KRAFTFULL DATAHALLEN SOM GER FJÄRRVÄRME MIKROELEN ÄNDRAR BALANSEN PÅ ENERGIMARKNADEN DEN GRÖNA FABRIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRAFTFULL DATAHALLEN SOM GER FJÄRRVÄRME MIKROELEN ÄNDRAR BALANSEN PÅ ENERGIMARKNADEN DEN GRÖNA FABRIKEN"

Transkript

1 INFORMATION OCH NYHETER FRÅN ENERGIMYNDIGHETEN NUMMER INTERVJUN JAN ROTMANS vill snabba på omställningen DEN GRÖNA FABRIKEN DATAHALLEN SOM GER FJÄRRVÄRME ENERGIEWENDE TAR NYA TAG KRAFTFULL MIKROELEN ÄNDRAR BALANSEN PÅ ENERGIMARKNADEN TESTLAB Stora skillnader på pelletspannor FÖRETAG I FRAMKANT En ny generation solceller

2 Uppladdning inför Energiutblick Om ni inte redan har fattat beslutet så är det dags att göra det nu. När ni får det här numret av Energivärlden i era händer är vi i full fart med de sista förberedelserna inför vår stora konferens Energiutblick 2014, som hålls i Stockholm maj. Vi har ett nytt anslag jämfört med tidigare år, och som deltagare har du fler möjligheter att vara med i den spännande dialogen om vårt framtida energisystem. I år ordnar vi för första gången den internationella delen av konferensen, Swedish Energy Outlook, där vi särskilt bjudit in internationellt ledande experter och deltagare till ett samtal om hur arbetet med omställningen av energisystemet kan accelereras i den takt som behövs. Jag är särskilt stolt att kunna välkomna direktör Jeremy Oppenheim från Storbritannien, som leder arbetet i projektet New Climate Economy, som initierades av bland andra miljöminister Lena Ek. Vi välkomnar också professor Jan Rotmans från Nederländerna, som är en ledande forskare inom energiomställningsarbetet och som även intervjuas i detta nummer av Energivärlden (sid 16 18). Jeremy Leggett, brittisk entreprenör och författare till den nyutgivna boken The energy of nations, deltar också på Swedish MEnergy Outlook. en det handlar inte bara om internationella frågor på Energiutblick. Tvärtom. Fokus ligger på Sverige och de egna förutsättningarna och utmaningarna. En viktig del av konferensen är de seminarier vi anordnar kring vår utredning om energisystemet efter år Där har vi bjudit in intressenter att komma med inspel och synpunkter inför det fortsatta utredningsarbetet. Producerande konsumenter, prosumenter, kommer att få en allt starkare roll i framtiden och det bekräftar flera röster på Energiutblick En försmak på ämnet ger vi i detta nummers tema (sid 8 15). Jag hoppas att vi ses på Energi utblick där vi fortsätter den nödvändiga och spännande debatten om energiomställningen #bortom2020! ERIK BRANDSMA GENERALDIREKTÖR HOLLANDSE HOOGLE/POLFOTO UR INNEHÅLLET MIKROELEN FÖRÄNDRAR ENERGIMARKNADEN Allt fler svenska hustak fylls med solcellspaneler. Ofta är det miljömässiga skäl som ligger bakom, men sjunkande priser och statliga stöd driver också på marknaden. På sikt kan mikroproduktionen påverka kraftbalansen på elmarknaden. Och för energibolagen väntar nya spelplaner. TEMA EGENPRODUCERAD EL 8 15 Vi måste frigöra oss från gamla strukturer. Den holländske professorn Jan Rotmans vill snabba på energiomställningen. 16 Ansvarig utgivare: Eva Lindhé Redaktör: Jenny Eldh Produktion: Intellecta Corporate Prenumeration: Omslagsfoto: Jens Ljungdahl. Tryck: Arkitektkopia. Upplaga: 7500 ex. Papper: Arctic Volym, FSC-certifierat. STOR MARKNAD FÖR FLYTANDE VINDKRAFT 4 Nu utvecklas tredje generationens vindkraftverk. FRAMTIDENS SOLCELLER 7 Exegers teknik kan användas i både mobiler och byggnader. DEN UTSLÄPPSFRIA FABRIKEN 20 Volvo CE:s fabrik i Braås använder enbart förnybar energi. ENERGIEWENDE STYR MOT MEDELVÄG 24 Subventionerna minskar, men Tysklands höga energimål kvarstår. TEST: PELLETSPANNOR Stora skillnader i verkningsgrad. Energivärlden informerar om Energimyndighetens arbete och bevakar utvecklingen på energiområdet. Energivärlden utges av Energimyndigheten Box 310, Eskilstuna Tel: Fax: E-post: Hemsida: Energivärlden kommer ut fem gånger per år. Du kan prenumerera utan kostnad. 26 LADISLAV KOSA ANA-KARIN MUNICIO Internationella experter till Energiutblick Några av världens främsta experter på energisystem kommer till Energiutblick i maj för att diskutera framtidens utmaningar. FÖRSTA DAGEN AV Energiutblick, Energimyndighetens återkommande event, domineras av den internationella programpunkten Swedish Energy Outlook. Hit kommer en rad internationella experter forskare, ekonomer och beslutsfattare för att diskutera framtidens energiutmaningar. En av världens främsta experter på energiomställning, den holländske professorn Jan Rotmans (läs mer på sid 16 18), kommer att prata om hur vi kan accelerera omställningen och vilka risker som måste hanteras på vägen. I samma session kommer även Jeremy Oppenheim, programdirektör för det brittiska projektet New Climate Economy, vars syfte är att stötta regeringar och företag med beslutsunderlag. Från svensk sida deltar energiminister Anna-Karin Hatt och Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma. På Swedish Energy Outlook kommer även tyska Energiewende att belysas, omställningen som syftar till att fasa ut kärnkraften till 2022 och öka andelen förnybar el (läs mer på sid 24 25). Sessionen inleds med en genomgång av Parick Graichen, chef för Agora Energiewende och en av dem som är mest insatt på området. ÄVEN NÄRINGSLIVETS utmaningar behandlas på Swedish Energy Outlook. Skanskas hållbarhetschef i USA Elizabeth Heider och den brittiska författaren och entreprenören Jeremy Leggett ger internationella utblickar innan en panel med svenska vd-ar tar plats, från ABB, Vattenfall, Södra Cell och Eon. Energiutblick pågår den maj i Stockholm, på Waterfront Conference Centre. Den 29 april är sista anmälningsdag till Energiutblick. Läs mer på LYSSNA PÅ AKTUELLA ENERGIFRÅGOR I NY POD HUR SKA VI KLARA omställningen av energisystemet efter 2020? Hur skapar vi hållbara städer? Vilka blir konsekvenserna av att allt fler konsumenter producerar egen el? Det här är några av frågorna som diskuteras i Energimyndighetens nya prodradioprogram där generaldirektör Erik Brandsma diskuterar brännande och aktuella energifrågor med Genom mer energieffektiva spisar minskar vedförbrukningen radikalt. företrädare för både forskningsvärlden och näringslivet. Energifrågorna är ofta komplexa och kräver både diskussion och dialog. Via podradioprogrammen skapar vi fler möjligheter till fördjupning och funderingar inför konferensen, säger Katarina Bruno, projektledare för Energiutblick SOLELEN FORTSÄTTER ÖKA KRAFTIGT UNDER 2013 installerades 19 MW solceller i Sverige, jämfört med 8,3 MW under Den totala solcellskapaciteten ligger nu på drygt 43,1 MW, varav knappt 35 MW är nätanslutet och resten är i fristående system. Trots den snabba prisutvecklingen så är den svenska solcellsmarknaden fortfarande i hög grad bunden till olika politiska beslut, som solcellsstödet och förslaget om skattereduktion, säger Johan Lindahl på Uppsala universitet som ansvarar för att ta fram den svenska statistiken. En bidragande faktor till det ökade intresset är priserna för solcellssystemen fortsatte att gå ner under Jag tror inte att vi kan räkna med en lika snabb prisreduktion framöver då modulpriserna på världsmarknaden stabiliserats under det senaste året, säger Johan Lindahl. Läs mer i tidningens tema Egenproducerad el på sid Lyssna på podprogrammen EFFEKTIVA SPISAR MINSKAR UTSLÄPPEN I AFRIKA ENERGIMYNDIGHETEN satsar på program för energieffektiva spisar i Afrika som kommer att minska utsläppen av koldioxid med minst fyra miljoner ton. Myndigheten har åtagit sig att förvärva utsläppsenheter från åtta program i Afrika söder om Sahara inom FN systemet Mekanismen för ren utveckling (CDM). För att uppnå de stora utsläppsminskningarna behöver fler än en halv miljon förbättrade spisar distribueras. Genom programmet bidrar Sverige till en snabb utbyggnad av en teknik som har låg kostnad och hög genomslagskraft, och som når upp till två miljoner hushåll i Afrika. Programmen syftar till att uppnå utsläppsreduktioner genom att halvera användningen av ved och träkol. Det åstadkoms genom att införa enkla spisar med betydligt bättre verkningsgrad jämfört med traditionella metoder för matlagning, förklarar Christian Sommer, projektledare på Energimyndigheten. Programmen genomförs både på landsbygden och i storstäder i Afrika söder om Sahara i Elfenbenskusten, Etiopien, Ghana, Kamerun, Malawi, Nigeria, Togo, Uganda och Zambia. 2 3

3 Världens första prototyp för flytande vindkraft: Hywind, utanför Norges sydvästra kust. HAVSVINDKRAFTEN EXPANDERAR I slutet av 2012 fanns 5 GW offshorevindkraft (motsvarande cirka fem kärnkraftsreaktorer) installerat i Europa. Ytterligare 4,5 GW var under produktion och 18 GW var i planeringsstadiet. EWEA (European Wind Energy Association) bedömer att offshore vindkraften kan uppgå till cirka 460 GW 2050, om man satsar på flytande vindkraftverk. Det skulle motsvara cirka hälften av Europas elanvändning. KÄLLA: EWEA Stor marknad för flytande vindkraft Marknaden för vindkraftverk till havs växer stadigt i norra Europa. Nu utvecklas nästa teknik, flytande vindkraftverk, som kan leda till en kraftig expansion i hela världen. EN DRYG MIL utanför Karmöy vid Norges sydvästra kust står Hywind, världens första prototyp för flytande vindkraftverk, med en effekt på drygt 2 MW. Hywind hålls på plats av tre ankare i botten, 220 meter ned, på ungefär samma sätt som en flytande oljeplattform. Vanliga vindkraftverk till havs hålls på plats av fundament i stål eller betong och maxdjupet för dessa är runt 40 meter. Flytande vindkraft är en av få teknologier som verkligen kan hjälpa oss att rädda klimatet. Drygt 95 procent av världshaven är djupare än 40 meter, och där går det inte att bygga bottenmonterade vindkraftverk, säger Johan Sandberg, globalt ansvarig för offshore förnybar energi på klassningsföretaget DNV GL som bland annat arbetar med certifieringar och rådgivning. Runt Sverige är det ganska grunda vatten, så därför passar traditionella offshoreverk bättre här. Men för kustbelägna länder i Asien, runt Medelhavet och vid Atlantkusterna där djupen är stora öppnar tekniken stora möjligheter. Ett bra exempel är Japan som satsar stort på att utveckla flytande vindkraftverk. Sedan i höstas finns flera pilotanläggningar, bland annat utanför Fukushima, och nu planerar landet en storskalig utbyggnad med flytande vindkraftverk. Enligt en rapport från EWEA (European Wind Energy Association) från 2013 finns det möjligheter att försörja hela EU med el fyra gånger om genom att använda flytande vindkraftverk i Nordsjön. DEN NYA TEKNIKEN öppnar möjligheter för svenska teknikbolag. I Sverige finns ett par bolag som utvecklar olika koncept inom flytande vindkraft, till exempel SeaTwirl. Men de svenska bolagen har inte kommit lika långt som i många andra länder, som till exempel Norge. Det här kan bli en stor exportindustri för de länder som satsar och Sverige borde ha stora möjligheter att utveckla tekniken, konstaterar Johan Sandberg. Under 2013 startade Vinnova en Agenda PREMIÄR FÖR BIOGAS AV SKOGSRESTER I MARS INVIGDES första etappen av GoBiGas Göteborg Energis demonstrationsanläggning där biogas ska produceras av restprodukter från skogen, till exempel toppar och grenar. I anläggningen, som är den första i sitt slag, planeras för en produktion på 160 GWh per år, vilket motsvarar drivmedel till cirka bilar. Anläggningen har fått 222 miljoner kronor i stöd av Energimyndigheten, vilket är det största enskilda stödet sedan Sverige gick med i EU. I nästa etapp planerar Göteborg Energi en full kommersiell anläggning som 2020 ska kunna leverera biogas till bilar. Men det ställer krav på någon typ av produktionsstöd för biogasproduktion, enligt Lotta Brändström, vd på Göteborg Energi: För att ställa om transportsektorn behövs långsiktiga spelregler och effektiva styrmedel. Anläggningarna behöver rätt förutsättningar för att vara ekonomiskt hållbara, säger hon. för marin elproduktion ett så kallat strategiskt innovationsområde som bland annat syftar till att skapa förutsättningar för att bygga ett demonstrationsprojekt för flytande vindkraftverk. PÅ ENERGIMYNDIGHETEN bevakar man ut vecklingen och har gett pengar till viss grundforskning. Bland annat har man finansierat skalmodeller för att se hur verken kommer att röra sig. Det är ganska många olika typer av belastningar i den här typen av verk, både från vågor och vind vilket gör det ganska komplext. En annan utmaning är att motverka rost, säger Andreas Gustafsson på Energimyndigheten som dock tror att tekniken globalt sett kan utvecklas stort. Det finns väldigt många områden runt om i världen med branta kuster och stora djup, så potentialen är stor. JOHAN WICKSTRÖM GoBiGas demonstrationsanläggning i Göteborg. ØYVIND HAGEN / STATOIL ASA PETER CARLSSON / JOHNÉR Två av tre svenskar använder LED eller lågenergi i hälften av sina lampor. Rätt belysning i hemmen Tre av fyra svenskar är positiva till utfasningen av glödlampor, och allt fler känner till EU:s ekodesigndirektiv som ligger bakom utfasningen. DEN PÅGÅENDE utfasningen av glödlampor har tagits emot väl av svenska folket. I en undersökning som Energimyndigheten låtit utföra svarar tre av fyra att utfasningen är positiv. Kännedomen om ekodesigndirektivet som ligger bakom utfasningen är fortfarande relativt låg. Det är glädjande att se att det finns en såpass hög acceptans för utfasningen. Ska man hårdra det är det viktigaste inte att man känner till själva direktivet, utan snarare att människor ser den verkliga kopplingen mellan utfasningen av energislösande produkter till förmån för större energibesparingar, säger Helena Ahlkvist, projektledare på Energimyndigheten som varit med och tagit fram undersökningen. Undersökningen visar även att två tredjedelar använder LED eller lågenergi i hälften av sina lampor, och att det är vanligare bland personer med akademisk utbildning att byta till energieffektiva lampor. FÖRUTOM UTFASNINGEN av den klassiska glödlampan reglerar ekodesigndirektivet också kraven på de produkter som ska ersätta de energislösande lamporna. För Energimyndigheten är det viktigt att direktivet inte bara omfattar energiåtgången i de olika produkter som finns på marknaden, utan också kvaliteten. Det är viktigt att betona att vi inte bara ställer krav på energiåtgången utan också på funktion, till exempel färgåtergivning, ljusstyrka och livslängd. Det vet alla kanske inte om, så där har vi ett informationsarbete framför oss, säger Helena Ahlkvist. Att slippa köpa nya lampor ofta är den enskilt största fördelen med energieffektiva lampor, enligt undersökningen. Därefter följer kostnadseffektivitet och omsorg om miljön bland de främsta fördelarna. Sämre belysning och lång upptändningstid anges som de största nackdelarna. Från Belysningsbranschens håll känner man igen sig i undersökningen. Vi upplever att utfasningen överlag har gått väldigt bra. Övergången har till en del skett till halogenlampor, helt enkelt för att de varit det billigaste alternativet, säger Magnus Frantzell, vd för Belysningsbranschen. Han menar vidare att uppsvinget för LEDlampan bara har börjat. Utifrån den trend vi ser kommer LED att ta över marknaden helt inom en ganska kort tid. Den 1 mars höjdes kraven på LED-lampan som nu måste klara av att lysa med en viss intensitet i minst timmar. Peter Bennich, belysningsexpert på Energimyndigheten, betonar dock att man som konsument inte ska stirra sig blind på livslängden. Det finns lampor som lyser i timmar, och det låter ju fantastiskt, men de blir ljussvagare över tid. Sen ska man komma ihåg att nya lampor snabbt kommer att bli allt bättre. MARIA LUNDMARK VÄLJ BELYSNING GENOM LAMPGUIDEN HUR SKA MAN välja rätt belysning? Energimyndighetens app Lampguiden guidar till rätt belysning, visar hur mycket som går att spara och hur man ska återvinna lamporna. Lampguiden finns för olika smartphones. BILISTER VILL KÖRA MILJÖVÄNLIGT DRYGT SEX AV TIO svenska bilister är positiva till målet om att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och 56 procent anser att de har ett moraliskt ansvar att köra så miljövänligt som möjligt. Det visar en enkätundersökning bland bilister som Bilprovningen gjort i samarbete med Umeå universitet. Det är framför allt kvinnor som är mest positiva till de övergripande miljömålen. De som svarat på enkäten anser att elbilar är den mest miljövänliga bilen, följd av pluginhybrider och gasbilar. ÖKADE INVESTERINGAR I NORDISK MILJÖTEKNIK CLEANTECHMARKNADEN vänder sakta uppåt igen efter några tuffa år. Under 2013 ökade investeringarna i nordiska miljöteknikföretag med 20 procent, till drygt 2,1 miljarder kronor. Det är fortfarande en bit från läget 2010 då 4,5 miljarder kronor investerades, enligt en ny rapport från Cleantech Scandinavia. Sverige ligger i topp i Norden med investeringar på totalt 800 miljoner kronor i ny miljöteknik. Den största investeringen gjordes i svenska företaget Flexenclosure, som skapar system för att driva radiobasstationer med sol och vind. Bolaget tog in 160 miljoner kronor. 22,4MILJONER ANTALET LED-PRODUKTER som Ikea sålde Ikea äger också 137 vindkraftverk och har installerat solpaneler, enligt bolagets hållbarhetsrapport. VINDKRAFT VÄXER OM KÄRNKRAFT I KINA I KINA HAR utbyggnaden av vindkraft fortsatt i snabb takt. Under 2013 producerade vindkraften 135 TWh ungefär lika mycket som Sveriges totala elanvändning och överflyglade därmed kärnkraften med drygt 20 procent. Trots den snabba utvecklingen utgör vindkraften bara tre procent av landets totala elproduktion, där kol står för 75 procent och vattenkraft cirka 17 procent. 4 5

4 FÖRETAG I FRAMKANT EXEGER Grundades: Antal anställda: 27. Affärside: Utveckla och kommersialisera tredje generationens solceller. Här förvaras cykeln till nästa morgon. UMEÅ TESTAR CYKELPENDLING Ta bilen, parkera, avsluta med cykel. En ny variant för jobbpendling lanseras i Umeå för att minska utsläppen. OM MAN BOR så att man måste ta bilen till jobbet i Umeå så vill vi erbjuda möjligheten att i alla fall cykelpendla den sista biten, säger projektsamordnaren Ida Lundström från Be Green Umeå. Konceptet Park and Bike invigdes i mitten av mars med tio pendlare i en första omgång som skrivit kontrakt för hyra av parkeringsplats, cykel och cykelförvaringsskåp. Månadskostnaden är 250 kronor för utomhusparkering och 400 kronor för varmgarage. Parkeringsplatserna ligger ett par kilometer utanför centrala Umeå. I den första omgången får pendlarna som skrivit kontrakt även ta över cykeln efter sex månader. Det är en unik lösning för Sverige och det känns spännande att väva ihop trafikplanering i centrum med ett hållbarhetsperspektiv, tycker Eiwor Wikström, parkeringschef på kommunens parkeringsbolag Upab. BE GREEN UMEÅ är kommunens särskilda enhet för hållbarhetsfrågor och där ses de tio första pendlarna som en testgrupp. Vi kommer att ha täta kontakter med dem för att följa upp hur de upplever att pendla på ett lite annorlunda sätt. Förutom miljöinsatsen finns också klara ekonomiska fördelar genom att slippa hyra en dyr parkeringsplats i centrum. Det kan röra sig om en besparing på flera tusen kronor per år, säger Ida Lundström. Hur kan en eventuell fortsättning se ut? Att vi erbjuder fler parkeringsplatser för Park and Bike och att vi även hittar lösningar för kombinationspendling med kollektivtrafik och cykling. Det finns planer på cykelboxar vid olika resecentra om testperioden faller väl ut. FREDRIK MÅRTENSSON All bensin i Sverige ska ha minst 7 procent biodrivmedel från och med maj 2015 om förslaget godkänns. Mer biodrivmedel i tanken Lagförslaget om kvotplikt för biodrivmedel väntar fortfarande på godkännande från EU. Syftet med förslaget är att öka andelen låginblandat biobränsle i bensin och diesel. I HÖSTAS ANTOG riksdagen en ny lag om kvotplikt som innebär att det måste finnas en viss andel biodrivmedel i all bensin och diesel. I bensin ska andelen vara 4,8 procent för att därefter höjas till 7 procent den 1 maj I diesel ska inblandningen vara minst 9,5 procent, varav 3,5 procentenheter ska vara producerat av avfall, restprodukter eller cellulosa. Redan idag ingår det vanligen en liten andel förnybara drivmedel i bensin och diesel, vilket har varit skattebefriat. Syftet med kvotplikten är att öka andelen biodrivmedel. Men det går inte att kombinera kvotplikt och skattebefrielse, och därför kommer det låginblandade biodrivmedlet beläggas med energiskatt. Det här är ett mer långsiktigt hållbart system som fungerar ihop med EU-reglerna, säger Linus Klackenberg, handläggare på Energimyndigheten. Bensin- och dieselpriset för konsumenten påverkas bara med några ören. BIOGAS, E85 OCH andra bränslen som inte är bensin och diesel berörs inte av den nya lagen och kommer att vara fortsatt skattebefriade. I branschen är det blandade reaktioner. Gröna Bilister välkomnar de nya reglerna men hade gärna sett ännu högre nivåer på kvoterna. På branschorganisationen SPBI är man också positiv till viss del. Vi måste öka andelen biodrivmedel och den nuvarande skattebefrielsen kostar för mycket. Så i princip är vi inte mot kvotplikt, men det finns delar i förslaget som vi inte stödjer, till exempel att HVO (syntetiskt biodiesel) inte är skattebefriat. Vi tycker också att systemet borde premiera de biodrivmedel som har störst klimatnytta, säger Ulf Svahn, vd på SPBI. TANKEN VAR ATT LAGEN skulle börja gälla den 1 maj, men i skrivande stund är det oklart när lagen kan träda i kraft. Om lagen går igenom blir Energimyndigheten ansvarig för kvotsystemet. Det är upp till 150 företag som berörs och som blir skyldiga att uppfylla kvoterna. Dels drivmedelsleverantörer, dels också en del företag som använder större mängder diesel. Kvoten ska inte uppfyllas på varje liter utan ska beräknas på den totala volymen över ett år, säger Linus Klackenberg. JOHAN WICKSTRÖM BIODRIVMEDEL ATT ÖKA ANDELEN biodrivmedel är ett verktyg för att klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta till Biodrivmedel finns dels i höginblandade och rena former, som E85 och biogas, och dels i låginblandad form i bensin och diesel. I bensin ingår vanligen cirka fem procent förnybart drivmedel, ofta etanol, och i diesel ingår biobränsle baserat på raps eller andra oljeväxter. Läs mer om kvotplikten på Exegers vd Giovanni Fili med en solcell som ska användas i byggnader. Bygger nästa generation solceller TEXT: ERIK HÖRNKVIST FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN ÄVEN OM DET MEST liknar ett vanligt tryckeri, så är det under stort hysch-hysch som Exeger bygger sin solcellsfabrik i utkanten av KTH-området i Stockholm. Detta spås vara nästa generation solceller, så kallade Grätzelsolceller (en solcell som efterliknar växternas fotosyntes) Men ett tryckeri är faktiskt just vad det är. Lite mer avancerat bara. Finessen är att med screentryck kunna printa lager av solceller i tunna skikt på olika material. Och detta bara till en bråkdel av priset på dagens kiselsolceller. Om priset är den ena fördelen så är funktion den andra. Våra solceller levererar ström från första fotonen och med bättre effekt än andra solceller. Därför blir kostnaden per watt betydligt mindre än för andra typer av solceller, säger Giovanni Fili, vd och grundare för Exeger. Grätzelsolceller fungerar, till skillnad från solceller av kisel, bra även när det är molnigt eller när solcellerna delvis skuggas. ENERGIMYNDIGHETEN beviljade Exeger ett villkorslån på 60 miljoner kronor, som ska användas för att få igång produktion av de tryckbara solcellerna i industriell skala. Produktionen, som Giovanni Fili räknar ska vara igång i stor skala 2016, vilar på två ben. I första fasen riktar Exeger in sig på konsumentmarknaden. Än så länge har företaget inte offentliggjort hur deras första produkt kommer att se ut. Men det handlar om laddare till telefoner, läsplattor, nätverkskameror och liknande, antingen inbyggda i produkten eller som separata enheter. Det har länge talats om Internet of things, prylarnas internet. Allt fler saker kommer att vara uppkopplade på nätet och deras batterier kommer inte att räcka för strömförsörjningen. Det behövs en extraboost. Där kan vi erbjuda oerhört slagkraftiga produkter, säger Giovanni Fili som tror att marknaden för olika typer av strömkrävande sensorer inomhus kommer att växa kraftigt, till exempel hemlarm, temperaturgivare och termostater. DET ANDRA BENET blir solceller som kan integreras i byggnader. Förutom priset är den stora konkurrensfördelen att de kan tillverkas i vilken färg eller form som helst. Exegers solceller kan också integreras i de flesta olika byggnadsdelar. Vi kan till exempel producera en skyddande solfilm som samtidigt är en solcell. Om man ändå behöver solskyddet så blir solcellen bara en ytterst liten merkostnad i sammanhanget

5 TEMA TEMA EGENPRODUCERAD ENERGIFÖRSÖRJNING HÅLLBARA STÄDER EL MIKROELEN RÖR OM I ENERGISYSTEMET Allt fler svenskar både privatpersoner, företag och kommuner producerar sin egen el eller äger andelar i anläggningar som producerar förnybar el. Vad är bakgrunden till denna utveckling, hur påverkas energibolagen och vilka effekter får det på energisystemet i stort? Följ med på en resa i mikroproduktionens Sverige. TEXTER: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION: LADISLAV KOSA Iden gamla konstsilkesfabriken i centrala Borås håller ett nytt textilkluster på att bildas, Simonsland. Under det tidstypiskt sågtandsformade taket från 1930-talet samsas bland annat Textilhögskolan, Textilmuseet och en rad företag inom mode och design. Taket levererar också en del av fastig hetens energi: här står 770 kvadratmeter solcells paneler sedan ett drygt år. Det är fastighetsägaren Kanico i samarbete med Borås Energi och Miljö som står bakom investeringen, som producerar kwh el per år. Det är bara en liten del av elbehovet men vi vill jobba med förnybara energikällor. Vi satsar på att bli Green Building-certifierade och därför undersöker vi alla möjligheter att effektivisera, säger Hanna Lassing, projektledare på Kanico. Simonsland är bara en i raden av egenproducenter av el som nu börjar ta plats i det svenska energisystemet. Skolor, kommuner, företag och privatpersoner alltfler har upptäckt möjligheten att producera sin egen el. Enligt en rapport från Sifo från 2013, beställd av energibolaget Telge Energi, kan hela 83 procent av de svenska husägarna tänka sig att sätta upp solel på taket. Och solcellsmarknaden är full av leverantörer. Nu har även byggvaruhusen, till exempel Bauhaus, börjat sälja färdiga paketlösningar. Även Ikea är på gång och testar just nu att sälja solcellspaneler i Storbritannien. INSTALLATIONEN AV SOLCELLER i Sverige fördubblades under 2013 jämfört med 2012, 19 MW jämfört med 8,3 MW. Och så har marknaden sett ut under de senaste tre-fyra åren, tack vare sjunkande priser och 8 9

6 TEMA EGENPRODUCERAD EL Daniel Kulin, Energimyndigheten statliga stöd. Fortfarande dominerar företag och myndigheter, men privatpersoner står för runt en tredjedel av nyinstallationerna. Jämför man med ett takmonterat system på en villa 2010 så är kostnaden bara en fjärdedel så hög Utan subventioner är produktionskostnaden för solelen ungefär 1,2 kronor per kwh, och med det 35-procentiga stödet blir kalkylen ännu bättre, säger Johan Lindahl, doktorand på Uppsala universitet, som bevakar solelsmarknaden. Utvecklingen är dock blygsam jämfört med till exempel Tyskland, där 6 procent av all elkonsumtion kommer från solel. I Sverige kommer än så länge bara 0,03 procent av elen från solen. I praktiken är det bara ett par tusen svenskar som gjort slag i saken. Varför har det då inte blivit fler? En förklaring som brukar föras fram är att det saknas nettodebitering det vill säga att egenproducenten kan kvitta den överskottsel som hen levererar ut på nätet mot den inköpta elen. En statlig utredning som lades fram sommaren 2013 kom fram till att netto debitering strider mot EU:s momsregler, och föreslog istället att mikroproducenter ska få göra ett skatteavdrag för den el som man levererar ut på nätet. Mitt mål är att solelen ska stå för två tredjedelar av gårdens el. Örjan Nilsson, Bleka gård JENS LJUNGDAHL STEFAN WESTBLOM När hälsocentralen Stensö byggdes om satte landstinget upp 120 kvadratmeter solceller. VÅRDCENTRAL MED EGEN EL Landstinget i Kalmar län ska vara fossilfritt till Solel är en av pusselbitarna i denna vision. REDAN 2008 KÖPTE landstinget in 400 kvadratmeter solceller till sjukhuset i Kalmar. Det var ett fullmäktige beslut i syfte att skynda på teknikutvecklingen. Idag levererar solcells anläggningen cirka kwh per år och är i princip helt underhållsfri. När vi genomförde detta kostade solelen kr/kw, men vi fick 70 procent i statligt stöd. Fast vårt fokus då var inte ekonomiskt utan miljömässigt, säger Stefan Westblom, miljö- och energistrateg på landstinget i Kalmar. Sedan 2008 har priserna på solceller sjunkit kraftigt och nu finns solel med som en del i landstingets hållbarhetsstrategi. Vi ska ligga i framkant och har målet att vara fossilfritt till 2030 så vi jobbar brett med energieffektivisering. Nu har vi med solel som en möjlighet i projekteringen av alla nya byggnader, säger Stefan Westblom. ETT EXEMPEL ÄR hälsocentralen Stensö där man nyligen satt upp 120 kvadratmeter solpaneler på taket i samband med en tillbyggnad. Solelen står för 30 procent av fastighetselen i vårdcentralen. Det är kwh per år så det är mer än bara marginellt, säger Stefan Westblom. Nu planerar landstinget att installera solel även i ett antal nya psykiatribyggnader i länet. Man kan ju använda solcellspanelerna i dubbla funktioner, både som produktionskälla och som solavskärmning för fönster eller som fallskydd på balkonger, konstaterar Stefan Westblom. 1 I JANUARI LA regeringen fram ett förslag om skatteavdrag som just nu granskas i EU. Går det igenom får alla solelsägare möjlighet att dra av upp till kronor per år från och med den 1 juli i år. Vi hade föredragit ett system med nettodebitering, men skatteavdraget är ett bra alternativ. Det kan bli en kickstart. Om några år tror jag inte att solelen behöver några stöd, säger Gunnar Fredriksson på branschorganisationen Svensk Energi. Under senare år har de flesta större energibolag börjat sälja solcellspaket och erbjuder sig att köpa överskottsel från dessa anläggningar. Trots att utvecklingen knappast gynnar bolagens egen kärnverksamhet är de flesta av Svensk Energis medlemsföretag positiva, enligt Gunnar Fredriksson. Jag har inte hört särskilt mycket oro. Vi står inför en föränderlig värld. Bolagen måste skaffa nya affärsmodeller. De kommer att tjäna pengar på paketlösningar, underhåll och nya tariffer det finns massa möjligheter, säger Gunnar Fredriksson. Finns det inga risker med detta? Det kan bli överproduktion på sommaren när det är soligt och blåsigt och underskott kalla vinterdagar. Det skulle behöva jämnas ut, men jag tror att energisystemet kommer att utvecklas successivt med nya innovationer. HELT KLART ÄR att hela energisystemet är under omvandling. Från att tidigare ha dominerats av stora centrala produktionsenheter blir det på sikt ett alltmer decentraliserat system. Genom smarta nät ökar också lagringsmöjligheterna och elanvändningen blir mer effektiv. Mikroproduktionen av el kommer att öka och få en större betydelse i samhället. Frågan är vilken det finns många aspekter på detta, både samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska, konstaterar Daniel Kulin på Energimyndigheten. Det är anledningen till att Energimyndigheten lyft upp frågan som en av de centrala på konferensen Energiutblick i maj: DEN ENERGISMARTA BONDEN I jämtländska Bleka står solcellerna tätt. Lantbrukaren och kalvar på sin gård i Bleka, tre NILSSON har drygt 450 kor Örjan Nilsson siktar på att få mil söder om Östersund. Att vara företagare i nötköttsbranschen är två tredjedelar av gårdens el energi krävande på många sätt och hårt från solen.örjan konkurrensutsatt. Att pressa energikostnaderna är ett sätt att få bättre ekonomi och samtidigt är det bra för varumärket att vara klimatsmart satte jag upp en solhybridanläggning som både gav el och varmvatten. Och året därpå installerade jag en stor solcellsanläggning på taket, säger Örjan Nilsson. Idag ger anläggningarna cirka kwh el av gårdens årliga användning på kwh. Flera av mina grannar har också satt upp solel. Vi peppar varandra och har faktiskt ordnat två energimässor för att berätta om våra satsningar. Örjan Nilsson räknar med att hans senaste investering ska betala av sig på 8 10 år om man räknar med det 50-procentiga solcellsstöd som lantbruk kan få. Överskottselen säljer han till Skellefteå Kraft för 1 kr/kwh plus moms. Men det är mycket som hänger i luften nu när det gäller stöd. Vi skulle behöva ha mer långsiktiga spelregler, säger han. Och så skulle elpriserna behöva gå upp. De låga elpriserna stoppar upp utvecklingen. Men Örjan Nilsson fortsätter hur som helst att bygga ut solelen. Mitt mål är att solelen ska stå för två tredjedelar av gårdens el. Och jag skulle också vilja investera i en lastmaskin som går på el

7 TEMA EGENPRODUCERAD EL O2 Elbranschen borde ha koll på alla konsekvenser av mikroproduktionen så att de är förberedda ifall det händer något oförutsett i näten. Vi vill starta en diskussion om möjligheter och utmaningar med den ökade egenproduktionen. Vilken roll kommer konsumenten att ha, säger Daniel Kulin. En aspekt som Daniel Kulin pekar på är den demokratiska: Är det bara villaägare och bostadsrättsinnehavare som ska få tillgodogöra sig för delarna med egen elproduktion? I Tyskland, där utvecklingen av solel ligger långt framme tack vare starka stödsystem, har en del kritiker hävdat att villaägare kunnat tjäna stora pengar på bekostnad av lägenhetsinnehavare, som fått högre elpriser. Ett sätt att skapa mer jämlika villkor är att även Det var mer ideologiska skäl än ekonomiska som gjorde att vi valde att köpa andelar i vindkraftverk, säger Sten och Lotta Lang. Math Bollen, professor i elkraftteknik, Luleå tekniska universitet låta andelsägare i vindkraftverk få göra skatteavdrag, säger Daniel Kulin. KÖPER EL FRÅN EGEN VINDKRAFT Familjen Lang i Örebro har successivt köpt andelar i vindkraftverk. Nu får de 90 procent av elen därifrån. PÅ FAMILJEN Langs tomt i Adolfsberg, sex kilometer utanför Örebro, står en nyinköpt elbil, två elcyklar och en elgräsklippare. Att familjen Lang är miljöengagerad märks också i att de aktivt väljer elleverantör och letar efter miljö märkt el hos små leverantörer. Vi funderade även på att satsa på egen elproduktion men tyckte att solceller var ganska dyrt då, för några år sedan. Då upptäckte vi att det gick att köpa andelar i vindkraftverk genom O2 El. Det var mer ideologiska skäl än ekonomiska som gjorde att vi valde det, säger Sten Lang. NU HAR FAMILJEN successivt köpt sex vindkraftsandelar om vardera kwh. Varje andel kostar cirka kronor. Vi har bland annat andelar i ett ANDELSÄGANDET i vindkraftverk började utvecklas i lokal skala under 1990-talet och har tagit rejäl fart under 2000-talet. En av de största aktörerna på denna marknad är vindkraftskooperativet O2, som har runt delägare och totalt tio vindkraftverk. Fördelen med vår modell är att du slipper de stora prissvängningarna på elbörsen NordPool och inte behöver sitta i knäet på de stora kraftproducenterna. Tillsammans med miljöaspekten är detta de stora vindkraftverk i Rättvik där vi även var med på invigningen och så har vi några andelar på Gotland också, säger Sten Lang. ELEN KOSTAR 20 öre per kwh, vilket täcker administrationskostnaderna för O2. Inklusive elskatter landar elnotan på 66 öre per kwh, och sedan tillkommer nätkostnaden också. Vi får över 90 procent av vår el från de vindkraftverk som vi har andelar i. Resten köper vi in från O2, och det är också vindkraftsel. Finns det inga nackdelar med andelsägd el? Förslaget att andelsägda föreningar som har vindkraftsel ska förmånsbeskattas tycker jag är konstigt. Man tycker tydligen att vi får elen för billigt, men då glömmer man ju att det är vi som står för kapitalkostnaden, säger Sten Lang. 1 drivkrafterna för våra delägare, säger Linda Burenius Magnusson, vd för O2. Systemet går ut på att man kan teckna sig för andelar om kwh (cirka kronor/styck), och i takt med att nya medlemmar strömmar till så bygger kooperativet nya vindkraftverk. Vi ser till att det successivt byggs ny grön el. Köper du vanlig grön el från andra bolag som inte bygger ny miljövänlig kraftproduktion innebär det ju egentligen att du låter grannen köpa mer smutsigare el, säger Linda Burenius Magnusson som menar att den kooperativa produktionen är viktig för omställningen och öppnar upp för nya affärsmodeller. UTVECKLINGEN MOT mer egenproducerad el skapar också tekniska utmaningar. Baksidan av utvecklingen är ett högre tryck på systemet under vissa tider. Solelen minskar nätförlusterna under de ljusa timmar då den producerar el. Problemet i systemperspektiv är att solelen är mest tillgänglig när elbehovet är minst och vice versa. Det kostar med balans och reservkraft och hur detta ska prissättas i framtiden vet vi inte riktigt, säger Daniel Kulin på Energimyndigheten. Vad händer egentligen med systembalansen när tiotusentals mikroproducenter levererar ut el i näten? I lokalnäten kan det uppstå överspänningar vilket kan leda till problem. Elnätsföretagen får svårare att upprätthålla de krav de har på nätet och det kan också leda till att utrustning som är ansluten till nätet går sönder. En för hög ström i nätet kan leda till avbrott i elförsörjningen, säger Math Bollen, professor i elkraftteknik vid Luleå tekniska universitet, och fortsätter: Jag tror inte att riskerna är jättestora, men det som oroar mig är att riskerna till största delen inte är kartlagda. Elbranschen borde ha koll på alla konsekvenser av mikroproduktionen så att de är förberedda ifall det händer något oförutsett i näten. PÅ SVENSKA KRAFTNÄT, som har det övergripande ansvaret för systembalansen i kraftsystemet, tror man inte att utvecklingen av solelsproduktion medför några allvarliga utmaningar för stamnätet på kort sikt. Jag tror att det blir en successiv påverkan där de lokala näten berörs först. Det kan uppstå komplexa frågor för dessa nät som måste hanteras, till exempel överbelastning på ledningarna, men det går att lösa. Mycket är under utveckling nu, och jag tror att olika typer av energilager kommer att få en större roll i framtiden, säger Ulf Moberg, teknisk direktör på Svenska Kraftnät. Han menar att utvecklingen ställer större krav på utökad kommunikation mellan Svenska Kraftnät och de övriga nätägarna. Brf Gasellen har investerat 10 miljoner kronor på egen solel. BRF GASELLEN SATSAR PÅ SOLEL Bostadsrättsföreningen Gasellen i Linköping har minskat elnotan med kronor per år efter att ha installerat solceller. HSB-FÖRENINGEN Gasellen i Skäggetorp i Linköping består av 30 hus med 546 lägenheter, byggda under miljonprogramsåren Hösten 2012 påbörjade Gasellen en renovering av alla tak och vindar. Då uppstod idén: tänk om man kunde sätta upp solel samtidigt. Vi har ju alla ställningar på plats, säger Håkan Jutterdal, ordförande i Gasellen. Föreningen gjorde en ekonomisk kalkyl som visade att investeringen skulle betala sig på 8 13 år. HSB Östergötland hjälpte till att hitta en installatör som tog hand om allt projekteringsarbete. Sedan påbörjades installationen snabbt. DE FÖRSTA solcellspanelerna invigdes vintern 2012, och nu ett drygt år senare finns det solceller på 25 av de 30 hustaken. Totalt kvadratmeter som ger närmare kwh per år. Solelen står för cirka 25 procent av all vår elförbrukning nu. Vi har minskat elinköpen med cirka kronor per år. Föreningen har även reducerat antalet elmätare från 800 till 100 och därmed kapat ytterligare cirka kronor per år på elnotan. Genom den åtgärden blev det också möjligt att leverera den egna solelen direkt till lägenheterna. Annars skulle föreningen räknas som en elhandlare och då tillkommer det skatter på den egna elen, säger Håkan Jutterdal. Totalt har Brf Gasellen investerat 10 miljoner kronor på solelen om man räknar in stödet på 35 procent som hanteras av Länsstyrelserna. I KALKYLEN SOM föreningens styrelse gjorde 2012 räknade man med att det skulle bli ett system med nettodebitering där överskottselen kunde kvittas mot den inköpta. Den nya skattereduktionen som troligen genomförs nu gör att kalkylen blir sämre. Men vår strategi för att klara det är att använda så stor del som möjligt av elen själva. Vi ska dra en kabel till de hus som inte har solceller så att vi kan ansluta dem också. Vi tjänar en krona per kwh genom att använda elen istället för att sälja den. 1 JAAN ISRAELSSON 12 13

8 TEMA EGENPRODUCERAD EL JOHAN WAHLGREN INSTALLERAD SOLEL (GW) Under 2013 installerades totalt 19 MW solel i Sverige. Den totala solcellskapaciteten ligger på drygt 43 MW. SOLELSPRISER (KR/W) Priserna på solcellssystem för villor har sjunkit med drygt 70 procent mellan 2010 och KÄLLA: IEA-PVPS KÄLLA: IEA-PVPS Jag tror att nätägarna kommer att få ta ett större ansvar för att ha kontroll på balansen i sitt system. Ur ett kraftsystemperspektiv är det bra om den nya solelsproduktionen installeras i söder, där förbrukningen är hög särskilt som trenden nu är att vindkraften byggs i norra Sverige. Hur ser då framtiden ut kommer solcellspanelerna fortsätta att breda ut sig i de svenska villaområdena? Egenproduktionen kommer att ha betydelse för energiomställningen. Den största utmaningen är nog kostnaden. De egenproducenter som varit med i våra undersökningar har haft över medelinkomst och har inte gjort investeringen av ekonomiska skäl. De är pålästa på miljöfrågor och vill inte vara beroende av storföretag, konstaterar Jenny Palm, professor i teknik och social förändring på Linköpings universitet. Jenny Palm pekar också på betydelsen av klustereffekter: när grannarna i ett område börjar installera till exempel solceller så ökar chansen att fler gör det. Det handlar ibland också om symboliska markeringar. Man vill visa omvärlden att man är miljö medveten. Nu gör vi en studie för att se hur beteendet påverkas av solceller. Blir folk medvetna eller börjar de istället använda mer el? PÅ SIMONSLAND i Borås fortsätter företaget Kanico att fundera på hållbara energilösningar, även om man nog inte sätter upp mer solel. En idé som vi pratat om är att installera ett vindkraftverk i vår 103 meter höga skorsten. Men vi får se om vi går vidare med det, säger Hanna Lassing. 1 ENERGIUTBLICK Producerande konsumenter är ett av huvudområdena på Energiutblick den maj. Det krävs aktivitet underifrån för att skapa förändring EGEN EL Om fem år kan tio procent av all el komma från hushållens egen produktion. Det hävdar Johan Ehrenberg, en av solcells - pionjärerna och grundare av bolaget Egen el. NÄR PUBLICISTEN OCH debattören Johan Ehrenberg startade bolaget Egen el 2008 var han en av de första att ge sig in på denna marknad. Det krävs aktivitet underifrån för att skapa förändring. Några måste gå före. De stora energibolagen har ju egentligen inget intresse av en förändring, säger han. Han hade några år innan starten av elbolaget byggt en egen solcellsanläggning på sommarstugan i Katrineholm och upptäckt att det var ganska enkelt. Jag kom fram till att jag kunde räkna hem investeringen under min livstid, på cirka 40 år. Då kostade systemen 80 kr/watt, nu är de nere i 15 kr/watt, så idag är det ju en betydligt bättre ekonomi. DE KRAFTIGT SJUNKANDE priserna har satt fart på solelsmarknaden även om volymerna fortfarande är låga. Egen el har satt upp anläggningar runt om i landet, mestadels till privatpersoner. Och nu har företaget ordrar för runt 20 miljoner kronor i pipen, enligt Johan Ehrenberg. Det finns ett väldigt stort intresse bland privatpersoner. Anledningen är dels klimatskäl men dels också trygghetsskäl, att man vet vad elen kommer kosta under överskådlig tid. Johan Ehrenberg är övertygad om att marknaden för egenproducerad el kommer växa kraftigt under kommande år. Om skolor och myndigheter börjar sätta upp egen el blir det en multiplikatoreffekt. Jag tror att tio procent av all el kommer att vara egenproducerad inom fem år. Titta på Tyskland, där finns det två miljoner egenproducenter och det funkar. En solig dag producerar solelen hälften av all Tysklands el mellan kl 10 och 14. FRÅN OCH MED i sommar blir det troligen nya avdragsmöjligheter för dem som har solceller om regeringens förslag går igenom. Det innebär att mikroproducenter kan dra av upp till kronor per år för sin överskottsel. Det är bra att man får en ersättning, men det är absurt att det inte blev nettodebitering. Om det går i England och Danmark, varför skulle det inte gå i Sverige? Vill man så går det. Även hanteringen av elcertifikat skulle behöva förenklas så att även privatpersoner lättare kan få den ersättningen, säger Johan Ehrenberg. Finns det inga problem med den ökande andelen egenproducerad el? Jo, det kan bli väldigt fult om man sätter upp solelen på fel sätt. Det borde diskuteras mer. Och sedan får inte solen ersätta energisparande. Men det finns studier som visar att vi blir mer medvetna om elen när vi producerar den själva. 1 Familjen Hjelm-Grinndal har satt upp 55 kvadratmeter solpanel på sitt hus utanför Uppsala. GÖR INSATS FÖR MILJÖN Familjen Hjelm-Grinndal ville göra en insats för miljön och satsade på solel i höstas. Jag kan följa produktionen i detalj och det är ju roligt för en tekniker som mig, säger Anders Hjelm. PÅ FAMILJEN Hjelm-Grinndals 30-talshus utanför Uppsala ligger 55 kvadratmeter solpaneler sedan i oktober förra året. Jag besökte min bror i Japan för några år sedan och han hade solel på taket. Vi borde också kunna göra nåt, tänkte jag. Jag har ju alltid varit miljöintresserad och tyckt att energiproducenterna är miljöbovar, säger Anders Hjelm, som arbetar som it-konsult. Efter att ha fått syn på ett informationsmaterial från solelsföretag slog han och hustrun Åsa till efter att ha kollat igenom kalkylerna. De ökade på bostadslånet och satsade kronor på anläggningen, som optimalt ska kunna ge kwh per år. Än så länge har elproduktionen legat på en ganska låg nivå på grund av den mörka, molniga vintern. Ett bekymmer har också varit placeringen av solcellspanelerna, som är uppdelade i två partier: dels på hallen som förbinder två av husen på gården, dels på ett av uthusen. Problemet är att vid uthuset är det en massa skog i vägen som vi trodde skulle avverkas, men nu blir inte det av. Så de panelerna ger ju knappt något. Men jag ska flytta på dem senare i vår. I samband med köpet sökte Anders Hjelm det statliga solcellsstödet via Länsstyrelsen. Men först fem månader efter installationen fick han stödet: 35 procent av investeringen, eller kronor. ÄN SÅ LÄNGE har Anders Hjelm inte hittat någon köpare till sin överskottsel. Han har ett bundet avtal med en leverantör där han inte fått okej på att sälja elen, och de energibolag som köper egenproducerad el kräver att man även ska köpa el från dem. Jag tror att det här kommer att lösa sig. Och nu kommer ju det nya skatteavdraget också. Jag hade nog föredragit nettodebitering, men det här är kanske bra för mig på kort sikt eftersom jag inte hittat nån som köper min el än. Vad tror du om framtiden för solel? Det blir nog fler och fler som skaffar solel men jag tror inte på någon kraftig ökning. Elen är lite för billig fortfarande och priserna på utrustningen måste nog ner lite till. Men trots de inledande utmaningarna med sin anläggning verkar Anders Hjelm fortfarande entusiastisk. Det blir spännande i vår att se vad den kan producera. Via webben kan jag se i detalj vad varje panel ger, och det är ju väldigt kul för en tekniker som mig. Nyligen köpte vi en elbil också, så nu kan vi köra omkring på min egen el

9 JAN ROTMANS Professor vid Erasmus University, Rotterdam HOLLANDSE HOOGLE/POLFOTO NAMN: Jan Rotmans. YRKE: Professor i transition management vid Erasmus University i Rotterdam. ÅLDER: 52. BOR: Med sin familj i ett energineutralt hus i Rotterdam. INTRESSEN: Spelar fotboll och piano. ENERGISPARTIPS: Isolera husen bättre. UTMANAR ENERGIJÄTTARNA I framtiden måste allt fler producera sin egen energi och bli prosumenter, menar Jan Rotmans. En socialt engagerad professor som vill mobilisera medborgare och forskarkollegor för att snabba på omställningen till det hållbara samhället. I maj deltar han på Energiutblick. TEXT: SUSANNE ROSÉN Jan Rotmans kallas ibland för scientivist, det vill säga en blandning av vetenskapsman och aktivist. Det är jag stolt över. Jag tror det är nödvändigt att forskare gör sina röster hörda i dessa turbulenta omställningstider, säger han. Forskningen han leder vid Erasmus University i Rotterdam rör Sustainable Transitions and System Innovations och handlar om de genomgripande förändringar som krävs i övergången till ett mer hållbart samhälle. Länder runt om i världen anlitar Jan Rotmans som expert och han ger bland annat råd i frågor som rör omställningen av energisystemet från fossila till förnybara energikällor. I maj kommer han att medverka på Energimyndighetens konferens Energiutblick och då tala om anpassningen till ett decentraliserat och glokalt prosumentsamhälle. Ett uthålligt samhälle som han menar kommer att se radikalt annorlunda ut jämfört med det vi har idag. Den största förändringen vi står inför är den som måste ske i vårt sätt att tänka, anser Jan Rotmans. I framtiden kommer konsumenter även vara producenter i högre grad. Mentalt underskattar vi kraften vi har som konsumenter. En prosument är enligt min uppfattning en liten lokal energiproducent. Du kan producera energi på egen hand, skapa din egen smarta nätmiljö, men du kan också göra det tillsammans med andra. DET HAR SKETT EN explosion av den här typen av lokala initiativ i Nederländerna, berättar han, och han ser samma trend på andra håll, till exempel i Tyskland och Storbritannien. I Nederländerna finns nu 500 lokala energiinitiativ jämfört med bara 2 eller 3 för fem år sedan. Dagen innan intervjun hade han ett möte i en mindre stad i Nederländerna där man nyligen har startat ett eget energibolag. Vad som ligger bakom dessa initiativ är också en tendens till att vilja vara självständiga, oberoende av de stora energibolagen. Medborgarna har tröttnat och tycker att vi kan göra det bättre, billigare och renare själva. Samma sak händer inom andra områden i samhället som försäkringar, livsmedelsproduktion och hälso vård, säger Jan Rotmans. Energijättarna är dock inte helt med på noterna. De gillar det inte alls. Vår regering kämpar med de här frågorna, det är en stor process med de stora energibolagen. Men i hela Europa lider de större energibolagen av underskott eftersom de fortfarande investerar i den gamla ekonomin, det fungerar inte längre. De måste komma med något nytt och annorlunda. JAN ROTMANS EFTERLYSER politiskt ledarskap och visioner och ser prosumentrörelsen som en maktfaktor, ett instrument i omställningsprocessen. De flesta samhällsförändringar uppstår enligt honom genom mycket små insatser och sociala rörelser som växer och växer tills de sätter press på det politiska systemet. Vad jag försöker göra är att stärka medborgarna att bli prosumenter och organisera nya institutioner och strukturer kring dem. I sina föreläsningar om hållbar utveckling (finns tillgängliga till exempel på TEDx och Youtube) konstaterar Jan Rotmans att We don t live in an era of change, but in a change of eras. Det händer inte ofta att så stora förändringar sker inom så många olika områden samtidigt, säger han. Och han menar att vi de närmaste decennierna kommer att behöva genomgå en lika djupgående samhällsförändring som runt 1900-talets början. Mer än 90 procent av alla resurser vi använder kastas bort, det skapar ett ekologiskt underskott. Om vi Jag försöker att stärka medborgarna att bli prosumers och organisera nya institutioner och strukturer kring dem, säger Jan Rotmans

10 Vi måste experimentera och frigöra oss från gamla strukturer, säger Jan Rotmans. ERIC DE VRIES ENERGIKOLLEN Datahallen som ger fjärrvärme TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: BAHNHOF Vi människor är rädda för förändring. Bara en systemkris kan få oss att radikalt ändra våra beteenden. 3LÄSTIPS FRÅN JAN ROTMANS 1. The Tipping point: How little things can make a big difference Malcolm Gladwell 2. Antifragile: Things gain from disorder Nassim Nicholas Taleb 3. The Dinner Herman Koch inte anpassar oss kommer vi efter 2020 att stå inför en ekologisk och social kris av ofattbara proportioner. Men kriserna kan också vara en gåva, menar han. Vi människor är rädda för förändring. Bara en systemkris kan få oss att radikalt ändra våra beteenden. HEMMA I ROTTERDAM lever han som han lär. Huset där familjen Rotmans bor är byggt 1921, och var motsatsen till energieffektivt när det köptes. Efter en omfattande renovering är huset nu energineutralt. Alla fönster ersattes, tak och källare tätades. El och värme får man från solceller och solpaneler och en effektiv värmepump. Det var svårt och tog längre tid än vi trodde. Men det var värt det. Nyckeln var bättre isolering, något många underskattar. Det är procent av lösningen, säger Jan Rotmans övertygande. Passionen för omställningsfrågor började med att han tog fram en av världens första integrerade klimatmodeller för 20 år sedan. Den användes av FN:s klimatpanel, IPCC, förfinades och vidareutvecklades. I dag finns det över 100 olika klimatmodeller. Efter tio års forskning om klimatförändringar skiftade Jan Rotmans från frågan vad till hur, och blev något av en pionjär inom området global omställning. Jag såg tydligt att klimatförändringen är ett av de mest överhängande problemen vi har i världen. Och om man dyker ned i frågan hur vi löser det så kommer man inte undan att det behövs en omställning. Det finns ingen tvekan i hans röst när han talar om vad som krävs. Samtidigt understryker han att det inte finns några definitiva svar på hur omställningen ska gå till. Vi måste experimentera, säger han, och frigöra oss från gamla strukturer. Utmaningen finns inom transportsektorn och vi behöver få en förändring i de stora energiintensiva industrierna, stål- och kolindustrin. Vi måste också ta itu med den byggda miljön, hur vi förvandlar dem till energineutrala och energiproducerande miljöer. För tio år sedan grundade Jan Rotmans DRIFT, Dutch Research Institute for Transitions, som studerar omställningsfrågor inom allt från sjukvård och livsmedel, till städer, utbildning och energi. Man gör till exempel analyser av ett lands eller en regions status vad gäller energiomställningen. Vi ger sedan råd om hur man kan påskynda omställningen och hur man ska hantera övergången till förnybara energikällor. HUR STÅR DET då till i Sverige? Han svarar efter en liten tankepaus. Ni ligger å ena sidan bra till med tanke på den anmärkningsvärda mängd förnybar energi ni har. Å andra sidan finns kampen kring kärnkraften. Om man verkligen vill bli en föregångare i fråga om energiomställningen så bör inte kärnkraften vara en del av den, det är min personliga övertygelse baserad på våra studier. Det är för riskabelt, säger Jan Rotmans. Han önskar nu att fler forskare höjer sina röster. I Nederländerna har han mobiliserat inflytelserika professorer att stå upp mot planer på bland annat nya kärnkraftverk. Åtgärderna orsakade mycket uppmärksamhet i media och väckte debatt. Nu planerar jag att göra samma sak på europeisk och global nivå för att påskynda omställningen och få till förändringar i det politiska systemet. 1 ENERGIUTBLICK Jan Rotmans kommer att delta i en session på Energiutblick den 13 maj. Där kommer han att diskutera energiomställning med bland andra energiminister Anna-Karin Hatt. TRETTIO METER IN i urberget under Sofiakyrkan på Södermalm i Stockholm ligger en av landets mest omtalade datahallar, Pionen. Under många decennier var det försvarets kärnvapenskyddade ledningscentral, men sedan 2007 huserar Internetleverantören Bahnhof här med drygt 130 dataskåp uppställda i långa rader. Ett tillhåll för en verklig James Bondskurk, skrev den amerikanska tidningen Wired om den suggestiva inredningen. Den som gått utanför under kalla vinterdagar har inte kunnat undgå att notera den stora mjölkvita dimman som pyser ut ur berget. Det är resterna av överskottsvärmen som försvunnit ut som ånga. Men sedan i höstas är kondensmolnet ett minne blott. Nu levererar Bahnhof överskottsvärmen till Fortum, i pilotprojektet Öppen fjärrvärme. Det är en bra affär för oss. Återbetalningstiden är tre till fem år, säger Gustav Bergquist, teknikchef på Bahnhof. OM DU FYLLER EN lokal med servrar utvecklas i princip lika mycket värme som matas in på elnätet för att driva datahallen. Därför krävs det omfattande och energikrävande kylningsprocesser. I Pionen är det ett luftflöde som drivs förbi servrarna genom fläktar. Den uppvärmda luften transporteras därefter till ett kylsystem som kyler luften innan den går tillbaka in i systemet. Värmen som upptas i kylvätskan går ut i Fortums fjärrvärmesystem efter att ha gått igenom två värmepumpar. Serverhallarna producerar cirka kw värme året runt dygnet runt, vilket motsvarar uppvärmning av nästan normalstora lägenheter. Nu installerar vi samma system i våra två övriga datahallar i Stockholm. Vi har ju fördelen att ha datahallar centralt där fjärrvärmeledningarna är, säger Gustav Bergquist. Från att ha varit en kostnad har kylningen blivit en inkomstkälla. Men taxan varierar beroende på utetemperaturen: riktigt kalla vinterdagar betalar Fortum närmare 900 kr per MWh, men när temperaturen överstiger 22 grader blir det inga pengar alls. Men enligt våra beräkningar är det här ett billigare sätt att producera kyla även om vi inte skulle få betalt alls. Att driva ett kyltorn är dyrare, konstaterar Gustav Bergquist

11 Dumprar på rad inför lanseringen av en ny modell. Mario Pahnke kontrollerar en ny dumper. DEN GRÖNA FABRIKEN Redan vid infarten till småländska Braås är det tydligt vem som är ortens stora arbetsgivare. En stor, knallgul dumper står som vägvisare till centrum. Volvo CE:s anläggning är en traditionell verkstadsindustri, men också en föregångare produktionen är nämligen koldioxidneutral. TEXT: MARIA ÅSLUND FOTO: LINA ALRIKSSON VOLVO CE I BRAÅS ANTAL ANSTÄLLDA: 913. VERKSTADSYTA: m 2. KONTORSYTA: m 2. FJÄRRVÄRME: 10,9 GWh. EL: 16,1 GWh. GASOL: 1,3 GWh (från och med 2014 helt ersatt med fjärrvärme). Produktionen i Braås är koldioxidneutral. Skyddsgasen i svetsgasen är förstås koldioxid, men den har återvunnits vid industriprocesser och anses därför också vara koldioxidneutral. BETONGGOLV OCH ASFALTSGOLV avlöser varandra över en yta som är större än fem fotbollsplaner. Smala gångstråk är uppmålade mellan arbetsstationerna där dumprarna successivt monteras ihop. Den breda delen av gatorna behärskas av truckar med vinande elmotorer. Håll er innanför linjen, manar Karl-Johan Arfvidsson, miljö- och kvalitetschef på Volvo CE i Braås, medan han visar runt i lokalerna. Han har varit med och arbetat med fabrikens energiomställning, och under rundvandringen pekar han ut torkugnarna i måleriet och rostskyddsbehandlingen. Där användes tidigare gasolbrännare för torkningen. Under slutet av 2013 byttes gasolen successivt ut mot grön el och fjärrvärme. Därmed försvann den sista fossila energin ur anläggningens verksamhet. För oss som jobbar här märks det inte så stor skillnad. Inte mer än att vi har pratat mycket om koldioxidneutralitet och att vi har väldigt många besök inbokade, säger Karl- Johan Arfvidsson. Att lägga om produktionen så att den blir koldioxidneutral behöver inte innebära alltför komplicerade tekniska lösningar och stora investeringar. För Volvo CE i Braås har det i första hand handlat om en långsiktig vilja och att ta investeringarna när det ändå är dags. I SLUTET AV 1990 ansågs anläggningens gamla oljepanna ha tjänat ut. Istället för att satsa på en ny värmecentral vände sig företaget till Växjö Energi installerade fjärrvärmebolaget en flispanna, som levererar både till Volvo och till orten i övrigt. Det blev en väldigt bra lösning. Både för klimatet och den lokala miljön. Framför allt blev det både billigare och enklare för oss, eftersom vi slipper drifta värmecentralen, konstaterar platschefen Jörgen Sjöstrand. På senare tid har vi också varit med och drivit på för att Växjö Energi ska sluta använda fossila bränslen som spets. Därmed har uppvärmningen blivit helt koldioxidneutral. Han skojar om snåla smålänningar och att miljöinvesteringar faktiskt kan ge plus i slutändan: Ledningen accepterar att det kan vara längre payoff på miljöinvesteringar än vad som normalt krävs. Miljö- och hållbarhetsfrågor är viktiga för Volvo. Redan P G Gyllenhammar 20 21

12 I Sverige och Nordeuropa siktar vi på att göra så många som möjligt av våra anläggningar koldioxidneutrala. Niklas Nillroth, globalt miljöansvarig på Volvo CE Även på stora maskiner är det de små detaljerna som avgör. DUMPERNS HISTORIA En dumper är en anläggningsmaskin avsedd för transport av massor över svår terräng. Den används ofta i samband med större markarbeten. Den första ramstyrda dumpern lanserades 1966 av Lihnells vagnsfabrik, som 1974 blev gick samman med Volvo kom den första sexhjuliga dumpern. KÄLLA: WIKIPEDIA lyfte fram dem. Det finns ett stort engagemang i koncernen och ett av våra tre kärnvärden är just miljöhänsyn. Därför mötte det inget motstånd när anläggningen i Braås ville betala extra för att gå över till grön el. Beslutet ändrar i och för sig inte den svenska elmixen och de totala utsläppen, men är ändå en symbolhandling. Niklas Nillroth. Och om tillräckligt många kunder väljer grön el så tvingas ju producenterna att ställa om till förnybar el, konstaterar Jörgen Sjöstrand. BRAÅS ÄR INTE först i Volvokoncernen att visa upp en koldioxidneutral anläggning blev Volvo Trucks i belgiska Gent pionjärer. Klimathotet och koldioxidutsläpp är frågor som varit aktuella under lång tid och påverkat branschen. Men att dumprar är koldioxidneutralt producerade står för närvarande inte så högt på kundernas kravspecifikation. Miljöhänsyn är dock generellt sett ett viktigt försäljningsargument. Vi har krav från stora kunder som Skanska och NCC, som själva jobbar med miljöcertifieringar. Vår övertygelse är att koldioxidneutralitet är ett krav som kommer, säger Niklas Nillroth, som är globalt ansvarig för Volvo CE:s arbete med miljöhänsyn och säkerhet. I Sverige och Nordeuropa siktar vi på att göra så många som möjligt av våra anläggningar koldioxidneutrala under de kommande åren. När det gäller Asien är det inte realistiskt på kort sikt. Där ser vi till att stegvis minska användningen av fossilt producerad energi, för att kanske om år ha nått 100 procent koldioxidneutralitet för en eller flera anläggningar. DEN KOLDIOXIDNEUTRALA produktionen i Braås är ett exempel på att det är möjligt att ställa om. Samtidigt är själva produktionen bara en liten del av verksamhetens totala klimatpåverkan. Stålet som dumprarna är byggda av har gett stora koldioxidutsläpp. Transporterna till och från anläggningen är inte koldioxidneutrala. Och när dumprarna lämnar fabriksgolvet så drivs de med diesel, även om det går att blanda in biodiesel upp till 30 procent, beroende på produkt och motorversion. Volvokoncernen arbetar med att successivt reducera de emissioner som uppstår under användarfasen. Vi kan i vår tur ställa krav på våra leverantörer, men lösningarna på de frågorna ligger nog långt fram i tiden. Vad vi kan göra här och nu är att arbeta för att dumprarna ska bli mer energieffektiva och att vi jobbar med en mer energieffektiv process, säger Niklas Nillroth. Jörgen Sjöstrand. I samband med förändringarna i Braås gjordes en övergripande studie av energianvändningen. Nu ska företaget gå vidare med en mer ingående kartläggning i jakten på små och stora energitjuvar. Även om vi inte släpper ut koldioxid med fossilt ursprung, så är det förstås bättre ju mindre energi vi använder, säger Niklas Nillroth. EN ÅTGÄRD SOM företaget jobbar med är att minska stilleståndsförbrukningen, det vill säga utrustning som använder energi även när den inte används. Ett annat initiativ är att återvinna spillvärme från torkugnarna och värma byggnaderna med. Vi har så mycket spillvärme att vi i framtiden skulle kunna förse samhället med det, men det kräver en del investeringar, konstaterar Jörgen Sjöstrand. En av vinsterna med koldioxidneutralitet är förstås att det går att använda i marknadsföringen. Och då inte bara mot presumtiva kunder. Vi driver en egen utbildning bland arbetslösa ungdomar och det är uppenbart att de har mycket skarpare åsikter kring miljöfrågor än vad min generation har. Genom att visa att vi tar miljöhänsyn blir det också ett argument vid framtida rekryteringar, säger Jörgen Sjöstrand. UTOMHUS STÅR RADER av nya dumprar. En ny modell ska precis lanseras och fabriken har lagt upp ett litet lager för att kunna leverera samtidigt. På testbanan far en splitterny dumper runt. I de kraftigt doserade kurvorna sprutar de stora hjulen grus. Tanken vandrar som av en händelse till en brittisk tvserie, där det handlar om motorer och stora maskiner och vad dessa är kapabla till. Ju större och starkare, desto bättre. Det är säkert också sådana värderingar som säljer dumprar. Därför känns det onekligen som ett nytt grepp att också använda koldoixidneutralitet i marknadsföringssyfte. 1 Montering av motordetaljer. På testbanan far en splitterny dumper runt

13 MARKNAD FRANK ZELLER / TT Ett jordbruk på den tyska ön Pellworm som satsar på solel. ANDELEN FÖRNYBAR EL I TYSKLAND (%) 2013 stod den förnybara elen för 25 procent av Tysklands elproduktion. Målet är att uppnå 80 procent till Ny plan för tysk omställning Sol och vind i lagom mängder, lägre subventioner och en fortsatt kamp mellan brunkol och gas. Så kan man sammanfatta den närmaste framtiden för den tyska energiomställningen. Energiewende har styrt in på en medelväg som den nya regeringen hoppas ska bära hela vägen. NÄR KRISTDEMOKRATER och social demokrater satte sig i regeringsförhandlingar i vintras stod Energiewendes framtid och vägde. Entusiasmen för Angela Merkels dramatiska vägval hade svalnat en aning. Det muttrades om att kärnkraften avvecklades för snabbt, att satsningen på förnybar energi skulle bli alldeles för dyr, att allt bara skulle resultera i ett ökat beroende av kolkraft till nackdel för klimatet och hälsan. Ansvaret för att baxa reformen vidare föll på den socialdemokratiske ordföranden och nye vicekanslern Sigmar Gabriel. Som superminister med ansvar för näringsliv och energi la han snabbt fram riktlinjerna för en ny strategi som förväntas bli antagen av förbundsdagen framåt sommaren Den går i korthet ut på att mogna tekniker som landbaserad vindkraft och solceller prioriteras, medan satsningar på havsbaserad vindkraft och biobränslen bromsas. Detta ska på sikt leda till att inmatningstarifferna för den förnybara elen blir lägre och därmed lättare att svälja för elkonsumenterna. Planer finns också på att sätta ett tak för hur mycket vindoch solkraft som får byggas varje år och sedan auktionera bort tillstånden till lägstbjudande. DESSUTOM DISKUTERAS höjda elpriser för de företag som inte är utsatta för internationell konkurrens och en så kallad kapacitetsmarknad för anläggningar som i framtiden ska producera den reglerkraft som behövs när vinden inte blåser och solen inte skiner. Reaktionerna på kursändringen verkar KÄLLA: BDEW mest positiva, även om delar av miljörörelsen protesterat. En av tillskyndarna är Patrick Graichen, chef för den politiskt obundna tankesmedjan Agora Energiewende. Han tycker att den nya strategin är en anpassning till verkligheten och betonar att målet fortfarande är detsamma ska 80 procent av vår elförsörjning komma från förnybara källor. Och det kommer nästan bara handla om sol och vind. I takt med att tekniken förbättras kommer kostnaderna ständigt att minska, säger han. Men det finns också två stora stötestenar. En av dessa är den långsamma utbyggnadstakten av elnätet. Det har länge stått still, men nu börjar det äntligen röra på sig. Vi har fått ny lagstiftning som förkortat handläggningstiderna och minskat möjligheterna att överklaga. Om tio år tror jag att vi kommer att ha de nödvändiga transmissionslänkarna på plats, säger Patrick Graichen. Betydligt kinkigare kommer det att bli att lösa det andra problemet: att marknaden för fossila bränslen hamnat i olag. HELA TANKEN MED Energiewende var ju att man skulle avveckla kärnkraften och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. För att detta skulle lyckas måste sol och vind öka starkt, samtidigt som naturgas ersatte kol som baskraft. Istället har den billiga inhemska brunkolen fått en renässans. Inte sedan den tyska återföreningen 1990 har denna klimatvärsting stått för en lika stor andel av elproduktionen som i fjol. Även stenkolen ökade, medan naturgasen backade. Patrick Graichen skyller det hela på den svaga utsläppshandeln. Det är alldeles för billigt att släppa ut koldioxid. Nya och effektiva gaskraftverk stängs ned, medan gamla kolkraftverk kör på. Samma sak händer nu i Nederländerna, när den tyska kolkraften tränger undan gasen. Ett sätt att öka användningen av gas skulle kunna vara att ge den företräde på den planerade kapacitetsmarknaden. Förutom att de är bättre för miljön är gaskraftverk också lättare att starta upp än kolkraftverk, säger Patrick Graichen. Han är övertygad om att kapacitetsmarknaden kommer att bli av och poängterar att den inte behöver bli särskilt dyr. Satsningen på förnybar el kostar 20 miljarder euro per år, vilket ökar en vanlig familjs elkostnader med 220 euro. En maximalt utbyggd kapacitetsmarknad skulle inte kosta mer än 5 miljarder euro, säger han. DEN TYSKA energibranschen lobbar nu hårt för den nya marknaden och skissar på en modell som liknar det svenska systemet med elcertifikat med den stora skillnaden att det inte är förnybar utan mestadels fossil kraft som det ska handlas med. Det måste finnas starka incitament för leveranssäkerhet. Ju mer marknadsinriktat Patrick Graichen, chef på Agora Energiewende. systemet är, desto bättre, säger Håkan Feuk, som är chef för enheten för politik och reglering på Eons huvudkontor i Düsseldorf. Också han tycker att Energiewende nu pekar i rätt riktning. Och någon renässans för kärnkraften tror han inte på. Vi utgår ifrån att omställningen fortsätter. Fast med rimliga priser för den förnybara elen, säger han. Även om Eon nu satsar en hel del på vindkraft domineras den tyska elproduktionen ännu stort av kärnkraft och stenkol. Samtidigt står gasen och stampar. Så länge som utsläppshandelssystemet ger ifrån sig så svaga signaler kan gasen aldrig konkurrera med kolet. Den här frågan måste lösas på europeisk nivå, säger Håkan Feuk. EN HEL DEL HAR vårt södra grannland ändå lyckats med. Det tycker Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten. Den tyska energiomställningen imponerar med sin tydlighet och sin långsiktighet. Dessutom har deras fokus på vind och sol drivit på teknikutvecklingen och pressat priserna. Kanske kan vi i Sverige göra något liknande med vindkraft i arktiskt klimat där har vi inte så många att tävla med. I övrigt tycker han inte att Sverige har så mycket att lära av det tyska exemplet.varken av inmatningstarifferna eller av diskussionen om kapacitetsmarknad. Jag är tveksam till den där knepiga konstruktionen att betala någon för att stå i beredskap. Då är det bättre att satsa på smarta elnät och en europeisk elmarknad där det redan idag finns massor av reglerkraft, som svensk vattenkraft till exempel. JAN MALMBORG ENERGIUTBLICK Patrick Graichen kommer att delta i en av sessionerna på Energiutblick den 13 maj för att diskutera Energiewende. ENERGIEWENDE GYNNAR FÖRNYBAR EL DEN TYSKA energiomställningen klubbades Enligt den tyska EEG lagen (Erneuerbareigenom i den tyska förbundsdagen i juni Energien Gesetz) får anläggningar som producerar förnybar el ett garanterat pris i 20 år. 2011, tre månader efter Fukushimakatastrofen i Japan. Beslutet innebar att kärnkraften, Med jämna mellanrum revideras dessa inmatningstariffer inför den kommande tjugo som fram till dess stått för drygt 20 procent av den tyska elproduktionen, successivt ska årsperioden. Stödet till den förnybara elen stängas ned fram till Istället ska en kostar allt mer för den vanliga konsumenten massiv satsning på förnybara energikällor under 2013 utgjorde EEG påslaget drygt genomföras, med målet att det 2050 ska stå 18 procent av elpriset, jämfört med knappt för 80 procent av elen. 6 procent ELPRISER I SVERIGE (öre/kwh) (GW) SE 1, SE 2 NORRA SVERIGE SE 3 STOCKHOLM SE 4 SKÅNE Priserna på elbörsen NordPool var fortsatt relativt låga under februari-mars, tack vare välfyllda vattenmagasin och stor kärnkraftsproduktion. KÄLLA: NORDPOOL SOLEL I VÄRLDEN 2012 Solelskapaciteten har tiodubblats under de senaste åren. En knapp tredjedel av all installerad solel finns i Tyskland. KÄLLA: REN21 ELPRODUKTION AV BIOBRÄNSLE (TWh) USA 62 Tyskland 37 Brasilien 36 Kina 27 Japan 22 Sverige 13 Storbritannien 12 Finland 11 Italien 10 Kanada 8 El från biobränslen utgör cirka 1,5 procent av världens elproduktion. Totalt handlar det om en produktion på cirka 350 TWh per år. (Siffrorna är ett snitt av produktionen under perioden ) KÄLLA: REN21 VÄRLDENS ENERGIANVÄNDNING Fossila bränslen, 78 % Kärnkraft, 3 % Förnybar energi, 19 % Fortfarande står de fossila bränslena för drygt tre fjärdedelar av världens energianvändning. Men den förnybara energin växer snabbt. Hälften av den förnybara energin utgörs av traditionell energianvändning, som till exempel spisar i utvecklingsländer. KÄLLA: REN21 S S S S 24 25

14 TESTLAB STORA SKILLNADER MELLAN PELLETSPANNOR Rätt panna kan spara in 800 kilo pellets per år. Verkningsgraden skiljer hela 20 procent mellan den mest respektive minst effektiva modellen, visar ett nytt stort test från Energimyndigheten. ATT ELDA MED pellets är ett klimatsmart alternativ för småskalig uppvärmning både för värme och varmvatten om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning så att utsläppen blir så låga som möjligt. Energimyndighetens Testlab har jämfört elva pelletspannor på den svenska marknaden, och skillnaderna mellan pannan med högst respektive lägst effektivitet uppgick till 20 procent. Det innebär att en konsument kan minska sina pelletsinköp med 800 kilo per år, samtidigt som koldioxidutsläppen blir lägre. Räkneexemplet utgår från ett hus som behöver kwh per år till värme och varmvatten. Nästan alla pannor i testet har en verkningsgrad på 85 procent eller bättre. Det betyder att 85 procent av pelletsen i pannan omvandlas till värme. Men den som ska investera i en ny panna bör också titta på hur hög verkningsgraden är när pannan går på deleffekt, vilket den vanligtvis gör nästan 85 procent av tiden. Bland pannorna i testet visade det sig att de pannor som uppnår den högsta verkningsgraden när de går på full effekt också är de som presterar bäst på deleffekt. ÄVEN HUR VÄXLINGEN mellan full effekt och deleffekt fungerar spelar in för pelletspannans verkningsgrad. En automatisk växling mellan de olika effektlägena är bättre för verkningsgraden och miljöutsläppen än pannor som reglerar genom att stänga av och tända brännaren. Testet visade också att dyrast inte alltid är bäst. Den mest effektiva pannan i testet blev ETA PU-15 från Biovärme Sverige som kostar cirka kronor och har en uppmätt effekt på 91 procent vid full effekt. Pannan Baxi TPK/LOKI från Baxi är nästan lika effektiv, 90 procent, men kostar bara hälften så mycket. Den dyraste pannan i testet, Vitoligno 300-P, kostar över kronor men har tre procent lägre verkningsgrad än den mest effektiva pannan. MARIA LUNDMARK Se hela jämförelsen mellan pelletspannor på Testerresultat ENERGIFYLLDA RESTPRODUKTER TRÄPELLETS ÄR ETT torrt bränsle som kommer från de restprodukter som uppstår när träden blir till virke och möbler. Såg- och kutterspånen mals samman, torkas och pressas samman till små stavar, fyllda med energi. Och när man eldar med pellets så frigörs inte mer koldioxid än träden behöver under sin tillväxt. Det gör att träpellets inte bidrar till ökade koldioxidutsläpp eller försurning. Låga kunskaper om smarta nät bland elföretagen DET GÅR ATT ANSLUTA närmare 900 MW förnybar elproduktion till de lokala elnäten i södra Sverige utan dyra förstärkningar. Det visar en kartläggning från organisationen Power Circle, som tagits fram med stöd av Energimyndigheten. Totalt har 89 elnätsföretag svarat på frågor om sina distributionsnät. En slutsats som kan dras utifrån detta är att det finns goda möjligheter att till relativt låga kostnader ansluta ny elproduktion. En annan viktig slutsats från undersökningen är att kunskapen om smart teknik för att ytterligare höja anslutningskapaciteten är låg bland de undersökta elnätsföretagen. Två av tre företag har över huvud taget inte övervägt att använda smarta tekniker i sina nät. En tredjedel uppgav också att de inte känner till de olika smarta teknikerna som nämns i enkäten. OSKAR LÜREN Led-belysning på Bauers brygga i Jönköping. Belysningstips till kommuner ÅLDRANDE BELYSNING i offentliga miljöer kan innebära rejäla energi- och underhållskostnader på sikt. Trots det drar sig många kommuner från att gå över till ny, energieffektiv belysning, många gånger på grund av höga investeringskostnader. Med en ny inspirationsfilm vill Energimyndigheten slå ett slag för fördelar som en övergång till modern belysning öppnar upp för. Det finns många vinster med att byta belysning. Kommunerna sparar pengar, minskar miljöbelastningen och får bättre belysning. Med den nya belysningen går det att göra helt andra lösningar som man inte kunde göra med den gamla tekniken, säger Peter Bennich, Energimyndighetens belysningsexpert. I Energimyndighetens film visar spjutspetskommunerna Jönköping och Linköping hur de har valt att förnya sin kommuns belysning Cleantech Forum visar svenska innovationer EUROPEAN CLEANTECH Forum 2014, som i år arrangeras i Sverige för första gången, ska visa upp svensk miljöteknik i ett internationellt sammanhang och erbjuda en mötesplats för entreprenörer, innovatörer, myndigheter och investerare från hela världen. Konferensen, som äger rum i Stockholm den maj 2014, arrangeras av Energimyndigheten i samarbete med ett antal andra svenska myndigheter. Sverige ligger långt fram i internationell jämförelse när det gäller energi och miljöteknik och rankas trea i världen enligt Global Cleantech Innovation index 2012, efter Danmark och Israel. Mer information om konferensen publiceras på events.cleantech.com/ europe i olika projekt med bland annat närvarostyrda Led-lampor och solcellsbelysning. Båda kommunerna deltar i programmet Uthållig kommun som går ut på att deltagarna får stöd i form av kunskapsöverföring, projektmedel för samverkan samt hjälp med strukturer för nätverk. MARIA LUNDMARK Se filmen på Press/Nyheter/Inspirationsfilm-omeffektivare-belysning-i-kommuner Billigare att ansluta vindkraft till elnätet FRAM TILLS NU har den som velat bygga en vindkraftspark själv fått stå för hela kostnaden för att förstärka elnätet. De företag som kommer senare och ansluter till nätet behöver inte betala något alls. Detta har lett till tröskeleffekter där få vindkraftsaktörer velat gå in först. Nu har regeringen lämnat en proposition där man föreslår att Svenska Kraftnät ska ta den inledande nätkostnaden. Och därefter ska företagen få betala sin andel i den takt som de ansluter sig till elnätet. WSP LJUSDESIGN JOHAN RÖKLANDER SKRIFTER ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2013 Här finns dels en övergripande beskrivning av myndighetens verksamhet och resultat, dels en finansiell redovisning. Nytt för i år är den inledande delen som utgår från myndighetens tre roller: som expert, styrande och stödjande. Art.nr ENERGY IN SWEDEN 2013 Energilägets engelska version, som ger en överblick av användning och tillförsel av energi i Sverige, aktuell energi och klimatpolitik samt styrmedel. Art.nr INVESTERA I CLEANTECH 2013 Årlig skrift om svensk miljöoch energiteknik som belyser affärsmöjligheterna inom cleantechområdet. Art nr 2554 RAPPORTER Investera I Energimyndighetens årsredovisning 2013 Energy in Sweden 2013 ett magasin om svensk miljöteknik från energimyndigheten 2013 blå tillväxt Hoten mot havet ger nya affärsmöjligheter Innovatörer Tre företag i framkant I fokus Indonesien lockar svensk miljöteknik Klimatskolan Från CCS till NNE Forskning Nya vägar till kapitalet Marknad Årets största affärer Porträttet I huvudet på en investerare ÅRSRAPPORT 2013 FÖR SVERIGES CDM- OCH JI- PROGRAM Beskriver Sveriges medverkan i internationella klimatprojekt. Art.nr TRÄDBRÄNSLE- OCH TORVPRISER 4, 2013 Aktuella kvartalspriser på biobränslemarknaden. Art.nr INVENTERING OCH ANALYS AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVI- SERING I OFFENTLIGA ORGAN. Energimyndigheten har undersökt vilka hinder som finns för att energieffektivisera i kommuner, landsting och myndigheter. Art.nr FAKTABLAD KONTROLLSTATION FÖR ELCERTIFIKATSYSTEMET 2015 Identifiering och bedömning av risker för utbyggnadstakten av förnybar el till Underlagsrapport till Kontrollstation Art.nr FÖRSLAG TILL HANTERINGS- MODELL FÖR STORSKALIG RANSONERING Rapporten behandlar uppgifter, ansvar och roller för att genomföra ransonering vid elenergibrist. Art.nr

15 POSTTIDNING B Returadress: Arkitektkopia Box Bromma FORSKAREN JOHAN CASSELGREN, LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET SKA MINSKA ISEN PÅ VINDKRAFTVERK TEXT: MARIA LUNDMARK FOTO: ULF B JONSSON DET VAR FÖR nio år sedan som forskaren Johan Casselgren fastnade för optiska egenskaper hos is och snö under sitt examensarbete. Sedan dess har han tagit flera tillfällen i akt att närstudera det frusna vattnets beteende, framför allt på vägbanor. Nu ska han använda tekniken för att undersöka hur isbildningen uppstår på vindkraftverk. Jag tycker att det är väldigt spännande med mätmetoder som kan karaktärisera och skilja på snö, is och vatten. Det här är en liknande metod som tidigare använts för att mäta halka på vägbanor, förklarar Johan Casselgren. JUST NU ANVÄNDER han en kamera som är känslig för infrarött ljus för att fånga på bild hur de första iskristallerna bildas på bladen till det lilla vindkraftverket på taket till Luleå universitet. Tanken är att kunskaperna om exakt när och hur is bildas och även börjar smälta ska bidra till både mer träffsäkra isbildningsprognoser och energieffektiva uppvärmningssystem för framtidens vindkraftverk. Johan Casselgren menar att problemet med snö- och islaster blir allt viktigare att komma till rätta med i takt med att allt fler vindkraftsparker uppförs på nordliga breddgrader. Vissa dagar blir man tvungen att stänga av verken helt och hållet när lasterna blir för tunga, då försvinner många kilowattimmar. Många verk har uppvärmningssystem, men för att det ska kunna fungera energieffektivt så måste man veta när isen börjar försvinna igen så att man inte värmer i onödan. STUDIEN INGÅR I DET större projektet Vibrationer och laster i vindkraftverk vid islast, som delvis finansieras av Energimyndigheten. De andra studierna i projektet fokuserar på hur laster påverkar vingarna, medan Johan Casselgren och hans kollegor har i uppgift att utreda hur problemen uppstår. Vid årsskiftet gick startskottet för kamerastudien, men den milda vintern har gjort att forskar laget tvingats genomföra en stor del av studierna inomhus i laboratoriemiljö. Den här vintern har varit förödande för våra studier. Antingen har det inte blåst tillräckligt eller så har det varit för varmt. 1 NAMN: Johan Casselgren. TITEL: Biträdande universitetslektor vid institutionen för teknikvetenskap och matematik på Luleå tekniska universitet. ÅLDER: 37. BOR: Ersnäs utanför Luleå. FAMILJ: Sambo Sofie, Isa, 4 år, och Nils, 2 år, samt hunden Smilla. LÄSTE SENAST: Inferno av Dan Brown. ENERGIVÄRLDEN Informerar om Energimyndighetens arbete och bevakar utvecklingen på energiområdet.

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Medlemsnytt September 2013

Medlemsnytt September 2013 Medlemsnytt September 2013 Kära O2-medlem, Den här veckan presenterar IPCC, FNs klimatpanel en rapport om förändringarna i världens klimat. Det är den första delen av fyra olika delrapporter och beskriver

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Mer solel med hjälp av solkartan.se

Mer solel med hjälp av solkartan.se Mer solel med hjälp av solkartan.se Program 15.15-15.30 Välkomna - Introduktion till solcellstekniken Anna Cornander, Solar Region Skåne 15.30-15.50 Information om projektet "Solkarta i Lund" Fredrik Andrén

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Vinn. Vi bjuder på fröer från Frökungen. en luftvärmepump Värde 21 375 kr. Nyhet i Vattenfalls Energibutik: Smarta köksprylar

Vinn. Vi bjuder på fröer från Frökungen. en luftvärmepump Värde 21 375 kr. Nyhet i Vattenfalls Energibutik: Smarta köksprylar NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2015 Vi bjuder på fröer från Frökungen Nyhet i Vattenfalls Energibutik: Smarta köksprylar Vinn en luftvärmepump Värde 21 375 kr Så enkelt

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Lönsam solel idag och i framtiden Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Sol i Väst 22 september 2015 Johan Öhnell, ordf Kort om Solkompaniet Göteborg Örebro Stockholm Levererar nyckelfärdiga solcellsanläggningar.

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Bixia Varför solel i vår mix

Bixia Varför solel i vår mix Bixia och omvärlden Mänskligheten står inför två av sina största utmaningar i historien! Hur vi ska få stopp på pågående klimatförändringar Hur vi ska få energibalans i världen Och detta utan att vi ska

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000

Läs mer

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Välkomna till Så producerar du din egen el En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Dagens föreläsning En övergripande introduktion till hur man producerar sin egen el Om Mölndal Energi, våra

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

BluePower. Tanka med egen el.

BluePower. Tanka med egen el. BluePower. Tanka med egen el. Ett erbjudande från OX2 och Volkswagen vind el 6h 190 e-up! km Vindparken på Fallåsberget. Foto: Lina Westman, Gefle Dagblad 2 BluePower. Juni 2014. Kör din elbil på el som

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala Utkast 2011-06-30 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

elementärt Vinn Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi en väderstation! Spara pengar och miljö med Elpiloten

elementärt Vinn Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi en väderstation! Spara pengar och miljö med Elpiloten elementärt F r å n e l v e r k e t n r 2 2 0 1 4 Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi Spara pengar och miljö med Elpiloten Med Betalsmart får du stugvärme i januari, men betalar i juli Vinn en

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Vår egen solcellsanläggning Energi/ekonomisnurr : Ett annat sätt att tänka, (kommer lite här och där). Pågående solcellsinstallation i Leksand Stödmöjligheter

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt?

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Högskolan på Gotland Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Kursdeltagare Marianne Lindeborg Oktober, 2011 Examinator: Göran Wall Högskolan på Gotland Kurs: Energi och miljö Höstterminen 2011

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen?

Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen? Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen? Maria Stenkvist Balingsholm, 2013-10-02 Vad är nettodebitering? Uppdraget Ta fram förslag om att införa ett system för nettodebitering av el Ska ske inom moms-

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer