Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Transkript

1 Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

2 Repetition: Depression och ångestsjukdom Vanlig i den arbetande befolkningen Vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjukersättning Påverkar arbetsförmågan i högre grad än många andra sjukdomar Även sjukdom i remission påverkar arbetsförmåga Återgång i arbete tar längre tid för dem som skattar psykisk ohälsa och låg arbetsförmåga

3 Nedsatt arbetsförmåga vid olika medicinska tillstånd Odds ratio 3 Arthritis**,5 Back-pain** Depression** 1,5 1 Timemanagement tasks Physical work tasks Mental / interpersonal tasks Overall output tasks Diabetes* Heart Disease Heartburn** Irritable Bow el* * P 0.05 ** P 0.01 Justerat för kön, ålder Burton et al (004)

4 Psykiska problem och arbetsförmåga Kvalitativa studier Kvantitativa studier Avhandlingen I Baslinje: Sjukskrivna i ett nytt sjukfall Prediktorer för: Tid till återgång i arbete II Arbetsdeltagande ett år senare Utforska fenomenet förmåga att arbeta vid depression och ångest III Levda erfarenheter av förmåga att arbeta Förståelse av förmåga att arbeta IV Bertilsson M, avhandling 013

5 Resultat studie III-IV: Presentera metoder Presentera fynden i studie III Fynden i studie IV ställs i relation till studie III Jämförelse andra studier och teorier Slutsatser utifrån studie III och IV.

6 Tidigare forskning Inga studier som identifierar och beskriver arbetsförmåga hos individer med depression och ångest, istället: upplevelse av sjukdom (depression, utmattningsdepression) upplevelse av rehabilitering och återgång i arbete utveckling av bedömningsinstrument läkare/experter definierar arbetsförmåga arbetslivets perspektiv på arbetsförmåga/rtwprocessen

7 Metod studie III och IV Studie III Individer med självrapporterad diagnos/ erfarenhet av depressions/ångestsjukdom/besvär (n=17) Arbetade minst deltid 4 fokusgrupper Fenomenologi som analyserade Studie IV Vårdpersonal från företagshälsovård, primärvård, psykiatri (n=1) 4 fokusgrupper Induktiv innehållsanalys

8 Variation studie III Rekrytering av deltagare Besvär Har sjukdom Svårare grad av sjukdom Samhället Primärvården Företagshälsovård Öppenvårdspsykiatrin

9 Inkluderade diagnoser, ICD10: F30-F39 Förstämningssyndrom F3 Depressiv episod Lindrig, medelsvår, svår episod, depression UNS F34 Dystymi inklusive neurotisk depression F38 Andra förstämningssyndrom F39 Ospecificerat förstämningssyndrom F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom F41 Andra ångesttillstånd Paniksyndrom, Generaliserat ångestsyndrom, Blandade ångest- och depressionstillstånd, Ångest UNS F43.8 Andra specificerade reaktioner på stress, inklusive utmattningssyndrom

10 Två utgångspunkter 1. Arbetsförmåga är något oreflekterat. Man är mer van att tala om sina besvär och symtom än arbetsförmåga. Arbetsoförmåga är förknippat med skam, vilket gör det svårt att tala om

11 Metod: Fokusgrupper - Diskussion stimulerar ett igenkännande och därigenom få fler levda erfarenheter av fenomenet - Att vara bland likar underlättar att tala om det som kan vara svårt att berätta om - Anses vara en god metod när ämnet är mindre utforskat

12 Frågemanual studie III -Vad kännetecknar en god förmåga att arbeta? -Vad ingår i en god förmåga att arbeta? -Hur påverkas förmågan att arbeta? -Vad innebär det att förmågan att arbeta påverkas?

13 Deltagare studie III 1 Ålder Spridning: 30-6 år Medel: 46 år Part time Full time Arbetsgivare: Offentlig sektor: 11 Privat sektor: Kvinnor N= 1 Män N=5 Typ av arbete: Arbetare: 8 Tjänstemän: 9

14 Självrapporterad diagnos antal Rekryterades från: Samhället: 5 Primärvård: 8 Psykiatri: Depr. Depr + ångest Depr + Utmattn. Utmattn. ingen diagnos rekryterade utanför sjukvård

15 Essensen av fenomenet förmåga att arbeta vid depression och ångest (III): Förmåga att arbeta vid depression och ångest innebär att inte längre känna sig hemmastadd i sitt eget arbetsutförande, sitt beteende, och sina känslomässiga och fysiska reaktioner. Det är som att vara en främling i sitt eget arbetsliv. Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

16 Nio konstituenter (beståndsdelar) Omgiven av ett konstant arbetsflöde med ett hyperkänsligt sinne. O-utrustad att hantera krav om tider och tempo 3. Exponerad och utsatt i samspel med andra 4. Sätter på sig en arbetsfasad 5. Drivs av att vara duktig 6. Nedsatt arbetsglädje och förlust av refuelling 7. Bedriver byteshandel mellan fritid och arbete 8. Stör arbetsordningen 9. Främlingskap Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

17 Svårigheter att hantera ett konstant arbetsflöde Omgivna av ett ständigt arbetsflöde Fångade mitt i strömmen Varierar från dag till dag Ett huvud fullt av bomull eller deg Hantera arbetsuppgifter är svårt Upptagenhet inåt och svårt att fokusera utåt Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

18 Omgiven av ett konstant arbetsflöde med ett hyperkänsligt sinne Man kan inte hålla i flera saker samtidigt, som man gjorde förut. Jag kan stå och prata med en kund, samtidigt ringer interntelefoner, sen kommer det en säljare, sådana saker, då blir jag jättefrustrerad. Jag tappar fokus på allting, ofta blir det kaos och jag vet inte hur jag skall tänka. Jag står nog som ett fån en stund, innan jag får sortera upp hur jag skall göra. Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

19 Svårigheter att hantera tid och tempo Arbetar omväxlande långsamt och snabbt Allt tar längre tid att utföra Arbetet samlas på hög Komma ihåg tider Hålla tider Arbetsuppgifter på morgonen Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

20 Exponerad och utsatt i samspel med andra Mest krävande arbetsuppgiften Givande och tagande i stunden Förlorar tråden Ständigt på väg Hudlösa Uppstår lätt missförstånd Känslomässigt engagemang svårt Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

21 Sätter på sig en arbetsfasad Känna sig avstängd, mindre flexibel och mekanisk. Oskyddad, när som helst kunna bli avslöjad Osäkerhet över sin arbetsinsats Nya arbetsvanor, ständigt skriva ned var man gör Tidskrävande ökar stressen Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

22 Sätter på sig en arbetsfasad Jag tycker ju att när jag kliver in i det skalet så har jag fortfarande arbetsförmåga, det är en räddning för att ha arbetsförmåga. Man kanske inte tycker att det är kul men man presterar fortfarande men sedan, när du inte ens kan kliva in i det skalet längre, när du inte längre presterar, då finns det ju ingen arbetsförmåga. Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

23 Drivs av att vara duktig Ett inre krav om att prestera och att prestera bra Lika krävande som arbetsuppgifter Förstärks av uppfattningen att arbete är den friska sidan av livet, det som syns utåt Triggas av rädsla att förlora arbetet och krav från Sjukförsäkringssystem Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

24 Nedsatt arbetsglädje och förlust av refuelling Dagliga arousals som ger energi till arbetsförmågan Dessa stunder finns inte längre och man kör utan bensin Istället ett inre motstånd, som att gå i sirap, som ska övervinnas dagligen och stundligen Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

25 Bedriver byteshandel mellan fritid och arbete Drar ner på sina fritids- och sociala aktiviteter för att bevara energin till jobbet. Ger brist på samtalsämnen försvårar socialt umgänge på arbetsplatsen. Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

26 Bedriver byteshandel mellan fritid och arbete Jag kan ju fungera på arbetet eller jag menar att över tid presterar jag det jag ska. Men sedan går jag hem, det är priset jag betalar för att jag kan vara på jobbet. Jag mår så dåligt på kvällen, aktiverar mig inte, drar mig undan kompisar periodvis, det är en ond spiral, men jag går till jobbet. Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

27 Stör arbetsordningen Gör inte det, de ska göra på jobbet Stör andra, behöver ofta fråga om hjälp Uppstår missförstånd och överreaktioner, försvårar samarbete den utvidgade arbetsplatsen den kan vara omöjlig att delta i Ställer sig utanför det sociala livet på jobbet Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

28 Främlingskap Drar sig undan sociala aktiviteter Klarar inte att interagera i samtal, klarar inte ljuden, färre samtalsämnen att delta i Att oförmågan är osynlig gör den svår att tala om, beskriva och svår för andra att förstå. När främlingskap upplevdes försvårades möjligheten att be om hjälp Bertilsson et al, J Dis and Rehab 013

29 Vårdpersonalens förståelse av fenomenet (IV), deltagare: Antal Yrken: Arbetsterapeut Kurator 6 Läkare 5 Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska 4 Antal Kön Kvinnor 15 Män 6 Vårdområde Företagshälsovård 5 Primärvård 11 Psykiatri (Ö.V) 5 Bertilsson et al, submitted

30 4 kategorier: Vårdpersonalens förståelse av fenomenet (IV), fynd: - nedsatt och förändrad förmåga (5 subkategorier) - att inte släppa arbetet - den krackelerande tillvaron utanför arbetet - att inte leva upp till arbetsplatsens förväntningar Secondary finding - det svårfångade innehållet i arbetsförmåga. Bertilsson et al, submitted

31 Studie III Studie IV 1 Det oigenkännliga. Svårt med det dagliga arbetet.1 Svårt med tider och tempo.3 Svårt att hantera känslor Använder en fasad och dubbelkontroll 4. Den krackelerande tillvaron utanför arbetet (ingen arbetsglädje) 3. En show som måste fortsätta 5. Lever inte upp till arbetsplatsens förväntningar 1 Det oigenkännliga. Svårt med det dagliga arbetet Bertilsson M, avhandling 013

32 Vårdpersonalens förståelse av fenomenet (II) Nya fynd: Den oberäkneliga ångestattacken Den krackelerande tillvaron utanför arbetet Bertilsson et al, submitted

33 Det svårfångade innehållet i arbetsförmåga - Svårt att beskriva förmåga att arbeta och att separera från symptom/funktion jag förstår att jag inte har beskrivningar av förmåga att arbeta, detta har varit en ögonöppnare för mig Bertilsson et al, submitted

34 Det svårfångade innehållet i arbetsförmåga - Svårt att beskriva förmåga att arbeta och att separera från symptom/funktion - Begreppet gled: förmåga kvarvarande förmåga oförmåga patienten är inte lika snabb och han måste kolla tre gånger innan han skickar iväg en räkning, men räkningen kom iväg. Det tog mycket längre tid, så man kan säga att han har arbetsförmåga men är inte lika effektiv Bertilsson et al, submitted

35 PEO modellen, Arbetsförmåga uppgift arbetsmiljö Law M. (1997)

36 Resultat studie III - IV Utanför arbetetoförmåga person person miljö miljö Bidra till och delta i arbetsgemenskap Bertilsson M, avhandling 013 uppgift uppgift Den utvidgade arbetsplatsen

37 Bertilsson et al Dis Rehab 013 Stör arbetsordning Arbetsflödet Tid och tempo Samspel med andra Fasaden Kör utan bensin Vara duktig Bedriver byteshandel Främlingskap Kvalitativa studier: Upplevelse av depression Kvalitativa studier: Upplevelse av återgång i arbete vid CMD Identifiera tidiga tecken på utmattning Arbetsförmåga hos vårdpersonal med CMD Olika aktörers perspektiv på återgång i arbete vid CMD FHV-läkares perspektiv på arbetsförmåga vid CMD Framarbetad av Monica Bertilsson, 011

38 Konklusion studie III - IV Omfattande, innehållsrikt och komplext begrepp Ett vidare begrepp än person/miljö/uppgift? Bertilsson M, avhandling 013

39 Ny kunskap och nytta A. Nya indikatorer för tidig identifiering av personer i risk för längre tid till återgång i arbete Bertilsson M, avhandling 013 B. Begreppsmässigt innehåll i förmåga att arbeta C. Empiriskt bidrag till begreppet arbetsförmåga

40 Råd! Undersök patienters psykiska välbefinnande, använda well-being -instrument? Förebyggande sjukskrivning? Ha kontakt med arbetsplatsen under sjukskrivning, men kanske inte komma till fikaraster Vid rehabilitering åter i arbete: hjälp chefer att förstå hur arbetsförmågan är påverkad. Arbetsuppgifter som kan ge refuelling

41 Tack! Bertilsson M, avhandling 013