Utvärdering av byggvarudeklarationer som ett verktyg för att miljösäkra hanteringen av material inom anläggningsbranschen

Transkript

1 Utvärdering av byggvarudeklarationer som ett verktyg för att miljösäkra hanteringen av material inom anläggningsbranschen Annie Ekegren Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Juni 2011

2 Sammanfattning Miljökraven på materialval inom anläggningsbranschen har ökat och för att miljösäkra hanteringen av material i ett livscykelperspektiv krävs information om produkters/materials innehåll samt information om hantering vid byggnation, drifts- och avvecklingsskede. Trafikverket har som ambition att ytterligare utveckla detta arbetet genom att bland annat ställa krav på dokumentation av produkters innehåll genom byggvarudeklarationer (BVD). BVD:er och miljöbedömningssystem som baserar sin bedömning av produkter på BVD:er har sitt ursprung i byggsektorn och för anläggningsrelaterade produkter saknas det i många fall BVD:er. Syftet med denna rapport var att utreda om och hur BVD:er kan nyttjas inom anläggningsbranschen samt ge underlag för att vidareutveckla Trafikverkets strategier och kravställande för det material som byggs in i anläggningarna. Rapporten innehåller en litteraturöversikt av Trafikverket och dess organisation, en översikt av olika organisationer och befintliga system för miljökrav samt en beskrivning av miljöbedömningssystemen. Därefter utfördes en genomsökning av de tre miljöbedömningssystem, BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen för att undersöka hur många anläggningsrelaterade produkter dessa innehöll. Dessutom utfördes en enkätundersökning hos olika leverantörer, entreprenörer och byggherrar för att undersöka hur uppfattningen är kring BVD:er hos olika aktörer. Resultatet visade att miljöbedömningssystemen utgör ett bra hjälpmedel för att hitta och förvara BVD:er samt ger god information när en bedömning av produkten ska utföras. Det fanns dock endast en liten del anläggningsrelaterade produkter i miljöbedömningssystemen och flera av produkterna saknade tillhörande BVD:er. De främsta fördelarna med BVD:er är att de främjar ett miljöanpassat byggande och att det är positivt med en branschgemensam standard. En svårighet idag är att det är svårt att få in BVD:er för produkter eftersom BVD är ett frivilligt åtagande för leverantörer och kvaliteten på BVD:er är i vissa fall inte tillräckligt bra. Anläggningsbranschen kan driva på utvecklingen av miljöbedömningssystemen och BVD:er genom att ansluta sig till SundaHus eller Byggvarubedömningen samt ställa krav på BVD för fler produkter i samband med upphandlingar. 1

3 Summary Environmental requirements for materials in the rail and road construction industry have increased and it is needed to choose environmental safe products and materials. It is needed to document the contents of the product in a life cycle perspective and to have information on management in construction, use, maintenance, and disposal or recycling phase of the product. The Swedish Transport Administration has the ambition to further develop this work by implementing requirements for documentation of the contents in products by using building product declarations (BPD). BPD's and environmental assessment system, which is based on BPD's, are originally designed for the construction sector and there is a low amount of BPD's for products related to railway and road construction. The purpose of this report was to examine whether and how the BPD's can be used in the rail and road construction industry, and provide information for further development and requirements on BPD's for the Swedish Transport Administration. The report includes a literature review of the Swedish Transport Administration and its organization, an overview of the various organizations and existing systems for environmental requirements there is today, and a description of three environmental assessment systems. An evaluation of three environmental assessment systems, BASTA, SundaHus and Byggvarubedömningen was made to examine how many rail and road related products they contained. In order to examine how the perception is about BPD's in the construction sector and rail and road construction industry an inquiry investigation was made involving different suppliers, contractors and developers. The results showed that environmental assessment systems are a useable tool to find and document BPD's and to give useful information about the environmental and health effects for products. However there were only a small part of rail and road related products in the environmental assessment systems and many of the products lacked BPD's. The main advantages of BPD's are that they promote environmentally friendly construction and that it is positive with a common standard. One difficulty today is that the quality of BPD's sometimes is not sufficiently good and it is difficult to collect BPD's for some products because BPD is a voluntary commitment to suppliers. The rail and road construction industry should be involved in the development of environmental assessment systems and BPD's by subscribing to SundaHus or Byggvarubedömningen and require BPD on more products in connection to there procurements. 2

4 Förord Detta är ett examensarbete som omfattar 30 högskolepoäng inom Masterprogrammet i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning, vid Institutionen Växt- och miljövetenskaper på Göteborgs Universitet. Rapporten har genomförts på uppdrag av Trafikverket. Jag vill tacka mina handledare Jessica Simon och Malin Kotake på Trafikverket för att jag fick genomföra deras projektförslag som examensarbete och för vägledning och goda råd under arbetets gång. Ett stort tack tillägnas min handledare Åke Larsson på Göteborgs Universitet för god handledning och svar på alla mina frågor samt en värdefull granskning av rapporten. Jag vill tacka samtliga deltagare i enkätundersökningen för givande svar som gjort rapporten möjlig att färdigställa. Jag riktar också ett tack till Per Lilliehorn på Kretsloppsrådet, samt Hans Holmén och Anders Boethius på Trafikverket som hjälpt mig i arbetet och svarat på mina frågor. Göteborg juni

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Summary... 2 Förord... 3 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsning Metod Litteraturstudie Miljöbedömningssystem Enkätundersökning Genomförandet Litteraturöversikt Trafikverket organisation och nuvarande arbete med miljökrav för material och kemiska produkter Organisationer och befintliga system för miljökrav och miljöbedömningar Beskrivning och analys av befintliga miljöbedömningssystem Resultat och diskussion Utvärdering av miljöbedömningssystem Enkätsvar Reflektion över metoden för enkätundersökning och utvärdering av miljöbedömningssystem35 5. Nyttan med byggvarudeklarationer Sammanvägd bedömning och rekommendation Slutsatser Referenser...41 Bilaga A. Lista över produktgrupper...47 Bilaga B. Utvalda respondenter...49 Bilaga C. Anläggningsrelaterade produkter i miljöbedömningssystemen...53 Bilaga D. Enkätfrågor till leverantörer...69 Bilaga E. Enkätfrågor till entreprenörer...72 Bilaga F. Enkätfrågor till byggherrar...74 Bilaga G. Anvisning för byggvarudeklaration...76 Bilaga H. Enkätsvar från entreprenörer...80 Bilaga I. Enkätsvar från byggherrar

6 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kemiska egenskaper hos kemikalier och material kan påverka människors hälsa och miljön. Kunskap om dessa egenskaper saknas till stor del fortfarande. Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål och ett av dessa är Giftfri miljö som bland annat har som mål att fasa ut farliga ämnen från nyproducerade varor. Om företag inte kan visa att dessa ämnen inte är skadliga för hälsa eller miljö får de inte användas i produktionsprocesser (Miljömål, 2010). Det används olika material och kemiska produkter i bygg- och anläggningsbranschen som kan påverka människors hälsa och miljön (Trafikverket, 2010 a). För att kunna fasa ut farliga ämnen krävs en god innehållsdeklaration för produkter och att alla aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen arbetar tillsammans. Att fasa ut oönskade ämnen samt att deklarera produkters innehåll är tillverkarnas ansvar. Entreprenörer och byggherrar ansvarar för att vid upphandling och inköp välja produkter där innehållet redovisats och där farliga ämnen inte ingår (Kretsloppsrådet, 2011 a). Trafikverket ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Dessutom har Trafikverket ansvar för en långsiktig planering av transportsystemet för sjöfart, luftfart, vägoch järnvägstrafik (Trafikverket, 2010 b). Trafikverket är delaktig i utvecklingen av en minskad miljöpåverkan vid materialval och vill utveckla detta arbete ytterligare genom att undersöka möjligheterna för miljövänligare materialval. Byggsektorns Kretsloppsråd har bedömt följande miljöaspekter som betydande för anläggningssektorn: - Materialanvändning inklusive avfallshantering. - Användning av farliga ämnen under drift och produktion. - Transporter under produktionen av framförallt mineraliska massor och jord. - Energianvändning för bland annat belysning under förvaltningsskedet (Kretsloppsrådet, 2001). Vid byggnation och underhåll av vägar och järnvägar används det olika material och kemiska produkter med allt ifrån betong, stål och elektronik, till makadam och jordmassor som kan påverka människors hälsa och miljön (Trafikverket, 2010 a). Medvetenheten har ökat inom sektorn och branschen kan själv göra en insats för att minska påverkan på miljön. Detta genom att välja material med minsta möjliga miljöpåverkan och verka för en långsiktig hushållning med naturresurser (Kretsloppsrådet, 2001). Eftersom material byggs in i anläggningar behöver produktinformationen säkras inför framtiden eftersom ny kunskap om produkters farliga egenskaper kan genereras (Kemikalieinspektionen, 2007). För att gå mot miljövänligare anläggningar krävs att sektorn arbetar utifrån ett livscykeltänkande, vilket innebär att minska påverkan från material under driftsfasen, att ställa miljökrav vid upphandling samt att säkra avfallshanteringen. Det är dessutom viktigt att verka för att materialen har en lång livslängd samt att material kan återanvändas och återvinnas (Trafikverket, 2010 a). För att miljösäkra hanteringen av material i ett livscykelperspektiv krävs information om produkters/materials innehåll samt information om hantering vid byggnation, drifts- och avvecklingsskede. Informationen behöver även finnas dokumenterad för att materialet ska kunna hanteras säkert ur hälso- och miljösynpunkt i framtiden. Idag finns ett antal hjälpmedel för miljöbedömningar såsom livscykelanalys (LCA), miljövarudeklaration (EPD) och byggvarudeklaration (BVD) (Simon, 2011). 5

7 Trafikverket strävar efter att minska miljöpåverkan vid materialval och har nyligen inlett ett arbete med att ställa krav på vissa materialgruppers innehåll av kemiska ämnen och på dokumentation av vissa materialgrupper som byggs in i anläggningen. Detta sker genom att tillämpa miljökrav vid entreprenadupphandlingar och genom att kräva dokumentation i form av byggvarudeklarationer (BVD) och ambitionen är att utveckla detta arbete ytterligare (Banverket, 2010 ) Problemformulering Trafikverket har som ambition att ytterligare utveckla arbetet med att ställa krav på materialgruppers innehåll av kemiska ämnen och på dokumentation av materialgrupper som byggs in i anläggningen. BVD:er har sitt ursprung i byggsektorn och finns främst framtagna för produktgrupper till husbyggnation. För anläggningsrelaterade produkter saknas det i många fall BVD:er. Miljöbedömningssystem som baseras på BVD:er är i dagsläget utformade för byggbranschen och baseras på BVD:er som främst rör byggsektorn. Trafikverket ser en nytta med BVD även inom anläggningssektorn och målsättningen med detta examensarbete var att utreda och utvärdera hur BVD:er kan nyttjas inom anläggningsbranschen samt ge underlag för att vidareutveckla Trafikverkets strategier och kravställande för det material som byggs in i anläggningarna Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att beskriva dagens situation med befintliga miljöbedömningssystem som hanterar BVD:er, samt föreslå och utvärdera möjliga framtida användningsområden för BVD:er som informationskälla för de varor/material som används inom Trafikverket och övriga bygg- och anläggningssektorn. Konkreta frågeställningar att besvara: Vilka är BVD:s nytta/fördelar och svårigheter/nackdelar för leverantörer, entreprenörer och byggherrar? Vilka goda exempel/erfarenheter från andra aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen finns för hur BVD:er nyttjas för att miljösäkra hanteringen av material? Beskrivning och jämförelse av befintliga miljöbedömningssystem som nyttjar BVD:er som bedömningsunderlag (BASTA, Byggvarubedömningen, Sunda Hus). Hur kan Trafikverket nyttja dessa befintliga miljöbedömningssystem? För vilka produktgrupper finns respektive saknas BVD:er för anläggningsrelaterade produkter? Hur ser leverantörsledet på utvecklingen/framtagandet av BVD:er? För vilka ytterligare produktgrupper kan Trafikverket gå vidare med att ställa krav på BVD:er? 6

8 1.4. Avgränsning Miljöbedömningssystem Utvärderingen omfattar tre olika miljöbedömningssystem: BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen. Dessa är de mest använda systemen av leverantörer, entreprenörer och byggherrar inom byggbranschen idag Anläggningsrelaterade produkter Vid anläggande av vägar och järnvägar krävs många olika produkter och material. Valet av vilka anläggningsprodukter som skulle tas med i undersökningen gjordes i samråd med Trafikverket. Ett urval av frekvent använda produkter ur de största produktgupperna valdes ut för att ingå i studien. (Se Tabell 1). Beläggning Isoleringsmaterial Fyllnadsmaterial Vägutrustning Asfalt Cellplast Geotextil Vägmärken/skyltar Betong/cement Stenull Jordförstärkning Vägmarkeringsfärg Grus, sand, sten Glasull Pålar Stolpar Tillsatsmedel betong Mineralull Vägräcken Bullerskärm Stödmur Elinstallation/ elprodukter Kablar Stålprodukter Övrigt Lampor/lysrör Styrkablar Formkonstruktioner Rör plast, plåt, betong Transformator Installationskablar Balkar Brandskydd till stål Elinstallationer El- och telekablar Tillbehör/fästdon Räls Belysningsarmatur Kraftkablar Reglar Spår Tillbehör elprodukter Växlar Signal/trafikstyrning Plattor/marksten Kontaktledningstråd Betongsliprar Virke/trävaror Tabell 1. Lista över utvalda produktgrupper. 7

9 2. Metod I detta metodavsnitt ges en beskrivning av tillvägagångssättet för litteraturstudien, miljöbedömningssystemens utvärdering samt enkätundersökningen Litteraturstudie En studie genomfördes av befintlig litteratur rörande miljöbedömningssystemen som tillämpas av byggbranschen idag, en översikt av Trafikverkets organisation och nuvarande arbete med miljökrav för material och kemiska produkter, samt en beskrivning av olika organisationer och befintliga system för miljökrav. Informationssökningen omfattar ett stort antal områden eftersom sambandet mellan de olika organisationer, system och deklarationer skulle fastställas. Informationen inhämtades från olika databaser, hemsidor, verksamhetsbeskrivningar för Trafikverket samt genom telefonkontakt och mailkorrespondens med kunniga personer i branschen Miljöbedömningssystem Utvärderingen av de tre olika miljöbedömningssystemen BASTA, SundaHus samt Byggvarubedömningen gjordes för de utvalda produktgrupperna och deras anläggningsrelaterbarhet i databaserna. (Se ovan i avsnitt Avgränsningar). Vid sökningen i SundaHus och Byggvarubedömningens databas användes BSAB 96-koder 1. BASTA-databasen söktes igenom via varugrupp. (Se bilaga A. Lista över produktgrupper) Enkätundersökning En enkätundersökning utfördes för att få en bild över nyttan med BVD:er och över olika aktörers erfarenheter av dessa. Vad har de upplevt som svårigheter och nyttor med att använda sig av BVD:er? Insamling av data gjordes genom enkätfrågor med sammanlagt 21 respondenter varav tio leverantörer, fem entreprenörer samt sex byggherrar svarade på enkäten. Svaren har bearbetats och analyserats. För att enklare kunna sammanställa material och resultat användes enkla enkätfrågor. I de flesta fall består frågorna av alternativ som respondenten skulle kryssa för eller besvara med Ja eller Nej. I vissa fall skulle respondenten motivera sitt svar. Respondenten kunde svara i lugn och ro och därefter skicka tillbaka enkäten. Syftet med frågorna är viktigt såväl som tydlighet och hur de formuleras. I denna undersökning användes både den kvalitativa och kvantitativa metoden vilket speglas i utformningen av enkäterna. Öppna enkätfrågor ger kvalitativ data som ger utrymme för respondenten att svara från egen beskrivning, medan slutna enkätfrågor ger kvantitativ data vars syfte är att få fram ett antal data för bedömning och försöka förstå ett visst område. Eftersom enkäten består av både öppna frågor och slutna frågor med svarsalternativ gjordes en samlad bedömning av denna Val av respondenter För att få en god uppfattning av olika aktörers erfarenheter av BVD:er och dess fördelar och nackdelar riktades enkätundersökningen både till leverantörer, entreprenörer och byggherrar. Tio leverantörer valdes på olika grunder. Ett antal av de utvalda skulle representera Trafikverkets leverantörer och från en lista över Trafikverkets största leverantörer valdes några ut som respondenter som representerar de utvalda produktgrupperna. Några leverantörer valdes dessutom 1 BSAB 96 är ett klassifikationssystem som används för byggnadsbeskrivningar inom bygg- och fastighetsbranschen. Det betecknar inte materialen i sig utan de konstruktioner där de ingår (Riksantikvarieämbetet, 2009). 8

10 ut med tanke på de typiska produkttyperna för väg och järnväg. En annan grund i valet av leverantörer var en uppdelning av leverantörer som använder sig av BVD:er och leverantörer som inte använder sig av BVD:er. (se bilaga B. Utvalda respondenter). Av entreprenörer valdes ett urval av fem entreprenörer av de som trafikverket vanligtvis anlitar. (Se bilaga B. Utvalda respondenter). De sex byggherrarna valdes ut på grund av att de har arbetat med BVD:er länge och kan dela med sig av erfarenheter till Trafikverket. (se Bilaga B Utvalda respondenter) Val av frågor Frågorna till leverantörer har syftat till att undersöka vilken nytta de har av BVD:er, hur stor del som använder sig av BVD:er och hur leverantörsledet ser på utvecklingen/framtagandet av BVD:er. (se Bilaga D. Enkätfrågor till leverantörer). Syftet med frågorna till entreprenörerna var att få en uppfattning om de i sin tur ställer krav på sina leverantörer att BVD:er ska tillhandahållas och vilka fördelar detta ger. Dessutom var det viktigt att få en bild av vad entreprenörer anser om BVD:er och dess nyttor och svårigheter. (se Bilaga E. Enkätfrågor till entreprenörer). Frågorna för byggherrar har syftat till att ta fram goda exempel och erfarenheter från andra aktörer av hur BVD:er nyttjas för att miljösäkra hanteringen av material. Dessutom var syftet att ta reda på hur byggherrar hanterar och dokumenterar BVD:er samt hur de fall hanteras där BVD:er inte finns för produkter. (se Bilaga F. Enkätfrågor till byggherrar) Genomförandet Inledningsvis utfördes en litteraturöversikt av Trafikverket och dess organisation, en översikt av olika organisationer och befintliga system för miljökrav samt en beskrivning av miljöbedömningssystemen. Därefter utfördes en genomsökning av miljöbedömningssystemen för att hitta antalet anläggningsrelaterade produkter i dessa databaser. Sedan utfördes enkätundersökning med urval av respondenter. Första kontakten togs genom telefonsamtal. Vid detta tillfälle informerades respondenterna om syftet med studien och hur och när de skulle genomföra enkäten. Efter detta skickades enkäten ut via mail och respondenten skickade tillbaka den besvarade enkäten via mail. Till sist gjordes en sammanvägd bedömning av miljöbedömningssystemens utvärdering och enkätundersökningen för att få fram en rekommendation till Trafikverket. 9

11 3. Litteraturöversikt 3.1. Trafikverket organisation och nuvarande arbete med miljökrav för material och kemiska produkter I detta avsnitt ges en översikt av Trafikverkets organisation samt arbetet med miljökrav för material och kemiska produkter i dagsläget. Den redovisar Trafikverkets nuvarande krav på BVD i entreprenadupphandlingar samt en beskrivning av Trafikverkets roll som byggherre och dess länk till entreprenörer och leverantörer. En stor förändring skedde när Vägverket, Banverket och SIKA avvecklades och övergick i det nya Trafikverket den 1 april Den långsiktiga planeringen för Transportsystemet blev samlat vilket ska bidra till att skapa förutsättningar för goda transportmöjligheter i samhället (Trafikverket, 2011 a). Trafikverket ansvarar för att planera, projektera, bygga och underhålla järnvägar, vägar, färjeleder, broar, m.m. Trafikverket samarbetar med myndigheter och andra statliga verk, intresseorganisationer, allmänhet och markägare. (Trafikverket, 2010 b). Trafikverket har ca anställda med huvudkontor i Borlänge. Regionkontor finns i Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Kristianstad, Luleå och Stockholm (Trafikverket, 2011 b). Trafikverket verkar för att nå Sveriges miljömål. Miljömålet Giftfri miljö är aktuellt för detta examensarbete och i enlighet med Trafikverkets miljöpolicy arbetar Trafikverket för att minska användning av farliga ämnen (Trafikverket miljöpolicy, 2010). Trafikverket har använt Miljöstyrningsrådets kriterier som underlag vid formulering av sina miljökrav för material vid entreprenadupphandlingar (Simon, 2011). Dessa upphandlingskriterier tar upp hur man ställa miljökrav, bland annat krav på att det ska finnas BVD:er. Miljökrav vid upphandling är ett sätt att arbeta för att få alla aktörer delaktiga i arbetet med att minska hälso- och miljörisker vid materialval (Miljöstyrningsrådet, 2011a). I dagsläget använder Trafikverket sig av BASTA:s kriterier vid bedömningar av kemiska produkter. Trafikverket sitter med i BASTA:s utvecklingsråd. BASTAsystemet består av två register med olika kravnivåer: BASTA och BETA. BASTA-registret innehåller produkter som klarar mer omfattande krav, medan BETA-registret innehåller de produkter som klarar de grundläggande kraven samt en miljö- och hälsoriskbedömning (BASTA, 2011 b). Miljökraven nedan kommer från Banverkets miljökravsdokument FU 2000 och används för järnvägsentreprenader fram till och med då de kommer ersättas av nya miljökrav som gäller för hela Trafikverket. Trafikverket tillämpar BASTA:s kriterier för kemiska produkter införde gamla Banverket BASTA-krav på material för några utpekade produktgrupper (se nedan). Ambitionen är att gå vidare och tillämpa BASTA-krav på fler produktgrupper. 6.2 Material Kraven nedan gäller för material som projekteras in i anläggningen. Det sk. järnvägsspecifika materialet som tillhandahålls via materialservice omfattas inte av kraven. Krav på det järnvägsspecifika materialet ställs i samband med centrala varuupphandlingar och tecknade av ramavtal. Material ska för angivna produkttyper klara BASTA:s egenskapskriterier. Om det inte är möjligt att uppfylla BASTA:s egenskapskriterier får produkter som klarar BETA:s egenskapskriterier användas. Om det inte är möjligt att varken uppfylla BASTA:s eller BETA:s kriterier ska detta motiveras och rapporteras som en avvikelse. Att kriterierna klaras ska kunna verifieras genom t ex BASTA-registrering, intyg från leverantör eller bedömning från på marknaden förekommande bedömningssystem. 10

12 För angivna produkttyper ska BVD, byggvarudeklarationer, ingå i slutdokumentationen. BVD ska vara upprättade enligt Kretsloppsrådets riktlinjer för byggvarudeklarationer. Angivna produkttyper: - skivmaterial - isoleringsmaterial - tätskiktssystem - tejp och tätningslist - tak- och väggbeklädnader - tryckimpregnerat trä - golvvaror - innertak- och väggsystem - dörrar, fönster och glasvaror - elinstallationsmaterial - rör och teknisk armatur (Banverket, 2010) För kemiska produkter använder Trafikverket sig av granskningskriterier som är harmoniserade med REACH och med BASTA:s kriterier. Produkterna arbetsmiljö- och miljögranskas för att minimera riskerna för miljö och hälsa (Trafikverket, 2011 c). Vid granskningen klassas produkterna i olika grupper och tilldelas olika användarvillkor beroende på innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen. Detta är ett kemikaliehanteringssystem och används som en databas med sökfuktion i Trafikverkets arbete för att miljösäkra hanteringen av kemiska produkter (Trafikverket, 2011 d). Produkterna klassas i nedanstående grupper utifrån innehåll av farliga ämnen: Grupp A: Tillåten får användas utan särskilda villkor Granskningskriteriernas ämnesegenskaper finns inte i produkten. Kriterierna är likadana som för registrering i BASTA. Grupp B: Riskminskning får användas om särskilda villkor uppfylls Enligt granskningskriterierna innehåller produkten riskminskningsämnen men inga utfasningsämnen. Kriterierna är likadana som för registrering i BETA. Grupp C: Utfasning får användas om särskilda villkor uppfylls Enligt granskningskriterierna innehåller produkten utfasningsämnen. Miljöbalkens produktvalsprincip skall följas och användning av produkterna skall endast ske då andra alternativ inte finns att tillgå. Successivt skall produkterna fasas ut från Trafikverkets verksamhet och ersättas av produkter som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Grupp D: Förbjuden får inte användas Trafikverket har en förbudslista med kemiska ämnen, vilket produkter i grupp D innehåller. Ska ej granskas: Produkter som inte berörs av kraven på granskning (Trafikverket, 2011 d). 11

13 Process för planering och byggskede Processen vid planeringen och byggskedet av nya vägar och järnvägar eller ombyggnationer består av följande fyra faser: Förstudie Förstudien är ett stadium där miljöstörningar och brister i säkerhet identifieras i befintlig infrastruktur. Det geografiska området studeras. Det tas inga beslut om materialval eller typ av väg i detta stadium. Om ett alternativ kan väljas i detta stadium är nästa steg en arbetsplan/järnvägsplan. Men om ett alternativ inte kan väljas, och/eller om en tillåtlighetsprövning 2 skall göras av regeringen, skall en vägutredning/järnvägsutredning utföras (Trafikverket, 2010 c). Vägutredning/Järnvägsutredning I väg-/järnvägsutredningen utreds riksintresse, allmänna intressen och miljöfrågor genom en miljökonsekvensbeskrivning (Trafikverket, 2010 c). Materialval tas inte heller upp i detta skede (Vägverket, 2002). Arbetsplan/Järnvägsplan I arbets-/järnvägsplanen bestäms utformning och slutlig sträckning (Trafikverket, 2010 c). Det är en juridisk process där det bestäms om väg-/järnvägshållaren skall få vägrätt eller inte. Vägens/järnvägens kostnader, väg-/järnvägsområdet och en godkänd MKB av länsstyrelsen skall finnas till hands. På en övergripande nivå väljs produktionsmetod och material i detta skede (Vägverket, 2002). Bygghandling och byggskedet Den slutgiltiga bygghandlingen tas fram och ska stämma överens med arbetsplan/järnvägsplanen (Trafikverket, 2010 c). I detta stadium finns det färdiga dokument för generalentreprenad eller totalentreprenad. I en totalentreprenad är det endast en entreprenör som arbetar med hela processen för produktion, projekteringen och samordningen. I samråd med beställare väljs material och metoder för produktion. I en generalentreprenad är det beställaren som tillhandahåller projektering och samordningen med hjälp av konsulter, och entreprenören svarar för produktionen. Beställaren och konsulten väljer material och metoder. Vid upphandlingsskedet kan entreprenören komma med egna förslag till optimeringar inför byggskedet (Vägverket, 2002). Trafikverket är byggherre för sitt arbete i förstudie och utredning som därefter leder till arbetsplan/järnvägsplan. Rollen som byggherre är tydlig i ett tidigt skede då direktiven för projektet definieras och formuleras. Krav på funktion, miljö och andra kvaliteter ska framgå i upphandlingen (Byggherreforum, 2005). 2 En tillåtlighetsprövning av regering måste göras om ett bygge har en betydande miljöpåverkan vilket avser ett helt nytt spår eller ny järnväg som är längre än 5 km, motortrafikleder, motorvägar samt fyrfältsvägar som är längre än 10 km samt stora ombyggnader (Trafikverket, 2010 c). 12

14 Figur 1. Visar en schematisk bild över byggherrens, entreprenörens och leverantörens del i ett byggprojekt där byggherren ställer krav på BVD. Byggherren definierar projektet och skaffar tillstånd och ser till att alla resurser, både ekonomiska och andra finns tillgängliga. Därefter upphandlar byggherren entreprenörer för projektering och byggande. Där kan krav ställas på att BVD ska tillhandahållas för alla eller vissa produkter. Besiktningar och kontroller utförs av byggherren och dessutom en utvärdering av projektet för förbättringar i kommande projekt. Byggherren ansvarar dessutom för garantiavtal, anvisningar för drift och underhåll, dokumentation för förvaltning. När anläggningen är klar för förvaltning eller användning avslutas rollen som byggherre (Byggherreforum, 2005). Entreprenörer är de som praktiskt utför det som byggherren har beställt och ställer i sin tur krav på att BVD:er ska tillhandahållas av leverantörer. Därefter levererar entreprenören material och BVD:er till byggherren (Dörrheide, 2008) Organisationer och befintliga system för miljökrav och miljöbedömningar Detta avsnitt ger en beskrivning av olika organisationer som är grundare till befintliga system för miljökrav och miljöbedömningar. Dessutom presenteras befintliga deklarationer för miljökrav och miljöbedömningar såsom byggvarudeklarationer och miljövarudeklarationer med en beskrivning över dess uppkomst samt syfte Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet arbetar för en hållbar byggd miljö och dess arbete berör hela bygg- och fastighetssektorns organisationer. Det är ett frivilligt samordnat miljöarbete som skall leda till ständiga förbättringar för miljön (Kretsloppsrådet, 2011 b). Kretsloppsrådet är grundare till BVD:er och arbetar bland annat med att utveckla och uppdatera BVD:er och tillhörande anvisningar för att förenkla och tydliggöra för användare och leverantörer. I Åtgärdsprogrammet Utfasning av farliga ämnen beskrivs denna utveckling av BVD. Kretsloppsrådet har utarbetat riktlinjer för hur BVD:er skall vara utformade i dokumentet Byggvarudeklarationer Kretsloppsrådets riktlinjer med 13

15 anvisning för syfte, utformning, innehåll och kvalitet av en BVD (Kretsloppsrådet, 2007). (Se Bilaga G. Anvisning för byggvarudeklaration) Byggvarudeklarationer På 1990-talet hade bygg- och fastighetsbranschen problem med producentansvar och det var svårt att hantera information kring produkter och vad dessa innehöll. Diskussioner hölls om det skulle lagstiftas om producentansvar i byggsektorn. Fem intressenter ville implementera ett frivilligt producentansvar, byggherrar och fastighetsägare, entreprenörer, konsulter och leverantörer. Dessa intressenter tog 1995 fram en handlingsplan med ett vagga till graven perspektiv. Handlingsplanen innehöll flera olika punkter, bland annat att utbilda folk i branschen, fasa ut kemiska ämnen och att upprätta BVD:er. En gemensam standard upprättades av Kretsloppsrådet som underlättar för användaren att hitta och hantera information kring produkters innehåll på ett enkelt sätt. Den första standarden, BVD 1, upprättades 1997, BVD 2 upprättades 2000 samt BVD 3 upprättades 2007 och det är den sistnämnda standarden som nu används i branschen (Lilliehorn, 2011). (Se nedan En BVD skall innehålla följande elva avsnitt samt Bilaga G. Anvisning för byggvarudeklaration). BVD:er är ett redskap för att förmedla miljöinformation om byggvaror. För att miljösäkra hanteringen av material i ett livscykelperspektiv krävs information om produkter och materials innehåll samt information om hantering vid byggnation, drifts- och avvecklingsskede. Informationen behöver även finnas dokumenterad för att materialet skall kunna hanteras säkert ur hälso- och miljöaspekter i framtiden. Sedan 10 år är det ett frivilligt åtagande för varje företag att använda sig av BVD:er (Kretsloppsrådet, 2007 a). Det finns huvudsakligen två användningsområden för BVD: - Miljöbedömning av byggvaror För en byggvara och dess kommande användning används BVD som ett underlag för en bedömning om byggvaran är passande för den tänkta användningen (Kretsloppsrådet, 2007). - Dokumentation av inbyggda varor För bedömning av behov av byte till mer miljöanpassad produkt eller vid framtida åtgärder, till exempel rivning och avfallshantering behövs dokumenterade miljöegenskaper hos inbyggda material och produkter (Kretsloppsrådet, 2007 a). En BVD är uppbygd genom att den skall beskriva en produkts innehåll samt information om hantering vid byggnation, drifts- och avvecklingsskede. En BVD skall innehålla följande elva avsnitt: 1. Grunddata med varunamn, varugrupp och artikelnummer. 2. Leverantörens uppgifter med företagsnamn, adress, kontaktperson och om företaget har miljöledningssystem. 3. Varuinformation med produktens användningsområde, om säkerhetsdatablad finns för varan, produktens klassificering/märkning enligt kemikalieinspektionens regelverk, om varan är miljömärkt samt om varan är registrerad i BASTA. 4. Varans innehåll skall beskrivas, delar/komponenter och med angiven kemisk sammansättning, om varans kemiska sammansättning är annan efter inbyggnad än vid leverans anges innehållet i den färdiga inbyggda varan. 14

16 5. Under rubriken Produktionsskedet skall resursutnyttjande och miljöpåverkan under produktion av varan med inflöden (råvaror, insatsvaror, energi mm) och utflöden (emissioner och restprodukter) beskrivas. 6. Under rubriken Distribution av färdig vara skall det beskrivas om leverantören tillämpar retursystem och om leverantören är ansluten till REPA Vid Byggskedet skall det fyllas i om varan ställer särskilda krav vid lagring eller på omgivande byggvaror. 8. Under rubriken Bruksskedet skall det stå om varan ställer krav på insatsvaror för drift och underhåll och på energitillförsel för drift. Dessutom en uppskattning av produktens tekniska livslängd samt referenslivslängden. 9. Vid avsnitt Rivning skall det framgå om varan är förberedd för demontering eller om varan kräver särskilda åtgärder för skydd av hälsa och miljö vid rivning/demontering. 10. Detta avsnitt skall beskriva produktens Avfallshantering, exempelvis om produkten är klassad som farligt avfall samt om återanvändning, material- och energiåtervinning är möjlig för hela eller delar av varan. 11. Avsnittet Innemiljö skall beskriva vilka emissioner produkten kan ge upphov till (Kretsloppsrådet 2007 b). (Se Bilaga G. Anvisning för byggvarudeklaration) Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet, som ägs gemensamt av svenska staten och näringslivet, arbetar för en hållbar utveckling genom att hjälpa organisationer i både offentlig och privat sektor att införa ett organiserat frivilligt miljöarbete. En miljöanpassad upphandling är en av regeringens handlingsplaner och miljöstyrningsrådet har huvudansvaret för denna implementering. Däribland innefattas upphandlingskriterier med exempel på hur man kan ställa miljökrav, bl.a. krav på att det skall finnas BVD för produkter (Miljöstyrningsrådet, 2011 a). Utvecklingen av kriterier baseras på de 16 nationella miljökvalitetsmålen, till exempel Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft (Miljöstyrningsrådet, 2011 b). Trafikverket använder sig av Miljöstyrningsrådets kriterier när de formulerar sina miljökrav vid upphandling. På initiativ från EU-kommissionen har det tagits fram förslag till miljökriterier för ett antal produktgrupper, vilket är en strävan till att försöka samordna upphandlingsprocessen i olika EU-länder. Utvecklingen fortsätter och fler produktgrupper får förslag till miljökriterier inom EU. Miljöstyrningsrådet hakar på denna trend för att implementera fler produktgrupper i den svenska handlingsplanen för miljöanpassad upphandling (Miljöstyrningsrådet, 2011 c) Miljövarudeklarationer Miljövarudeklarationer eller Environmental Product Declaration (EPD) är ett internationellt system för att tillhandahålla information kring produkter och tjänsters miljöegenskaper. EPD-systemet är näringslivsinitierat och näringslivsdrivet och administreras av Miljöstyrningsrådet (Miljöstyrningsrådet, 2011 d). Systemet är baserat på livscykelanalysmetodik. De internationella standarderna ISO och för livscykelanalyser och ISO för Typ IIImiljödeklarationer följs i miljövarudeklarationerna (IVL, 2003). Systemet kan tillämpas för alla produkter och tjänster på marknaden och ger en kvalitetssäkring genom att det finns krav på kontroll, godkännande och uppföljning av oberoende kontrollant (Miljöstyrningsrådet d). Miljövarudeklarationen ger inte en slutlig värdering utan bedömningen av miljöegenskaperna skall göras av mottagaren utifrån dennes utgångspunkter. Syftet med systemet är att deklarationer inom samma grupp av produkter skall vara jämförbara genom att olika tillverknings- eller tjänsteföretag tar fram produktspecifika regler (PCR) för olika produktgrupper. En EPD skall innehålla en 3 REPA erbjuder företag tillgång till rikstäckande återvinningssystem för förpackningar och genom anslutning fullföljs företagets producentansvar (REPA, 2011). 15

17 beskrivning av importör eller tillverkare och en beskrivning av produkten/tjänsten med innehållsdeklaration. Dessutom en redogörelse för produktens miljöprestanda baserat på en livscykelanalys och en eventuell deklaration för återvinning. EPD tillhandhålls för produkter i Sverige och tillämpas i vissa miljöbedömningssystem (IVL, 2003). Trafikverket har utvecklat en PCR för järnvägsinfrastruktur och järnvägstransporter. De har tillämpats vid byggandet av Botniabanan för vilken det finns en miljövarudeklaration för både infrastuktur och transporter (Kotake, 2011) Livscykelanalys Livscykelanalyser kan utgöra basen för kvantitativa BVD:er och EPD:er (Öberg, 1999). Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att bestämma var i kedjan den största miljöpåverkan finns för en process, tjänst eller produkt. Genom en LCA kartläggs användningen av resurser och föroreningar till mark, vatten och luft för en produkt. LCA omfattar hela produktens livstid, från vaggan till graven, vilket innebär från utvinning av råvaror, tillverkning, bruk, fram till återvinning och hantering av avfallet. ISO serien är standarder för livscykelanalyser som utvecklats av ISO, International Organization for Standardisation. En livscykelanalys skall bestå av ett syfte med analysen, en inventeringsanalys (material- och energiflöden), och slutligen en miljöpåverkansbedömning som är indelad i följande tre delar: Klassificering där resursflöden och emissioner delas in i olika kategorier av miljöpåverkan; Karakterisering som medför att ett tal för de olika kategorierna erhålls genom ihopsättning (aggregering); Viktning där de olika kategorierna från karakteriseringen värderas samman till slutliga bedömningstal (IVL, 2003). Trafikverket använder LCA som ett verktyg för att bedöma och jämföra produkters miljöprestanda. För ett antal betydande produktgrupper har LCA:er genomförts, bl.a. för sliprar, kontaktledningstolpar samt vägmarkeringsfärg (Kotake, 2011) Beskrivning och analys av befintliga miljöbedömningssystem Detta avsnittet ger en beskrivning och bakgrundsfakta till de tre miljöbedömningssystemen BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen som sedan utvärderas i avsnitt 4.1. Ett miljöbedömningssystem innefattar hälso- och miljöbedömning av produkter i bygg- och fastighetsbranschen. Kärnan i systemet är en databas med ämnen, material och produkter (SundaHus, 2009). Miljöbedömningssystem nyttjar BVD och/eller andra underlag, säkerhetsdatablad, EPD, produktinformation m.fl för bedömning av produkter. Målet med ett miljöbedömningssystem är att påverka utvecklingen av mer miljövänliga produkter inom byggbranschen och ha fokus på utfasning av farliga ämnen (Byggvarubedömningen, 2011). De miljöbedömningssystem som granskades i detta examensarbete var BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen. Miljöbedömningssystemen är uppbyggda på olika sätt och en skillnad är att de har något olika definitioner av vilka ämnen som ska fasas ut. Dessutom har Byggvarubedömningen och SundaHus egna experter som gör bedömningarna utifrån BVD:er, säkerhetsdatablad, produktinformation eller annat bedömningsunderlag. I BASTA är det leverantören av en vara som själv intygar att produkten 16

18 klarar BASTA:s kriterier. I BASTA bedöms endast det kemiska innehållet, medan Byggvarubedömningen och SundaHus även bedömer andra kriterier såsom varans miljöpåverkan under tillverkning, byggskede, bruksskede och när varan blir avfall. BASTA och Byggvarubedömningen samarbetar i viss mån och de har samma kriterier när det gäller innehåll av kemiska ämnen (IVL, 2009). Det finns många aspekter att beakta för användaren när valet av produkter skall göras. Det kan vara alltifrån produktens tekniska funktion, design, pris, tillgänglighet, leveranstid, resurseffektivitet. Detta gör att det inte alltid är självklart att utgå från vad som rekommenderas ur miljömässig synpunkt (IVL, 2008) BASTA BASTA bygger på den Europeiska kemikalieförordningen REACH som bland annat reglerar utfasning av farliga ämnen, kemiska produkter och material. Syftet med BASTA är att påskynda denna process. BASTA tillämpas genom att leverantörerna själva ska registrera produkten i systemet och har ansvaret att bedöma kemikalieinnehållet och att dessa klarar BASTA:s krav (IVL, 2009). Eftersom det är leverantörerna som avgör om produkterna klarar kriterierna ställs det kvalitetskrav på de leverantörer som vill vara med i BASTA. Däremot är BASTA-databasen tillgänglig för alla och det krävs inget medlemskap för att söka efter produkter i databasen (BASTA 2011 a). BASTA ägs av Svenska miljöinstitutet, IVL, och branschorganisationen Sveriges Byggindustrier (BASTA, 2010). BASTA:s kvalificeringsvillkor består av krav på leverantören och produktens innehåll. Kraven på innehållet består av egenskapskriterier där kemiska ämnen med utpekade kemiska egenskaper över angivna halter inte får förekomma i produkter. Nedanstående egenskaper omfattas av kriterierna: Cancerframkallande ämnen Mutagena ämnen, kategori 1 och 2 (ämnen som skadar arvsmassan) Reproduktionstoxiska ämnen (ämnen som skadar fortplantningen) Persistenta eller mycket persistenta organiska ämnen (svårnedbrytbara ämnen) Bioackumulerande eller mycket bioackumulerande organiska ämnen (ämnen som ansamlas i vävnader) Ämnen skadliga för ozonskiktet Även innehållet av bly, kvicksilver och kadmium regleras. Dessutom begränsas innehåll av allergiframkallande ämnen, lösningsmedel, giftiga och miljöfarliga ämnen för kemiska produkter (BASTA, 2011 c). Kvalificeringsvillkor för leverantörer: Kraven på leverantören består av följande: Innehållsdeklaration. Leverantören måste ha detaljerad kunskap om produktens kemiska sammansättning Bedömningsunderlag. Leverantören måste kunna styrka bedömningen av att produkten klarar egenskapskriterierna Kompetenskrav. För att göra bedömningen av produkten ställer vi krav på god kunskap om hälso- och miljöbedömningar Systemrevisioner. Vi kontrollerar regelbundet att medverkande leverantörer följer våra villkor för medverkan i BASTA. Vid revision måste leverantören kunna uppvisa dokument som styrker bedömningen av produkterna (BASTA c). 17

19 Egenskapskriterierna består av två nivåer. BASTA-registret innehåller produkter som klarar de mer omfattande kraven, medan BETA-registret innehåller de produkter som klarar de grundläggande kraven samt en miljö- och hälsoriskbedömning (BASTA, 2011 b). Egenskapskriterierna i BASTA utgör endast ett urval av de mest prioriterade utfasningsämnena. BASTA beaktar inte andra miljöaspekter vid prioritering av produkter. BASTA-systemet är utvecklat för att bidra till utfasning av farliga ämnen ur byggprodukter (IVL, 2008). Avsikten med BASTA är att den som väljer produkter inte skall behöva vara expert på kemikalier utan systemet skall kunna tillämpas genom att en hänvisning till produkter som ingår i ett projekt skall finnas registrerade i systemet eller klara egenskapskraven. Man skall också direkt kunna göra en sökning efter en produkt i databasen. Det kan inte avgöras om de produkter som hittades har BVD:er eftersom BASTA endast tillhandahåller namn på produkt, varugrupp och leverantör. Men genom att en produkt är med i BASTA intygar leverantören att kemikalieinnehållet har bedömts och att dessa klarar BASTA:s krav (BASTA, 2011 b) SundaHus I SundaHus system finns funktioner för alla skeden i en byggnation såsom program, projektering, byggande, förvaltning och rivning. SundaHus använder Kemialieinspektionens Författningssamling KIFS, Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO, databaserna N- och H-Class 4 samt leverantörens dokumentation vid bedömning av en produkt. Prevents databas Kemiska Ämnen används som referens för information om kemiska ämnen (SundaHus, 2009 a). SundaHus har ett produktområde med 2072 leverantörer med totalt varumärken och i nuläget finns det byggvaror och 4926 kemiska ämnen i databasen (SundaHus, 2011 d). SundaHus är ett oberoende företag som ägs och drivs av privatpersoner. Bland kunderna finns privata fastighetsbolag, kommunala och statliga fastighetsbolag, landsting, konsulter och entreprenörer. (SundaHus, 2009 b). Bedömningar av produkter baseras på dokumentation som erhålles från leverantörerna i form av BVD:er, säkerhetsdatablad, varuinformationsblad samt miljödeklarationer. I SundaHus miljödata lagras även drift- och skötselinstruktioner, produktdatablad samt andra dokument. Databasen visar hur produktens avfall skall hanteras samt beskiver produktens kemiska risker ur ett livscykelperspektiv. De ämnen som finns på Europakommissionens prioriteringslista över hormonstörande ämnen och PBT/vPvB-ämnen 5 markeras i systemet och ingår i helhetsbedömningen av produkten. Olika officiella spärrlistor som till exempel REACH kandidatlista och Vattendirektivet finns i databasen, vilket ger möjlighet att bevaka om särskilt farliga ämnen förekommer i produkterna. Användaren kan dessutom göra egna spärrlistor (Sundahus, 2010 a). Om information som tillhandahålls för produkten är ofullständig tillfrågas tillverkaren. Om den efterfrågade information inte finns gör SundaHus ett val och använder worstcase -regeln då produkten bedöms från tidigare erfarenheter av liknande produkter. För att detta ska vara synligt finns det en anmärkningstext kopplad till en länk som förklarar förutsättningarna (SundaHus c). 4 N- och H-Class - Information om kemiska ämnen/ämnesgrupper som är eller har varit föremål för diskussion i Europeiska kommissionens arbetsgrupp för klassificering och märkning (Kemikalieinspektionen, 2011 b). 5 PBT/vPvB-ämnen är långlivade, bioackumulerande och giftiga (Kemikalienspektionen, 2011a). 18

20 Hur görs bedömningarna? SundaHus Bedömningskriterier är en praktisk tillämpning av Kemikalieinspektionens PRIOkriterier. En bedömning går till så här: 1. Informationsinsamling Vi samlar in tillgänglig produktdokumentation, t ex säkerhetsdatablad, byggvarudeklaration, annan miljödeklaration, produktinformation, skötsel- och underhållsråd, från leverantören och lägger in den i databasen. 2. Databaslagring De olika dokumenten kan se ut på många olika sätt varför vi plockar ut nyckelinformationen ur dem och lägger in den på ett standardiserat sätt i databasen. 3. Bedömning Utifrån den lagrade informationen bedöms produktens hälso- och miljöfarlighet enligt SundaHus Bedömningskriterier. När specifik information om ämnen som potentiellt sett innehåller eller har tillverkats av hälso- eller miljöfarliga ämnen används s.k. "worst-case"- ämnen. Bedömningen sker med hjälp av ett datoriserat beslutsstöd baserat på kriterierna. 4. Helhetsbedömning Byggvarans sammanvägda helhetsbedömning beräknas och presenteras med någon av bokstäverna A, B, C eller D där A är bäst. Helhetsbedömningen är en sammanvägning av följande egenskaper: Ingående material och ämnen samt ingående råvaror Byggvarans hälso- och miljöfarlighet under: - Produktion - Byggskede - Bruksskede Rivning samt restmaterial Dokumentation (SundaHus, 2010 b) Byggvarubedömningen Byggvarubedömningen bedrivs i en ekonomisk förening som tillgodoser medlemmarnas ekonomiska intressen genom att påverka uvecklingen och sätta upp kriterier för byggvaror, tillhandahålla information samt utveckla ett system för miljöbedömning av byggprodukter. Medlemmarna består av fastighetsägare och målgruppen är byggherrar, ägare och förvaltare av anläggningar och fastigheter (Byggvarubedömningen, 2011 c). Enligt Byggvarubedömningen bedöms produkterna enligt egenskapskriterier bestående av ingående kemiska ämnen och dels med kriterier utifrån ett livscykelperspektiv, från vaggan till graven. Bedömningen av produkten indelas i följande nivåer: Rekommenderas, Accepteras eller Undviks. De finns sju bedömningsområden: Kemiskt innehåll (innehållsdeklaration) Ingående material (råvaror) Byggskedet Bruksskedet Rivning 19

21 Rest- och avfallsprodukter Innemiljö (Byggvarubedömningen, 2011 a). Bedömningen görs av miljöspecialister på uppdrag av Byggvarubedömningen och underlaget består främst av BVD:er som är upprättade enligt Kretsloppsrådets mall. Säkerhetsdatablad (SDB) skrivna på svenska används också vid bedömning av kemiska produkter. Ett sammanvägt omdöme görs för de sju bedömingsområdena (se ovan) efter att de har värderats var för sig. Den sammanvägda bedömningen har ofta påverkats starkt av området Kemiskt innehåll, eftersom det viktas dubbelt. Efter att slutresultatet av produktens bedömning visats för producenten kan kompletteringar göras vid behov. Därefter publiceras bedömningen i databasen (Byggvarubedömningen, 2011 a). Byggvarubedömningens grundkrav är att leverantören har upprättat en BVD enligt Kretsloppsrådet mall för byggvarudeklarationer och utefter den bedöms produkterna (Svenska Miljöinstitutet, 2009). Bedömning av en byggvara görs vid behov hos användarna av Byggvarubedömningen samt vid producentens egna önskemål att få sina varor bedömda. Den bedömning som ges av en produkt kan ses i ett specifikt produktkort som dessutom innehåller dess BVD. Användaren kan gå tillbaka och se vilka produkter som använts genom att lägga upp egna projekt i systemet med bedömning och underlag. All information lagras i databasen (Byggvarubedömningen, 2011 b). Från och med 2010 är kraven på produkters kemiska sammansättning likadana i BASTA och Byggvarubedömningen. Då fastställdes en branschgemensam definition av vilka farliga ämnen som skall fasas ut ur nya byggprodukter, genom en överenskommelse mellan BASTA och Byggvarubedömningen. Detta underlättar för både byggherrar, entreprenörer och leverantörer vid inköp, upphandling och utveckling av nya produkter då det är likadana krav att referera till (IVL, 2009). 20