Kvalitetsredovisning Södermalm HVB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning Södermalm HVB 2012-2013"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Södermalm HVB Uppdrag Behandlingshemmets uppdrag är att bereda ungdomar och deras familjer i åldrarna år vård och behandling och skola, inom målgruppen psykiatrisk och socialpsykiatrisk problematik. Att erbjuda varje enskild ungdom möjlighet till psykologisk och social utveckling utifrån dennes behov och förmåga. Förändringar under perioden: Den yttersta ledningen har sedan årsskiftet organiserat sig på ett nytt sätt. VD har tillsatt en ny tjänst, en övergripande behandlingsledare som är chef för alla behandlingschefer i organisationen. På samma sätt som Magelungens skolledare ansvarar för alla rektorer i organisationen. Beläggning 12 ungdomar har under perioden varit inskriva i verksamheten varav 2 ungdomar boende i träningslägenheter på gården i anslutning till behandlingshemmet. 7 av ungdomarna var flickor och 5 var pojkar. Placerande kommuner har varit: Haninge, Rinkeby-Kista, Norrtälje, Täby, Norrmalm, Umeå, Solna, Nacka, Gotland, Botkyrka, Järfälla. 2 av de totalt 6 utflyttade ungdomarna behöll familj- och/eller psykoterapin en tid efter de hade flyttat. Andra viktiga personer som samordnaren på behandlingshemmet fanns med i ett utslussningsskede. En av ungdomarna 3 av ungdomarna flyttade vidare till stödboende i Magelungens regi. 1 av placeringarna avbröts under provmånaden. Det visade sig att det var ett för stort sammanhang samt att han hade svårt att hålla de fysiska gränserna emot flickor. 2 placeringar avbröts. 1 av ungdomarna vistades i riskmiljöer och placerades på en SiSinstitution. Den andra ungdomen vägrade konsekvent att delta i behandlingen. Efterfrågan Enheten hade under perioden 90-tal förfrågningar. En del förfrågningar gällde annan problematik än verksamhetens målgrupp, exempelvis missbruk, antisocialt beteende, kriminalitet som pålaga till psykiska/psykiatriska besvär. Enheten stämmer regelbundet av de förfrågningar som sänds ut av SiL, skandinavisk sjukvårdsinformation. Under året har en del förfrågningar angående ensamkommande flyktingungdomar inkommit. Förfrågningar har vanligtvis kommit från socialtjänst, i vissa fall har förfrågningar initierats av BUP-kliniken i Stockholm. Det har dock blivit allt vanligare att föräldrar eller anhöriga själva tar kontakt med behandlingshemmet för att undersöka möjlighet till stöd och hjälp. Dessa hänvisas då till att kontakta socialtjänst.

2 Flödet av förfrågningar är ojämnt fördelade under året. Vid tillfällen kommer anhopningar av förfrågningar, vid andra tillfällen kan det gå relativt lång tid då i princip inga förfrågningar förekommer. Det är omöjligt att skapa någon egentlig förståelse eller analys av vad denna ojämna fördelning av förfrågningar beror på. En del av de kontakter som socialtjänst tar leder inte till presentation eller placering, utifrån att problematiken inte stämmer överens med målgruppen eller för att det är fullbelagt. Däremot bistår enheten/enheterna uppdragsgivare med hjälp vad gäller hänvisning till andra former av hjälp, exempelvis kontakt med BUP. Alla förfrågningar hanteras i samarbete med enhetens systerinstitution i Farsta. Cirka 30 ledde till presentationer. Delade placeringar 6 placeringar delades med Barn-ungdomspsykiatrin i Stockholm. Fördelningen var oftast 67 % -33 %, men även andra procentsatser förekom. LVU Enheten hade under året 3 placeringar med LVU. 2 berodde på omsorgsbrist 1 placerades på grund av eget beteende. Avslutade placeringar 6 ungdomar avslutade sina placeringar under året. Av dessa var 2 fullföljda och planerade avslut. 2 flyttade hem till sina familjer. 2 ungdomar var placerade endast under provmånaden. Dessa placeringar avslutades i samråd med behandlingshemmet, socialtjänst och familj. Placeringarna var ej rätt utifrån problematik och behandlingshemmets förutsättningar. Dessa placeringar gjordes också utifrån en önskan från socialtjänstens sida att undersöka huruvida ett öppet behandlingshem var möjligt. 1 placering avbröts se nedan. Avbrutna placeringar Under perioden hade enheten 1 avbrutna placering. Placeringar avbröts på grund av mer omfattande missbruk än vad som först framkommit, annan insats behövdes. Placeringen avbröts på grund av omfattande riskbeteende i destruktiva miljöer utanför behandlingshemmet. Hon placerades på en SiS-institution i enlighet med LvU.

3 Ramavtal Enheten upphandlade tillsammans med organisationens övriga två dygnet runt- enheter ramavtal med: Stockholm, Huddinge, Södertälje, Botkyrka, Salem, Nacka, Tyresö, Värmdö, Upplands-Väsby, Sigtuna, Upplands-Bro, Ekerö, Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Täby Österåker, Vaxholm, Vallentuna, Norrtälje, Lidingö, Danderyd, Nynäshamn, Enköping-Håbo-Heby-Tierp-Knivsta-Östeåker, Jönköping m.fl., Kalmar, Västmanland, Västra Mälardalen, Lycksele, Gotland, Umeå, Jämtland, Gävleborg, Östergötland, Skåne, Örebro m.fl, Nässjö, Mora, Hälsingland, Sandviken. Nacka kommun placerade under en tid utan ramavtal. Numer har vi ramavtal även med dem. BUP i Stockholm är med och delfinansierar placeringar utan ramavtal. Synpunkter och avvikelser Kritik eller synpunkter har förekommit av en förälder och i efterhand av en utflyttad ungdom. Det har delvis rört behandlingsfrågor, synpunkter på delar av behandlingen. Kritik, synpunkter från uppdragsgivare, föräldrar, ungdom hanteras alltid genom samtal, möten där utgångspunkten är att lösa de svårigheter som uppstått för att kunna komma vidare i samarbetet, behandlingen. Dessa synpunkter har dokumenterats och hanterades i enlighet med de gällande föreskrifterna om klagomål och avvikelsrapportering. (bilaga 1 för intranätet)? Tillsyn Enheten hade 2 anmälda tillsyner från socialstyrelsen, 1 under hösten Inspektionens syfte var att undersöka kunskapen om, och rutiner kring Lex Sarah. De intervjuade ledning, personal och ungdomar. Enda anmärkningen var att de efterlyste en dokumenterad riktlinje om hur personal informerades och hölls uppdaterade om Lex Sarah. En sådan upprättades. Tillsynen under våren 2013 handlade om hur verksamheten hanterade klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållande för att säkra kvaliteten i verksamheten. Socialstyrelsen bedömde att verksamheten bedrevs i enlighet med tillståndet i fråga om verksamhetschef, målgrupp och lokaler. De bedömde också mot bakgrund av inhämtad information, att verksamheten inte brast i de delar som tillsynen avsåg. Återkopplingen från socialstyrelsen finns på Magelungens hemsida. Personal Personalgruppen bestod under perioden av 14 fast anställda. 90 % av personalgruppen hade adekvat grundutbildning, 50 % vidarutbildningar motsvarande steg-1.

4 1 tjänst bestod av verksamhetsansvarig chef. Denne funktion innebär ytterst ansvarig samt den som uppbär socialstyrelsens tillstånd att bedriva vård enligt HVB. 6 anställda arbetade i huvudsak som skolsamordnare. Detta innebar förutom sovande jour och sedvanliga institutionsuppgifter att turas om att vara i skolan med ungdomarna. Deras huvudsakliga uppgift var att tillsammans med lärarna stödja ungdomarna i deras sociala, emotionella och kognitiva utveckling. 2 av de anställda arbetade i huvudsak med individuell psykoterapi. 3 av de anställda arbetade i huvudsak med familjeterapi. En av dessa 3 innehade dessutom tjänst som biträdande verksamhetschef på enheten. 1 kock är anställd på 60 % som ansvarar för planering, alla inköp av livsmedel och tillredning av luncher. 1 fast anställd person på 50 % som tillhörde den ordinarie personalgruppen. Enheten hade därutöver 6 timanställda med fasta pass som också klev in vid sjukdom och ledigheter hos ordinarie personal. Förändring under året: Vid årsskiftet gick en skolsamordnare i pension efter 20 års trogen tjänst. Vid årsskiftet upphörde samarbetet med en tidigare anställd som arbetat med psykoterapi dagtid på konsultbasis. Hon fullföljde de terapier hon påbörjat. En psykolog anställdes på samma promisser som övrig personal, d.v.s. en heltidstjänst som innebar 4 nätter i månaden med sovande jour. 1 person kom tillbaka efter barnledighet vid årsskiftet. 1 skolsamordnare påbörjade sin föräldraledighet till sommaren. Praktikanter Verksamheten hade 1 praktikant under våren från socialhögskolan i Göteborg. Praktikanterna deltar i verksamheten samt i handledningar. Därutöver deltar praktikanterna i s.k. praktikforum tillsammans med övriga praktikanter i organisationen där de besöker olika verksamheter i företaget. Konsultläkare Till hösten sade den tidigare konsultläkaren, som vi haft tillgång till en dag i veckan, upp sig med kort varsel. Denne läkare servade även organisationens dagverksamheter. Trots idoga försök lyckades vi inte anställa någon ny under hösten. Vi löste det genom att i möjligaste mån samarbeta med ungdomarnas tidigare läkarkontakter. Vid vissa tillfällen konsulterade vi en barn- och ungdomspsykiatriker vi tidigare arbetat med.

5 I december 2012 anställde vi en psykiatriker. Läkarens ansvar är att ordinera och ansvara för ungdomarnas medicinering, utom i de fall då annan läkare är ansvarig. Förutom detta bistår läkaren med psykiatriskt perspektiv och kunskap kring diagnoser, symtom, Denne ansvarar också för den neuropsykiatriska delen i utredningar. Läkaren deltar regelbundet i behandlingskonferenser. Utöver detta kan läkaren delta i samarbetsmöten med barn- och ungdomspsykiatri, skriva remisser, intyg etc. Förändring under perioden: Den nya konsultläkaren var i huvudsak inriktad i på de 2 behandlingshemmen 1 dag i veckan. Utbildning Under perioden deltog verksamhetschefen och biträdande verksamhetschefen i en 6-dagars ledarskapsutbildning tillsammans med organisationens övriga 25 chefer och rektorer. Omfattningen var 6 heldagar fördelad över 2 terminer med hemuppgifter. Syftet var en ökad förståelse av organisation och rollbegrepp. Fördjupade kunskaper om ledarskapets olika delar. Ökad självkännedom och trygghet i ledarrollen. Kunskap och erfarenhetsutbyte i gruppdiskussioner och gruppcoaching i 7-mannagrupper Seminarier, konferenser 2 medarbetare deltog i ett 2-dagarsseminarium kring sömnhygien utifrån KBT. 3 medarbetare deltog i ett 3-dagarsseminarium i London på Anna Freud-institutet. Chef och 1 medarbetare deltog i en endagsföreläsning om Ungdomar med Aspergers syndrom Att mötas i samtal. Chef deltog i 1-dagseminarium med chef för systerinstitution kring nya lagar och föreskrifter för HVB anordnad av Institutet för Medicinsk Rätt

6 Planeringsdagar tillika förändringar under perioden: Behandlingshemmet 4 planeringsdagar totalt. En dag handlade om ungdomarnas motivation till skolarbete. Vi pratade om, och arbetade fram arbetssätt för 3 typer av ungdomar: - De skolmotiverade - Där dagsformen avgör om de går till skolan. - De icke motiverade ungdomarna Dag 2 utvärderade och spika skolmodellen. Den innebar att 3 skolsamordnare varje skoldag skulle fokusera på att arbeta med att stödja ungdomarna från att de vaknade, hela vägen in i skolan och där, tillsammans med lärarna, stödja dem att använda sina resurser och förmågor till att tillgodogöra sig kunskap. Dag 3 ägnade vi åt samordnarrollen och de olika rollerna i teamarbetet kring ungdomarna Vi arbetade fram en ny konferensordning som innebar att 10 ungdomar kom upp på gemensam teamkonferens under en månad. En av medarbetarna presenterade ett kartläggningsmall rörande skolgång som vi ska göra när de börjar skolan. Dag 4 gjorde vi en sommarstruktur som föll väl ut. Väckning Individuellt men ungdomarna förväntas närvara på morgonmötet. Morgonmöte/frukost Varje vardag kl 10.00, gå igenom dagen. Husmöte Använd Husmötespärm som finns på kontoret och fyll i protokoll (leta upp rätt datum). Måndagar kl 14.00, gå igenom veckans aktiviteter, möjlighet att boka upp sig på flitpengsjobb. Storhandling Måndagar, basvaror för veckan. Kolla vad som finns i frysarna och använd upp det innan man handlar nytt! Lunch kl Måndag-personal lagar. Tisdag, torsdag och fredag-flitpengsbaserat. Lördag och söndag- Brunch från kl Mellanmål kl 16 Ställ fram enkelt mellanmål. Middag kl Alla dagar. Personal ansvarar. Flitpengsarbete Tisdag, torsdag och fredag kl Bokar man in på husmötet har man förtur. Timpenning 60:- (dvs. 30:- för 30 min). De ungdomar som bor i lägenheterna ansvarar för

7 trädgårdsarbete och har vid två tillfällen/vecka (tisdag och torsdag) möjlighet att flitpengsarbeta med trädgårdsrelaterade sysslor. Flitpengsarbe, lunch - I detta ingår inköp, förberedelser, tillagning samt att plocka av efter och betalningen är en fast summa för detta 120:-. Detta är alltså inte mellan utan maten skall vara klar 13 och det ska vara undanplockat och snyggt i köket efteråt. Endast för ungdomar i huset. Tider Vardagar skall ungdomarna vara tillbaks i boendet senast kl och vara på sina rum På helgerna skall ungdomarna vara tillbaks i boendet senast kl och vara på sina rum kl Dessa tider är generella. Hänsyn tas till ålder och föräldrarnas åsikter Personalen som arbetar dagtid skall arbeta mån: , tis: , ons: , tor & fre: Städning torsdagar Som vanligt, glöm ej krysslistorna under flik 2 och 4 i torsdagspärmen (så att vi vet vem som fått och inte fått)! Personal delar ut veckopeng från sin egen handkassa och ansvarar själv för kvittens. Banken öppen Efteråt hyrfilm. Fredagsmys Lite extra mys! Aktivitet Heldagsaktivitet Onsdagar v: 25, 26, 28, 29, 32, Tisdagar v: 27 (för de som ej är med på sommarresan) 30, 31, Heldagsaktiviteterna bokas in på förhand utifrån förslag som framkommit på ett gemensamt vi-möte. Se schema. Kvällsaktivitet Måndagar- exempel på dessa kan vara parkteater, boule, utomhusbio, grilla och liknande. Då arbetar dagpersonalen till kl för att möjliggöra detta. Fysisk aktivitet Tisdagar kl och framåt. Förslagsvis åker man till Enskede rackethall och spelar badminton, simmar på Eriksdalsbadet, går promenad el dyl. Personalens praktiska arbetsuppgifter såsom städning, kontroll av kylar och liknande skall det finnas ett schema för, se under personal städning. Förändringar under perioden: Aktiviteterna planerades och fastställdes redan innan sommaren Sommarschemat innehöll i större utsträckning i större utsträckning strukturer och rutiner som påminde om terminsstrukturen. Vi lade större kraft på att stödja och motivera ungdomarna att delta i alla aktiviteter.

8 Gemensamma dagar Behandlingshemmet har haft 1 gemensamma dag med systerinstitutionen i Farsta. En dag där vi arbetade med hur vi kunde motivera ungdomarna till skolarbete. Chef och bitr. chef deltog i 4 chefsdagar anordnade av Magelungens yttersta ledning. Chef och/eller bitr. chef deltog i ett arbetsutskott. Ett forum där VD skaffar sig överblick, informerar och diskuterar sammarbetsfrågor, Alla familjeterapeuter i organisationen träffas 1 gång per termin i ett slags idéforum där de utbyter erfarenheter. Förändringar under perioden: Förändringen är att vi på behandlingsidan slutar ha bestämda dagar som löper på år från år för medarbetarna för verksamheter med samma inriktning. Istället tittar vi vad som är aktuellt/extra viktigt att träffas och prata kring och bestämmer innehåll och vilka som behöver träffas inför varje år (ev halvår). Vi prövar denna form detta år så får vi se inför nästa. Vi kommer fortsätta ha ca 1-3 gemensamma dagar per medarbetare/år. De som är planerade än så länge för detta året är: Metoddag för de som arbetar som behandlare inne i skolan. Deltagare är tänkt dagverksamhet och HVB Seftdag för seftansvariga. Deltagare från Dagverksamheterna och HVB. Handledning Samtliga terapeuter hade handledning inom respektive område. Ledning: Leg psykolog, handledarutbildad, inriktad på organisationspsykologi och förståelse av sig själv som ledare. Individualterapeuter 1: Leg.psykolog, leg. psykoanalytiker, handledarutbildad, Omfattning: 1,5 tim. varannan vecka. Individualterapeut 2: Leg.psykoterapeut KBT Familjeterapeuterna : Leg.psykoterapeut, systemiskt orienterad. Omfattning: 3 timmar i månaden. Skolsamordnare: Socionom, Leg.psykoterapeut, handledarutbildad. Systemiskt och lösningsiriktat orienterad. Omfattning: 2 timmar varannan vecka.

9 Hela gruppen hade gemensam handledning av leg.psykolog, leg psykoanalytiker, handledarutbildad. Omfattning: 1 ½ timma varannan vecka Timanställda erbjöds handledning av Leg.psykolog som arbetar på behandlingshemmet. Omfattning: 2 timmar/mån. Lokaler Lokalerna är utomordentligt ändamålsenliga och anpassade för verksamheten. Hyresavtal med Locum finns till Verksamheten förfogar över 2 träningslägenheter i Gårdshuset där i första hand ungdomar som bott på behandlingshemmet har möjlighet att i större utsträckning träna på färdigheter som de behöver för att klara ett mer självständigt liv. Förändringar under perioden: Vi har utökat från 1 lägenhet till 2 lägenheter i Gårdshuset i och med att skolan flyttade dit. Verksamheten Innehåll Innehållet i behandlingen är tydligt och strukturerat uppdelat i främst fyra områden. Boende med omsorg och vuxenkontakt, familj-och nätverksterapi, individuell psykoterapi samt skola. Boende med omsorg, omvårdnad, pedagogiskt stöd avseende träning av färdigheter samt ett terapeutiskt bemötande i alla här-och-nu situationer som syftar till att hjälpa ungdomen att hitta nya, mer konstruktiva sätt att förhålla sig till de svårigheter som uppstår. De metoder som används är främst anknytningsteoretiska, som syftar till att knyta an ungdomen till allians och tillitsfulla relationer med personalen. I det dagliga arbetet, mötet med varje enskild ungdom bygger det terapeutiska förhållningssättet främst på mentaliserande metoder som syftar till att öka ungdomens förmåga att förhålla sig konstruktivt till de svårigheter som de möter i här-och nu situationerna. Men även mer kognitiva metoder samt pedagogiskt förhållningssätt ingår. Här finns möjlighet till stöd och hjälp som exempelvis läkarbesök, klädinköp, eller samtal i största allmänhet. Det finns även möjlighet att lägga upp olika individuella program som enskilda ungdomar kan behöva hjälp att träna. Behandlingshemmet erbjuder en unik att arbeta med ungdomarnas svårigheter i här- och nu situationer. Ge stöd och hjälp i precis den stund som svårigheterna uppstår. I den gemensamma verksamheten ingår samordnarsamtal en gång per vecka. Dessa samtal har innehåll av avstämning av läget samt planering för kommande veckan.

10 Behandlingshemmet har Vi-möte en gång i veckan. Detta är ett forum där personal och ungdomar tillsammans arbetar med olika aktuella teman, exempelvis mobbing, att vara ny, att flytta. Vi-mötet leds av personal från behandlingshemmet. Syftet är att öka vi-känslan samt förebygga svårigheter i ungdomsgruppen och motverka vi-och-domkänsla Husmöten förekommer en gång per vecka. Här planeras vissa aktiviteter såsom middagslagning och praktiska frågor ges utrymme. Terapier, samtal, möten sker i huvudsak på dagtid, vilket innebär att terapeuterna arbetar inom sina respektive områden under dagtid. Samtliga i personalgruppen förutom enhetschef samt ytterligare en arbetar kvällar, nätter, helger Social Eemotionell Färdighes Träning Definition av SEFT: Det sociala-emotionella färdigehetsträningsprogrammet är ett strukturerat program med tydlighet vad gäller, ramar, struktur och innehåll. Det har en hög grad av förutsägbarhet. Programmet sker i grupp under ledning av tre terapeuter med i huvudsak terapeutisk/pedagogisk inriktning. Programmet innebär att man tillsammans med varje ungdom går igenom vad ungdomen i fråga skall träna på/få hjälp med. Det ger utrymme för ett individuellt upplägg inom gruppen, utifrån varje enskild ungdoms behov, förmågor, styrkor men också begränsningar. Programmet ger möjlighet för ungdomarna att öva på att samspela, samarbeta med andra. Sätta sina egna gränser samt respektera andras gränser. Därutöver ges det möjlighet att kunna förstå, sätta ord på samt hantera känslor, exempelvis vid konflikt, eller då andra svåra situationer uppstår. Ytterligare ges det möjlighet att öva sin förmåga till koncentration, uthållighet, hitta sin lust. En av terapeuternas huvuduppgift i detta sammanhang är att hjälpa ungdomarna att få en bättre självbild genom att förstärka, bekräfta samt utveckla deras egna resurser. Arbetet utgår från praktiska arbetsuppgifter, exempelvis idrott, skapande verksamhet. Inom ramen för programmet finns ett block som mer direkt handlar om social och känslomässig färdighetsträning, SEFT. Arbetet sker i mindre grupp och uppgifterna ör fokuserade på att förstå och hantera känslor som väcks i olika sociala sammanhang. Arbetet utgår från teman som knyter an till känslor, exempelvis respekt, ilska, ledsenhet, sorg, avund, glädje, tacksamhet, kärlek etc. Ungdomarna har egna individuella målformuleringar vad gäller olika områden att arbeta inom. Dessa mål utvärderas regelbundet tillsammans med terapeuterna. De som arbetar i det miljöterapeutiska programmet innehar socionomutbildning, pedagogutbildning, beteendevetenskaplig utbildning med vidareutbildning inom systemisk, psykodynamisk, KBT inriktning. Familjearbete/familjeterapi Familjearbetet på institutionen bedrivs av 2-3 familjeterapeuter. De tillsammans ansvarar för familjeterapi samt omfattande familjesamarbete. Samtal som syftar till att öka familjesystemets/nätverkets förmåga att hantera de svårigheter som uppstått utifrån att

11 ungdomen/barnet som är inskriven i verksamheten mår dåligt. Samtal kan ske i olika konstellationer utifrån behov och önskemål. Utöver detta har verksamheten ett omfattande samarbete med familjen/nätverket. Detta innebär kontakt med familjen, samtal, möten, besök. Samtalsfrekvens brukar vara en gång var fjortonde dag. Det kan dock finnas behov av tätare kontakt, exempelvis vid kriser, eller glesare kontakt, beroende på hur familjens behov ser ut, var i behandlingen den inskrivne ungdomen och dennes familj befinner sig. Syftet med familjearbetet kan variera, beroende på familjens behov. Ett sådant syfte kan vara att vidga synen på problemet, hjälpa de enskilda familjemedlemmarna att hitta nya synsätt och lösningar på det som de uppfattar som problem. Ytterligare syfte kan vara att öka de enskilda familjemedlemmarnas förståelse för varandra, men också att öka förståelsen för att man kan uppfatta och uppleva saker på olika sätt. Andra syften kan vara att arbeta mer pedagogiskt, exempelvis genom att tala om olika former av bekymmer, diagnoser samt hur man kan förhålla sig till dem på olika sätt. Arbetet sker företrädesvis genom att en av terapeuterna leder samtalet, genom att ställa relativt öppna frågor till var och en som sitter med under samtalet. Alla har rätt att komma till tals, samt att bli lyssnade på. Det terapeutiska arbetet kan utformas utifrån familjens behov. I vissa ärenden är det önskvärt att vara två terapeuter, i andra ärenden är det mindre viktigt. Familjeterapeuterna ansvarar även för intagningsarbete samt utvärderingsmöten. En del av det familjeterapeutiska arbetet sker även utanför samtalsrummet i form av telefonkontakt, möten, samtal kring praktiska frågor. De som arbetar inom detta område har grundbildning enligt socionom, psykolog samt sjuksköterska med inriktning akut psykiatri. Därutöver har samtliga terapeuter vidareutbildning i systemiskt inriktat familjearbete. Ytterligare finns viss kompetens i FFT, funktionell familjeterapi. Samtliga terapeuter har handledning i grupp, omfattning tre timmar ungefär var tredje vecka. Individuell psykoterapi I stort sett alla inskrivna ungdomar erbjuds egen, individuell psykoterapi. Terapiformen är relationell och/eller KBT-inriktad. Den utgår från varje enskild ungdoms behov och förmåga. Metoder och tekniker växlar beroende på ungdom, frågeställning, och problematik. Syftet med individuell psykoterapi är att uppnå symtomfrihet, symtomtolerans, samt bättre förmåga att hantera känslor och relationer till sig själv, andra, bl. a. Genom ökad mentaliseringsförmåga. I psykoterapin hjälps den unge att komma i kontakt med och undersöka erfarenheter, känslor och tankar som kan vara svåra att formulera och bära på egen hand samt att hitta strategier och färdigheter för att hantera dessa känslor. Terapiernas omfattning varierar, en vanlig frekvens är två samtal per vecka. Även motivationsinriktat arbete ingår. Förutom behandlingshemmets inskrivna ungdomar kan psokoterapeuterna erbjuda ett visst antal externa terapier samt erbjuda utskrivna ungdomar fortsatt terapi.

12 De som arbetar inom detta område har grundutbildning som leg. Psykologer men med olika inriktningar, den ene med mentaliserande relationell inriktning och den andre med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Förändring under året: Ny individualterapeut påbörjade sin anställning under vårterminen. Denne ersatte den terapeut som avslutade sin anställning vid årsskiftet. Skola Samtliga ungdomar inskrivna erbjuds skolgång genom Magelungens egna friskola både på grundskole- och gymnasieniv. Undervisningen är anpassad efter varje enskild elevs behov och förmåga. Individuell utvecklingsplan upprättas alltid. Skola med integrerad behandling. Lärare samt behandlingspersonal arbetar tillsammans på att stödja den enskilde ungdomen att genomföra skola utifrån de mål som finns uppställda för skolan. Individuellt upplägg avseende uppgifter, tid, behov av stöd. Individuell studieplan, åtgärdsprogram då det behövs. Ungdomarna på behandlingshemmet går tillsammans i skolan, i egen grupp. Två lärare samt 2-3 behandlare samarbetar tillsammans varje skoldag. Inlärningsteori och pedagogiskt förhållningssätt. Metoder som syftar till att stötta ungdomen i dennes inlärningsprocess. MI (motiverande samtal ingår). KBT ingår. Lärarna till hör vår fristående skola i Stockholm för elever i behov av särskilt stöd (gymnasie-och grundskola). Om ungdomen har en fungerande skolgång i annan skola stöttar vi självklart denna Utvecklingssamtal sker varje termin med elev och förälder. Även ungdomens samordnare kan delta. Skolan har tillgång till studievägledare som regelbundet har kontakt med eleverna. Lärarna har nära samarbete med behandlingshemmets personal. Förändring under året: En stor genomgripande förändring var att undervisningen flyttades från en lokal som låg 1 km bort från behandlingshemmet till Gårdshuset på samma gård som behandlingshemmet. Detta hade en märkbart stor skillnad på närvaron i skolan för eleverna som bodde på behandlingshemmet. En annan stor fördel var att samarbetet mellan skolsamordnare och lärare underlättades avsevärt Ny rektor har anställts. Arbete med att anpassa Magelungens skola till nya skolreformen, gymnasiereformen pågår fortfarande. Övrigt Alla ungdomar har eget rum. I boendet ingår hjälp och stöd i funktioner vad gäller städning, hygien, tvätt. Vid behov bistår personalen även ungdomarna vad gäller

13 tandläkarbesök, besök på ungdomsmottagning, vårdcentral. Ungdomarna har fria resor på Stockholms lokaltrafik. Ungdomarna har en viss summa klädpengar varje månad. Ungdomarna får veckopeng av behandlingshemmet, denna skall räcka till hygienartiklar samt nöjen. Behandlingshemmet kan bestå ekonomiskt till fritidsaktiviteter. På sommarlovet erbjuds ungdomarna att utföra vissa sysslor ett antal timmar per dag. I gengäld erbjuds de flitpeng. Ett sätt för enhetens ungdomar att tjäna lite pengar. Något som uppskattas då dessa ungdomar har svårt att få feriearbete. Ungdomarna lagar middag en kväll i veckan. Under kvällar och helger umgås personal och ungdomar. Här finns viss möjlighet att arbeta med områden hos ungdomarna som i viss mån faller utanför terapierna. Behandlingshemmet gör sommarresor med ungdomarna. Dessa resor innebär att gruppen delas upp i två mindre grupper. Resorna utgår från ungdomarnas önskemål och intressen. Två personal deltar på dessa resor. Varje termin startas upp genom s.k. uppstartsdagar eller att man gör något gemensamt, ungdomar och personal. Behandlingshemmet har helgstängt en helg i månaden. Verksamheten har under ett heldygnsansvar. Fast personal som känner ungdomarna väl har telefonjour och kan nås av föräldrar, ungdom eller annan i nätverket. Om ungdomen inte har en trygg plats att vara på så bemannar vi behandlingshemmet under denna helg. Det har hänt vid 3 tillfällen under perioden. Behandlingskonferens Enheten hade under året regelbunden behandlingskonferens på inskrivna ungdomar. Hela arbetsgruppen deltog i dessa konferenser. Syftet med behandlingskonferens var att uppnå målen i vårdplanen och genomförandeplanen för varje enskild ungdom. Intagningsförfarande och samuppdrag Intagningsarbete påbörjas när enhetens verksamhetschef tillsammans med uppdragsgivare kommit överrens om att enheten är en lämplig insats. Verksamhetschefen förankrar beslutet i personalgruppen. Intagningsarbetet börjar med att familjen får information om enheten och hur behandlingen kan se ut. Här ställer vi inga frågor till familjen. Syftet är att de ska skaffa sig tillräcklig information om oss för att ta beslut om de tror vi kan vara till nytta för dem. Därefter görs samuppdraget, detta är ett målformulerande möte där ungdom, föräldrar, socialförvaltning och andra för ungdomen viktiga personer deltar. Ofta är det familjeterapeuten som håller i detta möte. De intervjuar en i taget om hur de vill att det ska se ut för ungdomen och för sin egen del i relation till ungdomen då denne flyttar från behandlingshemmet. Här finns det utrymme för drömmar och visioner om framtiden. Detta ett sätt att skapa hopp om framtiden och är ett alliansskapande med både föräldrar och ungdom. Samuppdraget ligger till grund för den genomförandeplan upprättas utifrån socialförvaltningens vårdplan. När detta är gjort kan ungdomen flytta in.

14 Förändring under perioden: Arbetet med att ytterligare utveckla genomförandeplanen utifrån vårdplan och samuppdrag enligt BBiC:s modell pågick under året. Team Samtliga inskrivna ungdomar har ett behandlingsteam, bestående av skolsamordnare, familjeterapeut och psykoterapeut. Tanken är att teamet gemensamt skall lägga upp varje ärendes behandling. Teamet har det övergipande ansvaret får ungdomen i behandlingen Regelbunden teamkonferens sker en gång per månad på gemensam behandlingskonferens. Möjlighet till ytterligare teamträffar finns. Förändringar under perioden: Verksamhetschefen som har det yttersta behandlingsansvaret i enlighet med tillståndet har internt delegerat till biträdande verksamhetschef att ansvara för behandlingen av ungdomarna och leda teamen i deras arbete. Utvärderingsmöten Behandlingen utvärderas regelbundet tillsammans med ungdom, familj, uppdragsgivare. Vid behov förekommer även s.k. kollegiala möten där endast uppdragsgivare samt teamet kring ungdomen deltar. Dessa handlar då oftast om uppdraget, relationen mellan oss och socialtjänst. Det handla det om hur vi ska samarbeta för att ge ungdomen bästa möjliga stöd. Forskning Alla ungdomar och familjer tillfrågas om de vill ingå i en forskning vars syfte är att undersöka huruvida behandlingen är till någon nytta. Under perioden har X antal ungdomar och familjer deltagit i forskningen. Det har gjorts X inmätningar, x utmätningar och x uppföljningar. X av de uppföljningar som gjordes var av ungdomar som flyttat ut under föregående period. Enhetens forskningsansvarige deltog i gemensamma dagar för organisationens chefer och andra forskningsansvariga. Ledning Enhetens verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef deltog i regelbundna AUmöten samt chefsdagar som anordnades av VD och Vice VD. Enhetens verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef hade regelbundna möten tillsammans med HVB-områdets andra verksamhetschef. Dessa möten syftade till stöd avseende ledning, personalfrågor samt behandlingsfrågor, även budget och ekonomi ingick.

15 Journalsystem Enheten använder sig av ett digitalt journalsystem, Safe-Doc. Samarbete med uppdragsgivare Ett kontinuerligt sammarbete med sker med handläggare, chefer och HVB-samordnare över hela Sverige. Samarbetspartners BUP-kliniken Stockholm Vuxenpsykiatrin Maria Ungdom och beroendeenheter i Stockholm Socialtjänster runt om i landet Socialhögskolan i Stockholm Socialhögskolan Ersta Sköndal Andra enheter inom organisationen Andra behandlingshem Studiebesök Verksamheten har tagit emot 4 studiebesök under perioden. Marknadsföring Som ett led i att ständigt marknadsföra men även att vara behjälplig i olika situationer bidrog behandlingshemmet vid ett antal s.k. förutsättningslösa konsultationer, exempelvis vad gäller socialtjänst och BUP. Dessa förutsättningslösa konsultationer leder inte alltid till en eventuell placering men är en viktig del av behandlingshemmets arbete vad gäller att samarbeta samt att sprida kunskap om vår verksamhet och ur vi jobbar. Förbättringsområden från Fortsätta att utveckla och särskilja HVB som verksamhetsområde tillsammans med andra HVB-enheter inom organisationen. (pågående) Att genomförandeplaner skall finnas på alla inskrivna ungdomar (uppfyllt). Att BBiC:s riktlinjer för genomförandeplaner används vid utvärderingar (delvis uppfyllt) Fördjupa oss kunskaps- och metodmässigt vad gäller självskadande beteende (uppfyllt). Tydliggöra vilket gränsöverskridande beteende vi har möjlighet at arbeta med i huset (uppfyllt).

16 I journalhandlingar urskilja daganteckningar och journalanteckningar (uppfyllt). Återföra den kvalitativa forskningen till personalgruppen (pågående) Fortsätta Ungför-projektet. Förändrat till en basmodul för forskning som gäller alla enheter och ungdomar i organisationen. Förvalta och utveckla SEFT (pågående) I högre utsträckning anpassa teamkonferenser till genomförandeplanen (pågående) Utarbeta fler manualer för att tydliggöra arbetet på institutionen (pågående) Öka kunskapen och medvetenheten i hur vi kan bemöta ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter (pågående) Förbättringsområden för läsåret Att genomgripande arbeta för en bättre sömnhygien tillsammans med ungdomarna. Att se över medicinhanteringen så att den blir anpassad till nya lagar och föreskrifter. Att se över informationsvägarna till extrapersonal. Undersöka behovet av om vi ska utöka innehållet i strukturen för ungdomarna. Att i större utsträckning använda sig av teman i daganteckningarna för att upptäcka processer som kan användas i GFP. Uppgradera journalsystemet. Att göra en Förbättringssnurra på upprättandet och genomförandet av GFP. Se till att den görs i tid och att underskrifter hämtas in samt att tid för ny utvärdering förs in. Etablera ett samarbete med det nystartade Magelungen Bo. Att revidera ledningssystemet och upprätta förbättringssnurror som beskriver processerna. Att se över hur vi ska administrera träningslägenheterna. Implementera Mentalisering Baserad Terapi. Använda forskningen mer kliniskt. Att fortsätta utveckla relationen och rollfördelningen verksamhetschef och biträdande verksamhetschef

Kvalitetsredovisning 2008. Magelungens Södermalm

Kvalitetsredovisning 2008. Magelungens Södermalm Kvalitetsredovisning 2008 Magelungens Södermalm Uppdrag Behandlingshemmets uppdrag är att bereda ungdomar och deras familjer i åldrarna 13 20 år vård och behandling, inom målgruppen psykiatrisk och socialpsykiatrisk

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08 Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan Upprättad av Jonas Nestor enhetschef 1.Allmänt 1 2.Verksamhetens innehåll 1 3.Inskrivningsförfarande 1 4.Beläggning 2

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen Kvalitetsrapport 2012 Svedmyragruppen 1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar... 3 2.1 Beläggning... 3 2.2 Efterfrågan... 3 2.3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 4 2.4 Lokaler... 5 3. Verksamhetens

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-06-16 Dnr 8.4.2-8944/2014-3 1(5) Avdelning nord Gudrun Kågström Lindberg Gudrun.Kagstrom-Lindberggivo.se Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Ärendet Tillsyn av

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Ledningssystem för kvalitetsutveckling

Ledningssystem för kvalitetsutveckling Ledningssystem för kvalitetsutveckling Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft

Läs mer

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27 Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och

Läs mer

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun 1 (11) Socialavdelningen Gunilla Cederström 08/785 40 61 Magelungen behandlingscenter AB Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet,

Läs mer

UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING

UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING NÄR DU BÖRJAR FUNDERA PÅ ATT FLYTTA HEMIFRÅN. NÄR DET BEHÖVS EN TRYGG ÖVERGÅNG

Läs mer

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Uppdrag: Svedmyragruppens uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer, skola och stödjande kontakter för barn/ungdomar i åldern 10-15

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra)

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Kvalitetsredovisning 2009 Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Allmänt: Under 2009 har Magelungen Örebro och dess dagverksamheter fortsatt att bygga organisationen. De verksamheter som Magelungen

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Kvalitetsrapport Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Sommar 2012 - sommar 2013 Uppdrag Huvuduppdrag Vårt uppdrag bygger på att genom dagliga strukturer, ett nära samarbete med uppdragsgivare

Läs mer

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid)

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) 1 REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) UTBILDNINGAR I LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT OCH KASAM INOM AMS (ARBETSMARKNADSVERKET)

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling 1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-05-27. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare.

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-05-27. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare. Sida 1/12 Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande J Håkan Andersson (C), vice ordförande Thomas Löfgren (M) Anneli

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Rapport från tillsyn av Magelungen Behandlingscenter, Södermalm

Rapport från tillsyn av Magelungen Behandlingscenter, Södermalm Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltningen RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM Adoption Familjehem Placeringskonsultation Rapport från tillsyn av Magelungen Behandlingscenter, Södermalm Datum för tillsyn 24

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen T1_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Ingrid Bäcklund Pihlblad ingrid.backlund-pihlblad@socialstyrelsen.se 2012-03-12 Dnr 9.1-6190/2012 1(6) Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Huvudman Skogsro AB

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv

Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 2(8) Innehållsförteckning sid Målgrupp 3 Målsättning 3 Fasbeskrivning 4 Fas 1 4

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM VERKSAMHETSIDÉ - Särskild undervisningsgrupp Håjum utgår från elevernas resurser och erbjuder en skolgång som ger förutsättningar

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill driva

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

inspektionen for vard och omsorg 2013-06-19 Dnr 8.4.2-17710/2013 1(4)

inspektionen for vard och omsorg 2013-06-19 Dnr 8.4.2-17710/2013 1(4) BESLUT inspektionen for vard och omsorg 2013-06-19 Dnr 8.4.2-17710/2013 1(4) Sydvast/Socialtjanst 1 Inger Ekh Inger.Ekh@ivo.sc Bergasa HVB AB Tornasvagen 11 314 98 Torup Arendet Tillsyn av HVB barn och

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Rosa Huset-Resursintensivt HVB Ålder 9-13år

Rosa Huset-Resursintensivt HVB Ålder 9-13år Rosa Huset-Resursintensivt HVB Ålder 9-13år Rosa Huset Resursintensivt Specialenhet inom Adventum Behandlare Behandlingssamordnare Vårdchef Områdeschef Uppdrag Barn med funktionsnedsättning Utagerande

Läs mer

Verksamhetsrapport för. Nålsögat AB 2010-11-01-2011-12-31

Verksamhetsrapport för. Nålsögat AB 2010-11-01-2011-12-31 Verksamhetsrapport för Nålsögat AB 2010-11-01-2011-12-31 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse sida 3-6 Nålsögat AB sida 3 Starten sida 4 Visionen sida 5 Utvärdering sida 6 Framsida Vår härliga cafédel

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Rapport från tillsyn av BoA Mellanvård AB

Rapport från tillsyn av BoA Mellanvård AB Rapport från tillsyn av BoA Mellanvård AB Datum för tillsyn 2009 09 17 Närvarande från Resursteamen barn och ungdom: Eva Lindström, konsulent och Linda Kilter enhetschef Närvarande från verksamheten: Annika

Läs mer

Rapport om Handslaget och skolorna år 4

Rapport om Handslaget och skolorna år 4 Rapport om Handslaget och skolorna år 4 Beskrivning av verksamheten i Stockholmsdistriktet under perioden 2006-07-01-2007-06-30 Bakgrund och ambition Med Handslaget vill Stockholms Idrottsförbund (SIF)

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Psykologpartners & Integrerad Närsjukvård i samarbete med Beteendeterapeutiska föreningen erbjuder en unik utbildning över 4 terminer

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Pär Sonesson. Din trygghet - Vår vardag

Pär Sonesson. Din trygghet - Vår vardag Om AB AB är ett tjänsteföretag som har varit verksamt sedan 1997. I dagsläget är företagets huvudsakliga inriktning Jour- och familjehemsverksamhet, öppenvårdsinsatser, handledning, familjerådgivning och

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer