Åsö Vuxengymnasium Södermalm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åsö Vuxengymnasium Södermalm"

Transkript

1 Åsö Vuxengymnasium Södermalm ÅSÖ VUXENGYMNASIUM Blekingegatan 55, Box Stockholm, Tel Fax , Rektor Britt-Marie Johansson Tel , E-post Antal anställda 17 maj 2010: 124 1

2 Inledning Åsö vuxengymnasium ligger centralt på Södermalm, Blekingegatan 55. Vårt uppdrag är att bedriva undervisning för vuxna inom såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning. Åsö vuxengymnasium är en skola inom egenregin och vi befinner oss på en konkurrensutsatt marknad där den enskilde studerande själv väljer utbildningsanordnare, antingen i upphandlad extern regi eller i egenregi. Vi har cirka 40 % av marknaden. I samma byggnad som Åsö finns också Åsö grundskola, Bernadottegymnasiet och Stockholms intensivsvenska för akademiker samt delar av Språkcentrums verksamhet. Åsö vuxengymnasium fungerar också som Stockholms prövningscenter. Från och med januari 2009 har vi f.d. Västerorts vuxengymnasium i Tensta som annex. Ansökan gäller verksamheten på Södermalm. Den grundläggande undervisningen är koncentrerad till engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk och samhällskunskap. Vissa av kurserna har specialpedagogisk inriktning och vänder sig till studerande med speciella studieproblem, till exempel dyslexi. Den gymnasiala utbildningen omfattar allmänna ämnen i huvudsak från de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen samt karaktärsämnen som är organiserade i paket, ur omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Allmänna teoretiska ämnen finns att studera i paketet Naturvetenskapligt basår. Skolans största ämnen är matematik, engelska, svenska som andraspråk och naturvetenskapliga ämnen. Vi har många distanskurser och arbetar med att utveckla flexibiliteten, men en majoritet av kurserna är klassrumsbaserade. Vår personal har varit delaktig i framtagande av ansökan genom kontinuerliga diskussioner kring kvalitet på våra arbetsplatsträffar. Vår vision inom ramen för En skola i världsklass Åsö vuxengymnasium ska: vara ledande och utvecklande inom vuxenutbildning ha en öppen och kreativ atmosfär präglad av arbetsglädje erbjuda en mångfald av möjligheter för att möta individens behov vara en bro mellan utbildning och samhälle Vi har haft ett omfattande arbete med framtagandet av vår vision inom ramen för projektet Växtkraft Mål 3. All personal på skolan var delaktig och arbetade fram visionen vid olika tillfällen under ett års tid. Personalen var då blandad i tvärgrupper. Arbetet med projektet var en stabil grund som vi nu bygger vidare på när vi arbetar med att införliva stadens intentioner i En skola i världsklass. 2

3 Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att bedriva vuxenutbildning. Vi har både grundläggande och gymnasiala kurser, varav även omtyckta yrkesutbildningar främst inom omvårdnad och barn- och fritid. Vi ansvarar också för alla prövningar i Stockholm och bedriver uppdragsutbildningar för äldreförvaltningens räkning. Vid en prövning har den studerande på egen hand läst in en kurs som han eller hon inte har betyg i sedan tidigare, eller så vill den studerande höja sitt befintliga betyg. Prövningen omfattar både ett skriftligt och ett muntligt prov. Vi är en av Nacka kommuns utbildningsanordnare inom vuxenutbildning. Från och med 2010 undervisar vi också studerande från Botkyrka och Södertälje genom Jensen Education, som bedriver mäkling av kursplatser för dessa kommuners räkning. Lagar, förordningar och styrdokument Skollagen Komvuxförordningen Lpf 94 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet Lagen om likabehandling Skolplanen Verksamhetsplanen Kundgrupp Vår kundgrupp består av studerande som saknar eller inte har fullständig grundskola och/eller gymnasieskola. Vissa studerande har fullständigt gymnasium men måste komplettera sina studier med något ämne/några kurser för att komma in på en speciell utbildning. Studerande med fullständig utbildning från hemlandet måste komplettera sin utbildning med studier i svenska som andraspråk på både grundläggande och gymnasial nivå för att få behörighet till fortsatta studier på universitet och högskola. När det gäller prövningar kommer många studerande som har betyg, men som vill höja sina betyg för att få större möjlighet att komma in på universitet/högskola. Uppdragsutbildningarna berör personal som är anställda inom äldreomsorgen. Antal brukare/kunder Antalet studerande varierar under året eftersom vi har fem intagningsperioder men i genomsnitt har vi cirka 3000 heltidsstuderande, vilket motsvarar ungefär det dubbla antalet individer. Vi sätter ungefär 9000 betyg per år och gör dessutom cirka 2500 prövningar per år. Organisations- och ledningsstruktur Åsö vuxengymnasium är Stockholm största utbildningsanordnare när det gäller vuxenutbildning. Skolan är kommunal och tillhör utbildningsförvaltningens vuxenutbildningsavdelning. Avdelningschef för vuxenutbildningsavdelningen är Lars Brandt Åsö vuxengymnasium består av en huvudskola på Södermalm och en annexskola i Tensta. Ledningen består av en rektor och tre biträdande rektorer på Södermalm och en biträdande rektor i Tensta. Till ledningen hör också en intendent. 3

4 Rektor har ett övergripande ansvar och direktansvar för administration, studievägledning elevstöd och de biträdande rektorerna ansvarar för olika sektorer av verksamheten. Biträdande rektor 1 ansvarar för undervisning och prövningar i matematik, naturvetenskapliga kurser och data/media kurser Biträdande rektor 2 ansvarar för undervisning och prövningar i svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk samt biblioteket Biträdande rektor 3 ansvarar för undervisning och prövningar i omvårdnad och barn och fritid på båda skolorna samt samhällsvetenskapliga och ekonomiska kurser på Södermalm och dessutom för uppdragsutbildningar. Biträdande rektor 4 ansvarar för all verksamhet på Västerort, förutom undervisningen i barn och fritid och omvårdnadskurserna Verksamhetens medarbetare Sammanlagt finns idag cirka 150 personer anställda på Åsö inklusive annex. På Södermalm finns 93 lärare och 31 icke undervisande personal. Lärarna: Alla lärare är utbildade och behöriga med akademisk examen i sina undervisningsämnen. Av lärarna är sju lektorer. Av dessa har fyra, förutom licentiatexamen, också doktorsexamen. Vi har ytterligare en lärare med doktorsexamen och en lärare som genom forskarskolan håller på med en licentiatexamen. De flesta lärare har lång erfarenhet av undervisning och speciellt av vuxenundervisning. Den icke undervisande personalen på Södermalm: Den icke-undervisande personalen består av: 2 studievägledare 1 kurator 1 samordnande specialpedagog 1 bibliotekarie 1 biblioteksassistent 2 elevassistenter 1 intendent 4 skolledare 5 vaktmästare 6 administratörer, ekonomi, personal, prövningar, studerande 2 städare 3 datatekniker 2 tekniker Chef- ledarskapet 1. Min ledarskapsidé Bakgrund Jag kom till Åsö år 2000 med uppdrag att bygga upp verksamheten på det nyskapade vuxengymnasiet. Jag fick rekrytera personal från andra nedlagda enheter. Detta upprepades vid flera tillfällen och allt eftersom andra skolor lades ned fick vi ansvaret för nya verksamheter. Följden blev att vi hade många grupperingar av personal som kom från olika skolor. För att motverka grupperingarna deltog vi bland annat i projektet Växtkraft Mål 3. 4

5 Jag är medveten om vårt uppdrag mot studerande och uppdragsgivare och mitt ansvar att medvetandegöra personalen om uppdraget Därför: påminner jag personalen om vårt uppdrag och om vilka grupper av studerande som är prioriterade förklarar jag för personalen vilka regler och ramar vi har att rätta oss efter och vad dessa begränsningar betyder för vår ekonomi samt vad det innebär att arbeta i en politiskt styrd organisation Jag vill ha ett bra samarbete med personalen och deras fackliga företrädare Därför: samarbetar jag med lärarnas fackliga organisationer i partsgrupp främjar jag personalens kompetensutveckling genom prioriteringar till Lärarlyftet, Forskarskolan med mera, samt genom interna åtgärder på skolan ger jag relevant information till personalen regelbundet och uppträder lugnt i kritiska situationer Jag litar på mina närmaste medarbetare Därför: delegerar jag ansvar för olika frågor till de biträdande rektorerna fattar vi gemensamt beslut i ledningsgruppen i alla strategiska frågor Jag är mottaglig för signaler från personal och studerande Därför: lyssnar jag på kritik från personalen omprövar jag felaktiga beslut lyssnar jag till förslag och idéer från personal och studerande ser jag klagomål och förslag från studerande som en möjlighet till förbättring av vår verksamhet Jag vill att Åsö vuxengymnasium Södermalm skall fungera som en skola. Därför: blandar vi olika personalkategorier i grupper vid kompetensutvecklingsarrangemang har vi utarbetat gemensamma rutiner att använda i olika situationer arbetar all pedagogisk personal med lokal arbetsplan och kvalitetsredovisning Jag arbetar med att integrera personalgruppen vid annexskolan i Västerort med personalen vid skolan på Södermalm Därför: har vi gemensam kompetensutveckling och gemensamma workshoppar och personalfester har vi gemensam personalinformation och gemensamt veckoblad har vi gemensam samverkansgrupp 5

6 Jag är angelägen om ett gott samarbete med utbildningsförvaltningen och med de olika skolor som vi samarbetar med i olika frågor. Därför: lämnar jag in begärda uppgifter och besvarar frågor via mejl så snabbt som möjligt har vi gemensamma träffar med skolledningen på Åsö grundskola, SFI och Bernadottegymnasiet för att lösa gemensamma praktiska problem kring vaktmästeri, IT-frågor och lokalvård, eftersom vi finns i samma byggnad. har jag träffar med grekiska skolans föräldraförening angående deras utnyttjande av lokalerna när grekiska lördagsskolan har verksamhet på Åsö 2. Hur jag som chef/ledare kommunicerar Kommunikationen sker på flera olika arenor. Information till personalen sker genom vårt Veckoblad. Veckobladet läggs ut på Fronter. Fronter är den lärplattform som används inom utbildningsförvaltningen. Vår personal är indelad i olika arbetsplatsgrupper som leds av rektor eller biträdande rektor. Vid APT samlas de aktuella grupperna och rektor berättar/informerar om aktuella frågor. Därefter fortsätter diskussionen i de olika arbetsplatsgrupperna som leds av biträdande rektorer eller rektor och där försäkrar vi oss om att personalen är införstådd med våra mål och åtaganden. Ledningsgruppen, som består av rektor och biträdande rektorer, möts på fredag förmiddag. Där bestämmer vi tillsammans hur vi skall lösa aktuella frågor och också vilken strategi vi skall ha för att klara av olika uppgifter. I anslutning till ledningsmötena träffar vi också den administrativa personalen för information och erfarenhetesutbyte. I partsgruppen, som består av lärarnas fackliga företrädare och skolledningen, diskuterar vi frågor som är viktiga för lärargruppen och förbereder därigenom många ärenden som senare ska behandlas och beslutas i samverkansgruppen. Vi kommunicerar också med personalen genom de personalkonferenser som inleder och avslutar varje halvår. Då summerar vi resultat, redovisar eventuella enkäter och pratar om hur olika insatser har fungerat. 3. Hur jag som chef/ledare skapar möjligheter för lärande i organisationen och kompetensutveckling av medarbetarna Vi försöker skapa möjligheter till lärande i organisationen på olika sätt. För några år sedan arbetade vi med ett projekt inom Växtkraft Mål 3. Där arbetade vi med hela personalen i blandade grupper utan hänsyn till vad man arbetade med i vanliga fall. Projektet som höll på i ett par år var mycket lyckat och vi beslutade att fortsätta att arbeta på det sättet vid vissa tillfällen. Därför ordnar vi workshoppar vid ett tillfälle varje termin, där man får välja mellan olika seminarier och gå och lyssna på kollegor som arbetar med något intressant. Därefter avslutar vi det hela med ett enkelt samkväm för personalen. Några lärare med forskarutbildning har anställning som lektorer. Dessa lärare har bildat en grupp som träffas under ledning av en av skolledarna, där syftet är att vi skall skapa ett större intresse för forskning. 6

7 Under hösten 2009 ordnade vi en föreläsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som under våren 2010 har följts upp av en fördjupning om hur det är att ha Aspergers syndrom. Vi har anordnat inspirationsdagar under flera års tid, antingen i juni eller i augusti. Syftet har varit att ge kompetenshöjning och nya idéer. Till dessa dagar inbjöds vuxenutbildare från hela landet. Nu har vi sedan ett par år tillbaka samarbetat med vuxenutbildningen i Gävle och vuxenutbildningen i Uppsala och bildat ett nätverk, där personal av olika kategorier träffar varandra och utbyter erfarenheter. Vi hade gemensam inspirationsdag som upptakt hösten 2008 på Åsö. Hösten 2009 var vi i Gävle och deltog i deras arrangemang och hösten 2010 kommer vi att vara i Uppsala. Sedan många år har vi anordnat olika seminarier kring matematikstudier, examinationsformer, studieavbrott och på senare tid också i naturvetenskapliga ämnen i samarbete med olika aktörer som NCM, Nationellt centrum för matematikutbildning, i Göteborg och Vetenskapens Hus i Stockholm. Huvudmålgrupp har varit den egna personalen men till dessa seminarier har vi alltid bjudit in andra vuxenutbildare och ibland också gymnasieskolor. En annan del av vår verksamhet som leder till betydande kompetensutveckling är våra prövningar. Vi är Stockholms prövningscenter och utför årligen cirka 2500 prövningar. Dessa ger upphov till många diskussioner kring betyg och bedömning och utvecklar samsynen hos våra lärare. Våra lärarstudenter är också en viktig kompetenshöjande faktor. Årligen har vi cirka 50 lärarstudenter som gör sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på skolan. Att ha ansvar för studenter innebär att våra lärare hela tiden måste diskutera sin undervisning och motivera sitt val av metoder. Åsö vuxengymnasium har utvecklat tre Inspirationsplatser inom Utbildningsförvaltningens satsning på att lärare lär av lärare. Två av inspirationsplatserna handlar om bedömning och den tredje platsen handlar om matemateket som är vår stödverksamhet i matematik. På den stora VIS-konferensen (VIS=vuxenutbildning i samverkan)i mars 2010 hölls fem av seminarierna av lärare från Åsö. Dessutom har vi tagit emot och gjort ett flertal studiebesök hos andra utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. 4. Hur jag som chef/ledare arbetar för att uppnå resultat i verksamheten Våra mål och resultat handlar i stor utsträckning om att våra studerande inte ska avbryta sina studier utan klara av dem bra och nå sina mål. För att få de studerande att välja vår skola och inte någon annan utbildningsanordnare så marknadsför vi oss på olika sätt: genom att göra ett kursprogram som är tydligt och upplysande genom att ha en hemsida som är uppdaterad och som är under ständig utveckling genom att annonsera i pressen och ha reklam i tunnelbanan genom att delta på olika mässor genom att ha radioreklam 7

