Estetiska Riktlinjer. Nötholmen Etapp 1

Transkript

1 Estetiska Riktlinjer Nötholmen Etapp 1 Strömstad Januari 2009

2 Estetiska riktlinjer Nötholmen Etapp 1 Upprättat på uppdrag av Kebalvikens Samfällighetsförening. Inledning Nötholmen etapp 1 färdigställdes slutligen under år Under den tid som gått har området börjat genomgå de typiska förändringar som sker då ett område tas i bruk. Enskilda husägare anpassar sin byggnad till de personliga behov man har i familjen. Oftast innebär det mindre kompletteringar som utförs av ägaren själv eller av tillfälligt anlitad arbetskraft. Detta är en oundviklig process och allt oftast innebär det en positiv förändring mot större personlig karaktär och levande miljö. Kebalvikens Samfällighetsförening har därför tagit fram detta dokument, som skall tjäna som en styrning då förändringar planeras. Här behandlas de enklaste elementen i bebyggelsen, medan för större projekt rekommenderas att en arkitekt anlitas för att bevaka dessa frågor. Målsättning Att dessa estetiska riktlinjer tas fram har en särskild bakgrund och målsättning. Områdets helhet med sin sammanhållna arkitektur representerar stort upplevelsemässigt värde. Mer pragmatiskt återspeglas även detta i fastigheternas ekonomiska värde. Det finns alltså flera goda skäl att bevaka på vilket sätt dessa tillgångar underhålls och förändras, i avsikt att vidmakthålla den positiva karaktär området har. Det händer, att förändringar genomförs, utan att tillräcklig hänsyn tas till den existerande arkitekturen. Resultatet blir då att detta står fram som ett störande element i helheten, även om åtgärden fyller ägarens önskemål. Exempel finns på mindre lyckade tillägg och eftersatt underhåll. Vikten av att framtida förändringar sker med helheten som riktlinje, är det starka motivet bakom att dessa riktlinjer tagits fram. Avvikelser Det är samfällighetsföreningens avsikt att aktivt agera mot åtgärder som strider mot områdets givna karaktär och helhet. Denna inställning delges även Strömstads kommun som ett stöd vid tillsyn och bedömning av lovansökningar. Avvikelser som genomförs utan stöd i befintlig arkitektur kan komma att följas upp med föreläggande om rättelse. Arkitektur Områdets arkitektur kan bäst beskrivas som en pastisch. Den är inte typisk för den tid då området byggdes, utan hämtar element från olika historiska förebilder. Dessa historiska förebilder är inte bundna till plats eller tid, men det ger områdets huvudsakliga karaktär är hämtat från det tidiga 1900 talets trähusbebyggelse i Bohuslän. Sedan dess har byggteknik och byggkomponenter utvecklats lavinartat och det är näst intill oundvikligt att även den mest ambitiösa pastisch får inslag av moderna innovationer, som till exempel tryckimpregnerat virke, treglasfönster och modern lackerad plåt. Kanske kan man i framtiden kalla denna blandning en egen arkitektur, eftersom den är relativt dominerade i skärgårdsmiljön. Vad sägs om Tjugohundraskiftets skärgårdsromantik? Området har en tydligt egen karaktär inte bara i arkitektur, utan lika mycket i den detaljplan, som gett täta, oregelbundna miljöer med inbördes nivåskillnader som följer den ursprungliga terrängen.

3 Byggelement Här nedan behandlas vissa byggelement som förekommer i de mindre förändringar som sker. Varje element förklaras, och en rekommendation följer som behandlar hur det/den kan användas. Panel yttervägg Den panel som nästan uteslutande används i området kallas lockläktpanel. Det är en stående panel som spikas på en bakomliggande horisontell läkt som ger en distans mot den skiva som ligger ytterst i den isolerade väggkonstruktionen. Distansen är viktig eftersom den säkrar att panelen är luftat vilket innebär att den kan torka ut under den varma årstiden och röta inte uppkommer. Lika viktigt är att panelen avslutas med distans till mark på minst 100 mm så att ändträet inte kan suga vatten. Panelen består av en stående bottenbräda på x mm. Bredare dimensioner bör undvikas då virket kupar sig då det torkar ut. Bottenbrädan monteras med springor på ungefär 10 mm. Dessa springor täcks sedan med en stående läkt x 45 mm. I detta fall används den hyvlade läkt som kallas för Bohusläkt med ett tvärsnitt som påminner om den grekiska bokstaven Omega, med en halvrund yta synlig. Ovanstående paneltyp nyttjas vid alla nya väggkonstruktioner. Skärmväggar kan utgöra ett undantag. Se nedan. Läs även om ytbehandling och färgsättning. Locklistpanel Avstånd till mark är viktigt

4 Skärmvägg Skärmväggar har ingen egentlig föregångare historiskt. På detta projekt har man övervägande valt att utföra dem som yttervägg. Se text panel yttervägg ovan. Då byggs dessa upp med en regelstomme, till exempel 45 x cc 600 mm stående reglar, som därefter kläs med liggande luftningsläkt och lockläktpanel på bägge sidor. Panelens överkant täcks av med en profilerad bräda som råder över panelen på bägge sidor. Viktigt är att panelen avslutas med minst 100 mm mot mark. Om man önskar en helt tät anslutning mot mark kan detta uppnås genom att man skruvar en varmförzinkad eller rostfri plåt direkt mot reglarna som går ner i mark eller är vikt ut mot markmaterial eller trall. Skärmvägg Alternativ 1 Nackdelen med denna väggkonstruktion är att den kan bli ganska klumpig och att när den blir utsatt för regnväder inte är fullgott luftad för att målningsbehandling skall hålla någon längre tid. Ett alternativ till denna konstruktion förekommer och är i viss mening tekniskt bättre. Där monteras en slät panelbräda 22 x mm stående på en liggande regelstomme 45 x cc 600. Panelen monteras med 100 mm springa växelvis så att det eftersökta insynsskyddet erhålls. Panelens överkant täcks av med en profilerad bräda som råder över panelen på bägge sidor. Fördelen med denna konstruktion är att den är bättre luftad och därmed hållbar samt att den blir lättare i karaktären. Skärmvägg Alternativ 2

5 Ett återkommande problem med skärmväggar är att uppnå stabilitet på den del som sticker längst ut från ytterväggen. Ofta förkommer att man monterar en sträva i trä i efterhand. Detta blir inte bara fult utan utgör även en snubbelrisk. Lösningen på detta är att den yttersta stående regeln ställs i ett beslag av stål som är så utformat att de tar upp sidokrafter. Ett sådant beslag skall vara varmförzinkat eller rostfritt och byggs in i väggkonstruktionen. Ett annat alternativ är att bygga samman skärmväggen med ett staket i ytterkant som kan ge stabilitet. Skärmväggar i olika utföranden Staket Staket förekommer i ett enkel t utförande med små variationer. Höjden varierar mellan cm upp till 110 cm vid stora höjdskillnader, som till exempel balkongräcken. Som regel är de utförda med en rak spjäla x 70 monterad med ungefär 5 cm springa på en stomme av 45 x mm. På gjutna konstruktion är staket infästa i en stomme av stål. Staket är alltid målade vita eller kulör som följer husets färgsättning.

6 Konsoler och stolpar Konsol är en bärande konstruktion som kragar ut från ytterväggen för att bära till exempel ett skärmtak eller en balkong. En stolpe är en bärande konstruktion som från en grundläggning i mark vertikalt bär tak eller annan last. Bägge dessa har ursprungligen utförts i limträ L 115 x 115 mm av utomhuskvalitet. För att sammanfoga olika delar skärs dessa in i jack i varandra och skruvas ihop med fransk träskruv. För det vackraste utseendet försänks huvudet på skruven in i träytan och detta täcks med en träplugg. Konsol i omålat utförande. Målad konsol Konsoler är naturligtvis viktigt att dessa fästs i befintliga träreglar i ytterväggen eftersom bara panelbrädan inte kan bära några större laster. Bästa sättet att utröna hur en konsol skall utföras är att titta på de befintliga som finns i området. Limträ har en skyddslack från fabrik med skall alltid täckmålas.

7 Stolpar skall alltid monteras mot fundament med distans på så sätt att änden inte kan suga vatten. Mellanrummet kan täckas med fotlister, men dessa kommer att ha begränsad hållbarhet eftersom de är utsatta för fukt. Det prydligaste lösningen på stolpe är limträ L 115 x 115 där den burna konstruktionen fälls in i toppen. Ett alternativ till limträ kan vara att med spik/skruv sammanfoga tre st 45 x till en enhet med liknande dimension. Konstruktivt är detta lättare och håller minst lika bra, men de springor som då finns mellan de sammanfogade delarna kan aldrig döljas. Försök till spackling är dömt att misslyckas. Även med detta alternativ är distans mot ändträ och målning viktigt.

8 Balkonger och balkongräcken Balkonger är ursprungligen byggda i till största delen tryckimpregnerat virke. Detta gjordes med tanke på hållbarheten. Tryckimpregnerat virke låter sig inte målas under de första åren. Färgskiktet flagnar fort av på grund av de oljor som är intryckta i träet. Se mera under målning. Bärningen av balkonger utgörs av konsoler eller stolpar och räckena är utförda lika staket i området. Läs mer under dessa rubriker. Skärmtak Skärmtak utförs som regel med samma detaljer och dimensioner som yttertaket på byggnaden.

9 Spaljé Spaljéer för klättrande växter förekommer i en mängd varianter. Det som är prydligast är nog enkelt korslagda läkt eller lister monterade med en distans mot väggen bakom. Dessa är svåra att underhålla när växter vuxit upp och av det skälet kan tryckimpregnerat vara ett bra val. Målning Nästan allt trä inom området är behandlat med alkydoljefärg. För ytbehandling av nytt trä rekommenderas en grundbehandling och därefter minst två strykningar. Olika färgfabrikanter har olika behandlingsscheman och dessa bör följas. Vid ommålning är underarbetet, skrapning, tvättning mm avgörande för slutresultatet och hållbarheten. Använd aldrig högtryckstvätt på träkonstruktioner. Trädäck som är tryckimpregnerade och ägaren vill behålla detta utseende behandlas detta med träolja, helst varje år på våren. Tryckimpregnerade konstruktioner som står i närkontakt med vatten kan aldrig målas. Räcken till balkonger och verandor skall täckmålas enligt byggnadens färgmix senast två år efter montering. Vid om eller nymålning skall färgsättningsplanen följas. Observera att byte av fasadkulör är en lovpliktig åtgärd.

10 Färgsättning För området gäller en särskild färgsättningsplan. Färgsättningen är sedan beskriven för varje byggnad som en Färgmix. Färgsättningsplan littererad med olika Färgmix. Färgsättningsplanen är godkänd av Strömstads kommun som en del av detaljplanen för området och skall följas. Det är viktigt att de förändringar som görs på hus med flera lägenheter görs samfällt för hela byggnaden istället för en lägenhet i taget. Där bör man alltså komma överens med sin granne om de åtgärder som planeras.

11 Färgmix 1 S 4010 Y90R Fönster och dörrfoder S 2000 N Vindskivor S 2000 N Takfot, taksprång S 2000 N Färgmix 2 S 4000 N Fönster och dörrfoder S 2000 N Vindskivor S 2000 N Takfot, taksprång S 2000 N Färgmix 3 S 4005 Y80R Fönster och dörrfoder S 2000 N Vindskivor S 2000 N Takfot, taksprång S 2000 N Färgmix 4 S 4010 R90B Fönster och dörrfoder S 2000 N Vindskivor S 2000 N Takfot, taksprång S 2000 N Färgmix 5 Fönster och dörrfoder Vindskivor Takfot, taksprång Färgmix 6 Fönster och dörrfoder Vindskivor Takfot, taksprång FALURÖD FALURÖD VITA VITA S 1010 Y10R S 2005 Y20R S 2005 Y20R S 2005 Y20R Färgmix 7 S 2005 Y20R Fönster och dörrfoder S 1502 Y Vindskivor S 1502 Y Takfot, taksprång S 1502 Y Färgmix 8 S 2020 Y Fönster och dörrfoder S 1010 Y10R Vindskivor S 1010 Y10R Takfot, taksprång S 1010 Y10R Färgmix 9 S 1010 Y10R Sockelvåning S 2005 Y20R Fönster och dörrfoder S 0500 N Vindskivor S 0500 N Takfot, taksprång S 0500 N Färgmix 10 S 1502 Y Sockelvåning S 3502 Y Fönster och dörrfoder S 0500 N Vindskivor S 0500 N Takfot, taksprång S 0500 N

12 Färgmix 11 S 1002 Y Sockelvåning S 2502 Y Fönster och dörrfoder S 2502 Y Vindskivor S 2502 Y Takfot, taksprång S 2502 Y Råd för planerade förändringar Sök bygglov för lovpliktiga åtgärder Sök förebilder i den existerande byggda miljön eller i detta dokument Välj material och detaljer efter förebilder i den existerande byggda miljön eller i detta dokument Följ färgsättningsplanen. Samråd med grannar, Samfällighetsföreningen eller Strömstads kommun. Sök skriftligt godkännande. Vid större förändringar, anlita en arkitekt. Råd för underhåll Planera underhåll med perioder för rensning, tvättning, oljning och målning Samordna åtgärder med grannar i samma byggnad. Följ färgsättningsplanen. Täckmåla tryckimpregnerat virke efter 2 år. Vid tvekan, samråd med grannar, Samfällighetsföreningen eller Strömstads kommun.