Uppsalas fortbildningsdagar 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsalas fortbildningsdagar 2014"

Transkript

1 årgång 22 nummer 4 december foto Maria Grund Uppsalas fortbildningsdagar 2014 Långa pärlband av skolkuratorer intog rulltrapporna inne i UKK, Uppsala Konsert och Kongress, då årets fortbildningsdagar gick av stapeln den 6-7 oktober. Deltagarna fick med sig kunskaper om allt från ensamkommande ungdomar som drabbas av PUT-syndrom till flickor som är tidiga i puberteten och hamnar i The maturity gap. Ett mer välkänt fenomen är elever som fastnar i hemmasittande. Hur skolan kan arbeta för att bryta cirkeln och skapa en väg tillbaka för dessa elever fanns också på programmet. Tack vare Uppsalas värdgrupp fanns möjlighet till underhållning av olika slag. Läs mer och se bilder på sidorna 4-5. Nätverksträff i Haparanda En skola på gränsen mellan Sverige och Finland och samverkansmodellen NORRBUS kan nämnas som några av de punkter som stod på agendan när skolkuratorer från Norrbotten strålade samman i september månad. Mer om nätverksträffen hittar du på sidan 3. Barnombudsmannens kunskapsseminarium Med utgångspunkt i de erfarenheter barn och unga har av kränkande behandling, behöver skolor arbeta vidare med att förstärka åtgärder mot mobbning. Här ser Barnombudsmannen flera viktiga utmaningar. Barn och unga behöver mer kunskap om vilka rättigheter de har och information om vart den som blivit utsatt kan vända sig. Attityder och bemötande från vuxna ska ge stöd och omsorg både för den som kränkt och den som blivit kränkt. Upprättelse är viktigt för den som blivit utsatt. Skolkuratorns specifika kompetens behövs i processen med att skapa trygga skolor. Se sidan 6. ADHD - är vi på rätt väg? Det undrar Statens medicinsk-etiska råd, Smer. Antalet ADHD-diagnoser ökar så även förskrivningen av ADHDläkemedel. Håller samhällets syn på vad som är normalt att ändras? Vad innebär ADHD-diagnosen för individen? Vilka olika synsätt finns? Detta är några av de frågor av etisk karaktär som stod på programmet då aktörer från en rad olika verksamheter deltog i seminariet den 9 oktober vid Rosenbads konferenscenter. Läs mer om etik och ADHD på sid 7.

2 Ordförande har ordet Tack Uppsala! Vi har en uppskattad konferens bakom oss och ännu ett rekord i antal deltagare, 340 skolkuratorer! Ett stort tack till värdgruppen i Uppsala som samarbetat med styrelsen för att få till ett bra evenemang. För dig som inte kunde delta finns föreläsarnas presentationer på vår hemsida. Där finns också vår verksamhetsberättelse som beskriver vad föreningen arbetat med under föregående år och verksamhetsplanen som drar upp riktningen för framtiden. Tack... och välkommen! Ytterligare ett stort tack. Nu till Kjerstin Brandt som avslutar ett nioårigt styrelseuppdrag, bl.a. som redaktör för vår tidning. Jennie Gustafsson, som vi får bekanta oss med längre fram i tidningen, är ny ledamot i styrelsen. Välkommen! Visby nästa Planeringen av nästa års Skolkuratorsdagar är i full gång. De kommer att äga rum i Visby oktober Elevers rättigheter Ett prioriterat område för årets arbete i föreningen är att ta fram ett nytt vägledningsdokument som beskriver Elevers rättigheter. Efter flera vägledningar som alla på olika sätt rör professionen skolkurator är det hög tid att lyfta fram eleven och elevers rätt till undervisning och en bra skolgång. Barns rättigheter Vi har i media kunnat följa hur flera organisationer och myndigheter de senaste månaderna haft barn och ungas vardag i fokus. I samband med att barnkonventionen nyligen fyllde 25 år gjorde de nordiska barnombudsmännen ett gemensamt uttalande om åtgärder som behöver göras för att stärka barns rättigheter: 1 Barn behöver tidigt, i förskolan och skolan, få information om att de har mänskliga rättigheter och vad rättigheterna innebär för dem i deras konkreta vardag. 2 Barnkonventionen måste få rättslig ställning som lag samtidigt som övrig lagstiftning behöver ses över i syfte att stärka barnets rättigheter. På Island, i Finland och i Norge är det redan så. I Sverige har det i regeringsförklaringen föreslagits att barnkonventionen ska bli lag. 3 Barn som får sina rättigheter kränkta kan oftast inte ställa krav på att få rätt i efterhand. En sådan klagomålsfunktion finns nu när FN:s barnrättskommitté trätt i kraft. Den är dock inte tillgänglig för barn i Norden vars länder ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Barn till EU-migranter Kommuner vet inte hur de ska förhålla sig till EU-migranter som vistas här med sina barn. Därför kallade Barnombudsmannen nyligen berörda myndigheter till ett möte. Skolverket konstaterar att barn till EUmigranter som vistas i Sverige längre än tre månader och som inte har tillstånd att vara här ska ses som papperslösa och få rätt till utbildning. När det gäller barnens rätt till hälso- och sjukvård är lagstiftningen tydlig enligt Socialstyrelsen. Inget barn ska nekas vård. När det gäller rätten till skydd menar Socialstyrelsen att socialtjänsten har samma ansvar att tillgodose grundläggande rättigheter och behov hos EU-migranternas barn som hos alla andra barn som är hemlösa eller har svåra levnadsförhållanden. Nu måste isolering av barn upphöra... det är barnombudsmannens krav när FN:s tortyrkommittée presenterade sina slutsatser efter en granskning av hur Sverige lever upp till FN:s tortyrkonvention. Kommittén kräver att isolering av barn i polisarrest, häkte och på särskilda ungdomshem avskaffas samt att självmordsfallen i häkten utreds. Barn under 18 år får inte sitta isolerade i mer än 22 av dygnets 24 timmar. Kritik riktas också mot hur Sverige behandlar ensamkommande flyktingbarn, asylsökande barn och barn inom psykiatrin, BO och kränkningar i skolan Föreningen har under hösten deltagit i ett seminarium anordnat av Barnombudsmannen som har fått i uppdrag att titta på hur skolor arbetar med kränkningsärenden. FN:s barnrättskommitté har undersökt skolors arbete och funnit stora brister. En strategi ska utarbetas för att stärka barns rättigheter. Strategin har tre utgångspunkter: Professionellas attityder och stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan Information och delaktighet Upprättelse Skolkuratorns roll och kompetens som skolans kvalitetssäkring i kränkningsärenden betonas. Elevers rätt till en bra APL För att fortsätta på temat elevers rättigheter har Skolverket tagit fram en webbaserad handledarutbildning för att höja kvalitén i gymnasieelevernas praktik, det arbetsplatsförlagda lärandet, Viktigt att jobba rätt med läxor För att skolorna ska utveckla sitt arbete med läxor har Skolverket tagit fram ett nytt stödmaterial Läxor i praktiken. De menar att tillgång till läxhjälp eller att ha välutbildade föräldrar inte ska avgöra om man kan göra läxan. Etiska aspekter på ADHD. Förening deltog i Smer (Statens medicinsk- etiska råd) årliga etikdag. Syftet med seminariet var att belysa vad ökningen av antalet ADHD-diagnoser betyder för normalitetsbegreppet (läs artikeln längre fram i tidningen). Föreningen anser att skolans område behöver belysas ur ett bredare perspektiv än vad som gjordes och ombads att lämna ett förslag till Smer om innehållet i ytterligare ett seminarium, vilket vi också har gjort, Spetskompetens iskolsocialt arbete En ökning av antalet medlemmar är ett av föreningens mål. Nu kan även du med hjälp av vår nya broschyr sprida information om vad man får tillgång till och bidrar till som medlem i Sveriges skolkuratorers förening, Önskar er en skön ledighet under jul och nyår! Yvonne D-Wester, Ordf. Sveriges Skolkuratorers Förening 2 december 2014

3 Den 18 september samlades ett 40-tal skolkuratorskollegor från Norrbotten för en nätverksträff, där Haparandakuratorerna stod som värdar. Programmet innefattade en hel dags program. Till att börja med fick vi ta del av Haparandas intressanta samarbete med grannstaden i Finland, Torneå. Det handlar om ett pågående på gränsen projekt, där en skolbyggnad kommer att ligga i såväl Finland som Sverige, alltså precis på gränsen. Haparanda och Torneå är i princip en stad redan nu, men i två länder. Därefter berättade familjeterapeuten/kuratorn Valle Olsson engagerat om sitt mångåriga arbete med barn och familjer i svårigheter. Jaana Viitanen, skolkurator i Haparanda, föreläste om samverkansmodellen NORRBUS. Modellen utgår från samverkan mellan skola, socialtjänst och landstinget. Den är redan antagen i Norrbotten. Kommunerna Kalix, Haparanda, Överkalix och Övertorneå har arbetat enligt denna modell under cirka 6 år. Sedan 2013 finns en överenskommelse om att samtliga kommuner i länet skall omfattas av samverkansmodellen samt landstinget i hela Norrbotten. Enligt 2014 års rapport Svenskar och internet som utförs av Stiftelsen för infrastruktur, har tre av fyra svenskar som använder internet handlat på nätet. Antalet svenskar som söker information om att köpa läkemedel online blir allt fler och varje månad görs över sökningar efter läkemedel på nätet. Det finns ett stort utbud av varor och tjänster på nätet och för Marie Kerttu som arbetar på Läkemedelsverkets enhet för kontroll av läkemedelsprodukter och narkotika, är det lätt att tänka att den som handlar mycket på nätet kan tycka att det är smidigt att också handla läkemedel online. Det är inte fel att handla läkemedel på nätet men det är viktigt att vara uppmärksam så du handlar från godkända apotek. Bilder på personer i läkarrockar och betalningssystem som klingar bekant kan lätt skapa en falsk trygghet. För den som vill köpa läkemedel är det viktigt att känna till att det finns många oseriösa aktörer på marknaden. Läkemedelsverket har genom sitt samarbete med Tullen sett en koppling mellan de sökningar som görs på nätet och strömmen av olika narkotiska preparat, smärtstillande, potensmedel, bantningspreparat och andra livsstilsrelaterade produkter som hittas i det svenska postflödet. I en undersökning Läkemedelsverket gjorde 2012 riktad till unga i åldern år, framkom tre olika grupper som kan ses som risktagare på läkemedelsmarknaden. Samverkan bygger på att: Vara och en som i sin yrkesutövning upptäcker behov av stöd, utredning och insatser för barn/unga skall initiera insatser i den egna verksamheten samt ta upp frågan om samverkan med andra aktörer bör ske. Agera om barnets behov är sammansatta. Hålla nätverksmöte inom 10 dagar. Alla som kallas till mötet måste komma. Upprätta en samordnad individuell plan. Handla läkemedel säkert på nätet Den första gruppen dominerades av killar där träning, potens och dopning var i fokus. Den andra gruppen bestod främst av modemedvetna tjejer där ett smalhetsideal lyfts fram. Den sista gruppen bestod av ungefär lika många tjejer som killar där sömnmedel, smärtstillande och ångestdämpande preparat sågs som eftertraktade. Skolan en viktig arena Eftersom skolan kan ses som en av flera viktiga arenor som kan bidra till ökade kunskaper och förändrade attityder har Läkemedelsverket gett feedback till Skolverket kring att information om säkra läkemedel bör vävas in som ett komplement till övriga frågor i skolors ANDTundervisning. Här ser Marie att skolkuratorer har en viktig plats i det förebyggande arbetet där generella diskussioner kan utgå från frågor om hur de normer som finns påverkar attityder kring självkänsla och kroppsideal. När det gäller ett mer riktat arbete på temat läkemedel kan eleverna få i uppdrag att själva söka information på nätet och svara på frågor som: Vad är ett apotek? Finns det mirakelpiller? Vad finns det för regler och lagar kring läkemedel? Hur kan piratkopierade läkemedel påverka dig? Vad ska den som vill handla säkert på nätet tänka på? Nätverksträff i Haparanda foto Eva Krispinsson Utse en samordnare för ärendet. Rapportera avvikelser vid uppföljning av planen. Eftermiddagen ägnades till yrkespecifika samtal. Vi delade upp oss i två grupper; grundskola och gymnasieskola. Skolkuratorerna i Norrbotten har som tradition att träffas en gång per termin. Staffetpinnen gick vidare till Kalix som kommer att bjuda in nätverkets kuratorskollegor i slutet av maj Eva Krispinsson Marie Kerttu Marie har också ett tips på en aktuell film som tar upp frågan om att köpa läkemedel säkert. Dallas Buyers Club med Matthew McConaughey i huvudrollen är en film som rymmer flera stora frågor och kan fungera som ett diskussionsunderlag inte bara när det gäller otillåtna läkemedel. Avslutningsvis vill Marie lyfta fram att vi ska använda internet men inte till självdiagnostik. Det är viktigt att besöka en läkare för att få rätt vård och att handla läkemedel på ett apotek som är godkänt av läkemedelsverket. Titta efter apotekssymbolen som är ett grönt kors mot vit bakgrund. Handla på nätet, men handla säkert. Läs mer på Jenny Karlsson SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december

4 Nya kunskaper och möten i Uppsala Skapande processer som bild och musik är hälsofrämjande och en viktig del av verksamheten på CIS (Centrum för introduktion i skola) i Uppsala. Många kuratorer valde att delta i söndagens föreläsning där Ellinor Malmqvist, Hillevi Torell och Jeanette Ericsson delade med sig av sina erfarenheter i arbetet med nyanlända ungdomar. Foto: Malin Johansson och Maria Grund Therése Skoog från Örebro Universitet bedriver forskning kring flickors pubertetsutveckling. The maturity gap beskriver hon som problematiskt för flickor som mognar tidigt fysiskt men inte är lika långt framme socialt, ekonomiskt eller åldersmässigt. Denna tidiga vuxenhet gör att flickorna är disponerade för en del olika problem. Man har sett att de röker i större omfattning, skolkar mer, kriminaliteten är högre och de är tidigare sexuellt aktiva än sina senare utvecklade jämnåriga. Dessa brådmogna flickor är viktigt att fånga upp så de inte hamnar i miljöer som blir destruktiva. Söndagens stadsvandring gick i Pelle Svanslös fotspår. Ett besök i domkyrkan ingick naturligtvis liksom att runda Universitet och gå utmed Fyrisån. Vimlet i och utanför föreläsningssalen var påtagligt då över 300 deltagare valde att komma till årets fortbildningsdagar. Ett antal bokbord med riktad information lockade. Marie Balint, divisionssamordnare för vård av ensamkommande ungdomar på BUP i Stockholms län pratade om det trauma som migrationsstressen kan skapa hos ungdomar. Hon uppehöll sig bland annat vid fenomenet PUT-syndromet som beskriver ambivalensen ungdomar upplever när de fått uppehållstillstånd i Sverige. Inte alltid bara glatt och enkelt utan en förståelse i att man nu får leva i saknaden efter sin familj i ett nytt, främmande land. Inte något man själv valt eller önskat. På måndagskvällen hölls konferensmiddag i Korskyrkan. Mycket god mat och framför allt lysande underhållning där Uppsalas kuratorer bjöd på en fantasifull rap. Maten som vi inte åt upp lämnades till en organisation som arbetar med hemlösa i staden ett riktigt bra initiativ! Malin Johansson

5 Tidig samverkan hjälper hemmasittare Hemmasittande som fenomen skapar problem på flera fronter. Framför allt personligt för det aktuella barnet men även en påfrestning för hela familjen och en stor utmaning för skolan att reda i. Förebyggande arbete och uppföljning är centrala begrepp i arbetet med hemmasittaren. Det är viktigt att skolorna har ordentliga rutiner för att upptäcka frånvaro. Det behöver finnas nyckelpersoner som bevakar frågan extra och det behöver råda en samstämmighet bland personalen. Peter Friberg, psykolog, arbetar som utbildningsansvarig på Magelungen Utveckling AB utanför Stockholm. En skolenhet som specialiserat sig bland annat på barn med hemmasittarproblematik. Han ser ett starkt behov av att tidigt utreda barn som är i riskzonen samt utveckla och bygga upp en god samverkan mellan myndigheter såsom skola, socialtjänst och barnpsykiatri. Att ha en tät kontakt med familjen, och komma igång med insatserna tidigt kan bryta hemmasittandet snabbare. Det handlar också om att bryta cirkeln av negativ feedback som familjerna ofta får. Den som blir skälld på är sällan så sugen på att ändra sitt beteende. Nytt tillskott i styrelsen Jag heter Jennie Gustafsson och examinerades som socionom från Umeå universitet för tretton år sedan. Min nuvarande tjänst är förlagd till två grundskolor i Ljungbyholm som är en liten landsbygdsort i Kalmar kommun. Jag bor i Kalmar med mina tre barn i åldrarna 9, 6 och 5 år. Sedan examen har jag arbetat med barn och familjer i olika tjänster och kommuner. Tolv av tretton år har jag arbetat som skolkurator. Jag har ofta tänkt på att yrkesidentiteten som socionom utmanas, utvecklas och stärks i en ständigt pågående process när man, som vi skolkuratorer, arbetar mer eller mindre ensam i sin egen profession och dagligen möter, samverkar och samtalar med kollegor som har andra professioner. I socialt arbete har jag en av mina största drivkrafter i tron på alla människors okränkbara värde och inre förändringspotential. Peter Friberg har mångårig erfarenhet av arbete med hemmasittandeproblematik. Hemmasittande eller skolk Peter Friberg hävdar att skolorna skulle behöva en tydlig agenda för hur man arbetar med frånvaro. En del i planen bör vara att kontakta alla elever som inte är i skolan en aktuell dag och även ta kontakt med föräldrarna samma kväll. Själva kontakten i sig är betydelsefull och gör att eleven känner sig sedd och att det blir svårare att fortsätta stanna hemma. Det gäller dock att, i ett tidigt skede, se skillnaden på hemmasittande och skolk för att kunna sätta in rätt insats. Hemmasittaren är ofta inåtvänd och har en önskan om att komma till skolan men det har låst sig. Den som skolkar är mer utåtagerande och inte sällan redan i skolan men undviker lektionerna. Ett sätt att jobba för kommunerna är att inrätta ett närvaroteam innehållande behandlare och specialpedagog. Teamet gör hembesök och träffar den hemmasittande eleven en stund varje dag. Detta för att hålla skolarbetet igång så det blir enklare att komma tillbaka in i klassen. Planera vägen tillbaka En ordentlig kartläggning är nödvändig för att se över elevens totala situation med individuella faktorer, familj, skola, kamrater och fritid. Styrkor och svagheter i de olika systemen bildar grund för en bedömning hur arbetet ska fortlöpa. Kanske förekommer Genom att bli sedd och lyssnad på i sina olika sammanhang, tror jag att varje individ kan ges möjligheter till positiva förändringsprocesser som individen själv kan välja att driva. Att beskriva hur livet faktiskt ser ut för olika människor i vårt gemensamma samhälle är ett viktigt uppdrag för oss socionomer som samhällsarbetare. Samhällsarbetarna är samhällsbärarna, men de måste ryta ifrån, säger socionomen och författaren Susanna Alakoski (Barometern-OT ). För oss skolkuratorer översätter jag den uppmaningen till att det är superviktigt att vi förenar oss och gör gemensam sak i att beskriva hur elever på våra skolor i landet har det. Att vi skolkuratorer identifierar viktiga förbättringsområden och att vi kommunicerar dessa så att det hörs, för att skolan ska kunna lyckas med sin uppgift med att låta varje enskild elev finna sin mobbning i skolan eller att eleven har problem med vissa kognitiva förmågor. Föräldrarnas syn och inställning är en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet. Finns det konflikter hemma som påverkar barnets mående och koncentration? Hur ser rutinerna ut i hemmet och har föräldern möjlighet att hjälpa barnet att fysiskt komma till skolan? En del i utredningen är också hur föräldern klarar av att stötta barnet i att stå ut när det tar emot och att relationen inte bara handlar om stress och press inför skolgången utan det finns utrymme att göra trevliga aktiviteter och hämta energi i relationen. Vägen tillbaka till skolan behöver vara noga planerad enligt Peter Friberg. Det många unga tycker är det jobbigaste är mötet med kompisarna. Vad de ska säga och vilka frågor som kan komma. Det behöver läggas upp en strategi för. Att tidigt gå in och försöka få barnet tillbaka till skolan är centralt enligt Peter Fribergs erfarenhet. Sjukskrivningar bör undvikas då de ofta genererar en högre oro och ångestnivå. Han påpekar också att för de hemmasittande barnen handlar det inte om du kan om du vill. För de här barnen handlar det inte om vilja och motivation. Det finns men hindren blir för stora. Malin Johansson unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket). En sådan uppmaning vill jag anta och jag är därför tacksam och glad för förtroendet att få delta i styrelsearbete i Sveriges skolkuratorers förening under kommande verksamhetsår. Det känns spännande och väldigt roligt! Jennie Gustafsson SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december

6 Ökad delaktighet och kunskap kring kränkningar FN:s barnrättskommitté har undersökt skolors arbete mot kränkningar och rekommenderat Sverige att förstärka åtgärderna för att bekämpa mobbning och ägna särskild uppmärksamhet åt barn med funktionsnedsättningar samt till barn med utländskt ursprung. Riksrevisionen har gjort en granskning som visar att få elever och vårdnadshavare vet vilka rättigheter de har och vart man vänder sig om man blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Detta ligger till grund för att Barnombudsmannen i år valt att närmare undersöka barns och ungas erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier i skolan. Vid seminariet Barnombudsmannen anordnade den 2 oktober på temat Barns och ungas erfarenheter av kränkande behandling deltog representanter från Skolledarförbundet, Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet, Sveriges Skolkuratorers Förening, Södermalms närpolis, Friends och Sveriges Kommuner och Landsting. Regering och riksdag har fastslagit att en strategi ska utarbetas för att stärka barns rättigheter och uppdragit åt Barnombudsmannen att utreda och presentera resultatet i sin årsrapport som överlämnas till regeringen i mars Det finns ett antal utmaningar att arbeta med. Professionellas attityder och stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan Skolhuvudmannen saknar kunskap. Elever i behov av särskilt stöd är värst utsatta. Attitydförändrande arbete/ normer och värden/etik och gemensam värdegrund behövs. Likabehandlingsarbetet ska vara en levande process med tydliga strukturer i skolans verksamhetsplan och kalendarium. Elevhälsan är en nödvändig samarbetspartner. Huvudmannen och rektor måste ge tydliga signaler om att likabehandlingsarbete är viktigt. Ledarskapet i klassrummet behöver utvecklas eftersom mentor har ett förstahandsansvar. Lärare behöver äga frågan arbetet med likabehandling. Relationens kvalité gör att eleven berättar mentors bemötande och förhållningssätt viktigt. När är man kränkt? Lagstiftningen är tydlig, vi har en skyldighet att agera när en elev känner sig kränkt eller mobbad vi ska inte gå in och värdera om det kan vara sant eller rimligt. Främjande arbete med skolans arbetsmiljö, psykosocialt klimat, trygghet och trivsel måste vara grunden. Information och delaktighet Eleverna känner inte till sina rättigheter. Eleverna vet inte vem BEO är eller vad skolinspektionen gör. Personal känner inte till barnens/elevernas rättigheter. Sociala medier skulle kunna bli informationskanaler. Enligt Skollagens 1 kapitel 10 har vi skyldighet att informera barnet/eleven hur de med sin medverkan har påverkat och att det har betydelse. De barn som är förövare får aldrig glömmas är i stort behov av hjälp. Det måste bli enklare att anmäla. Vad betyder det i våra skolbarns vardag att barnkonventionen kommit in i skollagen? Skolhuvudmannen måsta ha ett tydligt system för att mäta tryggheten i sina skolor. Rektors anmälningsplikt till skolhuvudmannen fungerar inte det räcker med att ett barn känner sig kränkt för att en anmälan direkt ska gå till skolhuvudmannen det ska inte vara ett mellanled av värderingar om huruvida ärendet är tillräckligt allvarligt för att det ska anmälas. Upprättelse Upprättelse i form av en ursäkt eller en förklaring på varför är av mycket stor betydelse. Barnet/eleven behöver en bekräftelse på vilken oerhört påfrestande situation och ofta utdraget händelseförlopp det är att genomgå en domstolsprocess och barnet/ungdomen behöver stöd under processens gång. Barn återintegreras inte till klassen kräver ett omsorgsfullt psykosocialt arbete av en skolkurator i tvärprofessionell samverkan med interna och externa aktörer i ärendet. Attityder och förutfattade meningar låser men det var ju ett barn med diagnos, ett barn till en ensamstående förälder, en hbtq-ungdom eller liknande låser. Bättre samverkan mellan lärare och skolkurator Ökad samverkan mellan myndigheter samt utse en ansvarig samordnare med uppgift att hålla barnets/ungdomens behov i fokus. Barnperspektivet att sätta sig in i barnets situation och se till barnets bästa. Barnets perspektiv att lyssna på barnet. Barnrättsperspektivet att tillvarata barnets rättsliga status. Sara R Millberg Barnombudsmannen I Sverige har alla barn och unga under 18 år en ombudsman. Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds sedan 2008 av Fredrik Malmberg. Hos barnombudsmannen arbetar ungefär 20 personer. Uppdraget är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen ska: Företräda barn och ungas rättigheter. Driva på genomförandet av barnkonventionen. Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen. Informera och skapa debatt. Sammanställa kunskap om barns och ungas livsvillkor. Bedriva internationella kunskapsutbyten kring barnkonventionen. Läs mer på Barn- och elevombudet, BEO Barn- och elevombudet inrättades 2006 av regeringen, som en del av Skolinspektionen men har samtidigt ett självständigt tillsynsuppdrag. Caroline Dyrefors Grufman är jurist och sedan 2012 barn- och elevombud. Tillsammans med ett antal jurister/utredare på Skolinspektionen övervakar Barnoch elevombudet den del av skollagen (6 kap) som gäller kränkande behandling. Barn- och elevombudet ska: Objektivt utreda anmälningar om kränkande behandling och besluta i inkomna ärenden. Informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i skolan och ge skolorna råd om hur lagen ska användas. Samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän. Företräda barn eller elever i domstol. Läs mer på Jenny Karlsson foto Ester Sorri foto Monica Ryttmarker 6 december 2014

7 Statens medicinsk-etiska råd, Smer hade sin årliga etikdag den 9 oktober Sven-Olof Edvinsson ordförande i arbetsgruppen för Smer inleder och Åsa Nilsonne är moderator. De etiska frågeställningar som aktualiseras sker mot bakgrund av att antalet ADHD-diagnoser har ökat kraftigt bland barn och vuxna de senaste decennierna. Syftet med seminariet var att belysa vad ökningen av antalet diagnoser betyder för normalitetsbegreppet. Sveriges Skolkuratorers Förening var på plats, representerade av Yvonne D Wester och Sara R Millberg. Diagnostik och behandling Lena Nyman, Psykiatri Skåne redogjorde för innebörden av diagnosen ADHD, risken med överdiagnostisering och att den medicin som förskrivs i form av centralstimulantia är åtråvärd samt att simulering av symtom förekommer hos vuxna för att komma åt läkemedlet. Här framkommer också svårigheter att diagnostisera vuxna eftersom barndomsanamnesen ofta går förlorad. Många utredningar har en oetiskt låg nivå. Diagnosen beskrivs som en arbetshypotes. Trender och förskrivningsmönster Mikael Hoffman, Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi, ger en översikt av kostnader, användare och konsumtion. En kraftig ökning av uttag av ADHD-medicin sker i åldersgruppen år för att sedan återgå till en betydligt lägre konsumtionsnivå. En patient kan ha flera läkemedelsförskrivare utan att detta syns i något samlat register. Högre krav på uppföljning av patienter behövs. Anders Blanck, Läkemedelsindustri-föreningen, påpekar stora brister i uppföljning av långtidsbehandling. Barbro Westerholm, Smer, uppmanar till bättre användning av fakta i dataregister som ligger outnyttjade och som kan ge mycket användbar information i utvärdering av diagnoser, läkemedel och resultat. Kriminalitet och missbruk Niklas Långström, Kriminalvården, beskriver att ADHD är en riskfaktor för kriminalitet. Han sammanfattar forskning som visar att det finns vinster med ökad diagnostik och behandling av ADHD, att läkemedelsbehandling minskar ADHDsymtom, återfall i missbruk och kriminalitet samt att läkemedelsbehandling inte ökar risken för missbruk. Maija Konstenius, Karolinska institutet, talar om vikten av att tidig upptäckt av ADHD vid missbruk och beroende samt vikten av att identifiera ADHD är vi på rätt väg? Etiska aspekter på ADHD samtidiga psykiatriska symtom för att kunna ge rätt behandling som inte bara består av läkemedel utan även av terapi, anhörigstöd och arbetsterapeutiska insatser. Christer Karlsson från KRIS berättar att föreningen endast tar emot personer som är helt drogfria. Han menar att medicinen gör det är lätt att smita undan ett riktigt ansvar, för att komma till botten med problemet behöver man vara läkemedelsfri. Skola och uppväxt Så är vi framme vid skolan när Eva Hjörne, Göteborgs universitet, levererar en etisk rysare, ett exempel från en elevvårdskonferens där en mamma övertalas av rektor och fritidspedagog att gå med på att utreda sitt barn. Pia Eresund, Riksföreningen psykoterapicentrum, menar att psykosociala faktorer ofta förbises numera i utredningarna. Hon föreslår utifrån sitt arbete med utagerande barn på 1990 talet, att utagerande barn i dag i ökad omfattning borde erbjudas psykoterapi eller barnpsykoanalys. Georgios Karpathakis, Underbara ADHD, berättar om en oändligt besvärlig resa genom skola och vårdapparat som berövade honom livslusten vid flera tillfällen innan han slutligen fick sin diagnos och medicin och kunde börja leva ett hanterligt liv. Normalitet Karin Johannisson, Uppsala Universitet, slår fast att diagnosens makt är stark det som inte har ett namn finns inte. Vidare beskriver hon hur den interaktivistiska principen (man börjar agera i enlighet med den angivna diagnosen) uppstår i skärningspunkten mellan det biomedicinska/ neuropsykiatriska perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet. Hon pekar även på att undersökningar visar att ADHD är mödrarnas projekt medan barnen upplever diagnosen som ett hot mot identiteten. Fredrik Svenaeus, filosof från Södertörns högskola, sammanfattar hur tre dimensioner samspelar när en diagnos ställs: biologi och neurologi, upplevelser och handlingsmönster hos individen samt kulturella föreställningar som vad som är optimalt och acceptabelt i ett mänskligt liv. Malena Ranch, Attention, undrar vem som har rätten att sätta agendan för vad som är problemet ADHD och avslutar med att beskriva hur diagnos, medicin och behandling är vägen till ett värdigt, rikt och kreativt liv för individer med omfattade svårigheter. Dagens anföranden ger en polariserad bild runt barn och ungdomar med diagnoser då komplexiteten runt ADHD beskrivs. I programmet finns en ton av övervägande kritik mot ADHD-diagnoser och tillhörande läkemedelsbeskrivning. Arbetsgruppen i Smer ska presentera en slutrapport i mars 2015 till regeringen. Vad blir resultatet och direktiven därefter - en tilltagande återhållsamhet med diagnoser och medicinsk behandling? Kan skolan analysera, specificera och konkretisera elevers stödbehov utan neuropsykiatriska utredningar? Sara R Millberg, Yvonne D Wester Medlem i föreningen? Sveriges Skolkuratorers förening är en yrkesförening för kuratorer inom alla skolformer och verkar för utveckling av skolkuratorsyrket mm. Som medlem får du information genom vår tidskrift Skolkuratorn, genom hemsidan och per mail. Medlemsavgift 300:-/per läsår För ytterligare information, material och anmälningsblankett gå in på vår hemsida eller kontakta Catarina Göransson Malmgren, Olsbovägen 10, Åstorp. En tidning för Sveriges Skolkuratorers förening ISSN Ansvarig utgivare Yvonne D-Wester Redaktion Jenny Karlsson, Malin Johansson Design & Layout John Garrett Short, JGS Media, Östersund Skolkuratorn utkommer fyra gånger om året. Annonspris 13:- /spalt mm Redaktionens adress Skolkuratorn / Jenny Karlsson Nacka Gymnasium Griffelvägen 17, Nacka Medlemskansli Catarina Göransson Malmgren Olsbovägen 10, Åstorp SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december

8 Vid felaktig adress, var god klipp ut denna remsa, skriv rätt eller ny adress och sänd till: Sveriges Skolkuratorers förening, Olsbovägen 10, Åstorp Gränslös önskan för barns bästa Barnet har förvandlats till tonåring och kan numera räknas som en ung vuxen. Åtminstone är det så på pappret och på vissa håll i vår värld. I andra länder är den unge inte mer än en liten bebis som möjligen har tagit sina första stapplande steg. I vissa lägen går utveckling snabbt, emellanåt tar den små skutt framåt och ibland står den liksom helt still. I några få länder har den inte överhuvudtaget accepterats. Den existerar inte och har därmed en svag plats på agendan. Barnkonventionen har verkligen fått varierad genomslagskraft i världen under de 25 år den funnits till. Barnets bästa i centrum lyder artikel tre. Det är väl få som inte tycker att det är betydelsefullt även om det är en tolkningsfråga vad det egentligen innebär. Barns bästa så beroende av tid, kultur, tradition, värderingar och förmåga till nytänkande. Att alla barn har rätt till skola, hälsa, lek och utveckling är andemeningen i artikel sex. En verklighet som finns för de flesta barn i västvärlden men man behöver inte höja blicken särskilt långt för att se sprickor i fasaden. Inte minst bland asylsökande barn i vårt eget land. Lång väntan, inte sällan kopplat till förluster av anhöriga, vänner, hem och trygghet gör att utvecklingen bromsas upp under obestämd tid. För det är inte lätt att ta in ny kunskap med en klump av oro i magen. Barns rätt att bli hörda i frågor som är angelägna för deras vardag och framtid fastslås i artikel tolv. Att stärka barnperspektivet i frågor som rör vårdnad om barn eller i asylärenden är områden där Sverige fått kritik vid granskningar i hur vi efterlever Barnkonventionen. Barnens röster väger ofta lätt i förhållande till de vuxnas berättelser och behov. Så det är i allra högsta grad dags för oss att ta fram Barnkonventionen ur skrivbordslådan, damma av och öppna den och verkligen se hur vi kan leva upp till de intentioner som finns och som kan stärka och stötta barn i deras vardag i Sverige. Det borde redan vara en självklarhet efter 25 år! Malin Johansson Senaste nytt inför den sjätte internationella skolkuratorskonferensen i Ulaan Baatar, Mongoliet juni 2015 En av våra medlemmar i föreningen har hittills hört av sig till styrelsen och berättat att hon planerar att delta i den sjätte internationella skolkuratorskonferensen nästa år. Jättekul! Konferensen kommer att fokusera på temat Child Friendly Schools. Är det fler medlemmar, eller andra skolkuratorer, som planerar att delta? Tre personer ur styrelsen kommer att hålla varsin presentation under skolkuratorskonferensen. Det vore roligt om det finns några fler som planerar att delta i konferensen, i så fall är ni välkomna att hör av er per e-post till: Arrangörer av konferensen är den mongoliska skolkuratorsföreningen. Vill ni anmäla er till konferensen går ni in på hemsidan för den mongoliska skolkuratorsföreningen, adressen är: Ett förslag till finansiering är att söka stipendium hos Universitets och Högskoleämbetet på webadress: Nästa ansökningstillfälle är den 3 februari, Läs igenom instruktionerna noga och räkna med att det tar lite tid att fylla i ansökan. Det är en rekommendation att spara ansökan i ett worddokument och sen klistra in det i själva ansökan. Det går att börja fylla i ansökan en månad före sista ansökningsdag. Hoppas du kommer med till Ulaan Bataar! Maria Malmgren önskar styrelsen i Sveriges Skolkuratorers Förening

Trygg i skolan 2014. talare

Trygg i skolan 2014. talare Trygg i skolan 2014 kunskap utveckling inspiration Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman från Skolinspektionen berättar om BEO:s verksamhet Så här lyckas ni med implementeringen av er likabehandlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2014/2015 1 ( 8) Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 4 Kartläggning 5 Handlingsplan för

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Övergripande plan för Likabehandling Barn och utbildningsverksamheten i Gullspångs kommun 2015

Övergripande plan för Likabehandling Barn och utbildningsverksamheten i Gullspångs kommun 2015 Övergripande plan för Likabehandling Barn och utbildningsverksamheten i Gullspångs kommun 2015 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Planen syftar till att

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2015 02 162015 02 16 Rädda

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer