Stimulansmedel till insatser inom psykisk hälsa området

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0617/18 Handläggare Andreas Ericson, Telefon: E-post: Stimulansmedel till insatser inom psykisk hälsa området Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att inom staden samordna och leda de aktiviteter som finansieras av de statliga stimulansmedlen inom området psykisk hälsa samt att vara kommunens företrädare i samverkansfrågor med Västra Götalandsregionen och relaterade frågor. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att svara för redovisning och fördelning av till staden inkomna statliga stimulansmedel inom området psykisk hälsa under de förutsättningar som lämnas av staten. 3. Stadsledningskontoret får i uppdrag att redovisa de uppgifter som efterfrågas från staten för att medverka i utvecklingsarbetet och få del av ytterligare medel Sammanfattning Göteborgs Stad har genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om psykisk hälsa för år 2018 tilldelats kr i statliga stimulansmedel för fortsatt analysarbete och arbete utifrån lokala och regionala handlingsplaner. Stimulansmedlen är en fortsättning av det långsiktiga arbete som stimulerats av medel från staten. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att fortsatt uppdra åt stadsledningskontoret att samordna och leda arbetet med psykisk hälsa utifrån erhållna stimulansmedel. Ekonomiska konsekvenser Göteborgs Stad har tilldelats kr för arbetet med psykisk hälsa under För att behålla stimulansmedlen ska staden senast den 31 oktober 2018 inkomma med en redogörelse för aktuell analys, målsättning och handlingsplan samt en redovisning av hur resurser som erhållits har använts. Barnperspektivet Inom ramen för den statliga satsningen är barn och unga en särskilt prioriterad målgrupp. I handlingsplanen för psykisk hälsa som kommunfullmäktige beslutade om i 39 den framgår särskilt fokusområden och mål för barn och unga. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (4)

2 Mångfaldsperspektivet I framtagande av planen har Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg (NSPHiG) deltagit, och dialog har förts med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQ-communityt och nationella minoriteter. Jämställdhetsperspektivet Handlingsplanen utgår från ett tydligt jämställdhetsperspektiv, med utgångspunkten att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Omvärldsperspektivet är beaktat då detta är en nationell långsiktig satsning. Arbetet utgår från att det ska ske gemensamma satsningar tillsammans med sjukvården för att stärka arbetet med psykisk hälsa. Samordning av arbete sker genom SKL och ett brett arbete med övriga kommuner i Länet sker kontinuerligt. Göteborg stad ingår även i ett storstadsnätverk tillsammans med Stockholm och Malmö för erfarenhets- och kompetensutbyte. Bilagor 1. Överenskommelse mellan staten och SKL om Psykisk hälsa 2. Handlingsplan för psykisk hälsa Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (4)

3 Ärendet Göteborgs Stad erhåller statliga stimulansmedel för området psykisk hälsa för det fortsatta analysarbetet och arbete med regionala och lokala handlingsplaner. Stadsledningskontoret har haft uppdraget från kommunstyrelsen att samordna och leda detta arbete sedan Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen fortsatt uppdrar åt stadsledningskontoret att samordna och leda arbetet Beskrivning av ärendet Statens stimulansmedel på området psykisk hälsa Staten fokuserade fram till 2015 sina satsningar med stimulansmedel för psykisk hälsa på barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerade psykiatriska problem. Sedan 2016 omfattar statens satsningar alla åldrar och tillstånd för att förbättra kvalitet, tillgänglighet och utveckling av insatser för psykisk hälsa. Staten och SKL har ingått överenskommelser om långsiktigt stöd och utvecklingsarbete tillsammans med kommuner och landsting. För nationell samordning och styrning av de satsningarna ansvarar SKL. Inför 2018 gör staten bedömningen att det finns ett behov av att vidga satsningarna inom psykiatri och psykisk hälsa. Överenskommelsen för 2018 omfattar totalt Mkr vilket är en ökning med 529 Mkr. Regeringen avser att ytterligare stärka arbetet med 1 miljard per år för 2019 och Medlen fördelas enigt följande: 350 Mkr kronor fördelas till landstingen/regionerna och 350 Mkr till kommunerna för fortsatt analysarbete och arbete med lokala och regionala handlingsplaner. 220 Mkr tillförs landstingen för en ändamålsenlig och effektiv primärvård för att bättre möta den omfattande psykiska ohälsan hos både barn och ungdomar samt vuxna. 250 Mkr tillförs landstingen för insatser för ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling av barn och unga. 24 Mkr tilldelas landstingen för att stimulera länsgemensamt arbete för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting. 40 Mkr tillförs landstingen för insatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända samt för att stärka arbetet med psykiatrisk traumavård. 130 Mkr tillförs kommuner och landsting för att användas till fortsatt satsning på ungdomsmottagningar. 50 Mkr avsätts till SKL för fortsatt utvecklingsstödjande arbete och administration samt för att fortsätta stödja utvecklingen av strukturen för kunskapsspridning och kunskapsutveckling. Samverkan på regional nivå Grundläggande förutsättningar för arbete med psykisk hälsa är samverkan mellan de olika huvudmännen. För samverkan på övergripande strategisk nivå mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen finns sedan 2012 en struktur för ledning i samverkan. Sedan 2017 benämns denna samverkan Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (4)

4 Uppdraget för VVG är att identifiera gemensamma behov, utgöra stöd för kunskapsutveckling, stödja samordning och skapa förutsättningar för länets utveckling inom välfärdsområdet. Sedan hösten 2016 finns en särskild styrgrupp för Handlingsplanen för Psykisk hälsa. I styrgruppen finns representanter från de fem vårdsamverkansområdena från specialistpsykiatrin, primärvården och kommun. I denna styrgrupp representeras Göteborgs Stad genom stadsledningskontoret. Delregional samverkan Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet utgör arenan där gemensamma satsningar ska genomföras. Temagrupperna Barn och Unga och temagrupp Psykiatri har varit plattformarna för den delregionala samverkan. Samordning av statliga stimulansmedel för området psykisk hälsa i Göteborgs stad Stadsledningskontoret samordnar och leder arbetet med psykisk hälsa på uppdrag av Kommunstyrelsen sedan För samordning och ledning finns en strategisk styrgrupp som består av representanter från stadens stadsdelar samt brukarorganisationen Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Stadsledningskontoret är sammankallande för styrgruppen som leds av en ordförande sektorchef från staden. Det operativa arbetet är strukturerat genom två operativa styrgrupper, en för barn och unga och en för vuxna. Sammankallande för dessa operativa grupper är stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret representerar idag Göteborgs Stad i samverkan för Psykisk hälsa.. För 2018 har Göteborgs Stad rekvirerat kr för fortsatt arbete utifrån lokala och regionala handlingsplaner. Arbete med att identifiera gemensamma mål och aktiviteter utifrån de strategiska fokusområdena pågår. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret föreslås få fortsatt uppdrag att samordna och leda aktiviteterna inom staden och att vara kommunens företrädare i samverkansfrågor. Stadsledningskontoret är fortsatt sammankallande och ansvarar för hantering av stadsbidragen. Andreas Ericson Planeringsledare Louise Odengard Tf avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (4)

5 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 21/2017 Vårt ärendenr: 17/ Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykisk hälsa Ärendenr: 17/05974 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 21 december 2017 beslutat att för sin del godkänna överenskommelsen med staten om psykisk hälsa, samt att i en skrivelse informera landsting och regioner om överenskommelsen. Bakgrund Överenskommelsen för 2018 bygger på tidigare års överenskommelser. Den är en fortsättning av det långsiktiga arbete som stimulerats av medel från Staten och där SKL bidragit med utvecklingsstöd till kommuner och landsting/regioner. Det krävs ett långsiktigt arbete för att förändra området psykisk hälsa. Staten och SKL är överens om att det behövs en utveckling som omfattar såväl främjande av psykisk hälsa, förebyggande och tidiga insatser som behandling, stöd och rehabilitering för personer med allvarliga psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar. Den ekonomiska omfattningen och fördelning av stimulansmedel Överenskommelsen för 2018 omfattar totalt Mkr för att stimulera utvecklingen, vilket är en ökning med 529 Mkr jämfört med Mkr fördelas till kommuner och landsting/regioner för att möjliggöra, enskilt eller i samverkan, fortsatt långsiktig hållbart utvecklingsarbete inom området. 350 Mkr kronor fördelas till landstingen/regionerna och 350 Mkr till kommunerna för fortsatt analysarbete och arbete med lokala och regionala handlingsplaner. 220 Mkr tillförs landstingen för en ändamålsenlig och effektiv primärvård för att bättre möta den omfattande psykiska ohälsan hos både barn och ungdomar samt vuxna. 250 Mkr tillförs landstingen för insatser för ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling av barn och unga. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

6 Vårt dnr 17/ Mkr tilldelas landstingen för att stimulera länsgemensamt arbete för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting. 40 Mkr tillförs landstingen för insatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända samt för att stärka arbetet med psykiatrisk traumavård. 130 Mkr tillförs kommuner och landsting för att användas till fortsatt satsning på ungdomsmottagningar. 50 Mkr avsätts till SKL för fortsatt utvecklingsstödjande arbete och administration samt för att fortsätta stödja utvecklingen av strukturen för kunskapsspridning och kunskapsutveckling. Stimulansmedlen till kommuner och landsting fördelas av SKL mot faktura utifrån en fördelningsnyckel, baserad på befolkningsunderlaget den 1 november Medlen utbetalas till huvudmännen under första kvartalet Villkor för att behålla stimulansmedlen Senast den 31 oktober 2018 ska kommuner och landsting inkomma med en redogörelse för aktuell analys, målsättning och handlingsplan samt en redovisning av hur de resurser som erhållits har använts. Överenskommelsen redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

7 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde Insatser inom psykisk hälsa- området 2018 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting xxxx xxxx

8 2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Målet med överenskommelsen inom psykisk hälsa-området Primärvård Kommunal hälso- och sjukvård Barn och ungas psykiska hälsa Brukarsamverkan Asylsökande och nyanlända Utvecklingsarbete för att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa Fördelning av medel Landsting och kommuners redovisning av insatser Syftet med handlingsplan och analyser Innehåll i landstings och kommuners handlingsplaner och analyser Redovisning av stimulansmedel riktade till att stärka ungdomsmottagningarnas arbete Redovisning av medlen för att stimulera brukarsamverkan Styrning och samordning Utvecklingsarbete och administration på SKL Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling Ekonomisk omfattning Beräkningsmodell Finansiering Uppföljning Redovisning av ekonomiska medel och återbetalning Godkännande av överenskommelsen Bilaga

9 3 1. Inledning Svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst håller hög kvalitet. Samtidigt står den svenska hälso- och sjukvården och socialtjänsten inför en rad utmaningar. Demografin förändras när medellivslängden och antalet personer som lever längre med kroniska sjukdomar ökar. Uppföljning av hälso- och sjukvårdens resultat pekar förutom på goda medicinska resultat på brister avseende kontinuitet och tillgänglighet samt på obefogade skillnader mellan grupper både avseende hälsoutfall och vård. Det finns även utmaningar på komptensförsörjningsområdet. Vidare finns det i dag en medvetenhet om att hälso- och sjukvårdens och socialtjänsten resurser är begränsade och att en omställning till en effektivare vård och omsorg är nödvändig för framtiden. För att mer effektivt kunna möta hälso- och sjukvårdens utmaningar har regeringen tillsatt en särskild utredare som utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) ska stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Landsting och kommuner har redan i varierande utsträckning påbörjat en sådan omställning. Den syftar till att öka vårdkvaliteten och tillgängligheten för att i större utsträckning möta patienternas behov. Parallellt med omställningen mot en god och nära vård, koncentreras den högspecialiserade vården i ökad utsträckning i syfte att ytterligare öka kvaliteten. I detta arbete behöver samtliga berörda aktörer inkluderas. Det innefattar landsting så väl som kommuner, verksamheter i egen regi samt offentligt finansierade verksamheter i privat regi. Omställningen utgår från en gemensam målbild och kommer att behöva genomföras gradvis och med utgångspunkt i lokala förutsättningar. Arbetet kommer att behöva bedrivas under en längre tid för att uppnå en långsiktigt hållbar förändring. Förutsättningar för överenskommelser Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan, användas inom områden där regeringen och SKL gemensamt identifierat ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring i verksamheterna. Genom överenskommelser kan insatser ske samordnat på nationell, regional och lokal nivå. En utgångspunkt vid överenskommelser är ett tillitsbaserat förhållningssätt som bl.a. syftar till att ge mer långsiktiga planeringsförutsättningar. För de kommande åren handlar det gemensamma utvecklingsarbetet främst om omställningen mot en nära vård, vilket inkluderar att åstadkomma ökad tillgänglighet och bättre samordning, förbättrad kompetensförsörjning, ökad digitalisering samt ökat fokus på att verksamheten ska styras utifrån kunskap och beprövad erfarenhet.

10 4 Överenskommelserna mellan staten och SKL utgår från ett tydligt jämställdhetsperspektiv, med utgångspunkten att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Brister avseende jämställdhet ska följas upp. Överenskommelserna omfattar vård och omsorg som är offentligt finansierad, oavsett vem som utför vården. Det betyder att såväl landsting, kommun, som privata aktörer som bedriver hälso- och sjukvård och socialtjänst som finansieras av landstingen samt kommuner kan komma att omfattas. Överenskommelser för 2018 Överenskommelserna fokuserar på att förbättra kvaliteten, tillgängligheten samt stärka kompetensförsörjningen och bemanningen, främst inom primärvården, förlossningsvården, cancervården och psykiatrin. Överenskommelserna ger också möjlighet för verksamhetsutveckling och utvecklingen av kunskapsstyrning när det gäller, barnhälsovård samt inte minst genom en fortsatt satsning på nationella kvalitetsregister. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens ledare och medarbetare är dess viktigaste resurser och en förutsättning för en effektiv vård och omsorg av hög kvalitet. Överenskommelserna stödjer hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens utveckling och en strategisk och långsiktig kompetensförsörjning. Verksamhetsutveckling förutsätter ett kontinuerligt arbete med implementering av bästa tillgängliga kunskap. Arbetet med en samlad styrning med kunskap fortsätter att utvecklas. I arbetet med att genomföra överenskommelsernas olika delar bör relevanta nationella och sjukvårdsregionala programområden och samverkansgrupper inom ramen för landsting/regioners gemensamma system för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård involveras. Även myndigheter på området bör involveras där det är relevant. Värdet av forskning och innovation ska beaktas inom de verksamheter som ingår i överenskommelserna. Överenskommelserna ska bidra till att stärka preventiva och sjukdomsförebyggande insatser. Tidig upptäckt av sjukdomar ökar sannolikheten för en framgångsrik behandling och effektiv prevention kan innebära stora besparingar för individen, för hälso- och sjukvården och för samhället. Överenskommelserna kan bidra till att digitalisering kan användas som ett verktyg för verksamhetsutveckling. Det handlar om allt från medarbetarnas tillgång, till rätt information i möten med patienter och brukare till hantering av data för uppföljning av medicinska resultat och jämförelser av verksamheternas resultat. För patienter och brukare handlar det om att få stöd för ökad delaktighet samt att få inflytande och kontroll över frågor och beslut som rör hälsan och den sociala livssituationen. Vidare ger digitaliseringen möjligheter att skapa verktyg som kan bidra till nya och innovativa

11 5 arbetssätt, utveckla verksamhetsprocesserna samt öka möjligheterna för forskning. 2. Bakgrund Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året enligt OECD. Extra samhällsinsatser för att förbättra levnadsvillkor och vård för personer med allvarliga psykiska sjukdomar har pågått de senaste 20 åren. Vård och omhändertagande i landsting och kommuner har förändrats i positiv riktning och fler än någonsin får hjälp av socialtjänst och sjukvård. Samtidigt har efterfrågan på insatser ökat kraftigt och den psykiska ohälsan i samhället ökat. Hälso- och sjukvården har en central roll i arbetet med att främja hälsa och förebygga sjukdomar. Regeringen anser att det förebyggande arbetet behöver stärkas och bidrar till detta bl.a. inom ramen för arbetet med psykisk hälsa och kroniska sjukdomar. Målet med regeringens politik inom psykisk hälsa-området är att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa, förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa och samtidigt förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande behov av insatser. Under de senaste åren har sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökat liksom den rapporterade psykiska ohälsan. Problemen är störst bland kvinnor. I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 45 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan. Regeringen har beslutat om ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Programmet innehåller åtgärder inom sju områden som behöver utvecklas för att öka hälsan, bryta den negativa utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron. I åtgärdsprogrammet tydliggörs att hälso- och sjukvården är en av flera nyckelaktörer och att primärvårdens verksamhet i högre grad behöver anpassas för personer med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta. De insatser som ingår i överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess är viktiga delar i detta arbete. Mellan 2012 och 2016 har ca kronor per år avsatts för en överenskommelse mellan staten och SKL inom området psykisk ohälsa/hälsa där merparten fördelats direkt till kommuner och landsting. Fram till 2015 fokuserades främst mot två prioriterade målgrupper: barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerade psykiatriska problem men sedan 2016 omfattas alla åldrar och tillstånd. SKL har inom ramen för de årliga överenskommelserna bedrivit ett utvecklingsarbete och utgjort ett stöd till kommuner och landsting. Utvecklingsarbetet har bidragit med verktyg och strategier för skola, social-

12 6 tjänst samt hälso- och sjukvård och spänner från tidiga insatser till högspecialiserad vård. Utvecklingsarbetet liksom de analyser och uppföljningar som gjorts inom ramen för detta har synliggjort viktiga utmaningar för huvudmännen i det fortsatta arbetet. Regeringen gör bedömningen att det finns ett stort behov av att vidga satsningen inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringen förstärker, efter budgetöverenskommelse med Vänsterpartiet, arbetet med psykisk hälsa med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och Satsningen görs i syfte att förstärka första linjens vård samt den specialiserade psykiatrin för barn och vuxna. Efter budgetöverenskommelse med Vänsterpartiet tillfördes i vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Regeringen har aviserat att denna satsning ska fortsätta under Med tanke på att många asylsökande och nyanlända är barn avsätter regeringen dessutom 50 miljoner kronor från och med 2018 för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. Totalt förstärks satsningen med 650 miljoner kronor Sedan tidigare har regeringen, efter en budgetöverenskommelse med Vänsterpartiet, en satsning på 150 miljoner kronor årligen för att stimulera och rusta nya initiativ för barn och unga med psykisk ohälsa samt 130 miljoner kronor årligen mellan för att stärka ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Regeringen har beslutat om en strategi för statens insatser inom området psykisk hälsa Strategin utgår från fem fokusområden som har identifierats som de mest angelägna för att stärka den psykiska hälsan, motverka psykisk ohälsa och förebygga suicid. De fem fokusområdena framgår av bilaga Målet med överenskommelsen inom psykisk hälsa-området 2018 Överenskommelsen 2018 bygger på tidigare överenskommelser och är en fortsättning av det långsiktiga arbete som stimulerats av Staten och där SKL bidragit med utvecklingsstöd till kommuner och landsting. Staten och SKL har en gemensam målsättning om psykisk hälsa för alla och att arbetet ska utformas med hänsyn tagen till regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det krävs ett långsiktigt arbete för att förändra området psykisk hälsa. Staten och SKL är överens om att det behövs en utveckling som omfattar såväl

13 7 främjande av psykisk hälsa, förebyggande och tidiga insatser som behandling, stöd och rehabilitering för personer med allvarliga psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar. Befolkningens behov, samhällets förutsättningar och utvecklingen av verksamheter och insatser ser olika ut i olika delar av landet. Årets överenskommelser är därför utformade på samma sätt som tidigare och utgår ifrån att kommuner och landsting/regioner tidigare gjort egna analyser och handlingsplaner som stöd för ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Psykisk ohälsa är i dag ett omfattande folkhälsoproblem. Det finns en mängd olika förklaringar som kan härledas till såväl samhällsutveckling, arbetsmiljö, krav och möjligheter i samhället som människors levnadsvanor. Kvalitén på innehållet i den psykiatriska heldygnsvården för alla åldrar behöver utvecklas och utformas så att den motsvarar behoven lika bra för män som för kvinnor och att den kan anpassas efter särskilda behov hos utsatta grupper. Arbetet med att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder ska fortgå och vården och omsorgen ska genom ett proaktivt arbetssätt förebygga situationer där tvång måste tillgripas. Andra utmaningar är brister i tillgängligheten till psykiatrisk vård och att evidensbaserade behandlingsmetoder inte används i tillräcklig utsträckning eller jämlikt över landet. Uteblivna eller fördröjda insatser för psykiatriska tillstånd kan leda till förlängt lidande, funktionsförluster, arbetsoförmåga och som yttersta konsekvens leda till självmord. Målgrupper som särskilt behöver uppmärksammas är t.ex. unga med LSSinsatser där förekomsten av depression, ångest och ADHD är uppemot 10 gånger vanligare för barn med intellektuell funktionsnedsättning än hos övriga i samma åldersgrupp. Personer med samsjuklighet, exempelvis personer med missbruk och beroende i kombination med annan psykiatrisk diagnos är också en målgrupp som behövs uppmärksammas särskilt. Omkring procent av de personer som är aktuella i vården för behandling för sin psykiska ohälsa har också ett missbruk eller beroende. Bland de barn och unga som rapporterar psykisk ohälsa är de som också rapporterar tidigare utsatthet för våld överrepresenterade. Det är av stor betydelse att det i kommunerna och landstingen finns beredskap att tillgodose dessa personers behov. Tidiga och effektiva behandlingsinsatser, individanpassat stöd, rehabilitering och stöd för återhämtning sparar både lindande och pengar för individer och samhälle. Vid komplex problematik behövs samtidiga och samordnade insatser från flera huvudmän och i vissa fall integrerade verksamheter för att kunna möta personens behov. Samverkan inom och mellan olika verksamheter och huvudmän är

14 8 en fortsatt stor utmaning. Cirka 1500 människor dör varje år på grund av att de tar sitt liv. För att minska risken för självmord räcker inte bra vårdinsatser utan det behövs även ett brett suicidpreventivt arbete som omfattar hela befolkningen. Män är överrepresenterade bland de som tar sitt liv medan det är kvinnor som dominerar statistiken kring självmordsförsök. Det finns en mängd könsskillnader inom området psykisk ohälsa men också tydliga skillnader kopplade till socioekonomiska faktorer och utbildningsbakgrund. Det finns också en tydligt ökad risk för psykisk ohälsa bland personer som lever i utsatta situationer och kraftigt ökad förekomst av psykiska sjukdomar och självmord bland minoritetsgrupper, asylsökande och nyanlända, HBTQ personer m.fl. Jämställdhetsperspektiv är väsentligt i detta arbete. Som exempel har överenskommelsen om män och jämställdhet under 2017 bidragit till att lyfta frågor om manlighetsnormer inom pågående satsningar på elevhälsa och suicidprevention samt utveckla och sprida material om pojkars och mäns psykiska hälsa kopplat till sexualitet, relationer och ojämställdhet. 3.1 Primärvård Även om många drabbas av psykisk ohälsa så är inte alla i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Primärvården ska vara ingången för all typ av ohälsa för såväl barn som vuxna och äldre. Det är av stor vikt att denna är anpassad och bemannad efter den ökande psykiska ohälsan och de olika målgruppernas behov. En stor andel av de som söker primärvården gör det för psykiska besvär och en stor andel av de som söker för kroppsliga sjukdomar har samtidig psykisk ohälsa som påverkar prognosen. I Nationella riktlinjer för ångest och depression, liksom i riktlinjerna för beroende och missbruk är psykoterapi och psykosociala insatser förstahandsval vid många tillstånd. Primärvårdens möjligheter att möta behovet av insatser för psykisk ohälsa är stora om det finns tillgång till adekvata metoder och arbetssätt och till personalresurser med rätt kompetens. Primärvården är också en viktig aktör för att upptäcka, diagnosticera och behandla kroppslig ohälsa hos personer med psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar. Primärvårdens kapacitet och kompetens behöver stärkas inom området psykisk ohälsa och delar av den utökade satsningen ska därför användas till att utveckla första linjens psykiatri för både barn och vuxna.

15 9 3.2 Kommunal hälso- och sjukvård Många personer med psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning möter också den kommunala hälso- och sjukvården. Det är viktigt att det såväl inom den kommunala hälso- och sjukvården som inom socialtjänsten finns kompetens och kunskap om konsekvenser av allvarlig psykisk ohälsa men lika viktigt är det att uppmärksamma somatiska sjukdomstillstånd hos personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar Med kommunal hälso- och sjukvård avses sjukvård som genom kommunens åtagande och ansvar enligt HSL 12 kap. ges i patientens bostad eller där patienten vistas. I alla landsting utom ett har skyldigheten att erbjuda hemsjukvård i ordinärt boende överlåtits till kommunerna. I och med detta har kommunernas betydelse som huvudmän för hälso- och sjukvård ökat. Enligt såväl socialtjänstlagen (2001:453) som HSL har kommunerna och landstingen skyldighet att samverka både på övergripande nivå och på patientnivå. Ett exempel är bestämmelsen om samordnad individuell plan som ska upprättas av landsting och kommun tillsammans för personer som behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten. 3.3 Barn och ungas psykiska hälsa Det är oroande att den psykiska ohälsan bland barn och unga verkar fortsätta öka, såväl den egenrapporterade som i statistik av diagnoser och läkemedelsförskrivning. Barn- och ungdomspsykiatrin har ökat sin produktion, första linje-verksamheter har byggts upp i alla landsting och många kommuner men trots ökad kunskap och kapacitet så har ökningen inte förmått motsvara de ökande behoven, samtidigt som verksamhetens kvalitet behöver fortsätta att utvecklas. Förbättrad tillgänglighet till såväl ett första besök som till fördjupad utredning och till behandling i första linje eller i specialistnivån är särskilt viktigt för barn och unga. Kort väntetid till att få bedömning och start på insatser som bedöms behövas måste sedan följas av en sammanhållen process som inte fördröjs av väntetider inom själva utredningen eller behandlingen. Det behövs fortsatta och förstärkta satsningar på barn och unga för en ökad tillgänglighet och en jämlik vård över landet. Utvecklingen behöver ske hos många aktörer och nivåer samtidigt. Det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan bör utvecklas så att det bidrar till att alla elever ges möjligheter att nå utbildningens mål. För att barn och unga ska få tidiga och samordnade insatser behöver t.ex. samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten förbättras. Det är viktigt att även späda barns

16 10 rätt till hälsa och utveckling uppmärksammas. Ett bra stöd för föräldrar är avgörande för den psykiska hälsan för barn i alla åldrar. 3.4 Brukarsamverkan I arbetet med handlingsplaner har brukarorganisationerna deltagit i hela landet. Goda erfarenheter finns från genomförande av brukarrevisioner och av att det finns personer med egen erfarenhet tillgängliga i vården. Brukarmedverkan i utvecklingsarbetet är en framgångsfaktor och därför finns i överenskommelsen extra medel till samordning av den brukarsamverkan som finns för att stimulera till fortsatt utveckling av detta i både kommuner och landsting. 3.5 Asylsökande och nyanlända Hälsa är även en viktig förutsättning för en framgångsrik etablerings- och integrationsprocess. Socialstyrelsen uppskattar förekomsten av psykisk ohälsa bland asylsökande i Sverige till omkring procent. Förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), är högre bland asylsökande jämfört med övriga befolkningen. Även bland barn, speciellt ensamkommande barn, är psykisk ohälsa, inklusive krisreaktioner och PTSD, vanligt förekommande. En otrygg familjesituation är en starkt bidragande orsak till psykisk ohälsa. Bl.a. Socialstyrelsen har rapporterat om ett ökat antal suicidförsök, och fullbordade suicid, bland ensamkommande barn. Regeringen har vidtagit åtgärder för att öka tillgängligheten och kvaliteten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Förekomsten av sjukdomar som kräver vård vid ankomsten till Sverige har i stor utsträckning påverkats av upplevelser, trauman och risker som den asylsökande har exponerats för i sitt hemland och under flykten. Detta tillsammans med bl.a. separation från familjemedlemmar innebär en ökad risk för psykisk ohälsa. 3.6 Utvecklingsarbete för att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa Ett syfte med de överenskommelser som träffats genom åren är att skapa förutsättningar för ett systematiskt utvecklingsarbete inom området psykisk hälsa. Det finns ett behov av ett uthålligt och långsiktigt hållbart arbete med att stärka strukturer för utveckling och kunskapsstyrning inom området psykisk hälsa. Arbetet ska baseras på ett gemensamt ansvarstagande i ordinarie strukturer, för att skapa förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Därför finns i överenskommelsen också medel för fortsatt stöd till utvecklingsarbete och metodutveckling samt utveckling av en struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling med Regionala resurscentrum som ska ha kompetens kring implementering, uppföljning och analys.

17 11 4. Fördelning av medel Överenskommelsen föreslås omfatta flera delar, varav merparten utgör stimulansmedel till landsting och i viss utsträckning kommuner. Vid sidan av detta föreslås en satsning på att skapa förutsättningar för att stärka och stimulera det lokala och regionala brukarinflytandet. Vidare föreslås även fortsatt medel till SKL för att stödja utvecklingsarbetet hos huvudmännen samt att fortsätta arbetet med regionala resurscentrum, som påbörjades Överenskommelsen omfattar totalt kronor för att stimulera utvecklingen. Medlen ska användas för att kommuner och landsting/regioner enskilt eller i samverkan, ska ha möjlighet att fortsätta ett långsiktig hållbart utvecklingsarbete inom området. Medlen utbetalas i olika delar enligt följande: kronor fördelas till landstingen, och kronor fördelas till kommunerna för att genomföra utvecklingsinsatser inom området psykisk hälsa. Landstingen och kommunerna ska göra kompletterande, och vid behov förnyade och fördjupade, analyser av befolkningens behov inom respektive fokusområde (se bilaga 1), revidera kortsiktiga och långsiktiga mål samt följa upp och vid behov revidera handlingsplaner lokalt och regionalt. Huvudmännen ska utvärdera de insatser som genomförts och vid behov revidera det långsiktiga arbetet för att utveckla insatserna inom de fem fokusområdena som anges i bilaga kronor fördelas till landstingen för att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv primärvård för att främja psykisk hälsa och möta personer med psykisk ohälsa i alla åldrar. Insatserna kan t.ex. vara inriktade på att stärka kompetensen om psykisk ohälsa och kopplingar till t.ex. missbruk och beroende samt främja användandet av sjukdomsförebyggande riktlinjer i primärvården. Insatserna kan också vara inriktade på att säkerställa att det finns goda förutsättningar i verksamheterna att arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap. För att uppnå en ändamålsenlig primärvård för en patient med psykisk ohälsa kommer det vara nödvändigt att nyttja befintlig kompetens så bra som möjligt och att utveckla arbetssätten efter patientens behov. Inom primärvården finns det ett antal yrkesgrupper med specifik yrkeskompetens och insatserna kan t.ex. syfta till att analysera om tillgänglig kompetens i primärvården kan användas på ett mer ändamålsenligt sätt.

18 kronor fördelas till landstingen för att stimulera och rusta nya initiativ för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen ska bidra till en ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga. Satsningen är bl.a. riktad till barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa. Förutsättningarna och organisation är olika i landet och därför ges de lokala behoven stort utrymme vid prioriteringen av vad som ska göras men resultatet för barn och unga vad gäller tillgänglighet till start och genomförande av insatser kommer under 2018 att följas extra noga genom SKL:s Väntetidsdatabas. Målsättningen för tillgängligheten är fortsatt 30 dagar till första besök och 30 dagar till fördjupad utredning eller behandling i specialistverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Andelen genomförda första bedömningar och påbörjade fördjupade utredningar och behandlingar inom tidsgränsen ( dagar) inom Barn- och ungdomspsykiatrin redovisas månatligen, per landsting på webbplatsen Väntetider i vården. Även tillgängligheten till första linjen kommer visas kronor fördelas till kommuner och landsting för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Medlen kan exempelvis användas till att utöka ungdomsmottagningarnas öppettider, förstärka psykosocial kompetens, öka tillgängligheten för unga med psykisk ohälsa, riskbruk, missbruk och beroende eller liknande. 5. För att stimulera samordning och ytterligare initiativ för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting erhåller landstingen 24 miljoner. Landstingen och de i länet ingående kommunerna ansvarar för att stimulera länsgemensamt arbete med en bred analys av utmaningar och behov, i samverkan med brukar-, patient- och anhörigorganisationer samt övriga berörda aktörer på länsnivå. Detta arbete behöver ändamålsenliga förutsättningar varför dedikerade medel avsätts för att förstärka arbetet. Medel för brukarsamverkan fördelas 1 miljon per landsting förutom de tre storstadsregionerna som får vardera 2 miljoner miljoner kronor fördelas till landstingen för insatser som förbättrar tillgången till insatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända och för att stärka arbetet med vård och behandling av traumatiserade asylsökande och nyanlända för både barn och vuxna. Medlen ska användas till insatser som syftar till att stärka kompetensen om traumatiserade i vården och för förbättrad samverkan i vårdkedjan.

19 Landsting och kommuners redovisning av insatser Senast den 31 oktober 2018 ska kommuner och landsting inkomma med en redogörelse för aktuell analys, målsättning och handlingsplan samt en redovisning av hur de resurser som erhållits har använts. SKL ska tillhandahålla en inmatningsfunktion där länen, kommunerna, landstingen/regionerna kan lämna redovisningar. Innehållet i inmatningsfunktionen ska tillgängliggöras för Socialstyrelsen, som har i uppdrag att följa överenskommelsen, senast den 31 december Skillnader i förutsättningar och möjligheter som beror på kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning förmåga eller ålder, ska när det är relevant beaktas i analysarbetet Syftet med handlingsplan och analyser Syfte med analys och handlingsplaner: Analysen och tillhörande handlingsplaner syftar till att stimulera landsting och kommuner att: uppmärksamma befolkningens behov inom de fokusområden som regeringens strategi inom området psykisk hälsa omfattar, identifiera ansvarsfördelning för att möta de behov som finns och vid behov överväga möjligheten till olika former av integrerade verksamheter för personer med behov av komplex karaktär, i syfte att motverka att enskilda inte får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs, sätta upp mål och planera sin verksamhet, var för sig och gemensamt samt, samverka med varandra, berörda brukar- och intresseföreningar samt andra centrala aktörer inom området. 4.2 Innehåll i landstings och kommuners handlingsplaner och analyser en beskrivning av hur 2018 års stimulansmedel används, uppdelat på allmänna stimulansmedlen, stimulansmedlen till primärvård, särskilda satsningen på barn och unga, satsningen till Ungdomsmottagningarna (denna skiljs ut från barn och unga satsningen eftersom det är olika vem som är huvudman i olika delar av landet.), satsningen på asylsökande och nyanlända och satsningen på brukarmedverkan

20 14 en aktuell gemensam revidering av analys och handlingsplan med kortsiktiga mål (ett år) och långsiktiga mål (fem år), en redovisning av uppnådda resultat utifrån handlingsplanerna med de fem fokusområdena (se bilaga 1) upprättade 2016 och 2017 och de indikatorer som mättes då som en del av analys och handlingsplan ska finnas en redogörelse för att uppskatta behov av insatser i primärvården och vilka volymer av insatser för psykisk ohälsa som produceras samt en redogörelse för eventuellt gap samt vilka satsningar som planeras i primärvården de kommande åren. i handlingsplanerna ska framgå hur barn och unga med psykisk ohälsa får hjälp i länet och en handlingsplan för hur tillgängligheten ska förbättras eller bibehållas på en god nivå utifrån analys av de tillgänglighetsdata som presenteras månatligen i väntetidsdatabasen för både specialistvård och förstalinje-verksamhet. Landstingen ska lämna en redogörelse för hur god inrapporteringen varit till Väntetidsdatabasen, hur måluppfyllelsen om tillgänglighet till första besök och fördjupad utredning/behandling (30+30 dagar) på specialistnivån sett ut under året och hur prognosen för resten av året ser ut samt vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra eller hålla tillgängligheten på god nivå. Även redogörelse för hur väl fungerande redovisningen är av inrapportering av tillgänglighet till förstalinjen samt hur tillgängligheten sett ut under året och hur stor andel som får komma inom 7 dagar. En könsuppdelad redovisning ska lämnas av antalet barn och unga som får insatser liksom hur huvudmannen följer upp hur flödet i utrednings-, stöd och behandlingsprocesser löper. En gemensam analys av länets insatser för att förebygga ohälsa, förbättra skolresultat, ta hand om barn med behov av sammansatt stöd och resultat av specialistinsatser ska ingå Redovisning av stimulansmedel riktade till att stärka ungdomsmottagningarnas arbete Utvecklingen av ungdomsmottagningarna ska redovisas separat. Dessa medel har utbetalats till den eller de huvudmän i länet som har angetts av länet. En gemensam länsvis redovisning av hur 2018 års medel använts samt en plan för det fortsatta arbetet med att förstärka ungdomsmottagningarna ska redovisas. Redovisningen ska också innehålla en beskrivning av hur huvudmannaansvaret är fördelat och vilket uppdrag kring psykisk hälsa som ung-

21 15 domsmottagningarna har och vilka delar av länets ungdomar som har tillgång till en ungdomsmottagning samt hur många besök för psykisk ohälsa som gjorts och hur många enskilda individer som gjort dessa besök uppdelat på kön Redovisning av medlen för att stimulera brukarsamverkan I handlingsplanerna ska det tydligt framgå hur huvudmännen var för sig och tillsammans avser att utveckla samverkan med brukare och anhöriga samt hur dessa medel använts för ändamålet. 5. Styrning och samordning 5.1 Utvecklingsarbete och administration på SKL SKL tillförs kronor under 2018 för att samordna kommuner och landstings behov av erfarenhetsutbyte, stödja kommuner och landsting/regioner i arbetet med att genomföra lokalt och regionalt utvecklingsarbete, ge metodstöd, utveckla verktyg och stödmaterial, genomföra uppföljningar samt att hantera viss administration kring överenskommelsen. SKL ska samordna stödinsatser och bistå kommuner och landsting med lokalt förbättringsarbete i enlighet med tidigare överenskommelser. I arbetet med att förverkliga innehållet i handlingsplanerna i kommuner och landsting/regioner kommer olika konkreta utvecklingsbehov att identifieras. Det kan handla om nyskapande arbetssätt, behov av innovationer liksom stöd för införande eller effektivare användning av kända metoder. Samordning och utvecklingsstödet ska också kunna omfatta områden som finns i närliggande överenskommelser och som har bäring på området psykisk hälsa. SKL ska i första hand prioritera områden där utvecklingsbehov är generella och där arbete på nationell nivå är resurseffektivt. Utvecklingsarbetet ska understödja de särskilda inriktningar som finns i överenskommelsen och stödja såväl förebyggande och tidiga insatser som särskilt stöd till insatser för personer med allvarliga psykiska sjukdomar. Det långsiktiga utvecklingsstöd som getts till olika delar av samhällets stöd till barn och unga ska fortsätta med målsättningen att genom bättre synkronisering av insatser och strategiska förstärkningar uppnå en jämlik och god tillgänglighet till vård och stöd för barn och unga. Utöver detta ska SKL stödja landsting/regioner och kommuner i den särskilda satsningen på primärvårdens uppdrag gällandepsykisk ohälsa som genomförs under Samordning med övriga primärvårdssatsningar och

22 16 närliggande satsningar ska ske. Särskilda utvecklingsstödjande insatser ska göras för primärvården med tillvaratagande av de lärdomar som gjorts i 2017 års primärvårdspiloter. Ett brett kompetensutvecklingspaket ska kunna erbjudas hela Sverige med de tidigare identifierade områdena: triagering, bedömningsinstrument, psykosociala insatser, användning av digitala verktyg och internetbehandling samt samarbetsformer mellan primärvård och specialistpsykiatri. För detta ändamål tillförs SKL ytterligare kronor. 5.2 Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling Regeringen och SKL var i överenskommelsen för 2017 ense om att det finns ett behov av att stödja utvecklingen av strukturen för kunskapsspridning och kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och ohälsa. Strukturen ska medverka till att förstärka styrningen med kunskap inom området genom att sprida bästa tillgängliga kunskap, förbättra arbetet med implementering och medverka till en ändamålsenlig uppföljning lokalt- och regionalt. Strukturen ska utgå från sjukvårdsregionerna men samverkan ska ske med andra relevanta aktörer. Syftet är att nå ökad vårdkvalitet och förbättrade vårdresultat samt ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens och kommunens resurser inom området psykisk hälsa och ohälsa. SKL påbörjade arbetet 2017 och uppbyggnaden har succesivt samordnats och integrerats i arbetet med den sammanhållna nationella strukturen för styrning med kunskap som landstingen initierat. I överenskommelse från 2017 angavs att parternas avsikt är att medlen som fördelats genom överenskommelsen får användas av landstingen även SKL tillförs ytterligare kronor under 2018 för det fortsatta arbetet med att utveckla högst sex stycken regionala resurscentrum i nära samverkan med kommuner och landsting/regioner och berörda myndigheter, i första hand Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Av medlen ska minst kronor användas för att stärka kommunernas deltagande. Arbetet ska ske med samma inriktning som angavs i 2017 års överenskommelse, där SKL åtog sig att förhandla med landsting/regioner och teckna avtal om inrättandet av resurscentrumen. SKL ska tillsammans med den Nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa (S2015:09 och nära samverkan med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt andra relevanta aktörer, utarbeta kriterier som resurscentrumen åtar sig att arbeta mot.

23 17 SKL ska senast den 31 mars 2019 lämna en redovisning av hur arbetet med uppbyggnaden av resurscentrumen fortskridit under 2018 samt hur SKL avser att ta sig an det fortsatta arbetet under till regeringskansliet (Socialdepartementet). 6. Ekonomisk omfattning Tabell Fördelning av medel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsaområdet Medel till landstingen Utbetalning av stimulansmedel 350 Utbetalning av medel för insatser inom primärvården 220 Utbetalning av medel för insatser inom barn och ungas psykiska 250 hälsa Utbetalning av medel för insatser inom ungdomsmottagningar 130 (eller kommuner om så anges) Utbetalning av medel för insatser inom brukarsamverkan 24 Utbetalning av medel för insatser för asylsökande och nyanlända 40 Totalt till landstingen 1014 Medel till kommuner Utbetalning av stimulansmedel 350 Totalt till kommunerna 350 Medel till SKL SKL:s ansvar för utveckling och administration 30 Utveckling inom primärvårdssatsningen 10 Stöd till utveckling av resurscentrumen 10 Totalt SKL 50 Totalt för överenskommelsen Beräkningsmodell Stimulansmedlen fördelas till kommuner och landsting utifrån en fördelningsnyckel, baserad på befolkningsunderlaget den 1 november SKL åtar sig att fördela stimulansmedlen till respektive kommun och landsting utifrån fördelningsnyckeln. Regeringen och SKL är överens om att medlen

24 18 ska utbetalas till landstingen/regionerna och kommunerna under första kvartalet Finansiering Beslut om utbetalning av samtliga medel i denna överenskommelse görs i Kammarkollegiets regleringsbrev för 2018 avseende anslag 1.8 Bidrag till psykiatri, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslagsposten 3 Till Kammarkollegiets disposition och anslagsposten 5 Asylsökande och nyanlända. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition (formulär Rekvisition av bidrag) ställd till Kammarkollegiet. Rekvisition av medel ska ske senast den 1 december Rätten till bidrag förfaller om rekvisition inte har inkommit inom denna tid. 9. Uppföljning Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag i beslut från 19 oktober 2016 att följa upp och analysera överenskommelserna om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa SKL åtar sig att tillhandahålla det inmatningsverktyg som använts föregående år och uppdatera det i enlighet med Socialstyrelsens önskemål. 10. Redovisning av ekonomiska medel och återbetalning SKL ska lämna en slutlig verksamhetsrapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) eller av regeringen utpekad myndighet, senast den 31 mars I verksamhetsrapporten ska SKL redogöra för den verksamhet som har bedrivits med stöd av de bidrag som anges under avsnitt 8. En ekonomisk redovisning för kalenderåret som visar hur medlen använts (formulär Ekonomisk redovisning) ska lämnas till Kammarkollegiet senast den 31 mars Ekonomichefen (eller motsvarande) ska granska och intyga uppgifterna under punkt tre i den ekonomiska redovisningen. Underskrift i original samt information om eventuella avvikelser och åtgärdsförslag ska finnas med i redovisningen. Om redovisningen inte inkommer i tid kan regeringen återkräva stödet. Medel som inte har utnyttjats av SKL ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars Rekvisitionen, den ekonomiska redovisningen och verksamhetsrapporterna ska vara undertecknade i original av en behörig företrädare för SKL. Regeringskansliets diarienummer för överenskommelsen och för regeringsbeslut om utbetalning ska framgå av samtliga handlingar. Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Kammarkollegiet har rätt att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör bidragets användning.

25 Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse. För staten genom Socialdepartementet För Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm den XX månad år Stockholm den XX månad år Xxxx Xxxxx Statssekreterare Xxxxx Xxxxx Verkställande direktör 12. Bilaga 1 Information som ska ingå i rekvisition och ekonomisk redovisning av ickeprestationsbaserade medel inom ramen för denna överenskommelse. Rekvisition 1. Kontaktuppgifter Bidragsmottagare Organisationsnummer Kontaktperson Postadress Ekonomisk redovisning 1. Kontaktuppgifter Bidragsmottagare Organisationsnummer Kontaktperson Postadress

26 20 Telefon inkl. riktnummer Faxnummer E-postadress 2. Bidrag som ansökan avser Regeringskansliets diarienummer för bakomliggande överenskommelse Regeringskansliets diarienummer för regeringsbeslut avseende utbetalning Överenskommelsens benämning Belopp som rekvireras Rekvisitionen avser perioden Telefon inkl. riktnummer Faxnummer E-postadress 2. Bidrag som ansökan avser Regeringskansliets diarienummer för bakomliggande överenskommelse Regeringskansliets diarienummer avseende regeringsbeslut för utbetalning Överenskommelsens benämning Summa bidrag enligt överenskommelsen Summa bidrag som utbetalats från regeringen/regeringskansliet Period som den ekonomiska redovisningen avser 3. Uppgifter för utbetalning Bankgiro/Plusgiro Önskad betalningsreferens 3. Redovisning av verksamhet eller aktivitet Bidrag som erhållits av regeringen/regeringskansliet Kostnader Kostnader (specificera större kostnadsposter) Summa kostnader Medel som inte har förbrukats (Bidrag kostnader) 4. Underskrift i original av behörig företrädare Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter är riktiga samt försäkrar att bidraget kommer att användas enligt den gemensamma överenskommelsen. Datum Underskrift 4. Ekonomichefens (eller motsvarande) granskning av den ekonomiska redovisningen Alt 1: N.N. (ekonomichefen eller motsvarande) intygar att den ekonomiska redovisningen under punkt 3 är korrekt. Alt 2: N.N. (ekonomichefen eller motsvarande) bedömer inte att den ekonomiska redovisningen under punkt 3 är korrekt. (Avvikelserna och eventuella åtgärder ska också redovisas.)

27 21 Namnförtydligande Namn Befattning Telefon inkl. riktnummer E-postadress 5. Underskrift i original av behörig företrädare Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter är riktiga. Datum Underskrift Namnförtydligande

28 8 Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa

29 Innehåll Bakgrund 2 Vi sätter ljus på skavet 3 Syfte med handlingsplanen 3 Fokusområden 3 Process för framtagande 3 Organisation 3 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland 4 Genomförande 4 Uppföljning 4 Fokusområden och mål för vuxna 5 Fokusområden och mål för barn och unga 8 Bakgrund År 2016 slöt regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner. Denna handlingsplan är gemensam för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG). Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. 2

30 Vi sätter ljus på skavet Den mänskliga rättigheten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa gäller för alla människor som bor, verkar och vistas i Västra Götaland. Samverkan över organisatoriska gränser med människan i centrum, är en förutsättning för att uppnå detta. Anställda och politiker inom regionens alla delar och i alla kommuner gör sitt bästa det tas fram planer, det satsas, det följs upp och det utvecklas. Var och en för sig går det ganska bra, ibland riktigt bra, men i mötet oss emellan skaver det ibland. De organisatoriska gränserna blir hinder och det är svårt att se förbi dem för att istället se till den enskildes behov. Vi vet dessutom ofta väl var det skaver och det skiljer sig inte åt om vi befinner oss i stora Göteborg, i något mindre Skövde eller i lilla Dals-Ed. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har vi lagt mycket tid på att identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket, där vi alla vill åt samma håll, där alla måste bidra och göra det samtidigt. Syfte med handlingsplanen Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Vi vill se handlingsplanen som ett försök att sätta plåster på några redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och att det inte uppstår nya. Fokusområden Regeringen har i sin strategi för området psykisk hälsa pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga. Dessa anges även i den nationella överenskommelsen och sammanfattar olika delar inom områden som är viktiga att fokusera på utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. De fem fokusområdena har legat till grund för arbetet med framtagandet av handlingsplanens mål och målsättningen har varit att formulera minst ett mål för varje fokusområde. Förbyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Process för framtagande Organisation Att i en handlingsplan formulera sig tillsammans så att alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt strävar åt samma håll ställer krav på gemensamma strukturer. På strategisk övergripande nivå mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen finns sedan 2012 en struktur för ledning i samverkan. År 2017 förändrades sammansättningen och gruppen benämns nu Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). Deltagare i VVG är en representant från varje huvudman (kommun och region) utsedda via delregional vårdsamverkan. Uppdraget är att identifiera gemensamma behov, utgöra stöd för kunskapsutveckling, stödja samordning och skapa förutsättningar för länets utveckling inom välfärdsområdet. Sedan hösten 2016 finns en särskild styrgrupp för handlingsplanen för psykisk hälsa. Styrgruppen ska följa utvecklingen och genomförandet av handlingsplanens delar och ansvara för återrapportering såväl till VVG som till de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. I styrgruppen finns representanter från de fem vårdsamverkansområdena från specialistpsykiatri, primärvård och kommun. I styrgruppen ingår även NSPHiG och representant från VGR:s avdelning folkhälsa. Styrgruppen leds av representanter från VästKom och VGR:s koncernstab hälso- och sjukvård. Arbetet med prioritering av mål har skett på bred front med deltagande tjänstemän från kommun och region från samtliga vårdsamverkansområden i syfte att skapa delaktighet och förankring i det arbete som ska göras. Dialoger har förts med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQcommunityt och nationella minoriteter. 3

31 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland Delregional vårdsamverkan Kommunerna i Västra Götaland Styrgrupp Psykisk hälsa Regionens verksamheter Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Politiska samrådet (SRO) Genomförande Delregional vårdsamverkan har ansvar för genomförande av de mål som är definierade i handlingsplanen. Hur arbetet ska göras ska beskrivas i en genomförandeplan med delregionala och/eller lokala aktiviteter för att nå målen. En delregional genomförandeplan möjliggör anpassningar till de geografiska och befolkningsmässiga skillnader som finns i länet och hur arbete ska ske tillsammans med t ex privata vårdgivare, samarbetspartners och brukarföreträdare på lokal nivå. Länsgemensamma aktiviteter kommer ske inom ramen för några av målen. Uppföljning Styrgruppen ansvarar för uppföljning av handlingsplanen. För att följa handlingsplanens 15 mål över tid har uppföljningsindikatorer valts ut. Målsättningen är att indikatorerna ska göra det möjligt att jämföra processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringsarbete. Till stöd för arbetet med uppföljning finns en användarmanual och ett excel-ark för baslinjemätning. Dessa finns att hämta på VästKoms hemsida ( och på Vårdgivarwebben ( 4

32 Fokusområden och mål för vuxna 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Varje år tar cirka 230 personer i Västra Götaland sitt eget liv. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera, ge stöd och behandling till grupper i särskilt utsatta situationer och att utbilda personal. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen. Antal självmordsförsök i befolkningen. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensam aktivitet Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är vanligt hos äldre personer och cirka en femtedel av den äldre befolkningen lider av psykisk ohälsa, vilket gör att vi kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är dock inte en del av det naturliga åldrandet och äldre är i behov av evidensbaserade insatser precis som alla andra åldersgrupper. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor kan förebygga ohälsa. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling. Indikatorer Aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen. Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen. 5

33 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen. Uppföljning av SIP i befolkningen. Rutin för information om SIP. Länsgemensamma aktiviteter Vid behov revidera den länsgemensamma riktlinjen och stödmaterialet för SIP. Från länsgemensam styrgrupp för handlingsplan psykisk hälsa framföra vikten av digitalt stöd för SIP till Styrgrupp IT i Väst (SITIV). Uppdra åt brukarorganisationer att följa arbetet med SIP hur blir det för den enskilde? Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet och en hälsofrämjande faktor. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas ur den enskildes perspektiv. De som berörs av insatser ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( 6

34 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. Mål 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som upplevs som en väl fungerande helhet. Det är viktigt att personer med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt (samsjuklighet) får vård och behandling parallellt och samordnat. Vård- och stödinsatser från olika aktörer i kommun och region kan också behöva integreras för att möta den enskildes behov. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidrar till undvika slutenvård. Indikatorer Antal personer med missbruk och/eller beroende utskrivna enligt LVM. Undvikbara slutenvårdstillfällen. Case management till personer med psykisk sjukdom. Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten. Länsgemensam aktivitet Uppföljning av delregionala/lokala tillämpningar av Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Evidens innebär bästa sammantagna vetenskapliga stöd och bevis om insatsers effekt. Det är en utmaning för verksamheterna att dra nytta av vetenskap och kunskap som finns och systematiskt tillämpa den. Samtidigt är det av yttersta vikt att främja spridningen av evidensbaserade metoder och bromsa användningen av ineffektiva metoder och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta. Det finns nationella riktlinjer för målgrupper som är gemensamma för huvudmännen och som ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa på. Indikatorer Standardiserade bedömningsmetoder inom missbruk- och beroendeverksamhet. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av alkoholmissbruk. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av drogmissbruk. Länsgemensam aktivitet Inrättande av regionalt resurscentra för psykisk hälsa. 7

35 Fokusområden och mål för barn och unga 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Indikatorer Manualbaserad insats för föräldrastöd. Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga. Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning att ha gymnasiekompetens för att kunna leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Indikatorer Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år. Andel elever utan godkända betyg från åk 9. Andel elever med betydande frånvaro från skolan. 8

36 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Att tidigt identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga kan förhindra utveckling av allvarliga problem. Det som ofta benämns som första linjen är de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp när ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Indikatorer Barn och unga med psykiatrisk diagnos som vårdats i slutenvård. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk. Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Bruk av alkohol och narkotika kan påverka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ge goda förutsättningar för ett gott vuxenblivande behöver missbruk tidigt uppmärksammas. Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer som påverkar missbruket och samsjukligheten är ofta hög. Det finns samband med individers livsvillkor och sociala sammanhang. Särskilt sårbara och viktiga att uppmärksamma är t ex hbtq-personer, ensamkommande/ nyanlända och barn till föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälso- och sjukvård utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga. Indikatorer Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9. Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2. Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9. Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2. Länsgemensam aktivitet Sammanställa kunskap och ta fram ett regionalt inriktningsdokument för integrerade verksamheter/ mottagningar för unga. 9

37 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen 0-20 år. Uppföljning av SIP i befolkningen 0-20 år. Rutin för information om SIP. Länsgemensam aktivitet Revidering av Västbus riktlinjer och stödmaterial. Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Barns och ungas egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( Informations- och arbetsmaterial för Västbus finns på en egen webbplats: 10