MÖRRUMSÅN Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde
|
|
- Malin Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MÖRRUMSÅN 2013 Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde
2 Beställare: Mörrumsåns vattenvårdsförbund Konsult: Calluna AB Medverkande personal Calluna:Malin Anderson Olbers är projektledare för recipientkontrollen i Mörrumsåns avrinningsområde. Annika Stål-Delbanco, Malin Anderson Olbers, Elisabeth Lundkvist och Kenneth Johansson, är författare till rapporten. Håkan Sandsten har kvalitetsgranskat resultaten. Fältarbetet och databearbetningen har utförts av Malin Anderson Olbers, Kenneth Johansson, Mattias Stahre, Robert Björklind, Ogun Caglayan Turkay, Joel och Love Askling och Rebecka Le Moine. Rebecka Le Moine och Anna Jangius har gjort kartor. Övriga medverkande: Analys av vattenkemi: Eurofins Environment Sweden AB. Artbestämning och utvärdering av växtplankton: Mats Nebaeus, Pelagia och Peder Larsson på Pelagia Miljökonsult AB. Kontaktuppgifter: malin.olbers@calluna.se, tel eller växel Denna handlings datum: Intern projektbeteckning: Mörrumsåns vvf 2013, MAN0003 Omslagsbild: Åsnens strand, Julöfjorden. Foto Malin Anderson Olbers Bild baksida: Växjösjöns strand. Foto Malin Anderson Olbers Adress Telefon E-post: info@calluna.se Calluna AB Nätadress: Linköpings slott Postgiro Linköping Fax Bankgiro Org. nr
3 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mörrumsåns vattenvårdsförbund - MVVF! 3 Provtagningsprogrammet! 4 Organisation! 7 Områdets förutsättningar! 7 Provtagnings- och analysmetodik! 8 Resultat 10 Väder och vattenföring! 10 Transporter och förluster! 12 Status för näring! 13 Status för siktdjup, turbiditet och färg! 15 Syretäring och organiskt kol! 17 Syretillstånd! 17 Metaller i rinnande vatten! 19 Försurning! 23 Bottenfauna! 24 Fisk! 27 Växtplankton! 29 Sediment i sjöar! 34 Miljömål 35 Miljökvalitetsmål! 35 Bara naturlig försurning! 35 Ingen övergödning! 36 Referenser 37 Bilaga 1 Föroreningsbelastande verksamheter Bilaga 2 Provtagningspunkter och undersökningsprogram Bilaga 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Bilaga 4 Syre- och temperaturprofiler Bilaga 5 Metaller i vatten Bilaga 6 Metaller i sediment Bilaga 7 Växtplankton Bilaga 8 Elfiske Bilaga 9 Bottenfauna Bilaga 10 Analysparametrarnas innebörd Bilaga 1, 2 och 10 återfinns i detta dokument, övriga bilagor finns på bifogad cd. 1
4 Sammanfattning På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund har Calluna AB genomfört undersökningar av Mörrumsåns olika vattenförekomster för år Programmet innehåller undersökningar av vattenkemi, metallhalter i vatten och i sediment, fisk, växtplankton och bottenfauna. År 2013 i Mörrum utmärkte sig som ett torrt år, med lite nederbörd och låga vattenflöden. Ungefär hälften av provpunkterna hade måttlig eller sämre status för näring. Likt förra året rådde dålig status vid 318 Bergunda kanal, 315B Sundet samt 333 Opparydsbäcken vid Jonsgård. Dessutom rådde dålig status vid 329 Obyån uppströms Kottjasjön. Vid fem av provpunkterna rådde hög status, alla dessa låg i norra delen av avrinningsområdet. Liksom föregående år var statusen god i Forsbacka vid Mörrumsåns mynning i havet. Det är ovanligt med god status för näring vid havsmynningar av andra vattendrag i södra Sverige. Åsnen hade tidigare måttlig status för siktdjup, men under både år 2012 och 2013 visade Åsnen Kalviksfjorden på god status, medan Julöfjorden fortfarande visade måttlig status. Varken Örken eller Salen går att bedöma då de saknar uppgift om färg och absorbans. Övriga sjöar hade måttlig till sämre status. Vid samtliga undersökta vattendragspunkter inom Mörrumsåns avrinningsområde är halterna TOC måttligt till mycket höga likt tidigare. Förhållandena för syre var överlag goda eller höga under I likhet med tidigare år rådde dock syrgasbrist vid botten i 469 Växjösjön i augusti 2013, vilket drog ner statusen till dålig och i juni var syrgashalten låg i Barnsjön (0,3 mg/l), vilket också drog ned statusen till dålig. Otillfredsställande syrestatus rådde i 316 Norra Bergundasjön. Vattendragens syrgashalter klassades med de gamla bedömningsgrunderna och det var svagt syretillstånd likt förra året var det 478 Ramkvillaån nedströms Ramkvillasjön, 438 Kavleån uppströms Helgasjön och 147 Helige å uppströms Salen. Detta tillstånd blev även det rådande i 429 Bergunda kanal, 351 Lekarydsån uppströms Salen och 436 Tävelsåsbäcken St Trängslet. Jämfört med de gamla bedömningsgrunderna är årsmedelhalterna av metaller låga eller mycket låga på alla ordinarie provtagningspunkter, liksom tidigare år (tabell 4). Två nya punkter finns dock med i årets metalluppföljning, 315 Sundet och 318 Bergunda kanal. I Sundet var medelhalten för bly måttligt hög, vilket härrör från en hög halt i januari. Mycket metaller verkar bindas i Norra Bergundasjön då halterna sjunker efter 315 Sundet. Detta kan orsakas av att flödena har varit låga och metallerna helt enkelt inte transporterats vidare i systemet. Alkaliniteten i vattendragen var överlag god eller mycket god i hela området och ph höll sig här mellan nära neutralt och svagt surt. För bottenfauna i rinnande vatten var statusen med avseende på eutrofiering hög på alla lokaler utom i Bergunda kanal, där det fanns tecken på en måttlig belastning. Lokalerna i Bergunda kanal och Forsbacka bedömdes ha allmänna naturvärden. Övriga lokalerna bedömdes ha mycket höga 2
5 naturvärden, främst till följd av att antalet arter var mycket stort och förekomst av ovanliga arter. Det fanns inga rödlistade arter, men åtta relativt ovanliga arter påträffades. Bottenfaunan i rinnande vatten har inte förändrats nämnvärt de senaste ca 5 åren. Försurningssituationen var dock något bättre än tidigare år, d.v.s. fler arter och individer av försurningskänsliga arter påträffades. Vidare finns en positiv trend med minskad eutrofieringspåverkan för både 318 Bergunda kanal, Dalen och Kråkesjöns utlopp, lokal 143. Bottenfauna i sjöar visade att näringsstatus var dålig i Norra Bergundasjön och syretillgången i bottenvattnet var otillfredsställande. Endast en art som är måttligt känsligt för dåliga syreförhållanden påträffades i proverna. Under åren har bedömningen av syretillstånd i Norra Bergundasjön växlat mellan syrefattigt och syrerikt. De tre senaste åren har dock syretillgången varit dålig. Elfisket på tre lokaler visade fortsatt riklig förekomst av uppväxande laxfisk vid Åkeholm, längst från Mörrumsåns mynning. Här var också statusen för vattendragsindex fortsatt god. På de andra två lokalerna, Ekeberg och Forsbacka, var dock förekomsten av lax låg, likt tidigare (Calluna 2013). I Ekeberg var dock statusen god, vilket främst beror på att toleranta arter inte hittades i år. I Forsbacka var statusen otillfredsställande likt tidigare. En sammanvägd bedömning av växtplankton visade att Örken (norra och södra), Salen och Åsnen Kalviksfjorden hade god status, medan Åsnen Julöfjorden endast hade måttlig status. Både Norra och Södra Bergundasjön, Trummen och Växjösjön hade otillfredsställande status med en stor andel cyanobakterier (så kallade blågröna alger), vilket visar att sjöarna hade stora övergödningsproblem. Extrem vattenblom rådde i Trummen i augusti, delvis kopplat till lågt vattenstånd, hög värme och låg omsättning. Metallhalterna i sedimentet höll sig på ungefär samma nivå som tidigare. Det var dock endast hög halt av koppar i Växjösjön men hög halt av nickel i båda Bergundasjöarna. Avloppsanläggningar är den vanligaste typen av tillståndspliktig verksamhet med direkta utsläpp till Mörrumsån. Inledning Mörrumsåns vattenvårdsförbund - MVVF Mål De som ansvarar för miljöfarlig verksamhet är enligt miljöbalken skyldiga att utföra kontroll av bland annat avloppsvattenutsläpp och av det vattenområde som utgör recipient. Denna kontroll är samordnad i ett kontrollprogram för hela Mörrumsån. Enligt Naturvårdsverket ska recipientkontrollen 1) åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde; 2) relatera tillstånd och utveck- 3
6 lingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet; 3) belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen; 4) ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Vattenvårdsförbundets allmänna verksamhetsmål är 1) att följa förändringarna hos vattenkvaliteten inom vattendragssystemet; 2) att medverka till att åtgärder vidtas där så behövs så att inte vattnets användbarhet försämras; 3) att upprätta ett handlingsprogram för den framtida vården av vattenområdena och en plan för hur vattnet lämpligast bör nyttjas. Calluna Calluna har fått i uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund att utföra recipientkontrollen mellan åren 2011 och Detta uppdrag började i april 2011, den tidigare konsulten Alcontrol tog prover fram tills dess. Provtagningsprogrammet Provtagningsprogrammet består av 52 punkter fördelade i Mörrumsåns huvudfåra och i dess biflöden (Figur 1; Tabell 1; Bilaga 2). Här tas prov för fysikaliska och kemiska data, plankton, bottenfauna, fisk, metaller i sediment och metaller i vatten i den omfattning som framgår av bilaga 2 och tabell 1. Vissa parametrar och provpunkter tas inte varje år, utan vart tredje eller vart sjätte år med år 2011 som startår. Växjö kommun bekostar dessutom utökad provtagning inom Mörrumsåns avrinningsområde under I fyra av punkterna vid Aggåns nedre delar har provtagningen utökats (varje månad istället för varannan) och fosfatfosfor lagts till basanalyserna och två nya punkter utanför programmet lades till för att hålla koll på fosforförlusterna. I sjöarna kring Växjö utökades provtagningen med baspaket, ammoniumkväve och fosfatfosfor i både yt- och bottenvatten och provtagning i Skirviken och Barnsjön lades till under året, dels med samma paket som i övriga växjösjöar och dels med provtagning av plankton och klorofyll. Vid de sex vattendragspunkerna i Växjö lades analys av ammoniumkväve och fosfatfosfor till och vid två av dessa (315 och 318) även analys av metaller varannan månad. Målsättningen med de fysikalisk-kemiska parametrarna i kontrollprogrammet är att beskriva det kemiska tillståndet och förändringarna i vattenmiljön, samt bedöma påverkan från olika källor. Beskrivningarna ska samtidigt utgöra bakgrundsinformation för bedömningar av biologiska parametrar och underlag för transportberäkningar i vattendraget. De nya bedömningsgrunderna används, förutom för försurning och metaller, där de gamla bedömningsgrunderna används. Även de parametrar som inte är upptagna i de nya bedömningsgrunderna bedöms enligt de gamla bedömningsgrunderna. 4
7 Tabell 1. Provtagningspunkter och undersökningsprogram i Mörrumsåns avrinningsområde. Bas=fysikaliska och kemiska undersökningar (3, 6 resp. 12 ggr/år). Me=metaller i vatten (6 ggr/år). Bf=bottenfauna (varje resp. vart tredje år). Pl=plankton (1, 2 resp. 3 ggr/år alt. vart tredje år). Sed=sediment (varje, vart tredje resp. vart sjätte år). Elfiske/nätprovfiske (varje alt. vart sjätte år). S-HYPE=vattenföringsdata från SMHI. Startår Nr Namn X'koord Y'koord 101 Boskvarnasjöns-utlopp Bas-6- S9HYPE 104 Änghultasjöns-utlopp Bas Norrsjöns-utlopp Bas Madkrokens-utlopp Bas Ramkvillaåns-mynning Bas Örken-norra-delen Pl-2 Bf-1/3- Sed-1/6 -Fisk32-1/6 113 Örken-södra-delen Pl-2 Bf-1/3 Sed-1/6 115 Örkens-utlopp Bas-6- Me Drättingesjöns-utlopp Bas Vartorp-uppströms-dammen Bas Övrasjön-mitten Sed-(PCB,-Olja,- Hg)-1/3 125 Sörabysjön-södra-delen Pl-1/3- Bf-1/3 Sed-1/6 175 Sörabysjöns-utlopp Bas Skärlen Pl-1/3- Bf-1/3 Sed-1/6-132 Åby Bas-12 S9HYPE 438 Kavleåns-mynning Bas Helgasjön-Arabyviken Pl-1/3 Bf-1/3 Sed-1/6 Fisk24-1/6 139 Helgasjöns-utlopp-Bergsnäs Bas-12 S9HYPE 468 Trummen-mitt Pl-6 Bf-1/3- Sed-1/3 429 Trummen-ut Bas Växjösjön-mitt Pl-6- Bf-1/3 Sed Växjösjön-ut Bas-6- Me S-Bergundasjön Pl-6- Bf-1/3 Sed Sundet Bas N-Bergundasjön Bas-6 Pl-6- Bf-1 Sed Bergunda-kanal Bas-12 Bf Kråkesjöns-utlopp Bas-12- Me-6 Bf Os Bas-6 Bf-1/3 322 Dansjön-uppströms Bas Mynningen-i-Salen Bas Mynningen-i-Salen Bas Kotjasjöns-inlopp Bas Mynningen-i-Salen Bas Mynningen-i-Salen Bas Salen-längst-norrut Sed-1/6 150 Salen-norra-delen Pl-1 Fisk20-1/6 151 Salen-norra-delen Bas Salen-södra-delen Sed-1/6 154 Salens-utlopp-Huseby Bas-6 S9HYPE 432 Rösås Bas Näsbykvarn Bas Torsjöns-utlopp Bas Nedströms-Ingelstad Bas Tävelsåsbäcken-St-Trängsled Bas Yttre-kanalen-Södregård Bas Aggåns-mynning-i-Åsnen Bas-6- S9HYPE 156 Åsnen-Kalviksfjorden Bas-6.-Vid-skiktning,- bas-2-vid-botten. Pl-1- Fisk20-1/6-(av- Åsnens-FVOF) 157 Åsnen-Julöfjorden Bas-6.-Vid-skiktning,- bas-2-vid-botten. 201 Åsnens-utlopp-Hackekvarn Bas Åkeholm Bf-1 Fisk Svängsta Bf-1 Fisk Forsbacka-(2-km-uppstr.-mynningen) Bas-12 Me-6 Bf-1 Fisk-1 Pl-1- Undersökningsprogram 5
8 Figur 1. Mörrumsåns avrinningsområde med provtagningslokaler. Områdets avloppsreningsverk är markerade med stjärnor och tätorter med gula markeringar. 6
9 Organisation Calluna AB All provtagning och analys samordnades av Calluna AB, med Malin Anderson Olbers som projektledare under andra halva av året. Allt fält- och dataarbete har utförts av personal vid Calluna AB; Kenneth Johansson, Malin Anderson Olbers, Anna Jangius, Mattias Stahre, Robert Björklind, Ogun Caglayan Turkay, Joel och Love Askling och Rebecka Le Moine. Malin Anderson Olbers, Annika Stål-Delbanco, Elisabeth Lundkvist (bottenfauna), och Kenneth Johansson (fisk) har författat rapporten. Anna Jangius har gjort kartor. Adress: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping. Tel: , Fax: E-post: Eurofins AB All kemisk analys utfördes av Eurofins AB, med Lena Olsson som kvalitetsansvarig. Adress: Eurofins Environment Sweden AB, Box 45184, Stockholm. Tel: +46-(0) , Fax: E-post: Pelagia Miljökonsult Växtplanktonprover är analyserade och sammanställda vid Pelagia Miljökonsult AB, där Mats Nebaeus har analyserat proverna och Peder Larsson har svarat för sammanställningen. Adress: Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, Umeå. Tel: , Fax: E-post: Områdets förutsättningar Mörrumsån börjar i Jönköpings län, där sjön Vrången (öster om Lindshammar) betraktas som åns källsjö. Avrinningsområdet omfattar km 2, varav 90 % ligger i Kronobergs län, framför allt i Växjö och Alvesta kommuner. Mörrumsån mynnar i Östersjön vid Elleholm i Blekinge län, strax söder om samhället Mörrum. Mörrumsån är 183 km från Vrången ner till mynningen i Östersjön, med en höjdskillnad på 280 m. Åsnen och Helgasjön är de största sjöarna i systemet. De största biflödena är Aggån, Lekarydsån, Änganäsån, Asaån, Obyån och Rottneån. Berggrunden uppströms och omkring Åsnen består av granitoider/vulkaniska bergarter med låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ned i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. En bit nedströms Åsnen blir berggrunden något mer lättvittrad. Jordarterna i området domineras av morän, med inslag av kalt berg/tunt jordtäcke och stråk av isälvssediment. I mynningsregionen finns mer sammanhängande områden med kalt berg/ tunt jordtäcke. Avrinningsområdet består av ca 61 % skog, 8 % åker, 5 % betesmark, 13 % vatten och 14 % övrig mark (SCB 2008). Åkermarken är koncentrerad till trakterna kring Helgasjön, Salen och Åsnen, samt till det kustnära området. Totalt antal djurenheter var år 2005 ca st. Befolkningsmäng- 7
10 den inom avrinningsområdet var år 2005 ca st varav ca bodde i glesbygd. Av befolkningen som år 2005 var bosatt i småhus och lantbruk var kopplade till kommunalt avlopp medan hade enskilt avlopp och 324 saknade avlopp. Vidare hade fritidsfastigheter enskilt avlopp och fritidsfastigheter saknade avlopp år Provtagnings- och analysmetodik För samtliga fysikaliska och kemiska parametrar användes provtagningsmetod SS-EN ISO :2007/ISO , utg 1 i sjöar och SS-EN :2007/ISO :2005 i vattendrag. För metaller i vatten användes provtagningsmetod SS028194, utg 1. Analysmetoderna följde Svensk Standard och specificeras i tabell 2. Parametrarnas innebörd förklaras i bilaga 10. Bottenfauna provtogs med Europastandard SS-EN i vattendrag och med Svensk standard SS i sjöarnas profundal. Bottenfauna är analyserad med analysmetod SS-EN Bestämningslitteratur anges i bilaga 9. Fisk provtogs med elfiske i vattendrag enligt SS-EN 14011, utg 1. Växtplankton provtogs enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Växtplankton i sjöar (utg ) och siktdjup enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljö, Hav, Siktdjup (utg ). Växtplankton analyserades enligt metod SS-EN 15204:2006, Naturvårdsverkets handledning och bilaga A till Handbok 2007:4samt HVMFS 2013:19. Klorofyll-a analyserades enligt SS (den traditionellt vanligaste metoden, där aceton används som extraktionsmedel, jämfört med metanol, enligt metod SS ). Sediment i sjöar är provtagna enligt SS-EN ISO :2005/ISO :1995 och analyserade enligt metod angiven i tabell 3. Vid samtliga beräkningar har mindre-än-värden beräknats som halva det angivna värdet (ex. Tot-P <5 µg/l = 2,5 µg/l). Avvikelser: Metaller har inte analyserats i punkt 143 Kråkesjöns utlopp i januari på grund av misstag vid laboratoriet. 8
11 Tabell 2. Fysikaliska och kemiska parametrar i vatten med respektive analysmetod. Parameter Enhet Metod Vattentemperatur C fd SLV metod , fältmätning utförd av Calluna Turbiditet (grumlighet) FNU SS-EN ISO 7027:2000 ph SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO :1996 Absorbans 420 nm, 5 SS-EN ISO 7887:2012 del C Syrgas mg O2/l och % mättnad SS-EN ISO 5814:2012, fältmätning utförd av Calluna Färg, spektrofotometrisk mg Pt/l SS-EN ISO 7887:2012 del C Totalt organiskt kol mg TOC/l SS-EN 1484:1997 Konduktivitet ms/m SS EN 27888:1994 Totalfosfor µg tot-p/l SS-EN ISO Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO :2005 Totalkväve µg tot-n/l SS-EN ISO 11905:1998 Nitrat-nitritkväve µg NO2,3-N/l EN ISO13395:1997 Ammoniumkväve µg/l SS-EN 11732:2005 Aluminium µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Arsenik µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Bly µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Kadmium µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Kobolt µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Koppar µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Krom µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Nickel µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Zink µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Kvicksilver µg/l SS-EN 1483:2007, AFS Tabell 3. Metaller som analyserades i sjösediment, samt analysmetod. Metall Enhet Metod Arsenik mg/kg TS SS028150:1993 ICP-MS Bly mg/kg TS SS028150:1993 ICP-MS Kadmium mg/kg TS SS028150:1993 ICP-MS Koppar mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES Krom mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES Kvicksilver mg/kg TS SS028150:1993 AFS Nickel mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES Zink mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES 9
12 Resultat Väder och vattenföring Nederbörden under år 2013 var mindre än under ett normalår under största delen av året. Hösten var extremt torr med mycket lågt vattenstånd i både yt- och grundvatten (Thomas Svensson, Vetlanda). I juni och december var dock nederbörden högre än normalt, medan nederbörden i framförallt mars och juli var ovanligt låg (Figur 2). Mest nederbörd kom i december, då 78 mm föll, jämfört med ett normalår på 56 mm. Medeltemperaturen i luften var normal under större delen av året (Figur 3). Maj, juli och december utmärkte sig som något varmare än ett normalår, medan mars var något kallare än normalt (Figur 3). Årsmedeltemperaturen under år 2013 var något högre än medeltemperaturen för perioden (Figur 5). I Växjö är klimatet varmare efter år 1988 än före, vilket illustreras med glidande medelvärden. År 2013 kom något mer nederbörd än vad det gjorde i medeltal under (Figur 6). Även nederbördsmängderna verkar ha ökat sedan I bilaga 4 finns resultat från vattenföringen för de provpunkter som transporter beräknas för. I figur 4 visas medelvattenföringen under år 2013, jämfört med perioden , för SMHIs station Mörrum. Sett över hela året var medelvattenföringen 20 m 3 /s, vilket är 7 m 3 /s mindre än medelvattenföringen under denna 100-årsperiod. Det finns dock risk för att medelvattenföringen är felaktig, då Andreas Hedrén (Växjö kommun) har uppmärksammat att SMHI visar för högt flöde för Åsnen (10 m 3 /s mot verklighetens 7 m 3 /s). Vattenföringen var under större delen av året mycket lägre än normalt, med undantag för januari och februari då den var högre än normalt, samt i början av juni, då den var normalstor. Den extrema torkan och låga vattenföringen ledde till stagnation i sjöar och stillastående vatten i framförallt mindre vattendrag (Andreas Hedrén, Växjö kommun). 350 Månadsmedelnederbörd (mm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nederbörd 2013 Normal Max medel Min medel Figur 2. Nederbördsmängder vid SMHI s station Växjö under år 2013, jämfört med normalmängder under åren och min- och maxmängder sedan år
13 Medeltemperatur C Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemp 2013 Normal Max medel Min medel Figur 3. Månadsmedeltemperatur år 2013, jämfört med normalmedeltemperatur under åren samt den högsta och lägsta medelvärdestemperaturen sedan år Från SMHIs väderstation i Växjö. Va#enföring+(m 3 /l)+ 160,0# 140,0# 120,0# 100,0# 80,0# 60,0# 40,0# 20,0# 0,0# jan# feb# mar# apr# maj# jun# jul# aug# sep# okt# nov# dec# 2013# Medel#2010>2013# Min#2010>2013# Max#2010>2013# Figur 4. Dygnsbaserad medelvattenföring under 2013, jämfört med perioden (medel-, max- och minvärde) för SMHI:s station i Mörrum (86-186). 11
14 9 Årsmedeltemperatur ( C) Årsmedeltemperatur Medelvärde Högsta sedan 1901 Lägsta sedan per. glid. med. (Årsmedeltemperatur) Figur 5. Årsmedeltemperatur , jämfört med medeltemperatur under åren samt den högsta och lägsta årsmedeltemperaturen sedan år Från SMHIs väderstation i Växjö Årsmedelnederbörd (mm) Årsmedelnederbörd Medelvärde Högsta sedan 1901 Lägsta sedan per. glid. med. (Årsmedelnederbörd) Figur 6. Årsnederbörd , jämfört med medelnederbörd under åren samt den högsta och lägsta årsnederbörden sedan år Från SMHIs väderstation i Växjö. Transporter och förluster Vattenföringsdata är vid rapporttillfället inte tillförlitliga och beräkningar av transporter och förluster av kväve, fosfor, TOC och metaller går därför inte att göra i nuläget. De modeller som används för att beräkna vattenföringen fungerar inte vid så extremt låga flöden som förekom under stora delar av SMHI ska publicera stationskorrigerade flöden, men från och med 2014 görs det först under september istället för april. Transporter har därför inte kunnat beräknas under författandet av denna rapport utan kommer kompletteras till den elektroniska rapporten under hösten
15 Status för näring Status för näring redovisas i Figur 7. Rådata återfinns i bilaga 3. I 17 av 37 bedömda provpunkter rådde måttlig eller sämre status. Likt förra året rådde dålig status vid 318 Bergunda kanal, 315B Sundet samt 333 Opparydsbäcken vid Jonsgård. Dessutom rådde år 2013 även dålig status vid 329 Obyån uppströms Kottjasjön. Vid fem av provpunkterna rådde hög status, varav 132 Åby, Tolgsjöns utlopp, är den punkt som är belägen längst söderut. Liksom de senaste åren var statusen god i 219 Forsbacka, vid Mörrumsåns mynning i havet. Det är ovanligt med god status för näring vid havsmynningar för andra vattendrag i södra Sverige. I sjöarna var det endast Åsnen Kalviksfjorden som uppnådde god status med avseende på näring. Åsnen Julöfjorden samt Barnsjön nådde måttlig status, Trummen och Växjösjön otillfredsställande och Norra och Södra Bergundasjön hade dålig status. Referensvärdena för fosfor hämtades från VISS och för Skirviken och Barnsjön användes samma referensvärde som för Trummen. För Norra Bergundasjön och Åsnen baseras bedömningen på treårsvärden av fosfor, medan övriga sjöar begränsas till 2013 års värden. Mörrumsån vid Forsbacka. Foto Malin Olbers. 13
16 Figur 7. Status för näring (fosfor) Mörrumsån. S står för Skirviken och B för Barnsjön. Övriga lokaler är märkta med sitt ID-nr. 14
17 Status för siktdjup, turbiditet och färg Statusen för siktdjup enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007) i Bergundasjön, Skirviken, Åsnen, Barnsjön, Växjösjön och Trummen är baserat på medel av 2013 års data (minst fyra tillfällen per sjö, bilaga 3), medan medelvärde av års data har använts för både Örken och Salen. I dessa två sjöar har dessutom absorbansdata från utloppspunkterna använts eftersom dessa parametrar inte har tagits ute i sjöarna. Statusen för siktdjup i Norra Bergundasjön var dålig år 2013 (figur 8), liksom tidigare år och lika dålig status rådde även i Södra Bergundasjön och i Skirviken. Åsnen hade tidigare måttlig status, men under både år 2012 och 2013 visade Åsnen Kalviksfjorden på god status för siktdjup, medan Julöfjorden fortfarande visade måttlig status. Måttlig status rådde även i Växjösjön, Örken Norra och Barnsjön, medan Trummen och Salen Norra uppvisade otillfredsställande status. För vattendragen klassades turbiditet med de gamla bedömningsgrunderna (medelvärde för 2013) och visade starkt grumligt vatten i 8 av provpunkterna (350, 333, 436, 463, 464, 327, 329 och 315B) och betydligt grumligt i 10 punkter (426, 351, 151, 343, 438, 400, 429, 430B, 318 och 344). Övriga 19 provpunkter i vattendragen hade måttligt grumligt vatten. Rådata för turbiditet finns i bilaga 3. Liksom turbiditet påverkar vattenfärg också siktdjupet och i vattendragen klassades endast 4 provpunkter som måttligt färgade (430B, 110, 115 och 318), medan 14 vattendrag klassades som betydligt färgade (154, 201, 219, 118, 175, 143, 147, 322, 132, 139, 315B, 104, 107 och 478) och övriga 19 provpunkter som starkt färgade. Vattenfärg bedömdes enligt de gamla bedömningsgrunderna och baserades på medelvärdet av 2013 års data (bilaga 3). 15
18 Figur 8. Status för siktdjup. Bedömningarna baseras på olika grunddata, se text ovan. 16
19 Syretäring och organiskt kol De allra högsta halterna av TOC i Mörrumsån har stigit och före år 1997 förekom knappast halter över 40 mg/l, men därefter har det blivit ganska vanligt med sådana halter. Några sådana extrema halter upptäcktes dock inte år 2013 (bilaga 3). Överlag har de flesta provpunkter haft ökande vattenfärg och TOC under de senaste 15 åren, vilket är en välkänd trend i stora delar av Sverige och tros bero på minskad försurning och förändrat klimat. Även turbiditeten har ökat i Mörrumsån på flera provpunkter, vilket är svårförklarat och vi endast kan spekulera i orsakerna bakom. Det kan ha att göra med ökande planktonblomningar eller att en del av TOC-fraktionerna består av organogent material (detritus). När TOC ökar medför det troligen att turbiditeten också ökar. Vid alla undersökta vattendragspunkter inom Mörrumsåns avrinningsområde är halterna TOC måttligt till mycket höga under 2013 (bilaga 3). Halterna är mycket höga vid hela 11 av de 37 punkterna. Provpunkterna 426, 327, 350, 333, 432, 436, 463, 464, 344, 101 och 329 hade mycket höga halter, medan 151, 342, 343, 343b, 351, 400, 429, 438, 322, 351, 201 och 219 hade höga halter. Resten hade måttligt höga halter enligt de gamla bedömningsgrunderna. Syretillstånd Syretillståndet för sjöar baseras på minimivärden i bottenvattnet under det gångna året. Baserat på mätdata var förhållandena överlag goda eller höga under 2013 (Figur 9), men den värsta värmeböljan varade från början av juli till början av augusti och under denna period gjordes inga mätningar (bilaga 3 och 4). Därmed kan kan anta att de mest kritiska tillstånden avseende bland annat syrebrist inte blev dokumenterat. I likhet med tidigare år rådde dock syrgasbrist vid botten i 469 Växjösjön i augusti 2013, vilket drog ner statusen till dålig och i juni var syrgashalten låg i Barnsjön (0,3 mg/l), vilket också drog ned statusen till dålig. Otillfredsställande syrestatus rådde i 316 Norra Bergundasjön. Detta sammanföll också med höga fosfathalter i både Växjösjön, Södra Bergundasjön och Bergunda kanal, vilket är ett direkt resultat av att fosfor frisläpps från sedimentet vid syrgasbrist. I Växjösjön var det dessutom höga ammoniumhalter i augusti (490 µg/l), vilket också är tätt kopplat till syrgasbrist. I övrigt var ammoniumhalterna generellt höga i Bergunda kanal under större delen av året, vilket beror på påverkan från avloppsreningsverket. Särskilt i augusti utgjorde de höga ammoniumhalterna ett problem då det sammanföll med höga vattentemperaturer, vilket gör att vattenlevande organismer kan ha skadats av ammoniakförgiftning. 17
20 Figur 9. Status för syretillstånd i sjöar. 18
21 Vattendragens syrgashalter klassades med de gamla bedömningsgrunderna och baserades därmed på minimivärdet under de senaste tre åren. Totalt sex provpunkter fick den tredje sämsta klassen svagt syretillstånd. Likt förra året var det 478 Ramkvillaån nedströms Ramkvillasjön, 438 Kavleån uppströms Helgasjön och 147 Helige å uppströms Salen. Detta tillstånd blev även det rådande i 429 Bergunda kanal, 351 Lekarydsån uppströms Salen och 436 Tävelsåsbäcken St Trängslet. 22 provpunkter klassades som måttligt syrerika och resterande nio som syrerika (104, 107, 175, 322, 329, 400, 463, 201 och 219). Rådata för syrgashalter återfinns i bilaga 3 och 4. Minimihalterna av syrgas stiger tydligt om man tittar på alla punkter i Mörrumsåns kontrollprogram under en lång tidsserie. För 118 Vartorp, nedströms dammen, och 313, Södra Bergundasjön, var syrgashalterna som allra lägst på 1970-talet och de har förbättrats avsevärt sedan dess, men sedan 10 år finns det en svag tendens till att de åter börjar få lite sämre syrgasförhållanden. Metaller i rinnande vatten Metallhalter i rinnande vatten för år 2013 återfinns i bilaga 5. Jämfört med de gamla bedömningsgrunderna är årsmedelhalterna av metaller låga eller mycket låga på alla ordinarie provtagningspunkter, liksom tidigare år (tabell 4). Två nya punkter finns dock med i årets metalluppföljning, 315 Sundet och 318 Bergunda kanal. I Sundet var medelhalten för bly måttligt hög, vilket härrör från en hög halt i januari (bilaga 5). Lika hög halt erhölls vid omanalys. Med tillkommande provpunkter är det tydligt att sjösystemen vid Växjö ansamlar flera av de undersökta metallerna, då halterna ökar fram till sjöarna för att sedan spädas till lägre halter i huvudfåran (figur 10). Halterna var lägre i 318 Bergunda kanal än i 315 Sundet, vilket kan bero på att flödena har varit låga och att metallerna därmed inte har hunnit transporteras vidare. I 315 Sundet och var kopparhalten måttligt hög i februari, vilket först senare i juni kunde påvisas i Kråkesjöns utlopp (143) och i Forsbacka (219) (bilaga 5). Gränsvärden enligt EGs ramdirektiv för vatten finns för prioriterade och särskilt förorenande ämnen. De som är aktuella i denna undersökning är bly, kadmium, nickel och kvicksilver enligt tabell 5. Metallhalterna var överlag låga, och underskred de gränsvärden som finns. 19
22 1#000,000# 100,000# Medelhalt(2013((µg/l)( 10,000# 1,000# 0,100# 0,010# 0,001# 0,000# Al# As# Pb# Cd# Co# Cu# Cr# Hg# Ni# Zn# 115#Örkens#utlopp############################################### 430b#Bergunda#kanal,#Växjösjöns#utlopp# 315#Sundet# 318#Bergunda#kanal# 143#Kråkesjöns#utlopp########################################### 219#Forsbacka# Figur 10. Medelhalter av de metaller som mättes i Mörrumsåns kontrollprogram Punkt 115 ligger längst norrut, 430B bredvid huvudfåran vid Växjö, 315 och 318 före och efter Norra Bergundasjön, 143 i huvudfåran vid Växjö och 219 i huvudfåran längst i söder. Tabell 4. Bedömningar av metallhalter i vatten enligt gamla bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Provpunkt As Pb Cd Cu/ Cr Ni Zn 115 Örkens utlopp Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter 430b Bergundakanal Växjösjöns Mycket'låga'halter utlopp Låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter 143 Kråkesjöns utlopp Mycket'låga'halter Låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter 219 Forsbacka Mycket'låga'halter Låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Tabell 5. Framtagna gränsvärden för prioriterade och särskilt förorenande ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten. AA = årsmedelvärde, MAC=maxkoncentration. Prioriterat ämne Klass AA (µg/l) inlandsvatten AA (µg/l) kustvatten mm MAC (µg/l) inlandsvatten MAC (µg/l) kustvatten mm Högsta uppmätta halt 2013 (µg/l) Bly och blyföreningar 7,2 7, ,60 Kadmium och kadmiumföreningar (hårdhetsberoende) Nickel och nickelföreningar Kvicksilver och kvicksilverföreningar klass 2, mg CaCO3/ l, mjukt vatten 0,08 0,2 0,45 0,45 0, ,69 0,05 0,05 0,07 0,07 0,004 20
23 Föroreningsbelastande verksamheter Föroreningsbelastande verksamheter redovisas i bilaga 1 och illustreras i figur 11. Uppgifterna är uppdaterade så långt som möjligt utifrån avloppsreningsverkens miljörapporter eller årsrapporter, utifrån kontakter med företagen och kommunerna. Den vanligaste typen av verksamhet med utsläpp till Mörrumsån är avloppsanläggningar (Figur 11). Störst antal anslutna personekvivalenter och därmed också störst utsläpp hade Växjö avloppsreningsverk (Sundet) följt av Alvesta. En jämförelse mellan mängden utsläppt fosfor och antalet anslutna personekvivalenter (pe) visar att Hemsjö ARV har något större utsläpp per pe än övriga ARV. Detta avloppsreningsverk togs i drift i april 2013 och viss inköring får man alltid räkna med. Utsläppen av kväve från Lindshammars ARV ligger betydligt lägre än övriga i förhållande till antalet anslutna personekvivalenter, medan högst utsläpp av kväve per pe sker vid Mörrums ARV. Jämförelserna är kanske inte helt rättvisa eftersom det kan finnas andra faktorer som påverkar mängderna än enbart antalet personekvivalenter. I Vetlanda pågår inventering av enskilda avlopp och beslut om förbud och åtgärder har under 2013 börjat skickas ut. I förhållande till den totala mängden transporterade ämnen i ån så bidrar avloppsreningsverken med en liten del. Beräkningar av de totala utsläppen från avloppsreningsverken i området blir inte helt korrekta då alla anläggningar inte har rapporterat in utsläppsmängder. För de anläggningar som har rapporterat in utsläppsmängder kan utläsas att de sammantaget släppte ut ca 226 ton kväve år Motsvarande utsläppsmängd för fosfor var 0,97 ton. 21
24 Figur 11. Verksamheter som påverkar vattenkvaliteten i Mörrumsåns avrinningsområde (från bilaga 1). 22
25 Försurning Alkaliniteten i vattendragen var överlag god eller mycket god i hela området och ph höll sig här mellan nära neutralt och svagt surt (figur 13 och bilaga 3). Enligt de gamla bedömningsgrunderna klassades de flesta sjöar till mycket god buffertkapacitet, medan 156 Åsnen Kalviksfjorden, och 157 Åsnen Julöfjorden, klassades till god buffertkapacitet, likt föregående år. Bedömning av alkalinitet och ph baseras på medianvärde för De sjöar och vattendrag som är försurade ligger i högre terräng än recipientkontrollens provpunkter. Figur 13. Status för alkalinitet år 2013 i Mörrums avrinningsområde. 23
26 Bottenfauna I november 2013 undersöktes bottenfaunan på fem lokaler i rinnande vatten och i profundalzonen i en sjö, se tabell 6, figur 13 samt bilaga 9. Figur 13. Status för bottenfauna och fisk i Mörrumsåns avrinningsområde. 24
27 Rinnande vatten Bottenfaunan i alla lokaler i rinnande vatten klassades som opåverkad av försurande ämnen. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög på alla lokaler utom Bergunda kanal, där det fanns tecken på en måttlig belastning. Lokalerna i Bergunda kanal och Forsbacka bedömdes ha allmänna naturvärden. Övriga lokalerna bedömdes ha mycket höga naturvärden, främst till följd av att antalet arter var mycket stort och förekomst av ovanliga arter. Det fanns inga rödlistade arter, men de relativt ovanliga arterna som påträffades var; nattsländorna Brachycentrus subnubilus, Notidobia ciliaris, Psychomyia pusilla och Setodes argentipunctellus, vattenfisen Aphelocheirus aestivalis, bäckbaggen Stenelmis canaliculata, jungfrusländan Calopteryx splendens, samt bäcksländan Perlodes dispar. Flest ovanliga taxa fanns i Åkeholm och Svängsta, två lokaler som ligger nära varandra. Sjöar Näringsstatus var dålig i Norra Bergundasjön och syretillgången i bottenvattnet var otillfredsställande enligt indexet BQI. Endast en art som är måttligt känsligt för dåliga syreförhållanden påträffades i proverna (fjädermyggan Chironomus plumosus). Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan i rinnande vatten har inte förändrats nämnvärt de senaste ca 5 åren. Artantal, index och expertbedömningar är mycket lika de senaste åren. Försurningssituationen var dock något bättre än tidigare år, d.v.s. indexen var lite högre vilket enkelt uttryckt innebär att fler arter och individer av försurningskänsliga arter påträffades. Det finns också en positiv trend i lokal 318 Bergunda kanal, Dalen, där eutrofieringspåverkan har minskat och är mindre än på 1990-talet. I lokal 318 var belastningen måttlig Faunan var tämligen artfattig men antalet individer högt. Nattsländan Hydropsyche angustipennis dominerade här stort, särskilt på de grundare delarna av botten där vattenhastigheten var som högst. Foto av nattsländan Hydropsyche angustipennis som dominerade stort vid 318 Bergunda kanal. Även vid Kråkesjöns utlopp, lokal 143, har förhållandena förbättrats något. I slutet av 1990-talet fanns en viss eutrofieringspåverkan på faunan, men år 2013 bedömdes ekologisk status vara hög. Näringstillståndet i Bergundasjön har under perioden vid flertalet provtagningstillfällen bedömts vara näringsrikt. Under tycks förhållanden vara något sämre än under 2010, då status bedömdes vara måttlig. Endast ett taxon som är måttligt känsligt för dåliga syreförhållanden påträffades i proverna. Under provtagningsperioden har bedömningen av syretillstånd växlat mellan syrefattigt och syrerikt. De tre senaste åren har dock syretillgången varit dålig. 25
28 Tabell 6. Stationer i Mörrumsåns avrinningsområde där bottenfauna undersöktes hösten Koordinater för varje station framgår i bilaga 9. Lokalernas ordning är från uppströms till nedströms i avrinningsområdet. Nr Lokalnamn Kommun Expertbedömning6 försurning Expertbedömning6or9 ganisk6belastning Expertbedömning6natur9 värde Rinnande 318!Bergunda!kanal,!Dalen Växjö Ingen!försurning Må9lig!belastning Allmänt!naturvärde 143!Kråkesjöns!utlopp Växjö Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Mkt!högt!naturvärde 211!Åkeholm Karlshamn Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Mkt!högt!naturvärde 213!Svängsta Karlshamn Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Mkt!högt!naturvärde 219!Forsbacka Karlshamn Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Allmänt!naturvärde Nr Lokalnamn Kommun Expertbedömning6 näringsstatus Sjöar BQI6status 316!Norra!Bergundasjön Växjö Dålig OJllfredsställande SyrefaLgt SyreGllgång6expertbe9 dömning 26
29 Fisk De nedre delarna av Mörrumsån är tillgängliga för havsvandrande fisk och vattendraget hyser reproduktions- och uppväxtområden för lax och havsöring. Dessa områden är av mycket stor betydelse för förekomsten av vildlax i södra Östersjön. Elprovfisken utfördes på tre lokaler i Mörrumsåns vattensystem i början av september år 2013 (Åkeholm, Ekeberg och Forsbacka). Vid årets provfiske noterades en mycket låg vattenföring som resulterade i att delar av ån var torrlagda. Sannolikt har inte det påverkat fiskfaunan negativt då fisken söker sig till andra områden vid uttorkning. Resultaten redovisas och kommenteras nedan samt i Bilaga 8. Mörrumsån, 211 Åkeholm, Stenbron Lokalen vid Åkeholm är belägen cirka 16 km uppströms Mörrumsåns mynning, drygt fyra km uppströms Svängsta. Denna referenslokal har provfiskats sedan Vid provfisken 2011 och 2012 var vattenföringen hög till mycket hög vilket gjorde det svårt att fiska på ordinarie sträcka. För att kunna få ett resultat från området flyttades därför sträckan ca 100 m sydöst om ordinarie sträcka. Vid årets provfiske var vattenföringen låg, vilket gjorde möjligt att med god säkerhet genomföra fisket vid ordinarie lokal. Årets undersökning visade på en för området fortsatt riklig förekomst av uppväxande laxfisk. Av de tre provfiskade lokalerna hyser denna flest individer av laxfiskar och liksom vid tidigare års undersökningar dominerades fångsten av årsungar av lax (0+). Årets provfiske visar på att området fortsatt är en mycket bra lek- och uppväxtlokal för lax. Vattendragsindex (VIX) visar att statusen för året var god. Mörrumsån, 213 Ekeberg Lokal 213 Ekeberg är belägen i Svängsta, cirka 13 km uppströms mynningen, längs den västra stranden. Bottensubstratet består här främst av block, sten, grus och sand. Vid låga flöden bedöms lokalen ha goda förutsättningar som lek- och uppväxtplats för laxfisk. Förekomsten av laxfisk är dock låg i området, vilket kan bero på att tillgången på rätt leksubstrat är begränsad. Detta skulle kunna åtgärdas genom tillförsel av leksubstat. Vid årets provfiske var vattenföringen mycket låg, vilket resulterade i att hela den ordinarie sträckan inte kunde fiskas då delar var torrlagda. För att få tillgång till mer yta att fiska förlängdes lokalen in under bron. Årets resultat visade på liknande låga förekomst av lax som noterades samt för 2011 och I övrigt noterades endast elritsa, vilket kan förklaras med de ovanliga förhållandena vid lokalen. Vattendragsindex (VIX) har visat att det framför allt har varit måttlig till otillfredsställade status under de flesta år som lokalen har provfiskats. Vid årets provfiske kunde det konstateras att statusen var god vilket framför allt beror på avsaknaden av toleranta arter som ingår i indexet. 27
30 Mörrumsån, 219 Forsbacka Lokal 219 Forsbacka är belägen cirka 2 km uppströms Mörrumsåns mynning i Östersjön. Flödet var vid provfisketillfället lågt, vilket gjorde att lokalen kunde fiskas utan problem. Det relativt stora vattendjupet på större delen av lokalen gör ändå lokalen till en olämplig som lek- och uppväxtlokal för laxfisk. Årets undersökning visar på fortsatt låga förekomster av laxfisk, liksom det har varit under hela 2000-talet. Höga förekomster har det inte varit sedan 1990-talet. Orsaken till detta kan vara att lekplatser har reducerats och möjligheten till föryngring i området har minskat. En inventering av området vid låg vattenföring borde kunna visa om så är fallet. Vid årets provfiske noterades gös som inte fångats tidigare vid lokalen. Vattendragsindex (VIX) visar att statusen under åren har varierat mellan måttlig till god i området beroende på hur frekvent laxfisk har varit samt om toleranta arter har noterats vid provfisken. Under åren 2001, 2008 och 2012 var dock statusen i området otillfredsställande, vilket den även var i år. 28
31 Växtplankton Under 2013 har växtplanktonprovtagning utförts vid 11 lokaler. En utförlig sammanställning av växtplanktonanalyserna för år 2013 återfinns i bilaga 7. Sjöarnas ekologiska status med avseende på växtplankton har bedömts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Bedömningen visar i första hand på effekter av näringspåverkan och görs endast på augustiprovtagningen från tre år i rad ( ). Vi har dock även statusklassat årets värden för att se hur årets värden står sig mot treårsperioden (Figur 14 och Tabell 7). I den sammanvägda bedömningen för perioden uppnår både Örken (norra och södra), Salen och Åsnen Kalviksfjorden god status med avseende på fytoplankton, medan Norra och Södra Bergundasjön, Trummen och Växjösjön inte ens når upp till måttlig status, utan endast otillfredsställande status (tabell 7). Åsnen Julöfjorden nådde måttlig status i den sammanvägda bedömningen, men endast otillfredsställande för 2013 års data, vilket är en försämring mot bedömningen För 2013 års data är också bedömningen en klass sämre än föregående år för både Trummen och Örken (både norra och södra), medan Norra Bergundasjön har förbättrats med en klass. För Trummen beror försämringen på massförekomst av cyanbakterier i augusti, vilket ger dålig status. För Norra Örken är dock försämringen marginell, då värdena för de båda bedömningarna ligger nära brytpunkten mellan god och måttlig status. För övriga sjöar var bedömningarna de samma. Samtliga sjöar förutom Örken norra hade endast måttlig eller sämre status för klorofyll. Örken norra hade istället hög status. Statusen för klorofyll baseras på treårsmedel. Tabell 7. Växtplanktonstatus (Nklass) år 2013 (augusti) samt sammanvägd bedömning för (augusti). Grön färg motsvarar god, gul måttlig, orange otillfredsställande och röd dålig status enligt den femgradiga skalan i Naturvårdsverket (2007). Station Statusbedömning Norra.Bergundasjön 2,12 1,72 Södra.Bergundasjön 1,2 1,15 Trummen 0,8 1,8 Växjösjön 1,47 1,82 Örken.Norra 1,84 3,01 Örken.Södra 2,98 3,25 Barnsjön 2,95 Skirviken 1,34 Salen 3,44 3,28 Åsnen.Julöfjorden 1,44 2,36 Åsnen.Kalviksfjorden 2,81 3,03 29
32 Figur 14. Status för växtplankton och klorofyll i Mörrums avrinningsområde under augusti
33 För samtliga sjöar som inte uppnådde god status (för ) utgjorde cyanobakterier ett betydande inslag av fytoplanktonsammansättningen (figur 15) år 2013, likt tidigare år (Alcontrol 2008, 2009, 2010; Calluna 2012, 2013). Biomassan av växtplankton varierade stort mellan sjöarna. Södra Bergundasjön, Skirviken och framförallt Trummen utmärkte sig kraftigt med en biomassa som var flerfaldigt högre än i övriga sjöar och som motsvarade klass 5, mycket stor biomassa, enligt de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999; figur 15). I Trummen var det massförekomst av cyanobakterien Dolichospermum, i Skirviken av Aphanizomenon flos-aquae och i Södra Bergundasjön dominerade Microcystis viridis, Microcystis wesenbergii och Woronichinia naegeliana, alla potentiellt giftiga. Norra Bergundasjön, Växjösjön, Åsnen Julöfjorden samt Norra och Södra Örken hade också stor biomassa i augusti, och i Växjösjön och Åsnen Julöfjorden utgjordes den till största delen av potentiellt toxiska cyanobakterier. I augusti var Barnsjön, Salen och Åsnen Kalviksfjorden de enda sjöarna som uppvisade måttligt stor biomassa enligt de gamla bedömningsgrunderna. I dessa sjöar var det framförallt kiselalger som utgjorde växtplanktonsamhället. Det rådde också skillnader i sammansättning av växtplankton mellan sjöarna över säsongen. På försommaren dominerade rekylalger i Norra Bergundasjön, medan kiselalger och cyanobakterier dominerade i Södra Bergundasjön. Kiselalger utgjorde också en stor del av biomassan i Trummen och Växjösjön i början av sommaren (figur 16). Från juli och ända till oktober dominerade cyanobakterier i både Norra och Södra Bergundasjön, liksom i Växjösjön, och för Trummen dominerade denna alggrupp från augusti och framåt. Södra Bergundasjön hade mycket mer cyanobakterier än Norra Bergundasjön. Båda sjöarna hade extremt höga halter av fosfor, men kvävehalterna skilde sig markant åt, med mycket höga till extremt höga halter i Norra Bergundasjön och måttligt höga till höga halter i Södra Bergundasjön. Med höga kvävehalter vinner cyanobakterier ingen fördel, vilket bör vara en del av förklaringen. 31
34 Växtplanktonbiomassa% 100$ 10$ Övriga$ mg/l% Chlorophyceae$ Euglenophyceae$ Diatomophyceae$ 1$ Chrysophyceae$ Raphidophyceae$ 0,1$ Norra$Bergundasjön$ Södra$Bergundasjön$ Trummen$ Växjösjön$ Örken$Norra$ Örken$Södra$ Barnsjön$ Skirviken$ Salen$ Åsnen$Julö?orden$ Åsnen$Kalviks?orden$ Dinophyceae$ Cryptophyceae$ Cyanophyceae$ Figur 15. Fördelning av biomassa mellan olika alggrupper i augusti 2013 för de olika sjöarna. Observera att skalan är logaritmisk. De cyanobakterier som dominerade och som vid exponering kan ge toxiska skador på människor och djur är Aphanizomenon flos-aquae, Microcystis aeruginosa, Microcystis viridis, Microcystis wesenbergii, Planktothrix agardhii och Woronichinia naegeliana. I flera av sjöarna (Södra Bergundasjön, Växjösjön, Norra och Södra Örken, Barnsjön, Skirviken, Salen och Åsnen Julöfjorden) fanns det också förekomst av Gonyostemum semen spritt under sommaren. Gonyostemum semen kan orsaka hudirritation vid bad. 32
35 Norra%Bergundasjön% Södra&Bergundasjön& 100,000$ 100,000$ 10,000$ 10,000$ 1,000$ 1,000$ 0,100$ $ $ $ $ $ $ 0,100$ $ $ $ $ $ $ Cyanophyceae5blågröna$bakterier$ Cryptophyceae5rekylalger$ Cyanophyceae5blågröna$bakterier$ Cryptophyceae5rekylalger$ Dinophyceae5dinoflagellater$ Raphidophyceae$ Dinophyceae5dinoflagellater$ Raphidophyceae$nålflagellater$ Chrysophyceae5guldalger$ Diatomophyceae5kiselalger$ Chrysophyceae5guldalger$ Diatomophyceae5kiselalger$ Tribophyceae5gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Tribophyceae5gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Chlorophyceae5grönalger$ Conjugatophyceae5konjugater$ Chlorophyceae5grönalger$ Conjugatophyceae5konjugater$ Övriga$ Övriga$ Trummen' Växjösjön( 100,000$ 100,000$ 10,000$ 10,000$ 1,000$ 1,000$ 0,100$ $ $ $ $ $ $ 0,100$ $ $ $ $ $ $ Cyanophyceae6blågröna$bakterier$ Cryptophyceae6rekylalger$ Cyanophyceae6blågröna$bakterier$ Cryptophyceae6rekylalger$ Dinophyceae6dinoflagellater$ Raphidophyceae$nålflagellater$ Dinophyceae6dinoflagellater$ Raphidophyceae$ Chrysophyceae6guldalger$ Diatomophyceae6kiselalger$ Chrysophyceae6guldalger$ Diatomophyceae6kiselalger$ Tribophyceae6gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Tribophyceae6gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Chlorophyceae6grönalger$ Conjugatophyceae6konjugater$ Chlorophyceae6grönalger$ Conjugatophyceae6konjugater$ Övriga$ Övriga$ Figur 16. Utveckling av växtplanktonbiomassa fördelat på grupper över tiden i Norra och Södra Bergundasjön, Trummen och Växjösjön. Observera att skalan är logaritmisk. 33
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merMÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merMÖRRUMSÅN 2010. Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2010 Mörrumsåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mörrumsåns vattenvårdsförbund Kenth Håkansson Tel: 0470-410 00 E-post: kenth.hakansson@vaxjo.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merKontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merMÖRRUMSÅN Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde
MÖRRUMSÅN 2013 Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde Beställare: Mörrumsåns vattenvårdsförbund Konsult: Calluna AB Medverkande personal Calluna:Malin Anderson Olbers är projektledare för recipientkontrollen
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merMörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde
Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2012 Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde Bild framsida och baksida Mörrumsån vid Salens utlopp Huseby, provpunkt 154; Tävelsåsbäcken vid St. Trängsled,
Läs merMörrumsåns avrinningsområde
Mörrumsåns vattenvårdsförbund Mörrumsåns avrinningsområde Recipientkontroll 2011 Bild framsida Vattenprovtagning i Mörrumsån. Ansvarig personal vid Calluna Kenneth Johansson är projektledare för recipientkontrollen
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merRecipientkontrollen i Lagan 2013
Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins
Läs merSedimentbehandling i Växjösjön
Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merHÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND
1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merDALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merMÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merSamordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15
Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Innehåll Bakgrund... 3 Målsättning med kontrollprogrammet... 3 Tidsram... 3 Kvalitetssäkring... 3 Undersökningar i rinnande
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merRecipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014
Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merYOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merVad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Läs merReferenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14
Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...
Läs merTidan 2014. Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Tidans avrinningsområde
!! Tidan 2014 Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Tidans avrinningsområde! !!!!!!!!!!!!!!!! Titel: Tidan 2014. Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Tidans avrinningsområde Beställare:
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merLYCKEBYÅN 2014. Lyckebyåns Vattenförbund
LYCKEBYÅN 2014 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merTel E-post:
SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 216 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merFörslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merYOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merVänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB
Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna
Läs merSUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Läs merKVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013
ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merRÖNNE Å VATTENKONTROLL
RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum
Läs merPM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Läs merSKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté
SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merINNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28
Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...
Läs mer