Kvalitetsredovisning Södermalm HVB

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Södermalm HVB Uppdrag Behandlingshemmets uppdrag är att bereda ungdomar och deras familjer i åldrarna år vård och behandling och skola, inom målgruppen psykiatrisk och socialpsykiatrisk problematik. Att erbjuda varje enskild ungdom möjlighet till psykologisk och social utveckling utifrån dennes behov och förmåga. Förändringar under perioden: Den yttersta ledningen har sedan årsskiftet organiserat sig på ett nytt sätt. VD har tillsatt en ny tjänst, en övergripande behandlingsledare som är chef för alla behandlingschefer i organisationen. På samma sätt som Magelungens skolledare ansvarar för alla rektorer i organisationen. Beläggning 12 ungdomar har under perioden varit inskriva i verksamheten varav 2 ungdomar boende i träningslägenheter på gården i anslutning till behandlingshemmet. 7 av ungdomarna var flickor och 5 var pojkar. Placerande kommuner har varit: Haninge, Rinkeby-Kista, Norrtälje, Täby, Norrmalm, Umeå, Solna, Nacka, Gotland, Botkyrka, Järfälla. 2 av de totalt 6 utflyttade ungdomarna behöll familj- och/eller psykoterapin en tid efter de hade flyttat. Andra viktiga personer som samordnaren på behandlingshemmet fanns med i ett utslussningsskede. En av ungdomarna 3 av ungdomarna flyttade vidare till stödboende i Magelungens regi. 1 av placeringarna avbröts under provmånaden. Det visade sig att det var ett för stort sammanhang samt att han hade svårt att hålla de fysiska gränserna emot flickor. 2 placeringar avbröts. 1 av ungdomarna vistades i riskmiljöer och placerades på en SiSinstitution. Den andra ungdomen vägrade konsekvent att delta i behandlingen. Efterfrågan Enheten hade under perioden 90-tal förfrågningar. En del förfrågningar gällde annan problematik än verksamhetens målgrupp, exempelvis missbruk, antisocialt beteende, kriminalitet som pålaga till psykiska/psykiatriska besvär. Enheten stämmer regelbundet av de förfrågningar som sänds ut av SiL, skandinavisk sjukvårdsinformation. Under året har en del förfrågningar angående ensamkommande flyktingungdomar inkommit. Förfrågningar har vanligtvis kommit från socialtjänst, i vissa fall har förfrågningar initierats av BUP-kliniken i Stockholm. Det har dock blivit allt vanligare att föräldrar eller anhöriga själva tar kontakt med behandlingshemmet för att undersöka möjlighet till stöd och hjälp. Dessa hänvisas då till att kontakta socialtjänst.

2 Flödet av förfrågningar är ojämnt fördelade under året. Vid tillfällen kommer anhopningar av förfrågningar, vid andra tillfällen kan det gå relativt lång tid då i princip inga förfrågningar förekommer. Det är omöjligt att skapa någon egentlig förståelse eller analys av vad denna ojämna fördelning av förfrågningar beror på. En del av de kontakter som socialtjänst tar leder inte till presentation eller placering, utifrån att problematiken inte stämmer överens med målgruppen eller för att det är fullbelagt. Däremot bistår enheten/enheterna uppdragsgivare med hjälp vad gäller hänvisning till andra former av hjälp, exempelvis kontakt med BUP. Alla förfrågningar hanteras i samarbete med enhetens systerinstitution i Farsta. Cirka 30 ledde till presentationer. Delade placeringar 6 placeringar delades med Barn-ungdomspsykiatrin i Stockholm. Fördelningen var oftast 67 % -33 %, men även andra procentsatser förekom. LVU Enheten hade under året 3 placeringar med LVU. 2 berodde på omsorgsbrist 1 placerades på grund av eget beteende. Avslutade placeringar 6 ungdomar avslutade sina placeringar under året. Av dessa var 2 fullföljda och planerade avslut. 2 flyttade hem till sina familjer. 2 ungdomar var placerade endast under provmånaden. Dessa placeringar avslutades i samråd med behandlingshemmet, socialtjänst och familj. Placeringarna var ej rätt utifrån problematik och behandlingshemmets förutsättningar. Dessa placeringar gjordes också utifrån en önskan från socialtjänstens sida att undersöka huruvida ett öppet behandlingshem var möjligt. 1 placering avbröts se nedan. Avbrutna placeringar Under perioden hade enheten 1 avbrutna placering. Placeringar avbröts på grund av mer omfattande missbruk än vad som först framkommit, annan insats behövdes. Placeringen avbröts på grund av omfattande riskbeteende i destruktiva miljöer utanför behandlingshemmet. Hon placerades på en SiS-institution i enlighet med LvU.

3 Ramavtal Enheten upphandlade tillsammans med organisationens övriga två dygnet runt- enheter ramavtal med: Stockholm, Huddinge, Södertälje, Botkyrka, Salem, Nacka, Tyresö, Värmdö, Upplands-Väsby, Sigtuna, Upplands-Bro, Ekerö, Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Täby Österåker, Vaxholm, Vallentuna, Norrtälje, Lidingö, Danderyd, Nynäshamn, Enköping-Håbo-Heby-Tierp-Knivsta-Östeåker, Jönköping m.fl., Kalmar, Västmanland, Västra Mälardalen, Lycksele, Gotland, Umeå, Jämtland, Gävleborg, Östergötland, Skåne, Örebro m.fl, Nässjö, Mora, Hälsingland, Sandviken. Nacka kommun placerade under en tid utan ramavtal. Numer har vi ramavtal även med dem. BUP i Stockholm är med och delfinansierar placeringar utan ramavtal. Synpunkter och avvikelser Kritik eller synpunkter har förekommit av en förälder och i efterhand av en utflyttad ungdom. Det har delvis rört behandlingsfrågor, synpunkter på delar av behandlingen. Kritik, synpunkter från uppdragsgivare, föräldrar, ungdom hanteras alltid genom samtal, möten där utgångspunkten är att lösa de svårigheter som uppstått för att kunna komma vidare i samarbetet, behandlingen. Dessa synpunkter har dokumenterats och hanterades i enlighet med de gällande föreskrifterna om klagomål och avvikelsrapportering. (bilaga 1 för intranätet)? Tillsyn Enheten hade 2 anmälda tillsyner från socialstyrelsen, 1 under hösten Inspektionens syfte var att undersöka kunskapen om, och rutiner kring Lex Sarah. De intervjuade ledning, personal och ungdomar. Enda anmärkningen var att de efterlyste en dokumenterad riktlinje om hur personal informerades och hölls uppdaterade om Lex Sarah. En sådan upprättades. Tillsynen under våren 2013 handlade om hur verksamheten hanterade klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållande för att säkra kvaliteten i verksamheten. Socialstyrelsen bedömde att verksamheten bedrevs i enlighet med tillståndet i fråga om verksamhetschef, målgrupp och lokaler. De bedömde också mot bakgrund av inhämtad information, att verksamheten inte brast i de delar som tillsynen avsåg. Återkopplingen från socialstyrelsen finns på Magelungens hemsida. Personal Personalgruppen bestod under perioden av 14 fast anställda. 90 % av personalgruppen hade adekvat grundutbildning, 50 % vidarutbildningar motsvarande steg-1.

4 1 tjänst bestod av verksamhetsansvarig chef. Denne funktion innebär ytterst ansvarig samt den som uppbär socialstyrelsens tillstånd att bedriva vård enligt HVB. 6 anställda arbetade i huvudsak som skolsamordnare. Detta innebar förutom sovande jour och sedvanliga institutionsuppgifter att turas om att vara i skolan med ungdomarna. Deras huvudsakliga uppgift var att tillsammans med lärarna stödja ungdomarna i deras sociala, emotionella och kognitiva utveckling. 2 av de anställda arbetade i huvudsak med individuell psykoterapi. 3 av de anställda arbetade i huvudsak med familjeterapi. En av dessa 3 innehade dessutom tjänst som biträdande verksamhetschef på enheten. 1 kock är anställd på 60 % som ansvarar för planering, alla inköp av livsmedel och tillredning av luncher. 1 fast anställd person på 50 % som tillhörde den ordinarie personalgruppen. Enheten hade därutöver 6 timanställda med fasta pass som också klev in vid sjukdom och ledigheter hos ordinarie personal. Förändring under året: Vid årsskiftet gick en skolsamordnare i pension efter 20 års trogen tjänst. Vid årsskiftet upphörde samarbetet med en tidigare anställd som arbetat med psykoterapi dagtid på konsultbasis. Hon fullföljde de terapier hon påbörjat. En psykolog anställdes på samma promisser som övrig personal, d.v.s. en heltidstjänst som innebar 4 nätter i månaden med sovande jour. 1 person kom tillbaka efter barnledighet vid årsskiftet. 1 skolsamordnare påbörjade sin föräldraledighet till sommaren. Praktikanter Verksamheten hade 1 praktikant under våren från socialhögskolan i Göteborg. Praktikanterna deltar i verksamheten samt i handledningar. Därutöver deltar praktikanterna i s.k. praktikforum tillsammans med övriga praktikanter i organisationen där de besöker olika verksamheter i företaget. Konsultläkare Till hösten sade den tidigare konsultläkaren, som vi haft tillgång till en dag i veckan, upp sig med kort varsel. Denne läkare servade även organisationens dagverksamheter. Trots idoga försök lyckades vi inte anställa någon ny under hösten. Vi löste det genom att i möjligaste mån samarbeta med ungdomarnas tidigare läkarkontakter. Vid vissa tillfällen konsulterade vi en barn- och ungdomspsykiatriker vi tidigare arbetat med.

5 I december 2012 anställde vi en psykiatriker. Läkarens ansvar är att ordinera och ansvara för ungdomarnas medicinering, utom i de fall då annan läkare är ansvarig. Förutom detta bistår läkaren med psykiatriskt perspektiv och kunskap kring diagnoser, symtom, Denne ansvarar också för den neuropsykiatriska delen i utredningar. Läkaren deltar regelbundet i behandlingskonferenser. Utöver detta kan läkaren delta i samarbetsmöten med barn- och ungdomspsykiatri, skriva remisser, intyg etc. Förändring under perioden: Den nya konsultläkaren var i huvudsak inriktad i på de 2 behandlingshemmen 1 dag i veckan. Utbildning Under perioden deltog verksamhetschefen och biträdande verksamhetschefen i en 6-dagars ledarskapsutbildning tillsammans med organisationens övriga 25 chefer och rektorer. Omfattningen var 6 heldagar fördelad över 2 terminer med hemuppgifter. Syftet var en ökad förståelse av organisation och rollbegrepp. Fördjupade kunskaper om ledarskapets olika delar. Ökad självkännedom och trygghet i ledarrollen. Kunskap och erfarenhetsutbyte i gruppdiskussioner och gruppcoaching i 7-mannagrupper Seminarier, konferenser 2 medarbetare deltog i ett 2-dagarsseminarium kring sömnhygien utifrån KBT. 3 medarbetare deltog i ett 3-dagarsseminarium i London på Anna Freud-institutet. Chef och 1 medarbetare deltog i en endagsföreläsning om Ungdomar med Aspergers syndrom Att mötas i samtal. Chef deltog i 1-dagseminarium med chef för systerinstitution kring nya lagar och föreskrifter för HVB anordnad av Institutet för Medicinsk Rätt

6 Planeringsdagar tillika förändringar under perioden: Behandlingshemmet 4 planeringsdagar totalt. En dag handlade om ungdomarnas motivation till skolarbete. Vi pratade om, och arbetade fram arbetssätt för 3 typer av ungdomar: - De skolmotiverade - Där dagsformen avgör om de går till skolan. - De icke motiverade ungdomarna Dag 2 utvärderade och spika skolmodellen. Den innebar att 3 skolsamordnare varje skoldag skulle fokusera på att arbeta med att stödja ungdomarna från att de vaknade, hela vägen in i skolan och där, tillsammans med lärarna, stödja dem att använda sina resurser och förmågor till att tillgodogöra sig kunskap. Dag 3 ägnade vi åt samordnarrollen och de olika rollerna i teamarbetet kring ungdomarna Vi arbetade fram en ny konferensordning som innebar att 10 ungdomar kom upp på gemensam teamkonferens under en månad. En av medarbetarna presenterade ett kartläggningsmall rörande skolgång som vi ska göra när de börjar skolan. Dag 4 gjorde vi en sommarstruktur som föll väl ut. Väckning Individuellt men ungdomarna förväntas närvara på morgonmötet. Morgonmöte/frukost Varje vardag kl 10.00, gå igenom dagen. Husmöte Använd Husmötespärm som finns på kontoret och fyll i protokoll (leta upp rätt datum). Måndagar kl 14.00, gå igenom veckans aktiviteter, möjlighet att boka upp sig på flitpengsjobb. Storhandling Måndagar, basvaror för veckan. Kolla vad som finns i frysarna och använd upp det innan man handlar nytt! Lunch kl Måndag-personal lagar. Tisdag, torsdag och fredag-flitpengsbaserat. Lördag och söndag- Brunch från kl Mellanmål kl 16 Ställ fram enkelt mellanmål. Middag kl Alla dagar. Personal ansvarar. Flitpengsarbete Tisdag, torsdag och fredag kl Bokar man in på husmötet har man förtur. Timpenning 60:- (dvs. 30:- för 30 min). De ungdomar som bor i lägenheterna ansvarar för

7 trädgårdsarbete och har vid två tillfällen/vecka (tisdag och torsdag) möjlighet att flitpengsarbeta med trädgårdsrelaterade sysslor. Flitpengsarbe, lunch - I detta ingår inköp, förberedelser, tillagning samt att plocka av efter och betalningen är en fast summa för detta 120:-. Detta är alltså inte mellan utan maten skall vara klar 13 och det ska vara undanplockat och snyggt i köket efteråt. Endast för ungdomar i huset. Tider Vardagar skall ungdomarna vara tillbaks i boendet senast kl och vara på sina rum På helgerna skall ungdomarna vara tillbaks i boendet senast kl och vara på sina rum kl Dessa tider är generella. Hänsyn tas till ålder och föräldrarnas åsikter Personalen som arbetar dagtid skall arbeta mån: , tis: , ons: , tor & fre: Städning torsdagar Som vanligt, glöm ej krysslistorna under flik 2 och 4 i torsdagspärmen (så att vi vet vem som fått och inte fått)! Personal delar ut veckopeng från sin egen handkassa och ansvarar själv för kvittens. Banken öppen Efteråt hyrfilm. Fredagsmys Lite extra mys! Aktivitet Heldagsaktivitet Onsdagar v: 25, 26, 28, 29, 32, Tisdagar v: 27 (för de som ej är med på sommarresan) 30, 31, Heldagsaktiviteterna bokas in på förhand utifrån förslag som framkommit på ett gemensamt vi-möte. Se schema. Kvällsaktivitet Måndagar- exempel på dessa kan vara parkteater, boule, utomhusbio, grilla och liknande. Då arbetar dagpersonalen till kl för att möjliggöra detta. Fysisk aktivitet Tisdagar kl och framåt. Förslagsvis åker man till Enskede rackethall och spelar badminton, simmar på Eriksdalsbadet, går promenad el dyl. Personalens praktiska arbetsuppgifter såsom städning, kontroll av kylar och liknande skall det finnas ett schema för, se under personal städning. Förändringar under perioden: Aktiviteterna planerades och fastställdes redan innan sommaren Sommarschemat innehöll i större utsträckning i större utsträckning strukturer och rutiner som påminde om terminsstrukturen. Vi lade större kraft på att stödja och motivera ungdomarna att delta i alla aktiviteter.

8 Gemensamma dagar Behandlingshemmet har haft 1 gemensamma dag med systerinstitutionen i Farsta. En dag där vi arbetade med hur vi kunde motivera ungdomarna till skolarbete. Chef och bitr. chef deltog i 4 chefsdagar anordnade av Magelungens yttersta ledning. Chef och/eller bitr. chef deltog i ett arbetsutskott. Ett forum där VD skaffar sig överblick, informerar och diskuterar sammarbetsfrågor, Alla familjeterapeuter i organisationen träffas 1 gång per termin i ett slags idéforum där de utbyter erfarenheter. Förändringar under perioden: Förändringen är att vi på behandlingsidan slutar ha bestämda dagar som löper på år från år för medarbetarna för verksamheter med samma inriktning. Istället tittar vi vad som är aktuellt/extra viktigt att träffas och prata kring och bestämmer innehåll och vilka som behöver träffas inför varje år (ev halvår). Vi prövar denna form detta år så får vi se inför nästa. Vi kommer fortsätta ha ca 1-3 gemensamma dagar per medarbetare/år. De som är planerade än så länge för detta året är: Metoddag för de som arbetar som behandlare inne i skolan. Deltagare är tänkt dagverksamhet och HVB Seftdag för seftansvariga. Deltagare från Dagverksamheterna och HVB. Handledning Samtliga terapeuter hade handledning inom respektive område. Ledning: Leg psykolog, handledarutbildad, inriktad på organisationspsykologi och förståelse av sig själv som ledare. Individualterapeuter 1: Leg.psykolog, leg. psykoanalytiker, handledarutbildad, Omfattning: 1,5 tim. varannan vecka. Individualterapeut 2: Leg.psykoterapeut KBT Familjeterapeuterna : Leg.psykoterapeut, systemiskt orienterad. Omfattning: 3 timmar i månaden. Skolsamordnare: Socionom, Leg.psykoterapeut, handledarutbildad. Systemiskt och lösningsiriktat orienterad. Omfattning: 2 timmar varannan vecka.

9 Hela gruppen hade gemensam handledning av leg.psykolog, leg psykoanalytiker, handledarutbildad. Omfattning: 1 ½ timma varannan vecka Timanställda erbjöds handledning av Leg.psykolog som arbetar på behandlingshemmet. Omfattning: 2 timmar/mån. Lokaler Lokalerna är utomordentligt ändamålsenliga och anpassade för verksamheten. Hyresavtal med Locum finns till Verksamheten förfogar över 2 träningslägenheter i Gårdshuset där i första hand ungdomar som bott på behandlingshemmet har möjlighet att i större utsträckning träna på färdigheter som de behöver för att klara ett mer självständigt liv. Förändringar under perioden: Vi har utökat från 1 lägenhet till 2 lägenheter i Gårdshuset i och med att skolan flyttade dit. Verksamheten Innehåll Innehållet i behandlingen är tydligt och strukturerat uppdelat i främst fyra områden. Boende med omsorg och vuxenkontakt, familj-och nätverksterapi, individuell psykoterapi samt skola. Boende med omsorg, omvårdnad, pedagogiskt stöd avseende träning av färdigheter samt ett terapeutiskt bemötande i alla här-och-nu situationer som syftar till att hjälpa ungdomen att hitta nya, mer konstruktiva sätt att förhålla sig till de svårigheter som uppstår. De metoder som används är främst anknytningsteoretiska, som syftar till att knyta an ungdomen till allians och tillitsfulla relationer med personalen. I det dagliga arbetet, mötet med varje enskild ungdom bygger det terapeutiska förhållningssättet främst på mentaliserande metoder som syftar till att öka ungdomens förmåga att förhålla sig konstruktivt till de svårigheter som de möter i här-och nu situationerna. Men även mer kognitiva metoder samt pedagogiskt förhållningssätt ingår. Här finns möjlighet till stöd och hjälp som exempelvis läkarbesök, klädinköp, eller samtal i största allmänhet. Det finns även möjlighet att lägga upp olika individuella program som enskilda ungdomar kan behöva hjälp att träna. Behandlingshemmet erbjuder en unik att arbeta med ungdomarnas svårigheter i här- och nu situationer. Ge stöd och hjälp i precis den stund som svårigheterna uppstår. I den gemensamma verksamheten ingår samordnarsamtal en gång per vecka. Dessa samtal har innehåll av avstämning av läget samt planering för kommande veckan.

10 Behandlingshemmet har Vi-möte en gång i veckan. Detta är ett forum där personal och ungdomar tillsammans arbetar med olika aktuella teman, exempelvis mobbing, att vara ny, att flytta. Vi-mötet leds av personal från behandlingshemmet. Syftet är att öka vi-känslan samt förebygga svårigheter i ungdomsgruppen och motverka vi-och-domkänsla Husmöten förekommer en gång per vecka. Här planeras vissa aktiviteter såsom middagslagning och praktiska frågor ges utrymme. Terapier, samtal, möten sker i huvudsak på dagtid, vilket innebär att terapeuterna arbetar inom sina respektive områden under dagtid. Samtliga i personalgruppen förutom enhetschef samt ytterligare en arbetar kvällar, nätter, helger Social Eemotionell Färdighes Träning Definition av SEFT: Det sociala-emotionella färdigehetsträningsprogrammet är ett strukturerat program med tydlighet vad gäller, ramar, struktur och innehåll. Det har en hög grad av förutsägbarhet. Programmet sker i grupp under ledning av tre terapeuter med i huvudsak terapeutisk/pedagogisk inriktning. Programmet innebär att man tillsammans med varje ungdom går igenom vad ungdomen i fråga skall träna på/få hjälp med. Det ger utrymme för ett individuellt upplägg inom gruppen, utifrån varje enskild ungdoms behov, förmågor, styrkor men också begränsningar. Programmet ger möjlighet för ungdomarna att öva på att samspela, samarbeta med andra. Sätta sina egna gränser samt respektera andras gränser. Därutöver ges det möjlighet att kunna förstå, sätta ord på samt hantera känslor, exempelvis vid konflikt, eller då andra svåra situationer uppstår. Ytterligare ges det möjlighet att öva sin förmåga till koncentration, uthållighet, hitta sin lust. En av terapeuternas huvuduppgift i detta sammanhang är att hjälpa ungdomarna att få en bättre självbild genom att förstärka, bekräfta samt utveckla deras egna resurser. Arbetet utgår från praktiska arbetsuppgifter, exempelvis idrott, skapande verksamhet. Inom ramen för programmet finns ett block som mer direkt handlar om social och känslomässig färdighetsträning, SEFT. Arbetet sker i mindre grupp och uppgifterna ör fokuserade på att förstå och hantera känslor som väcks i olika sociala sammanhang. Arbetet utgår från teman som knyter an till känslor, exempelvis respekt, ilska, ledsenhet, sorg, avund, glädje, tacksamhet, kärlek etc. Ungdomarna har egna individuella målformuleringar vad gäller olika områden att arbeta inom. Dessa mål utvärderas regelbundet tillsammans med terapeuterna. De som arbetar i det miljöterapeutiska programmet innehar socionomutbildning, pedagogutbildning, beteendevetenskaplig utbildning med vidareutbildning inom systemisk, psykodynamisk, KBT inriktning. Familjearbete/familjeterapi Familjearbetet på institutionen bedrivs av 2-3 familjeterapeuter. De tillsammans ansvarar för familjeterapi samt omfattande familjesamarbete. Samtal som syftar till att öka familjesystemets/nätverkets förmåga att hantera de svårigheter som uppstått utifrån att

11 ungdomen/barnet som är inskriven i verksamheten mår dåligt. Samtal kan ske i olika konstellationer utifrån behov och önskemål. Utöver detta har verksamheten ett omfattande samarbete med familjen/nätverket. Detta innebär kontakt med familjen, samtal, möten, besök. Samtalsfrekvens brukar vara en gång var fjortonde dag. Det kan dock finnas behov av tätare kontakt, exempelvis vid kriser, eller glesare kontakt, beroende på hur familjens behov ser ut, var i behandlingen den inskrivne ungdomen och dennes familj befinner sig. Syftet med familjearbetet kan variera, beroende på familjens behov. Ett sådant syfte kan vara att vidga synen på problemet, hjälpa de enskilda familjemedlemmarna att hitta nya synsätt och lösningar på det som de uppfattar som problem. Ytterligare syfte kan vara att öka de enskilda familjemedlemmarnas förståelse för varandra, men också att öka förståelsen för att man kan uppfatta och uppleva saker på olika sätt. Andra syften kan vara att arbeta mer pedagogiskt, exempelvis genom att tala om olika former av bekymmer, diagnoser samt hur man kan förhålla sig till dem på olika sätt. Arbetet sker företrädesvis genom att en av terapeuterna leder samtalet, genom att ställa relativt öppna frågor till var och en som sitter med under samtalet. Alla har rätt att komma till tals, samt att bli lyssnade på. Det terapeutiska arbetet kan utformas utifrån familjens behov. I vissa ärenden är det önskvärt att vara två terapeuter, i andra ärenden är det mindre viktigt. Familjeterapeuterna ansvarar även för intagningsarbete samt utvärderingsmöten. En del av det familjeterapeutiska arbetet sker även utanför samtalsrummet i form av telefonkontakt, möten, samtal kring praktiska frågor. De som arbetar inom detta område har grundbildning enligt socionom, psykolog samt sjuksköterska med inriktning akut psykiatri. Därutöver har samtliga terapeuter vidareutbildning i systemiskt inriktat familjearbete. Ytterligare finns viss kompetens i FFT, funktionell familjeterapi. Samtliga terapeuter har handledning i grupp, omfattning tre timmar ungefär var tredje vecka. Individuell psykoterapi I stort sett alla inskrivna ungdomar erbjuds egen, individuell psykoterapi. Terapiformen är relationell och/eller KBT-inriktad. Den utgår från varje enskild ungdoms behov och förmåga. Metoder och tekniker växlar beroende på ungdom, frågeställning, och problematik. Syftet med individuell psykoterapi är att uppnå symtomfrihet, symtomtolerans, samt bättre förmåga att hantera känslor och relationer till sig själv, andra, bl. a. Genom ökad mentaliseringsförmåga. I psykoterapin hjälps den unge att komma i kontakt med och undersöka erfarenheter, känslor och tankar som kan vara svåra att formulera och bära på egen hand samt att hitta strategier och färdigheter för att hantera dessa känslor. Terapiernas omfattning varierar, en vanlig frekvens är två samtal per vecka. Även motivationsinriktat arbete ingår. Förutom behandlingshemmets inskrivna ungdomar kan psokoterapeuterna erbjuda ett visst antal externa terapier samt erbjuda utskrivna ungdomar fortsatt terapi.

12 De som arbetar inom detta område har grundutbildning som leg. Psykologer men med olika inriktningar, den ene med mentaliserande relationell inriktning och den andre med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Förändring under året: Ny individualterapeut påbörjade sin anställning under vårterminen. Denne ersatte den terapeut som avslutade sin anställning vid årsskiftet. Skola Samtliga ungdomar inskrivna erbjuds skolgång genom Magelungens egna friskola både på grundskole- och gymnasieniv. Undervisningen är anpassad efter varje enskild elevs behov och förmåga. Individuell utvecklingsplan upprättas alltid. Skola med integrerad behandling. Lärare samt behandlingspersonal arbetar tillsammans på att stödja den enskilde ungdomen att genomföra skola utifrån de mål som finns uppställda för skolan. Individuellt upplägg avseende uppgifter, tid, behov av stöd. Individuell studieplan, åtgärdsprogram då det behövs. Ungdomarna på behandlingshemmet går tillsammans i skolan, i egen grupp. Två lärare samt 2-3 behandlare samarbetar tillsammans varje skoldag. Inlärningsteori och pedagogiskt förhållningssätt. Metoder som syftar till att stötta ungdomen i dennes inlärningsprocess. MI (motiverande samtal ingår). KBT ingår. Lärarna till hör vår fristående skola i Stockholm för elever i behov av särskilt stöd (gymnasie-och grundskola). Om ungdomen har en fungerande skolgång i annan skola stöttar vi självklart denna Utvecklingssamtal sker varje termin med elev och förälder. Även ungdomens samordnare kan delta. Skolan har tillgång till studievägledare som regelbundet har kontakt med eleverna. Lärarna har nära samarbete med behandlingshemmets personal. Förändring under året: En stor genomgripande förändring var att undervisningen flyttades från en lokal som låg 1 km bort från behandlingshemmet till Gårdshuset på samma gård som behandlingshemmet. Detta hade en märkbart stor skillnad på närvaron i skolan för eleverna som bodde på behandlingshemmet. En annan stor fördel var att samarbetet mellan skolsamordnare och lärare underlättades avsevärt Ny rektor har anställts. Arbete med att anpassa Magelungens skola till nya skolreformen, gymnasiereformen pågår fortfarande. Övrigt Alla ungdomar har eget rum. I boendet ingår hjälp och stöd i funktioner vad gäller städning, hygien, tvätt. Vid behov bistår personalen även ungdomarna vad gäller

13 tandläkarbesök, besök på ungdomsmottagning, vårdcentral. Ungdomarna har fria resor på Stockholms lokaltrafik. Ungdomarna har en viss summa klädpengar varje månad. Ungdomarna får veckopeng av behandlingshemmet, denna skall räcka till hygienartiklar samt nöjen. Behandlingshemmet kan bestå ekonomiskt till fritidsaktiviteter. På sommarlovet erbjuds ungdomarna att utföra vissa sysslor ett antal timmar per dag. I gengäld erbjuds de flitpeng. Ett sätt för enhetens ungdomar att tjäna lite pengar. Något som uppskattas då dessa ungdomar har svårt att få feriearbete. Ungdomarna lagar middag en kväll i veckan. Under kvällar och helger umgås personal och ungdomar. Här finns viss möjlighet att arbeta med områden hos ungdomarna som i viss mån faller utanför terapierna. Behandlingshemmet gör sommarresor med ungdomarna. Dessa resor innebär att gruppen delas upp i två mindre grupper. Resorna utgår från ungdomarnas önskemål och intressen. Två personal deltar på dessa resor. Varje termin startas upp genom s.k. uppstartsdagar eller att man gör något gemensamt, ungdomar och personal. Behandlingshemmet har helgstängt en helg i månaden. Verksamheten har under ett heldygnsansvar. Fast personal som känner ungdomarna väl har telefonjour och kan nås av föräldrar, ungdom eller annan i nätverket. Om ungdomen inte har en trygg plats att vara på så bemannar vi behandlingshemmet under denna helg. Det har hänt vid 3 tillfällen under perioden. Behandlingskonferens Enheten hade under året regelbunden behandlingskonferens på inskrivna ungdomar. Hela arbetsgruppen deltog i dessa konferenser. Syftet med behandlingskonferens var att uppnå målen i vårdplanen och genomförandeplanen för varje enskild ungdom. Intagningsförfarande och samuppdrag Intagningsarbete påbörjas när enhetens verksamhetschef tillsammans med uppdragsgivare kommit överrens om att enheten är en lämplig insats. Verksamhetschefen förankrar beslutet i personalgruppen. Intagningsarbetet börjar med att familjen får information om enheten och hur behandlingen kan se ut. Här ställer vi inga frågor till familjen. Syftet är att de ska skaffa sig tillräcklig information om oss för att ta beslut om de tror vi kan vara till nytta för dem. Därefter görs samuppdraget, detta är ett målformulerande möte där ungdom, föräldrar, socialförvaltning och andra för ungdomen viktiga personer deltar. Ofta är det familjeterapeuten som håller i detta möte. De intervjuar en i taget om hur de vill att det ska se ut för ungdomen och för sin egen del i relation till ungdomen då denne flyttar från behandlingshemmet. Här finns det utrymme för drömmar och visioner om framtiden. Detta ett sätt att skapa hopp om framtiden och är ett alliansskapande med både föräldrar och ungdom. Samuppdraget ligger till grund för den genomförandeplan upprättas utifrån socialförvaltningens vårdplan. När detta är gjort kan ungdomen flytta in.

14 Förändring under perioden: Arbetet med att ytterligare utveckla genomförandeplanen utifrån vårdplan och samuppdrag enligt BBiC:s modell pågick under året. Team Samtliga inskrivna ungdomar har ett behandlingsteam, bestående av skolsamordnare, familjeterapeut och psykoterapeut. Tanken är att teamet gemensamt skall lägga upp varje ärendes behandling. Teamet har det övergipande ansvaret får ungdomen i behandlingen Regelbunden teamkonferens sker en gång per månad på gemensam behandlingskonferens. Möjlighet till ytterligare teamträffar finns. Förändringar under perioden: Verksamhetschefen som har det yttersta behandlingsansvaret i enlighet med tillståndet har internt delegerat till biträdande verksamhetschef att ansvara för behandlingen av ungdomarna och leda teamen i deras arbete. Utvärderingsmöten Behandlingen utvärderas regelbundet tillsammans med ungdom, familj, uppdragsgivare. Vid behov förekommer även s.k. kollegiala möten där endast uppdragsgivare samt teamet kring ungdomen deltar. Dessa handlar då oftast om uppdraget, relationen mellan oss och socialtjänst. Det handla det om hur vi ska samarbeta för att ge ungdomen bästa möjliga stöd. Forskning Alla ungdomar och familjer tillfrågas om de vill ingå i en forskning vars syfte är att undersöka huruvida behandlingen är till någon nytta. Under perioden har X antal ungdomar och familjer deltagit i forskningen. Det har gjorts X inmätningar, x utmätningar och x uppföljningar. X av de uppföljningar som gjordes var av ungdomar som flyttat ut under föregående period. Enhetens forskningsansvarige deltog i gemensamma dagar för organisationens chefer och andra forskningsansvariga. Ledning Enhetens verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef deltog i regelbundna AUmöten samt chefsdagar som anordnades av VD och Vice VD. Enhetens verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef hade regelbundna möten tillsammans med HVB-områdets andra verksamhetschef. Dessa möten syftade till stöd avseende ledning, personalfrågor samt behandlingsfrågor, även budget och ekonomi ingick.

15 Journalsystem Enheten använder sig av ett digitalt journalsystem, Safe-Doc. Samarbete med uppdragsgivare Ett kontinuerligt sammarbete med sker med handläggare, chefer och HVB-samordnare över hela Sverige. Samarbetspartners BUP-kliniken Stockholm Vuxenpsykiatrin Maria Ungdom och beroendeenheter i Stockholm Socialtjänster runt om i landet Socialhögskolan i Stockholm Socialhögskolan Ersta Sköndal Andra enheter inom organisationen Andra behandlingshem Studiebesök Verksamheten har tagit emot 4 studiebesök under perioden. Marknadsföring Som ett led i att ständigt marknadsföra men även att vara behjälplig i olika situationer bidrog behandlingshemmet vid ett antal s.k. förutsättningslösa konsultationer, exempelvis vad gäller socialtjänst och BUP. Dessa förutsättningslösa konsultationer leder inte alltid till en eventuell placering men är en viktig del av behandlingshemmets arbete vad gäller att samarbeta samt att sprida kunskap om vår verksamhet och ur vi jobbar. Förbättringsområden från Fortsätta att utveckla och särskilja HVB som verksamhetsområde tillsammans med andra HVB-enheter inom organisationen. (pågående) Att genomförandeplaner skall finnas på alla inskrivna ungdomar (uppfyllt). Att BBiC:s riktlinjer för genomförandeplaner används vid utvärderingar (delvis uppfyllt) Fördjupa oss kunskaps- och metodmässigt vad gäller självskadande beteende (uppfyllt). Tydliggöra vilket gränsöverskridande beteende vi har möjlighet at arbeta med i huset (uppfyllt).

16 I journalhandlingar urskilja daganteckningar och journalanteckningar (uppfyllt). Återföra den kvalitativa forskningen till personalgruppen (pågående) Fortsätta Ungför-projektet. Förändrat till en basmodul för forskning som gäller alla enheter och ungdomar i organisationen. Förvalta och utveckla SEFT (pågående) I högre utsträckning anpassa teamkonferenser till genomförandeplanen (pågående) Utarbeta fler manualer för att tydliggöra arbetet på institutionen (pågående) Öka kunskapen och medvetenheten i hur vi kan bemöta ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter (pågående) Förbättringsområden för läsåret Att genomgripande arbeta för en bättre sömnhygien tillsammans med ungdomarna. Att se över medicinhanteringen så att den blir anpassad till nya lagar och föreskrifter. Att se över informationsvägarna till extrapersonal. Undersöka behovet av om vi ska utöka innehållet i strukturen för ungdomarna. Att i större utsträckning använda sig av teman i daganteckningarna för att upptäcka processer som kan användas i GFP. Uppgradera journalsystemet. Att göra en Förbättringssnurra på upprättandet och genomförandet av GFP. Se till att den görs i tid och att underskrifter hämtas in samt att tid för ny utvärdering förs in. Etablera ett samarbete med det nystartade Magelungen Bo. Att revidera ledningssystemet och upprätta förbättringssnurror som beskriver processerna. Att se över hur vi ska administrera träningslägenheterna. Implementera Mentalisering Baserad Terapi. Använda forskningen mer kliniskt. Att fortsätta utveckla relationen och rollfördelningen verksamhetschef och biträdande verksamhetschef