8 När de studerande kommit till vår skola försöker vi minska antalet studieavbrott på olika sätt. Vi strävar efter att få in de studerande på rätt nivå genom tester. Vi har stödundervisning, bland annat i matematik och erbjuder extrahjälp i fysik och kemi samt studiehjälp i biblioteket. Vi kontaktar studerande som har hög frånvaro för att förhindra studieavbrott. Vi har också uppsamlingsprov vid många tillfällen så att möjlighet att genomföra betygskomplettering erbjuds. En betygskomplettering (IG-prövning) görs av en studerande som fått icke godkänt på genomgången kurs. Vi förstärker vår ekonomi på olika sätt. Vi är öppna för olika uppdrag. Vi är en av Nacka kommuns utbildningsanordnare och vi genomför uppdragsutbildningar för personal som är anställd i äldreförvaltningen och saknar grundutbildning eller ska vidareutbildas till undersköterskor. Vi undervisar studerande som kommer via gymnasieslussen och saknar gymnasiebetyg i olika ämnen. Vi är Stockholms och Nackas prövningscenter och ansvarar för prövningar i dessa kommuner. Åsö är också en av de utbildningsanordnare som får kursdeltagare från Botkyrka och Södertälje mäklade via Jensen Education. Dessutom utför vi undervisning för Bernadottegymnasiet och Åsö grundskola, skolor som finns i samma byggnad som vi. Vi hjälper också särvux och Bernadottegymnasiet med datatekniska tjänster. 5. Hur jag som chef/ledare skapar förutsättningar för utveckling av verksamheten Förutsättningar för utveckling av verksamheten skapas genom att vi skolledare lyssnar in signaler från verksamheten, som vi sedan tar upp i ledningsgruppen och på arbetsplatsträffarna. Vi skapar sedan olika forum med utgångspunkt från de åtaganden som vi har i vår arbetsplan. Vi deltar i konferenser som berör våra områden och vi uppmuntrar personal att vara med i utvecklingsarbetet genom att delta i olika projekt. Våra lektorer och utvecklingspedagoger är viktiga i utvecklingsarbetet. Vi använder Lärarlyftet, en statlig satsning för kompetensutveckling, som en möjlighet att öka takten i utvecklingsarbetet genom att prioritera på ett sätt som gynnar förändringsarbetet på några av skolans sektorer. Vi är ofta involverade i olika projekt. Vi har två projekt som startade hösten 2009 ett med matematikinriktning tillsammans med ett antal skolor i Sverige, Danmark och Norge och ett projekt kring distansstudier tillsammans med skolor i Finland, Danmark och Island. I dessa projekt är två av våra biträdande rektorer koordinatorer. Vi söker också en komplettering av projektet kring distansstudier som innebär att lärare gör studiebesök hos varandra och lär känna hur studier är upplagda i annat nordiskt land. Vi söker också just nu ett projekt inom Nordplus Horisontal som vidareutveckling av metoder och fackdidaktik med fokus på språkets betydelse och begreppsförståelse. Denna projektansökan har initierats av det tidigare utvecklingsprojektet inom Nordplus: Att lära på ett nytt språk - hinder och/eller möjligheter? Att vi deltar i olika projekt innebär att ett antal av våra lärare får kontakt med kollegor i andra länder och därigenom tillfällen till erfarenhetsutbyten och studiebesök. 8

9 Verksamhetens åtaganden/mål för verksamhetsåret 6. Våra åtaganden/mål a) Undervisningen ska vara av hög kvalitet b) Andelen studerande som når de satta studiemålen ska öka c) Bedömning och betygsättning görs i överensstämmelse med nationella styrdokument d) Utbildningen ska vara ett stöd för lärande med en förskjutning från ett undervisningsperspektiv mot ett lärandeperspektiv den studerandes medvetenhet om sitt eget lärande ska öka e) De studerande ska få en god utbildning anpassad för både yrkesliv och vidare studier kontakter med näringsliv och högskolor ska etableras och stärkas f) Vi ska ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö för såväl studerande som anställda och arbeta för ett ökat miljömedvetande hos studerande och personal g) Vi ska arbeta i enlighet med de normer och värderingar som kommer till uttryck i Lpf 94 och andra styrdokument Det sistnämnda åtagandet kommer vi inte att ta upp separat eftersom detta mål genomsyrar hela vår verksamhet. 7. Processen för att få fram årets åtaganden Vi följer de åtaganden/mål som är framtagna av Utbildningsförvaltningen och arbetar fram egna åtaganden i samverkan med vår personal, då vi försöker ta tillvara medarbetarnas kompetens och erfarenhet. Överordnat är de statliga läroplansmålen som vi måste förhålla oss till. De åtaganden som Utbildningsförvaltningen tagit fram finns i angivna i det verktyg som stadens kommunala skolor använder för att skriva arbetsplaner och kvalitetsredovisningar, ILS. Dessa diskuteras och förankras hos personalen vid arbetsplatsträffar och pedagogiska konferenser. Våra åtaganden är komna ur den årliga kvalitetsredovisningens identifierade förbättringsområden. Våra egna mål tas fram under arbetet med vår lokala arbetsplan som behandlas på arbetsplatsträffar samt på fortbildnings- och utvärderingsdagar. Dessa åtaganden är ett resultat av vad som framkommit genom olika enkäter, Vuxenutbildning Stockholms enkät samt skolans egna kursutvärderingar. Lärarna har också hämtat information från utvecklingssamtal med sina studerande och skolledningen har genomfört dialogsamtal med vissa undervisningsgrupper. Skolledningen har slutligen sammanställt de synpunkter som kommit från alla ovan nämnda källor. 8. Förväntade resultat som ska nås för varje åtagande/mål a) Undervisningen ska vara av hög kvalitet Vår undervisning är av god kvalitet och våra studerande är nöjda. Vi har förbättrade resultat i undersökningar och enkäter. b) Andelen studerande som når de satta studiemålen ska öka Antalet studieavbrott minskar och fler studerande når sina mål. 9

10 c) Bedömning och betygsättning görs i överensstämmelse med nationella styrdokument Vi har en gemensam tolkning av mål och betygskriterier överensstämmelse med nationella styrdokument. d) Utbildningen ska vara ett stöd för lärande med en förskjutning från ett undervisningsperspektiv mot ett lärandeperspektiv den studerandes medvetenhet om sitt eget lärande ska öka En större andel av våra studerande tar ett stort ansvar för sina studier men är också intresserade av att tillvarata sina möjligheter till inflytande e) De studerande ska få en god utbildning anpassad för både yrkesliv och vidare studier kontakter med näringsliv och högskolor ska etableras och stärkas Vi har ett utvidgat kontaktnät med högskolor, näringsliv och även med offentlig sektor genom vårt arbete med yrkeshögskoleutbildningar. Detta gör våra studerande väl förberedda för såväl fortsatta studier som yrkesliv. f) Vi ska ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö för såväl studerande som anställda och arbeta för ett ökat miljömedvetande hos studerande och personal Vi har en god psykisk och en förbättrad fysisk arbetsmiljö för alla på skolan. Det finns ett ökat miljömedvetande hos våra studerande och vår personal. Arbetssätt 9. De arbetssätt som säkerställer att våra åtaganden/mål för verksamhetsåret uppfylls och att resultat nås a) Undervisningen ska vara av hög kvalitet Våra lärare är välutbildade och flera är forskarutbildade. Vi arbetar med varierande undervisningsmetoder. I flera kurser är undervisningspassen långa, vilket medför att läraren måste variera undervisningen med t.ex. genomgångar, gruppdiskussioner, grupparbeten och enskilda arbeten. Vi erbjuder ett stort antal kurser av olika karaktär som dagkurser, kvällskurser, lördagskurser, sommarkurser, flexibla kurser samt kurser på hel- och halvdistans. Kurserna är av varierande längd och ges på olika tider. Vi arbetar för att alla våra studerande ska ha webbstöd i sina kurser. Skolledningen följer kontinuerligt den pedagogiska verksamheten genom lektionsbesök och utvecklingssamtal med lärarna, samt dialogmöten med de studerande. b) Andelen studerande som når de satta studiemålen ska öka Vi ger tydlig information om kursmål och betygskriterier. För att de studerande så tidigt som möjligt skall veta vad som krävs för att de skall nå sina mål, har läraren utvecklingssamtal med varje enskild studerande under kursens gång. Inom ramen för varje kurs arbetar lärarna kontinuerligt med ämnesinriktad studieteknik, framför allt för att hjälpa de studerande som har låg skolbakgrund och de som inte studerat på länge. Vi arbetar för att förhindra studieavbrott genom en grundlig introduktion och i vissa ämnen diagnostisering så att de studerande börjar på rätt nivå. Lärarna kontaktar studerande med hög frånvaro för att förhindra avbrott. Vid behov erbjuds de samtal med kurator, specialpedagog eller studievägledare. 10

11 Vi har stödformer av olika slag. Våra matematikstuderande kan få hjälp i Matemateket. Vi har ett välutrustat bibliotek med sökhjälp och läxhjälp. Vi arbetar också med riktat stöd i vissa kurser. Diskussioner pågår hela tiden i lärargrupperna för att hitta metoder för att fler studerande skall uppnå godkänd nivå i kurserna. Vi diskuterar även hur vi ska hjälpa och stödja studerande med språksvårigheter. Vi arbetar med pedagogiskt erfarenhetsutbyte genom olika nätverk med andra vuxenutbildningsanordnare. c) Bedömning och betygsättning görs i överensstämmelse med nationella styrdokument Vi har kontinuerligt diskussioner kring bedömning och betyg i våra ämnesgrupper och arbetar för en samsyn. Detta uppnår vi genom gemensam konstruktion av prov och andra examinationsuppgifter samt sambedömning av prov. Genom de många prövningar vi utför ökar samsynen, eftersom två lärare bedömer prövningen tillsammans. Vi har tre så kallade inspirationsplatser, varav två handlar om pedagogisk bedömning, en kring allmänna bedömningsfrågor och en om bedömning i svenska, svenska 2 och språk. Dessa inspirationsplatser, Lärare lär av lärare, är initierade av Utbildningsförvaltningen och utgör grunden för ett samarbete med gymnasieskolor och grundskolor i kommunen. Vi hoppas dessa möten ska leda till ökad samsyn mellan skolor och skolformer. Vi har också möten kring bedömning och betygsättning med skolor i andra kommuner genom våra nätverk. d) Utbildningen ska vara ett stöd för lärande med en förskjutning från ett undervisningsperspektiv mot ett lärandeperspektiv den studerandes medvetenhet om sitt eget lärande ska öka Varje kurs genomsyras av ämnesinriktad studieteknik där den studerande får verktyg för hur han/hon ska arbeta för att uppnå goda resultat. Vi försöker också medvetandegöra våra studerande om deras egen lärstil. Den studerande får information om våra olika stödmöjligheter. Genom utvecklingssamtal uppmuntras våra studerande att ta ett övergripande ansvar för sina studier. Våra studerande ges möjlighet till flexibilitet när det gäller arbetsformer, examinationstillfällen och examinationsformer. Kursmaterial finns tillgängligt på lärplattformen Fronter. Det medför att de studerande kan hämta material vid frånvaro och förbereda sig inför kommande lektionspass. Lärarna har också fortlöpande kontakt via mail. e) De studerande ska få en god utbildning anpassad för både yrkesliv och vidare studier kontakter med näringsliv och högskolor ska etableras och stärkas Vi försöker anpassa vårt kursutbud efter efterfrågan från näringslivet och den offentliga sektorn. Vi har goda kontakter med KTH, Stockholms universitet, Södertörns högskola och lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Vi har ett bra samarbete med äldreförvaltningen som vi genomför uppdragsutbildning åt. Vi har också goda kontakter med landstinget genom administrationen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i omvårdnadsutbildningen. I våra yrkesförberedande utbildningar inom barn och fritid och omvårdnad har lärarna direkt kontakt med verksamheter inom förskola, skola, äldreomsorg och sjukvård, genom de APU- 11

12 besök de gör för att följa upp utbildningen. Inom omvårdnadsutbildningen finns ett yrkesråd med representanter från kommunala och landstingskommunala verksamheter. Vi har blivit beviljade en yrkeshögskoleutbildning till äldrespecialistundersköterska med start i januari Dessutom kommer en ansökan lämnas in om att få starta vård- och omsorgscollege. Vi tar emot många lärarstudenter och håller oss därigenom informerade om nya krav och riktlinjer för lärarutbildningen. f) Vi ska ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö för såväl studerande som anställda och arbeta för ett ökat miljömedvetande hos studerande och personal Vi arbetar för en god miljö, såväl fysisk som psykosocial, för studerande och personal. Utbildningsförvaltningens medarbetarenkät visar att personalen trivs mycket bra på skolan och även studerandeenkäter visar på god trivsel. Arbetsmiljön är en stående punkt på varje arbetsplatsträff. Aktuella arbetsmiljöproblem tas upp och behandlas i samverkansgruppen. Om det behövs kontaktas en ergonom för anpassning av arbetsplatsen. Vår miljögrupp arbetar för ett ökat miljömedvetande, framför allt när det gäller källsortering och elanvändning. Vi arbetar för att den yttre skolmiljön ska bli bättre i samarbete med Åsö grundskola och Bernadottegymnasiet. Miljöarbetet följs upp på arbetsplatsträffar, i samverkansgruppen och vid möten med grundskolan och gymnasiet. Vi tar tillvara våra studerandes åsikter genom att i kursprogram och på möten uppmana dem att ta kontakt med personalen när de har synpunkter på verksamheten. Våra studerande är alltid välkomna att besöka skolledningen. Vi anordnar dialogmöten med studerande för att fånga upp deras åsikter. Resursanvändning 10. Hur vi utnyttjar verksamhetens resurser så effektivt som möjligt a) Undervisningen ska vara av hög kvalitet För att säkerställa god kvalitet i undervisningen anställer vi endast behöriga lärare. Vi använder tilldelade medel från Lärarlyftet till fortbildning inom sådana områden som våra uppföljningssystem visat att vi är i störst behov av, som t.ex. kunskap inom andraspråksinlärning, specialpedagogik m.m. Eftersom vår budget bygger på ersättning för satta betyg är vår ekonomi helt avhängig av att fylla våra kursgrupper och att behålla de studerande till kursens slut. Det uppnås bäst genom välutbildade lärare som är goda pedagoger samt olika stödåtgärder. b) Andelen studerande som når de uppsatta målen skall öka För att hjälpa de studerande att nå godkänd nivå har vi olika stödfunktioner, webbstöd, bibliotek, studieteknikshjälp och handledning. För att stödja och stimulera de studerandes intresse för matematik finns ett matematikcenter, Matemateket, där de studerande bl.a. kan få lärarhjälp på olika nivåer, arbeta på egen hand, i mindre grupper eller med olika matematikprogram. Våra lärare är tydliga med kursmål och betygskriterier och utvecklar sin pedagogik för att öka andelen studerande som får godkända betyg. 12

13 Vi har specialpedagogiska kurser på grundläggande nivå och handledning i svenska som andraspråk samt ett bibliotek med relevant litteratur, stöd och kunnig personal. Det finns studierum med datorer, där studerande på egen hand kan arbeta med texter och söka information samt kommunikationsplattformar via Internet. För att hjälpa studerande med olika problem i studiesituationen har vi kurator, studievägledare och specialpedagog samt assistenter för studerande med funktionsnedsättning. För de specialpedagogiska kurserna och för assistenterna får vi specialdestinerade resurser. När det gäller kostnaden för kurator och stödet i Matemateket, bedömer vi att detta kompenseras i form av minskade studieavbrott. c) Bedömning och betygssättning görs i överensstämmelse med nationella styrdokument Vi har en inspirationsplats som handlar om bedömning och betyg för att få erfarenhetsutbyte med lärare från andra skolor och en så enhetlig betygssättning som möjligt. Vi har satsat resurser via Lärarlyftet på studier i bedömning och betygsättning. Våra lärare arbetar tillsammans med olika examinationsuppgifter och hjälps åt vid bedömning av nationella prov och andra examinationsuppgifter. Våra prövningar bedöms alltid gemensamt av två lärare. d) Utbildningen ska vara ett stöd för lärande med en förskjutning från ett undervisningsperspektiv mot ett lärandeperspektiv - den studerandes medvetenhet om sitt eget lärande ska öka Varje lärare gör en planering av kursen tillsammans med sina studerande. Vi har också tillgång till ett program där de studerande kan undersöka sin egen lärstil. Vi använder Fronter och andra lärplattformer för att stödja de studerande att ta ett eget ansvar för sitt lärande. Vi anpassar lärarnas undervisningstid till gruppstorleken och strävar efter att fylla våra grupper och gör därför ett visst överintag på kurserna för att få en budget i balans. e) De studerande ska få en utbildning anpassad både för yrkesliv och vidare studier Kontakter med näringsliv och högskolor ska etableras och stärkas Vi prioriterar att använda lärarresurser på att besöka de studerande som gör APU för att följa upp de studerandes arbetsplatsförlagda utbildning. Då får läraren med automatik kunskap om arbetslivet som är till gagn för undervisningen. Vi använder också lärarresurser för att utbilda de studerandes handledare som de har under sin arbetsplatsförlagda utbildning. Flera av våra lärare undervisar eller forskar på universitet och högskolor, vilket ger en värdefull kunskap som kan spridas i lärargruppen. f) Vi skall ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö för såväl studerande som anställda och arbeta för ett ökat miljömedvetande hos studerande och personal Vår personal är vår viktigaste resurs. Alla lärare är välutbildade och har stor erfarenhet av att undervisa vuxna. Vår administrativa personal är kunnig och noggrann, vilket gör att skolan är välorganiserad och sköts effektivt med tydliga rutiner inom det administrativa området. Vår kurator tar hand om studerande med olika ekonomiska eller andra personliga problem vilket underlättar för lärarna och skolledningen. För att minska påverkan på miljön och spara pengar, försöker vi minska pappersanvändningen genom att ha mer nätbaserad information och genom återvinningsstationer för papper. Vi uppmanar personalen och de studerande att stänga av sina datorer och släcka lampor när de lämnar arbetsplatsen. 13

14 Uppföljning 11. De uppföljningsmetoder vi använder för att följa upp respektive åtagande/mål och arbetssätt för verksamhetsåret a) Undervisningen ska vara av hög kvalitet Skolledarna besöker regelbundet undervisningsgrupper, enkäter genomförs, dialoger förs med studerande och kvalitetsbegrepp diskuteras i olika personalgrupper. Uppföljning av lärarnas undervisning sker också i medarbetarsamtalet då läraren har med sig kursplaneringar, exempel på uppgifter de studerande arbetar med samt olika examinationsuppgifter. Lärarna får på detta sätt visa hur de arbetar. Lärarens kursutvärderingar diskuteras i också i medarbetarsamtalet. Studerande uppmanas att höra av sig med synpunkter på undervisningen. Då ett klagomål framförs analyseras detta tillsammans med läraren varefter en åtgärdsplan formuleras. Dialogmöten, då rektor och ansvarig biträdande rektor träffar en hel grupp studerande och ställer frågor om undervisningen, ger också bra information hur de studerande upplever sin studiesituation. b) Andelen studerande som når de satta studiemålen ska öka Varje halvår undersöks andelen godkända betyg. Statistiken görs med olika utgångspunkter som t.ex. typ av kurs, kurslängd och lärare. Resultatet följs upp inom ledningsgruppen och dialoger förs med både lärargrupper och enskilda lärare. Lärarens utvecklingssamtal med den studerande är också ett sätt att utvärdera och följa upp uppnådda studieresultat. Utnyttjandet av olika typer av stöd framgår i de enkäter som genomförs, vår egen enkät för kursutvärdering och Vuxenutbildning Stockholms enkät. Effekten av genomförda utbildningsinsatser följs upp av ansvarig biträdande rektor genom kursutvärderingarna. I vilken utsträckning varje studerandes behov tillfredsställs mäts i de allmänna utvärderingar som görs. c) Bedömning och betygssättning görs i överensstämmelse med nationella styrdokument För att säkerställa att bedömning och betygssättning görs i överensstämmelse med nationella styrdokument analyseras de egna resultaten i relation till såväl stadens som den nationella statistiken, då det gäller kurser med nationella prov. Denna analys görs i olika lärargrupper där ledningen initierar samtal kring bedömningsfrågor. Inte minst förs sådana samtal i anslutning till de prövningar vi genomför. d) Utbildningen ska vara ett stöd för lärande med en förskjutning från ett undervisningsperspektiv mot ett lärandeperspektiv - den studerandes medvetenhet om sitt eget lärande ska öka I enhetens egna enkäter finns frågor som delvis mäter den studerandes medvetenhet om sitt eget lärande. En mera kvalitativ bedömning görs utifrån de dialogsamtal som skolledningen genomför med olika studerandegrupper och de utvecklingssamtal som läraren har med sina studerande. 14

