gör att halterna är högre i nivån just under den som provtagits i föreliggande undersökning. I djupare jord är riktvärdet 80 ng/kg TS vilket styrs av skyddet av ytvatten. Det finns idag mycket begränsat med data för att bedöma föroreningssituationen i djupare jord. I förstudien (Ramböll 2012) uppmättes en halt på 91 ng/kg TS i spån- och barkdeponin på 1,4-2 m djup. Det är osäkert om det föreligger något åtgärdsbehov då dataunderlaget är begränsat. Som nämnts tidigare är det också viktigt att se till medelhalten i det förorenade området och inte enskilda hot spots vid bedömning av risker för ytvatten. Om bostäder är planerade att byggas inom området bör riskerna och åtgärdsbehovet omvärderas då det sannolikt skulle medföra en markanvändning likt den inom Markområde Avgränsning av föroreningar I förstudien uppskattades volymen förorenad jord till ca m 3 och en total mängd dioxin på 1,8 g. Ett bättre dataunderlag för föroreningsutbredningen och halter i plan finns idag. 16 av 19

21 I Tabell 4 nedan görs en ny bedömning av mängd förorenad jord. Detta är en bedömning av den mängd jord där halterna är över föreslagna riktvärden. Dock krävs mer provtagning på djupet för att ännu bättre uppskatta mängderna och utbredningen. Observera att särskilt mäktigheten på den förorenade jorden är mycket osäker och att bedömningen fortfarande är mycket översiktlig. Tabell 4. Sammanställning av mängd förorenade massor samt mängd förorening (dioxin TCDD-ekv). I beräkningarna har densiteten för jord ansatts till 1,5 kg/dm 3. Halt dioxin (TCDD-ekv) ng/kg TS Område Area (m 2 ) Mäktighet (m) Volym (m 3 ) Gräsmattor inom Stranden 6: , ,54 H , ,28 H , ,57 F , ,13 F , ,12 F , ,39 D4+D5+E4+E ,75 D6+D7+E6+E , ,20 Summa ,97 Mängd dioxin (g) o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Bedömd mängd förorening har i jämförelse med förstudien ökat med ca 2,8 ggr till 4,97 g. Ökningen beror främst på att högre halter har använts vid beräkningen i föreliggande rapport. När det gäller gräsmattorna har en bedömning gjorts att fastigheten Stranden 6:4 utgörs till 1/3 av gräsmattor och resterande 2/3 byggnader och hårdgjorda ytor. I beräkningen ingår alltså ingen eventuell förorenad jord under byggnaderna. Det bedöms inte heller förekomma några större mängder förorening under byggnaderna då marken har schaktats ur inför grundläggningen (platta på mark). En icke oväsentlig mängd förorenad jord skulle också kunna tillkomma från den del av Stranden 6:3 som tillhör Ströms sågverksområde Osäkerheter Omsättningstiden i recipienten Saxviken är ej utredd utan det generella antagandet på 1 år har ansatts vid beräkningarna. Då riktvärdet för skydd av ytvatten ökar proportionellt med omsättningstiden har detta stor betydelse. En omsättningstid på ca 130 dagar ger ett riktvärde på 250 ng/kg TS vilket är detsamma som riktvärdet för skydd av markmiljö. Föroreningensutbredningen i djupled är ej utredd varför stora osäkerheter föreligger både avseende hur djupt föroreningarna i gräsmattorna sträcker sig samt om det finns höga halter på djupet där ytprover visat på moderata halter. Miljöriskerna kopplade till grundvatten och sediment inom området är endast översiktligt undersökta. Inget är heller känt om huruvida det akvatiska livet i recipienten är påverkat. Föroreningssituationen inom de delar av Stranden 6:3 som ingår i f.d. Ströms sågverksområde är inte utredd. 17 av 19

22 6. Förslag till fortsatta utredningar och undersökningar samt preliminära åtgärdsförslag 6.1 Fortsatta utredningar Följande kompletterande utredningar föreslås Analys av vissa enskilda samlingsprover från Markområde 2. Ytprovtagning och djupare provtagning inom den del av Stranden 6:3 som ingår i f.d. Ströms sågverksområde. Utökad provtagning av djupare jord inom Markområde 2 för att påvisa och avgränsa eventuella föroreningsförekomster. De påträffade fyllnadsmassorna, bl.a. vid f.d. spån- och barktippen, bör provtas ytterligare och avgränsas i plan och djup. Ytterligare provtagning av grundvatten och sediment för att bättre kunna bedöma spridning och miljörisker samt göra en fullständig fördjupad riskbedömning. Provtagning av djupare jord inom Markområde 1 för att finna föroreningsgränser i djupled inför åtgärd. Efter en fullständig fördjupad riskbedömning bör en åtgärdsutredning och riskvärdering göras. o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr Preliminära åtgärdsförslag Markområde 1 Gällande området kring bostäderna föreslås åtgärder i form av schaktsanering av den förorenade jorden. För att saneringsarbetet ska bli effektivt kan det vara lämpligt att förklassificera jorden inför schakt. Jorden delas upp i selektiva efterbehandlingsvolymer, SEV, som provtas och klassificeras utifrån för efterbehandlingen gällande riktvärden. Markområde 2 För strövområdet bedöms det också vara aktuellt med schaktsanering av ytlig jord där halterna överskrider gällande riktvärden. Vilka ytor det gäller kan preciseras noggrannare genom att analysera delprover från enskilda provytor. Om markanvändning ska fortsätta att vara strövområde eller liknande kan det också bli aktuellt med urschaktning av massor på större djup. Ett alternativ till urschaktning av djup jord kan vara någon form övertäckning och samtidigt göra en mer beständig parkeringsyta för Vasaloppet. Om en schaktsanering utförs med föreslagna platsspecifika riktvärden som åtgärdsmål kan det resultera i att förhöjda halter (över generella riktvärdet för KM) lämnas i marken. Det är då viktigt att detta dokumenteras för att säkerställa 18 av 19

23 att hänsyn tas till föroreningarna vid eventuell ändring av markanvändning, omfattande markarbeten m.m. Denna dokumentation kan bestå av att uppgifter förs in i kommunens planverktyg. Det kan även göras en anteckning i fastighetsregistret. 7. Referenser Naturvårdsverket 2009 Rapport Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning, september 2009 Ramböll 2011 Åtgärdsutredning enligt miljöbalken, sågverksområde i Saxviken, Mora kommun, Ramböll 2012 Förstudie Ströms f.d. sågverksområde, SGU 2012 brunnsarkivet SWECO Storstadsspecifika riktvärden för Malmö, Göteborgs och Stockholms stad, o:\mark\2012\ \3_teknik\m\dokument\rapport fördjupad riskbedömning\version 1_fördjupad riskbedömning avseende boende saxnäs doc Rapport Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs Unr av 19

24 Norra Kajen 1 Box Sundsvall

25 NV riktvärden* Ämne Enhet KM MKM BC3+4+5 DE3 DE4+5 CDE6+7 F4A+B F6A+B H6A+B H7A+B+C F3 TS_105 C % 78,9 76,1 78,2 73,8 81,3 79,3 81,6 80,5 77,2 glödförlust % av TS 5,19 4,14 4,24 3,54 3,9 4,38 3,88 4,14 5,34 TOC % av TS 3 2,4 2,5 2,1 2,3 2,5 2,3 2,4 3,1 2,3,7,8-tetraCDD <0.8 <0.7 2,5 <1.1 <1.1 6,8 <1.2 <0.8 <0.87 1,2,3,7,8-pentaCDD <1.4 < , ,4 1,2,3,4,7,8-hexaCDD <2 < ,3 1,2,3,6,7,8-hexaCDD 8,6 6, ,2,3,7,8,9-hexaCDD 2,3 < ,2 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD oktaklordibensodioxin ,3,7,8-tetraCDF <0.92 <0.76 2,5 <1.2 <1.2 3,6 <1.4 1,8 <1.6 1,2,3,7,8-pentaCDF <1.1 <1.1 8,2 <1.5 2,9 8,8 5,1 5,8 <1.6 2,3,4,7,8-pentaCDF 1,2 < , ,8 1,2,3,4,7,8-hexaCDF 4,2 3, ,2,3,6,7,8-hexaCDF 4,8 3, ,2,3,7,8,9-hexaCDF <2.3 <2.4 7,1 <3.1 4,3 14 6,9 4,7 <2.8 2,3,4,6,7,8-hexaCDF 5,4 3, ,2,3,4,6,7,8-heptaCDF ,2,3,4,7,8,9-heptaCDF 3,4 2, oktaklordibensofuran sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound ng/kg TS , sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound ng/kg TS , Överskridande av riktvärde indikeras med färgmarkering. *NV riktvärden är Naturvårdsverkets generella riktvärden enligt rapport 5976

26 NV riktvärden* Ämne Enhet KM MKM TS_105 C % glödförlust % av TS TOC % av TS 2,3,7,8-tetraCDD 1,2,3,7,8-pentaCDD 1,2,3,4,7,8-hexaCDD 1,2,3,6,7,8-hexaCDD 1,2,3,7,8,9-hexaCDD 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD oktaklordibensodioxin 2,3,7,8-tetraCDF 1,2,3,7,8-pentaCDF 2,3,4,7,8-pentaCDF 1,2,3,4,7,8-hexaCDF 1,2,3,6,7,8-hexaCDF 1,2,3,7,8,9-hexaCDF 2,3,4,6,7,8-hexaCDF 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF oktaklordibensofuran sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound ng/kg TS sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound ng/kg TS F5 G4 G5 G6 G7 G8 G9 H4 H5 77,7 80,6 83, ,8 80,3 78,6 81,6 84,2 3,83 4,06 3,65 3,99 4,26 3,77 4,13 4,24 3,09 2,2 2,4 2,1 2,3 2,5 2,2 2,4 2,5 1,8 1,9 1,9 1,3 1,5 5,5 25 1,3 4,5 1, ,4 5 3,1 1,6 2,7 22 2,1 3,8 3,1 6,5 26 7,3 7,4 8,6 24 3,9 5, , ,4 5, Överskridande av riktvärde indikeras med färgmarkering. *NV riktvärden är Naturvårdsverkets generella riktvärden enligt rapport 5

27 Norra Kajen 1 Box Sundsvall

28 NV riktvärde Ämne Enhet SX2 SX3-5 SX4-6 SX8-9 SX10-12 SX10-12 SXY1 SXY2 SXY3 KM MKM Djup m 0,7-1,1 0-0,5 0-0,3 0-0,5 0,4-1 1, ,2 0-0,2 0-0,2 TS_105 C % 48, ,8 86,1 36,8 47,4 81,4 83,5 76,7 glödförlust % av TS 54,5 2,32 1,8 5,5 56,4 29,9 3,42 3,14 4,53 TOC % av TS 32 1,3 1 3, ,8 2,6 sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound ng/kg TS 5, sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound ng/kg TS 8, PAH, summa L mg/kg TS < ,02 0,41 <0.015 <0.015 < PAH, summa M mg/kg TS 0,079 0,097 3,9 0,14 0,53 0, PAH, summa H mg/kg TS 0,064 0,065 2,2 0,17 0,5 0, klorfenoler, summa mg/kg TS 0,094 0,008 0,5 3 As mg/kg TS 1,49 <1.00 <1.00 <1.00 1, Ba mg/kg TS 26, ,2 45,4 27, Cd mg/kg TS 0,25 0,19 <0.10 <0.10 <0.10 0,5 15 Co mg/kg TS 1,86 2 2,49 2,71 3, Cr mg/kg TS 5,18 8,72 12,3 10,1 4, Cu mg/kg TS 7,79 8,3 8,56 8,61 5, Hg mg/kg TS <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 0,25 2,5 Ni mg/kg TS <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 < Pb mg/kg TS 9,3 10,8 21,4 18,2 11, V mg/kg TS 6,4 8,83 11,8 12,8 10, Zn mg/kg TS 28,1 41,7 40,5 50,4 33, Överskridande av riktvärde indikeras med färgmarkering. Halt över rapporteringsgräns indikeras med fet stil.

29 Rapport Sida 1 (12) T AWKM1Z82PC Ramböll Sverige AB Projekt 2023, Martin Eriksson Bestnr Registrerad Box 454 Utfärdad Sundsvall Analys av fast prov Er beteckning BC O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign samlingsprov* ja 1 1 MT TS_105 C % 2 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDD <0.8 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDD <1.4 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDD <2 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD ng/kg TS 2 2 INRO oktaklordibensodioxin ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDF <0.92 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDF <1.1 ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,4,7,8-pentaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <2.3 ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,4,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF ng/kg TS 2 2 INRO oktaklordibensofuran ng/kg TS 2 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound 7 ng/kg TS 2 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 9.2 ng/kg TS 2 2 INRO glödförlust % av TS 3 2 INRO TOC* 3.0 % av TS 3 2 INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

30 Rapport Sida 2 (12) T AWKM1Z82PC Er beteckning DE O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign samlingsprov* ja 1 1 MT TS_105 C % 2 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDD <0.7 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDD <1.3 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDD <2.1 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDD <2.1 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD ng/kg TS 2 2 INRO oktaklordibensodioxin ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDF <0.76 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDF <1.1 ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,4,7,8-pentaCDF <1.1 ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <2.4 ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,4,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF ng/kg TS 2 2 INRO oktaklordibensofuran ng/kg TS 2 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound 4.6 ng/kg TS 2 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 7 ng/kg TS 2 2 INRO glödförlust % av TS 3 2 INRO TOC* 2.4 % av TS 3 2 INRO Er beteckning DE O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign samlingsprov* ja 1 1 MT TS_105 C % 2 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDD ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD ng/kg TS 2 2 INRO oktaklordibensodioxin ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,4,7,8-pentaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 2,3,4,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF ng/kg TS 2 2 INRO 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF ng/kg TS 2 2 INRO oktaklordibensofuran ng/kg TS 2 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound 330 ng/kg TS 2 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 330 ng/kg TS 2 2 INRO glödförlust % av TS 3 2 INRO TOC* 2.5 % av TS 3 2 INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av