Kvalitetsredovisning Södermalm HVB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning Södermalm HVB 2012-2013"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Södermalm HVB Uppdrag Behandlingshemmets uppdrag är att bereda ungdomar och deras familjer i åldrarna år vård och behandling och skola, inom målgruppen psykiatrisk och socialpsykiatrisk problematik. Att erbjuda varje enskild ungdom möjlighet till psykologisk och social utveckling utifrån dennes behov och förmåga. Förändringar under perioden: Den yttersta ledningen har sedan årsskiftet organiserat sig på ett nytt sätt. VD har tillsatt en ny tjänst, en övergripande behandlingsledare som är chef för alla behandlingschefer i organisationen. På samma sätt som Magelungens skolledare ansvarar för alla rektorer i organisationen. Beläggning 12 ungdomar har under perioden varit inskriva i verksamheten varav 2 ungdomar boende i träningslägenheter på gården i anslutning till behandlingshemmet. 7 av ungdomarna var flickor och 5 var pojkar. Placerande kommuner har varit: Haninge, Rinkeby-Kista, Norrtälje, Täby, Norrmalm, Umeå, Solna, Nacka, Gotland, Botkyrka, Järfälla. 2 av de totalt 6 utflyttade ungdomarna behöll familj- och/eller psykoterapin en tid efter de hade flyttat. Andra viktiga personer som samordnaren på behandlingshemmet fanns med i ett utslussningsskede. En av ungdomarna 3 av ungdomarna flyttade vidare till stödboende i Magelungens regi. 1 av placeringarna avbröts under provmånaden. Det visade sig att det var ett för stort sammanhang samt att han hade svårt att hålla de fysiska gränserna emot flickor. 2 placeringar avbröts. 1 av ungdomarna vistades i riskmiljöer och placerades på en SiSinstitution. Den andra ungdomen vägrade konsekvent att delta i behandlingen. Efterfrågan Enheten hade under perioden 90-tal förfrågningar. En del förfrågningar gällde annan problematik än verksamhetens målgrupp, exempelvis missbruk, antisocialt beteende, kriminalitet som pålaga till psykiska/psykiatriska besvär. Enheten stämmer regelbundet av de förfrågningar som sänds ut av SiL, skandinavisk sjukvårdsinformation. Under året har en del förfrågningar angående ensamkommande flyktingungdomar inkommit. Förfrågningar har vanligtvis kommit från socialtjänst, i vissa fall har förfrågningar initierats av BUP-kliniken i Stockholm. Det har dock blivit allt vanligare att föräldrar eller anhöriga själva tar kontakt med behandlingshemmet för att undersöka möjlighet till stöd och hjälp. Dessa hänvisas då till att kontakta socialtjänst.

2 Flödet av förfrågningar är ojämnt fördelade under året. Vid tillfällen kommer anhopningar av förfrågningar, vid andra tillfällen kan det gå relativt lång tid då i princip inga förfrågningar förekommer. Det är omöjligt att skapa någon egentlig förståelse eller analys av vad denna ojämna fördelning av förfrågningar beror på. En del av de kontakter som socialtjänst tar leder inte till presentation eller placering, utifrån att problematiken inte stämmer överens med målgruppen eller för att det är fullbelagt. Däremot bistår enheten/enheterna uppdragsgivare med hjälp vad gäller hänvisning till andra former av hjälp, exempelvis kontakt med BUP. Alla förfrågningar hanteras i samarbete med enhetens systerinstitution i Farsta. Cirka 30 ledde till presentationer. Delade placeringar 6 placeringar delades med Barn-ungdomspsykiatrin i Stockholm. Fördelningen var oftast 67 % -33 %, men även andra procentsatser förekom. LVU Enheten hade under året 3 placeringar med LVU. 2 berodde på omsorgsbrist 1 placerades på grund av eget beteende. Avslutade placeringar 6 ungdomar avslutade sina placeringar under året. Av dessa var 2 fullföljda och planerade avslut. 2 flyttade hem till sina familjer. 2 ungdomar var placerade endast under provmånaden. Dessa placeringar avslutades i samråd med behandlingshemmet, socialtjänst och familj. Placeringarna var ej rätt utifrån problematik och behandlingshemmets förutsättningar. Dessa placeringar gjordes också utifrån en önskan från socialtjänstens sida att undersöka huruvida ett öppet behandlingshem var möjligt. 1 placering avbröts se nedan. Avbrutna placeringar Under perioden hade enheten 1 avbrutna placering. Placeringar avbröts på grund av mer omfattande missbruk än vad som först framkommit, annan insats behövdes. Placeringen avbröts på grund av omfattande riskbeteende i destruktiva miljöer utanför behandlingshemmet. Hon placerades på en SiS-institution i enlighet med LvU.