15 e) De studerande ska få en utbildning anpassad både för yrkesliv och vidare studier Kontakter med näringsliv och högskolor ska etableras och stärkas De kontakter vi har med före detta studerande pekar på att vår utbildning är väl anpassad till yrkeslivet och vidare studier. Många återkommer till oss för ytterligare studier efter att både ha varit yrkesverksamma och bedrivit andra studier. De utvärderingar som görs av Stockholm stads äldreförvaltning av den utbildning som anordnas för personal anställd i stadens äldreomsorg, visar tydligt att de studerande är mycket nöjda med de olika kurserna i utbildningen. De tycker att kunskaperna är användbara i deras yrkesutövning och att de fått en förändrad syn på sitt arbete genom studierna. f) Vi skall ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö för såväl studerande som anställda och arbeta för ett ökat miljötänkande hos studerande och personal Den psykiska och fysiska arbetsmiljön utvärderas av USK vartannat år samt via Vuxenutbildning Stockholms enkät och våra egna enkäter. Arbetsmiljö är en stående punkt på arbetsplatsträffen. De arbetsmiljöproblem som kommer upp på arbetsplatsträffen följs upp i samverkanssystemet där även miljögruppens arbete följs upp. Skyddsombuden har möjlighet att ta upp problem i arbetsmiljön på samverkansgruppens möten samt på den årliga skyddsronden. Resultat 12. De resultat som föregående års uppföljningar visar De resultat som framkommer av VSU-undersökningen, i vårt uppföljningsverktyg Proof och i medarbetarsamtal tyder på att vi lyckas väl med att ha undervisning på en hög nivå. Resultaten på VSU-undersökningen pekar på att lärarna har mycket goda ämneskunskaper och god pedagogisk förmåga. Skolledningen besöker också regelbundet undervisningsgrupper, dialoger förs med studerande och klagomål analyseras och åtgärdsplaner formuleras vid behov. För att de aktuella målen om att fler studerande skall nå sina studiemål skall uppnås behöver vi göra insatser på olika nivåer. Studerandegruppens förutsättningar har förändrats. Vi möter i dag en större andel studerande med olika former av svårigheter samtidigt som de som tidigare lyckades väl, därför att de redan läst kursen, är borta. Resultaten har förbättrats på grundläggande nivå. Stadens mål är att 75 % av de studerande ska bli godkända och där klarar vi målet. När det gäller gymnasial nivå är stadens mål är 75 % godkända studerande och vårt resultat 72 % godkända, är fortfarande trots förbättringar alltför lågt. I många kursgrupper ligger resultaten mycket högre men i matematik är resultaten inte tillräckligt bra, vilket överensstämmer med nationell statistik. Andelen studerande med annat hemspråk än svenska ökar. Hur påverkar det resultatet på nationella prov i matematik och därmed resultat och måluppfyllelse? En diskussion pågår kring nationella prov och läsbarheten av de relativt långa texter som utgör kontext till en del uppgifter i matematik. För att möta detta erbjuder vi repetitionskurser på olika nivåer i matematik i samband med kursstart. Matematikstuderande som behöver extrahjälp under studierna, rekommenderas sedan stöd i vårt Matematek. Andelen studerande som inte blir godkända är högre på våra distanskurser än på de kurser som är klassrumsbaserade. På distanskurserna är det vanligare att studietiden förlängs och att man inte blir klar inom den period där mätningen sker. Detta gäller samtliga kurser. Vi har därför infört nya rutiner med tätare kontakt mellan lärare och studerande och räknar med att detta leder till 15

16 förbättring. Vi har också ett Nordplus-projekt tillsammans med Danmark, Finland och Island, vars syfte är att hitta nya, förbättrade metoder inom distansundervisning. Studerandes otillräckliga kunskaper i svenska leder till svårigheter i många ämnen. Några av våra lärare har arbetat tillsammans med kollegor från Norge och Danmark i ett projekt som handlar om de svårigheter som studerande, som har svenska som andraspråk upplever, när de ska studera andra kurser, exempelvis i naturvetenskap eller samhällsvetenskap och hur man kan underlätta studierna. Vi planerar kompetensutveckling för våra lärare inom detta område i juni Överensstämmelsen mellan resultat på nationella prov och kursbetyg är i allmänhet god. Ett undantag är svenska där det nationella provet endast mäter den språkliga delen av kursen och inte alls berör litteraturdelen. Det medför att studerande som lyckats bra på NP och dåligt på litteraturdelen kan få ett lägre betyg och vice versa. I dialogmöten med studerande på olika grundläggande och gymnasiala kurser, framkommer att de studerande anser sig ha fått genomgång av mål och betygskriterier och även hur bedömning skett. Samma resultat framkom i USK rapporten våren 2007 och framkommer i våra egna enkätundersökningar. En genomgång av betygskriterierna behöver inte betyda att alla studerande förstått innebörden i vad som krävs för de olika betygsnivåerna, om deras språkkunskaper är bristfälliga. Vid de skriftliga utvärderingar som görs säger sig huvuddelen av våra studerande vara nöjda med möjligheterna till inflytande över sin studiesituation och sitt lärande. En mindre andel vill ha större påverkansmöjligheter men anser sig samtidigt inte ha tid att engagera sig djupare, vare sig i mötesdeltagande eller på annat sätt. De studerande utnyttjar inte, i den mån de skulle behöva, de möjligheter till stöd som erbjuds och de deltar inte i tillräcklig omfattning i de tillfällen till dialog och inflytande som ges. Rektor har samtalat med grupper av studerande på såväl grundläggande som gymnasial nivå. Studerande i samtliga grupper anser att de har inflytande och möjlighet att påverka, framför allt när det gäller planering och arbetsformer. Att öka det reella studerandeinflytandet är en av de viktigaste men kanske också en av de svåraste uppgifterna för vuxenutbildningen. Ansvar och inflytande inom vuxenutbildning, i alla fall med den volym verksamheten har, blir lite av ett Moment 22, där den av yttre faktorer och pressade studerande tar det som systemet erbjuder för att snabbt komma igenom och där vi som skola planerar och stakar ut vägen för den studerande för att de ska hinna med! Vi arbetar på att bryta detta mönster. Vi kommer att informera tydligare om och rekommendera de stödmöjligheter som finns, eftersom det framgår av uppföljningarna att alla studerande inte känner till vad vi kan erbjuda. De studerande som tagits in till utbildning utan att ha en individuell studieplan kan få hjälp av våra studievägledare att upprätta en sådan. I den undersökning som Utbildningsförvaltningen lät genomföra som behandlar effekter av vuxenutbildning 2009, framgår att av de studerande som har en upprättad individuell studieplan anser 95 % av studerande på Åsö att de haft nytta av den. Känslan är att de flesta av våra studerande inom ekonomipaketen, omvårdnad och barn- och fritid får arbete efter utbildningen just för att de är förberedda och kan börja arbeta direkt efter studierna. Vi har också företagare som hör av sig och vill rekrytera personal. Vi har ett gott samarbete med olika vårdinrättningar, samt förskolor och skolor när det gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen inom omvårdnad och barn och fritid. De sistnämnda 16

17 utbildningarna har ett gott rykte och våra studerande är attraktiva på arbetsmarknaden och blir därför ofta erbjudna arbete under sin arbetsplatsförlagda utbildning. Vi har bra samarbete med Stockholms universitet/lärarhögskolan, Södertörn och KTH och en del kontakter med andra högskolor. I januari 2011 startar vi en yrkeshögskoleutbildning med titeln äldrespecialistundersköterska. I yrkeshögskoleutbildningarnas ledningsgrupp ska arbetsgivarrepresentanterna vara i majoritet. De sammantagna resultaten av studerandeundersökningar och medarbetarundersökningar visar att Åsö vuxengymnasium lyckats väl med att skapa en god psykisk arbetsmiljö för personal och studerande. Däremot finns en hel del att göra för att förbättra den fysiska miljön. Resultaten på medarbetarenkäten visar att våra värden på trivsel, arbetsklimat och arbetsbelastning är bättre än Utbildningsförvaltningens genomsnittsresultat. Beträffande våra studerande så ger de i olika enkäter och samtal uttryck för att de är nöjda med studiemiljön. I VSU-undersökningen framgår att man anser att elevutrymmen och undervisningslokaler och IT-stöd fungerar tillfredsställande. 13. Verksamhetens tillströmning av brukare/kunder I Stockholms vuxenutbildning är det brukaren som väljer utbildningsanordnare. Vuxenutbildningen är konjunkturberoende och under högkonjunktur sjunker söktrycket. Från och med 2007 försvann det riktade statsbidraget till vuxenutbildningen. Det betydde att budgeten stramades åt och att färre studerande tilläts studera. Ytterligare åtstramningar skedde under 2007 och 2008 då det inte längre blev tillåtet att läsa till fler kurser om man hade slutbetyg och inte behövde behörighetskomplettera. De goda tiderna medförde också att många valde arbete framför studier. Hösten 2008 sjönk konjunkturen och söktrycket ökade kraftigt inför period 1 och 2 våren Tillströmningen av studerande minskade under period 4 medan period 5 återigen hade högt söktryck. Yrkesvux hade införts och vissa av våra kurser fick fler deltagare på grund av statens satsningar. Antalet sökande till de kurser som startade i januari 2010 var mycket högt. Just nu i april 2010 är kurserna välfyllda. 14. Former för och resultat från brukar-/kunddialogen Brukar-/kunddialogen utgörs av Vuxenutbildningsavdelningens enkät VSU-undersökningen, som görs två gånger per år, av våra egna kursutvärderingar samt av USK:s undersökning av kommunal vuxenutbildning från hösten Nästa USK-enkät görs under våren Vissa synpunkter har framkommit vid skolledningens dialogmöten med studerandegrupper. Vid Stockholms inspektörers rapport från maj 2008 framfördes också studerandeåsikter. Vid inspektörsbesöket våren 2008 fick vi ett påpekande om att systematiska kursutvärderingar saknas. Från och med hösten 2008 har vi genomfört en kursutvärdering som ligger i utvärderingsverktyget Proof och som genomförs under lektionstid. Detta verktyg är ett sätt för skolledningen att följa upp undervisningen och är ett underlag för våra medarbetarsamtal. Vi har nu bytt ut Proof mot ett annat mer lätthanterligt utvärderingssystem och från och med denna termin kommer också VSU-undersökningen att utföras på annat sätt. Det har i VSU-undersökningen bland annat visat sig att våra studerande är nöjda med lärarnas ämneskunskaper och pedagogiska förmåga, att lärarna ger tydlig information om kraven för att nå studiemålen, att service och bemötande från skolans personal är bra och att man kan rekommendera skolan som helhet. 17

18 Nedan följer resultat från VSU-undersökningen period 2, Skalan är 4-gradig. Läraren ger tydlig information om kraven för att nå de olika 3,2 studiemålen/betygsnivåerna Det finns möjlighet att påverka kursens kursernas innehåll och 2,9 uppläggning Jag får tillräckliga möjligheter att redovisa mina kunskaper 3,1 Proven/redovisningarna är varierade 3,2 Läraren/lärarna har god pedagogisk förmåga 3,3 Läraren/lärarna har goda ämneskunskaper 3,5 Innehåller i kursen/kurserna motsvarar mina förväntningar 3,2 Jag är nöjd med min egen arbetsinsats 3,1 Jag är nöjd med kursens/kursernas gruppstorlek 3,1 Antalet lärartimmar är tillräckligt 3 Det finns möjlighet till extra stöd i studierna 2,9 Det finns tillgång till elevutrymmen 3,1 Undervisningslokaler fungerar bra 3,2 Datorer och programvara fungerar bra 3,1 Service och bemötande från skolans personal är god 3,2 Jag kan rekommendera den här skolan som helhet 3,4 Nedan följer resultat från VSU-undersökningen period 5, Läraren ger tydlig information om kraven för att nå de olika 3,4 studiemålen/betygsnivåerna Det finns möjlighet att påverka kursens innehåll och uppläggning 3,1 Jag får tillräckliga möjligheter att redovisa mina kunskaper 3,3 Proven/redovisningarna är varierade 3,3 Läraren/lärarna har god pedagogisk förmåga 3,4 Läraren/lärarna har goda ämneskunskaper 3,6 Innehåller i kursen/kurserna motsvarar mina förväntningar 3,3 Jag är nöjd med min egen arbetsinsats 3,1 Jag är nöjd med kursens/kursernas gruppstorlek 3,3 Antalet lärartimmar är tillräckligt 3,1 Det finns möjlighet till extra stöd i studierna 2,9 Det finns tillgång till elevutrymmen 3,1 Undervisningslokaler, utrustning och IT-stöd fungerar bra 3,3 Service och bemötande från skolans personal är god 3,2 Jag kan rekommendera den här skolan som helhet 3,5 När man analyserar resultaten från VSU-undersökningen finner man att de studerande bedömer möjlighet till extrastöd i studierna lågt. Det kan bero på att det inte är definierat vilken slags extrastöd det handlar om och att studerande som inte behöver extrastöd inte är så insatta i vad som finns att tillgå. Glädjande är att resultaten på den senare undersökningen är förbättrade på de flesta områden. Speciellt positivt är att resultatet på frågan om möjlighet att påverka kursens innehåll och uppläggning har ökat från 2,9 till 3,1. Det bekräftar den bild de studerande ger när man har dialogmöten med olika undervisningsgrupper. 18

19 15. Resultaten från de senaste medarbetarundersökningarna Den senaste medarbetarundersökningen är USK-undersökningen från Resultaten på denna är bra för Åsö. Våra resultat är genomgående bättre än det samlade resultatet för Utbildningsförvaltningen. Nöjd-Medarbetarindex för Utbildningsförvaltningen 2009 låg på 60, medan Åsö vuxengymnasium hade 73 som resultat. Utbildningsförvaltningen hade resultat redovisade från 176 enheter med en spridning mellan 79 och 33. Resultatet för Åsö innefattade hela Åsö både enheten på Södermalm och enheten i Västerort. Enkäten innehöll 59 påståenden, som tillsammans med tre sammanfattande helhetsfrågor, gör det möjligt att bilda ett Nöjd-Medarbetarindex. Frågorna är samlade inom nio frågeområden. Medelvärden för frågeområden var: Organisation utbf 7,2 Åsö 8,0 Ledarskap och chefer utbf 6,8 Åsö 7,8 Delaktighet utbf 7,0 Åsö 8,0 Medarbetarskap utbf 8,2 Åsö 8,2 Utveckling och kompetens utbf 7,1 Åsö 8,0 Trivsel utbf 8,0 Åsö 8,8 Arbetsklimat utbf 7,9 Åsö 8,7 Arbetsbelastning utbf 6,0 Åsö 7,1 Hälsa utbf 6,9 Åsö 7,0 Åsös resultat på den förra undersökningen låg på 68 och Västerorts resultat var 63 medan Utbildningsförvaltningens index var 58. Resultaten från föregående undersökning är inte riktigt jämförbar med denna, eftersom både Åsö och Västerort vid det tillfället hade ett antal SFI-lärare i personalgruppen som numera tillhör Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen. I den senaste undersökningen hade kvinnorna ett klart högre resultat på nästan samtliga frågeområden än männen. Vad det beror på är omöjligt att besvara direkt. Resultaten kommer att behandlas på arbetsplatsträffarna och det kan eventuellt framkomma förklaringar vid dessa tillfällen. 16. Vårt prognostiserade ekonomiska resultat i förhållande till budget för innevarande år samt de tre senaste årens resultat Ekonomin för vuxenutbildare i Stockholm är mycket osäker. Det beror på att det är fem intagningsperioder per år och att ingen garanti finns för hur många studerande som man får vid varje ansökningstillfälle. Dessutom utgår ersättning endast för studerande som fullföljer en kurs. Det innebär att man hela tiden lever mycket osäkert och budgeten är preliminär. Olika förändringar som inträffar blir svåra att möta, eftersom personalen är tillsvidareanställd och möjligheterna att göra nedskärningar mitt under terminerna är begränsade. Mellan åren hade vi ansvar för SFI-verksamhet. Underskottet 2008 orsakades till del av försenad upphandling med mycket kort ansökningsperiod, som följd av ändrade ersättningsregler för SFI-verksamheten, som nu överförts till Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen. Från och med 2009 övertog vi verksamheten vid Västerorts vuxengymnasium och det visade sig, när vi budgetmässigt lade ihop skolorna, att vi hamnade på ett kraftigt ekonomiskt bakslag. Den övervägande delen av det samlade underskottet för enheten härrörde från verksamheten i Västerort. Nu 2010 har vi separat budget för Åsö Södermalm och Åsö Västerort. Vårt beräknade resultat för Södermalmsverksamheten i tertialrapport 1 är ett överskott på 0,5 milj kr. För Västerort beräknar vi ett stort underskott. Med nu gällande ersättningsregler är det mycket svårt att få skolan i Tensta ekonomiskt bärkraftig och framtiden 19

20 för den delen av verksamheten är mycket oviss. Vi arbetar för att få ihop enheterna när det gäller pedagogiskt arbete men det känns inte riktigt att enheten på Södermalm skall bära underskottet i Tensta och därför redovisar vi separatbudget för skolorna. Osäkerhet råder också om kostnaderna för GS-IT som för vår del kommer att införas under sommaren milj milj ,5 milj. 17. Vår personalomsättning de senaste tre åren Vår personalomsättning är normalt sett mycket låg men varierar beroende på hur många studerande som vi har under olika perioder av verksamheten. Vi arbetar i en konkurrensutsatt verksamhet där pengarna följer de studerande och därför måste vi hela tiden arbeta med att anpassa organisationen efter dagsläget. Pension Skolbyte Anställning upphört Lärarlyftet Nyanställning Under 2007 pensionerades 16 lärare varav hälften vid uppnådd pensionsålder och hälften tidigare på grund av minskat behov av lärare. Viss del av lärarnas övertalighet klarades genom att några lärare fick kompetensutveckling genom Lärarlyftet. Några lärare, totalt fyra personer, fick tjänstgöring på andra skolor. Eftersom personalen minskade behövdes inte lika många skolledare och en biträdande rektor pensionerades i början på 2007 och en annan biträdande rektor fick en rektorstjänst under senare delen av året. Trots nedskärningar i delar av verksamheten behövde vi förstärka med lärare inom omvårdnadssektorn och hösten 2007 började tre nya lärare hos oss. De kom samtliga från Sankt Görans gymnasium som lades ned. Ett par pensioneringar i förtid och några kompetensutvecklingar via Lärarlyftet gjorde att vi klarade 2008 års övertalighet. Från januari 2008 minskade också organisationen med ytterligare en skolledare, då en annan biträdande rektor fick en ny tjänst och slutade. Under dessa tre år har vi haft ett flertal tillfälliga anställningar speciellt i svenska som andraspråk. Under 2009 har vi haft ytterligare pensionsavgångar och ett par personer har slutat för att ägna sig åt annan verksamhet. En av dessa har blivit administrativ chef på en gymnasieskola. 18. Vår sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat från 7,6 % 2007 ned till 6,4 % Den största delen av sjukfrånvaron utgörs av långtidssjuka. Av de långtidssjuka finns några personer som har sjukskrivning på deltid. År Total sjukfrånvaro Antal långtidssjukskrivna Därav deltidssjukskrivna ,6% % ,4%

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

KOMVUX I LUND 2014/15

KOMVUX I LUND 2014/15 KOMVUX I LUND 2014/15 FRAMTIDEN BÖRJAR HÄR När du besöker Komvux i Lund, stanna gärna till i dörren till det stora caféet. För det mesta är det fullt av människor i olika åldrar. Alla med olika bakgrund

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder Lär dig något nytt! Vill du börja studera för att utvecklas i ditt arbete, söka nytt arbete, bli behörig till eftergymnasial utbildning eller lära dig något nytt bara för din egen skull? I så fall är du

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Rapport: Vux Studerandeundersökning, våren 2011. Juni 2011, Markör Marknad och Kommunikation AB

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Rapport: Vux Studerandeundersökning, våren 2011. Juni 2011, Markör Marknad och Kommunikation AB Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Rapport: Vux Studerandeundersökning, våren 2011 Juni 2011, Markör Marknad och Kommunikation AB 1 Uppdrag: Beställare: Kontaktperson: Projektledare Markör: Kvalitetsundersökning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun 2014-05-07 Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Marianne Hedmar, rektor för komvux, Salems kommun Gemensam utvärdering

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gymnasieskolan och vuxenutbildningen Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Vuxenutbildningen Bollnäs

Vuxenutbildningen Bollnäs Vuxenutbildningen Bollnäs Sektor: 1 Komvux 2 Komvux Vård från sid 13 Nämnd: Lärande och Arbete Datum 20090909 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor 1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Kvalitetsredovisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

2012-03-19 SIDAN 1. Vuxenutbildningen i Stockholm samt ytterligare nio kommuner i länet!

2012-03-19 SIDAN 1. Vuxenutbildningen i Stockholm samt ytterligare nio kommuner i länet! SIDAN 1 Vuxenutbildningen i Stockholm samt ytterligare nio kommuner i länet! Tänk om SIDAN 2 den enda anordnaren ska ge undervisning till; 30 000 individer med olika behov och inriktning! SIDAN 3 Och tänk

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsmiljö Tyresö gymnasium- Årshjul

Arbetsmiljö Tyresö gymnasium- Årshjul 1 Januari : December: medarbetarenkät Lönegrundande medarbetarsamtalet Elevenkäten åk 2 Friskvård drogenkät åk 2 Februari: Lönegrundande medarbetarsamtal Elevenkäten åk 2 Skyddsrond November: Drogenkät

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (7) 2012-10-16XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ; MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA STAFFAN STRÖM REKTOR

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Slutrapport Kort version

Slutrapport Kort version Slutrapport Kort version Medarbetarenkät Medarbetarenkät Ledar 2013 2 (10) Medarbetarenkät för Stockholms stad 2013 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Sammanställning från uppföljning på Lernia Lindholmen och utbildningarna: Lager och logistik GRLAL-1108 och 1110, Svets GRSVT-1110 Individuell anpassning

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

VAD HÄNDER EFTER SFI?

VAD HÄNDER EFTER SFI? VAD HÄNDER EFTER SFI? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hos oss kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och ansökningstider komma på drop-in med korta frågor boka

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 www.larcenter.sunne.se 1 Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Läsårstider 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare

Läs mer