Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad och Kommissionär:
|
|
- Margareta Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskap om att bygga städer Moderator Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör, inleder Crossing Borders tredje seminarium som fokuserar på samhällsplanering. Samhällsplanering som kunskapsområde blir viktigare i en tid när urbaniseringen leder allt fler människor till städerna. Vi behöver mer kunskap kring hur vi ska umgås i och bygga staden. Ur ett regionalt perspektiv vill vi att de urbana miljöerna ska bidra till attraktiva och hälsossamma miljöer. Samtidigt konkurrerar varje stad, region och land om medborgare med talanger och kunskaper. Det ställer frågor om attraktivitet. Hur ska vi planera Skånes städer så att regionen blir en vinnare i den konkurransen? Är det möjligt att planera staden för ökad hälsa? Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad och Kommissionär: Stadsutveckling och stadsplanering är en mycket komplex verksamhet som ska väga in en mängd olika perspektiv och förhållningssätt. Lite ironiskt menar Christer att det var enklare på 1970-talet när stadsplaneringen främst handlade om att tillgodose bilens behov. I dag däremot ska stadsplaneringen väga in ekonomiska, sociala och miljömässiga behov vilket komplicerar verksamheten. Malmö stad har tagit fram en ny översiktsplan som ska beslutas i kommunfullmäktige. Fokus i översiktsplanen handlar om att binda ihop staden och att främja en mångfald av rörlighet genom en infrastruktur som är bättre anpassad för social verksamhet. Kommissionens slutsatser när det gäller hållbar stadsutveckling ligger i linje med allt det goda Malmö stad har gjort kring stadsplanering, men med ett tydligt fokus på att staden måste programera stadsutvecklingsfrågorna med sociala hållbarhetsaspekter. Utmaningen ligger i att hitta sammanhangen mellan sociala och urbana frågor. Ett annat angeläget arbete som ligger till grund för stadsplaneringen är Malmö stads klimatstrategi. Sammantaget menar Christer att miljömålen är bland de ambitiöstaste i världen. Men, summerar Christer, det är människorna som är kraften i stadsutvecklingen, inte dokumenten. Ett bra exempel på denna kraft var Eurovison Song Contest i fjol. Det var ett tillfälle då Malmö kanske för första gången kunde utnyttja stadens mångfald. Varje deltagande land fick en lokal värd med ursprung från aktuell nation och som talade hemspråket.
2 Christer spinner vidare på Mikael Stammings inledning om den accelererande urbaniseringen. Det finns betydande utmaningar i den processen, exempelvis att världens städer upptar 5 procent av världens yta, men ansvarar för 80 procent av alla utsläpp. Om våra städer inte kan svara mot människors behov och förväntningar kan trenden också komma att vända. Människor kommer att söka sig någon annanstans om inte städerna blir bra ställen att bo på. Återinge är det människorna som är kraften i all samhällsplanering. Människan är stadens mjukvara, vilken kräver en stadsplanering med holistiska förtecken som kan väga samman många olika delar. Hur organiseras exempelvis staden utifrån en socioekonomisk aspekt? Christer slår fast att det centrala i samhällsplaneringen är barns och ungas uppväxtvillkor. Det innebär att i ett holistiskt perspektiv väga in hälsans sociala bestämningsfaktorer tillsammans med den fysiska miljön och nätverkande städer/omgivningar. Kortfattat handlar det om att fokusera urbana grundfunktioner som skola, trygghet, hälsa och kommunikationer. Får man dessa grundfunktioner att fungera i ett samspel kommer det sociala perspektivet i samhällsplaneringen att framträda bättre. Men ytterligare två aspekter behöver komplettera de urbana grundfunktionerna. Det handlar dels om att involvera medborgarna och utnyttja dem som en resurs i samhällsplaneringen, dels om att det sociala perspektivet måste väga tyngre i beslutsfattandet. Traditionella redskap i samhällsplanering handlar om att överbrygga barriärer, skapa kopplingar och promenadvänliga grannskap samt att förtäta och addera funktioner som saknas. Men Christer menar att de traditionella redskapen inte räcker. Stadsplanering kan också användas som en hävstång för att identifiera nya sätt att finansiera projekt, nya sätt att premiera den byggsektor som vill ta socialt ansvar samt nya sätt att utvärdera sociala utfall av fysiska insatser. Malmö har påbörjat ett antal åtgärder relaterat till samhällsplanering som fokuserar på: Forskning kring boendets villkor, hemlöshet, trångboddhet. Det görs genom projektet Levande Malmö. Utgångspunkten är att fysiska och mentala barriärer hindrar en positiv utveckling i hela Malmö. Oberoende forskare har ett uppdrag att samla goda exempel från andra städer i Sverige, Europa och världen och presentera åtgärdsförslag som stödjer hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet. Bostadsförsörjningen är den viktigaste pusselbiten för att komplettera och binda samman staden. Trots vikande konjunktur inom bostadssektorn har staden ett uppdrag att driva bostadsfrågan. Framtagning av verktyg för sociala konsekvensbedömningar som ska föregå fysiska investeringar. Arbetet görs i en tvärsektoriell arbetsgrupp inom ramen för medlemskapet i Healthy Cities Amiralsgatan, Malmös matarled in till centrum och som klyver staden kan den göras om till Amiralsstaden? Målsättningen är att bygga ihop och förtäta, skapa sammanhang för att eliminera barriärer. Bygga om-dialogen på Lindängen. Kombinerar energiuppgradering, upprustning av miljonprogramsområden, arbetskraftsåtgärder med en ny syn på sociala investeringar. Jämför exempelvis med fysiska investeringar som har en återbetalningstid på flera decennier, medan sociala investeringar traditionellt ska betalas under pågående mandatperiod. Målsättningen är att kunna renovera inom ramen för en rimlig höjning av hyreskostnaden.
3 Moa Jönsson: Innovationer för nästa generationer Moa är projektledare för "innovationsplattformen miljonprogrammet" och talar om konsten att utveckla samhället för unga och kommande generationer med de värderingar och den kunskap vi har idag. Nästa generation vilken värld kommer de till om de föds i dag? Google bildsök ger en bild av Malmö, som baseras på den kunskap och de bilder vi har av staden idag. Moa konstaterar att det ensidigt är fysiska objekt i fokus; Öresundsbron, Turning Tourso, Västra hamnen etc. Slående är att bilderna i stort sett saknar människor. För Malmös del är många bilder relativt nya, endast år gamla. Malmö uppfattas med andra ord som en ung stad. Jämför man med exempelvis Stockholm lyfter bilderna istället fram Gamla stan och kulturhistoriska värden. Rosengård, däremot, ger andra typer av bilder. Flera av dessa bilder kommer inte ens ifrån Rosengård, men visar hur området uppfattas utifrån. Exempelvis får man träffar på upploppsbilder från London och demonstrerande unga människor från Jerusalem. Medellivslängden skiljer sig sju år om man växer upp i Rosengård eller i Västra hamnen. Hur utvecklar vi miljonprogrammet så att det länkar ihop Malmö? Bostadsbeståndet i miljonprogrammet består av bostäder. Hälften av dessa är hyresrätter. De står inför ett mycket stort renoverings- och energieffektiviseringsbehov. Underhållet släpar i många fall efter. Att renovera och energieffektivisera utifrån dagens finansieringsmodell innebär hyreshöjningar på upp till 50 procent. För att möjliggöra underhåll där de boende har möjlighet att bo kvar krävs nya lösningar. Där är Bygga om-dialogen en möjlig väg framåt. Malmö har utsetts till världens fjärde mest innovativa stad, bedömningen utgår från antalet patent per capita. Men vart