Förbundsstyrelsen. Nr 08/2014. Tid Fredagen den 14 november 2014, kl. 09:30-11:30 Plats Runda rummet, Hornsgatan 20, Stockholm.

Transkript

1 StyrelB PROTOKOLL Styrelsen Nr 08/ (22) Förbundsstyrelsen Tid Fredagen den 14 november 2014, kl. 09:30-11:30 Plats Runda rummet, Hornsgatan 20, Stockholm Närvarande Anders Knape (M) Elisabeth Unell (M) Pia Kinhult (M) Erik Langby (M) Sten Nordin (M) Suzanne Frank (M) Anders Ågren (M) Lennart Gabrielsson (FP) Helene Odenjung (FP) Carola Gunnarsson (C) Bengt Germundsson (KD) Ilmar Reepalu (S) Anders Henriksson (S) Anna Fransson (S) Peter Roslund (S) Karin Wanngård (S) Gert-Inge Andersson (S) Ulf Olsson (S) Heléne Fritzon (S) Ann-Catrin Lofvars (MP) Emil Broberg (V) Ordförande ersätter Birgitta Rydberg (FP) ersätter Monica Selin (KD) ersätter Lena Micko (S) ersätter Anneli Hulthén (S) ersätter Erika Ullberg (S) Icke tjänstgörande ersättare Jonas Ransgård (M) Peter Danielsson (M) Inger Källgren Sawela (M) Stefan Svensson (M) Stefan Svensson (M) Jonas Andersson (FP) Eva Nypelius (C) Kristina Jonäng (C) Kenneth Backgård (NS) Elvy Söderström (S) Peter Lindroth (S) Katarina Berggren (S) Karolina Skog (MP) Anna Hövenmark (V) Billy Bertilsson (SVG) Adjungerade ledamöter Mats Eriksson (M) Ingela Gardner Sundström (M)

2 Styrelsen (22) 139 Hemställan ang. pågående översyn av utvidgning av Sveriges strandskydd Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från beredningen för samhällsbyggnad i ärende 1 att avge hemställan till miljödepartementet angående den pågående översynen av utvidgningen av Sveriges strandskydd. 139 Hemställan strandskydd Dnr 14/ Jordbruks- och bostadsarrende några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (2014:32) Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från arbetsutskottet i ärende 2 att avge yttrande till justitiedepartementet över betänkandet Jordbruks- och bostadsarrende några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32). 140 Arrendeavgift och besittningsskydd Dnr 14/ Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från beredningen för primärvård och äldreomsorg i ärende 3 att avge yttrande till socialdepartementet över betänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23). 141 Rätt information Dnr 14/ Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50) Styrelsen beslutar med tillägg i förslag från beredningen för samhälsbyggnad i ärende 4 att avge yttrande till miljödepartementet över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014: Med miljömålen i fokus Dnr 14/4688 Vänsterpartiet lämnar ett särskilt yttrande enligt bilaga Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från beredningen för samhällsbyggnad i ärende Effektivare plan- och bygglag Dnr 14/4833

3 Styrelsen (22) att avge yttrande till socialdepartementet över departementspromemorian Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31) 144 Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) Styrelsen beslutar med tillägg i förslag från beredningen för socialpolitik och individomsorg i ärende 6 att avge yttrande till justitiedepartementet över betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49). 144 Våld i nära relationer Dnr 14/ En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från beredningen för utbildningsfrågor i ärende 7 att avge yttrande till utbildningsdepartementet över promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. S-, V- och MP-ledamöterna lämnar en reservation enligt bilaga En bättre skolstart för alla Dnr 14/ Internationella skolor Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från beredningen för utbildningsfrågor i ärende 8 att avge yttrande till utbildningsdepartementet över promemorian Internationella skolor. S-, V- och MP-ledamöterna lämnar en reservation enligt bilaga Internationella skolor Dnr 14/ Vissa skollagsfrågor del 2 Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från beredningen för utbildningsfrågor i ärende 9 att avge yttrande till utbildningsdepartementet över promemorian Vissa skollagsfrågor del 2. S- och MP-ledamöterna lämnar en reservation enligt bilaga 4. V-ledamoten lämnar en reservation enligt bilaga Vissa skollagsfrågor del 2 Dnr 14/4685

4 Styrelsen (22) 148 Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28) Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från sjukvårdsdelegationen i ärende 10 att avge yttrande till socialdepartementet över promemorian Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28). 148 Psykiatrisk tvångsvård Dnr 14/ Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från sjukvårdsdelegationen i ärende Rekommendation assisterad befruktning Dnr 12/0877 att godkänna förslag till rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning, samt att i skrivelse till landstingen och regionerna rekommendera dem att följa och tillämpa rekommendationen. 150 Uppföljningsrapport II för SKL 2014 Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från arbetsutskottet i ärende 12 att godkänna förbundets uppföljningsrapport 2014:II 150 Uppföljningsrapport II Dnr 14/ Anmälningar för kännedom Styrelsen beslutar i ärende 13 att lägga anmälningar för kännedom, punkterna 1 4 till handlingarna. 151 Anmälningar för kännedom Dr 14/ Skrivelse till finansdepartementet om regler som stödjer förutsättningar för mellankommunal samverkan grundad på avtal Styrelsen beslutar i enlighet med förslag från arbetsutskottet i ärende 14 att till finansdepartementet avge skrivelsen Regler som stödjer 152 Skrivelse mellankommunal samverkan Dnr 14/5991

5 Styrelsen (22) förutsättningar för mellankommunal samverkan grundad på avtal. 153 Värdeåterföring vid medfinansiering (Sverigeförhandlingen, Dir. 2014:106) Styrelsen beslutar med ändring i förslag från arbetsutskottet i ärende 15 att avge synpunkter till utredarna för värdeåterinföring inom Sverigeförhandlingen. 153 Värdeåterföring vid medfinansiering Dnr 14/ Vd informerar Håkan Sörman informerar om en rapport om skolan framtagen av projektet Sveriges viktigaste jobb. Greger Bengtsson och Per Sedigh informerar om det aktuella läget med demensföreskrifterna. Nya föreskrifter har skickats ut på remiss. SKL arrangerar remisskonferens den 27 november med de kommuner som fått remissen. Den 29 december är sista svarsdag för synpunkter på föreskrifterna. 154 Vd informerar 155 Thomas Rolén, särskild utredare för genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Utredaren Thomas Rolén informerar om arbetet med att ta fram den nya polisorganisationen och hur det lokala inflytandet är tänkt att fundera 155 Thomas Rolén 156 Övriga frågor Inga övriga frågor föreligger. 156 Övriga frågor Vid protokollet Justeras Johanna Lampinen Dunér Anders Knape

6 SÄRSKILT YTTRANDE Bilaga 1 Styrelsen Särskilt yttrande från Vänsterpartiet Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50) Flera delar i Miljömålsberedningens betänkande är bra steg på vägen för att nå miljömålen inom mark och vattenområdet. Men uppdraget om att nå miljömålen uppfylls inte med dessa förslag. Ambitionerna är för låga och mer resurser behövs då det råder resursbrist inom en rad olika åtgärdsområden. Fler av bedömningarna inom viktiga områden bör bli etappmål för att säkerställa arbetet för att nå miljömålen. Särskilt bedömningen om hållbar näringsbelastning. Detta är en omfattande problematik och det är också en av de planetära gränser som vi idag överskrider. Det är mycket angeläget att få ett etappmål på detta område, endast en bedömning räcker inte för att få den styreffekt som Vänsterpartiet vill se.

7 RESERVATION Bilaga 2 Styrelsen Reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerad departementspromemoria. Sammanfattning SKL delar uppfattningen att bedömningskulturen i skolan behöver stärkas. Vilka som är de bästa verktygen för att göra detta avstår SKL från att ha synpunkter på. Däremot anser vi generellt att fortsatta reformer på området bör göras dels med stöd av forskning och beprövad erfarenhet dels utvärderingsbara. SKL konstaterar härvidlag att promemorian inte tydligt behandlar förväntade effekter av de senast genomförda reformerna inom bedömningsområdet, till exempel betyg från årskurs 6 och nationella prov i fler årskurser och fler ämnen, samt i vilken mån de nu föreslagna åtgärderna behövs utöver de som nyligen har genomförts. SKL anser därför inte att föreliggande promemoria utgör tillräckligt underlag för vidare beslut. När det gäller de konsekvenser som beskrivs konstaterar SKL att det inte finns tillräckligt underlag för att avgöra i vilken mån de konstaterade kostnaderna är relevanta. SKL förutsätter att en fortsatt behandling görs genom tydligare underlag som baseras på en full kostnadstäckning enligt finansieringsprincipen. Med tanke på dessa invändningar avstyrker SKL ett ikraftträdande hösten 2015, men ser möjligheten att då genomföra ett strukturerat pilotprojekt för att få den kunskap som behövs inför en allmän implementering. Även utvärderingar av de nyligen genomförda reformerna bör ligga till grund för kommande beslut. Obligatoriskt bedömningsstöd Förslaget innebär att krav på bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling införs i årskurs 1. Statens skolverk föreslås få i uppdrag att ta fram forskningsbaserade bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik för obligatoriskt bruk i grundskolan och motsvarande skolformer. Förbundets ställningstagande SKL delar uppfattningen att bedömningskulturen i skolan behöver stärkas. Vilka som är de bästa åtgärderna för att åstadkomma detta avstår SKL från att ha synpunkter på. SKL anser dock att reformer på området bör göras dels med forskningsstöd dels

8 utvärderingsbara. I förslaget ska Skolverket ta fram forskningsbaserade bedömningsstöd. Det blir svårt att realisera ett sådant stöd till det föreslagna ikraftträdandet 1 juli 2015, då de tester som idag används bör utvärderas innan ett enskilt test väljs eller befintliga tester sätts ihop till ett nytt som sedan ska användas nationellt. De utvärderingar som presenteras i föreliggande PM speglar inte testernas effekt på läsförståelsen utan huvudsakligen på användares egna bedömningar om användbarheten. En motsvarande utvärdering bör göras på det stödmaterial Skolverket tillhandahåller idag i matematik innan en sådan görs obligatorisk för alla. Ett alternativ för att stödja bedömning tidigt är att Skolverket tillhandahåller sådant stöd för de som vill och att man strukturerat följer de som använder olika stöd samt de som inte använder något enskilt verktyg. På så sätt får man en solid bas för vilken slags stöd som bäst stödjer en högre läsförståelse. I övrigt bör det vara upp till skolor och huvudmän hur arbetet med bedömning organiseras. Om ett särskilt bedömningsstöd blir obligatoriskt behöver detta vara väl förankrat i forskning och visat på goda effekter för att motverka läs- och skrivsvårigheter. SKL noterar att SBU nyligen har undersökt metoder för läs- och skrivträning för att stödja elever med dyslexi och kommit fram till att det är viktigt att tidigt träna fonologisk medvetenhet, men att man utöver detta inte har forskningsstöd för särskilda metoder samt att tidiga testförfaranden inte har utvärderats. Kunskapskrav i läsförståelse Kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket bör ta fram sådana krav. Förbundets ställningstagande SKL har inget att erinra i frågan. Betyg från årskurs 4 Betyg föreslås sättas vid läsårets slut i alla ämnen utom språkval i årskurs 4 och 5 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan (i förekommande fall) samt i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Betyg för icke godkänt resultat ska i årskurs 4-6 (specialskolan 5-7) ersättas med information att eleven ännu inte nått kunskapskraven. Kravet på att upprätta individuella utvecklingsplaner (IUP) tas bort i de årskurser där betyg sätts. Förbundets ställningstagande SKL avstyrker förändringarna för betyg och IUP och konstaterar att betygssystemet nyligen har genomgått en reform som man bör ta hänsyn till när man vill genomföra nya förändringar inom samma område. Innan ytterligare ställningstaganden tas bör en utvärdering genomföras av införandet av betyg i årskurs 6 så att en eventuell ny betygsreform blir väl förankrad. En sådan utvärdering bör belysa både vilka effekter

9 reformen haft och på vilket sätt den inte varit tillräcklig utan behöver kompletteras. En reform behöver även ta hänsyn till befintlig forskning. SKL erinrar om det senaste årets diskussion om diskrepansen mellan resultaten för betyg, nationella prov och de internationella undersökningarna. SKL menar att det är väsentligt att undersöka denna diskrepans vidare för att stärka tilltron till betygen. Det är betygen som bör ge den säkraste bedömningen i och med att det, som påpekas i promemorian, är det formella myndighetsbeslutet och även den bedömning som ska spegla elevens samlade kunskap och kompetens. I detta avseende anser vi inte att föreliggande promemoria utgör tillräckligt underlag för vidare beslut. Konsekvensbeskrivningar I promemorian anges att skolans interna organisation inte bör påverkas nämnvärt men att kompetensutveckling behövs, framför allt i de skolor som idag inte har årskurs sex. Finansieringsprincipen ska beaktas och kostnaderna för reformen anges till 62 miljoner kronor årligen med början Under bedöms 10 miljoner kronor avsättas årligen för kompetensutvecklingsinsatser. Utöver detta anges bedömningsstödets införande bekostas med 26 miljoner kronor årligen fr.o.m. höstterminen När det gäller det kommunala självstyret görs bedömningen att de ingrepp som görs i detta motiveras av behoven av att reformen genomförs. Förbundets ställningstagande När det gäller de konsekvenser som beskrivs konstaterar SKL att det inte finns tillräckligt underlag för att avgöra i vilken mån de konstaterade kostnaderna är relevanta eftersom vi inte har fått del av de beräkningar som ligger till grund för bedömningen. SKL konstaterade att justeringar behövde göras under förhandlingen i de ursprungliga beräkningarna för införandet av betyg i årskurs 6. SKL förutsätter att en fortsatt behandling görs genom tydligare underlag som baseras på en full kostnadstäckning enligt finansieringsprincipen. SKL anser att de förslag som presenteras i promemorian inte är tillräckligt förankrade i de behov som finns av att stärka bedömningskulturen i skolan. Andra åtgärder kan ge samma effekt utan att påverka det lokala självstyret som föreliggande förslaget gör. SKL:s bedömning är att regeringen bör besluta att bedömningar ska genomföras och granska att så sker på ett likvärdigt sätt, men inte reglera detaljerna i hur detta går till. Skolverket kan till exempel pröva flera bedömningsverktyg och stödja huvudmännen i en sådan prövning istället för att redan från hösten 2015 göra en form obligatorisk. Bedömning av elevernas kunskaper kan genomföras på flera sätt som fortfarande möter behovet av en rättsäker betygssättning.

10 Med tanke på ovanstående invändningar avstyrker SKL ett ikraftträdande som påbörjas hösten 2015, men ser möjligheten att då genomföra ett strukturerat pilotprojekt för att få den kunskap som behövs inför en allmän implementering.

11 RESERVATION Bilaga 3 Styrelsen Reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Internationella skolor Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): tillstyrker de föreslagna justeringarna i definitionen av vad internationella skolor är ställer sig delvis frågande till definitionen av de kategorier elever som kan gå i internationella skolor anser att en ordning där fristående internationella skolor men inga andra skolor kan ta ut avgifter inte är helt tillfredsställande välkomnar att kommuner ska kunna bedriva internationella skolor förordar att det skyndsamt införs bestämmelser som ger kommuner möjlighet att ansöka om dispens som möjliggör för dem att bedriva internationella skolor redan innan lagändringarna genomförs Internationella skolor med enskild huvudman SKL tillstyrker de föreslagna justeringarna i definitionen av vad en internationell skola är. När det gäller förslagen till vilka kategorier av elever som ska få fullgöra skolplikten vid sådana skolor ställer vi oss dock frågande till vilken målgrupp som egentligen avses med elever där det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en länge tid. I lagkommentaren sägs att bestämmelsen innebär att barn vars familjer planerar att inom något eller några få år lämna Sverige för gott eller för åtskilliga år får fullgöra skolplikten i en internationell skola. SKL vill väcka frågan om detta verkligen är en tillräckligt tydlig definition. Vi föreställer oss att det är många familjer som kan göra anspråk på att ha sådana planer, och att kretsen av elever som får fullgöra skolplikten i en skola som inte följer den svenska läroplanen därmed kan komma att utvidgas väsentligt. Detta samtidigt som det i promemorian sägs att huvudregeln bör vara att skolpliktiga elever som är bosatta i Sverige ska gå i en skola som följer svensk läroplan. Förbundet har också synpunkter på förslaget att en kategori elever som får fullgöra sin skolgång vid en fristående internationell skola ska vara elever som har skolans

12 undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna. Vi utvecklar dessa synpunkter under rubriken Internationella skolor med kommunal huvudman. Elevagifter vid internationella skolor med enskild huvudman I promemorian sägs att undervisning som bekostas av det allmänna bör vara avgiftsfri, något som SKL håller med om. Ändå föreslås att fristående internationella skolor ska kunna fortsätta ta ut elevavgifter, vilket inte övriga fristående skolor och kommunala skolor kan göra. Vi är medvetna om att anordnandet av utbildning som följer en internationell eller ett annat lands läroplan kan medföra vissa merkostnader. Likväl menar vi att en ordning där fristående internationella skolor men inga andra skolor kan ta ut avgifter inte är helt tillfredsställande. Dels går det inte att bortse från risken att det finns elever tillhörande målgruppen för fristående internationella skolor som inte kan gå på dessa för att föräldrarna inte har ekonomiska förutsättningar att betala de avgifter som tas ut. Dels beskrivs i promemorian att avgifterna, som i flera fall är förhållandevis höga, används för att skapa mindre undervisningsgrupper på skolorna. SKL menar att det därmed är tydligt att möjligheten för fristående internationella skolor att ta ut avgifter ger dem konkurrensfördelar jämfört med andra skolor. Detta visar på dilemmat med att vissa skolor, om än få till antalet, tillåts ta ut avgifter. Ett sätt att komma tillrätta med detta dilemma och säkra likvärdiga ekonomiska villkor för alla skolor skulle kunna vara att göra vissa ändringar i skollagens regler om hur kommunens bidrag till fristående internationella skolor ska bestämmas. Exempelvis skulle det där kunna skrivas in att när kommunen bestämmer bidraget så har kommunen rätt att ta hänsyn till de elevavgifter som den internationella skolan tar ut. Internationella skolor med kommunal huvudman SKL välkomnar förslaget att kommuner ska kunna vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå. Redan idag är det några kommuner som bedriver likartad utbildning. Det handlar om kommuner där det behövs sådana skolor, eftersom det finns exempelvis företag och lärosäten i närområdet eller regionen som är beroende av att attrahera och rekrytera arbetskraft från utlandet. Ett sätt att säkerställa rekryteringen är att medföljande barn kan erbjudas adekvat skolgång. Merparten av dessa kommuner har dock kritiserats av Skolinspektionen för att de anordnar utbildning som inte är förenlig med den svenska läroplanen. Det är därför mycket angeläget att den föreslagna ändringen genomförs, så att det blir tillåtet för kommuner att bedriva internationella skolor på grundskolenivå.

13 SKL anser dock att det inte ska behövas något medgivande från Skolinspektionen för en kommun att bedriva internationell skola. Behovet av att inrätta sådan verksamhet bedöms bäst på lokal nivå. Det är där som man vet hur behovet ser ut. Det är onödigt byråkratiskt och resurskrävande att kommuner ska behöva vända sig till Skolinspektionen för ett medgivande. Vi vill i sammanhanget påminna om att kommuner varken behöver eller föreslås behöva Skolinspektionens medgivande för att bedriva s.k. IB-utbildning. Målgrupp för internationella skolor på grundskolenivå med kommunal huvudman SKL ställer sig frågande till varför målgruppen för kommunala internationella skolor föreslås vara annorlunda än den för fristående. I promemorian föreslås att barn som har ett annat språk än svenska som umgängesspråk med båda eller en av sina föräldrar ska kunna fullgöra skolplikten i en fristående internationell skola men inte en kommunal. SKL delar inte regeringens uppfattning att dessa skillnader är befogade. Vi håller i och för sig med om att huvudregeln bör vara att elever som bor permanent i Sverige och därmed är skolpliktiga ska gå i en skola som följer svensk läroplan. Men när det nu finns undantag från detta, dvs. att vissa elever som är permanent bosatta i landet kan fullgöra sin skolplikt i en internationell skola, så måste rimligen samma regler gälla oavsett om eleven söker sig till en fristående eller kommunal sådan. Ett alternativ till detta är att inte alls ha med kategorin elever som har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna som målgrupp för internationella skolor, oavsett om de är fristående eller kommunala. Det torde vara det bästa sättet att upprätthålla huvudregeln att i Sverige permanent boende och skolpliktiga elever ska gå i en skola som följer svensk läroplan. I övrigt har vi samma betänkligheter rörande målgruppen elever där det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en länge tid som vi redovisat under rubriken Internationella skolor med enskild huvudman. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SKL anser det mycket angeläget att införa förändringen som innebär att kommuner kan bedriva internationella skolor. Denna del av de föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft tidigare än den 1 juli Som ovan nämnts finns det redan idag kommuner som bedriver verksamhet motsvarande internationell skola på grundskolenivå. Det är mycket angeläget att de kommunerna kan fortsätta att bedriva denna verksamhet, och inte tvingas avveckla den i avvaktan på att lagändringarna genomförs. Vi förordar därför att det skyndsamt införs bestämmelser som ger kommuner möjlighet att ansöka om dispens som möjliggör för dem att bedriva internationell skola redan nu.

14 I övrigt har vi inga synpunkter på ikraftträdandet och övergångsbestämmelserna. Ekonomiska konsekvenser för kommunerna Det blir frivilligt för kommunerna att bedriva internationella skolor och SKL delar därmed regeringens uppfattning att förslagen inte innebär något utökat åtagande för kommunerna.

15 RESERVATION Bilaga 4 Styrelsen Reservation från Socialdemokraterna och Miljöpartiet Vissa skollagsfrågor del 2 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): ställer sig tveksamt till om den föreslagna regleringen om att det får förekomma vissa konfessionella inslag i utbildningen kommer att ge någon praktisk vägledning om vilka inslag som får förekomma och inte tillstyrker förslaget att personer utan legitimation och behörighet ska få anställas som lärare under en viss tid men anser att det inte behövs någon försöksverksamhet utan att det kan införas ett permanent undantag redan nu anser att ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp till fristående skolor bör anstå i avvaktan på den utredning som nyligen tillsatts, och avstyrker därmed den föreslagna ändringen tillstyrker övriga förslag i promemorian Lokaler och inslag vid skolavslutningar och andra högtider Vi ställer oss tveksamma till om de föreslagna ändringarna verkligen kommer ge någon praktisk vägledning om vilka konfessionella inslag som får och inte får förekomma vid skolavslutningar och liknande tillställningar. Nya tolkningsfrågor lär uppstå om var gränsen går mellan ett tillåtet och otillåtet konfessionellt inslag, vilka traditioner som är att betrakta som en del av samhällets kulturarv, vad som menas med enstaka inslag o.s.v. Vid eventuella anmälningar kommer Skolinspektionen ha en normerande roll i sådana frågor, och skolhuvudmännen kommer även fortsättningsvis kunna få kritik för att det förekommit vissa inslag. Att i förarbeten försöka tydliggöra vad som avses med regleringen, t.ex. att det kan förekomma psalmer men inte bör uppmanas till bön, är inte någon optimal lösning på hur man i praktiken ska hantera balansen mellan att utbildningen ska vara icke-konfessionell och att det samtidigt får förekomma vissa konfessionella inslag i den. Försöksverksamhet med undantag från kraven på legitimation och behörighet under anställning i högst två år Förbundet tillstyrker förslaget att personer utan legitimation och behörighet ska få anställas som lärare under en viss tid förutsatt att de bedöms ha tillräckliga

16 ämneskunskaper och genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå lärarexamen. Ett sådant undantag från kraven på legitimation och behörighet ger huvudmännen bättre förutsättningar att bemanna skolan, något som blivit mer komplicerat med dagens legitimations- och behörighetkrav. Precis som regeringen ser förbundet också undantaget som ett sätt att locka fler till läraryrket. Det framgår inte av promemorian om undantaget endast avser anställning för undervisning i ämnen där det råder brist på lärare. Här vill SKL betona att tillgången på redan legitimerade och behöriga lärare i respektive ämne ser olika ut i olika delar av landet. Tillgången varierar även över tid. Det talar för att möjligheterna till undantag bör gälla generellt och inte begränsas till undervisning i vissa ämnen. SKL anser vidare att det inte behövs någon försöksverksamhet utan att det redan nu kan införas en väl avvägd och genomtänkt reglering om ett permanent undantag. Vidare anser förbundet att tiden för hur länge en person får anställas som lärare samtidigt som denne genomför en kompletterande utbildning bör vara åtminstone tre år. Det kan hända saker som innebär att den anställde inte hinner med sin utbildning inom två år. Exempelvis kan den tänkta utbildningen ställas in eller skjutas upp av någon anledning. Även längre sjukfrånvaro och föräldraledighet för den anställde kan leda till att denne inte hinner genomgå den kompletterande utbildningen på två år. Det skulle vara olyckligt om anställningen för en person som sökt sig till läraryrket och är på väg att skaffa sig en lärarexamen måste avbrytas på grund av för snäva undantagsregler. Om det blir en försöksverksamhet bör de föreskrifter som tas fram för ändamålet utformas i samråd med SKL. Utvidgad registerkontroll Förbundet tillstyrker förslaget att registerkontroll ska göras även av de som erbjuds anställning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs Förbundet tillstyrker de förtydliganden som föreslås i bestämmelsen om uppflyttning av elev i grundskolan, samt att bestämmelsen flyttas från förordning till lag. Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd SKL anser att ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp till fristående skolor bör anstå, och avstyrker därmed den föreslagna ändringen. Sedan promemorian skickades ut på remiss har regeringen tillsatt en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över hur

17 dagens regler för beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor tillämpas. Utredningen ska också överväga och vid behov föreslå ändringar i reglerna. Förbundet menar att det skulle vara olyckligt att föregripa denna utredning och göra separata ändringar i just bestämmelserna om tilläggsbelopp nu. Reglerna om bidragen till fristående skolor bildar en helhet och eventuella ändringar i dem bör göras i ett samlat sammanhang. Själva bestämmelserna om tilläggsbelopp avser endast fristående skolor, som dessutom kan överklaga kommunens beslut om ersättningen. Bestämmelserna har dock kommit att bli styrande för hur kommunerna fördelar resurser för särskilt stöd även till kommunala skolor, detta för att lika villkor ska gälla. Sedan dagens regler började gälla år 2010 har kommunerna sett över och anpassat sina sätt att fördela resurser avseende elever med omfattande behov av särskilt stöd, oavsett om de går på en fristående eller kommunal skola. Det är svårt att överblicka vilka konsekvenser som de nu föreslagna ändringarna skulle få, men det går inte att bortse från risken att fristående skolor i praktiken skulle kunna få större rätt till ersättning än kommunala skolor för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Då sätts principen om lika villkor ur spel. Tidigare nämnda utredning har även i uppdrag att se över bestämmelserna om ersättning till fristående s.k. resursskolor, alltså skolor som riktar in sig mot elever i behov av särskilt stöd. Bestämmelserna om tilläggsbelopp berör inte minst dessa skolor, och det förefaller förhastat att göra ändringar i bestämmelserna utan att avvakta vad den nyligen tillsatta utredningen kommer fram till. Vidare har Skolverket i sin redovisning av ett regeringsuppdrag om fristående s.k. resursskolor gjort bedömningen att dagens system med grundbelopp och tilläggsbelopp inte fungerar optimalt för dessa skolor. SKL är av en liknande uppfattning. Det är möjligt att det behövs en annan reglering än dagens för dessa skolor. Även det talar för att det inte bör göras några ändringar i bestämmelsen om tilläggsbelopp nu, utan att slutsatserna från den nyligen tillsatta utredningen bör avvaktas. En följdändring i skollagen med anledning av den nya gymnasiesärskolan SKL tillstyrker förslaget, som är en rent teknisk ändring. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SKL har inga synpunkter mot dessa förslag, med förbehållet att ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp till fristående skolor bör anstå och därmed inte träda i kraft vid den föreslagna tidpunkten.

18 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna SKL delar inte regeringens bedömning att de kostnadsmässiga konsekvenserna av ändringen i bestämmelserna om tilläggsbelopp kan antas bli obetydliga. Hela syftet med de föreslagna ändringarna är ju att tillämpningen av bestämmelserna ska bli mindre restriktiv, dvs. att sänka kraven för i vilka fall som tilläggsbelopp ska utgå. Förbundet delar därmed inte bedömningen att antalet fall där tilläggsbelopp ska lämnas enligt de föreslagna bestämmelserna, men där tilläggsbelopp idag skulle nekas, får antas vara mycket litet. Däremot är det svårt att bedöma hur stora kostnadsökningar som ändringarna skulle medföra. SKL menar att detta bör belysas närmare innan det görs några ändringar i bestämmelserna av tilläggsbelopp. Det kan förslagsvis göras av den utredning som nyligen fick i uppdrag att se över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor tillämpas. I övrigt delar SKL uppfattningen att förslagen inte får några ekonomiska konsekvenser för kommunerna.

19 RESERVATION Bilaga 5 Styrelsen Reservation från Vänsterpartiet Vissa skollagsfrågor del 2 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): avvisar den föreslagna regleringen om att det får förekomma vissa konfessionella inslag i utbildningen kommer att ge någon praktisk vägledning om vilka inslag som får förekomma och inte tillstyrker förslaget att personer utan legitimation och behörighet ska få anställas som lärare under en viss tid men anser att det inte behövs någon försöksverksamhet utan att det kan införas ett permanent undantag redan nu anser att ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp till fristående skolor bör anstå i avvaktan på den utredning som nyligen tillsatts, och avstyrker därmed den föreslagna ändringen tillstyrker övriga förslag i promemorian Lokaler och inslag vid skolavslutningar och andra högtider Vi ställer oss tveksamma till om de föreslagna ändringarna verkligen kommer ge någon praktisk vägledning om vilka konfessionella inslag som får och inte får förekomma vid skolavslutningar och liknande tillställningar. Nya tolkningsfrågor lär uppstå om var gränsen går mellan ett tillåtet och otillåtet konfessionellt inslag, vilka traditioner som är att betrakta som en del av samhällets kulturarv, vad som menas med enstaka inslag o.s.v. Vid eventuella anmälningar kommer Skolinspektionen ha en normerande roll i sådana frågor, och skolhuvudmännen kommer även fortsättningsvis kunna få kritik för att det förekommit vissa inslag. Att i förarbeten försöka tydliggöra vad som avses med regleringen, t.ex. att det kan förekomma psalmer men inte bör uppmanas till bön, är inte någon optimal lösning på hur man i praktiken ska hantera balansen mellan att utbildningen ska vara icke-konfessionell och att det samtidigt får förekomma vissa konfessionella inslag i den.

20 Försöksverksamhet med undantag från kraven på legitimation och behörighet under anställning i högst två år Förbundet tillstyrker förslaget att personer utan legitimation och behörighet ska få anställas som lärare under en viss tid förutsatt att de bedöms ha tillräckliga ämneskunskaper och genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå lärarexamen. Ett sådant undantag från kraven på legitimation och behörighet ger huvudmännen bättre förutsättningar att bemanna skolan, något som blivit mer komplicerat med dagens legitimations- och behörighetkrav. Precis som regeringen ser förbundet också undantaget som ett sätt att locka fler till läraryrket. Det framgår inte av promemorian om undantaget endast avser anställning för undervisning i ämnen där det råder brist på lärare. Här vill SKL betona att tillgången på redan legitimerade och behöriga lärare i respektive ämne ser olika ut i olika delar av landet. Tillgången varierar även över tid. Det talar för att möjligheterna till undantag bör gälla generellt och inte begränsas till undervisning i vissa ämnen. SKL anser vidare att det inte behövs någon försöksverksamhet utan att det redan nu kan införas en väl avvägd och genomtänkt reglering om ett permanent undantag. Vidare anser förbundet att tiden för hur länge en person får anställas som lärare samtidigt som denne genomför en kompletterande utbildning bör vara åtminstone tre år. Det kan hända saker som innebär att den anställde inte hinner med sin utbildning inom två år. Exempelvis kan den tänkta utbildningen ställas in eller skjutas upp av någon anledning. Även längre sjukfrånvaro och föräldraledighet för den anställde kan leda till att denne inte hinner genomgå den kompletterande utbildningen på två år. Det skulle vara olyckligt om anställningen för en person som sökt sig till läraryrket och är på väg att skaffa sig en lärarexamen måste avbrytas på grund av för snäva undantagsregler. Om det blir en försöksverksamhet bör de föreskrifter som tas fram för ändamålet utformas i samråd med SKL. Utvidgad registerkontroll Förbundet tillstyrker förslaget att registerkontroll ska göras även av de som erbjuds anställning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs Förbundet tillstyrker de förtydliganden som föreslås i bestämmelsen om uppflyttning av elev i grundskolan, samt att bestämmelsen flyttas från förordning till lag.

21 Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd SKL anser att ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp till fristående skolor bör anstå, och avstyrker därmed den föreslagna ändringen. Sedan promemorian skickades ut på remiss har regeringen tillsatt en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över hur dagens regler för beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor tillämpas. Utredningen ska också överväga och vid behov föreslå ändringar i reglerna. Förbundet menar att det skulle vara olyckligt att föregripa denna utredning och göra separata ändringar i just bestämmelserna om tilläggsbelopp nu. Reglerna om bidragen till fristående skolor bildar en helhet och eventuella ändringar i dem bör göras i ett samlat sammanhang. Själva bestämmelserna om tilläggsbelopp avser endast fristående skolor, som dessutom kan överklaga kommunens beslut om ersättningen. Bestämmelserna har dock kommit att bli styrande för hur kommunerna fördelar resurser för särskilt stöd även till kommunala skolor, detta för att lika villkor ska gälla. Sedan dagens regler började gälla år 2010 har kommunerna sett över och anpassat sina sätt att fördela resurser avseende elever med omfattande behov av särskilt stöd, oavsett om de går på en fristående eller kommunal skola. Det är svårt att överblicka vilka konsekvenser som de nu föreslagna ändringarna skulle få, men det går inte att bortse från risken att fristående skolor i praktiken skulle kunna få större rätt till ersättning än kommunala skolor för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Då sätts principen om lika villkor ur spel. Tidigare nämnda utredning har även i uppdrag att se över bestämmelserna om ersättning till fristående s.k. resursskolor, alltså skolor som riktar in sig mot elever i behov av särskilt stöd. Bestämmelserna om tilläggsbelopp berör inte minst dessa skolor, och det förefaller förhastat att göra ändringar i bestämmelserna utan att avvakta vad den nyligen tillsatta utredningen kommer fram till. Vidare har Skolverket i sin redovisning av ett regeringsuppdrag om fristående s.k. resursskolor gjort bedömningen att dagens system med grundbelopp och tilläggsbelopp inte fungerar optimalt för dessa skolor. SKL är av en liknande uppfattning. Det är möjligt att det behövs en annan reglering än dagens för dessa skolor. Även det talar för att det inte bör göras några ändringar i bestämmelsen om tilläggsbelopp nu, utan att slutsatserna från den nyligen tillsatta utredningen bör avvaktas. En följdändring i skollagen med anledning av den nya gymnasiesärskolan SKL tillstyrker förslaget, som är en rent teknisk ändring.

22 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SKL har inga synpunkter mot dessa förslag, med förbehållet att ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp till fristående skolor bör anstå och därmed inte träda i kraft vid den föreslagna tidpunkten. Ekonomiska konsekvenser för kommunerna SKL delar inte regeringens bedömning att de kostnadsmässiga konsekvenserna av ändringen i bestämmelserna om tilläggsbelopp kan antas bli obetydliga. Hela syftet med de föreslagna ändringarna är ju att tillämpningen av bestämmelserna ska bli mindre restriktiv, dvs. att sänka kraven för i vilka fall som tilläggsbelopp ska utgå. Förbundet delar därmed inte bedömningen att antalet fall där tilläggsbelopp ska lämnas enligt de föreslagna bestämmelserna, men där tilläggsbelopp idag skulle nekas, får antas vara mycket litet. Däremot är det svårt att bedöma hur stora kostnadsökningar som ändringarna skulle medföra. SKL menar att detta bör belysas närmare innan det görs några ändringar i bestämmelserna av tilläggsbelopp. Det kan förslagsvis göras av den utredning som nyligen fick i uppdrag att se över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor tillämpas. I övrigt delar SKL uppfattningen att förslagen inte får några ekonomiska konsekvenser för kommunerna.