3 Ramavtal Enheten upphandlade tillsammans med organisationens övriga två dygnet runt- enheter ramavtal med: Stockholm, Huddinge, Södertälje, Botkyrka, Salem, Nacka, Tyresö, Värmdö, Upplands-Väsby, Sigtuna, Upplands-Bro, Ekerö, Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Täby Österåker, Vaxholm, Vallentuna, Norrtälje, Lidingö, Danderyd, Nynäshamn, Enköping-Håbo-Heby-Tierp-Knivsta-Östeåker, Jönköping m.fl., Kalmar, Västmanland, Västra Mälardalen, Lycksele, Gotland, Umeå, Jämtland, Gävleborg, Östergötland, Skåne, Örebro m.fl, Nässjö, Mora, Hälsingland, Sandviken. Nacka kommun placerade under en tid utan ramavtal. Numer har vi ramavtal även med dem. BUP i Stockholm är med och delfinansierar placeringar utan ramavtal. Synpunkter och avvikelser Kritik eller synpunkter har förekommit av en förälder och i efterhand av en utflyttad ungdom. Det har delvis rört behandlingsfrågor, synpunkter på delar av behandlingen. Kritik, synpunkter från uppdragsgivare, föräldrar, ungdom hanteras alltid genom samtal, möten där utgångspunkten är att lösa de svårigheter som uppstått för att kunna komma vidare i samarbetet, behandlingen. Dessa synpunkter har dokumenterats och hanterades i enlighet med de gällande föreskrifterna om klagomål och avvikelsrapportering. (bilaga 1 för intranätet)? Tillsyn Enheten hade 2 anmälda tillsyner från socialstyrelsen, 1 under hösten Inspektionens syfte var att undersöka kunskapen om, och rutiner kring Lex Sarah. De intervjuade ledning, personal och ungdomar. Enda anmärkningen var att de efterlyste en dokumenterad riktlinje om hur personal informerades och hölls uppdaterade om Lex Sarah. En sådan upprättades. Tillsynen under våren 2013 handlade om hur verksamheten hanterade klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållande för att säkra kvaliteten i verksamheten. Socialstyrelsen bedömde att verksamheten bedrevs i enlighet med tillståndet i fråga om verksamhetschef, målgrupp och lokaler. De bedömde också mot bakgrund av inhämtad information, att verksamheten inte brast i de delar som tillsynen avsåg. Återkopplingen från socialstyrelsen finns på Magelungens hemsida. Personal Personalgruppen bestod under perioden av 14 fast anställda. 90 % av personalgruppen hade adekvat grundutbildning, 50 % vidarutbildningar motsvarande steg-1.

4 1 tjänst bestod av verksamhetsansvarig chef. Denne funktion innebär ytterst ansvarig samt den som uppbär socialstyrelsens tillstånd att bedriva vård enligt HVB. 6 anställda arbetade i huvudsak som skolsamordnare. Detta innebar förutom sovande jour och sedvanliga institutionsuppgifter att turas om att vara i skolan med ungdomarna. Deras huvudsakliga uppgift var att tillsammans med lärarna stödja ungdomarna i deras sociala, emotionella och kognitiva utveckling. 2 av de anställda arbetade i huvudsak med individuell psykoterapi. 3 av de anställda arbetade i huvudsak med familjeterapi. En av dessa 3 innehade dessutom tjänst som biträdande verksamhetschef på enheten. 1 kock är anställd på 60 % som ansvarar för planering, alla inköp av livsmedel och tillredning av luncher. 1 fast anställd person på 50 % som tillhörde den ordinarie personalgruppen. Enheten hade därutöver 6 timanställda med fasta pass som också klev in vid sjukdom och ledigheter hos ordinarie personal. Förändring under året: Vid årsskiftet gick en skolsamordnare i pension efter 20 års trogen tjänst. Vid årsskiftet upphörde samarbetet med en tidigare anställd som arbetat med psykoterapi dagtid på konsultbasis. Hon fullföljde de terapier hon påbörjat. En psykolog anställdes på samma promisser som övrig personal, d.v.s. en heltidstjänst som innebar 4 nätter i månaden med sovande jour. 1 person kom tillbaka efter barnledighet vid årsskiftet. 1 skolsamordnare påbörjade sin föräldraledighet till sommaren. Praktikanter Verksamheten hade 1 praktikant under våren från socialhögskolan i Göteborg. Praktikanterna deltar i verksamheten samt i handledningar. Därutöver deltar praktikanterna i s.k. praktikforum tillsammans med övriga praktikanter i organisationen där de besöker olika verksamheter i företaget. Konsultläkare Till hösten sade den tidigare konsultläkaren, som vi haft tillgång till en dag i veckan, upp sig med kort varsel. Denne läkare servade även organisationens dagverksamheter. Trots idoga försök lyckades vi inte anställa någon ny under hösten. Vi löste det genom att i möjligaste mån samarbeta med ungdomarnas tidigare läkarkontakter. Vid vissa tillfällen konsulterade vi en barn- och ungdomspsykiatriker vi tidigare arbetat med.

5 I december 2012 anställde vi en psykiatriker. Läkarens ansvar är att ordinera och ansvara för ungdomarnas medicinering, utom i de fall då annan läkare är ansvarig. Förutom detta bistår läkaren med psykiatriskt perspektiv och kunskap kring diagnoser, symtom, Denne ansvarar också för den neuropsykiatriska delen i utredningar. Läkaren deltar regelbundet i behandlingskonferenser. Utöver detta kan läkaren delta i samarbetsmöten med barn- och ungdomspsykiatri, skriva remisser, intyg etc. Förändring under perioden: Den nya konsultläkaren var i huvudsak inriktad i på de 2 behandlingshemmen 1 dag i veckan. Utbildning Under perioden deltog verksamhetschefen och biträdande verksamhetschefen i en 6-dagars ledarskapsutbildning tillsammans med organisationens övriga 25 chefer och rektorer. Omfattningen var 6 heldagar fördelad över 2 terminer med hemuppgifter. Syftet var en ökad förståelse av organisation och rollbegrepp. Fördjupade kunskaper om ledarskapets olika delar. Ökad självkännedom och trygghet i ledarrollen. Kunskap och erfarenhetsutbyte i gruppdiskussioner och gruppcoaching i 7-mannagrupper Seminarier, konferenser 2 medarbetare deltog i ett 2-dagarsseminarium kring sömnhygien utifrån KBT. 3 medarbetare deltog i ett 3-dagarsseminarium i London på Anna Freud-institutet. Chef och 1 medarbetare deltog i en endagsföreläsning om Ungdomar med Aspergers syndrom Att mötas i samtal. Chef deltog i 1-dagseminarium med chef för systerinstitution kring nya lagar och föreskrifter för HVB anordnad av Institutet för Medicinsk Rätt

6 Planeringsdagar tillika förändringar under perioden: Behandlingshemmet 4 planeringsdagar totalt. En dag handlade om ungdomarnas motivation till skolarbete. Vi pratade om, och arbetade fram arbetssätt för 3 typer av ungdomar: - De skolmotiverade - Där dagsformen avgör om de går till skolan. - De icke motiverade ungdomarna Dag 2 utvärderade och spika skolmodellen. Den innebar att 3 skolsamordnare varje skoldag skulle fokusera på att arbeta med att stödja ungdomarna från att de vaknade, hela vägen in i skolan och där, tillsammans med lärarna, stödja dem att använda sina resurser och förmågor till att tillgodogöra sig kunskap. Dag 3 ägnade vi åt samordnarrollen och de olika rollerna i teamarbetet kring ungdomarna Vi arbetade fram en ny konferensordning som innebar att 10 ungdomar kom upp på gemensam teamkonferens under en månad. En av medarbetarna presenterade ett kartläggningsmall rörande skolgång som vi ska göra när de börjar skolan. Dag 4 gjorde vi en sommarstruktur som föll väl ut. Väckning Individuellt men ungdomarna förväntas närvara på morgonmötet. Morgonmöte/frukost Varje vardag kl 10.00, gå igenom dagen. Husmöte Använd Husmötespärm som finns på kontoret och fyll i protokoll (leta upp rätt datum). Måndagar kl 14.00, gå igenom veckans aktiviteter, möjlighet att boka upp sig på flitpengsjobb. Storhandling Måndagar, basvaror för veckan. Kolla vad som finns i frysarna och använd upp det innan man handlar nytt! Lunch kl Måndag-personal lagar. Tisdag, torsdag och fredag-flitpengsbaserat. Lördag och söndag- Brunch från kl Mellanmål kl 16 Ställ fram enkelt mellanmål. Middag kl Alla dagar. Personal ansvarar. Flitpengsarbete Tisdag, torsdag och fredag kl Bokar man in på husmötet har man förtur. Timpenning 60:- (dvs. 30:- för 30 min). De ungdomar som bor i lägenheterna ansvarar för

7 trädgårdsarbete och har vid två tillfällen/vecka (tisdag och torsdag) möjlighet att flitpengsarbeta med trädgårdsrelaterade sysslor. Flitpengsarbe, lunch - I detta ingår inköp, förberedelser, tillagning samt att plocka av efter och betalningen är en fast summa för detta 120:-. Detta är alltså inte mellan utan maten skall vara klar 13 och det ska vara undanplockat och snyggt i köket efteråt. Endast för ungdomar i huset. Tider Vardagar skall ungdomarna vara tillbaks i boendet senast kl och vara på sina rum På helgerna skall ungdomarna vara tillbaks i boendet senast kl och vara på sina rum kl Dessa tider är generella. Hänsyn tas till ålder och föräldrarnas åsikter Personalen som arbetar dagtid skall arbeta mån: , tis: , ons: , tor & fre: Städning torsdagar Som vanligt, glöm ej krysslistorna under flik 2 och 4 i torsdagspärmen (så att vi vet vem som fått och inte fått)! Personal delar ut veckopeng från sin egen handkassa och ansvarar själv för kvittens. Banken öppen Efteråt hyrfilm. Fredagsmys Lite extra mys! Aktivitet Heldagsaktivitet Onsdagar v: 25, 26, 28, 29, 32, Tisdagar v: 27 (för de som ej är med på sommarresan) 30, 31, Heldagsaktiviteterna bokas in på förhand utifrån förslag som framkommit på ett gemensamt vi-möte. Se schema. Kvällsaktivitet Måndagar- exempel på dessa kan vara parkteater, boule, utomhusbio, grilla och liknande. Då arbetar dagpersonalen till kl för att möjliggöra detta. Fysisk aktivitet Tisdagar kl och framåt. Förslagsvis åker man till Enskede rackethall och spelar badminton, simmar på Eriksdalsbadet, går promenad el dyl. Personalens praktiska arbetsuppgifter såsom städning, kontroll av kylar och liknande skall det finnas ett schema för, se under personal städning. Förändringar under perioden: Aktiviteterna planerades och fastställdes redan innan sommaren Sommarschemat innehöll i större utsträckning i större utsträckning strukturer och rutiner som påminde om terminsstrukturen. Vi lade större kraft på att stödja och motivera ungdomarna att delta i alla aktiviteter.

8 Gemensamma dagar Behandlingshemmet har haft 1 gemensamma dag med systerinstitutionen i Farsta. En dag där vi arbetade med hur vi kunde motivera ungdomarna till skolarbete. Chef och bitr. chef deltog i 4 chefsdagar anordnade av Magelungens yttersta ledning. Chef och/eller bitr. chef deltog i ett arbetsutskott. Ett forum där VD skaffar sig överblick, informerar och diskuterar sammarbetsfrågor, Alla familjeterapeuter i organisationen träffas 1 gång per termin i ett slags idéforum där de utbyter erfarenheter. Förändringar under perioden: Förändringen är att vi på behandlingsidan slutar ha bestämda dagar som löper på år från år för medarbetarna för verksamheter med samma inriktning. Istället tittar vi vad som är aktuellt/extra viktigt att träffas och prata kring och bestämmer innehåll och vilka som behöver träffas inför varje år (ev halvår). Vi prövar denna form detta år så får vi se inför nästa. Vi kommer fortsätta ha ca 1-3 gemensamma dagar per medarbetare/år. De som är planerade än så länge för detta året är: Metoddag för de som arbetar som behandlare inne i skolan. Deltagare är tänkt dagverksamhet och HVB Seftdag för seftansvariga. Deltagare från Dagverksamheterna och HVB. Handledning Samtliga terapeuter hade handledning inom respektive område. Ledning: Leg psykolog, handledarutbildad, inriktad på organisationspsykologi och förståelse av sig själv som ledare. Individualterapeuter 1: Leg.psykolog, leg. psykoanalytiker, handledarutbildad, Omfattning: 1,5 tim. varannan vecka. Individualterapeut 2: Leg.psykoterapeut KBT Familjeterapeuterna : Leg.psykoterapeut, systemiskt orienterad. Omfattning: 3 timmar i månaden. Skolsamordnare: Socionom, Leg.psykoterapeut, handledarutbildad. Systemiskt och lösningsiriktat orienterad. Omfattning: 2 timmar varannan vecka.

9 Hela gruppen hade gemensam handledning av leg.psykolog, leg psykoanalytiker, handledarutbildad. Omfattning: 1 ½ timma varannan vecka Timanställda erbjöds handledning av Leg.psykolog som arbetar på behandlingshemmet. Omfattning: 2 timmar/mån. Lokaler Lokalerna är utomordentligt ändamålsenliga och anpassade för verksamheten. Hyresavtal med Locum finns till Verksamheten förfogar över 2 träningslägenheter i Gårdshuset där i första hand ungdomar som bott på behandlingshemmet har möjlighet att i större utsträckning träna på färdigheter som de behöver för att klara ett mer självständigt liv. Förändringar under perioden: Vi har utökat från 1 lägenhet till 2 lägenheter i Gårdshuset i och med att skolan flyttade dit. Verksamheten Innehåll Innehållet i behandlingen är tydligt och strukturerat uppdelat i främst fyra områden. Boende med omsorg och vuxenkontakt, familj-och nätverksterapi, individuell psykoterapi samt skola. Boende med omsorg, omvårdnad, pedagogiskt stöd avseende träning av färdigheter samt ett terapeutiskt bemötande i alla här-och-nu situationer som syftar till att hjälpa ungdomen att hitta nya, mer konstruktiva sätt att förhålla sig till de svårigheter som uppstår. De metoder som används är främst anknytningsteoretiska, som syftar till att knyta an ungdomen till allians och tillitsfulla relationer med personalen. I det dagliga arbetet, mötet med varje enskild ungdom bygger det terapeutiska förhållningssättet främst på mentaliserande metoder som syftar till att öka ungdomens förmåga att förhålla sig konstruktivt till de svårigheter som de möter i här-och nu situationerna. Men även mer kognitiva metoder samt pedagogiskt förhållningssätt ingår. Här finns möjlighet till stöd och hjälp som exempelvis läkarbesök, klädinköp, eller samtal i största allmänhet. Det finns även möjlighet att lägga upp olika individuella program som enskilda ungdomar kan behöva hjälp att träna. Behandlingshemmet erbjuder en unik att arbeta med ungdomarnas svårigheter i här- och nu situationer. Ge stöd och hjälp i precis den stund som svårigheterna uppstår. I den gemensamma verksamheten ingår samordnarsamtal en gång per vecka. Dessa samtal har innehåll av avstämning av läget samt planering för kommande veckan.

10 Behandlingshemmet har Vi-möte en gång i veckan. Detta är ett forum där personal och ungdomar tillsammans arbetar med olika aktuella teman, exempelvis mobbing, att vara ny, att flytta. Vi-mötet leds av personal från behandlingshemmet. Syftet är att öka vi-känslan samt förebygga svårigheter i ungdomsgruppen och motverka vi-och-domkänsla Husmöten förekommer en gång per vecka. Här planeras vissa aktiviteter såsom middagslagning och praktiska frågor ges utrymme. Terapier, samtal, möten sker i huvudsak på dagtid, vilket innebär att terapeuterna arbetar inom sina respektive områden under dagtid. Samtliga i personalgruppen förutom enhetschef samt ytterligare en arbetar kvällar, nätter, helger Social Eemotionell Färdighes Träning Definition av SEFT: Det sociala-emotionella färdigehetsträningsprogrammet är ett strukturerat program med tydlighet vad gäller, ramar, struktur och innehåll. Det har en hög grad av förutsägbarhet. Programmet sker i grupp under ledning av tre terapeuter med i huvudsak terapeutisk/pedagogisk inriktning. Programmet innebär att man tillsammans med varje ungdom går igenom vad ungdomen i fråga skall träna på/få hjälp med. Det ger utrymme för ett individuellt upplägg inom gruppen, utifrån varje enskild ungdoms behov, förmågor, styrkor men också begränsningar. Programmet ger möjlighet för ungdomarna att öva på att samspela, samarbeta med andra. Sätta sina egna gränser samt respektera andras gränser. Därutöver ges det möjlighet att kunna förstå, sätta ord på samt hantera känslor, exempelvis vid konflikt, eller då andra svåra situationer uppstår. Ytterligare ges det möjlighet att öva sin förmåga till koncentration, uthållighet, hitta sin lust. En av terapeuternas huvuduppgift i detta sammanhang är att hjälpa ungdomarna att få en bättre självbild genom att förstärka, bekräfta samt utveckla deras egna resurser. Arbetet utgår från praktiska arbetsuppgifter, exempelvis idrott, skapande verksamhet. Inom ramen för programmet finns ett block som mer direkt handlar om social och känslomässig färdighetsträning, SEFT. Arbetet sker i mindre grupp och uppgifterna ör fokuserade på att förstå och hantera känslor som väcks i olika sociala sammanhang. Arbetet utgår från teman som knyter an till känslor, exempelvis respekt, ilska, ledsenhet, sorg, avund, glädje, tacksamhet, kärlek etc. Ungdomarna har egna individuella målformuleringar vad gäller olika områden att arbeta inom. Dessa mål utvärderas regelbundet tillsammans med terapeuterna. De som arbetar i det miljöterapeutiska programmet innehar socionomutbildning, pedagogutbildning, beteendevetenskaplig utbildning med vidareutbildning inom systemisk, psykodynamisk, KBT inriktning. Familjearbete/familjeterapi Familjearbetet på institutionen bedrivs av 2-3 familjeterapeuter. De tillsammans ansvarar för familjeterapi samt omfattande familjesamarbete. Samtal som syftar till att öka familjesystemets/nätverkets förmåga att hantera de svårigheter som uppstått utifrån att

11 ungdomen/barnet som är inskriven i verksamheten mår dåligt. Samtal kan ske i olika konstellationer utifrån behov och önskemål. Utöver detta har verksamheten ett omfattande samarbete med familjen/nätverket. Detta innebär kontakt med familjen, samtal, möten, besök. Samtalsfrekvens brukar vara en gång var fjortonde dag. Det kan dock finnas behov av tätare kontakt, exempelvis vid kriser, eller glesare kontakt, beroende på hur familjens behov ser ut, var i behandlingen den inskrivne ungdomen och dennes familj befinner sig. Syftet med familjearbetet kan variera, beroende på familjens behov. Ett sådant syfte kan vara att vidga synen på problemet, hjälpa de enskilda familjemedlemmarna att hitta nya synsätt och lösningar på det som de uppfattar som problem. Ytterligare syfte kan vara att öka de enskilda familjemedlemmarnas förståelse för varandra, men också att öka förståelsen för att man kan uppfatta och uppleva saker på olika sätt. Andra syften kan vara att arbeta mer pedagogiskt, exempelvis genom att tala om olika former av bekymmer, diagnoser samt hur man kan förhålla sig till dem på olika sätt. Arbetet sker företrädesvis genom att en av terapeuterna leder samtalet, genom att ställa relativt öppna frågor till var och en som sitter med under samtalet. Alla har rätt att komma till tals, samt att bli lyssnade på. Det terapeutiska arbetet kan utformas utifrån familjens behov. I vissa ärenden är det önskvärt att vara två terapeuter, i andra ärenden är det mindre viktigt. Familjeterapeuterna ansvarar även för intagningsarbete samt utvärderingsmöten. En del av det familjeterapeutiska arbetet sker även utanför samtalsrummet i form av telefonkontakt, möten, samtal kring praktiska frågor. De som arbetar inom detta område har grundbildning enligt socionom, psykolog samt sjuksköterska med inriktning akut psykiatri. Därutöver har samtliga terapeuter vidareutbildning i systemiskt inriktat familjearbete. Ytterligare finns viss kompetens i FFT, funktionell familjeterapi. Samtliga terapeuter har handledning i grupp, omfattning tre timmar ungefär var tredje vecka. Individuell psykoterapi I stort sett alla inskrivna ungdomar erbjuds egen, individuell psykoterapi. Terapiformen är relationell och/eller KBT-inriktad. Den utgår från varje enskild ungdoms behov och förmåga. Metoder och tekniker växlar beroende på ungdom, frågeställning, och problematik. Syftet med individuell psykoterapi är att uppnå symtomfrihet, symtomtolerans, samt bättre förmåga att hantera känslor och relationer till sig själv, andra, bl. a. Genom ökad mentaliseringsförmåga. I psykoterapin hjälps den unge att komma i kontakt med och undersöka erfarenheter, känslor och tankar som kan vara svåra att formulera och bära på egen hand samt att hitta strategier och färdigheter för att hantera dessa känslor. Terapiernas omfattning varierar, en vanlig frekvens är två samtal per vecka. Även motivationsinriktat arbete ingår. Förutom behandlingshemmets inskrivna ungdomar kan psokoterapeuterna erbjuda ett visst antal externa terapier samt erbjuda utskrivna ungdomar fortsatt terapi.

12 De som arbetar inom detta område har grundutbildning som leg. Psykologer men med olika inriktningar, den ene med mentaliserande relationell inriktning och den andre med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Förändring under året: Ny individualterapeut påbörjade sin anställning under vårterminen. Denne ersatte den terapeut som avslutade sin anställning vid årsskiftet. Skola Samtliga ungdomar inskrivna erbjuds skolgång genom Magelungens egna friskola både på grundskole- och gymnasieniv. Undervisningen är anpassad efter varje enskild elevs behov och förmåga. Individuell utvecklingsplan upprättas alltid. Skola med integrerad behandling. Lärare samt behandlingspersonal arbetar tillsammans på att stödja den enskilde ungdomen att genomföra skola utifrån de mål som finns uppställda för skolan. Individuellt upplägg avseende uppgifter, tid, behov av stöd. Individuell studieplan, åtgärdsprogram då det behövs. Ungdomarna på behandlingshemmet går tillsammans i skolan, i egen grupp. Två lärare samt 2-3 behandlare samarbetar tillsammans varje skoldag. Inlärningsteori och pedagogiskt förhållningssätt. Metoder som syftar till att stötta ungdomen i dennes inlärningsprocess. MI (motiverande samtal ingår). KBT ingår. Lärarna till hör vår fristående skola i Stockholm för elever i behov av särskilt stöd (gymnasie-och grundskola). Om ungdomen har en fungerande skolgång i annan skola stöttar vi självklart denna Utvecklingssamtal sker varje termin med elev och förälder. Även ungdomens samordnare kan delta. Skolan har tillgång till studievägledare som regelbundet har kontakt med eleverna. Lärarna har nära samarbete med behandlingshemmets personal. Förändring under året: En stor genomgripande förändring var att undervisningen flyttades från en lokal som låg 1 km bort från behandlingshemmet till Gårdshuset på samma gård som behandlingshemmet. Detta hade en märkbart stor skillnad på närvaron i skolan för eleverna som bodde på behandlingshemmet. En annan stor fördel var att samarbetet mellan skolsamordnare och lärare underlättades avsevärt Ny rektor har anställts. Arbete med att anpassa Magelungens skola till nya skolreformen, gymnasiereformen pågår fortfarande. Övrigt Alla ungdomar har eget rum. I boendet ingår hjälp och stöd i funktioner vad gäller städning, hygien, tvätt. Vid behov bistår personalen även ungdomarna vad gäller

13 tandläkarbesök, besök på ungdomsmottagning, vårdcentral. Ungdomarna har fria resor på Stockholms lokaltrafik. Ungdomarna har en viss summa klädpengar varje månad. Ungdomarna får veckopeng av behandlingshemmet, denna skall räcka till hygienartiklar samt nöjen. Behandlingshemmet kan bestå ekonomiskt till fritidsaktiviteter. På sommarlovet erbjuds ungdomarna att utföra vissa sysslor ett antal timmar per dag. I gengäld erbjuds de flitpeng. Ett sätt för enhetens ungdomar att tjäna lite pengar. Något som uppskattas då dessa ungdomar har svårt att få feriearbete. Ungdomarna lagar middag en kväll i veckan. Under kvällar och helger umgås personal och ungdomar. Här finns viss möjlighet att arbeta med områden hos ungdomarna som i viss mån faller utanför terapierna. Behandlingshemmet gör sommarresor med ungdomarna. Dessa resor innebär att gruppen delas upp i två mindre grupper. Resorna utgår från ungdomarnas önskemål och intressen. Två personal deltar på dessa resor. Varje termin startas upp genom s.k. uppstartsdagar eller att man gör något gemensamt, ungdomar och personal. Behandlingshemmet har helgstängt en helg i månaden. Verksamheten har under ett heldygnsansvar. Fast personal som känner ungdomarna väl har telefonjour och kan nås av föräldrar, ungdom eller annan i nätverket. Om ungdomen inte har en trygg plats att vara på så bemannar vi behandlingshemmet under denna helg. Det har hänt vid 3 tillfällen under perioden. Behandlingskonferens Enheten hade under året regelbunden behandlingskonferens på inskrivna ungdomar. Hela arbetsgruppen deltog i dessa konferenser. Syftet med behandlingskonferens var att uppnå målen i vårdplanen och genomförandeplanen för varje enskild ungdom. Intagningsförfarande och samuppdrag Intagningsarbete påbörjas när enhetens verksamhetschef tillsammans med uppdragsgivare kommit överrens om att enheten är en lämplig insats. Verksamhetschefen förankrar beslutet i personalgruppen. Intagningsarbetet börjar med att familjen får information om enheten och hur behandlingen kan se ut. Här ställer vi inga frågor till familjen. Syftet är att de ska skaffa sig tillräcklig information om oss för att ta beslut om de tror vi kan vara till nytta för dem. Därefter görs samuppdraget, detta är ett målformulerande möte där ungdom, föräldrar, socialförvaltning och andra för ungdomen viktiga personer deltar. Ofta är det familjeterapeuten som håller i detta möte. De intervjuar en i taget om hur de vill att det ska se ut för ungdomen och för sin egen del i relation till ungdomen då denne flyttar från behandlingshemmet. Här finns det utrymme för drömmar och visioner om framtiden. Detta ett sätt att skapa hopp om framtiden och är ett alliansskapande med både föräldrar och ungdom. Samuppdraget ligger till grund för den genomförandeplan upprättas utifrån socialförvaltningens vårdplan. När detta är gjort kan ungdomen flytta in.

14 Förändring under perioden: Arbetet med att ytterligare utveckla genomförandeplanen utifrån vårdplan och samuppdrag enligt BBiC:s modell pågick under året. Team Samtliga inskrivna ungdomar har ett behandlingsteam, bestående av skolsamordnare, familjeterapeut och psykoterapeut. Tanken är att teamet gemensamt skall lägga upp varje ärendes behandling. Teamet har det övergipande ansvaret får ungdomen i behandlingen Regelbunden teamkonferens sker en gång per månad på gemensam behandlingskonferens. Möjlighet till ytterligare teamträffar finns. Förändringar under perioden: Verksamhetschefen som har det yttersta behandlingsansvaret i enlighet med tillståndet har internt delegerat till biträdande verksamhetschef att ansvara för behandlingen av ungdomarna och leda teamen i deras arbete. Utvärderingsmöten Behandlingen utvärderas regelbundet tillsammans med ungdom, familj, uppdragsgivare. Vid behov förekommer även s.k. kollegiala möten där endast uppdragsgivare samt teamet kring ungdomen deltar. Dessa handlar då oftast om uppdraget, relationen mellan oss och socialtjänst. Det handla det om hur vi ska samarbeta för att ge ungdomen bästa möjliga stöd. Forskning Alla ungdomar och familjer tillfrågas om de vill ingå i en forskning vars syfte är att undersöka huruvida behandlingen är till någon nytta. Under perioden har X antal ungdomar och familjer deltagit i forskningen. Det har gjorts X inmätningar, x utmätningar och x uppföljningar. X av de uppföljningar som gjordes var av ungdomar som flyttat ut under föregående period. Enhetens forskningsansvarige deltog i gemensamma dagar för organisationens chefer och andra forskningsansvariga. Ledning Enhetens verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef deltog i regelbundna AUmöten samt chefsdagar som anordnades av VD och Vice VD. Enhetens verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef hade regelbundna möten tillsammans med HVB-områdets andra verksamhetschef. Dessa möten syftade till stöd avseende ledning, personalfrågor samt behandlingsfrågor, även budget och ekonomi ingick.

15 Journalsystem Enheten använder sig av ett digitalt journalsystem, Safe-Doc. Samarbete med uppdragsgivare Ett kontinuerligt sammarbete med sker med handläggare, chefer och HVB-samordnare över hela Sverige. Samarbetspartners BUP-kliniken Stockholm Vuxenpsykiatrin Maria Ungdom och beroendeenheter i Stockholm Socialtjänster runt om i landet Socialhögskolan i Stockholm Socialhögskolan Ersta Sköndal Andra enheter inom organisationen Andra behandlingshem Studiebesök Verksamheten har tagit emot 4 studiebesök under perioden. Marknadsföring Som ett led i att ständigt marknadsföra men även att vara behjälplig i olika situationer bidrog behandlingshemmet vid ett antal s.k. förutsättningslösa konsultationer, exempelvis vad gäller socialtjänst och BUP. Dessa förutsättningslösa konsultationer leder inte alltid till en eventuell placering men är en viktig del av behandlingshemmets arbete vad gäller att samarbeta samt att sprida kunskap om vår verksamhet och ur vi jobbar. Förbättringsområden från Fortsätta att utveckla och särskilja HVB som verksamhetsområde tillsammans med andra HVB-enheter inom organisationen. (pågående) Att genomförandeplaner skall finnas på alla inskrivna ungdomar (uppfyllt). Att BBiC:s riktlinjer för genomförandeplaner används vid utvärderingar (delvis uppfyllt) Fördjupa oss kunskaps- och metodmässigt vad gäller självskadande beteende (uppfyllt). Tydliggöra vilket gränsöverskridande beteende vi har möjlighet at arbeta med i huset (uppfyllt).

16 I journalhandlingar urskilja daganteckningar och journalanteckningar (uppfyllt). Återföra den kvalitativa forskningen till personalgruppen (pågående) Fortsätta Ungför-projektet. Förändrat till en basmodul för forskning som gäller alla enheter och ungdomar i organisationen. Förvalta och utveckla SEFT (pågående) I högre utsträckning anpassa teamkonferenser till genomförandeplanen (pågående) Utarbeta fler manualer för att tydliggöra arbetet på institutionen (pågående) Öka kunskapen och medvetenheten i hur vi kan bemöta ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter (pågående) Förbättringsområden för läsåret Att genomgripande arbeta för en bättre sömnhygien tillsammans med ungdomarna. Att se över medicinhanteringen så att den blir anpassad till nya lagar och föreskrifter. Att se över informationsvägarna till extrapersonal. Undersöka behovet av om vi ska utöka innehållet i strukturen för ungdomarna. Att i större utsträckning använda sig av teman i daganteckningarna för att upptäcka processer som kan användas i GFP. Uppgradera journalsystemet. Att göra en Förbättringssnurra på upprättandet och genomförandet av GFP. Se till att den görs i tid och att underskrifter hämtas in samt att tid för ny utvärdering förs in. Etablera ett samarbete med det nystartade Magelungen Bo. Att revidera ledningssystemet och upprätta förbättringssnurror som beskriver processerna. Att se över hur vi ska administrera träningslägenheterna. Implementera Mentalisering Baserad Terapi. Använda forskningen mer kliniskt. Att fortsätta utveckla relationen och rollfördelningen verksamhetschef och biträdande verksamhetschef

Kvalitetsredovisning 2008. Magelungens Södermalm

Kvalitetsredovisning 2008. Magelungens Södermalm Kvalitetsredovisning 2008 Magelungens Södermalm Uppdrag Behandlingshemmets uppdrag är att bereda ungdomar och deras familjer i åldrarna 13 20 år vård och behandling, inom målgruppen psykiatrisk och socialpsykiatrisk

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08 Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan Upprättad av Jonas Nestor enhetschef 1.Allmänt 1 2.Verksamhetens innehåll 1 3.Inskrivningsförfarande 1 4.Beläggning 2

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Rapport från tillsyn år 2009 av HVB Kricagården

Rapport från tillsyn år 2009 av HVB Kricagården HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDEDN DNR 384-09-502 SID 1 (5) 2009-06-15 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn år 2009 av HVB Kricagården

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen Kvalitetsrapport 2012 Svedmyragruppen 1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar... 3 2.1 Beläggning... 3 2.2 Efterfrågan... 3 2.3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 4 2.4 Lokaler... 5 3. Verksamhetens

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Eksätra HVB Kontaktuppgifter Besöksadress Vårdsätravägen 74 756 55 Uppsala Telefon 018-727 23 25 vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se www.sober.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk

Läs mer

Rapport från tillsyn av Magelungens Behandlingscenter, Gaveliusgruppen

Rapport från tillsyn av Magelungens Behandlingscenter, Gaveliusgruppen A Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltningen RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM Adoption Familjehem Placeringskonsultation B C D E Rapport från tillsyn av Magelungens Behandlingscenter, Gaveliusgruppen Datum

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-06-16 Dnr 8.4.2-8944/2014-3 1(5) Avdelning nord Gudrun Kågström Lindberg Gudrun.Kagstrom-Lindberggivo.se Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Ärendet Tillsyn av

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Enkät om gemensamhetsutrymme på gruppbostäder i Stockholms län

Enkät om gemensamhetsutrymme på gruppbostäder i Stockholms län Enkät om gemensamhetsutrymme på gruppbostäder i Stockholms län Läns-Klippan skickade denna fråga till cheferna för gruppbostäder och servicebostäder i Stockholms län: Hej Vi har en fråga: När kan de som

Läs mer

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27 Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98 Välkommen Varvet är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Här bor både killar som väntar på svar angående uppehållstillstånd och killar som fått permanent uppehållstillstånd. På boendet bor killar

Läs mer

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering

Läs mer

Ledningssystem för kvalitetsutveckling

Ledningssystem för kvalitetsutveckling Ledningssystem för kvalitetsutveckling Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft

Läs mer

Tillsynsbesök hos Locus den 19 mars 2009

Tillsynsbesök hos Locus den 19 mars 2009 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN DNR 2008-1077-502 SID 1 (5) 2009-03-25 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Tillsynsbesök hos Locus den 19 mars 2009

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-22 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

1.0 Dagbehandling med skola för barn och unga inom Stockholms län

1.0 Dagbehandling med skola för barn och unga inom Stockholms län Huddinge kommun Utvärdering Lägsta pris Delat anbud Diarie UH-2015-019 Namn Öppenvård, Dagbehandling m skola och Dagverksamhet för unga Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING

UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING NÄR DU BÖRJAR FUNDERA PÅ ATT FLYTTA HEMIFRÅN. NÄR DET BEHÖVS EN TRYGG ÖVERGÅNG

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Kvalitetsmätning i skolan

Kvalitetsmätning i skolan Kvalitetsmätning i skolan Här nedan finns ett antal påståenden som vi vill be dig ta ställning till. Du ska svara genom att sätta en bock i någon av de sex rutorna Ledsen gubbe betyder att du inte instämmer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Uppdrag: Svedmyragruppens uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer, skola och stödjande kontakter för barn/ungdomar i åldern 10-15

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9)

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9) ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PER SONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SID 1 (6) 2011-01-12 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9) Besöksdatum:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling 1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Trappan i Uppsala kommun Kontaktuppgifter Besöksadress: Von Bahrs väg 3 A Telefon: 018-727 15 80 Fax: 018-727 17 28 Verksamhetschef, telefon: Birgitta Wikner tel. 018-727 7603 E-post:

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning år 2008

Kvalitetsredovisning år 2008 1 (6) Kvalitetsredovisning år 2008 Kvalitetsredovisningen är en viktig del i förskolans kvalitetsarbete. Redovisningen hur långt vi har kommit i vår strävan mot målen och hur vi arbetar med att utveckla

Läs mer

Granskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd

Granskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd 2015-05-17 1 (6) PM Anna Spångmark och Susanna Dennerlöv Sociala kvalitetsenheten Granskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd Uppföljning genomförd genom: Besök 2015-03-23 Intervju med arbetsledare

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar.

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar. Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.bergslagsgardar.se Stiftelsen Bergslagsgårdar Stiftelsen Bergslagsgårdar drivs

Läs mer

Förutsättningar Västra Norra/Nobel Västra Norra/Nobel

Förutsättningar Västra Norra/Nobel Västra Norra/Nobel Inledning Magelungen Grundskola Örebro är en friskola som ingår i Magelungen Utveckling AB. Skolan samarbetar tätt med Magelungens dagverksamhet i Örebro. Dagverksamheterna erbjuder behandling för ungdomar

Läs mer

PM 2015-09-28. Uppföljning av utförare inom familjerådgivning Dnr SN15/125-756

PM 2015-09-28. Uppföljning av utförare inom familjerådgivning Dnr SN15/125-756 2015-09-28 Daniel Liljekvist Utvecklingsledare 08-124 57 236. Daniel.Liljekvist@ekero.se Uppföljning av utförare inom familjerådgivning Dnr SN15/125-756 Bakgrund Valfrihet enligt Lagen om Valfrihetssystem

Läs mer

Origo. www.origostockholm.se

Origo. www.origostockholm.se Origo 2014 www.origostockholm.se Ungdomar 119 nya ungdomar har tagit direkt kontakt med Origo varav 17 var unga män. Totalt har 727 stöd och rådgivningssamtal erbjudits ungdomar 2014. Ungdomar som har

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

BEHANDLINGSHEM. Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se

BEHANDLINGSHEM. Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se BEHANDLINGSHEM Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se Verksamhetsbeskrivning Utslussen Vård AB är ett mindre vårdföretag med personlig prägel som tillhandahåller vård för barn och unga i Mälardalen

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Att leda salutogent!! Melinda Liljegren Mossberg

Att leda salutogent!! Melinda Liljegren Mossberg Att leda salutogent!! Melinda Liljegren Mossberg Att leda salutogent!! Salutogent/ salutogenes = att söka hälsans ursprung Att leda salutogent skapa förutsättningar för människors framgång. Dels genom

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2016042 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20150401 20160331 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra)

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Kvalitetsredovisning 2009 Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Allmänt: Under 2009 har Magelungen Örebro och dess dagverksamheter fortsatt att bygga organisationen. De verksamheter som Magelungen

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun 1 (11) Socialavdelningen Gunilla Cederström 08/785 40 61 Magelungen behandlingscenter AB Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet,

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Kvalitetsindex. Standard, handläggare. Vilhelmsro Hvb-Hem Behandlingsinsats Vilhelmsro AB

Kvalitetsindex. Standard, handläggare. Vilhelmsro Hvb-Hem Behandlingsinsats Vilhelmsro AB Kvalitetsindex Standard, handläggare Vilhelmsro HvbHem Behandlingsinsats Vilhelmsro AB Rapport 2016030 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2015001 20160731 Innehåll SSIL Kvalitetsindex

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Uppföljning av Attendo hemtjänst år 2013

Uppföljning av Attendo hemtjänst år 2013 Omvårdnadsförvaltningen 2013-10-01 SID 1 (5) Uppföljning av Attendo hemtjänst år 2013 Bakgrund Staben för kvalitetsutveckling genomför en uppföljning varje år. Vid 2013 års avtalsuppföljning har kvalitetsutvecklaren

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer