Malmö. Kvalitetsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö. Kvalitetsrapport"

Transkript

1 Malmö Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB

2 Innehåll Innehåll Inledning Plusgymnasiet Malmö... 2 Historik, fakta, organisation... 2 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 5 Lokaler... 5 Material... 6 Lärare... 6 Funktioner... 6 Stöd... 7 Elevinflytande... 8 Finansiering och Elever Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning AcadeMediamodellen Kvalitetsåret Kvalitet & Måluppfyllelse Fokusområde för läsåret 2013/ Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Uppföljning av kunskapsresultat Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Uppföljning av NMI Sammanfattning 2013/ Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/

3 1 Inledning Plusgymnasiet Malmö Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet Malmö etablerades 2011 på Bergsgatan 20 i södra innerstaden, där vi delade utrymme med bl.a. NTI-Gymnasiet och Mikael Elias Teoretiska Gymnasium. Nästkommande skolår flyttade vi till en egen byggnad på Gibraltargatan 2 då vi var i behov av större lokaler p.g.a. ett tilltagande söktryck. Skolan finns i hjärtat av Malmö, där vi är grannar med hovrätten och Malmö Live. Vi omges av grönområde och har goda kommunikationsmöjligheter med fyra minuters promenad från centralstationen. Plusgymnasiets grundkoncept är att ge varje enskild elev mer av det som erfordras i dagens samhälle för att eleven ska kunna söka sig vidare i livet oavsett om eleven ämnar förvärvsarbeta direkt efter avslutad utbildning eller studera vidare på universitet. Mer konkretiserat innebär det plus som eleverna får hos oss att de i samband med studierna fått öva upp sina förmågor att arbeta projektbaserat i både teori och praktik för att bli väl förberedda på de flexibilitets- och det utvecklingskrav som arbetsliv och högre studier ställer på individen. Ett led i det var vårt arbete med aktivt nätverksbyggande där eleverna erbjöds tillfällen att skapa relationer inom relevanta professioner som kan vara användbara i framtiden. Ett annat exempel är det nära samarbete som vi bedrev med våra samarbetspartners som erbjöd praktikplatser. Plusgymnasiet Malmö är en del av Plusgymnasiet AB. Vi ingår i Academedia, som är Nordens största privata utbildningsanordnare med över elever från förskola till vuxenutbildning, 400 enheter och ungefär medarbetare. Ansvarig för verksamheten läsåret 2013/2014 var utbildningsdirektör Joel Hegardt, och verkställande ansvar för Plusgymnasiet Malmö hade rektor Jonas Rying. 2

4 Utbildningar Vi erbjöd både högskole- och yrkesförberedande program. Samhällsvetenskapsprogrammet (SA), med inriktningarna: Samhällsvetenskap (SASAM) Beteendevetenskap (SABET) Medier, information och kommunikation (SAMED) Ekonomiprogrammet (EK), med inriktningen: Ekonomi (EKEKO) Hantverksprogrammet (HV), med inriktningarna: Övriga hantverk, med yrkesutgång Hår- och makeupstylist Övriga hantverk, med yrkesutgång Hudvård Utöver detta erbjöd vi även två introduktionsprogram som är riktat mot de elever som saknar behörighet från grundskolan: Programinriktat val (IMPRO) Preparandutbildning (IMPRE) Elever Det gick 261 elever på skolan under 2013/2014. Skolan hade också nöjet att få fira sin första kull av studenter. Årskurs Antal elever Merparten av dem som sökte sig till oss var folkbokförda i Malmö stad (70%) och hade en mångkulturell bakgrund. De grundskolekompletterande eleverna kom företrädesvis från Malmö. De som sökte sig till våra hantverksprogram (118 st) var enbart flickor, varför det uppstod en särskild könsfördelning på skolan. Inräknat övriga program uppgick antalet flickor på skolan till 74% av det totala elevantalet. 3

5 Fördelning av elever över program och årskurs Årskurs 1 Samhällsvetenskapliga programmet Ekonomiprogrammet Hantverksprogrammet Antal elever Årskurs 2 Samhällsvetenskapliga programmet Ekonomiprogrammet Hantverksprogrammet Antal elever Årskurs 3 Samhällsvetenskapliga programmet Ekonomiprogrammet Hantverksprogrammet Antal elever Personal Den totala personalstyrkan uppgick till 30 personer exklusive kringfunktioner så som matservering, lokalvård, fastighetsförvaltning och dylikt. 17 var kvinnor och 13 män. 5 hade en mångkulturell bakgrund, och den sammantagna medelåldern är 38 år. 4

6 2 Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Vi skolstart identifierar vi varje elevs talanger och egenskaper. Genom samtal, tester och diagnoser tar vi reda på hur eleverna lär sig bäst. Vi ger mer. Både och inte antingen eller är en viktig princip. Av den anledningen blandar vi teoretiska lektioner i de gymnasiegemensamma ämnena med praktiska projekt och övningar. Eleverna arbetar med events, shower eller projekt. Eleverna lär sig genom att göra. Vi ger även utrymme för att utvecklas genom lärorika misstag. Skolan har ett nära samarbete med det lokala arbetslivet för att eleverna skall få jobba så nära verkligheten som möjligt i syfte att ge dem en klar bild av vilken kompetens som krävdes för deras drömyrke eller högskoleutbildningen. Lokaler Vår byggnad, Flundran 1, var en del av Malmö högskola innan vi hyrde in oss i den via vår värd Wihlborgs Fastigheter AB. Huset består av tre plan med en hiss och två separata trapphus som leder till samtliga våningar. Hissen har varit reserverad för de som haft ett reellt behov av den i vilka fall tillstånd beviljades. Det finns tre in- och utgångar på plan ett, men endast en av dem används som huvudentré: En är en servicedörr och en är enbart en nödutgång. Det finns möjlighet för rullstolsburna att vistas i byggnaden. Brandskyddstillsynen sköts av Anticimex och de ombyggnationer som gjorts under året har utförts av en auktoriserad byggfirma i samråd med Wihlborgs. Runt byggnaden löper ett omfattande balkongutrymme dit elever ej fick tillträde av säkerhetsskäl. Byggnaden har ett omfattande ventilations- och klimatsystem som upptar stora utrymmen. Fönster går ej att öppna. En del dörrar och fönsterparti är ljud- och brandisolerande. Klassrummens storlek är sedvanlig i skolsammanhang och rymmer ca 32 elever. I redovisningen som följer utesluts samtliga servicerum, förråd och liknande. På plan ett fanns det sex klassrum, varav ett var en hud- och spa-salong. Där låg också en cafeteria i samband med huvudentrén, och längre in fanns ett grupprum, ett administratörsrum, samt biträdande rektors arbetsrum. På plan två bedrevs i huvudsak den hantverksrelaterade utbildningen i fem för ändamålen inredda hantverkssalar. Utöver dem fanns två konventionella klassrum inredda för grupparbete, skolbiblioteket, elevkårsrummet och två mindre grupprum. Det fanns fyra personalrum på våningen och även rektor hade sitt rum där. Den stora öppna ytan i mitten av våningen fungerade som matsal mellan Plan tre kännetecknades av att en del av den särskilda verksamheten bedrevs där med exempelvis både skolkurator och skolsyster som hade egna mottagningar. Utöver det fanns tre personalrum, fyra sedvanliga klassrum med konventionell inredning, en större workshop, fyra 5

7 grupprum, två halvklassrum och en öppen elevuppehållsyta med bord och soffgrupper. Ett av halvklassrummen användes särskilt i samband med stödundervisning i matematik. Material Samtliga klassrum har ett eller flera fönster, och i princip samtliga är utrustade med projektor, högtalare, duk och whiteboardtavlor. Klassrummen på plan ett är av en statisk åhörarkaraktär som ofta återfinns på äldre lärosäten, medan de på resterande plan är konventionella och låter sig möbleras om genom flytt av stolar och bänkar. Tillgången till skolbiblioteket och grupprummen hölls fritt för eleverna, och de hade även möjlighet att boka grupp- och klassrum. Undervisningsmaterialet var varierande beroende på kurserna och elevernas såväl som pedagogernas efterfråga och behov. Då samtliga elever erbjöds att kostnadsfritt få låna en egen bärbar dator av skolan utnyttjades möjligheterna att erbjuda dem varierade former av litteratur och information. Både tryckt pappers- såväl som e-litteratur och e-tjänster kunde utgöra en del av utbildningen. Lärare 24 i personalstyrkan var pedagoger. Av dem hade 18 en lärarexamen, och 7 stycken hade ansökt om och fått ut sin lärarlegitimation. 11 av pedagogerna var kvinnor. Funktioner De roller som fanns tillgängliga var: Rektor Biträdande rektor Arbetslagsledare Förstelärare Pedagoger Mentorer Specialpedagog Stödpedagog Administratörer It-support Skolsyster Skolkurator Studievägledare Skolläkare Skolpsykolog 6

8 12 personer var kopplade till icke-pedagogiska uppdrag så som exempelvis elevhälsa och administratör. Samtliga pedagoger var även mentorer. 24 av personalstyrkan bedrev undervisning i varierande tjänstegrad. Det förekom att personal hade pedagogiska och även andra uppdrag, i vilket fall de räknats dubbelt. Skolläkare och skolpsykolog var anställda på entreprenad och nyttjades vid behov för särskilda ärenden. Rektor ledde verksamheten och bistods av bl.a. biträdande rektor och två arbetslagsledare som organiserade arbetet utifrån skolans två arbetslag i vilka samtliga pedagoger ingick. Rektor ledde ledningsgruppen som bestod av rektor, biträdande rektor samt de två arbetslagsledarna. Elevhälsoteamet bestod i huvudsak av skolsyster, skolkurator och rektor som höll veckovisa avstämningsmöten där enskilda ärenden avhandlades. I vissa ärenden kunde skolläkare, skolpsykolog eller andra externa parter komma att kopplas in. Stöd Stödverksamheten på skolan anpassades efter elevens behov efter kartläggning av pedagog, mentor, specialpedagog eller elevhälsoteamet. I många fall rörde de sig om extra undervisningstid. Matematik och engelska var de ämnen som visade sig vara extra besvärliga för en del elever och där behovet av stöd var förhållandevis stort. Stöd för dyslektiska elever var också vanligt förekommande i form av grundläggande kartläggning, behovsinventering och individanpassning som exempelvis hjälpmjukvara, förlängda deadlines, muntliga examinationer och föreläsningsanteckningar. Allt arbete med särskilt stöd hade den enskilda elevens behov som utgångspunkt. De huvudsakliga åtgärderna bestod i regel av individanpassad extraundervisning, skolsjukvård och i vissa fall remisser till andra instanser bortom skolverksamheten. Extraundervisningen (Plustiden) var schemalagd för varje pedagog, och gavs 1 2 timmar/vecka (beroende på tjänstegrad) under hela skolåret. Det var fritt fram för elever som ville nå måluppfyllelsen, ha hjälp med läxläsningen eller utvecklas vidare att närvara och få stöd från sina ämnespedagoger. Elever som riskerade att ej nå kunskapsmålen utreddes och kallades till Plustiden. Mentorer Vi tillämpade ett mentorssystem som bestod av att samtliga pedagoger som var i daglig kontakt med eleverna fick vara mentorer till en eller flera elever. Systemet innebar att mentorn och eleven träffades åtminstone en gång i veckan för ett personligt samtal i avkopplande former där man dryftade allt som ansågs vara relevant för elevens utveckling på ett studiemässigt plan. Utöver det riktades även samtalen in på det aningen mer personliga där vi medvetet arbetade coachande med exempelvis självförtroendefrågor, framtidsvisioner och elevens aktuella livssituation i de fall där det fanns särskilda omständigheter som föranledde det eller om eleven själv tog upp ämnena. 7

9 Syftet med mentorssamtalen var att fånga upp varje individs unika situation, vara inspirerande såväl som problemlösande och att snabbt få en inblick i vilka utmaningar varje elev eventuellt ställdes inför. En betydande del av mentorssamtalens roll var därför att både ge särskilt stöd samt att säkerställa att ett adekvat särskilt stöd gavs snarast möjligt på annat håll om mentorn inte skulle räcka till. Elevinflytande Elevkåren bestod av en handfull elever som fick återkommande utbildning från Sveriges Elevkårer. Vid tillfälle agerade skolan även värd för ett av organisationens utbildningsevents. Elevernas möjlighet att utöva demokrati och ett inflytande över skolverksamheten fanns, förutom via kåren, även i form av klassråden som varje klass kunde hålla veckovis om de efterfrågades. I samband med respektive kurs introduktion skapade pedagogerna i regel en diskussion om kursens utformning för att ge eleverna möjlighet att påverka innehållet inom ramarna för kursplanen. Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. De närmaste åren förmodas elevunderlaget öka, samtidigt som skolsverige fortsatt står inför en eventuell förändring beroende på de politiska beslut som fattas på riksnivå. Det råder en tuff konkurrens om att få erbjuda stadens elever en god utbildning. Det är en vanligt förekommande uppfattning bland skolprofiler i Malmö att det finns en överetablering av gymnasieskolor i staden och att de flesta skolorna, om de fick möjlighet, hade tagit in fler elever än de har i nuläget. En del skolor har stängt ner under de senaste åren, och andra har omstrukturerats i grunden. På vår skola förväntar vi oss att behålla och successivt öka vårt elevunderlag för att ligga strax över 300 elever. De trender vi sett hittills har inte gett oss skäl att förändra den målbilden. Vad som däremot kan komma att ske är en förskjutning av hur eleverna är fördelade mellan programmen, vilket delvis kan bero på om vi ansöker eller får tillstånd att driva nya program. Slutligen pekade uppskattningar som gjorts av föregående ledning på att söktrycket till hantverksprogrammen kommer vara avtagande. 8

10 9

11 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 10

12 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia-modellen kan illustreras på detta vis: 11

13 12

14 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 13

15 Kvalitet & Måluppfyllelse Några viktiga inslag i vårt kvalitetsarbete har bl.a. varit: Elevvärdsskap Förstelärare Certifiering Matematiksatsning Askultation Fokusdagar IMPRE-uppföljning Mentors- och utvecklingssamtal Läs- och skrivscreening Kursmatriser Diagnostiska prov i matematik Nationella prov Elev- & hälsosamtal Elev- och föräldraenkät Klassråd Elevkår Av dem kommer nedanstående framhållas som kvalitativt förändrade sedan föregående skolår: Elevvärdskap Ett samarbete inleddes med Hassela Skåne för att rekrytera ungdomscoacher i syfte att få en ökad vuxennärvaro för att främja ett studieklimat i skolan. Hassela beskrev sin verksamhet som en där de bygger broar mellan unga och vuxna på hemmaplan och erbjöd två värdar fram till julen 2013 varefter skolan, beroende på måluppfyllelse, skulle kunna erbjuda en deltidstjänst. Förstelärare Nytt för läsåret vara att karriärtjänsten som förstelärare tillsattes. Förstelärartjänstens syfte var att bidra till att stärka den pedagogiska utvecklingen inom verksamheten. Särskild mötestid avsattes för kollegiet där ramverket presenterades. Försteläraren bedrev även ett coachande arbete med rektor och hade en roll i utvecklingen av personalvärdegrunds- och kulturarbetet. 14

16 Certfiering Under HT13 har lärare på Plusgymnasiet certifierats genom Stiftelsen svensk skola. Certifieringarna syftar till att öka kvaliteten i skolorna. Samma certifiering har även använts av kommunala skolor. Fyra av våra pedagoger erhöll kvalitetscertifikatet efter en omfattande examination som bl.a. bestod av examinatorns askultation. De krav som ställs på pedagogen som certifieras är mer omfattande och konkreta än de som exempelvis ställs för att erhålla lärarlegitimation. Auskultation Arbetslagsledarna inledde en grundläggande auskultationsprocess bland pedagogerna i båda arbetslagen i syfte att medvetandegöra både egna och andras pedagogiska möjligheter och utmaningar. Auskultationen var ett första steg i ett arbete som var ämnat att bli mer återkommande och genomgripande. Askultationen skulle bli en del av en mer transparent och utvecklande arbetsmiljö där kollegiet förstärker sin samsyn utifrån skolans värdegrund, pedagogiska modell samt tillvaratar varandras olika kompetenser. Fokusdagar I samband med att lovperioder närmade sig fick de elever som var i behov av det särskilda mentors- och pedagogledda stöddagar sk. fokusdagar som i huvudsak tillägnades åt att fokusera på det ämne eller de uppgifter eleven hade efter sig och behövde hjälp med för att nå sina kunskapsmål. Matematikstöd En extra matematikpedagog anställdes på 40% under VT14 för att hjälpa de tre som redan undervisade i ämnet och via avlastningen skapa mer tid per elev. Den nytillsatta tjänsten tillägnades främst arbetet med grundskolematematikgruppen. Matematikprojektet, en omfattande matematiksatsning som drevs centralt inom hela Plusgymnasiet, kom också att påverka verksamheten i Malmö: Våra ordinarie matematikpedagoger fortbildades tillsammans med kollegerna från våra andra skolor. Projektet syfte var att utbyta kompetens och finna pedagogiska vägar till de elever som utmanas av ämnet så att måluppfyllelsen säkras bl.a. genom en gemensam materialbank och terminsplaneringar som bygger på att matematiska moment återkommer cykliskt. IMPRE-uppföljning Under delar av VT14 hölls veckovisa uppföljningar av eleverna på individ- och ämnesnivå med samtliga pedagoger som var involverade i grundskoleutbildningen för att överblicka och säkra elevernas behörighet till ett nationellt program. 15

17 4 Fokusområde för läsåret 2013/2014 Studiero Vårt huvudsakliga fokusområde var att det skulle råda en ökad studiero på skolan: Mål och motiv Orsaken till att området identifierades är att eleverna under 2013/2014 vid åtskilliga tillfällen gav tydliga signaler på att de inte fick den arbetsro de hade önskat i skolan. Samma signaler gavs oavsett elevernas studievana och måluppfyllelse. I Skollag (2010:800), 5 kap. Trygghet och studiero, 3 framgår det att: Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För dessa ändamål har vi har valt att tolka begreppen arbetsro och studiero som likvärdiga då det huvudsakliga elevarbetet som bör utföras på skolan är att bedriva studier. Studieron ansågs vara viktig då den är en vedertagen del av en god arbetsmiljö för personal såväl som elever och även som nödvändig för att ö.h.t. kunna bedriva studier. Även personalen på skolan delade elevernas uppfattning om att det rådande klimatet var inadekvat. Metod Skolan avsåg förbättra studieron genom i huvudsak tre angreppssätt: Ökad vuxennärvaro på rasterna Ökat elevägandeskap av skolan Tydligare disciplinära åtgärder Vuxennärvaro En ökad vuxennärvaro bland eleverna på rasterna ansågs behövas för att det ofta blev för stökigt i korridorer och utanför klassrum. Vidare hade skolan en större gemensam yta på plan ett där det p.g.a. planläggningstekniska skäl rörde sig förhållandevis lite personal och där det uppstod en sk. frizon där elever som kommunicerade genom att skrika ofta uppehöll sig. Det förmodades att vuxennärvaron skulle kunna få en dämpande och tillrättavisande effekt, samtidigt som den skulle kunna bidra till ett aktivt och medvetet relationsbyggande med 16

18 eleverna. Fokus på elevrelationerna ansågs vara av ytterst vikt för att uppnå reella och bestående förändringar i vissa elevgruppers beteendemönster. Arbetet bedrevs under HT13 av två ungdomscoacher från Hassela Movement Skåne. Dessa coachedes i sin tur av vår psykologi- och tillika förstelärare, och arbetet översågs av biträdande rektor. Ägandeskap En av utgångspunkterna i förståelsen av den situation som de studierostörande eleverna befann sig i var att de inte kunde känna igen sig i ett fungerande skolsammanhang p.g.a. tidigare mångåriga negativa erfarenheter och att det präglat deras inställning till skolan och personalen som institution. Vår förståelse var att deras synsätt i grunden kännetecknades av att skolan var en del av ett samhällssystem som svikit och rent av bestraffat dem. I åtskilliga möten framkom det att det inte fanns en tillit till skolvärlden, att de saknade förståelse för hur en bör förhålla sig i den, själva inte kände sig förstådda, uppfattade sig som maktlösa och att inget någonsin förändrades. Ett sätt att få eleverna att se sitt sammanhang i skolan som mer meningsfullt ansågs vara att ge eleverna ett större inflytande över skolverksamheten för att göra skolan till deras egen en plats där de känner delaktighet och som de kan identifiera sig med, snarare än sätta sig i opposition mot. Delaktigheten skulle leda till ett större ansvarstagande för skolan och därigenom ett arbetsklimat där störningarna av studieron blev färre. Metoden för att uppnå detta vara tvådelad: Dels öppnades vissa personalmöten upp för elevdeltagande i fri form, där eleverna inte bara fick vara åhörare utan deltagare, och dels initierades en kampanj i samverkan med elevkåren vars syfte vara att få igång elevkårsutskott för att främja elevaktiviteterna på skolan. Drivande i arbetet var skolkuratorn och elevkåren. Disciplinära åtgärder I Skollag (2010:800), femte kapitlet, sätts en tydlig fokus på vilka verktyg skolan har att tillgå vid fall där trygghet och studiero inte kan säkras via samarbete med en elev. 6 gör t.ex. gällande att Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. 17

19 Större delen av personalgruppen ansåg att skolledningen under det gångna året inte hade vidtaget tillräckligt tydliga åtgärder gällande disciplinära ärenden. När åtgärder väl vidtogs bedömdes de ofta komma för sent för att ge avsedd verkan. Det efterfrågades också en större transparens kring de omständigheter som ledde till besluten kring åtgärderna, i synnerhet då det rörde större händelser och exempelvis huruvida en elev skulle bli avstängd eller ej. Ett led i att säkra studieron vara att det skulle kunna ske något snarast möjligt i havererade situationer där elever var omedgörliga. För det krävdes ett snabbt ingripande från skolan, en tydligt fungerande disciplinär åtgärdstrappa, att utredningar sker, och en uppbackning av personalen från ledningen där beslut som ej kan delegeras fattas snarast möjligt för att avhjälpa en situation av maktlöshet hos både personal och de elever som försöker bedriva studier. Ansvarig för de nödvändiga förändringarna var rektor. Utvärdering Arbetet med den ökade vuxennärvaron utvärderades av biträdande rektor under slutet av HT13 och resulterade i rapporten Utvärdering av elevvärdskap: HT2013 som delgavs personal och Hassela. Arbetet grundade sig på djupintervjuer med elevvärdarna, arton andra medarbetare och femton slumpmässigt valda elever. Utvärderingen följdes även upp i ett möte med elevcoacherna, och vid ett senare tillfälle ännu ett möte med verksamhetsansvarig hos Hassela Movement tillsammans med elevcoacherna. Det gjordes inte en formell utvärdering av arbetet med det ökade elevägandeskapet eller hur den disciplinära åtgärdstrappan utvecklades. 18

20 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Uppföljning av fokusområde 2013/14 Beslutet att tillsätta elevvärdstjänster följde från att vi av planlösnings- och bemanningsmässiga skäl inte hade en tillräcklig uppsikt över eleverna då de vistades på vissa av skolans ytor där personal i regel inte närvarade i en tillräcklig omfattning. Dessa sk. frizoner som uppstod förde med sig ett negativt och oroligt klimat bland de som vistades där såväl som andra förbipasserande elever och besökare. Zonernas uppkomst kopplades till att många av eleverna saknade studievana och ofta hade en bakgrund präglad av en problembild. Att vi skulle öka vår närvaro bland eleverna även när det inte pågick undervisning sågs som ett nödvändigt steg för att stävja oron och för att vi skulle kunna vara kulturetablerande och bärande förebilder. Satsningen på elevvärdskapet tog även avstamp i premissen att en god relation mellan personal och elever var en nödvändig förutsättning för att ö.h.t. kunna inleda ett förändringsarbete med de grupper av elever som bidrar till att försvåra eller direkt motverka det eftersträvade skolklimatet. Under en längre del av det föregående skolåret 2012/2013 hade skolan en elevvärdstjänst tillsatt på deltid som sedermera kom att avvecklas p.g.a. att arbetet saknade de önskade kvaliteter verksamheten var i behov av. Som en följd av det revideras uppdragsbeskrivningen för elevvärdskapet och det beslöts att nästa elevvärdskap ska ha en bakomliggande relevant utbildning med sig. De nya elevvärdarna från Hassela hade det verkställande ansvaret för skolans elevvärdsarbete utifrån sin uppdragsbeskrivning. Värdarna hade under sin praktik haft kontakt med Hassela Skåne där de även erbjöds handledning. Hassela hade via deras processkoordinator och utbildare ansvarat för värdarnas utbildning. Det arbete som utfördes var främst av social karaktär i form av samtal om allt ifrån idrottsträning, projektarbete och kärlek. Arbetet skedde främst på bottenvåningen. I vissa fall spelades fotboll med eleverna på deras fritid. Arbetet hade också inslag av tilrättavisanden om t.ex. hissåkning, undanplockning och för stark musik. Det utförda arbete utgick inte från en övergripande plan mot fastställda mål. Elevvärdarnas samarbeta med övrig personal bestod av diverse hjälp till receptionen och medverkande i icke-schemalagd aktivitet som skolan arrangerat på plats. Det var oklart för elevvärdara hur det egna arbetat hade påverkat pedagogerna, klimatet i de gemensamma ytorna eller vilken skillnad de egna insatserna gjorde. Personalens inställning till att skolan bedrev ett elevvärdsarbete var ursprungligen positiv men förbyttes med tiden till en mer skeptisk hållning som kännetecknades av ett avståndstagande 19

21 från arbetsformerna: Varken skolkulturen eller det egna arbetet bedömdes ha påverkats av skolans elevvärdsskap. Efter utvärderingen av elevärdskapet avbröt biträdande rektor samarbetet med Hassela Skåne innan jul då arbetet inte bedrevs i linje med uppdragsbeskrivningen. Målen för arbetet var vid den tidpuntken inte nådda och skulle, även oberoende av elevvärdskapet, heller inte komma att uppnås senare under det innevarande skolåret: Resultatet av arbetet med fokusområdet studiero är otillfredsställande och har inte lett till de förbättringar som eftersträvades, varken utifrån elevvärdskapsarbetet eller det övriga beträffande ägandeskap och arbetet med de disciplinära åtgärderna. Som det framgår i ovanstående diagram som visar en av frågorna som ställdes i NKIundersökningen som eleverna fick besvara försköts resultatet rakt över med ett sämre index under innevarande skolår. Resultaten är både tanke- och oroväckande, och ett tydligt underkännande av vidtagna åtgärder så som de utfördes. Orsakerna till det svaga resultatet kommer diskuteras längre fram. Det kan dock framhållas redan här att en delförklaring är att kvalitetsarbetet inte bedrivits tillräckligt under det gångna året. Uppföljning av kunskapsresultat Skolan hade 51 preparandelever (IMPRE) inskrivna som tillsammans utgjorde ca 20% av det totala antalet elever. 35 av preparandeleverna blev behöriga till ett gymnasieprogram under året. 50 elever var inskrivna på programinriktat inviduellt val (IMPRO). De utgjorde ca 19% av skolans elever. Av dem blev 30 behöriga under det gångna året. Sammantaget innebar det att ca 39% av våra elever inte var behörig till gymnasiet då de skrevs in hos oss. Andelen elever på introduktionsprogrammen är hög men i linje med vårt uppdrag och utmaning att hjälpa de elever som behöver det mest. 20

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Sundsvall. Kvalitetsrapport

Sundsvall. Kvalitetsrapport Sundsvall Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Sundsvall... 4 Historik, fakta, organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar

Läs mer

Gävle. Kvalitetsrapport

Gävle. Kvalitetsrapport Gävle Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 23-24 Innehåll Inledning Beskrivning av grundfakta för Plusgymnasiet Gävle... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever...

Läs mer

Norrköping. Kvalitetsrapport

Norrköping. Kvalitetsrapport Norrköping Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Norrköping... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Jönköping. Kvalitetsrapport

Jönköping. Kvalitetsrapport Jönköping Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Grundfakta för Plusgymnasiet Jönköping... 3 1.1 Historik, fakta och organisation... 3 1.2 Utbildningar... 3 1.3 Elever... 3 1.4

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport. Drottning Blankas Gymnasieskola AB 2013-2014 Helsingborg. sedan

Kvalitetsrapport. Drottning Blankas Gymnasieskola AB 2013-2014 Helsingborg. sedan Kvalitetsrapport Drottning Blankas Gymnasieskola AB 2013-2014 Helsingborg 1996 sedan DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA Innehåll 1. HISTORIK, FAKTA, organisation s. 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015 Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Kalmar... 3 Historik, Fakta, Organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4 Finansiering och Elevprognos...

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 2014 Kvalitetsredovisning Design & Construction College Västerås Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 Kvalitetsredovisning 2014/2015, Design & construction college Västerås 2 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Skövde. Kvalitetsrapport

Skövde. Kvalitetsrapport Skövde Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll Inledning Plusgymnasiet Skövde... 1 Historik, fakta, organisation... 1 Utbildningar... 1 Elever... 1 Personal... 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 2012/2013

Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 2012/2013 Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 202/203 Innehållsförteckning. INLEDNING... 2 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETERNA... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3.2

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping Kvalitetsrapport 2013-2014 Klara Gymnasium, Linköping Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 2 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 2 Åtgärder enligt föregående års rapport... 4 Utvecklingsområde

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer