Scenarier för utbildning i Stockholmsregionen

Transkript

1 Scenarier för utbildning i Stockholmsregionen

2 Tryck från Regionplane- och trafikkontoret Rapporter Regionplanering i praktiken 95 2 Regionplanering i Stockholmsregionen under 1960-, 70-, 80- och 90-talen 95 3 Trafik och miljö regionala strukturstudier 95 4 Konsekvenser av en växande IT-pendling 95 5 Slaget om Stockholmsregionen 95 6 Teknisk försörjning i Stockholms län 95 7 Massor av grus 95 8 Storstockholms sociala geografi 95 9 Stor- och lågkonsumenterna av trafik i Stockholms län år efter EU-medlemskapet Ekonomi och arbetsmarknad i Stockholms län år Att handla i framtiden 96 2 Grönstrukturen 96 3 Sex röster om Stockholmsregionens framtid 96 4 Det regionala arvet 96 5 Rinkebykonferensen 97 1 Nio gånger i livet 97 2 Tankar om framtiden 97 3 Våra näringar 97 4 Minsta möjliga intrång 97 5 Sociala konsekvenser 97 6 Planning of the Stockholm region 97 7 Planeringen i Stockholmsregionen 98 1 Rörlighetens värde 98 2 Stockholmsregionens internationalisering 98 3 Du är med och formar framtiden i Stockholmsregionen 98 4 Migration och förnyelse av Stockholmsregionen 98 5 Migration över Östersjön till Stockholmsregionen 98 6 Regioner, handel och tillväxt Layout och sättning Guy Bruno, Explicare ord och bild AB Omslag: Kerstin Rundlöf, RTK Omslagsteckning: Alex och Ulrika Moberg ISSN Katarina Tryck AB, Stockholm 1999 Program & förslag 94 2 Storstockholms gröna kilar. Remissammanställning. Engelsk version 95 3 Kollektivtrafikstråk i Norrort 95 4 Regionala trafiksystem. Skärholmen Flemingsberg. Sammanställning av remissvar 95 5 Den osäkra framtiden 95 6 Den osäkra framtiden, studiehandledning 95 7 Riktlinjer för arbetet på en långsiktig strategi för Stockholmsregionen 95 8 Samråd Möt framtiden med öppna ögon En ekonomisk strategi En social strategi En miljöstrategi Regionplan 1991, reviderade grundantaganden Stockholmsregionens framtid, skiss till en långsiktig strategi 97 2 Vill du delta i dialog om Stockholmsregionens framtid? 98 1 Program för Regionplan 2000 för Stockholms län 98 2 Debatten om Stockholmsregionens framtid 99 1 Ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration i Stockholmsregionen Statistik Årsstatistik 95 för Stockholms landsting Årsstatistik 96 för Stockholms landsting Årsstatistik 97 för Stockholms landsting Årsstatistik 98 för Stockholms landsting Årsstatistik 99 för Stockholms landsting Plan Regionplan 1991 Regionplan1991, bakgrund Regionplan 1991, sammanfattning Regionplan 1991, sammanfattning, engelsk Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, s tockholm Tel Fax e-post: rtk@rtk.sll.se Miljömärket

3 Förord Denna rapport ingår i RTK:s arbete med scenarieteknik. Tekniken tillämpas för att skapa en handlingsberedskap inför olika möjliga utvecklingsvägar i framtiden. Scenarierna görs på års sikt och syftar inte till att vara en prognos, utan bygger framför allt på icke-numeriska antaganden om förändrade förutsättningar i omvärlden. Resultatet skall bland annat bli opolitiska, trovärdiga och konsistenta men tydligt åtskiljbara scenarioberättelser. I denna del av scenarioarbetet står utbildningsproblematiken i fokus. Sverige och i synnerhet Stockholmsregionen framstår alltmer som det land och den huvudstadsregion som redan nu, och ännu mer i framtiden, kommer att halka efter de flesta andra länder och huvudstadsregioner i EU/OECD i utbildningshänseende. På grund av bristen på utbildningsmöjligheter i Stockholmsregionen skattas därför också behovet av fler utbildningsplatser, givet den befolkningsutveckling vi hittills har haft i regionen. Med olika kvalitativa och kvantitativa utvecklingsförlopp av betydelse för utbildningssystemet, individen och arbetsmarknaden målas fyra alternativa scenarier upp Gröna Vågen, Ankaret, Skärmen och Europa. Alla fyra kan inträffa, beroende på vilka drivkrafter och faktorer som kommer att råda under de närmaste 20 åren. Offentlig resurstilldelning, aktörer och institutionella förhållanden, inriktning och efterfrågan, behov av livslångt lärande, migration samt inte minst utvecklingen inom IT-branschen, är några av de variabler som kan tänkas påverka utvecklingen på olika sätt. Resultatet blir fyra mycket levande och trovärdiga berättelser, som alla framstår som både önskvärda och icke önskvärda. I Gröna Vågen minskar Stockholm i betydelse och resten av landet ökar sin befolkning. I Ankaret styrs utbildningssektorn av staten, men möter ökande konkurrens från den privata sektorn och från utlandet. Skärmen innebär en kraftig tillväxt i regionen och stor valfrihet bland privata alternativ. Det fjärde alternativet, Europa, presenterar en berättelse om gemensam europeisk utbildningspolitik, regionalisering och traditionella universitet. Rapporten har utarbetats av Christer Hallerby och Helene Norberg, SMG. Projektledare vid RTK har varit Ulla Moberg. Stockholm i juni 1999 Bo Malmsten Regionplanedirektör

4 4 Innehåll Bakgrund och syfte 5 Projektets uppläggning och metodik 6 Metod och modell för omvärldsanalysen 7 Scenariometoden möjliga framtider 9 Del 1: Scenarier 11 Utgångspunkter för scenarierna 11 Scenariokors och scenarier 15 Scenario A Gröna Vågen 18 Nya aktörer och nationella strukturer 18 Utbildningspolitiken och utbildningssektorn 19 Kvantifierad utveckling Gröna Vågen 22 Högre utbildning, scenario A 23 Scenario B Ankaret 24 Traditionella aktörer och nationella strukturer 24 Kvantifierad utveckling Ankaret 26 Högre utbildning, scenario B 27 Scenario C Skärmen 28 Nya aktörer och internationella strukturer 28 Kvantifierad utveckling Skärmen 32 Högre utbildning, scenario C 32 Scenario D Europa 33 Traditionella aktörer och internationella strukturer 33 Kvantifierad utveckling Europa 36 Högre utbildning, scenario D 36 Del 2: Omvärldsanalys 37 Verksamheten i dag 37 Ungdomsskolan 37 Högskolan/Universitet 38 Folkhögskolan 42 Privat utbildning 43 Utbildning på jobbet 44 Arbetsmarknadsutbildning 45 Förändringskrafter i omvärlden 46 Teknisk utveckling 47 Nya aktörer 49 Arbetsmarknadens utveckling 50 Foreword, Background and Objectives 52 Bilaga 1: Intervjuade personer 54 Bilaga 2: Drivkrafter och faktorer som påverkar matchningen 54

