Mariabild i månaden maj Röster inför EU-valet Syrien och Chile i fokus Vår livsstil och miljön. katolskt magasin # 5. 2 maj 2014 Pris 40 kr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mariabild i månaden maj Röster inför EU-valet Syrien och Chile i fokus Vår livsstil och miljön. katolskt magasin # 5. 2 maj 2014 Pris 40 kr"

Transkript

1 # 5 2 maj 2014 Pris 40 kr Mariabild i månaden maj Röster inför EU-valet Syrien och Chile i fokus Vår livsstil och miljön katolskt magasin

2 # 5 katolskt magasin 5 maj 2014 Årg 89. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32 E) Tel: E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. styrelseordförande Charlotte Byström redaktion Margareta Murray-Nyman (chefredaktör och ansvarig utgivare) tel eller Birgit Ahlberg-Hyse tel Mattias Lindström (redaktionssekreterare, layout, annonser, prenumeration) tel eller Utrikesansvarig Kaj Engelhart tel Annonser, prenumeration tel Prenumerationspris: Sverige 340 kr Europa 450 kr, utom Europa 500 kr Pg , Bg Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Nr utkommer 5/ Manusstopp 9/ För icke beställt material ansvaras ej. omslagsbild: för mariamånaden maj har vi valt en skulptur från sankta annas katolska kyrka i nyköping. konstnären heter gunilla ståhle. foto: birgit ahlberg-hyse Ur innehållet KPN satsar på ungdomar sidan 4 Nordens biskopar firade ekumenisk vesper i Lunds domkyrka Sidan 5 Debatt om den växande vårdkrisen sidan 6 Anna Maria Corazza Bildt i Km-intervju: Rösta på dem som vill påverka sidan 7 Rapport inifrån Syrien sidan 10 Andreas Carlgren: Sociallära i kärlek till hela skapelsen sidan 14 Pater Christoph Hermann S.J. om sitt år i Kyrkans sydligaste stift sidan 18 Pilgrimsvandring i Rom sidan 20 Vår församling: Vår Frälsares församling i Malmö sidan 22 Porträtt: Wilhelm Höjer, Vatikanradion sidan 25 Kyrkoåret: Sr Veronica OP om Maria sidan 28 Romkolumnen: Charlotta Smeds om helgondrömmar sidan 30 Kyrktorget: Fåglar i Kristuslegender sidan 33 Sista sidan: Miniporträtt av Göran Degen sidan 44

3 ledare sid. 3 Mitt ibland oss lever människor i en fruktansvärd utsatthet, både öppen och dold. Där finns våra europeiska grannar, som hellre tigger i Sverige än går under i misär i hemlandet. På samma gator, fast inte lika synligt, köps och säljs människor för pengar människor som transporterats hit lång väg på olika sätt, med hopp om en bättre framtid för sig och de sina. Ungdomar från Asien hamnar i organiserade nätverk och utnyttjas i restauranger, textilfabriker eller knarksmuggling. Flickor från Östeuropa tvingas till prostitution. Kvinnor från Afrika som lurats hit av en pojkvän med löfte om ett ordentligt jobb fastnar i klorna på kriminella gäng och hamnar på gatan. Påve Franciskus chockades av vad han såg och hörde när han förra sommaren vid sitt första officiella besök utanför Rom besökte flyktingarna på Lampedusa. De som lyckas ta sig i land på ön är bara en del av alla som ger sig iväg över havet från Afrika. Vår rika och trygga region är bara en del av världen, där många lever under politiskt, socialt, ekonomiskt och religiöst förtryck. Påven insisterar på att vi ska öppna ögonen. Lyfta blicken från våra egna kretsar till det som händer utanför och bortom. Till de fattiga och marginaliserade, de bedragna och traffickerade, de som hanteras som handelsvara, de som far illa i vårt globaliserade maskineri, de som flyr från fattigdom och förföljelse för att rädda livet eller undkomma nöd och hot. Bakom abstrakta begrepp som migrant, illegal eller trafficking döljer sig mänskligt liv, mänskliga erfarenheter. I ett par artiklar kommer Km att ta upp några aspekter av flykt och utanförskap, slavhandel och marginalisering. Följ serien som börjar i detta nummer på sidan 12. EU-valet gäller Sverige också I svenska massmedia är det, när dessa rader skrivs, ganska tyst om det stundande EU-valet. Det tycks, enligt somliga analytiker, som om de svenska riksdagspartierna är alltför måna om att förbereda höstens riksdagsval för att ägna tid åt de EU-politiska sakfrågorna. I detta Km vill vi aktualisera några ämnen som har koppling till valet den 25 maj. Titta gärna på artiklarna på sidan 7 som visar hur katoliker i och utanför Sverige försöker påverka inför valet. I en annan av texterna, på sidan 8, konstateras att partier med fascistisk eller nazistisk ideologi växer i Europa och att främlingsfientliga partier agerar för att ta plats i EU-parlamentet i maj. På sidan 9 påminner Maria Hildingsson, Km:s kolumnist i Bryssel, om vad de senaste påvarna sagt om katolikers politiska ansvar. Artikeln på sidan 6, om prioriteringar inom vården, tar upp frågor som gissningsvis kommer att lyftas både i samband med EU-valet och inför höstens val. Det går att hitta fler exempel. I förra EU-valet röstade i Sverige 46 procent av de drygt 7 miljonerna röstberättigade. Det är en låg siffra (även om valdeltagandet då var det högsta sedan Sveriges anslutning till unionen år 1995). Den som inte använder sig av sin rösträtt lägger sin makt att påverka i andras händer. Kommissionen för de katolska biskopskonferenserna i Europa, comece, påminner i ett nyligen publicerat manifest om allas vårt gemensamma ansvar för utvecklingen i Europa och i Sverige. Vi citerar ur texten: Europa har nått en kritisk punkt. Den ekonomiska krisen som orsakades av bankkraschen 2008, och skuldbördan som satt relationerna mellan medlemsstaterna på hårda prov, har medfört växande fattigdom för ett stort antal medborgare och fördärvat framtidsutsikterna för många unga. Situationen är dramatisk. Vi katolska biskopar vill vädja till alla att inte äventyra eller överge det europeiska projektet under rådande hot. Det är väsentligt att vi alla bidrar konstruktivt till utformandet av Europas framtid. Vi har alldeles för mycket att förlora om det europeiska projektet spårar ur. Vi biskopar vill uppmana alla att avge sina röster i valet den 22 och 25 maj på grundval av ett välinformerat medvetande. Km återkommer till höstens riksdags-, landstings- och kommunalval i ett par av de kommande numren. Fotnot: Val till Europaparlamentet infaller vart femte år. Nästa val kommer att äga rum i alla EU:s medlemsländer under perioden maj I Sverige hålls valet den 25 maj. Uppvakta med en gåvoprenumeration på Katolskt magasin det bästa sättet att lära känna Katolska kyrkan i Sverige Kampanjpris under maj månad: endast 299 kr för helårsprenumeration (Erbjudandet gäller t.o.m. 31 maj och endast nya prenumeranter/gåvoprenumerationer inom Sverige)

4 sid. 4 aktuellt inrikes Projekt vill få ungdomar att stanna Ett jätteprojekt i tre steg ska få fler ungdomar att stanna som aktiva i Kyrkan efter konfirmationen. Katolska Pedagogiska Nämnden och Sveriges Unga Katoliker samarbetar med studieförbundet Bilda kring sommarläger tre år i rad för 30 ungdomar. Det började med att Bengt Almstedt, Bildas samordnare för katolsk bildning och kultur, lyssnade till en fråga som biskop Anders Arborelius ställde: Varför lämnar så många ungdomar församlingen efter konfirmationen? Därmed var tankarna igång kring ett genomgripande program för att motivera ungdomar till ett fortsatt, fördjupat, liv i Kyrkan. Nu presenterar Ulrika Erlandsson, ordförande i Katolska Pedagogiska Nämnden, KPN, ett stort och helt nytt projekt. Det omfattar en lägervecka tre somrar i rad för 30 ungdomar, med början denna sommar, direkt efter skolavslutningen. Lägret, som förläggs till Safirdruvans konferens i Ödeshög nära Vadstena, vänder sig till dem som just har konfirmerats och går på gymnasiet eller börjar på gymnasiet i höst. Ungdomar efter konfirmationen har en mognad som gör att man kan öppna sig för nya långsiktiga relationer med kamrater ur samma religiösa kultur, kommenterar Ulrika Erlandsson. Erfarenheten är att kontakter som knyts då kan hålla livet ut. Upplägget för de tre årens lägerveckor ser ut så här i stora drag: I det första året ingår trosfördjupning, kurs i ledarskap och genomgång av beredskapsplanen mot sexuella övergrepp. Det andra året fortsätter trosfördjupningen och ledarskapsfrågorna men har också temat pilgrimsvandring. Var och en ska göra sin egen pilgrimsstav. Det tredje året får man användning för sin stav. Då förläggs nämligen kursen till Heliga landet där en pilgrimsvandring sker i samarbete med det stora pilgrimscenter som Bilda har i Jerusalem. Att binda 30 ungdomar till ett engagemang tre somrar i rad kan verka vanskligt men Ulrika Erlandsson är säker på att lägren ska vara så intressanta att det inte finns risk för några större avhopp. Inspirationen, förutom själva kursinnehållet, ligger i gemenskapen med andra unga kristna, föredrag, filosofiska samtal, mässor, meditationer, sol och bad. De tre arrangörerna, Bilda, SUK och KPN, bidrar med kompetens inom sina specifika ansvarsområden. Bland de sju ledarna finns stiftsungdomsprästen Franz Schneider och ungdomssyster Basma. I ledargänget finns också KPN:s nya medarbetare, Rauha Navarro Marttinen, konsulent med två huvudsakliga uppgifter, att författa undervisningsmaterial och att hålla kateketkurser. Jag har redan varit på den första kursen och ska snart ut på en ny. Det Utblick mot nya satsningar. På KPN förbereds nu det första sommarlägret i tre steg för ungdomar. I nischen står Ulrika Erlandsson, ordförande för KPN, tillsammans med den nya konsulenten Rauha Navarro Marttinen. Framför dem ser vi en staty som föreställer påven Johannes Paulus II i famnen på Jungfru Maria, som en bild av hur han överlämnade sig i Marias vård. Tutus tuus, helt och hållet din, var hans motto. är oerhört spännande att träffa stiftets kateketer och märka deras ambition att lära sig mera om undervisning. Men det stora eldprovet för mig som ny på KPN blir förstås att vara en av ledarna under de tre sommarlägren. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Det nya ungdomslägret heter Ett du, ett jag, ett vi = Kyrkan. I år är datumen juni. Kursen kostar 2000 kronor och betalas av de församlingar som skickar ungdomar dit. Anmälan sker senast den 12 maj till

5 aktuellt inrikes sid. 5 Nordens biskopar firade påvejubileum Förkunna evangelium för hela skapelsen var temat för Påve Johannes Paulus II:s besök i Norden Samma tema hade den ekumeniska vespern i Lunds domkyrka när 25-årsminnet av besöket firades i samband med Nordiska biskopskonferensens möte i slutet av mars. I vespern deltog fem biskopar från Svenska kyrkan och åtta katolska biskopar från fem de fem nordiska länderna och Estland. Hedersgäster var den apostoliske nuntien i Norden, ärkebiskop Henryk Józef Nowacki och kardinal Kurt Koch. Kardinal Koch är president för Vatikanens råd för de kristnas enhet. När han besökte Uppsala i höstas sade han i en Km-intervju att kristen enhet först och främst är en andlig verklighet. Detta tog han upp även nu, i sin predikan. Ekumenik kan bara bli verklig i närvaro av den Helige Ande som blir det skapande Vi mellan den treenige Guden och oss kristna. Vespern föregicks av ett samtal mellan kardinal Koch och Svenska kyrkans biskop i Lund, Antje Jackelén som inom kort installeras som ärkebiskop. Trons relevans i det sekulära samhället var Nordiska biskopskonferensen Biskoparna i Norden samlas två gånger per år, varannan gång tillsammans med någon annan biskopskonferens i Europa, varannan gång i något av de fem berörda länderna. Senaste gången biskoparna samlades i Sverige var 2007, i Göteborg. Ordförande är för närvarande biskop Anders Arborelius och vid förhandlingarna valdes han att representera den nordiska biskopskonferensen i en extraordinarie synod som anordnas i Rom i höst för att förbereda nästa års ordinarie synod kring familjen. Ekumenisk tablå. Efter vespern blev det posering i trappan mot högkoret i Lunds domkyrka. Här stod fem biskopar från Svenska kyrkan tillsammans med en kardinal, en apostolisk nuntie, åtta biskopar och flera andra präster från Katolska kyrkan, bland dem kyrkoherden i S:t Thomas i Lund, varifrån de många ministranterna också kom. I mitten ser vi kardinal Kurt Koch bredvid den blivande ärkebiskopen i Svenska kyrkan, Antje Jackelén. rubriken men på grund av både akustiska och språkliga problem blev samtalet inte särskilt givande. Det framgick dock att de var överens om vikten av alla kristnas enhälliga vittnesbörd. Men har de mer djupgående ekumeniska strävandena kommit någon vart? Km ställde frågan efteråt till kardinal Koch och biskop Anders Arborelius och båda framhöll den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran som kom 1999, efter åratals överläggningar. Biskoparnas dag i Lund hade inletts med en mässa i S:t Thomas katolska kyrka där en förnyelse av vigningen av Norden till Marias obefläckade hjärta stod i centrum. Vigningen innebär, som Km berättade om i sitt marsnummer, att man anförtror sig åt Marias moderliga beskydd. Vigningstraditionen inleddes av påve Pius XII 1942 och fördes vidare av påve Johannes Paulus II i flera av världens länder vigde Johannes Paulus Nordens folk till Marias beskydd. Det skedde i Reykjavik. Och nu, i Lund, förnyades vigningen med en bön från tidig kristen tid som hade översatts och bearbetats av Anders Piltz. Vigningen, och den ekumeniska vespern, var biskopskonferensens sätt att tillsammans med många medkristna fira 25-årsminnet av den nyligen helgonförklarade Johannes Paulus II:s Nordenbesök. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Mera från Nordiska biskopskonferensen ser ni på sid 38.

6 sid. 6 aktuellt inrikes Svåra prioriteringar inom vården Svensk sjukvård står inför stora utmaningar. Vårdplatserna räcker inte. Personalen är överarbetad. Allt mindre av läkarnas arbetstid går till patientkontakt, allt mer till administration. Parallellt bedrivs medicinsk forskning som flyttar gränserna för det möjliga. Detta skapar efterfrågan för nya behandlingar som kan kräva stora resurser och ibland ligger i etikens gråzoner. Den 12 mars hölls ett seminarium i Andreaskyrkan på Södermalm i Stockholm, arrangerat av Respekt, den katolska rörelsen för livets okränkbarhet, tillsammans med Sveriges Kristna Råd och studieförbundet Bilda. Seminariet hölls under rubriken Prioriteringar i vården hur göra när möjligheterna blir större men plånboken inte räcker till? Medverkade gjorde bland annat överläkaren och docenten Astrid Seeberger, som skrivit boken Den skamlösa nyfikenheten, om vikten av att uppnå äkta, medmänskliga möten mellan läkare och patient. Under seminariet beskrev Astrid Seeberger hur svensk sjukvård har bedrivits de senaste decennierna, då ekonomiska krav har fått styra verksamheten i allt större utsträckning. Patienterna har blivit kunder och medicinska behandlingar har blivit varor som klinikerna säljer till landstingen. En klinik som överproducerar, det vill säga behandlar för många eller för dyra patienter, drabbas av underskott i budgeten. Detta system kallas New Public Management, och uppmärksammades nyligen av journalisten Maciej Zaremba i en artikelserie i Dagens Nyheter, Den olönsamma patienten. Vi är många som känner att vi har kommit till vägs ände med New Public Management och nu är frågan hur vi ska gå vidare, sade Astrid Seeberger. Pengar och människovärde. Insatta debattörer diskuterade prioriteringar inom svensk sjukvård: (från vänster) Helena D Arcy, Mats Brännström, Nils-Erik Sahlin, Astrid Seeberger och Kjell Asplund. Ett annat perspektiv på prioriteringar inom vården gavs av Nils-Erik Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Han tog bland annat upp frågan om ersättning till äggdonatorer. Landstinget i Skåne har höjt ersättningen till kronor. Kan man fortfarande hävda att det inte rör sig om betalning för kroppsdelar? Nils-Erik Sahlin ser risken att detta öppnar för handel med andra kroppsdelar och att detta framför allt skulle drabba samhällets utsatta. Nils-Erik Sahlin tog även upp problematisk forskning och berättade bland annat om projekt för att framställa konstgjorda könsceller. Av två hudceller kan man framställa ett ägg och en spermie som sedan kan sammansmälta till ett embryo. Detta betyder att två personer av samma kön potentiellt skulle kunna producera ett barn, eller till och med att en person kan få barn med sig själv. Frågan är naturligtvis vilka motiv som ligger bakom sådan forskning. Med på seminariet var även Mats Brännström, som med sin forskningsgrupp i Göteborg har utfört ett flertal till synes lyckade livmodertransplantationer. Detta ses som en möjlighet för kvinnor och par som kämpar med barnlöshet, ett alternativ till surrogatmödraskap och liknande. Det är också ett ingrepp som fått en hel del kritik. Enligt Nils- Erik Sahlin är livmodertransplantation ett exempel på hur forskningen skapar nya, resurskrävande behov som dessutom ofta medför oväntade risker. För att undvika ytterligare prioriteringsproblem måste forskarna tänka efter före, enligt Nils-Erik Sahlin. Den galopperande teknikutvecklingen påverkar också vården negativt, påpekade han under seminariet. Helena D Arcy från Respekt var moderator under seminariet och konstaterade efteråt att evenemanget synliggjort spänningen mellan de olika världar som vårdpersonal, forskare och folkvalda befinner sig i. Frågan är hur man ska få ihop det i slutändan, säger hon. Text och bild: Kristoffer Mauritzon

7 inför eu-valet sid. 7 Vi behöver eu för våra jobb Kampanjen inför eu-valet den 25 maj blir sannolikt inte mer än en enda snabb slutspurt, med föga utrymme för fördjupning. De svenska riksdagspartierna är enligt vissa analytiker alltför måna om att positionera sig inför riksdagsvalet för att på allvar gå in i de eu-politiska sakfrågorna. Men undantag finns. Det är framför allt de som toppar sina partiers valsedlar och kandiderar till en av Sveriges 20 platser i det 751 man starka parlamentet, som debatterar inför eu-valet den 25 maj. En av dem är Anna Maria Corazza Bildt, tredjenamn och första kvinna på Moderaternas valsedel och med gott hopp om att få göra en andra mandatperiod i parlamentet. Efter fem år med Katolik i eu. Anna Maria Corazza Bildt, 51, är katolik med rötter i Italien. Under sin mandatperiod har hon haft sitt fokus på utskottet för konsumentfrågor och den inre marknaden, samtidigt som hon drivit på för barns rättigheter inom utskottet, och dessutom arbetat för att förbättra situationen för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Andreas Wanitzky förhandlingar, utskottsmöten, förordningsförslag och debatter vet hon hur man påverkar, och hur eu-besluten flätas in i den lokala politiken. Och hon vill lyfta fram vad Sverige vinner på samarbetet. Vi behöver eu för våra jobb och för vår ekonomi, för miljön, hållbarheten och klimatet. För att få bättre regler kring asyl och migration, och för att kunna bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, säger Anna Maria Corazza Bildt till Katolskt magasin. Samtidigt finns det annat vi gör bättre på egen hand, som att fördela skattemedel, besluta om arbetsmarknadsvillkor och bedriva familjepolitik. För den som vill rösta katolskt i eu-valet är valet både enkelt och svårt. Katoliker finns det gott om i samtliga partigrupper, och på kontinenten kan de flesta argumentera för sin ståndpunkt med både Bibeln och partiprogrammet i handen. Flera katolska organisationer går ut med kampanjer till den 400 miljoner stora väljarkåren. Kommissionen för de katolska biskopskonferenserna i Europa, comece, vädjar till de troende att rösta den 22 och 25 maj, och att inte överge det europeiska projektet under rådande hot, med hänsyftning till den ekonomiska krisen. I ett kortfattat manifest markerar biskoparna mot en alltför vidlyftig centralisering av eu, samtidigt som de slår ett slag för söndagen som vilodag, för människans skyddsvärde från befruktningen, ett gemensamt klimatarbete, religionsfrihet och ett solidariskt flyktingmottagande. Europeiska kyrkokonferensen, kek, går in mer detaljerat i sakfrågorna. De Att få in fler europaskeptiker i parlamentet ser Anna Maria Corazza Bildt som förödande för samarbetet, och hon drar sig inte för att varna för både sverigedemokrater och vänsterpartister. Två partier i riksdagen går till val på att Sverige ska lämna eu. För mig är det skäl nog att gå och rösta, och ge ett mandat till någon som vill vara med och påverka istället, säger hon. Den som inte röstar ger sin makt att påverka till andra. Sverigedemokraterna mobiliserar stenhårt. Är det deras, ungerska Jobbiks och franska Marie Le Pens Europa vi vill ha? Eva Janzon Katoliker vill påverka i eu-valet blivande parlamentarikerna bör, menar man, stoppa avregleringar och åtstramningar, avskaffa tullar på jordbruksprodukter från fattiga länder, beskatta finansiella transaktioner och mycket annat. En ambitiös hemsida som informerar om möjligheterna att påverka eu inom en rad olika områden heter theeuropeexperience.eu. Det drivs av Initiative for Christians in Europa, som vill tjäna som mötesplats för Europas kristna som vill främja kyrkans sociala engagemang. Associationen för katolska familjeföreningar, fafce, har lanserat kampanjen voteforfamily2014.eu för att hjälpa väljarna att rösta på kandidater, som bland annat värnar äktenskapet mellan man och kvinna och vill att eu inför alla sina beslut ska beakta kärnfamiljens intressen. Den 15 maj, internationella familjedagen, publiceras namnen på de ledamöter som ställt sig bakom manifestet. Eva Janzon

8 sid. 8 inför eu-valet Rasism allt vardagligare i Europa Partier med fascistisk eller nazistisk ideologi växer i Europa. Inför EU-valet i maj samarbetar de för att stärka sin ställning i Europaparlamentet. Mot denna bakgrund höll Justitia et Pax den 2 april ett seminarium över temat Extremhögerns hot mot demokratin i Europa. Inbjuden talare var författaren Lisa Bjurwald. Lisa Bjurwald är känd för sina artiklar i ämnet samt böckerna Europas skam och Skrivbordskrigarna. Hon reser även runt och föreläser i skolor om extremhögern. Dessa partier använder demokratin för att krossa den. Vi måste förstå vad de vill innan det är för sent. De växer även i Sverige, säger Lisa Bjurwald. Madeleine Fredell är generalsekreterare för Justitia et Pax och ordnade seminariet på Johannes Paulus II:s Pastoralcentrum i Stockholm. Syftet var att öka kunskapen om dessa rörelser. Högerextrema partier vill ta plats i eu-parlamentet i maj. För alla som inte vill se det ske är det viktigt att gå och rösta. Vi uppmanar folk att rösta, säger Madeleine Fredell. Seminariet började med att Lisa Bjurwald redogjorde för situationen i Europa idag: hur högerextrema partier tar plats i Europas olika parlament och hur militanta grupper är allt aktivare. Efter föredraget följde en längre diskussion. Lisa Bjurwald ser en dubbel hotbild mot demokratin i Europa. Det finns militanta och politiska högerextrema rörelser. Båda är farliga men på olika sätt. Hotet från dem är underskattat, säger hon. De militanta högerextrema utövar mer våld i Europa idag än vad extremvänstern eller islamister gör, enligt Lisa Bjurwald. De är mot demokrati och de drar sig inte för att misshandla och mörda. De vill skrämmas, till exempel för att tysta någon eller för att en folkgrupp ska känna sig så hotad att den flyttar. Hatet riktar sig främst mot judar, romer och muslimer, men även svarta personer attackeras. I Sverige är dessa militanta rörelser förhållandevis aktiva, berättar Lisa Bjurwald. Den politiska extremhögern däremot utövar sällan våld, men den legitimerar hatet genom sin existens. Sedan de här partierna etablerat sig i parlamenten i Europa har främlingsfientlighet och radikala idéer blivit mer vardagligt. Därmed ökar toleransen för rasism, säger Lisa Bjurwald. Att vi vänjer oss vid främlingsfientlighet är en orsak till att rörelserna växer. Internet är en annan. Idag behövs inget stort steg för att nå extrema grupper. Via Internet kommer de hem till oss. Och de lockar unga till sina hemsidor med kampanjer i helt andra frågor, till exempel mot djurförsök, säger Lisa Bjurwald. De flesta partier inom extremhögern har städat bort antisemitismen. Idag stavas hotet islam eller islamism. Rasismen är förklädd till kulturkritik. Genom att måla upp islamism som hotet mot vår kultur har partierna fått helt nya väljargrupper, i Frankrike till exempel akademiker och kvinnor, berättar Lisa Bjurwald. Varningsklockor. Lisa Bjurwald, författare och debattör, varnar för att främlingsfientlighet blivit allt vanligare i Europa och att den ofta är förklädd till kulturkritik. De högerextrema partierna vinner många nya väljare genom sina påståenden om att islam tränger undan europeisk kultur. I diskussionen som följde hettade det till ett par gånger. Har kyrkan gjort upp med sitt antisemitiska arv, och finns det en sund nationalism? Här gick meningarna isär hos seminariedeltagarna. Lisa Bjurwald underströk att rasismen måste bemötas kontinuerligt, inte bara när det händer något spektakulärt. Auktoriteter som lärare och präster kan spela en viktig roll. Flera deltagare betonade vikten av att inte låta rasisterna stå oemotsagda, utan stå upp för sina kristna ideal. Madeleine Fredell avslutade med att lyfta fram församlingens betydelse i arbetet mot främlingsfientlighet. Där möts människor från hela världen. Man lär känna varandra och blir vänner. Och ingen hatar sina vänner. Text och foto: Eva Welin

9 inför eu-valet sid. 9 Den politiska debatten i Sverige präglas just nu av de val som stundar: Europaval i maj och riksdagsval i september. Politiker försöker främja sina förslag inför dessa val, opinionsbildare försöker föra fram sina åsikter och påverka debatten men vad gör väljarna, de som är vanliga medborgare? Är de intresserade av dessa val eller betraktar de dem snarare som irrelevanta? Oavsett till vilken grupp av de ovanstående man hör har alla medborgare rösträtt, en rätt som också innebär en plikt. Att ta denna rätt och plikt på allvar är något som alla de senaste tre påvarna uppmuntrat katoliker att göra. Påve Johannes Paulus II uppmanade i sin apostoliska skrivelse Familiaris Consortio (1981), Familjens uppgifter, familjer och andra att vara familjepolitikens protagonister. Med detta menade han att familjerna själva har ett ansvar för att påverka politiken, de bör aktivt ta del i de beslut som tas och också föreslå förändringar och förbättringar av den politik som har till syfte att skapa goda levnadsförhållanden för familjer. Hans uppmaning är över 30 år senare fortfarande lika aktuell. Påve Benedikt XVI vände sig till katoliker med politiska uppdrag redan innan han blev påve. Som dåvarande Europeisk horisont Dubbelt valår i Sverige hur påverkas den enskilde katoliken? prefekt för troskongregationen uttalade sig kardinal Ratzinger år 2002 beträffande vissa icke förhandlingsbara punkter för de katoliker som engagerar sig politiskt. Bland annat tog han upp livets okränkbarhet i alla dess skeden, från befruktningen till den naturliga döden. Denna punkt är av stor vikt, till exempel i debatten om aktiv dödshjälp, eutanasi. Påve Franciskus har liksom de två tidigare påvarna understrukit hur viktigt det är att katoliker engagerar sig i politiken. I sin apostoliska uppmaning Evangelii Gaudium betonar han hur nödvändigt det är att integrera de fattiga i samhället, att ta hänsyn till dem och söka efter lösningar för att bistå dem och rättvist dela på de resurser som finns. Han skriver också att varje persons värdighet, liksom det allmänna goda, är frågor som borde strukturera hela den ekonomiska politiken. Detta är bara några axplock av vad påvarna sagt i politiska frågor under de senaste decennierna. Det som går som en röd tråd genom alla dessa texter är att katolikerna har en uppgift i samhället: de har en skyldighet, varhelst de befinner sig, och enligt de möjligheter de har, att bidra till ett samhälle som respekterar varje människas värdighet i livets alla skeden och situationer. Val till Europarlamentet och riksdagen är ett tillfälle för alla myndiga medborgare att göra sina röster hörda. Genom att rösta i enlighet med sitt samvete, och i ljuset av den tro som dopet förmedlar, kan vi alla bidra till det politiska arbetet och uppmuntra dem som är beredda att ta politiskt ansvar att göra det i syfte att verka för det allmänna goda och inte för individuella intressen. Kanske kan politiken ofta tyckas verka i motsatt riktning, utan hänsyn till det allmänna goda, men politik är inte bara yrkespolitikers ansvar utan också väljarnas. Tillsammans kan vi verka för ett bättre samhälle och även om det inte sker snabbt så är det som helige Augustinus sade bättre att följa rätt väg på haltande fötter än att gå åt fel håll med stora steg... Rom byggdes inte på en dag, likaså är politiken ett ständigt pågående bygge där alla har en uppgift att fylla, också katoliker! Maria Hildingsson

10 sid. 10 aktuellt utrikes Kristna lämnar Syrien i rädsla Allt fler kristna flyr Syrien. Många tar sig till Libanon där de lever en osäker tillvaro med blickarna riktade mot väst. Ett 20-tal personer sitter i ett rum på Caritas-Libanons center i staden Rayfoun i Keserwan-distriktet, några mil norr om Libanons huvudstad Beirut. Deras gemensamma nämnare är att de är kristna syrier på flykt. Kriget i Syrien har blivit alltmer religiöst färgat, säger Manuel, en man i 60-årsåldern från en by utanför Aleppo. 90 procent av Syriens cirka 22 miljoner invånare är muslimer varav majoriteten är sunnimuslimer. Mindre än tio procent tillhör, liksom president Bashar Assad, den muslimska minoritetsgruppen alawiterna som har flest maktpositioner. När inbördeskriget utbröt 2011 utgjorde de kristna cirka 8 procent av befolkningen. Några i rummet är anhängare till presidenten, andra är emot honom. De flesta är dock neutrala. Vi har kommit i kläm. Oppositionella ser oss som regeringsanhängare, medan regeringstrogna anklagar oss för det motsatta, hävdar en före detta butiksägare från Aleppo. Hopp om återförening. Dalila är kristen syrisk flykting och har bott på Caritas-Libanons center i staden Rayfoun i 10 månader. Hon hoppas på att återförenas med sin dotter i Sverige. Kaoset i Syrien började med fredliga demonstrationer mot Ba ath-partiets 50-åriga diktatur i början av Regimens brutala respons ledde till bildandet av den Fria Syriska Armén. Inbördeskriget var ett faktum. Idag har cirka människor dödats. 9 miljoner är på flykt. Personerna i rummet säger att de levde ett bra liv före kriget. Det förekom vardagsdiskriminering mot kristna, men överlag hade vi det bra. Vi hade många muslimska vänner, även efter att kriget bröt ut, säger den före detta butiksägaren. De är med andra ord inga islamofober. Däremot har de inget till övers för de radikalislamistiska väpnade grupperna. Hit hör Nusra-fronten och ISIS (Islamiska Staten Irak och Levanten). De är onda extremister som ser sig själva som utvalda av Gud och kristna som Guds fiender, säger Manuel. Nunnor och präster har kidnappats. En del har mördats. Kyrkor har förstörts. I vissa delar av Syrien hotas kristna till livet om de inte konverterar till islam eller betalar beskyddsskatter. Manuel säger att när islamisterna intog hans by lät de kyrkan vara ifred. Men de tvingade oss att ta bort alla kors och ikoner. Alla kristna kvinnor tvingades bära sjal. Jag ägde mycket mark, men de tog allt. Alla kristna, utom två åldringar, har nu flytt, säger Manuel. Alia, en trebarnsmamma från Hasaka i nordöstra Syrien, berättar att hon och hennes man var välkända inom kyrkan i Syrien. Det stod dem dyrt när Nusrafronten kom till byn. De hotade att halshugga oss flydde vi till Libanon, säger Alia. Libanon har cirka 4,5 miljoner invånare varav kring 40 procent är kristna. Landet har tagit emot över en miljon syriska flyktingar. Det är förbjudet att upprätta officiella flyktingläger, därmed bor syrierna utspridda. Många sunnimuslimska flyktingar bor i inofficiella läger i sunnimuslimska områden. De kristna söker sig till kristna områden, som till exempel Keserwan-distriktet. Många i rummet känner sig otrygga även där. Ytterst få vill vara med på bild eller uppge sina efternamn. Vi har hotats via e-post här och fått veta att vi endast är välkomna hem om vi konverterar till islam, säger Alia. Gracia, en tvåbarnsmamma från Aleppo, berättar att hennes man kidnappades i Syrien i slutet av 2012.

11 aktuellt utrikes sid. 11 Kidnapparna hotade att skära halsen av honom. Vi fick betala en lösensumma på dollar. Sedan flydde vi till Libanon. Nu har vi ingenting och lever på allmossor, säger hon. Många hade besparingar när de kom till Libanon, men de tog snabbt slut. Levnadsomkostnaderna är högre än i Syrien. Konkurrensen om jobb är hård. Några av flyktingarna hyr rum, andra bor i kloster. Dalila, en änka i 70-årsåldern från Hasaka, blev utslängd från ett kloster när hon inte kunde betala hyran. En kristen syrisk familj lät mig bo hos dem, men alltefter att fler syriska flyktingar flyttade in hos dem blev rummet överfullt, säger Dalila. Hon har nu bott på Caritas center i 10 månader. Dalila och de andra flyktingarna riktar blickarna mot väst. De har gett upp hoppet om att återvända till Syrien. Dalila väntar och hoppas på ett samtal från svenska ambassaden. Min dotter i Sverige har skickat en familjeåterföreningsansökan, säger hon. På Caritas högkvarter i Beirut träffar jag Kamal Sioufi, president för Caritas nödhjälpskommitté och koordinator för arbetet med syriska flyktingar. Caritas drog igång sitt hjälparbete direkt när de första syriska flyktingarna anlände Man har fått anställa mängder med ny personal för att klara trycket. En miljon syrier har registrerat sig hos FN:s flyktingorgan unhcr i Libanon, men Kamal tror att det faktiska antalet är mycket högre. Många kristna vågar till exempel inte registrera sig hos unhcr. De är rädda att deras uppgifter ska cirkulera bland politiska partier, säger Kamal. Libanesiska sunnimuslimer har tagit sig till Syrien för att slåss på rebellernas sida, medan fotsoldater från det shiitiska libanesiska partiet Hizbollah slåss för regeringen. Kriget spiller även över till Libanon med återkommande bombattentat och gatustrider. Ekonomin går på tomgång och konkurrensen om jobb mellan libaneser och syrier är tuff. Läget börjar bli spänt mellan libaneser och syrier, suckar Kamal. St. Teresa-kyrkan i Beit Mery. Kristna syriska flyktingar söker sig till kristna områden i Libanon. Caritas bistår såväl muslimska som kristna flyktingar med bland annat hälsovård, bidrag och livsförnödenheter. Kring av de syriska barnen i Libanon är i skolåldern. Endast av dem har fått plats i statliga libanesiska skolor. Många talar om en förlorad generation. Nu förhandlar vi med flera katolska skolor om att placera syriska barn där. Det är dyrt, men vi måste hitta en lösning, säger Kamal. Hjälparbetet försvåras av oregelbundna fonder och att flyktingarna bor utspridda. Kamal säger att det skulle underlätta om läger anlades vid den syriska gränsen. Han tror dock inte att det skulle tilltala de kristna syrierna. De har mycket dåliga erfarenheter från Syrien och vill stanna i Libanon eller ta sig till ett tredje land, säger han. Han fruktar att Mellanöstern kommer att tömmas på kristna och exemplifierar med Irak som 2003 hade cirka 1,4 miljoner kristna invånare, men idag endast kring en halv miljon. De kristna i Syrien utgjorde nästan 10 procent av befolkningen. Idag kan uppemot hälften av dem vara på flykt, avslutar han. Text och foto: Bengt Sigvardsson Bekymrad. Kamal Sioufi är president för Caritas-Libanons nödhjälpskommitté och koordinator för arbetet med syriska flyktingar. Ny framtid. Fadia, kristen tvåbarnsmor från Damaskus, flydde med sin familj till Libanon efter hot. Deras mål är att ta sig till Tyskland.

12 sid. 12 på flykt Hopp? Iskallt vinterregn som bildar tårar på en gren med tvekande knoppar får symbolisera livssituationen för de hundratusentals människor som varje år förslavas i människohandeln. I kamp mot slaveriet Situationen för de närmare en miljon människor som varje år hamnar i slaveri är både skrämmande och svår att ta till sig. Men det finns de som vill gå till botten med att beskriva vad det handlar om och försöka förändra verkligheten. I höstas framträdde den italienske journalisten Fabrizio Gatti på en författarkväll i Stockholm. En liten intresserad skara hörde honom berätta om sina äventyr bakom boken Bilal som kommit ut på svenska tidigare i fjol. Gattis bok är kanske den mest avslöjande, skakande och upprörande samtidsskildringen i vår tid. Med fara för sitt liv och sin hälsa har han gjort den resa som hundratusentals flyktingar gör, från länderna i västra och centrala Afrika genom de oändliga öknarna i Sahel till Medelhavskusten i Libyen och Tunisien. De stora uppsamlingsplatserna för afrikaner som vill till Europa är städerna Agadez och Dirkou i Niger, berättar Gatti. Härifrån startar de osannolikt höga lastbilsekipagen där bergen av människor och bagage tornar upp sig och sväller ut till lastbilens dubbla bredd. Mellan Dirkou och libyska Tripoli, som är ökenfärdens slutstation, passeras sju eller åtta anhalter där bilen stannar och alla måste klättra av. Varje gång samma procedur: soldater vill se pass och ha dricks. Det gäller att ha pengar, annars blir man tagen avsides och misshandlad. En del unga män och kvinnor ger upp redan i ökenhålan Dirkou, släpar sig fram som stranded med tillfälliga jobb och hoppas

13 på flykt sid. 13 någon gång kunna komma vidare. En slavtillvaro som slutar i misär, missbruk och för tidig död. Också unga kvinnor möter Gatti på ökenfärden. Flickor som skickats iväg av föräldrarna eller släkten för att söka en utkomst i Europa, först för sig själva, sedan för de anhöriga. Vid posteringarna på vägen genomgår de den normala proceduren: våldtäkt. En bakgrundshistoria återkommer hela tiden. Den handlar om den unga flickan, kanske i Nigeria, som förälskar sig i en man som lovar henne guld och gröna skogar om hon reser till Europa och tar arbete hos hans släkting, som hushållerska, kokerska, barnflicka, städerska. Kärleken är stark, hon reser, och hamnar i klorna på en organiserad brottslighet som tvingar henne till prostitution eller kriminalitet. Varje år förslavas mellan och någon miljon människor, mest kvinnor och barn. Uppskattningsvis är idag drygt två miljoner människor offer för trafficking, uppger Secours Catholique, franska Caritas. 75 procent är kvinnor och barn. 58 procent är sexuellt utnyttjade, 36 procent har andra former av påtvingat arbete, skrev National Catholic Reporter den 12 december i fjol, den internationella Dagen mot trafficking. Via Italien, Spanien och Grekland traffickeras unga kvinnor vidare norrut, till Nordeuropa och Sverige. Österifrån sker handel med kvinnor från Moldavien, Rumänien, Ryssland och Asien. De finns på gatorna i våra städer och på privata bordeller. Här upptäcks de ibland av polisen som gör razzia, anhåller kunderna det är straffbart att utnyttja prostituerade och tar med sig kvinnan. Det kan betyda det lyckliga slutet på hennes karriär i den branschen, men också innebära överhängande hot om att bli hemskickad eller återsänd till det land hon först anlände till i Europa. Den förstörda självkänslan, att vara värdelös, smutsig, utnyttjad, dominerar hos kvinnorna som kommer till oss, säger Anna Sander och Josephine Apelqvist. De två arbetar på Talita, en ideell förening som hjälper och stödjer kvinnor som utnyttjats i prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Hit kommer polisen ibland med en kvinna de misstänker har varit utsatt för människohandel. Vi samtalar på Talitas mottagning i en källarlokal i en stockholmsförort, hemtrevligt inredd, med kaffe och kakor på bordet. Många av kvinnorna har vuxit upp med bara en förälder, en del har utnyttjats sexuellt redan tidigt i livet, och de bär ofta på stor ångest och en glödande ilska. Vad de söker är bekräftelse, att bli sedda, respekterade som den de är, vare sig de lurats eller tvingats in i prostitution eller anat vad som väntade, berättar Anna och Josephine. De är båda småbarnsmammor, den ena jurist i botten, den andra apotekare, och båda har en tydlig kristen hemmahörighet. De och två andra kvinnor sköter verksamheten med ett boende på fyra rum där det finns plats vid akuta behov, men där också några kvinnor kan bo en längre tid och delta i ett årslångt rehabiliteringsprogram. Vad vi gör är att pumpa in kärlek, säger Anna och Josephine. Vi försöker hjälpa kvinnorna att bygga upp sig själva, sin självkänsla, sitt självförtroende och sin livsvilja. Det är målet med programmet. Om någon vill, kan de också delta i en bibelkurs en gång i veckan, men det är absolut frivilligt. Vi har kvinnor från olika religioner och alla är självklart lika respekterade, ingen utsätts för omvändelseförsök. En gång i veckan deltar de i traumaterapi efter en metod som Anna och Josephine lärt sig i Danmark. Under tiden får kvinnorna hjälp att söka jobb, till exempel i städbranschen, och efteråt följs deras forsatta öden upp av Talita. Detta gäller de svenska kvinnorna, och de utländska som inte omedelbart utvisas. En del av dem saknar papper. Ibland finns möjligheten att de söker och får asyl på humanitära grunder. Om de har ett ordnat arbete kan de få arbets- och uppehållstillstånd. Det Varutransport. Den italienske journalisten Fabrizio Gatti gjorde själv samma resa som hundratusentals afrikanska flyktingar för att kunna skildra verkligheten bakom rubrikerna. finns företag med en ideell inställning som kan erbjuda jobb. Några av Talitas skyddslingar har lyckats börja ett nytt liv, någon har startat städfirma. Talita är en av de ideella verksamheter i Stockholm som med religiös, kristen bakgrund ger stöd åt kvinnor i prostitution. Föreningen har en informativ hemsida, som redogör för arbetet och dess delar. Det finansieras med bidrag från enskilda personer, församlingar, stiftelser och företag. Verksamheten måste ske med stor diskretion för att skydda kvinnornas integritet och möjliggöra en omstart för dem. Caritas kan samarbeta med Talita och andra kyrkliga hjälporganisationer, samfundsgränser spelar ingen roll. Inte heller vilken religion kvinnorna har, eller föreningens medarbetare och volontärer eller dess samarbetspartners. Inför den skadade och hotade människan måste alla krafter förenas. Text och foto: Kaj Engelhart

14 sid. 14 katolsk sociallära Ekologisk omvändelse Kyrkans sociallära manar till handling Outbytbar. En skimrande blå planet, en trädgård, som Skaparen gett människan att förvalta. Foto: NASA Med stöd i både Bibeln och Kyrkans sociallära finns goda grunder för katoliker att engagera sig för ett ansvarsfullt miljötänkande: Människan är utsedd av Gud till att vara Skapelsens trädgårdsmästare. Bara i några årtionden har vi kunnat se den underbart vackra bilden av jordklotet fotograferad från rymden: den skimrande blå planeten med stråk av grönt och vita moln. Vi har lärt oss att livets sfär, biosfären, är en tunn och skör väv, vars balans lätt kan rubbas. Inom den har hela mänsklighetens historia utspelats, den ger begränsningar, men rymmer också jordens alla framtida möjligheter. I Bibelns skapelseberättelse är jorden även nödvändig för skapelsen av människan: Då formade Herren Gud män-

15 katolsk sociallära sid. 15 niskan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse. (1 Mos 2:7) Den här bilden var mycket viktig för kyrkofäderna. Gång på gång kom de tillbaka till hur Gud skapat människan genom att ta jord, hålla den i sina händer och blåsa in ande i den. Människans gudomliga ursprung och jordiska rötter hänger samman och har betydelse för hela skapelsen, menade man. Också den katolska sociallärans miljösyn betonar att den mänskliga personen, skapad som Guds avbild, har en särställning bland jordens varelser. Dessutom att Kristi inkarnation och undervisning vittnar om naturens värde: ingenting i världen är utanför den gudomliga planen för skapelse och försoning. Människans särställning ger ingen rätt att se naturen som ett redskap att manipulera och utnyttja. Men inte heller att göra naturen till ett absolut värde, eller sätta den över den mänskliga personens värdighet och värde. Bibelns skapelseberättelse sammanfattar människans särställning i en enda bild, nämligen som skapelsens trädgårdsmästare: Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. (1 Mos 2:15) Några kapitel senare berättas hur Gud upprättade ett förbund med människan och hela skapelsen och beskrev det som förbundet mellan mig och er och alla levande varelser (1 Mos 9:9 18). Det som den helige Franciskus beskrev genom att tala om syster vatten, syster jord och broder vind. Insikten om ekologiska samband lär oss att skador på jordens liv bryter mot förbundet mellan Gud, människan och skapelsen. Ändå har detta skett. Vi vet idag hur människan sliter sönder den ekologiska väven och istället för att vara del av helheten blir en isolerad exploatör. Människan har helt enkelt satt sig i förarsätet och har blivit den starkaste drivkraften bakom natursystemen. Klimatförändringen är ett exempel. Utarmningen av artrikedom en annan. Forskare beskriver det som att vi rört oss in i en ny geologisk tidsålder kallad Antropocen. Men samtidigt som människan är den enda varelse vars handlande kan ha konsekvenser för hela planeten, så äger enbart människan förmågan till moralisk reflektion över sina handlingar. Och bara människan har förmåga att förvalta ekosystem. Som det enda moraliska subjektet är människan unik, vilket omigen påminner om Bibelns bild av trädgårdsmästaren. Vårt dramatiskt utvidgade ansvar måste följas av en lika dramatiskt vidgad moralisk insikt och förmåga. Den judiske filosofen Hans Jonas formulerade efter andra världskriget ett kategoriskt imperativ för vår tid: Vi måste alltid handla så att följdverkningarna är förenliga med fortsatt mänskligt liv på jorden. Det kan också uttryckas med evangeliets gyllene regel att göra mot andra som vi vill att de ska göra mot oss. Och det leder till kravet på rättvisa, både mellan fattiga och rika som lever idag och mellan dagens människor och kommande generationer. Flera av sociallärans grunddokument fördömer ekonomiska system som leder till maktkoncentration och orättvisor. Till exempel kritiserade biskopssynoden 1971 i Justitita in Mundo hur mänskligheten förgäves närt en förhoppning att genom ekonomisk tillväxt frambringa en sådan mängd varor att de hungrande skulle kunna mättas åtminstone med hjälp av smulorna från den rike mannens bord. Och menade att insatser för rättvisa och medverkan i förändringen av världen framstår som en grundläggande dimension av evangeliets förkunnelse. Orsakerna bakom miljöförstöring och rovdrift måste avlägsnas i nationer och i världssamfundet men också i människan. Påven Johannes Paulus II uppmanade till ekologisk omvändelse på alla plan. Den helige Ambrosius skrev: Du ger ingen gåva till den fattige när du tar från ditt överflöd, du ger bara tillbaka det som är hans. Ty du har lagt beslag på vad som var avsett att brukas av alla. Jorden tillhör alla, inte de rika. Och i socialencyklikan Populorum Progressio uttryckte påven Paulus VI slutsatsen att ingen får samla på sig ett överflöd av saker för eget bruk, när andra saknar livets nödtorft. Även den egna livsstilen behöver granskas med hjälp av de konkreta frågorna om: Bostaden: Hur vi bor är fortfarande en av de viktigaste miljöfrågorna. Hur mycket energi förbrukar din bostad? Hur värmer du upp den? Bilen: Bensindrivna är bilar kanske den främsta utsläppsboven i Sverige. Hur reser du? Och vilket drivmedel använder du om du kör bil? Biffen: Globalt är livsmedelsproduktionen den enskilt största utsläppskällan av klimatgaser. Vad äter du? Mindre rött kött, mer bönor och närodlade vegetabiliska produkter betyder mer än det mesta. Till sist handlar det om att fördjupa sitt kristna förhållningssätt till medmänniskorna och skapelsen. Det är inget plötsligt skifte, utan något som utvecklas stegvis under livets väg. En väg mot allt större enkelhet. Att ha mer av det man behöver och mindre av det man inte behöver. Då kan man ha mer, fastän man har mindre. Man strävar efter att minska den egna kontrollen och istället leva i överlåtelse till Gud. Det är svårt, men kan glimtvis ge erfarenheten att allt i livet då kan förvandlas till gåvor. Steg för steg öppnar man sig för ödmjukheten inför sina levande medvarelser. Känner tacksamhet över Guds kärlek som visas genom alla gåvor i skapelsen. Och alltmer kan man infoga sig i en helhet där allt ytterst handlar om att återspegla den kärleken till allt och alla i hela skapelsen. Andreas Carlgren

16 sid. 16 reflexion Helige Franciskus och miljön En del berättelser om den helige Franciskus får mig att tänka på scenen ur Disneyfilmen Snövit när det är fullt hålligång i dvärgarnas stuga och skogens alla djur kryper nära för att se vem det är som sjunger så fantastiskt vackert, uppenbarligen orädda för den rena och oförstörda prinsessan. Många minns berättelserna om Franciskus och fåglarna, vargen, lammen, fiskarna, småkrypen och om hur helgonet tycktes ha förmågan att överbrygga språkförbistringen mellan människan och djuren, som ett slags minne från paradiset. Men var det bara därför som Franciskus blev utsedd av Johannes Paulus II till skyddspatron för miljörörelsen? Nej, det finns fler anledningar och jag vill här dela med mig av vad jag funnit under de år som jag umgåtts med helgonet. Franciskus kunde inte veta hur komplex naturen är och att även små miljöförändringar kan få katastrofala konsekvenser. Däremot levde han väldigt nära skapelsen. Några uppskattar att han tillbringade en tredjedel (kanske till och med hälften) av varje år i enskildhet i naturen, då han bad och mediterade i grottor, enkla eremithyddor eller på bergssluttningar. Det är därför inte konstigt att han i Solsången ger uttryck för lovsången till Skaparen genom att tacka för allt det fantastiska som möter oss utomhus. Franciskus blev med hela sin själ uppfylld av längtan att få lovsjunga Gud och han såg därför samma lovsång återspeglad i naturen. Vattnet, vinden, jorden och alla djur deltar i samma lovsång till Skaparen, var och en på sitt sätt. Med den insikten är det lätt att betrakta Östersjöns sterila havsbotten eller storstädernas giftiga luft som att människan ibland hindrar skapelsen från att lovsjunga. Som när kristna hotas till livet om de samlas till gudstjänst. Vi vet att vi många gånger exploaterar naturen med katastrofala följder och att detta nästan alltid har med ekonomisk vinning att göra. Franciskus var själv son till en mycket framgångsrik handelsman och han visste hur mycket gott man kan njuta med hjälp av pengar. Ändå valde han istället den fullständiga fattigdomen han visste nämligen också vad ägande och rikedom riskerar att göra med en människas själ. Jag har tack vare Franciskus många gånger tänkt att jag själv behöver se över mitt förhållande till ägodelar och konsumtion. Av två anledningar. Dels för att det jag konsumerar (exempelvis mat, kläder och elektronik) många gånger kan vara delaktigt i exploateringen av naturen och människor. Dels för att jag kan känna mig orolig för vad jag sätter främst i livet. Franciskus predikar för fåglarna (fresk i Franciskusbasilikan i Assisi). Det liv Franciskus kom att leva efter sin omvändelse framstår som omöjligt att ta efter. Inte desto mindre kan ett helgons exempel göra att vi andra börjar pröva våra egna val. Just det hände överallt där Franciskus drog fram och det finns fantastiska berättelser om den påvekan helgonet hade på människor, ja ibland hela städer, redan under sin livstid. Han predikade gärna men han ville framför allt låta hela sitt liv vara en förkunnelse om kärleken till Gud och medmänniskan. Därför hände det ibland att han medvetet avstod från att predika med ord för att istället gå till handling. Detta är en viktig påminnelse om att våra egna exempel kan hjälpa andra att tänka efter. Hur många gånger har jag inte själv valt en miljömärkt produkt därför att personen bredvid mig i snabbköpet just sträckte sig efter det ekologiska alternativet? Det som gjort starkast intryck på mig i berättelserna om Franciskus och Klara är ändå deras fullkomliga fokusering på att vara pilgrim på väg till himlen. För dessa två hjältar var ingen försakelse här på jorden för stor i ljuset av det som väntade, så länge det gjordes för himlens skull. Åter och åter talade de om det fantastiska som Gud har i beredskap åt oss. Och jag tänker, hur kommer jag att uppfatta mina små och stora val i livet när jag står där en dag inför Gud? När jag ser hur allt har hängt samman, å ena sidan mina vardagliga inköp och val av levnadsstandard, å andra sidan exploatering av människor och miljö. Gud ger oss inte helgonen för att ge oss dåligt samvete. Tvärtom vill han sporra oss att vilja mer med våra liv, att inte nöja oss med mindre än det som är gott, behagar honom och är fullkomligt. Inte för att Gud kräver det av oss utan för att vår glädje ska bli fullkomlig. Som hos Franciskus och Klara. Mattias Lindström

17 akutellt utrikes sid. 17 utrikesnotiser Katolska kyrkan dominerar medierna Katolska kyrkan dominerar bilden av kristendomen i det internationella TV-nätet. Det är resultatet av en analys från det schweiziska forskningsinstitutet Media Tenor för åren 2012 till Enligt rapporten behandlar 90 procent av nyhetsrapporteringen Katolska kyrkan. En tredjedel berör påve Franciskus. Den nye påven framställs över hela världen genomgående positivt, visar analysen. Bilden av kyrkan som organisation tecknas däremot olika i de olika länderna. Framför allt tysk TV ger ofta en kritisk bild av kyrkan. (Vatikanradion/kna) Elektronisk mässbok en succé Breviarium och mässbok i elektronisk form har blivit en stor succé som utvecklats av den italienske prästen Paolo Padrini. Appen ibreviary finns redan på nio språk och har flera miljoner användare över hela världen. Härnäst skall den bli tillgänglig på arabiska. Det skall vara ett bidrag till religionsfriheten, säger padre Padrini. Bland användarna finns flera biskopar, uppger don Padrini. Bland annat brukade den bortgångne kardinalen Carlo Maria Martini använda appen under sina sista levnadsår. Den gav honom möjlighet att delta i kyrkans bön, trots att han var försvagad. Med appen kan man ladda ner mässans liturgi och tidebönerna. (Vatikanradion/sir) Ungern hoppas på påvebesök Katolikerna i Ungern hoppas på ett besök av påve Franciskus i samband med Martinsåret Det säger biskopen av Szombathely, Andras Veres. Påven har svarat positivt på en inbudan från landets president Janos Ader och den ungerska biskopskonferensen, uppger Veres. Om påven kommer till Ungern, besöker han med säkerhet också den helige Martins födelseort. Från Vatikanen uppges att påven överväger ett sådant besök. Den helige Martin av Tours vad född år 316 i den nuvarande staden Szombathely. (Vatikanradion/kipa) Påven kan tänka sig gifta präster Påven Franciskus avvisar inte möjligheten att prästviga gifta män. Det säger den österrikisk-brasilianske biskopen Erwin Kräutler i en intervju i dagstidningen Salzburger Nachrichten. Regionala och nationella biskopskonferenser bör komma överens om reformförslag, säger missionsbiskopen, som leder det till ytan största stiftet i Brasilien, Xingu. Påven sade till honom vid en audiens att han inte kan bestämma allt själv i Rom, uppger Kräutler, som fått det svenska alternativa nobelpriset för sitt arbete för den indianska urbefolkningens rättigheter i hans stift. (Vatikanradion/kap) Endast kyrkan fungerar i Centralafrika Den enda ännu fungerande institutionen i Centralafrikanska republiken idag är Katolska kyrkan. Det säger ärkebiskop Samuel Kleda, ordförande i Kameruns biskopskonferens, efter sitt besök i grannlandet Centralafrikanska republiken. Staten existerar överhuvud taget inte längre i regionen, hävdar ärkebiskopen. Kleda varnar för att betrakta oroligheterna som ett krig mellan religionerna. Snarare handlar det om ett krig om krigsbyten. De som tillhör den ena eller andra stridande gruppen är inga verkligt troende, understryker den kamerunska ärkebiskopen. Den som påstår att en grupp kristna kämpar mot en grupp muslimer riskerar att skapa problem i hela regionen, anser han. (Vatikanradion/fides) Kardinal Kasper: Fler kvinnor till kurian! Kvinnor borde få överta ledande roller i den romerska kurian, sådana som inte nödvändigtvis är bundna till prästvigningen. Det säger den tidigare ekumenikans- varige i Vatikanen, kardinal Walter Kasper, i en intervju i Sydtyrolens kyrkotidning Sonntagsblatt. Som absurt betecknar han det faktum att kvinnor hittills inte spelar en viktig roll i ledningen för de påvliga råden för familjen, för kulturen, för sociala kommunikationer och för lekfolket. Ytterst är kyrkan utan kvinnorna bara en stympad kropp, säger kardinalen. Många kyrkliga verksamheter och även lokala församlingar är otänkbara utan kvinnornas medverkan, understryker Kasper. (Vatikanradion/kap) Påven uppvärderar biskopssynoden Påven Franciskus önskar ett större medinflytande i kyrkan från de lokala biskoparna. Det formulerar han i ett brπev till biskopssynodens generalsekreterare, kardinal Lorenzo Baldisseri. Man kan och man måste söka allt djupare och mer autentiska former för att utöva synodal kollegialitet, skriver påven. Sedan biskopssynoden infördes i samband med Andra Vatikankonciliet har det gått nästan 50 år. Idag är det mer nödvändigt än någonsin att ge liv åt förbindelsen med alla herdar i kyrkan, skriver Franciskus. Påven vill uppvärdera detta värdefulla arv från konciliet. Biskopen av Rom behöver sina medbröders närvaro, deras råd, deras försiktighet och deras erfarenhet, heter det i brevet. (Vatikanradion)

18 sid. 18 utrikes reportage På Chiloé och i Eldslandet: Pastoralt arbete vid Chiles sydspets Våren 2013 genomförde jesuitpatern Christoph Hermann sitt tertiat delar av sin utbildning i Chile, strax söder om huvudstaden Santiago. Vid två tillfällen skickades han till sydligaste delen av landet. Här delar han med sig av upplevelser där. I den lilla staden Achao på ön Chiloé i södra Chile står en vacker träkyrka, byggd av bayerska jesuitbröder på 1700-talet. Dessa bröder hade sina verkstäder i jesuitkommuniteten i Calera de Tango utanför huvudstaden Santiago, kilometer längre norrut. Jesuiternas mål var vid denna tid att missionera bland befolkningen som levde på någon av de många små öarna runt Chiloé. I syfte att nå detta mål införde man ett system som kallades för mission circular. Under sommarmånaderna åkte jesuitfäderna med segelbåtar från ö till ö, missionerade och byggde upp församlingar. Detta var ett mycket effektivt sätt att missionera stora områden på. De senaste dryga femton åren har Chiles jesuiter återupplivat denna tradition. En gång varje år åker jesuiter och katolska studenter från Santiago till öarna för att hjälpa öborna att växa i sin tro. Januari 2013 följde jag med som ansvarig för två grupper på vardera sex studenter. Från Achao med dess vackra träkyrka åkte vi med båt till ön Meulin som består av två små samhällen med varsin liten kyrka, San Francisco och Santa Maria de Transito. Landskapet, alla ängar, de smala vägarna, stenmurarna och fruktträden påminde om den irländska naturen. Långt österut såg vi rök stiga från Vulkanen Chaitén som bara några veckor tidigare förstört ett samhälle med samma namn. Efter två timmars båtresa hann vi knappt lasta av våra resväskor förrän Mässa i San Francisco på ön Meulin jag genast hänvisades till sakristian för att klä om och leda en procession runt kyrkan med mässa till den helige Alberto Hurtados ära. Under veckan blev det flera processioner men också många hembesök, husvälsignelser, biktmöjligheter och katekestillfällen för vuxna och barn. Mina duktiga studenter hjälpte framför allt till med hembesöken och med undervisningen för barn. Efter vistelsen på ön Meulin frågade jag mina studenter vad de upplevt som viktigast under de tio dagarna där. De svarade att det vid sidan av alla fina mässor och möten med öborna var att ha fått dela med sig av sin tro. De hade lärt sig att tala om tron på ett mera naturligt sätt. Fyra månader senare, i juni 2013 när det är vinter i centrala och södra Chile, begav jag mig ut på ännu en pastoral insats långt borta från kommuniteten i Calera de Tango. Jag skickades under fyra veckor till stiftet Punta Arenas i Södra Patagonien. Flygresan från Santiago tog cirka fyra och en halv timme inklusive en mellanlandning i Puerto Montt. Vi flög rakt söderut, över glaciärer, berg och fjordar och landskapet blev allt kargare overklig men ändå fascinerade terräng, praktiskt taget obebodd. Punta Arenas är den regionala huvudstaden för Chiles sydligaste region Magallanes y Antartica Chilena och världens sydligaste stad. Denna blev under 1800-talet en handelsplats och var ett populärt mål för båtar som skulle resa från Amerikas ostkust till västkusten. Så fortsatte det tills Panamakanalen öppnades år Kända polarforskare som Amundsen, Scott och Shackleton förberedde sina forskningsresor till Antarktis i just Punta Arenas. Från 1800-talet till tiden efter Andra Världskriget har

19 utrikes reportage sid. 19 Barn till första kommunionen på ön Meulin Studenterna fick bra kontakt med barnen Santa María de Loreto i Achao platsen tagit emot en konstant ström av invandrare, bland dem den kroatiska gruppen som är den största och märkbar både inom affärsväsendet och politiken. De flesta kroater utvandrade till Patagonien från ön Brac i Dalmatien för omkring 150 år sedan. Sitt gamla modersmål har de dock sällan bevarat. Biskopen av Punta Arenas, Bernard Bastre, gav mig i uppgift att under mina fyra veckor i hans stift leda reträtter och hålla föredrag i olika församlingar men också att vara kaplan för den lokala Hogar de Cristo-organisationen, ett apostolat som grundades av jesuitpatern San Alberto Hurtado. Hogar de Cristo finns idag i hela Chile, från Arica i norr till Porvenir i söder. I stiftet Punta Arenas driver de bland annat ett dagis för fattiga barn, övernattningsställen för hemlösa och ålderdomshem. Jag inkvarterades i generalvikarien Padre Freddys hus på kullarna lite utanför innerstan. Vid kvällsmåltiderna hade vi långa samtal om situationen i stiftet och den pastorala situationen i Sverige. Enligt Padre Freddy är den största utmaningen i hans stift, med fyra stiftspräster och ett dussin salesianpatres, inte de långa avstånden eller de krångliga resorna mellan orterna utan, som i många andra delar av världen, sekulariseringen, inte minst bland ungdomarna. Som ett exempel nämnde Padre Freddy att barnkatekesen och förberedelserna inför den första kommunionen och konfirmationen sköts av skolarna, vilket i sin tur leder till att församlingarna knappast har ett levande ungdomsarbete. Under veckosluten gjorde jag resor med bil, propellerflyg eller båt till avlägsna platser i Eldslandet eller till provinsen Magallanes för att erbjuda själavård och fira mässor. Det är svårt att planera resorna i denna del av världen eftersom man aldrig vet hur vädret utvecklar sig. Det kan vara vackert väder på morgonen men vid lunchtiden är det redan snöstorm med orkanstyrka. Ofta måste man räkna med långa förseningar. Efter fyra veckors pastoral insats i stiftet Punta Arenas kände jag mig en aning sorgsen vid tanken på att lämna denna plats en blåsig och isolerad koloni vid världens utkant, långt borta från resten av landet och avskuren genom hundratals kilometer glaciärer och bergskedjor. Det finns en obegripligt sträv skönhet i södra Patagoniens natur. Jag är imponerad över den pastorala iver som stiftets präster och medarbetare visar trots krångliga resvägar och det hårda klimatet. Jag tog avsked från mina nya vänner i stiftet Punta Arenas väl medveten om att chansen att få återkomma till denna avlägsna del av världen är näst intill obefintlig. Text och foto: Christoph Hermann S.J. Kroatiska ättlingar i Punta Arenas Vägen till världens ände i Eldslandet.

20 sid. 20 pilgrimsvandring Peterskyrkan Santa Maria Maggiore Pilgrimsvandring i Rom Jag måste erkänna att jag saknar Uppsala. Det är något speciellt med den staden. Nu bor jag i Rom. Jag studerar teologi där. Det är en del av min utbildning till präst. Buren av era böner kanske jag blir det om några år. Rom påminner faktiskt lite om Uppsala: här finns en flod med konstig färg (den växlar mellan piggelin-grönt och brunt) och en stor kyrka. Precis som i Uppsala (där Fyrisån alltid är lika brun)! Däremot finns det ingen Eriksled här. Eriksleden är Uppsalas natursköna pilgrimsled. Den går mellan Domkyrkan och den forna domkyrkan i Gamla Uppsala cirka sex kilometer bort. Den gick jag gärna på lördagsmorgnarna om jag kunde. I ur och skur, snö, kyla och regn. Men vissa morgnar var underbart vackra! Men visst finns det kyrkor att vandra mellan i Rom också! Här finns till exempel fyra stycken stora pilgrimsbasilikor: Peterskyrkan, Maria Maggiore, Laterankyrkan och Paulus utanför murarna. Varför inte gå mellan dem? Jag kunde ju ha rosenkransen som tema! När jag väl hittat ett bönekapell fritt från turister inne i kyrkan kunde jag ju be den av rosenkransensarna som jag tyckte passade för stunden. Få se vilken basilika som passar för vilket mysterium idag, tänkte jag när jag en solig onsdagsförmiddag hade avklarat min sista tenta för terminen uppe på min skola Angelicum. Jag bestämde mig för att börja med Peterskyrkan. Nu var det ju onsdag och påven hade precis avslutat sin generalaudiens ute på Petersplatsen när jag kom traskandes. Jag mötte ungefär 52 miljoner människor på väg därifrån kändes det som. Det var med andra ord lite krångligt att ta sig in i kyrkan. Där skall man helst vara tidigt på morgonen. Särskilt om man har kommit dit för att be. Det går inte att missa Petrus inne i Peterskyrkan. Han är överallt! Detta är hans kyrka. Ljusets mysterier är till viss del lite av Petrus mysterier. Han var med vid bröllopet i Kana, vid Tabor och i Övre Salen när Jesus instiftade nattvarden. Ljusets mysterier fick det bli inne i ett sidokapell där man har eukaristisk tillbedjan. Efter att ha knixat mig ut ur kyrkan igen var det dags att gå tillbaka samma väg som jag hade kommit. Den går förbi

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Första söndagen i Advent Lars B Stenström

Första söndagen i Advent Lars B Stenström 111127 Första söndagen i Advent Lars B Stenström Predikotexter: Matteusevangeliet 21:1-9 och Lukasevangeliet 4:16-22 Jag har varit på studiebesök på Kvinnerstaskolan i veckan och sett miniåsnan Lilleman!

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. S:t Görans Katolska församling Karlskoga Hösten 2009 Församlingsbladet S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. Välkomna tillbaka! Alla har vi säkert lagt märke till hur dagarna börjar

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden.

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden. Överlåtelse - Intro Vi är på en resa som församling, där vi får se människor komma till gemenskapen och till tro på Jesus Kristus. Det är en gåva. Det som kännetecknar vår församling allra mest är att

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober 1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Johannes evangelium, kapitel 17:20-26. Som omväxling för barnen föreslår vi att dagens bibelberättelse hämtas

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser Denna tipspromenad är gjord för att unga och äldre ska kunna lösa den tillsammans. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas till exempel vid

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln Vi agerar när samhället inte räcker till DEN SOM INTE TROR PÅ HELVETET PÅ JORDEN HAR INTE BLIVIT LURAD ATT FÖLJA MED SIN

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Visa fasthet (Jak 5:8)

Visa fasthet (Jak 5:8) Hans Helighet Påven Franciskus fastebudskap 2015 Visa fasthet (Jak 5:8) Kära Bröder och Systrar, Fastan är en tid av förnyelse för hela Kyrkan, för varje gemenskap och varje enskild troende. Framför allt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

27 söndagen 'under året' - år C

27 söndagen 'under året' - år C 1327 27 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Est 13:9-11 Vulg.) Herre, du konung, som råder över alla, hela världen lyder under din makt, och ingen finns som kan motstå dig. Du har ju skapat himmel

Läs mer

Kölnbor söker svar efter övergreppen

Kölnbor söker svar efter övergreppen Kölnbor söker svar efter övergreppen Publicerad 2016-01-09 Tyskland. Två personer har gripits för massövergreppen i Köln på nyårsafton. Av 31 misstänkta som förhörts är 18 asylsökande migranter. Stadens

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer