Uppsalas fortbildningsdagar 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsalas fortbildningsdagar 2014"

Transkript

1 årgång 22 nummer 4 december foto Maria Grund Uppsalas fortbildningsdagar 2014 Långa pärlband av skolkuratorer intog rulltrapporna inne i UKK, Uppsala Konsert och Kongress, då årets fortbildningsdagar gick av stapeln den 6-7 oktober. Deltagarna fick med sig kunskaper om allt från ensamkommande ungdomar som drabbas av PUT-syndrom till flickor som är tidiga i puberteten och hamnar i The maturity gap. Ett mer välkänt fenomen är elever som fastnar i hemmasittande. Hur skolan kan arbeta för att bryta cirkeln och skapa en väg tillbaka för dessa elever fanns också på programmet. Tack vare Uppsalas värdgrupp fanns möjlighet till underhållning av olika slag. Läs mer och se bilder på sidorna 4-5. Nätverksträff i Haparanda En skola på gränsen mellan Sverige och Finland och samverkansmodellen NORRBUS kan nämnas som några av de punkter som stod på agendan när skolkuratorer från Norrbotten strålade samman i september månad. Mer om nätverksträffen hittar du på sidan 3. Barnombudsmannens kunskapsseminarium Med utgångspunkt i de erfarenheter barn och unga har av kränkande behandling, behöver skolor arbeta vidare med att förstärka åtgärder mot mobbning. Här ser Barnombudsmannen flera viktiga utmaningar. Barn och unga behöver mer kunskap om vilka rättigheter de har och information om vart den som blivit utsatt kan vända sig. Attityder och bemötande från vuxna ska ge stöd och omsorg både för den som kränkt och den som blivit kränkt. Upprättelse är viktigt för den som blivit utsatt. Skolkuratorns specifika kompetens behövs i processen med att skapa trygga skolor. Se sidan 6. ADHD - är vi på rätt väg? Det undrar Statens medicinsk-etiska råd, Smer. Antalet ADHD-diagnoser ökar så även förskrivningen av ADHDläkemedel. Håller samhällets syn på vad som är normalt att ändras? Vad innebär ADHD-diagnosen för individen? Vilka olika synsätt finns? Detta är några av de frågor av etisk karaktär som stod på programmet då aktörer från en rad olika verksamheter deltog i seminariet den 9 oktober vid Rosenbads konferenscenter. Läs mer om etik och ADHD på sid 7.

2 Ordförande har ordet Tack Uppsala! Vi har en uppskattad konferens bakom oss och ännu ett rekord i antal deltagare, 340 skolkuratorer! Ett stort tack till värdgruppen i Uppsala som samarbetat med styrelsen för att få till ett bra evenemang. För dig som inte kunde delta finns föreläsarnas presentationer på vår hemsida. Där finns också vår verksamhetsberättelse som beskriver vad föreningen arbetat med under föregående år och verksamhetsplanen som drar upp riktningen för framtiden. Tack... och välkommen! Ytterligare ett stort tack. Nu till Kjerstin Brandt som avslutar ett nioårigt styrelseuppdrag, bl.a. som redaktör för vår tidning. Jennie Gustafsson, som vi får bekanta oss med längre fram i tidningen, är ny ledamot i styrelsen. Välkommen! Visby nästa Planeringen av nästa års Skolkuratorsdagar är i full gång. De kommer att äga rum i Visby oktober Elevers rättigheter Ett prioriterat område för årets arbete i föreningen är att ta fram ett nytt vägledningsdokument som beskriver Elevers rättigheter. Efter flera vägledningar som alla på olika sätt rör professionen skolkurator är det hög tid att lyfta fram eleven och elevers rätt till undervisning och en bra skolgång. Barns rättigheter Vi har i media kunnat följa hur flera organisationer och myndigheter de senaste månaderna haft barn och ungas vardag i fokus. I samband med att barnkonventionen nyligen fyllde 25 år gjorde de nordiska barnombudsmännen ett gemensamt uttalande om åtgärder som behöver göras för att stärka barns rättigheter: 1 Barn behöver tidigt, i förskolan och skolan, få information om att de har mänskliga rättigheter och vad rättigheterna innebär för dem i deras konkreta vardag. 2 Barnkonventionen måste få rättslig ställning som lag samtidigt som övrig lagstiftning behöver ses över i syfte att stärka barnets rättigheter. På Island, i Finland och i Norge är det redan så. I Sverige har det i regeringsförklaringen föreslagits att barnkonventionen ska bli lag. 3 Barn som får sina rättigheter kränkta kan oftast inte ställa krav på att få rätt i efterhand. En sådan klagomålsfunktion finns nu när FN:s barnrättskommitté trätt i kraft. Den är dock inte tillgänglig för barn i Norden vars länder ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Barn till EU-migranter Kommuner vet inte hur de ska förhålla sig till EU-migranter som vistas här med sina barn. Därför kallade Barnombudsmannen nyligen berörda myndigheter till ett möte. Skolverket konstaterar att barn till EUmigranter som vistas i Sverige längre än tre månader och som inte har tillstånd att vara här ska ses som papperslösa och få rätt till utbildning. När det gäller barnens rätt till hälso- och sjukvård är lagstiftningen tydlig enligt Socialstyrelsen. Inget barn ska nekas vård. När det gäller rätten till skydd menar Socialstyrelsen att socialtjänsten har samma ansvar att tillgodose grundläggande rättigheter och behov hos EU-migranternas barn som hos alla andra barn som är hemlösa eller har svåra levnadsförhållanden. Nu måste isolering av barn upphöra... det är barnombudsmannens krav när FN:s tortyrkommittée presenterade sina slutsatser efter en granskning av hur Sverige lever upp till FN:s tortyrkonvention. Kommittén kräver att isolering av barn i polisarrest, häkte och på särskilda ungdomshem avskaffas samt att självmordsfallen i häkten utreds. Barn under 18 år får inte sitta isolerade i mer än 22 av dygnets 24 timmar. Kritik riktas också mot hur Sverige behandlar ensamkommande flyktingbarn, asylsökande barn och barn inom psykiatrin, BO och kränkningar i skolan Föreningen har under hösten deltagit i ett seminarium anordnat av Barnombudsmannen som har fått i uppdrag att titta på hur skolor arbetar med kränkningsärenden. FN:s barnrättskommitté har undersökt skolors arbete och funnit stora brister. En strategi ska utarbetas för att stärka barns rättigheter. Strategin har tre utgångspunkter: Professionellas attityder och stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan Information och delaktighet Upprättelse Skolkuratorns roll och kompetens som skolans kvalitetssäkring i kränkningsärenden betonas. Elevers rätt till en bra APL För att fortsätta på temat elevers rättigheter har Skolverket tagit fram en webbaserad handledarutbildning för att höja kvalitén i gymnasieelevernas praktik, det arbetsplatsförlagda lärandet, Viktigt att jobba rätt med läxor För att skolorna ska utveckla sitt arbete med läxor har Skolverket tagit fram ett nytt stödmaterial Läxor i praktiken. De menar att tillgång till läxhjälp eller att ha välutbildade föräldrar inte ska avgöra om man kan göra läxan. Etiska aspekter på ADHD. Förening deltog i Smer (Statens medicinsk- etiska råd) årliga etikdag. Syftet med seminariet var att belysa vad ökningen av antalet ADHD-diagnoser betyder för normalitetsbegreppet (läs artikeln längre fram i tidningen). Föreningen anser att skolans område behöver belysas ur ett bredare perspektiv än vad som gjordes och ombads att lämna ett förslag till Smer om innehållet i ytterligare ett seminarium, vilket vi också har gjort, Spetskompetens iskolsocialt arbete En ökning av antalet medlemmar är ett av föreningens mål. Nu kan även du med hjälp av vår nya broschyr sprida information om vad man får tillgång till och bidrar till som medlem i Sveriges skolkuratorers förening, Önskar er en skön ledighet under jul och nyår! Yvonne D-Wester, Ordf. Sveriges Skolkuratorers Förening 2 december 2014

3 Den 18 september samlades ett 40-tal skolkuratorskollegor från Norrbotten för en nätverksträff, där Haparandakuratorerna stod som värdar. Programmet innefattade en hel dags program. Till att börja med fick vi ta del av Haparandas intressanta samarbete med grannstaden i Finland, Torneå. Det handlar om ett pågående på gränsen projekt, där en skolbyggnad kommer att ligga i såväl Finland som Sverige, alltså precis på gränsen. Haparanda och Torneå är i princip en stad redan nu, men i två länder. Därefter berättade familjeterapeuten/kuratorn Valle Olsson engagerat om sitt mångåriga arbete med barn och familjer i svårigheter. Jaana Viitanen, skolkurator i Haparanda, föreläste om samverkansmodellen NORRBUS. Modellen utgår från samverkan mellan skola, socialtjänst och landstinget. Den är redan antagen i Norrbotten. Kommunerna Kalix, Haparanda, Överkalix och Övertorneå har arbetat enligt denna modell under cirka 6 år. Sedan 2013 finns en överenskommelse om att samtliga kommuner i länet skall omfattas av samverkansmodellen samt landstinget i hela Norrbotten. Enligt 2014 års rapport Svenskar och internet som utförs av Stiftelsen för infrastruktur, har tre av fyra svenskar som använder internet handlat på nätet. Antalet svenskar som söker information om att köpa läkemedel online blir allt fler och varje månad görs över sökningar efter läkemedel på nätet. Det finns ett stort utbud av varor och tjänster på nätet och för Marie Kerttu som arbetar på Läkemedelsverkets enhet för kontroll av läkemedelsprodukter och narkotika, är det lätt att tänka att den som handlar mycket på nätet kan tycka att det är smidigt att också handla läkemedel online. Det är inte fel att handla läkemedel på nätet men det är viktigt att vara uppmärksam så du handlar från godkända apotek. Bilder på personer i läkarrockar och betalningssystem som klingar bekant kan lätt skapa en falsk trygghet. För den som vill köpa läkemedel är det viktigt att känna till att det finns många oseriösa aktörer på marknaden. Läkemedelsverket har genom sitt samarbete med Tullen sett en koppling mellan de sökningar som görs på nätet och strömmen av olika narkotiska preparat, smärtstillande, potensmedel, bantningspreparat och andra livsstilsrelaterade produkter som hittas i det svenska postflödet. I en undersökning Läkemedelsverket gjorde 2012 riktad till unga i åldern år, framkom tre olika grupper som kan ses som risktagare på läkemedelsmarknaden. Samverkan bygger på att: Vara och en som i sin yrkesutövning upptäcker behov av stöd, utredning och insatser för barn/unga skall initiera insatser i den egna verksamheten samt ta upp frågan om samverkan med andra aktörer bör ske. Agera om barnets behov är sammansatta. Hålla nätverksmöte inom 10 dagar. Alla som kallas till mötet måste komma. Upprätta en samordnad individuell plan. Handla läkemedel säkert på nätet Den första gruppen dominerades av killar där träning, potens och dopning var i fokus. Den andra gruppen bestod främst av modemedvetna tjejer där ett smalhetsideal lyfts fram. Den sista gruppen bestod av ungefär lika många tjejer som killar där sömnmedel, smärtstillande och ångestdämpande preparat sågs som eftertraktade. Skolan en viktig arena Eftersom skolan kan ses som en av flera viktiga arenor som kan bidra till ökade kunskaper och förändrade attityder har Läkemedelsverket gett feedback till Skolverket kring att information om säkra läkemedel bör vävas in som ett komplement till övriga frågor i skolors ANDTundervisning. Här ser Marie att skolkuratorer har en viktig plats i det förebyggande arbetet där generella diskussioner kan utgå från frågor om hur de normer som finns påverkar attityder kring självkänsla och kroppsideal. När det gäller ett mer riktat arbete på temat läkemedel kan eleverna få i uppdrag att själva söka information på nätet och svara på frågor som: Vad är ett apotek? Finns det mirakelpiller? Vad finns det för regler och lagar kring läkemedel? Hur kan piratkopierade läkemedel påverka dig? Vad ska den som vill handla säkert på nätet tänka på? Nätverksträff i Haparanda foto Eva Krispinsson Utse en samordnare för ärendet. Rapportera avvikelser vid uppföljning av planen. Eftermiddagen ägnades till yrkespecifika samtal. Vi delade upp oss i två grupper; grundskola och gymnasieskola. Skolkuratorerna i Norrbotten har som tradition att träffas en gång per termin. Staffetpinnen gick vidare till Kalix som kommer att bjuda in nätverkets kuratorskollegor i slutet av maj Eva Krispinsson Marie Kerttu Marie har också ett tips på en aktuell film som tar upp frågan om att köpa läkemedel säkert. Dallas Buyers Club med Matthew McConaughey i huvudrollen är en film som rymmer flera stora frågor och kan fungera som ett diskussionsunderlag inte bara när det gäller otillåtna läkemedel. Avslutningsvis vill Marie lyfta fram att vi ska använda internet men inte till självdiagnostik. Det är viktigt att besöka en läkare för att få rätt vård och att handla läkemedel på ett apotek som är godkänt av läkemedelsverket. Titta efter apotekssymbolen som är ett grönt kors mot vit bakgrund. Handla på nätet, men handla säkert. Läs mer på Jenny Karlsson SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december

4 Nya kunskaper och möten i Uppsala Skapande processer som bild och musik är hälsofrämjande och en viktig del av verksamheten på CIS (Centrum för introduktion i skola) i Uppsala. Många kuratorer valde att delta i söndagens föreläsning där Ellinor Malmqvist, Hillevi Torell och Jeanette Ericsson delade med sig av sina erfarenheter i arbetet med nyanlända ungdomar. Foto: Malin Johansson och Maria Grund Therése Skoog från Örebro Universitet bedriver forskning kring flickors pubertetsutveckling. The maturity gap beskriver hon som problematiskt för flickor som mognar tidigt fysiskt men inte är lika långt framme socialt, ekonomiskt eller åldersmässigt. Denna tidiga vuxenhet gör att flickorna är disponerade för en del olika problem. Man har sett att de röker i större omfattning, skolkar mer, kriminaliteten är högre och de är tidigare sexuellt aktiva än sina senare utvecklade jämnåriga. Dessa brådmogna flickor är viktigt att fånga upp så de inte hamnar i miljöer som blir destruktiva. Söndagens stadsvandring gick i Pelle Svanslös fotspår. Ett besök i domkyrkan ingick naturligtvis liksom att runda Universitet och gå utmed Fyrisån. Vimlet i och utanför föreläsningssalen var påtagligt då över 300 deltagare valde att komma till årets fortbildningsdagar. Ett antal bokbord med riktad information lockade. Marie Balint, divisionssamordnare för vård av ensamkommande ungdomar på BUP i Stockholms län pratade om det trauma som migrationsstressen kan skapa hos ungdomar. Hon uppehöll sig bland annat vid fenomenet PUT-syndromet som beskriver ambivalensen ungdomar upplever när de fått uppehållstillstånd i Sverige. Inte alltid bara glatt och enkelt utan en förståelse i att man nu får leva i saknaden efter sin familj i ett nytt, främmande land. Inte något man själv valt eller önskat. På måndagskvällen hölls konferensmiddag i Korskyrkan. Mycket god mat och framför allt lysande underhållning där Uppsalas kuratorer bjöd på en fantasifull rap. Maten som vi inte åt upp lämnades till en organisation som arbetar med hemlösa i staden ett riktigt bra initiativ! Malin Johansson

5 Tidig samverkan hjälper hemmasittare Hemmasittande som fenomen skapar problem på flera fronter. Framför allt personligt för det aktuella barnet men även en påfrestning för hela familjen och en stor utmaning för skolan att reda i. Förebyggande arbete och uppföljning är centrala begrepp i arbetet med hemmasittaren. Det är viktigt att skolorna har ordentliga rutiner för att upptäcka frånvaro. Det behöver finnas nyckelpersoner som bevakar frågan extra och det behöver råda en samstämmighet bland personalen. Peter Friberg, psykolog, arbetar som utbildningsansvarig på Magelungen Utveckling AB utanför Stockholm. En skolenhet som specialiserat sig bland annat på barn med hemmasittarproblematik. Han ser ett starkt behov av att tidigt utreda barn som är i riskzonen samt utveckla och bygga upp en god samverkan mellan myndigheter såsom skola, socialtjänst och barnpsykiatri. Att ha en tät kontakt med familjen, och komma igång med insatserna tidigt kan bryta hemmasittandet snabbare. Det handlar också om att bryta cirkeln av negativ feedback som familjerna ofta får. Den som blir skälld på är sällan så sugen på att ändra sitt beteende. Nytt tillskott i styrelsen Jag heter Jennie Gustafsson och examinerades som socionom från Umeå universitet för tretton år sedan. Min nuvarande tjänst är förlagd till två grundskolor i Ljungbyholm som är en liten landsbygdsort i Kalmar kommun. Jag bor i Kalmar med mina tre barn i åldrarna 9, 6 och 5 år. Sedan examen har jag arbetat med barn och familjer i olika tjänster och kommuner. Tolv av tretton år har jag arbetat som skolkurator. Jag har ofta tänkt på att yrkesidentiteten som socionom utmanas, utvecklas och stärks i en ständigt pågående process när man, som vi skolkuratorer, arbetar mer eller mindre ensam i sin egen profession och dagligen möter, samverkar och samtalar med kollegor som har andra professioner. I socialt arbete har jag en av mina största drivkrafter i tron på alla människors okränkbara värde och inre förändringspotential. Peter Friberg har mångårig erfarenhet av arbete med hemmasittandeproblematik. Hemmasittande eller skolk Peter Friberg hävdar att skolorna skulle behöva en tydlig agenda för hur man arbetar med frånvaro. En del i planen bör vara att kontakta alla elever som inte är i skolan en aktuell dag och även ta kontakt med föräldrarna samma kväll. Själva kontakten i sig är betydelsefull och gör att eleven känner sig sedd och att det blir svårare att fortsätta stanna hemma. Det gäller dock att, i ett tidigt skede, se skillnaden på hemmasittande och skolk för att kunna sätta in rätt insats. Hemmasittaren är ofta inåtvänd och har en önskan om att komma till skolan men det har låst sig. Den som skolkar är mer utåtagerande och inte sällan redan i skolan men undviker lektionerna. Ett sätt att jobba för kommunerna är att inrätta ett närvaroteam innehållande behandlare och specialpedagog. Teamet gör hembesök och träffar den hemmasittande eleven en stund varje dag. Detta för att hålla skolarbetet igång så det blir enklare att komma tillbaka in i klassen. Planera vägen tillbaka En ordentlig kartläggning är nödvändig för att se över elevens totala situation med individuella faktorer, familj, skola, kamrater och fritid. Styrkor och svagheter i de olika systemen bildar grund för en bedömning hur arbetet ska fortlöpa. Kanske förekommer Genom att bli sedd och lyssnad på i sina olika sammanhang, tror jag att varje individ kan ges möjligheter till positiva förändringsprocesser som individen själv kan välja att driva. Att beskriva hur livet faktiskt ser ut för olika människor i vårt gemensamma samhälle är ett viktigt uppdrag för oss socionomer som samhällsarbetare. Samhällsarbetarna är samhällsbärarna, men de måste ryta ifrån, säger socionomen och författaren Susanna Alakoski (Barometern-OT ). För oss skolkuratorer översätter jag den uppmaningen till att det är superviktigt att vi förenar oss och gör gemensam sak i att beskriva hur elever på våra skolor i landet har det. Att vi skolkuratorer identifierar viktiga förbättringsområden och att vi kommunicerar dessa så att det hörs, för att skolan ska kunna lyckas med sin uppgift med att låta varje enskild elev finna sin mobbning i skolan eller att eleven har problem med vissa kognitiva förmågor. Föräldrarnas syn och inställning är en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet. Finns det konflikter hemma som påverkar barnets mående och koncentration? Hur ser rutinerna ut i hemmet och har föräldern möjlighet att hjälpa barnet att fysiskt komma till skolan? En del i utredningen är också hur föräldern klarar av att stötta barnet i att stå ut när det tar emot och att relationen inte bara handlar om stress och press inför skolgången utan det finns utrymme att göra trevliga aktiviteter och hämta energi i relationen. Vägen tillbaka till skolan behöver vara noga planerad enligt Peter Friberg. Det många unga tycker är det jobbigaste är mötet med kompisarna. Vad de ska säga och vilka frågor som kan komma. Det behöver läggas upp en strategi för. Att tidigt gå in och försöka få barnet tillbaka till skolan är centralt enligt Peter Fribergs erfarenhet. Sjukskrivningar bör undvikas då de ofta genererar en högre oro och ångestnivå. Han påpekar också att för de hemmasittande barnen handlar det inte om du kan om du vill. För de här barnen handlar det inte om vilja och motivation. Det finns men hindren blir för stora. Malin Johansson unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket). En sådan uppmaning vill jag anta och jag är därför tacksam och glad för förtroendet att få delta i styrelsearbete i Sveriges skolkuratorers förening under kommande verksamhetsår. Det känns spännande och väldigt roligt! Jennie Gustafsson SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december

6 Ökad delaktighet och kunskap kring kränkningar FN:s barnrättskommitté har undersökt skolors arbete mot kränkningar och rekommenderat Sverige att förstärka åtgärderna för att bekämpa mobbning och ägna särskild uppmärksamhet åt barn med funktionsnedsättningar samt till barn med utländskt ursprung. Riksrevisionen har gjort en granskning som visar att få elever och vårdnadshavare vet vilka rättigheter de har och vart man vänder sig om man blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Detta ligger till grund för att Barnombudsmannen i år valt att närmare undersöka barns och ungas erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier i skolan. Vid seminariet Barnombudsmannen anordnade den 2 oktober på temat Barns och ungas erfarenheter av kränkande behandling deltog representanter från Skolledarförbundet, Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet, Sveriges Skolkuratorers Förening, Södermalms närpolis, Friends och Sveriges Kommuner och Landsting. Regering och riksdag har fastslagit att en strategi ska utarbetas för att stärka barns rättigheter och uppdragit åt Barnombudsmannen att utreda och presentera resultatet i sin årsrapport som överlämnas till regeringen i mars Det finns ett antal utmaningar att arbeta med. Professionellas attityder och stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan Skolhuvudmannen saknar kunskap. Elever i behov av särskilt stöd är värst utsatta. Attitydförändrande arbete/ normer och värden/etik och gemensam värdegrund behövs. Likabehandlingsarbetet ska vara en levande process med tydliga strukturer i skolans verksamhetsplan och kalendarium. Elevhälsan är en nödvändig samarbetspartner. Huvudmannen och rektor måste ge tydliga signaler om att likabehandlingsarbete är viktigt. Ledarskapet i klassrummet behöver utvecklas eftersom mentor har ett förstahandsansvar. Lärare behöver äga frågan arbetet med likabehandling. Relationens kvalité gör att eleven berättar mentors bemötande och förhållningssätt viktigt. När är man kränkt? Lagstiftningen är tydlig, vi har en skyldighet att agera när en elev känner sig kränkt eller mobbad vi ska inte gå in och värdera om det kan vara sant eller rimligt. Främjande arbete med skolans arbetsmiljö, psykosocialt klimat, trygghet och trivsel måste vara grunden. Information och delaktighet Eleverna känner inte till sina rättigheter. Eleverna vet inte vem BEO är eller vad skolinspektionen gör. Personal känner inte till barnens/elevernas rättigheter. Sociala medier skulle kunna bli informationskanaler. Enligt Skollagens 1 kapitel 10 har vi skyldighet att informera barnet/eleven hur de med sin medverkan har påverkat och att det har betydelse. De barn som är förövare får aldrig glömmas är i stort behov av hjälp. Det måste bli enklare att anmäla. Vad betyder det i våra skolbarns vardag att barnkonventionen kommit in i skollagen? Skolhuvudmannen måsta ha ett tydligt system för att mäta tryggheten i sina skolor. Rektors anmälningsplikt till skolhuvudmannen fungerar inte det räcker med att ett barn känner sig kränkt för att en anmälan direkt ska gå till skolhuvudmannen det ska inte vara ett mellanled av värderingar om huruvida ärendet är tillräckligt allvarligt för att det ska anmälas. Upprättelse Upprättelse i form av en ursäkt eller en förklaring på varför är av mycket stor betydelse. Barnet/eleven behöver en bekräftelse på vilken oerhört påfrestande situation och ofta utdraget händelseförlopp det är att genomgå en domstolsprocess och barnet/ungdomen behöver stöd under processens gång. Barn återintegreras inte till klassen kräver ett omsorgsfullt psykosocialt arbete av en skolkurator i tvärprofessionell samverkan med interna och externa aktörer i ärendet. Attityder och förutfattade meningar låser men det var ju ett barn med diagnos, ett barn till en ensamstående förälder, en hbtq-ungdom eller liknande låser. Bättre samverkan mellan lärare och skolkurator Ökad samverkan mellan myndigheter samt utse en ansvarig samordnare med uppgift att hålla barnets/ungdomens behov i fokus. Barnperspektivet att sätta sig in i barnets situation och se till barnets bästa. Barnets perspektiv att lyssna på barnet. Barnrättsperspektivet att tillvarata barnets rättsliga status. Sara R Millberg Barnombudsmannen I Sverige har alla barn och unga under 18 år en ombudsman. Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds sedan 2008 av Fredrik Malmberg. Hos barnombudsmannen arbetar ungefär 20 personer. Uppdraget är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen ska: Företräda barn och ungas rättigheter. Driva på genomförandet av barnkonventionen. Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen. Informera och skapa debatt. Sammanställa kunskap om barns och ungas livsvillkor. Bedriva internationella kunskapsutbyten kring barnkonventionen. Läs mer på Barn- och elevombudet, BEO Barn- och elevombudet inrättades 2006 av regeringen, som en del av Skolinspektionen men har samtidigt ett självständigt tillsynsuppdrag. Caroline Dyrefors Grufman är jurist och sedan 2012 barn- och elevombud. Tillsammans med ett antal jurister/utredare på Skolinspektionen övervakar Barnoch elevombudet den del av skollagen (6 kap) som gäller kränkande behandling. Barn- och elevombudet ska: Objektivt utreda anmälningar om kränkande behandling och besluta i inkomna ärenden. Informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i skolan och ge skolorna råd om hur lagen ska användas. Samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän. Företräda barn eller elever i domstol. Läs mer på Jenny Karlsson foto Ester Sorri foto Monica Ryttmarker 6 december 2014

7 Statens medicinsk-etiska råd, Smer hade sin årliga etikdag den 9 oktober Sven-Olof Edvinsson ordförande i arbetsgruppen för Smer inleder och Åsa Nilsonne är moderator. De etiska frågeställningar som aktualiseras sker mot bakgrund av att antalet ADHD-diagnoser har ökat kraftigt bland barn och vuxna de senaste decennierna. Syftet med seminariet var att belysa vad ökningen av antalet diagnoser betyder för normalitetsbegreppet. Sveriges Skolkuratorers Förening var på plats, representerade av Yvonne D Wester och Sara R Millberg. Diagnostik och behandling Lena Nyman, Psykiatri Skåne redogjorde för innebörden av diagnosen ADHD, risken med överdiagnostisering och att den medicin som förskrivs i form av centralstimulantia är åtråvärd samt att simulering av symtom förekommer hos vuxna för att komma åt läkemedlet. Här framkommer också svårigheter att diagnostisera vuxna eftersom barndomsanamnesen ofta går förlorad. Många utredningar har en oetiskt låg nivå. Diagnosen beskrivs som en arbetshypotes. Trender och förskrivningsmönster Mikael Hoffman, Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi, ger en översikt av kostnader, användare och konsumtion. En kraftig ökning av uttag av ADHD-medicin sker i åldersgruppen år för att sedan återgå till en betydligt lägre konsumtionsnivå. En patient kan ha flera läkemedelsförskrivare utan att detta syns i något samlat register. Högre krav på uppföljning av patienter behövs. Anders Blanck, Läkemedelsindustri-föreningen, påpekar stora brister i uppföljning av långtidsbehandling. Barbro Westerholm, Smer, uppmanar till bättre användning av fakta i dataregister som ligger outnyttjade och som kan ge mycket användbar information i utvärdering av diagnoser, läkemedel och resultat. Kriminalitet och missbruk Niklas Långström, Kriminalvården, beskriver att ADHD är en riskfaktor för kriminalitet. Han sammanfattar forskning som visar att det finns vinster med ökad diagnostik och behandling av ADHD, att läkemedelsbehandling minskar ADHDsymtom, återfall i missbruk och kriminalitet samt att läkemedelsbehandling inte ökar risken för missbruk. Maija Konstenius, Karolinska institutet, talar om vikten av att tidig upptäckt av ADHD vid missbruk och beroende samt vikten av att identifiera ADHD är vi på rätt väg? Etiska aspekter på ADHD samtidiga psykiatriska symtom för att kunna ge rätt behandling som inte bara består av läkemedel utan även av terapi, anhörigstöd och arbetsterapeutiska insatser. Christer Karlsson från KRIS berättar att föreningen endast tar emot personer som är helt drogfria. Han menar att medicinen gör det är lätt att smita undan ett riktigt ansvar, för att komma till botten med problemet behöver man vara läkemedelsfri. Skola och uppväxt Så är vi framme vid skolan när Eva Hjörne, Göteborgs universitet, levererar en etisk rysare, ett exempel från en elevvårdskonferens där en mamma övertalas av rektor och fritidspedagog att gå med på att utreda sitt barn. Pia Eresund, Riksföreningen psykoterapicentrum, menar att psykosociala faktorer ofta förbises numera i utredningarna. Hon föreslår utifrån sitt arbete med utagerande barn på 1990 talet, att utagerande barn i dag i ökad omfattning borde erbjudas psykoterapi eller barnpsykoanalys. Georgios Karpathakis, Underbara ADHD, berättar om en oändligt besvärlig resa genom skola och vårdapparat som berövade honom livslusten vid flera tillfällen innan han slutligen fick sin diagnos och medicin och kunde börja leva ett hanterligt liv. Normalitet Karin Johannisson, Uppsala Universitet, slår fast att diagnosens makt är stark det som inte har ett namn finns inte. Vidare beskriver hon hur den interaktivistiska principen (man börjar agera i enlighet med den angivna diagnosen) uppstår i skärningspunkten mellan det biomedicinska/ neuropsykiatriska perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet. Hon pekar även på att undersökningar visar att ADHD är mödrarnas projekt medan barnen upplever diagnosen som ett hot mot identiteten. Fredrik Svenaeus, filosof från Södertörns högskola, sammanfattar hur tre dimensioner samspelar när en diagnos ställs: biologi och neurologi, upplevelser och handlingsmönster hos individen samt kulturella föreställningar som vad som är optimalt och acceptabelt i ett mänskligt liv. Malena Ranch, Attention, undrar vem som har rätten att sätta agendan för vad som är problemet ADHD och avslutar med att beskriva hur diagnos, medicin och behandling är vägen till ett värdigt, rikt och kreativt liv för individer med omfattade svårigheter. Dagens anföranden ger en polariserad bild runt barn och ungdomar med diagnoser då komplexiteten runt ADHD beskrivs. I programmet finns en ton av övervägande kritik mot ADHD-diagnoser och tillhörande läkemedelsbeskrivning. Arbetsgruppen i Smer ska presentera en slutrapport i mars 2015 till regeringen. Vad blir resultatet och direktiven därefter - en tilltagande återhållsamhet med diagnoser och medicinsk behandling? Kan skolan analysera, specificera och konkretisera elevers stödbehov utan neuropsykiatriska utredningar? Sara R Millberg, Yvonne D Wester Medlem i föreningen? Sveriges Skolkuratorers förening är en yrkesförening för kuratorer inom alla skolformer och verkar för utveckling av skolkuratorsyrket mm. Som medlem får du information genom vår tidskrift Skolkuratorn, genom hemsidan och per mail. Medlemsavgift 300:-/per läsår För ytterligare information, material och anmälningsblankett gå in på vår hemsida eller kontakta Catarina Göransson Malmgren, Olsbovägen 10, Åstorp. En tidning för Sveriges Skolkuratorers förening ISSN Ansvarig utgivare Yvonne D-Wester Redaktion Jenny Karlsson, Malin Johansson Design & Layout John Garrett Short, JGS Media, Östersund Skolkuratorn utkommer fyra gånger om året. Annonspris 13:- /spalt mm Redaktionens adress Skolkuratorn / Jenny Karlsson Nacka Gymnasium Griffelvägen 17, Nacka Medlemskansli Catarina Göransson Malmgren Olsbovägen 10, Åstorp SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december

8 Vid felaktig adress, var god klipp ut denna remsa, skriv rätt eller ny adress och sänd till: Sveriges Skolkuratorers förening, Olsbovägen 10, Åstorp Gränslös önskan för barns bästa Barnet har förvandlats till tonåring och kan numera räknas som en ung vuxen. Åtminstone är det så på pappret och på vissa håll i vår värld. I andra länder är den unge inte mer än en liten bebis som möjligen har tagit sina första stapplande steg. I vissa lägen går utveckling snabbt, emellanåt tar den små skutt framåt och ibland står den liksom helt still. I några få länder har den inte överhuvudtaget accepterats. Den existerar inte och har därmed en svag plats på agendan. Barnkonventionen har verkligen fått varierad genomslagskraft i världen under de 25 år den funnits till. Barnets bästa i centrum lyder artikel tre. Det är väl få som inte tycker att det är betydelsefullt även om det är en tolkningsfråga vad det egentligen innebär. Barns bästa så beroende av tid, kultur, tradition, värderingar och förmåga till nytänkande. Att alla barn har rätt till skola, hälsa, lek och utveckling är andemeningen i artikel sex. En verklighet som finns för de flesta barn i västvärlden men man behöver inte höja blicken särskilt långt för att se sprickor i fasaden. Inte minst bland asylsökande barn i vårt eget land. Lång väntan, inte sällan kopplat till förluster av anhöriga, vänner, hem och trygghet gör att utvecklingen bromsas upp under obestämd tid. För det är inte lätt att ta in ny kunskap med en klump av oro i magen. Barns rätt att bli hörda i frågor som är angelägna för deras vardag och framtid fastslås i artikel tolv. Att stärka barnperspektivet i frågor som rör vårdnad om barn eller i asylärenden är områden där Sverige fått kritik vid granskningar i hur vi efterlever Barnkonventionen. Barnens röster väger ofta lätt i förhållande till de vuxnas berättelser och behov. Så det är i allra högsta grad dags för oss att ta fram Barnkonventionen ur skrivbordslådan, damma av och öppna den och verkligen se hur vi kan leva upp till de intentioner som finns och som kan stärka och stötta barn i deras vardag i Sverige. Det borde redan vara en självklarhet efter 25 år! Malin Johansson Senaste nytt inför den sjätte internationella skolkuratorskonferensen i Ulaan Baatar, Mongoliet juni 2015 En av våra medlemmar i föreningen har hittills hört av sig till styrelsen och berättat att hon planerar att delta i den sjätte internationella skolkuratorskonferensen nästa år. Jättekul! Konferensen kommer att fokusera på temat Child Friendly Schools. Är det fler medlemmar, eller andra skolkuratorer, som planerar att delta? Tre personer ur styrelsen kommer att hålla varsin presentation under skolkuratorskonferensen. Det vore roligt om det finns några fler som planerar att delta i konferensen, i så fall är ni välkomna att hör av er per e-post till: Arrangörer av konferensen är den mongoliska skolkuratorsföreningen. Vill ni anmäla er till konferensen går ni in på hemsidan för den mongoliska skolkuratorsföreningen, adressen är: Ett förslag till finansiering är att söka stipendium hos Universitets och Högskoleämbetet på webadress: Nästa ansökningstillfälle är den 3 februari, Läs igenom instruktionerna noga och räkna med att det tar lite tid att fylla i ansökan. Det är en rekommendation att spara ansökan i ett worddokument och sen klistra in det i själva ansökan. Det går att börja fylla i ansökan en månad före sista ansökningsdag. Hoppas du kommer med till Ulaan Bataar! Maria Malmgren önskar styrelsen i Sveriges Skolkuratorers Förening

Trygg i skolan 2014. talare

Trygg i skolan 2014. talare Trygg i skolan 2014 kunskap utveckling inspiration Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman från Skolinspektionen berättar om BEO:s verksamhet Så här lyckas ni med implementeringen av er likabehandlingsplan

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 ADHD etiska utmaningar Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 Statens medicinsk-etiska råd Rådgivande organ till regering och riksdag m.fl. Uppgift: att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Elevernas röst om studiero, trygghet och kränkande behandling. Anooshé Ghodsi, jurist BEO och Cecilia Ledberg Buhlin, projektledare Skolenkäten

Elevernas röst om studiero, trygghet och kränkande behandling. Anooshé Ghodsi, jurist BEO och Cecilia Ledberg Buhlin, projektledare Skolenkäten Elevernas röst om studiero, trygghet och kränkande behandling Anooshé Ghodsi, jurist BEO och Cecilia Ledberg Buhlin, projektledare Skolenkäten Jag gick hem och åt lunch eftersom jag annars var tvungen

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Förskoleklass Grundskola 1-5 Fritidshem Fritidsklubb 1 Innehåll: 1. Inledning. 2. Vision 2013/2014. 3. Mål

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Tematisk analys över rätten till stöd

Tematisk analys över rätten till stöd Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Fördjupade insatser mot kränkande behandling Tyvärr blev tågen norrut inställda på grund av en olycka, så ni missar möjligheten att få lyssna på mej.

Fördjupade insatser mot kränkande behandling Tyvärr blev tågen norrut inställda på grund av en olycka, så ni missar möjligheten att få lyssna på mej. Fördjupade insatser mot kränkande behandling Tyvärr blev tågen norrut inställda på grund av en olycka, så ni missar möjligheten att få lyssna på mej. Jag hoppas att olyckan inte var alltför allvarlig,

Läs mer

Hur motverkar vi kränkande behandling i skolan? Tolv rekommendationer från kommundialog den 11 maj 2010

Hur motverkar vi kränkande behandling i skolan? Tolv rekommendationer från kommundialog den 11 maj 2010 Hur motverkar vi kränkande behandling i skolan? Tolv rekommendationer från kommundialog den 11 maj 2010 Innehåll: Syftet med kommundialogen Vad säger lagstiftningen? Kommunerna om viktiga utmaningar Tolv

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Westmansgatan 100

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Westmansgatan 100 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Westmansgatan 100 Förskolans namn: Trollbacka Adress: Westmansgatan 100 Telefon: 013-20 69 75 Ansvarig förskolechef:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Logårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud mot kränkande behandling samt Skolverkets allmänna råd

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning Bakgrund Likabehandlingsplanens främsta syfte är att klargöra hur vi ska främja och förebygga likabehandling samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola

Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola 2011. Vår vision Alla barn har rätt att få sina behov tillgodosedda. Ingen ska bli utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering. Vi är alla olika

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förkortad version Trygghet, ansvar och respekt på Centralskolan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förkortad version Trygghet, ansvar och respekt på Centralskolan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förkortad version Trygghet, ansvar och respekt på Centralskolan 2016-17 Vi arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling. Vår

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Reviderad juni 2016 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns Gymnasium och vuxenutbildning ska

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm Likabehandlingsplan Förskolan i Ekedalen Tidaholm 2015/2016 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumentet?... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2013-09-17 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2013/2014 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lingåsen År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2015-10-01 Planen gäller

Läs mer

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Slottsparken på Sallerups förskoleområde i Eslövs

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2014/2015 1 ( 8) Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 4 Kartläggning 5 Handlingsplan för

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Grundskolan 2013-10- 01 Skolnärvaro Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Skolplikt och elevens rätt till utbildning Alla barn har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Skolledning Vår vision Välkommaskolan

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer