Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2013"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2013 Stockholm den 1 mars 2014 Lisa Barnekow Verksamhetschef

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 1 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 2 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 2 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETET HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET 2 UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL 3 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR 3 RISKANALYS 4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIG- HET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RESULTAT 5 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR 6

3 SAMMANFATTNING Under 2013 har Åsö Vårdcentral arbetat aktivt med patientsäkerhetsarbete. De mål vi har arbetat mot, de åtgärder som har vidtagits samt uppnådda resultat kommer att redogöras för i denna patientsäkerhetsberättelse. Nedan följer en punktvis sammanfattning av de viktigaste åtgärderna som har vidtagits. Upprepade samtal med personalen om strategier för hur vi ska förbättra bemötande och kvalitet. Samtal med patienter om hur vi kan förbättra bemötande och kvalitet. Analys av inkomna klagomål från patienter och anhöriga till vårdcentralen. Analys av patientklagomål till Patientnämnden. Analys av patientklagomål till Socialstyrelsen. Grundlig genomgång av samtliga verksamheter med avseende på patientsäkerhet och kvalitet. Uppdatering av samtliga rutiner som rör patientsäkerheten på vårdcentralen. Utveckling av ledningssystemet. Fortutbildning av vårdpersonalen. Mätning och uppföljning av vårdskador genom möten med personalen samt genom samtal/möten med den drabbade patienten och, när det är lämpligt, dennes anhöriga. Analys av patientenkäter. Omfattande kontroll av verksamheten via statistikprogram. Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER I arbetet med patientsäkerhet på Åsö Vårdcentral följer vi tillämplig lagstiftning på området t.ex. patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vårt mål under 2013 har varit att skapa en välorganiserad verksamhet där det är tydligt för patienter och personal vad vi jobbar efter för rutiner och riktlinjer. Vi har aktivt arbetat med att ta fram arbetsbeskrivningar och checklistor där alla viktiga funktioner i verksamheten systematiskt kontrolleras att de blir gjorda. Vi har i olika grupper gått igenom de viktigaste delarna av verksamheten och gjort riskanalyser och utvecklat/skapat rutiner för att öka patientsäkerheten, kvaliteten och optimera våra resurser. Vi har önskat skapa en attityd mot våra patienter som inger förtroende och där patienterna uppmuntras att ge oss feedback på vad som kan bli bättre och om de på något sätt anser sig illa behandlade. Vi har även haft som mål att denna attityd ska finnas hos personalen där vi ser kritik som förbättringspotential snarare än något negativt. Vi har haft som mål att öka avikelserapporteringen. Det har varit viktigt att hela personalen varit delaktig i detta arbete och att alla vidgar sina vyer till att inte bara se vad som har gått fel utan till vad som kan gå fel. ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET Samtliga medarbetare på Åsö Vårdcentral ansvarar för att ta emot synpunkter och klagomål samt att informera verksamhetschefen om dessa samt om avvikelser som medarbetarna har identifierat. Verksamhetschefen tillsammans med ledningsgruppen ansvarar jag för att 1

4 analysera synpunkter, klagomål och avvikelser och för att följa upp och vidta åtgärder, t.ex. ändra arbetssätt så att inga vårdskador uppstår, informera patienter om en vårdskada har inträffat samt att tillsammans med den medicinskt ansvarige läkaren Martin Frykholm bedöma om en inträffad vårdskada eller risk för vårdskada är av den grad att den ska Lex Maria-anmälas. Den medicinskt ansvarige läkaren tillsammans med verksamhetschefen ansvarar för att följa upp att vårdpersonalen journalför på ett korrekt sätt samt att vårdpersonalens arbete utförs på ett medicinskt korrekt sätt. STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Patientsäkerhetsarbetet följs upp dels löpande och dels på avsatt tid i form av möten i ledningsgruppen och med personalen. Varje enskild avvikelse följs upp av verksamhetschefen i form av en mindre händelseutredning, kontakt med samtliga berörda parter och i den mån behövligt en vidare utredning kring regelverk och klargörande kring hur saker borde ha förlöpt. Identifieras brister i arbetssättet går verksamhetschefen vidare med en vidareutveckling alternativt skapande av en rutin. Därefter informeras personal och berörda parter kring händelsen och eventuella rutinförändringar. Avvikelserna identifieras via klagomål från externa parter alternativt avvikelserapportering, skriftligen eller muntligen, ifrån personalen. Vi gör en grundlig genomgång våra processer på konferenser 1-2 gånger om året. Samtliga ovannämnda riskanalyser och identifiering av avikelser följs upp inom lämplig tid på APT möten där vi går igenom om vårt förändrade arbetssätt förbättrats. Där det är tillämpligt följer vi också upp våra förändringar via statistikprogram. I ledningsgruppen förs varje vecka ett samtal kring vårt arbetssätt med identifiering av avvikelser och risker men också en uppföljning utifrån tidigare protokoll. HUR PATIENTSÄKERHETSARBETET HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Verksamhetschefens genomgång av rutiner Verksamhetschefen har under 2013 deltagit minst en arbetsdag i samtliga arbetslag (läkare, hemsjukvård, mottagningssjuksköterskor, administration och laboratoriet) med särskilt fokus på att identifiera brister och förbättringspotential i våra rutiner med hänsyn till patientsäkerhet och kvalitet. Arbetet har gjorts i samarbete med berörd personal. Nedan följer en redogörelse för identifierade risker och åtgärder. Administration: En vecka ägnades åt att gå igenom processerna och de kedjor våra medicinska dokument följer. Vi tittade på posthanteringen och gjorde tydliga rutiner för hur posten ska hanteras och av vem. Vi har informerat personalen löpande kring vikten av att hantera dessa dokument varsamt vad gäller både sekretess och patientsäkerhet. Vi har minskat utskrivna dokument med tanke på risken att dessa försvinner eller kommer i fel händer och jobbar kontinuerligt mot att i större utsträckning sköta kommunikationen elektroniskt. Vi analyserade vidare processerna kring vår remisshantering och har arbetat aktivt med att optimera våra rutiner samt försöka eliminera alla riskmoment. Detta arbete har gjorts i en särskilt tillsatt remissgrupp. Administrationen som arbetar i receptionen har diskuterat vikten av att ha ett öppet bemötande för att på så sätt uppmuntra patienterna till att ge feedback på vår verksamhet. Vi har även diskuterat vikten av att administrationen vidarebefordrar denna information. Vi har vid flertal möten både i administrationen och med övrig personal diskuterat riskerna med att personalen i receptionen inte är medicinskt utbildade. Vi har därav beslutat att de ej går klädda i vårdkläder för att tydliggöra att de ej tillhör vårdpersonalen. Vi pratar ofta om vikten av att aldrig ge medicinska råd eller göra egna bedömningar. Vi har tagit fram en lista 2

5 på symptom som går att läsa för både receptionspersonal som patienter, där vårdpersonal med omedelbar verkan ska tillkallas. Det har påbörjats en grundläggande medicinsk utbildning för receptionspersonalen. Läkare: Vi har arbetat aktivt för att få till ett kontinuerligt medicinskt samtal mellan läkarna men även mellan alla yrkeskategorierna. Genom att utbyta erfarenheter och inhämtad kunskap kan vi höja kvaliteten på vården och minska risken för vårdskador. Läkargruppen har avsatt tid en timme i veckan för att enbart samtala kring patientfall och behandlingsrutiner. Det har även avsatts 20 min varje torsdag där hela personalen samlas för att diskutera patientfall och där vi utbildar varandra. I läkargruppen har man systematiskt gått igenom förskrivningsrutiner, remissrutiner samt behandlingsrutiner. Vi har precis påbörjat arbetet med att gå igenom våra vanligaste diagnoser och diskutera kring vilka behandlingsstrategier och rutiner vi har eller bör utveckla. Vi arbetar aktivt med att bibehålla ett klimat där de yngre läkarna vågar ställa alla frågor de behöver och där det avsätts ordentligt med tid för handledning och reflektion. Vi har börjat analysera vilka källor vi använder för informationsinhämtning och har konstaterat att vi ska försöka arbeta oss ifrån internetsökning till fördel för pålitliga databaser som Medibas och Viss. Inte minst då detta inger större förtroende hos patienterna. Hemsjukvård: Under året identifierades avsaknad av uttalade arbetsrutiner och uppföljning av läkare. Verksamhetschefen och chefssjuksköterskan gjorde således en grundlig genomgång av samtliga patienter tillsammans med ansvariga distriktssköterskor och läkare, följde med ut i verksamheten och inhämtade information ifrån samverkande instanser. Det har beslutats att varje distriktssköterska arbetar i team med en specialist där minst 1,5 h är avsatt i veckan för rond och hembesök. Vi såg även till att göra läkemedelsgenomgångar på samtliga patienter. Vi organiserade om hemsjukvården så att sköterskorna arbetar i tvillingteam som kan täcka upp för varandra. Vi påbörjade slutligen arbetet att skriftligen få fram arbetsrutiner. Mottagningssköterskor På mottagningen har vi aktivt arbetat för att få igång våra specialistmottagningar där särskilt utbildade sköterskor följer upp patienter med specifika diagnoser. I år har fokus legat på diabetesmottagning och en KOL/astmamottagning. Berörda sköterskor har varit på vidareutbildning. Vi har via våra datorsystem analyserat hur dessa patienter sköts på vårdcentralen och i vilken utsträckning de diagnostiseras, behandlas och följs upp. Vi har identifierad stora brister. För diabetespatienterna arbetade vi under året med att kalla in samtliga listade patienter som under de senaste fem åren fått en diabetesdiagnos (ej insjuknande utan att en läkare satt diagnosen i journalen). Vi utvecklade rutiner och checklistor för vad som skulle följas upp och patienterna fick träffa både sjuksköterska och läkare. Vi har arbetat aktivt för att patienterna får rätt medicinering och rådgivning. KOL/astmamottagningen har inledningsvis arbetat med att få upp frekvensen av spirometrier för att öka diagnostiseringen och uppföljningen. Vidare har en tvärprofessionell arbetsgrupp tillsats där vi diskuterat uppföljningen av framför allt nydiagnostiserade KOL patienter. Slutligen har vi arbetat aktivt med att försöka få till en rutin kring hur dessa patienter ska följas upp och hur uppdelningen mellan sköterska och läkare ska se ut. Laboratoriet: Vi har under året gått igenom våra rutiner och identifierat ett behov av förnyad rutin vad gäller Waranpatienter. Detta genomfördes och har följts upp med gott resultat d.v.s. minskning av klagomål och avvikelserapporter med 100 %. Vi har vidare identifierat risk med avsaknad av avbytare till vår laboratoriepersonal varav ny personal tränas upp i att hantera vår basala provtagning främst med fokus på akuta prover. Vidareutbildning: En viktig del i att höja patientsäkerheten och säkerställa att patienterna får korrekt behandling är vidareutbildning. Personalen går kontinuerligt på utbildningar, vi har intern utbildning, vi får information via läkemedelsbolag och slutligen har vi bjudit in ett antal specialister till vårdcentralen för att vidareutbilda vår personal. 3

6 Konferens på Gotland: För att förebygga missförstånd, misstag och potentiella risker är det viktigt att personalen som grupp har en fungerande kommunikation och förståelse för övriga personalkategoriers arbete. Det är viktigt att alla är införstådda med de processer vi har. På en tvådagarskonferens hade vi fokus på att gå igenom våra processer där vi följde patienterna genom vårdkedjan och identifierade risker och förbättringsmöjligheter. Vi kom fram till många nya rutiner där de viktigaste var att alla patienter ska få svar på sina prover och undersökningar ifrån läkarna, hur vi kommunicerar via journalsystemet, hur vi bokar in patienterna på ett säkert sätt och hur vi ska kommunicera med varandra. APT möten: På ett flertal APT möten med personalen har vi gått igenom patientsäkerheten och bedömt eventuella risker. Vi har på detta sätt identifierat brister i kommunikation mellan sjukhus och vårdcentralen vid utskrivningar och vad gäller uppdatering av läkemedelslistor vilket åtgärdades, vi identifierada avsaknad av handsprit i korridorerna och således införskaffades detta, vi såg behovet av direktkontakt vad gäller de patienter läkarna vill att sjuksköterskorna påhittar samma dag och utrustade joursjuksköterskan med en mobil och slutligen identifierade vi behovet av dagliga avstämningsmöten där vi går igenom bemanningen och ser till att alla viktiga funktioner är bemannade såsom joursjuksköterska och jourläkare. UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL Enligt rutin som har tagits ska egenkontroller genomföras kvartalsvis i syfte att säkra verksamhetens kvalitet. Under 2013 har egenkontroller beträffande patientsäkerhet gjorts enligt följande: Systematisk genomgång, kategorisering och analys av inkomna synpunkter, klagomål och avvikelserapporter från patienter, anhöriga, personal; Systematisk genomgång, kategorisering och analys av anmälningar till Patientnämnden och Socialstyrelsen; Jämförelse av vårdcentralens resultat i SLLs nationella patientenkät för 2012 med resultatet för andra vårdcentraler i Stockholm; Jämförelse av vårdcentralens resultat i SLLs nationella patientenkät för 2012 med resultatet för vårdcentralens tidigare resultat; Granskning av läkarnas journaler; Analys av statistik kring patientarbetet främst via RAVE men också via GUPS och andra system. Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet; Generell analys av verksamhetens patientsäkerhetsarbete i samråd med konsulter från Yggdrasil Miljömanagement AB. Samtal med personalen på APT möten SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR Remisshantering: Det har identifierats bristande konsensus kring hur remisshanteringen ska ske mellan vårdenheter. Vårdcentralens remisshantering har uppdaterats i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter. En grupp bestående av fem personer har tillsatts på vårdcentralen som aktivt jobbar med dessa frågor. Vi har under året kontinuerligt tagit kontakt med medicinska sekreterare, vårdpersonal och verksamhetschefer på vårdenheter vi mottager alternativt skickar remisser till för att komma överens hur vi jobbar med varandra vad gäller remissförfarandet, allt enligt remissriktlinjerna beskrivna av socialstyrelsen. 4

7 Hemsjukvård: Det har noterats att mycket tid går till att få kommunikationen att fungera mellan vårdcentralen och kommunen vad gäller hemsjukvårdspatienterna. Det är inte alltid tydligt vad som gäller och vem som bär ansvaret för patienternas vårdbehov. Verksamhetschefen och chefssjuksköterskan har påbörjat ett arbete där kontakt tagits med tjänstemän på HSF, biståndsbedömare och ansvariga på kommunen och slutligen chefssjuksköterska på Ringens vårdcentral, för att vidareutveckla samverkan kring dessa patienter. Chefssjuksköterskan på Ringens vårdcentral är aktiv i en samverkansgrupp bland vårdcentraler på Södermalm där vår vårdcentral inte varit delaktig. Vi kommer nu att bli insatt a i vad man kommit fram till i dessa samverkansavtal och kommer dessutom att ta en aktiv roll i denna grupp. Apoteket: Under året har ett kontinuerligt samarbete mellan vårdcentralen och Kronans Droghandel, Renstiernas gata, ägt rum. Många av våra patienter går dit för att hämta ut sina mediciner (ligger i samma byggnad). Vi har arbetat kring frågor som hur vi går tillväga när recept missats att skrivas ut, när läkemedel inte finns på lager, när preparat borde kunna bytas ut för patientens bästa, hur samarbetet ska ske mellan distriktssköterskorna och apoteket vad gäller att hämta mediciner. Vi har utarbetat ett kommunikationssystem med bland annat tavlor på respektive enhet där vi sätter upp information åt varandra. Vi har slutligen tittat på möjligheten till ett utökat samarbete med bland annat genomgång av medicinering av multisjuka främst hemsjukvården med fokus på biverkningar och interaktioner. Samverkan kring de demenssjuka: Vi har deltagit och skrivit under samverkansavtal för de demenssjuka. RISKANALYS Vi har en rutin för att riskanalyser göras kvartalsvis och särskilt då vi genomför förändringar i verksamheten så att vi inte bygger in farliga, riskfyllda moment i arbetet. Riskanalyser har under året gjorts löpande, i samband med utförda egenkontroller och vid möten och en konferens under hösten. Vid genomgång av rutiner, instruktioner och checklistor relaterade till patientsäkerhetsarbetet har vi således diskuterat eventuella risker i arbetet som har kunnat medföra en vårdskada eller en annan avvikelse. I samband med verksamhetsförändringar eller införande av nya metoder eller arbetssätt har vi också diskuterat i tvärfunktionella/tvärprofessionella arbetsgrupper inom organisationen hur arbetet ska utföras och vilka eventuella risker som kan tänkas bli konsekvens av förändringen. Då det har bedömts som relevant har vi även diskuterat med patienter och annan extern rådgivare för att minimera risken för vårdskada och andra avvikelser. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGS- SKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN Vi har en rutin för hur personalen ska rapportera avvikelser. Enligt rutinen ansvarar samtliga i personalen för att rapportera eventuell vårdskada och alla andra avvikelser till verksamhetschefen antingen skriftligen eller muntligen. Samtliga rapporterade avvikelser dokumenteras i pärmar (avvikelserapport, APT-protokoll eller som anteckning från samtal då avvikelse har rapporterats). Det sker löpande en uppmuntran till personalen att rapportera avvikelser, stora som små, i syfte att kunna identifiera mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Löpande under året sammanställs, kategoriseras och analyseras inkomna klagomål och avvikelserapporter och diskuteras med personalen enskilt och på APT för att förbättra vårdkvaliteten. De vanligaste typerna av avvikelser har handlat om kommunikation, dokumentation, diagnostik, behandling, läkemedel samt förväxlingar. 5

8 HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL Klagomål och synpunkter från patienter och närstående är en mycket viktig källa till förbättring av vårdkvaliteten. De hanteras ungefär på liknande sätt som avikelserapporter ifrån personalen och följs upp där det bedöms lämpligt. Personalen förmedlar klagomål från patienter till verksamhetschefen och i lämpliga fall ombeds patienten att direkt ta kontakt med verksamhetschefen. Kvartalsvis ska även inkomna klagomål sammanställas, kategoriseras och analyseras för att identifiera mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. För att underlätta för patienter och närstående att lämna synpunkter finns verksamhetschefens mobilnummer samt mailadress på vårdcentralens hemsida. Det finns även en mailadress som går till hela vårdcentralen och som bevakas av en administratör. SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE Då en vårdskada har inträffat eller då klagomål eller synpunkter har inkommit från patienter eller närstående har kontakt tagits med berörd patient/anhörig och diskuterat vad som har hänt samt hur vi kan ändra vårt arbetssätt för att minimera att händelsen uppstår igen. Vi arbetar med att skapa ett öppet klimat på vårdcentralen där patienterna uppmuntras till att ge feedback. Vi hanterar varje åsikt fördomsfritt och med stort allvar. I receptionen uppmuntras personalen att prata med patienterna och att direkt hänvisa dem till vårdpersonal skulle det framkomma att de inte är nöjda eller om de för den delen har beröm att framföra. Det är också viktigt att förstärka positiva rutiner och få bekräftat att våra rutiner fungerar som det är tänkt. RESULTAT Under 2013 förbättrades patientsäkerheten avsevärt på vårdcentralen. Generellt sätt har en attitydsförändring skett hos personalen där det idag finns ett stort engagemang i att ständigt försöka att identifiera områden där vi kan bli bättre inklusive att eliminera riskfyllda arbetssätt. Vi har ställt höga krav på personalen vad gäller bemötande av patienterna och i vissa fall har det tyvärr krävts uppsägning. Vi har idag ett klimat på vårdcentralen som är inlyssnande och lyhörd för den feedback vi får. Klagomålen har minskat under årets lopp från ca ett klagomål/dag till ca ett klagomål varannan vecka. Vi hade en allvarlig incident där ett provsvar ej kom läkaren till känna. Detta på grund av en bristande rutin. Utredning pågår och händelsen har Lex Maria anmälts. Patientenkäten för 2013 visar en förbättring generellt på vårdcentralen ca 15-20% jämfört med året innan vilket vi ser mycket positivt på. Inledningsvis under året hade vi mycket avvikelserapporter och klagomål kring våra Waran rutiner. Detta ledde till att en grupp tillsattes och vi förändrade rutinen och därefter utvärderade denna på våra APT möten. Vi har inte haft ett klagomål eller avvikelse rapport sedan dess. Klagomål och avvikelserapporter angående remisshanteringen har efter revidering av rutinerna upphört. Vid tre möten under hösten tog vi fram ytterligar riskmoment som ledde till justeringar i våra rutiner bland annat vem som bär ansvar för uppgifterna när ordinarie personal är sjuk. De klagomål och avvikelserapporter som inkom angående pappers och posthanteringen ledde till rutinförändringar inom administrationen och ledde till minskningar av fel inom detta 6

9 område. Här finns det fortfarande en del arbete att utföra för att ytterligare öka säkerheten. Granskning av läkarnas journaler indikerar att det krävs ytterligare insatser för att minska förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel och att det krävs vidareutbildning på läkemedel som ej bör förskrivas till äldre och även se över dess interaktioner. Verksamheten är idag väl organiserad med tydliga arbetsbeskrivningar och vi har utformat checklistor som säkerställer att inga arbetsuppgifter glöms bort inte minst vid sjukfrånvaro och semester. Vi har sedan våren ett morgonmöte varje dag där vi via en checklista går igenom vårdcentralens viktigaste arbetsuppgifter och ser till att de är fördelade på närvarande personal. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR Inför nästa år planerar vi ett aktivt arbete med att inom läkargruppen gå igenom olika symptom för att göra läkarna mer samspelta så att en patient får samma bedömning oavsett vilken läkare på vårdcentralen han/hon träffar. Syfte öka patientsäkerheten och därmed patienternas förtroende för vårdcentralen. Mål att löpande se över rutinerna för bemötande, patientsäkerhet och kvalitet samt att få toppresultat i SLLs nationella patientenkät. Slutligen har vi som mål att fortsätta mäta avvikelser och klagomål genom egenkontroller och att löpande göra riskbedömningar. 7

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28 TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin

Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet 15 01 15 Kristina Glise Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-03-11 DNR BUN 2015.109 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-21 Lena Bölander Verksamhetschef Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem 2015-01-25 Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Ann-Charlotte Nordmark Verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer