Minnesanteckningar NSK-S 6/2 2018

Transkript

1 Minnesanteckningar NSK-S 6/ Beslutspunkter Mats Collin, Gävleborgs län, väljs in i AU som ersättare för Anna-Lena Andersson som avslutat sin medverkan. Verksamhetsberättelse för 2017 beslutas. Prioriterade frågor för 2018 beslutas (eller hur) med tillägg under punkten systemet för kunskapsstyrning. Beslut om att NSK-S ska anordna en workshop om glappet mellan befintlig kunskap och användandet av den tillsamman med RSS. En arbetsgrupp utses för detta bestående av Knut Sundell, Nicolina Fransson, Camilla Wiberg och Åsa Hedgren Runberg. Arbetsgruppen ansvarar för planering av workshopen och för dialog med AU om frågan. Förmiddagens möte med kommungruppen Claes Wiridén informerar om Programområde psykisk hälsa. Nomineringar till vård- och insatsprogram inom Schizofreni, ADHD, Ångest och depression, Beroendesjukdomar och Självskadebeteende. RSS har ställt frågor till kansliet som inväntas. VGR går ej ut med förfrågan innan de fått svar på dessa frågor. Förslag om att SKL ska gå ut med nomineringsförfrågan. Diskussion om den tid en person i arbetsgruppen bör lägga (ca 40 % - 50 %).Sirpa tar upp svårigheter i uppdraget att kunna representera alla kommuner i en sjukvårdsregion. Anna informerar om systemet för kommunernas kunskapsutveckling. Tid för detta behöver läggas på April-mötet. Ordföranden i NSK-S har medverkat i landstingens/regionernas styrgrupp för kunskapsstyrningsmodellen (SKS). NSK-s fråga om medverkan i programområden kring Nära vård och Barn och unga (sedan tidigare även Psyk hälsa), diskuterades och togs emot väl. SKS kommer att samtala med stora AU om hur det kan gå till. En workshop är planerad till den 17 maj om Framtidens socialtjänst (SoLöversynen) tillsammans med nätverken för RSS och socialchefer.

2 Beskrivning av med Huvudmannagruppen och rådet för styrning med kunskap. Anneli Jäderland, SKL (bildspel bifogas). Så här har NSK-S kunna påverka arbetet i systemet för kunskapsstyrning. Anneli redogör för arbetet i Huvudmannagruppen och Rådet för styrning med kunskap fram till idag. Förslag på eventuellt prioriterade frågor ifrån NSK-S behöver in senast i april. AU föreslår att NSK-S inte lyfter in nya frågor utan bevakar att det som pågår är hanterat och fortsätter. Annelie berättar om en lösning om systemet kan se ut om Huvudmannagruppen försvinner och hur dialogen då kan se ut och vart den kan leda till. Återkoppling från Partnerskapets första möte 2018 (25/1) och information om processen för Partnerskapet för Anneli informerar om Partnerskapet som en arbetsform för att stödja samordning mellan statliga aktörer och kommuner för kunskapsutveckling, som en fortsättning på tidigare överenskommelser. Det har varit en första dialog i januari. Arbetet ska leda framåt i mellanrummen mellan det som görs och det som borde göras. Ett möte planerat i mars och ett i september. Arbetsformerna kommer att prövas under det här året för att RSS och de statliga aktörerna ska kunna hitta rätt i ett samarbete. Representanterna för NSK-s, socialchefsnätverket och RSS-nätverket behöver träffas regionalt, säger en av socialcheferna. RSS har också ingångar till landstingen, vilket är oerhört viktigt. Det finns en flik om partnerskapet på Kunskapsguiden. En film om partnerskapet (RSS, SKL, Socialstyrelsen) visas (hyperlänk). Samarbete mellan NSK-S och RSS behövs inom Partnerskapet framöver. Återkoppling från referensgrupp Forte, Nicolina Fransson (bildspel bifogas) Nicolina (som sitter i en referensgrupp för Fortes forskningsagenda för RSS och NSK- S) presenterar Fortes uppdrag - tillämpad välfärdsforskning som ska pågå under en tioårs period. Frågor till NSK-S, diskuterades bordsvis. Nicolina sammanfattar utifrån dialogen kort summering i minnesanteckningarna. Hur ser NSK-s på upprättad ranking? Finns forskningsbehov som inte uppmärksammas i rankingen? Finns eller kommer det att göras behovssammanställningar som har relevans för den strategiska? forskningsagendan som FORTE ska ta fram? Hur kan brukare och brukarorganisationer involveras i arbetet med forskningsagendan? Kriterier för prioritering samt praktiknära forskning?

3 Bord 1- Hur ser NSK-S på upprättad ranking? Punkt 4 och 5 är oerhört aktuellt och bör arbetet påbörjas omgående. Punkt 3 hur kan socialtjänsten möta denna förändring? Resursfrågan bör uttalas tydligare. Finns forskningsbehov som inte uppmärksammas i ranking? Bord 3- Kan NSK-S föreslå en separat beredningsgrupp med praktiker som bedömer relevans av förslagen för praktiken innan forskarna tittar på forskningskvaliteten? Beredningsgrupp med brukare? Bord 4 Vill lyfta upp punkt 7 och 8 i prioriteringen. Hur går man från teori till praktik? Aggregera kunskap från individuell nivå till lokalt-regionalt- nationellt på ett systematiskt sätt. Viktigt att punkt 3 i rankingen tas om hand på ett sätt som är tillämpningsbart och användbart. Generella synpunkter: Det är svårt att hålla isär utvecklingsbehov och forskning- men ska vi kunna det? Är inte det forskningens arbete att tala om det och att vi ska tala om socialtjänstens behov? Samhällsnytta först och sedan organisera. Samverkan med huvudmännen och inte bara brukare och profession behöver synas tydligare i dokumentet. Eftermiddagens möte i NSK-S Verksamhetsberättelse 2017 Verksamhetsberättelsen för 2017 godkändes. AU arbetar vidare utifrån resultatet av den utvärdering som har skickats ut av SKL. Utvärderingen kommer att läggas ut på projektplatsen Prioriterade frågor (VP) för 2018 Diskussion om prioriterade områden för Tillägg: AU föreslår en öppen workshop om glappet mellan befintlig kunskap och användandet av den tillsamman med RSS. Knut, Nicolina, Camilla, Åsa utgör planerar och genomför denna. Diskussion tas i kommande AU om förslag som inkommit om att NSK-S ska ta lead i att göra en mer samlad strategi för socialtjänstens kunskapsstyrning. SKL gör under 2018 en bild över hur systemet ser ut nu. SKL har en förhoppning om en sådan strategi men har upplevt att det inte finns ett tryck från kommunerna att driva denna fråga.

4 Samlad info från myndigheterna om regleringsbrev och prioriterade frågor (bildspel bifogas) E-hälsomyndigheten- information om myndighetens uppdrag och vad myndigheten gör. Myndigheten använder sig gärna av NSK-S i frågor rörande årsbok. SBU- 17 regioner är inblandad i STA-nätverket. Presenterar prioriterade projektförslag. Knut berättar om vad som utvärderas och kartläggs samt vad som ligger i plan. FORTE- presenterar uppdragen för 2018 samt om välfärdsprogrammet som ligger över tio år. Folkhälsomyndigheten- redogör för uppdragen psykisk hälsa och suicidprevention. Fråga om hur det är synkat med SKL och uppdrag psykisk hälsa? Frågan kommer upp i rådet för styrning med kunskap i morgon. Myndigheten har uppdrag om spel och pengar och ska bl.a. genomföra insatser för att förebygga spelproblem. Myndigheten berättar till sist om uppdraget sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och hivprevention Socialstyrelsens uppdrag inom IFO och äldreomsorg. Bl.a. nationell strategi för demenssjukdom, kompetenskrav för undersköterskor. Spridning och implementering av Socialstyrelsens stöd och produkter ska Socialstyrelsen försöka hålla i lite bättre. Socialstyrelsen har även egeninitierade uppdrag bl.a. förstudie kommunalt finansierad hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens Kunskapscentrum om ensamkommande barn (bildspel bifogas) Centret är ett regeringsuppdrag på fyra år, start 1/4-17. Centrumet vänder sig till hälso- och sjukvården samt socialtjänst som arbeta med barn och unga. De berättar om uppdraget att förstärka kunskapsutveckling, samverkan sprida kunskap och metoder. Myndigheten berättar om vad som är gjort och vad som är pågående arbete på centrumet. Stöd och information ligger på kunskapsguiden. Diskussion: NSK-S lyfter de som fyllt 18 och är på vift hur hanteras det? Viktigt med likhet i kommuner, så är det inte nu och det ansvaret bör regeringen ta. Strömsundsmodellen lyfts som ett gott exempel. Synpunkt om systemfel gällande anvisning av ensamkommande. Borde gå tillbaka till det gamla systemet där staten gör överenskommelse med några kommuner som bygger upp och har kompetensen. Det är inte en fråga som kunskapscentrumet driver kanske ngt för SKL att lyfta?

5 Presentation och samtal med Helena Strehlenert (Karolinska Institutet) om hennes avhandling - from policy to practice: Exploring the implementation of a national policy for improving helth och social care (bildspel bifogas) Avhandlingen studerade implementering av överenskommelsen om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett exempel på storskalig satsning för att hantera komplexa problem. Kombinerar olika komponenter och styrmedel, systemansats och har en mjuk styrning. Kräver samordnade implementeringsinsatser över lång tid. Sammanfattning av framgångsfaktorer: Systemtänk, iterativ (kontinuerliga anpassningar) utveckling av satsningens innehåll och implementering, kartläggning och uppföljning av mottagarnas kapacitet att implementera, utrymme att anpassa till lokala förutsättningar samt potential i regionala stödstrukturer.