Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro. Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
|
|
- Christoffer Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
2 Några studier om sjukskrivning och återgång i arbete för patienter med (stressrelaterad) lättare psykisk ohälsa Behandling/rehabilitering av patienter med utmattningssyndrom, sjukskrivningsperspektiv
3 Totalt utgjorde psykiska sjukdomar 36 procent av alla sjukskrivningar bland kvinnor och 26 procent hos män Detta är den främsta orsaken till sjukskrivning i Sverige idag Bland sjukskrivna mer än 60 dagar 2008, hade flertalet en psykisk sjukdom som sjukskrivningsdiagnos, av dessa utgjorde depressions- eller ångestsjukdom och stressreaktioner 93 procent
4 Stressrelaterad sjukskrivning och återgång till svenska arbetsmarknaden N=911 ss för stressrelaterad ohälsa (stress, utbrändhet, kronisk trötthet m fl) >28 dgr Resultat Antalet avslutade sjukfall vid 1 års uppföljningen var låg 2 år 37.8 % 3 år 40.1 % Lägre andel avslutade fall vid: högre ålder arbetslöshet längre tidigare sjukskrivning Tre- års uppföljningen: Kvinnor har lägre andel avslutade fall Multippel diagnos (stress + smärta) hade lägre andel avslutade sjukskrivningsfall (Engström et al 2007)
5 Systematisk översikt Faktorer som predicerar återgång i arbete för individer som lider av psykisk ohälsa Studier N=14 Kohortstudier (n=9), retrospektiva studier (n=5) Patienter år Sjukskrivning < 6 månader Resultat: Psykisk ohälsa och RTW (n=7) aktuell tjänsteposition, civilstånd, skada i samband med arbetet, ersättning från arbetsgivaren, diagnos lättare psykisk ohälsa, omorganisation på arbetsplatsen Depression och RTW (n=5) bättre kommunikation med arbetsgivaren bara hos icke- deprimerade, chef ansvarig för RTW eller ekonomiskt ansvar för arbetsplatsen Arbetsrelaterad stress och RTW (n=3) Bästa prediktorn för RTW : försök till arbetsåtergång inom 505 dagar, levnadsvanor, vissa stressorer på arbetsplatsen Vikt och RTW (n=1) högre (+lägre) vikt och rökning Sammanfattning: arbetsrelaterade faktorer, levnadsvanor, social status, demografiska variabler, medicinska faktorer (vissa fobier, diagnos psykisk ohälsa, symptomens svårighetsgrad) är riskfaktorer för längre tid till RTW bland sjukskrivna för psykisk ohälsa (Blank et al 2008)
6 Systematisk översikt Prognostiska faktorer för långtidssjukskrivning vid mental ohälsa Patienter sjukskrivna för mental ohälsa: återgång i arbete (RTW) och förtidspension Metod Studier N=7 Longitudinella cohort-studier Uppföljning >1 år Oberoende av sjukskrivningstid Patienter sjukskrivna eller sjukersättning/förtidspension vid baslinjemätningen Utfallsmått: långtidssjukskrivning för mental ohälsa, RTW minskning av symptom Stark evidens: samstämmiga fynd vid minst två högkvalitativa studier Måttlig evidens: positiva fynd i en högkvalitativ studie (Review. Cornelius, L.R. et al 2011)
7 Resultat forts. Stark evidens: Längre tid till RTW associerat med ålder >50år Måttlig evidens: Längre tid till RTW associerat med Hälsorelaterade faktorer stressrelaterade diagnoser skulder/ländryggsvärk depression/ångest diagnos Personrelaterade faktorer kön (kvinna) utbildning (låg och hög) tidigare sjukskrivning negativ förväntan om tillfrisknande (>3 mån) socioekonomisk status (låg) Externa faktorer arbetslöshet kvalitet och kontinuitet i företagshälsovården chefen/överordnads beteende Måttlig evidens: Minskning av symptom associerat med Personrelaterade faktorer utbildning ensamförsörjare (längre duration depressiva symptom) partiell/full RTW Externa faktorer förändrade arbetsuppgifter (Review. Cornelius, L.R. et al 2011)
8 Återgång i arbete (RTW) bland anställda sjukskrivna för mental ohälsa Företagshälsovårdsregister Resultat: Sjukskrivningsepisoder för mental ohälsa N= emotionella diagnoser (ICD-10 R45) 94% 2. neurotiska, somatoforma, stress relaterade (ICD-10 F40-49) 3. depressiva diagnoser (ICD-10 F30-39) 6% RTW 1 år 2 år 1. emotionella diagnoser 95% 98% 2. neurotiska, somatoforma och stressrelaterade diagnoser 89% 96% 3. depressiva diagnoser 70% 86% Högst sannolikhet för RTW 1. emotionella diagnoser den första månaden 2. neurotiska, somatoforma och stressrelaterade diagnoser inom de två första månaderna 3. depressiva diagnoser inom de tre första månaderna (Roelen CA, et al. Journal of Occupational Rehabilitation, 2012.)
9 Återgång i arbete bland anställda sjukskrivna, forts Tidigare RTW Män med alla tre tillstånden Yngre och de med låg socioekonomisk status som hade 1. emotionella, 2. neurotiska, somatoforma och stressrelaterade tillstånd men inte 3. depressiva diagnoser, återgick i arbetet tidigare än äldre och jämfört med dem som hade högre socioekonomisk status. Inte RTW efter 1 år 3. depressiva diagnoser 30% 2. neurotiska, somatoforma och stressrelaterade diagnoser 11% Sjukskrivningstidens längd (median (95% CI) 3. depressiva diagnoser: 213 ( ) dagar 2. neurotiska, somatoforma och stressrelaterade diagnoser 109 ( ) dagar Sammanfattning Sjukskrivningstidens längd skiljer sig mellan olika ICD-10 diagnoser för mental ohälsa Särskilt vid depressiva diagnoser (3) är den lång Klassificeringen kan skilja mellan olika länder och behandlare varför studien kan vara svår att överföra till Svenska förhållanden. Det finns stöd för att patienter med mental ohälsa har långa sjukskrivningstider även i andra länder än Sverige. (Roelen CA, och medarbetare. Journal of Occupational Rehabilitation, 2012.)
10 Metasyntes av kvalitativ forskning om återgång i arbete bland anställda med mental ohälsa Problem och möjligheter för RTW hos anställda med mental ohälsa (CMD), hur uppfattar de processen återgång i arbete? Metod: Studier N=8 Systematisk litteraturundersökning, Resultat: Hinder och möjligheter för RTW relaterade till personfaktorer, socialt stöd på arbetsplatsen socialförsäkringssystemet och möjligheten till rehabilitering Patienterna har svårigheter att känna när de är redo för arbetsåtergång och de finner svårigheter att implementera RTW lösningar på arbetsplatsen. (Andersen M. et al. Scand J Work Environ Health 2012, vol 38, no2)
11 Återgång i arbete efter tidig deltids sjukskrivning för muskulo-skeletala problem: en randomiserad kontrollerad studie Effekten av tidig deltidssjukskrivning, RTW och sjukfrånvaro bland patienter med muskulo-skeletala problem. Metod: Randomiserad, kontrollerad studie inom FHV Patienter år, med muskulo-skelettala problem (N=63) som inte klarade sitt arbete randomiserades till hel- eller deltidssjukskrivning (50% + anpassning) Utfall: Tid till RTW och sjukfrånvaro under 12 månaders uppföljning Resultat: Tid till varaktig RTW >4v var kortare i gruppen med deltidssjukskrivning Hazard ratio justerat för ålder 1.6 (95% CI) Hazard ratio justerat för sömnstörning och tidigare ss 1.76 (95% CI) Totala ss under 12 månader var 20% lägre i interventionsgruppen jmfrt med kontrollgruppen (Viikari-Juntura E. et al. Scand J Work Environ health 2012;38(2): )
12 DU projektet slutrapport Depression och utmattning i människovårdande yrken Skillnad mellan patienter med utmattningssyndrom och friska kontroller 1. Minskad känslighet i HPA axeln mätt med CRH belastning efter dexametason vilken kvarstår efter 7 år 2. Förhöjda nivåer av tillväxtfaktorer (VEGF, EGF) 3. Offentliganställda är i högre omfattning långtidssjukskrivna för tumörsjukdomar 4. Långstidssjukskrivna med psykiatriska diagnoser hade mer än dubbelt så hög dödlighet jämfört med kontroller med samma typ av arbete 5. Stora neddragningar i personalstyrkan hade statistiskt samband med högre frekvens sjukskrivningar för psykisk ohälsa 5 år senare (Åsberg M, Nygren Å, )
13 DU projektet slutrapport - Randomiserad kontrollerad studie: gruppsykoterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering (ALR) som bas-behandling och tilläggsbehandling med coach visade inte bättre effekt för coachning avseende symptomförbättring och återgång i arbete - Randomiserad kontrollerad studie: gruppsamtal och arbetsterapeuthjälp med ALR som bas-behandling och tilläggsbehandling med mindfullness eller basal kroppskännedom visade ingen skillnad mellan grupperna i symptomförbättring
14 DU projektet slutrapport Vilken behandling hjälper vid lättare psykisk ohälsa? Enkät till 4000 långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa 1999 (AFAs databas), uppföljning avseende fortsatt sjukskrivning och förtidspension: - Merparten återkom inte i arbete under den följande 3-årsperioden - De som fått läkemedelsbehandling, psykoterapi, sjukgymnastisk behandling och alternativmedicin uppvisade sämre arbetsåtergång - Endast arbetslivsinriktad rehabilitering visade bättre effekt Fråga: Är detta patienter med utmattningssyndrom? Diagnosen fanns inte 1999.
15 Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (Björn Karlson et al Arbets- och miljömedicin, Lund 2010)
16 ( Björn Karlson et al ) Inkluderade: patienter ss minst 50% i 2-6 månader, tidigare friska ICD-10 F43 stress diagnos (ej PTSD) Metod: Syfte KS Teambedömning, patientintervju, intervju av arbetsledare/chef Interventionsgrupp N= 74, kontroll N=74 Konvergenssamtal (KS) Stimulera dialog mellan patient och arbetsledare med stöd av två teammedlemmar, strävan efter ökad samsyn och överenskommelse om mål mellan patient och arbetsledare för att underlätta arbetsåtergång 1½ timmar och resulterade i överenskommelser om kort- och långsiktiga lösningar
17 Figure 2 Proportions having returned to work on at least 25% during the study period. Graphs show the development of return to work, as proportions (percentages) of the intervention and control groups, from the time of the convergence dialogue meeting until week 80. (Björn Karlson. et al 2010.Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout - a prospective controlled study.)
18 (Björn Karlson et al ) Åter i arbete efter 18 månader Återgång i arbete kan förbättras för långtidssjukskrivna för arbetsrelaterad utmattning efter en arbetsplatsintervention Färre blev kvar i heltids sjukskrivning Praktisk implikation Individbehandling bör kompletteras med arbetsplatsintervention
19 (Björn Karlson et al ) Vad hjälpte? Begriplighet genom feed-back och förtydligande om hur arbetssituationen hade varit Minskade negativa känslor kring arbetsplatsen och händelser före sjukskrivning Förbättrad kommunikation med arbetsledare Ljuset på patientens situation för övriga aktörer kan ha förbättrat rehabiliteringsåtgärderna
20 Subjektiva symptom trötthetssyndrom stressreaktion utbrändhet multippel kemisk överkänslighet Utmattningssyndrom, fibromyalgi colon irritabile kronisk ländryggsvärk omgivningssjukdommar
21 Stressbelastning: Lättare symptom uttalade symptom (UMS)
22 Klassifikation av stressinducerad psykisk ohälsa Anpassningsstörning F43.2 Akut stressyndrom F 43.0 Posttraumatiskt stressyndrom F43.1 Utmattningssyndrom F43.8
23 Stressande händelser framkallar akuta och posttraumatiska stressyndrom Kronisk stress utan tillräcklig återhämtning ger upphov till utmattningssyndrom
24 Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom Diagnos ICD 10 F 438 Utgångspunkten är ett tillstånd som kännetecknas av påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet. Tillståndet skall ha utvecklats som en följd av identifierbara stressfaktorer (Utmattningssyndrom-stressrelaterad psykisk ohälsa SoS publicerat, sök Utmattningssyndrom.)
25 Utmattningssyndrom Energi Akut belastning Balanserad energinivå Långdragen stress Utmattningssyndrom, sjukskrivning återhämtning Rehabilitering
26 Mest framträdande symptomen hos patienter med UMS» Energibrist» Kognitiva störningar» Stresskänslighet
27 Prime MD, somatiska symtom vid UMS 98% Trötthet och brist på energi 83% Sömnstörningar 69% Illamående, gaser, besvär med matsmältningen 61% Huvudvärk 60% Smärtor i armar ben eller leder, värk 57% Bröstsmärtor 56% Ländryggsvärk
28 Prime MD somatiska symtom forts 55% Förstoppning, lös avföring eller diarré 55% Hjärtklappning 54% Yrsel 51% Magvärk 42% Menstruationssmärtor eller problem 33% Andnöd 17% Sexuella problem 5% Svimning
29 Symtomduration (n=397) 100% 80% 60% 40% 45% 41% 20% 0% 13% > 5 år 1-5 år < 1 år
30 Behandling/rehabilitering
31 Det primära omhändertagandet Tid Lyssna Förtroende Informera Här börjar rehabiliteringen.
32 Utredning Anamnes Klinisk undersökning Differentialdiagnostik Hb SR P-glucos Ca 2+ ASAT alt CDT - alkoholmarkörer Homocystein - B 12 brist TSH EKG
33 Utredning, forts Skattningsskalor som stöd och bedömning av allvarlighetsgrad vid diagnoser som depression och/eller ångest: Prime MD MADRS eller HAD Psykiatrikerkonsult vb
34 Minska belastningen och öka resurserna Back to basics
35 Behandlingsinsatser vid ISM INDIVIDUELL BEDÖMNING Remiss till ISM Sjuksköterska Provtagning skattningsskalor ALLA Läkarbesök - Differentialdiagnos Information om sjukdomens art -Regelbundet leverne - Fysisk aktivitet -Läkemedel Regelbundna återbesök Avstämningsmöte** Teambedömning Fysisk träning* Samtalsstöd Sömnskola Stresshanteringskurs Infogrupp fysisk träning Infogrupp stress och utmattning
36 Centrala frågeställningar vid rehabiliteringen 6. När skall patienten börja arbeta? 1. Hel- eller deltidssjukskrivning? 5.Byta arbetsplats? 2. Hur mycket kan man pressa patienten till aktivitet? 4. När utreda kognitiva störningar? 3. Hur skall somatiska symptom hanteras?
37 - Vårdprogram för utmattningssyndrom - Kortversion av vårdprogram för utmattningssyndrom
38 Course of mental symptoms in patients with Stress-related Exhaustion. Does Gender or Age make a Difference? (Glise K, Ahlborg G jr, Jonsdottir I H, BMC psychiatry. 2012)
39 SMBQ N= % 90% Percent scorig 4 on SMBQ 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Women Men 10% 0% Baseline 3m 6m 12m 18m
40 100% 90% HAD depression N=182 80% Percent scoring >10 on HAD-D 70% 60% 50% 40% 30% 20% * Women Men 10% 0% Baseline 3m 6m 12m 18m * = p< 0,059 men lågt antal män
41 100% 90% HAD ångest N=179 Percent scoring >10 on HAD-A 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Women Men 0% Baseline 3m 6m 12m 18m
42 132 PGWB N= Mean scores on PGWB ED ED + ED Baseline 3m 6m 12m 18m
43 100% 90% 80% Baseline 18 months 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stomach pain Back pain Pain in amrs, legs, joints Pain or problems with sexual intercourse Headaches Chest pain Dizziness Fainting spells Feeling heart pound or race Shortness of breath Constipation,loose bowels, or diarrhea Nausea, gas or ingestion % Patients
44 Sjukskrivningsgrad upp till 3 år efter behandlingsstart (n=172) 100% 80% 60% 59% 68% 84% sjukersättning 100% 75% 50% 25% 0% 40% 47% 20% 0% 20% Nybesök 12 mån 18 mån 24 mån 36 mån 3 års uppföljning: svarsfrekvens 75%
45 Sjukskrivning upp till 5 år efter behandlingsstart (n=72) 100% 80% 60% 40% 50% 63% 88% sjukersättning 100% 75% 50% 25% 0% 20% 0% 22% Nybesök 12 mån 18 mån 5 år 5 års uppföljning: svarsfrekvens 69 %
46 Tack för uppmärksamheten
47
48 Diagnos stress/utmattning Flertalet individinriktade (KBT-baserade) interventioner har marginella effekter på arbetsåtergång och symtom (van der Klink et al. 2003, Heiden et al. 2007, de Vente et al. 2008, Stenlund et al. 2009, Grossi et al. 2009) En arbetsplatsinriktad interventionsstudie + KBT gav klart förbättrad arbetsåtergång jmfrt med enbart KBT eller kontrollgrupp (Blonk et al. 2006)
49 Psychosocial work environment and stress-related disorders, a systematic review Stark evidens att Höga arbetskrav Låg kontroll i arbetet Dåligt stöd från medarbetare Dåligt stöd av chefer Orättvisor i organisationens regelsystem Känsla av att inte bli rättvist behandlad Obalans avseende ansträngning/belöning predicerar insjuknande i stressrelaterad ohälsa (Nieuwenhuijsen K, et al. Occup Med (Lond) Jun;60(4): )
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merUtmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Läs merUtmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merInstitutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården
Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det
Läs merUtmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention
Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg
Läs merVarför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Varför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Innehåll Inledning Patientmedverkan Psykosocial arbetsmiljö
Läs merPreliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS)
Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS) 10 09 21 Kristina Glise Överläkare Enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Göteborg Institutet för Stressmedicin i Göteborg 2003
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merHur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Läs merUtmattningssyndrom -Var står vi idag?
Utmattningssyndrom -Var står vi idag? - Diagnostiken, synpunkter på behandling och de senaste forskningsrönen Det var fullsatt på ISM:s nätverksträff den 27 februari, när de båda seniora forskarna Marie
Läs merEffektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merVad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM
Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare lilian.wiegner@vgregion.se
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merInstitutet för stressmedicin
Institutet för stressmedicin Verka för att minska stress och stressrelaterad ohälsa Forskning Prevention Behandling Föra ut kunskap och erfarenhet Psykologisk behandling vid utmattningssyndrom Susanne
Läs merATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL
ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL https://strategiclearner.files.wordpress.com/2012/10 /information-overload-1.png MONICA BERTILSSON, MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG. ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR.
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merSTRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017
STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Institutet för stressmedicin ISM Projekt (2002) till permanent verksamhet (2008) Sedan start
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merDen stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merHur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom?
20181213 Hur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom? Kristina Glise med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg samt TINAmottagningen Billdal BAKGRUND Institutet för Stressmedicin
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merSTRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merFysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom
Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Disposition Bakgrund Sammanfattning av forskningsläget Hur går vi
Läs merVem riskerar bli sjukpensionär?
Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin Bakgrund Psykisk ohälsa är den
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merTidiga effektiva insatser mot psykisk ohälsa. Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet
Tidiga effektiva insatser mot psykisk ohälsa Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och sjukskrivning Hantering av psykisk ohälsa: det brittiska exemplet
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,
Läs merPrata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merSjukskrivningarna ökar igen! Stress och utmattning! på vårdens arbetsplatser!! Dagens Medicin! ! Det här vet vi om sjukskrivningarna!
Stress och utmattning på vårdens arbetsplatser Dagens Medicin 2017 12 12 Sjukskrivningarna ökar igen Dagar med sjukpenning per antal försäkrade, 16-64 år, dec 1994-dec 2016 30 24 Alexander Wilczek, överläkare
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merStressrelaterad ohälsa
Stressrelaterad ohälsa Utmattningssyndrom, Grön rehabilitering, Stress i primärvården Hög energi Forskning om Utmattningssyndrom Akut belastning Biologiska och psykologiska reaktioner? Balanserad energinivå
Läs merBättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Finns det instrument? Kan de användas kliniskt? Har FHV, individen, chefen
Läs merBehandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa
Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa 2939 Förebygg i st f att rehabilitera! Rehabilitering av den som blivit allvarligt sjuk av stress är ofta utomordentligt svår, komplicerad och långdragen,
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare,
Läs merUtmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17
Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Carl Skottbergs gata 22B 413 19 Göteborg lilian.wiegner@vgregion.se Institutet för stressmedicin
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Bakgrund ADA Metoden ADA + Anpassningar på arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan Preliminära resultat från utvärdering av ADA + 1 Bakgrund
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merUtmattningssyndrom. En förkortad version av detta dokument kommer att läggas ut på Mediabas, Dagens Medicin
Utmattningssyndrom En förkortad version av detta dokument kommer att läggas ut på Mediabas, Dagens Medicin Författare: Kristina Glise, Institutet för stressmedicin 2013-05-29 Innehållsförteckning 1 Basfakta...
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merLÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM
LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM Monica Bertilsson, S Maeland, J Löve, G Ahlborg Jr, E Werner, G Hensing MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG ARBETSTERAPEUT
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa
Stressrelaterad psykisk ohälsa hur ser problemet ut? Kristina Glise Långtidssjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökar i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Förhållanden på arbetsplatser,
Läs merHAKuL-modellen för rehabilitering
HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merKan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Läs merUtmattningssyndrom. ISM-häfte nr 5. Kristina Glise
Kristina Glise Om ISM-häftet ISM-häfte är en publikationsserie med olika typer av sammanställningar, översikter, konferensreferat. Institutet för stressmedicin ger också ut en vetenskaplig rapportserie
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Metoden ADA+ och dess användbarhet Anpassning av arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan 1 Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång)
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten Arbetsorsakade
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merRehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5
Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merLUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Läs merPsykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merFramgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning
God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merUtmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Läs merStress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro
Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sömn > trötthet > sjukfrånvaro sjukfrånvaro Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merFetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv
Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merSjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död
7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea
Läs merStressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs merKan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?
Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,
Läs mer