5 Bakgrund och syfte 5 I denna rapport redovisas en scenariostudie över utbildningssektorns framtida utveckling i Stockholmsregionen. Det är fyra mycket olika men möjliga framtider som beskrivs. Rapporten har tagits fram av SMG Consulting på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm. SMG:s uppdragsansvariga har varit Christer Hallerby och Helene Norberg. Projektansvarig hos beställaren har varit Ulla Moberg. Vi har haft en bred ansats och definierat utbildningssektorn som såväl ungdomsskola och högre utbildning som den privata utbildningsmarknaden. Arbetet med att utveckla scenarierna föregicks av en omvärldsanalys där vi fokuserade på olika identifierade drivkrafter och faktorer som påverkar och förändrar utbildningen i framtiden. Omvärldsanalysen redovisas efter scenarierna i rapportens del två. Ett av Regionplane- och trafikkontorets (RTK) huvudprojekt är Regionplan I den version av Regionplan 2000 som kontoret för närvarande arbetar med skall utbud och efterfrågan på utbildningsmarknaden ingå. Dessutom kommer utbud och efterfrågan på kompetens och utbildade personer att analyseras. Man vill därför fånga in möjliga framtida vägar för kompetensutveckling i Stockholmsregionen, genom att använda scenarioteknik. Kompetens- och utbildningsfrågor tillhör de viktigaste faktorerna för regionens utveckling. Syftet med att använda scenarioteknik på detta område är att ge en bild av olika alternativa troliga utvecklingsvägar. Viktiga frågor som utgångspunkt i arbetet är t ex: Vad finns det för troliga utvecklingsvägar för utbildning och kompetensutveckling i Stockholmsregionen, vid varierande offentlig resurstilldelning? Hur ser de institutionella förhållandena ut? Vilka är aktörerna på utbildningsmarknaden? Till hur stor del är utbildning och kompetensutveckling offentligt finansierade? Inriktningen på utbildningen. Vilken typ av kompetenser kommer att efterfrågas av näringslivet och den offentliga sektorn i framtiden? Vilken typ av utbildning kommer att efterfrågas av individerna? Olika aktörers förmåga att styra utbudet på utbildningsmarknaden; näringslivet, individerna, den offentliga sektorn. Vidareutbildningens omfattning, inriktning, organisation och finansiering. Hur hanteras behovet av livslångt lärande? Inflyttning av högutbildade och behovet av denna inflyttning, samt inflyttning av lågutbildade och dess påverkan på arbetsmarknaden. Arbetets fokus har alltså huvudsakligen legat på strukturella frågor, t ex vad som långsiktigt styr utbud och efterfrågan av utbildning. Vi har mera rudimentärt behandlat frågor om skolans inre arbete som t ex ledning, lärarrollen, pedagogik och betygssystem. När frågor av den sistnämnda typen finns med i scenarierna är det mest för att ge sammanhang och tydlighet i hur också strukturella förändringar kan ge följdverkningar för när, var och hur undervisningen bedrivs. IT-utvecklingen är ett exempel på en sådan mycket stark drivkraft där effekterna kan bli omvälvande både för strukturen av hela utbildningssektorn och för hur undervisningen praktiskt kommer att bedrivas i framtiden.

6 6 Projektets uppläggning och metodik Inledning Projektets fas 1 bestod av en omvärldsanalys där utbildningssektorn definierades och avgränsades. En kartläggning gjordes sedan av verksamheten i dag och de drivkrafter och faktorer som kan komma att förändra förutsättningarna i framtiden. Den modell som användes finns utförligt beskriven i nedanstående metodavsnitt. Underlaget till omvärldsanalysen kommer från en omfattande deskresearch men också från ett antal intervjuer med centrala personer från utbildningsinstitutioner och myndigheter samt även andra aktörer. Det var i de flesta fall mycket stimulerande diskussioner där de intervjuade inte enbart delade med sig av sina omfattande kunskaper utan också frikostigt förmedlade tankar och idéer om framtiden. En förteckning av de personer som intervjuats finns i bilaga 1. Omvärldsanalysen utgjorde sedan underlag för projektets fas 2 där scenarierna utvecklades. Den scenariometodik som SMG använder finns utförligt beskriven i denna rapports metodavsnitt nedan. Här skall inledningsvis dock betonas att scenarierna är kvalitativa, alltså huvudsakligen olika berättelser om framtiden. Berättelserna skall vara distinkt åtskilda men samtidigt trovärdiga och inbördes konsistenta. Varje scenario avslutas med en redovisning av kvantitativa data. Vi använder dock vanligtvis kvantifieringar mest för att illustrera och tydliggöra berättelsernas olika förlopp och effekter. Dessa kvantifieringar grundas på den kunskap vi har om historiska data mm men är inte beräknade ur några ekonometriska modeller. De är i princip intuitivt satta i konsistens med de olika scenarierna men har utförts så att de också är konsistenta med befintliga ingångsvärden (den faktiska situationen idag) och dessutom konsistenta inbördes. Det gäller i detta scenarioprojekt för mått som anges för bruttoregionprodukt, arbetslöshet, sysselsättning etc. Här har vi dock också kompletterat med mer omfattande beräkningar för dimensionering, utbildningsintensitet etc. Dessa data kommer från en beräkningsmodell baserad just på de uppskattningar som görs av ekonomisk utveckling, in- och utflyttning i regionen etc i de olika scenarierna. De larmsignaler som dessa beräkningar enligt vår mening ger upphov till, bör i högsta grad tas på allvar. Rapportens uppläggning är sådan att i del 1 redovisas scenarierna och i del 2 omvärldsanalysen. Metodiken för scenarierna respektive omvärldsanalysen finns beskrivna nedan. Scenariodelens inledande avsnitt Utgångspunkter för scenarierna kan ses som en sammanfattning av omvärldsanalysen. Här dristar vi oss till att göra en del värderingar och till att ha synpunkter på några av de mest avgörande frågeställningarna inför framtiden. Detta avsnitt kan läsas fristående och rekommenderas till den som snabbt vill få en överblick över några av de viktigaste frågeställningarna som behandlats i projektet.

7 Metod och modell för omvärldsanalysen 7 Verksamheten i dag Utbildningsmarknaden består av både offentliga och privata aktörer. Vi skiljer här på den reguljära utbildningsmarknaden och den privata. Den förstnämnda karakteriseras av att den är offentligt finansierad, samt ger en formell examen och rätt till studiefinansiering. På den privata marknaden får eleven normalt själv stå för både studiefinansieringen och kostnaderna för utbildningen. Vissa utbildningar ger diplom och någon form av certifiering, vars värde beror på hur starkt utbildningens varumärke är, men ingen formellt giltig examen. Den privata utbildningen kan syfta till att utveckla en kompetens för professionell användning eller för privat bruk (eller enbart för nöjes skull!). Utbildning kan även ske i anslutning till arbetet. Denna kompetensutveckling kan vara oplanerad, dvs inte bestå av någon särskild utbildningsinsats utan mer i form av en lärande organisation, men den kan även vara i form av undervisning och kurser i arbetsgivarens regi. Dessutom kan kompetensutvecklingen på arbetet interagera med både den privata och reguljära marknaden när arbetsgivaren köper kurser på dessa marknader. Slutligen betraktar vi arbetsmarknadsutbildningen som ett väsentligt inslag på dagens utbildningsmarknad. Arbetsmarknadsutbildningen bedrivs dels i AMS regi, men kan även förläggas till den privata och delar av den reguljära utbildningen. Många av de arbetsmarknadspolitiska utbildningsinsatserna är inriktade mot praktik och lärande på ett arbete. Reguljär utbildning: Ungdomsskolan Universitet, högskola Folkhögskola Utbildning på jobbet: Planerad Oplanerad VERKSAMHETEN I DAG Privat utbildning: Professionellt bruk Personligt bruk Förändringskrafter i omvärlden Vi har identifierat fyra typer av drivkrafter som på ett avgörande sätt påverkar såväl efterfrågan, utbud som inriktning av utbildning. De utgör därför hörnpelare i den modell som ligger till grund för omvärldsanalysen. Den första kritiska drivkraften som identifierats är politiska villkor. En av de viktigaste faktorerna i denna kategori är finansieringsformerna. En annan är det legala ramverk som omger främst den reguljära utbildningen. Detta ramverk är t ex avgörande för konkurrensen mellan de offentliga och de privata aktörerna om den växande utbildningsmarknaden. Även individernas löne- och skattenivåer tillhör de politiska villkor som har ett stort inflytande på utvecklingen. Teknisk utveckling är nästa kategori som identifierats som kritisk. Här är IT en av de mest påverkande faktorerna. IT inverkar på såväl pedagogik som t ex lokalbe- Arbetsmarknadsutbildning FAKTORER ATT BELYSA Finansieringsformer: Offentlig, stiftelser, arbetet, plånboken Aktörer: Utbildningsanordnare (privata, offentliga, ideella) Studerande/elever (antal, ålder, kön, bakgrund) Inriktning: Vad, var och hur

8 8 hov och -utformning. Den pedagogiska utvecklingen är också viktig i sig själv, där nya rön från medicinsk, psykologisk och pedagogisk forskning bidrar till att göra undervisningen både effektivare och mer ändamålsenlig för samhällets krav. Nya aktörer är ytterligare en kategori som kan få en stark inverkan. Nya aktörer kan t ex vara utländska universitet som via Internet erbjuder utbildning. Det kan också vara branschglidning t ex edutainment, en blandning mellan utbildning och underhållning. Nya privata aktörer kan växa fram i takt med att samhället blir alltmer kunskapskrävande, samtidigt som de offentliga resurserna inte kan förväntas bli mindre ansträngda. Arbetsmarknadens utveckling både påverkar och påverkas av utvecklingen på utbildningsmarknaden. Strukturen på ekonomin; dess näringsliv och förvaltning, styr kraven och efterfrågan på kompetens. Utbildningsmarknadens aktörer påverkas, vid gällande system, i högre grad av samhällets och individernas efterfrågan på utbildning, än av politisk planering. Samtidigt får vi ett näringsliv med den kompetens och inriktning som erbjuds. Ett lands komparativa fördelar kan åtminstone delvis påverkas, och utbildning är ett av de mest använda medlen att för utveckla en internationell konkurrenskraft i önskad riktning. Idag utökas t ex utbudet av kompetens inom naturvetenskapliga och tekniska områden genom politiska åtgärder. Arbetsmarknaden påverkas också av faktorer som t ex värderingar, demografi och jämställdhet. Värderingar som berör inställningen till utbildning och lärande ger samhällets utbildningsnivå och utbildningens inriktning. Jämställdhet är exempel på en värdering som inverkar på vad vi utbildar oss till. Demografin påverkar mest kvantitativt och i tiden; hur många vill ha utbildning och när vill de ha den? Drivkrafterna interagerar med varandra; de politiska villkoren påverkar möjligheterna för nya aktörer att växa fram; arbetsmarknadens utveckling och krav påverkar den pedagogiska utvecklingen samt utbildningens form och innehåll; den tekniska utvecklingen påverkar inte bara utbildningsmarknaden utan även den ekonomiska strukturen i samhället; de politiska villkoren påverkas slutligen av folkviljan. Modellen i sin helhet Den ovan beskrivna modellen kan illustreras: Politiska villkor Teknisk utveckling Verksamheten i dag Nya aktörer Arbetsmarknadens utveckling I omvärldsanalysen beskrivs och analyseras verksamheten idag och de fyra hörnpelare som utgör modellens kritiska drivkrafter.

9 Scenariometoden möjliga framtider 9 Det finns olika sätt att försöka blicka in i framtiden. Ett är prognoser. Det bygger i stor utsträckning på att man skriver fram trender och räknar fram framtiden. Med kunskap om antalet nyfödda barn de senaste åren kan vi prognostisera hur lågstadiet bör dimensioneras om sju år. Ett annat är visioner. Det är ett uttryck för vilja och ambition att forma framtiden. Nästan alla idéburna organisationer och många företag har visioner. De pekar ut färdriktningen och kan mobilisera engagemang och energi. Men strängt taget är visioner inte försök att beskriva framtiden, de är beskrivningar av hur man vill att den skall gestalta sig. I tider av stora och fundamentala förändringar kan prognoser lätt visa fel. När trendbrotten förekommer ofta blir trendframskrivningar lätt missvisande. Ett kompletterande eller alternativt sätt att försöka förstå framtiden erbjuder då scenariometoden. Scenarier är berättelser om olika möjliga framtider. De är inte förutsägelser om framtiden eller uttryck för hur man vill att framtiden skall bli. Ett bra scenario är inte nödvändigtvis ett som i efterhand har visat sig bli verklighet. Bra scenarier är sådana som nu formulerar de viktiga frågorna om framtiden, som ökar förmågan att tidigt se viktiga förändringar och nya trender. Bra scenarier minskar risken för tunnelseende. De höjer beredskapen och ökar flexibiliteten. Man brukar ställa upp vissa kriterier för bra scenarier: varje berättelse skall logiskt hänga ihop; den skall var internt konsistent scenarierna skall vara rimligt trovärdiga spännande, intresseväckande men inte science fiction scenarierna skall skilja sig tydligt från varandra; man arbetar av pedagogiska skäl ofta med 3 4 olika scenarier scenarierna skall också vara relevanta för den specifika frågeställning eller institution som studeras; scenarier är inte berättelser i största allmänhet om framtiden.

10 10 Scenarierna nedan reflekterar alltså inte vad som omvärldsanalytiker vill skall hända. Inte heller reflekterar de vad vi tror kommer att hända. De reflekterar i stället olika alternativ för vad som möjligen kan hända. Kriteriet för om scenarierna är användbara är om de möjliga framtider som presenteras är sådana, att den strategiska planeringen stärks av att man tänker sig in i de möjliga framtidsvärldarna. Det kan ske på flera olika sätt. En av scenariometodens fördelar är att den inbjuder till att tänka det otänkbara. Den kan alltså ses som en del i en beredskapsplanering, att försöka förutsäga sådant som annars skulle bli överraskningar är den existerande strategin robust, klarar den sådana händelser? En annan fördel är att man tänker i alternativa framtider klarar strategin flera olika händelseförlopp, eller litar den till att en viss händelsekedja måste förverkligas? En tredje fördel är att metoden ger ledning för hur man inte bara skall anpassa sig till omvärlden, utan också påverka den finns något scenario som måste undvikas eller finns något som man helst vill uppnå, och hur bär man sig åt för att nå detta mål? Ett scenarioprojekt genomförs i olika faser: 1 En research- och kunskapsinsamlingsfas. I detta projekt så gjordes den i form av den i det föregående redovisade omvärldsanalysen. 2 Koncentrationsfas. Ur omvärldsanalysen drar vi fram de viktigaste faktorerna och drivkrafterna som påverkar utvecklingen i framtiden. Ett urval av de drivkrafter och faktorer som identifierades i den här studien redovisas i bilaga 2. Med drivkrafterna som utgångspunkt vaskar vi fram de två dominerande dimensioner som skall vara styrande för scenarioberättelserna. Dessa bildar sedan det så kallade scenariokorset (se nästa avsnitt). 3 Vidareutveckling. Med scenariokorset som grund utvecklas sedan olika scenarioberättelser. De olika drivkrafterna och faktorerna vävs ihop till fyra distinkt olika berättelser om framtiden.

11 Del 1 Scenarier 11 Utgångspunkter för scenarierna Inriktning Dagens skoldebatt handlar till stor del om skolans inre arbete. Hur läroplanen omsätts i praktiken, lärande och pedagogiska metoder, lärarens/pedagogens roll, rektorns och skolledningens ledarskap eller brist på ledarskap. Detta är frågeställningar som också berörs i våra scenarier men huvudsaken har här varit att studera de faktorer och drivkrafter i omvärlden som kan komma att påverka skola och utbildning samt vilka förändringar detta kan leda till. Tidsperspektivet, 30 år, som vi fått i uppdrag att arbeta med är mycket långt. Det kan vara ett rimligt perspektiv när man jobbar med infrastruktur och bebyggelse men för en dynamisk sektor som utbildning, där utvecklingen kan bli revolutionerande även på års Antal elever genom utbildningssystemet Årskurs 9 Ht-96 Gymnasiet Högskola 37% Åk 9: % 1997 yrkesförberedande: IP 0,75x38% studieförberedande: : % över 21 år +/-30% flyttningar =10000 sikt, är det en väl lång tid även för scenariometoden. Vi har därför valt att i de olika scenarioberättelserna beskriva en utveckling fram t o m ungefär år Varje scenario avslutas med en sammanställning av kvantitativa data för att tydligare illustrera i vilken riktning de olika berättelserna utvecklas. Självfallet blir det spekulativa inslaget starkare ju längre fram vi går i tiden. För en bakgrund till hur dessa kvantifieringar är framtagna hänvisas till rapportens inledning och avsnittet Uppläggning och genomförande. Vi har som underlag simulerat genomströmningar i utbildningssystemet framåt i tiden för de som började årskurs 9, började årskurs 1 samt föddes under Se nedanstående figurer. Antal elever genom utbildningssystemet Årskurs 9 Ht-96 Gymnasiet Högskola 37% Åk 1: % 2005 yrkesförberedande: 8600 IP 0,75x38% studieförberedande: : % över 21 år +/-30% flyttningar = Antal elever genom utbildningssystemet Nyfödda 1996 Gymnasiet Högskola 37% nyfödda: % 2012 yrkesförberedande: 7900 IP 0,75x38% studieförberedande: : % över 21 år +/-30% flyttningar =12 000

12 12 Förutsättningar att övergången till gymnasiet fördelas procentuellt som ht 96 att andelen som går ut gymnasiet är lika stor som ht 96 att övergången till högskola i Stockholm ser ut som ht 96 att ut- eller inflyttningar i regionen för att börja högskolan tar ut varandra att åldersfördelningen vid intagningen till högskolan är densamma som ht 96 Scenariofrågeställning I själva scenarioarbetet har vi utgått från den grundläggande frågeställningen: Hur kommer samhällets framtida kompetensbehov att matchas av utbildningssystemet och andra alternativ till kompetensutveckling? Faktorer och drivkrafter Ur omvärldsanalysen har vi identifierat olika faktorer och drivkrafter som har betydelse för denna frågeställning (se bilaga). De allra tyngsta drivkrafterna är demografi och rörlighet, kunskapssamhället, arbetsmarknadens utveckling, informationsteknologins genomslag, globalisering/internationalisering, aktörer i utbildningssektorn (som i viss mån också handlar om privat eller offentlig styrning). demografi och rörlighet En fortsatt tillväxt i Stockholmsregionen sätter stora krav på utveckling av utbildningssystemet. Inflyttningsöverskottet gör att regionen bör planera efter en kontinuerlig expansion, även om de stora årskullar som nu går igenom ungdomsskolan ger en puckel som gör att man om några år säkert tillfälligt kan minska på dimensioneringen. Stockholmaren är högre utbildad än svensken i genomsnitt. I Stockholmsregionen finns en kvalificerad arbetsmarknad som lockar många, som fått sin utbildning på andra håll i landet, att flytta hit. På detta sätt klaras matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad. Men det finns också flera larmsignaler som visar att de ungdomar som växer upp i Stockholmsregionen missgynnas på ett sätt som kan ge problem på arbetsmarknaden i framtiden. Redan i dag stängs många stockholmsungdomar ute från högre utbildning p g a platsbrist. Hösten 1997 kunde endast 35 procent av 19-åringarna gå direkt från gymnasieskolan till högre utbildning, jämfört med cirka 60 procent åren Detta beror inte på bristande intresse. Många som söker kommer inte in, konkurrensen om utbildningsplatserna är högre i Stockholm än på andra högskoleorter och följaktligen blir intagningspoängen jämförelsevis höga. Stockholmsungdomarna förefaller också trögrörligare än ungdomar från andra håll i landet, man är mindre benägna att flytta från hemorten till studieorter med lägre antagningspoäng. Antagningssystemet har också p g a politiska beslut gynnat äldre sökande på bekostnad av yngre. En utbildningspolitik med regionalpolitisk utgångspunkt som satsar på högskoleutbildningen ute i landet och samtidigt dämpar en nödvändig utbyggnad i Stockholm riskerar därför att helt förfela sitt syfte. Rörligheten och suget till den kvalificerade arbetsmarknaden i Stockholmsregionen ökar om de ungdomar som växer upp här inte får en tillräckligt kvalificerad utbildning. Ett memento är också att Sverige har lägre andel högskoleutbildade än flera andra OECD-länder. De yngre åldersgrupperna är nu också sämre utbildade än de äldre. I Stockholms län hade år 1996 endast 14 procent av åringarna en högskoleutbildning på tre år eller mera. Motsvarande siffra för åringarna var drygt 20 procent. Verkliga problem får vi när de stora årskullarna som nu går igenom ungdomsskolan om några år når fram till den eftergymnasiala utbildningen. Planerar och dimensionerar vi inte för att klara den puckeln så kommer många ungdomar att förmenas den konkurrenskraftiga utbildning som krävs på den framtida arbetsmarknaden, se nedanstående diagram Antal högskolenybörjare högskola

13 13 Förutsättningar Utgångspunkt är antal födda i Stockholmsregionen Behov av högskoleplatser med intagning på samma nivå som ht 96 med hänsyn taget till födda t o m 1997 Flyttströmmar före högskoleåldern antas ta ut varandra 75 procent går ut gymnasiet 38 procent av de som går ut gymnasiet går vidare till högskola inom tre år 50 procent av högskolenybörjarna är 21 år eller yngre kunskapssamhället Länge under 1900-talet präglades utbildningssystemet i huvudsak av en sekventiell syn på utbildning. Man förberedde sig för yrkeslivet genom att i skolan lära för livet och skaffa sig en grund att stå på. Detta tillfredsställde industrisamhällets behov. Vi hade ett selekteringssystem redan i ungdomsåren som försåg industrin och den offentliga sektorn med en hyfsat utbildad arbetar- och tjänstemannakader och några få högre utbildade specialister och chefer. Uppluckringen och förändringen av det systemet har varit på gång länge. Allt fler får möjlighet till längre och högre utbildning (dessutom senare i livet). Kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, studieförbund, kunskapslyft etc visar både på kunskapstörst och på behovet att komplettera grundutbildningen för en allt mer krävande arbetsmarknad. Nu i slutet av seklet ser vi behov inom allt fler sektorer av ständig och kontinuerlig vidareutbildning för att hänga med i utvecklingen. Vilken blir då samhällsuppgiften när vi går från industrisamhälle till kunskapssamhälle, från att lära för livet till livslångt lärande? Är huvuduppgiften främst att utveckla samhällsstyrda institutioner för att möta kraven eller att öppna för marknadslösningar? Många ser det fortfarande som en tydlig samhällsuppgift att klara matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad. Detta är i mycket ett arv ifrån industrisamhället. I kunskapssamhället med ett allt mer fragmenterat och flexibelt arbetsliv (se nedan) blir det i hög grad individens eget ansvar att ha relevanta och konkurrenskraftiga kunskaper. I stället för massutbildning blir individuell profil och unikhet allt viktigare. Det gäller att se till att man är ständigt anställningsbar. Statsmakterna kan möjliggöra och underlätta för individen genom att förändra industrisamhällets institutionella system som arbetsmarknadspolitik, studiestöds- och socialförsäkringssystem etc. och anpassa dem till kunskapssamhällets behov av livslångt lärande. Innehållet i ungdomsskolan håller också på att förändras. Flera av de privata alternativen satsar hårt på att lära om lärande och personlig utveckling vid sidan av den traditionella undervisningen. Projekt och kunskapsinhämtning blir viktigare än klassrumsundervisning och pluggande. Kunskapsmål blir styrande i stället för strikta undervisningsplaner, klassammanhållning och stadieövergångar. arbetsmarknaden Det traditionella jobbet under industrisamhället karaktäriserades av fast arbetstid, reglerad lön och bestämd semester, och varade för många hela arbetslivet. Det fasta jobbet hos en bestämd arbetsgivare är fortfarande den helt dominerande anställningsformen och kommer säkert att så förbli för de allra flesta som är aktiva på dagens arbetsmarknad. Men fler och fler väljer eller tvingas välja andra anställningsformer. I Sverige ser vi i dag en tydlig trend med ett ökande antal egenföretagare och tillfälliga anställningsformer som projekt- och säsongsanställningar. I Stockholmsregionen är den i särklass snabbast växande branschen uppdragssektorn där vi bl a återfinner konsult- och personaluthyrningsföretag. Det finns mycket som tyder på att jobbet för många blir något helt annat i kunskapssamhället än i industrisamhället. Arbetsmarknaden blir flexiblare. Det blir betydligt lösare relationer. Dagens förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare ersätts av förhållanden mellan många interagerande uppdragsgivare och uppdragstagare, där rollerna kan förändras från dag till dag och över tiden. Det personliga nätverket blir viktigt, både för att få uppdrag och för att utveckla olika kunderbjudanden. I den här miljön blir kontakter, erfarenheter och kompetens de viktigaste konkurrensfaktorerna. Det gäller att ha en aktuell och gångbar utbildning samt att ständigt bygga på denna med ny kunskap för att vara anställningsbar. En grundläggande ungdoms- och ofta också högskoleutbildning är en nödvändig förutsättning men denna behöver byggas på och utvecklas under hela arbetslivet.

14 14 IT Informationsteknologin kommer enligt många att ha en revolutionerande betydelse för utbildningen och det handlar då både om struktur, pedagogik och innehåll. Datorn får en ökande och allt mer central roll i undervisningen både i ungdomsskolan och på universiteten. Vi befinner oss i dag i början på en utveckling där dagens teknik och pedagogiska innehåll redan om några få år kommer att betraktas som väldigt omogna. Vi kommer säkerligen att få se en expansiv utveckling av läromedel och hela utbildningspaket anpassade till informationsteknologin, persondatorn och Internet. Men det finns också risker, åtminstone kortsiktigt. Den allvarligaste risken ligger i att tappa kontrollen över kostnaderna när kraven på nya investeringar hela tiden ökar i takt med den tekniska utvecklingen. Ny utrustning blir snabbt föråldrad. Avskrivningstiden på persondatorer ligger idag i näringslivet på 2 3 år. Investeringskostnaden är också bara en mindre del av den totala kostnaden för en persondator. Tar vi med underhåll och behov av support så kommer man i dag upp i en årlig kostnad av kronor per PC i många företag. Det är viktigt att de satsningar som görs är en del av en medveten och övervägd strategi samt att upphandling och underhåll sköts av kompetent personal annars är riskerna stora för en galopperande kostnadsutveckling. Datorn underlättar informations- och kunskapsinsamling och stödjer därför ett projektorienterat arbetssätt i skolorna. Traditionell klassrumsundervisning kommer att bli mindre vanligt. Detta kommer troligen att kräva vissa ombyggnader för att morgondagens skolor skall fungera bättre. Å andra sidan kan lokalbehoven komma att minska, genom att en del av skolarbetet kan utföras hemma eller i andra lokaler. Informationsteknologin erbjuder också möjligheter att koppla samman undervisningen i en skola med utbildningsinstitutioner över hela världen, vilket öppnar nya möjligheter för pedagogiskt stöd, elevutbyte, projektgrupper etc. Mest revolutionerande är att tänka sig att datorn helt kan upphäva dimensionerna tid och rum. Detta öppnar helt nya möjligheter för distansundervisning. Både som komplement till den ordinarie undervisningen i skolor och universitet men också som helt självständiga utbildningsalternativ. Som påpekats tidigare har flera universitet världen över mastersutbildningar i ekonomi som kan följas via Internet. Stanford erbjuder en fullständig civilingenjörsutbildning mm. Vi ser i dag början på en revolution. I USA diskuterar man i vilken utsträckning universiteten överhuvudtaget kommer att erbjuda på platsen -utbildning och campus-miljö i framtiden. En intressant fråga är hur man i så fall kommer att lösa människors sociala behov, att träffas och att diskutera och pröva tankar etc. De mest visionära hävdar att detta också kan ske via nätet. De utbildningar som ges kombineras med diskussionsfora på Internet, både friare och strikt ämnesorienterade. Aktiv närvaro i dessa krävs för att få betyg. Här kommer troligen nya mellanformer att utvecklas, distansutbildning kombineras med viss tid på plats, studiecentra i större orter mm. Helt klart är att Internet kommer att erbjuda helt nya möjligheter för vidareutbildning och kunskapsutveckling. En tekniker t ex kommer att ha tillgång till en hel värld av utbildningsmöjligheter även inom ett begränsat specialområde, vid PC:n hemma och/eller på jobbet. internationalisering Vi talar i dag allmänt i samhället mycket om globaliseringen. Det är tydligt att vi här står i början på en utveckling också inom utbildningsområdet. I och med att Internet upphäver tid och rum så blir nationsgränserna mindre betydelsefulla. Universiteten och högskolorna i Stockholm kommer att möta konkurrens från de bästa amerikanska universiteten på ett mycket tydligare sätt än hittills. En möjlighet är att det växer fram internationella utbildningsinstitutioner med kursdeltagare från flera länder. I vissa moment reser och träffas man och i andra håller man kontakten och följer undervisningen via Internet. En viktig fråga är i vilken utsträckning språk och kostnader kommer att vara barriärer för utvecklingen. Här kan vi se att engelskan är utbredd i Sverige och att de flesta på gymnasie- och högskolenivå borde kunna följa undervisningen på det språket samt att kostnaderna för distansundervisning är betydligt lägre än för på platsen -undervisning. Vi kommer troligen också att se allianser över nationsgränserna. En utbildningsinstitution ger kurser via t ex universitet eller andra typer av kanaler i andra länder. Agenter och representanter kommer att arbeta med att sälja och marknadsföra utbildningar. Vi ser också en utveckling med internationella certifieringar av examina som gör det lättare för arbetsgivare att bedöma utbildningsbakgrund hos en arbetssökande. Det kan gälla

15 15 enskilda ämnen som språk och hela utbildningar som International Baccalaureat, en internationell ekonomiutbildning som erbjuds vid vissa gymnasieskolor också i Stockholmsregionen. En aspekt på internationaliseringen är EU. Utbildningspolitiken är idag främst en fråga för medlemsstaterna och ingen huvuduppgift för unionen. Det är dock tänkbart, att med en federalistisk utveckling av EU så får vi också en högre grad av integrering av utbildningspolitiken. En tanke är att vi kan få en europeisk studentexamen som skall vara gångbar i hela EU. Detta kan utvecklas till gemensamma kunskapsmål, läroplaner m m. En tänkbar händelseutveckling är att man på kontineten reagerar mot en anglofiering av utbildningssektorn, på samma sätt som har skett när det gäller kulturen, och att motåtgärder därvid börjar utvecklas i Bryssel. aktörer Utbildningssystemet i Sverige har alltsedan folkskolan infördes i stort sett varit en angelägenhet för den offentliga sektorn stat och kommun. Vi har i princip haft ett offentligt utbildningsmonopol från folkskolan t o m universitet och högskolor. Staten har också haft hand om i stort sett all arbetsmarknadsutbildning via AMU. För distansundervisning i etermedia har vi också haft monopol med TRU och senare Utbildningsradion. Studieförbunden har stått för en stor del av den frivilliga utbildningen med studiecirklar m m. De har formellt varit fristående men kan betraktas som åtminstone halvoffentliga, genom att flera haft en stark anknytning till politiska partier och verksamheten finansierats med statliga bidrag. Det privata inslaget har varit begränsat. Folkhögskolorna som kompletterat det formella utbildningssystemet har varit fristående med i huvudsak ideella organisationer som huvudmän. Vi har haft några privata korrespondensinstitut t ex Hermods. Handelshögskolan i Stockholm har styrts av en fristående stiftelse. Vi har haft en del fristående institut som jobbat med vidareutbildning i speciella nischer, t ex IFL, STF, IHM, IHR, Påhlmans m fl. Utbildningssektorn har alltså till sin struktur präglats av en under lång tid bestående stabilitet. På senare år har det dock börjat hända en hel del. Flera storföretag har inrättat egna utbildningsinstitut, högskolor, för att möta behoven av intern vidareutbildning. AMU upphandlar nu utbildning på den öppna marknaden. I Kunskapslyftet deltar många privata utbildningsföretag. Specialutbildningsföretag inom t ex dataområdet etableras och växer snabbt. Det har öppnats möjligheter för privata alternativ inom ungdomsskolan. Ett investmentföretag, Bure, har bestämt sig för att göra utbildning till ett av sina investeringsområden. Frågan är hur långt denna utvecklingen kommer att fortsätta. Vilken roll har stat och kommun om några år? Det är möjligt att tänka sig en utveckling där man helt drar sig tillbaka som utbildningsanordnare, och rollen i utbildningspolitiken inskränker sig till upphandling (fördelare av skolpeng), utvärdering och kvalitetskontroll. Skolorna skulle då helt drivas av privata företag och/eller andra fristående organisationer. Privata alternativ kan också komma att konkurrera med universiteten om eftergymnasial utbildning. En privat certifierad utbildning genomgången i ett företag med ett starkt varumärke kan på arbetsmarknaden bli väl så värdefull som en fil kand examen vid ett statligt universitet. Även universiteten kan då komma att kommersialiseras för att kunna konkurrera effektivare på hela utbildningsmarknaden. Å andra sidan kan man också tänka sig olika hinder för en sådan utveckling. Det kan vara lönsamhetsmässiga, som gör det mindre intressant för privata aktörer att gå in i t ex ungdomsskolan, men framförallt torde det i så fall bli fråga om olika politiska regleringar som sätter stopp för utvecklingen. Scenariokors och scenarier I alla våra scenarioberättelser har vi ett likartat födelsetal och liknande utveckling i botten. Vi har valt att inte göra rörligheten till och från regionen som styrande för de olika scenarierna. Den blir därmed istället en resultant. Vi förutsätter en fortsatt utveckling av kunskapssamhället även om takten och graden kan variera. Vi förutsätter också fortsatta strukturella förändringar på arbetsmarknaden, som en naturlig följd av att vi lämnar industrisamhället bakom oss. Vi förutsätter vidare att informationsteknologin fortsätter att dramatiskt påverka samhällsutvecklingen även om effekterna på utbildningssystemet kan ta sig olika uttryck i de olika scenarierna. Mera tydligt skiljande för de olika scenarioberättelserna (och därmed styrande för dem) är graden av internationalisering av utbildningssektorn och frågan om vil-

16 16 ken typ av aktörer som kommer att dominera utbudet. Dessa frågeställningar blir därför utgångspunkten för de dominerande dimensionerna. Vi får då fram nedanstående scenariokors: Nya aktörer Gröna Vågen Skärmen Nationella strukturer Internationella strukturer Ankaret Europa Traditionella aktörer På detta sätt får vi fram fyra olika scenarier som sammanfattas här men som beskrivs utförligare i nästa avsnitt: A Gröna vågen Utvecklingen i Sverige styrs av nationella värderingar. Det blir nej till EMU. Olika åtgärder sätts in för att dämpa tillväxten i Stockholmsregionen. I stället styrs aktivt resurser till landsbygden. Resultatet blir ekonomisk stagnation i Stockholmsregionen och inflyttningsöverskottet försvinner. Den dynamiska utvecklingen sker huvudsakligen utanför storstadsområdena där byalag etableras och utvecklas, bland annat med hjälp av olika statliga stödformer och ITsatsningar. Byalagen får en roll också vad gäller ungdomsutbildningen. I Stockholm minskar trycket genom att elevkullarna inte blir så stora. Vi får trots detta en kostnadskris i gymnasieskolan p g a stora investeringar och galopperande underhållskostnader orsakade av IT-utbyggnaden. Gymnasieskolan förblir kommunal medan en del alternativa aktörer släpps fram som utbildningsanordnare i grundskolan. Det sker en kraftig satsning på de regionala högskolorna. Ett särskilt nytt Internet-universitet etableras för att samordna all eftergymnasial distansutbildning. Detta möjliggörs bland annat av att verksamheten vid Stockholms universitet skärs ned. B Ankaret Utbildningssektorn är här väl förankrad i en svensk tradition med nationella mål, statlig styrning och kvalitetsuppföljning. I ungdomsskolan återfinns de viktigaste aktörerna i den offentliga sektorn där statliga myndigheter och kommuner har fortsatt betydande roller. Privata alternativ har svårt att göra sig gällande både p g a politiskt motstånd och svårigheter att nå lönsamhet. Det blir kris på lärarsidan. Särskilt svårt blir det att rekrytera lärarresurser på naturvetar- och teknikersidan. Stockholms universitet är pressat av en begränsad finansiering och stora ungdomskullar. Man satsar stort på distansundervisning och pedagogisk utveckling av besparingsskäl. Kvaliteten på undervisningen når dock inte upp till den internationella nivån och allt fler begåvade studenter väljer att studera utomlands. Detta möts med att universiteten i Sverige får en friare ställning och ökade möjligheter att agera kommersiellt vid sidan av det uppdrag man har när det gäller grundutbildningen. Problemet med växande braindrain kvarstår dock. C Skärmen Stockholms- och Öresundsregionen är de två mest expansiva tillväxtområdena i landet. Befolkningen i Stockholm ökar med mer än invånare under det första decenniet på 2000-talet. Bruttoregionprodukten stiger med i genomsnitt 3,5 procent per år. Ungdomskolan, från förskolan t o m gymnasiet, övergår helt i privat regi. Vi får en nationell skolpeng, vilket ökar möjligheterna att välja skola och att staten tar över finansieringen. Kommunernas roll när det gäller skolan begränsas till utvärderingar och kvalitetskontroll. Datorn blir det centrala undervisningshjälpmedlet och det sker en snabb och intensiv utveckling av pedagogik och läromedel. Utbildningen bedrivs efter nationella kunskapsmål och individuella studieplaner. Den eftergymnasiala utbildningen genomgår en revolution. Universiteten i Sverige får hård konkurrens av privata alternativ och internationella utbildningsinstitutioner. Distansutbildning (med vissa variationer) konkurrerar nästan helt ut traditionell på platsen -utbildning. Vissa varumärken på utbildning får en minst lika stark ställning som en traditionell högskoleexamen.

17 17 D Europa EU utvecklas i federalistisk riktning och vi får bland annat en gemensam europeisk utbildningspolitik. Syftet är att främja rörligheten inom EU. Vi får en gemensam europeisk läroplan, europeisk studentexamen och europeisk lärarlegitimering. Ansvaret för finansiering, utvärdering och kvalitetskontroll av ungdomsskolan läggs på regional nivå. Den nationella nivån marginaliseras i utbildningspolitiken. IT får genomslag i undervisningen men läroplanen ansluter till en kontinental tradition med stark betoning på allmänbildning och traditionella kunskaper. Bokens roll och läsandet betonas. De traditionella universiteten och högskolorna får en central roll i den europeiska utbildningspolitiken. EU satsar hårt på kvalitetsuppföljning och att stimulera konkurrensen mellan olika universitet i olika länder. Några får särskild status och särskilt stöd som unionsuniversitet för att kunna konkurrera med de bästa amerikanska universiteten. Från universitetens sida satsas också mycket, och framgångsrikt, på att utveckla campus-miljön för att stärka konkurrenskraften gentemot de nya Internet-alternativen. Foto: Denny Lorentzen, Pressens Bild AB

18 18 Scenario A Gröna Vågen Nya aktörer och nationella strukturer Övergripande utveckling Asienkrisen sätter djupa spår i världsekonomin, och en besvärlig situation även i Sydamerika späder på problemen. Efterdyningarna dämpar utvecklingen av världskonjunkturen flera år in på 2000-talet. Ryssland har svårt att utveckla ett åtgärdsprogram som är verkningsfullt. USA och Europa hankar sig fram utan någon egentligen ökning av arbetslösheten, och inflationen hålls i schack. I Europa får man viss draghjälp av en framgångsrik etablering av EMU. Sverige klarar sig sämre än genomsnittet i EU. Exporten hålls nere av den dämpade världskonjunkturen och konkurrensen från asiatiska företag vars produkter sjunkit ordentligt i pris. Arbetslösheten vänder på nytt uppåt under slutet av år Storbritannien och Danmark går med i EMU men Sverige beslutar efter en dramatisk och överraskande folkomröstning att säga nej. Resultatet blir 51 procent mot och 47 procent för. I omröstningen märks verkligen tudelningen av Sverige då ja-sidan klart vinner i storstadsområdena men har väldigt lite stöd i norra Sverige, i glesbygd och på mindre orter. Den politiska konflikten mellan storstäderna och mer glest befolkade delar av landet skärps. Det nya skatteutjämningssystemet som antogs under 1999 kom att klart missgynna Stockholmsregionen. Men detta var bara början på en lång rad åtgärder för att, som det for- mulerades, få en jämnare och mera rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i landet. Arbetslösheten stiger mest utanför storstäderna. I Stockholms- och Öresundsregionen är utvecklingen fortfarande under 2001 positiv. Tillväxten har mattats men arbetslösheten fortsätter att sjunka. Detta understryker de politiska kraven på en rättvisare fördelning av tillväxten. Centerpartiet lägger under hösten 2001 fram ett valprogram där denna inriktning är tydlig. Andreas Carlgren sa redan i en intervju i Dagens Nyheter i december 1998 att hela Sverige nu är på väg att ändra ansikte. Det är den mest dramatiska förändringen av landet som skett sedan 60-talet. Betänk att 210 av landets 280 kommuner avfolkas. Samtidigt växer Storstockholm varje år motsvarande en norrländsk stad. Sverige är Europas mest landsbygdsfientliga land Denna utveckling är destruktiv både för Stockholm och landet i övrigt. Storstadsproblemen blir gigantiska medan landsbygden dör. Regeringen svarar genom att våren 2002 lägga fram ett krispaket med i huvudsak tre tunga delar: 1 En fortsättning på det kommunala omställningsprojektet regeringens gröna investeringsstöd där 5,5 miljarder delades ut under mandatperioden fram till Nu tänker regeringen satsa rejält, 100 miljarder per år under en femårsperiod, på gröna jobb och olika glesbygdsprojekt. På det sättet tänker sig regeringen få fart på byggandet som en motor för att öka den inhemska efterfrågan och stimulera sysselsättningen i glesbygden. 2 Det införs en subventionering vid köp av olika hushållstjänster, det kan gälla städning, trädgårdsarbete etc. 3 En kraftigt ökad satsning på de regionala högskolorna

19 19 och universiteten i Växjö, Karlstad, Östersund, Sundsvall, Umeå och Luleå. Resultatet i riksdagsvalet år 2002 tolkas som ett starkt stöd för det som nu kommit att kallas för den nationella utjämningspolitiken. Under valperioden fram till 2006 kommer ytterligare åtgärder för att utveckla landsbygden och dämpa tillväxten i främst Stockholmsregionen. Vi får bl a en ny utflyttning av statliga verksamheter. Detta motiveras bl a av att IT- och telekommunikationstekniken nu är så utvecklad att den geografiska lokaliseringen har mindre betydelse för verksamhetens bedrivande. Naturvårdsverket och Riksförsäkringsverket flyttas till Örebro. Arbetarskyddsstyrelsen och Riksrevisionsverket till Blekinge. AMS och Riksskatteverket till Mellannorrland. Patent- och registreringsverket och Högskoleverket till Jämtland. SIDA utlokaliseras till Tensta/ Rinkeby. Landsbygdsutveckling Glesbygds- och regionalpolitiken blir verkligen framgångsrik. Byalagen som började växa fram spontant på många håll i landet under 1990-talet får igång många olika slags aktiviteter. Glesbygdsrörelsen växer och blir under 2000-talets första decennium Sveriges i särklass största och dominerande folkrörelse. Många riksdagsoch regeringsledamöter har sina rötter i denna rörelse. Aktiviteterna är skiftande. Det finns statsbidrag för sociala nätverk i byar som drabbats av utflyttning flera år i följd. AMS ger bidrag till tvååriga projektanställningar för s k nätverkskoordinatörer i byalag. Byalagen organiserar sociala aktiviteter som matlag, dans och fritidsverksamhet för barn och ungdom. Samordning av inköp och persontransporter underlättas och stimuleras. Andra långtidsarbetslösa organiseras i lokala energi- och miljöprojekt. De kommunala omställningsbidragen underlättar investeringar i lokal energiproduktion och avfallshantering, urinseparering etc. IT-revolutionen och generösa statliga lokaliseringsstöd gör också att allt fler företagsetableringar sker i glesbygdsområden. Det handlar om utflyttning av många fåmansföretag eller delar av företag som distansarbetar med hjälp av IT, men det sker också flera industrietableringar med mycket specialiserade nischer och som jobbar på hela världsmarknaden. Marknadsföring och kundkontakter sker via Internet. Byalagen utbyter idéer med varandra via Internet. Glesbygdsmyndigheten har inrättat en särskild databank för byalagsidéer, egentligen verksamheter som ligger nära kooperationen då de är ett mellanting mellan kommersiell affärsverksamhet och ideell föreningsverksamhet. De flesta byalag har egna hemsidor med anslagstavlor och debattarenor där man kan koppla sig vidare till företag och föreningar. Många orter klarar sig helt utan livsmedels- och andra butiker. Folk handlar via Internet och genom att försändelserna omlastas i ett transportnätvek med flera hubbar kan varuförsörjningen samordnas för en hel byggd och transportkostnaderna hållas nere. Flera kommuner ger också bidrag till privata dagis, skolor och vårdhem där föräldrar och anhöriga själva driver verksamheten. En särskild anställningsform inrättas där anställda i sådan verksamhet befrias från inkomstskatt och sociala avgifter (förutom en obligatorisk pensionsavgift). Skattetryck, offentliga sektorn m m De stora statliga utgifterna för glesbygdssatsningarna ger litet utrymme för reformering av skattesystemet. Skattetrycket i Sverige förblir i internationella jämförelser högt över 50 procent. Internationella företag väljer att i stor utsträckning förlägga huvudkontors- och forskningsfunktioner utomlands för att, som man säger, kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Många svenska ungdomar väljer också att efter avslutade högskolestudier arbeta utomlands inte sällan i svenska företag. Regeringen genomför i början på 2000-talet en reform i syfte att dämpa skattetrycket och samtidigt höja kompetensnivån. Alla inkomsttagare får möjlighet att dra av högst kronor per år för olika vidareutbildningar. Utbildningspolitiken och utbildningssektorn Det blir allt vanligare att förskola och grundskola anordnas i enskilda former. Många byalag driver verksamheten i kooperativ form. Även i städerna drivs flera av skolorna av föreningar och stiftelser. För de flesta föreningar är det pedagogiska innehållet drivkraften och ett

20 20 par riksorganisationer har bildats med utbildning och pedagogik som bärande idé. Även studieförbund som ABF och Vuxenskolan har gått in som utbildningsanordnare i några kommuner. Detta har ofta varit kontroversiella beslut men studieförbunden hävdar att de numera är i stort sett avpolitiserade och inte längre har någon formell anknytning till politiska partier. Tillstånden har dock ofta delats ut parallellt för olika skolor till ABF och Vuxenskolan. Medborgarskolan har avstått från att gå in på det här området och inriktar sig istället på privata företag och exklusivare utbildningar till privatpersoner i storstäderna. Privata företag som Pysslingen och Vittra driver grundskolor på många håll. Det är alltså en mångfacetterad bild som växer fram när det gäller huvudmannaskapet för grundskolan. Vi har privata och offentliga aktörer. Vi har företag, föreningar, stiftelser och byalagskooperativ. I Stockholms södra förorter har man också börjat bilda byalag för att kunna driva skolverksamhet i kooperativ och därmed komma i åtnjutande av de speciella statliga subventioner som gäller för sådan verksamhet. Utvecklingen när det gäller gymnasieskolan är inte lika snabb utan här är det huvudsakligen kommunerna som har ansvaret. Under den översyn av utbildningspolitiken som görs under år 2004 uppstår en debatt om det rimliga i att privatisera ungdomsskolan. I den kompromiss som uppnås mellan de politiska partierna blir det fritt fram för olika aktörer när det gäller förskola och grundskola, huvudsakligen därför att erfarenheterna är goda och utvecklingen redan gått så långt att det är svårt att driva utvecklingen tillbaka. När det gäller gymnasieskolan blir dock lagstiftningen mycket restriktiv. Här skall kommunerna ha ansvaret. Skolverket får dock möjlighet att i vissa fall ge dispens men då skall det finnas särskilda skäl. Flera byalag anordnar gymnasieutbildning på distans, oftast med gymnasieskolan i centralorten som huvudman. Grupper om fem ungdomar eller fler får sin utbildning på hemorten via Internet. Byalagen står för viss handledning och samordning men i övrigt följer man gymnasieutbildning på distans. Detta innebär att gymnasieskolans lokalbehov i centralorterna kunnat minskas ordentligt. Istället utnyttjas tomma lokaler i glesbygd och på mindre orter. Framåt har man i de allra flesta kommuner inte längre verksamhet i förskola och grundskola. Detta gäller för alla kommunerna i Stockholmsregionen. Gymnasierna drivs dock vidare i kommunal regi. I Stockholmsregionen är distansundervisning på gymnasienivå inte mer än en marginell företeelse. Närhetsprincipen gäller i princip för placering av elever i ungdomsskolan. Vissa gymnasieskolor i regionen har dock ett bredare upptagningsområde. Betygssystemet är nationellt och betyg sätts efter centralt fastställda kunskapsmål. Ytligt sett blir förändringen liten när det gäller gymnasieskolan under det första decenniet på 2000-talet. Inriktningen med studieförberedande och yrkesförberedande program ligger fast. Däremot sker det stora förändringar när det gäller undervisningens bedrivande. Klassrumsundervisning har blivit mer ovanlig. Istället är kunskapsinhämtning och kunskapskontroll individualiserad. En stor del av arbetet sker också i mindre projektgrupper. Alla gymnasieelever i Stockholmsregionen har tillgång till dator under skoltid, och den pedagogiska utvecklingen när det gäller att använda utbildningsprogram via Internet, skolornas egna servrar och CD-ROM har varit snabb och omvälvande. Tonvikt läggs på förmågan att samla in, ställa samman och analysera information. Den pedagogiska utvecklingen och IT-inriktningen i undervisningen ställer krav på lokalernas utformning. Klassrummen hör till det förgångna. Istället behövs individuella arbetsplatser både för lärare och elever, samtalsrum, grupprum, multimedia-centraler etc. Investeringarna i gymnasieskolan blir tunga för många kommuner. Flera skolor byggs om och behoven av datorer, servrar och nätverk driver ytterligare upp investeringskostnaderna. De flesta skolchefer och rektorer får också problem med dataunderhållet. De har stora svårigheter med att rekrytera kompetent personal, vilket också bidrar till att kostnaderna skjuter i höjden på ett okontrollerat sätt. Runt 2010 är kostnadskrisen i gymnasieskolan ett av de stora debattämnena i kommunerna. På många håll börjar också datorerna bli för gamla och fler och fler elever börjar använda egna bärbara datorer som är mångdubbelt effektivare än skolornas egna stationära. Detta upplevs som ett stort rättviseproblem för de elever som inte har råd med egna datorer. Kostnadsproblemen i gymnasieskolan uppstår trots att elevunderlaget är sjunkande. Den politik som förs i syfte att dämpa tillväxten i Stockholmsregionen och i