riktar vi vår innovationskapacitet? Moa konstaterar att tekniska och digitala innovationer behöver kompletteras med finansiella, sociala och organisatoriska innovationer. Det behövers också innovationer som kan spridas Miljonprogrammet finns i hela Sverige och Europa. Om Malmö blir ledande på hur miljonprogrammet kan renoveras via ex Bygga omdialogen då finns en exportmöjlighet! Moa menar också att den representativa demokratin kräver nya metoder för hur vi talar med medborgare och varandra. Vilka målgrupper får synas och höras? Hur nischar vi våra processer? Vad talar vi om och vad vill vi ha input på? Delaktighet kräver att vi som tjänstemän reflekterar över vad vi behöver input på och på vilken nivå vi ska diskutera frågorna. Verktygen ägs av kommunen, men måste utvecklas tillsammans med medborgare och andra. Media är också ett viktigt verktyg. Hur ska nya generationer engageras på jämställda villkor? Fler människor måste få verktyg för att bli representativa. Kommunen måste lyssna! Och genomföra. Hur skapar vi jämställda mötesplatser som främjar detta? Återigen framhåller Moa att kommunen äger verktygen, exempelvis innovationsplattform miljonprogrammet, organisatorisk kapacitet och samverkan, helikopterperspektiv och barnperspektiv. Men den återkommande frågan är hur dessa verktyg programmeras och används? Diskussion: Mikael Stamming återkopplar till bilden över det googlade Malmö, som saknar människor hur går det ihop när det är människor som skapar staden. Har Malmö blivit ett signalobjekt som manifesterar vårt varande utifrån fysiska objekt, men inte utifrån dess människor?
4 Vad är nytt i kommissionens arbete? - Vetskapen om sammanhangen. Uppmärksamheten på att allting hänger samman har inneburit en brytpunkt. Vi rör oss tillbaks till människorna och deras behov. Vi kan inte längre bara sortera in dessa frågor under socialtjänst och tekniska förvaltning. Ledarskapets roll har också uppmärksammats mycket! - Kommissionen har också inneburit en kraftsamling kring den agenda vi driver, som skapar press mot stadsförvaltningen att agera och leverera. Mycket har varit att sortera existerande kunskap och sprida den bättre. Malmö är en segregerad stad, men är det viktigt att framhålla? - Det är viktigt att veta hur staden ser ut. Men geografiskt är Malmö väldigt integrerad och människor lever nära varandra. Utifrån ett planerarperspektiv har vi en sammanhållen stadsmassa som borde gå att knyta samman. - Det finns en normalitetsglidning om att det är normalt att inte arbeta etc. Samtidigt är det viktigt att inte endast relatera segregation till Rosengård. Det finns ett stort flöde av människor genom olika stadsdelar med en enorm mångfalt medan mer svensketniska områden inte har ett sådant flöde. Hur ser Malmö på sin omgivning och övriga Skåne? - Malmö är beroende av sin omgivning. Med den positiva inflyttningsindex som pågått i flera år skapas ett beroende av sitt omland. Närhet till natur och andra upplevelser. - Malmö har dagligen en inpendling på mellan procent. Samtidigt saknar vi arbetsplatser för många av våra egna invånare. Malmö kan inte växa för mycket, det innebär förlust av kärnvärden. VI är därför beroende av närliggande kommuner och deras stadsplanering. Malmö måste också värna jordbruksmarken. Det finns en stark korrelation mellan grönska och hälsa. I en urban och förtätad stad, hur ska dessa värden värnas? - Förtätning omfattar också grön struktur inte endast fysiska objekt och parkeringsplatser. De gröna stråken och ytorna måste integreras i en förtätad stadsmiljö. Grönska behövs även av klimatskäl och för avkylning. Vi behöver tänka mer på staden och dess omgivning som ett system en insats i en del av staden påverkar andra delar eller kanske hela regionen. Finns det ansatser i att titta på sammanhangen på ett sådant sätt? - Tveksamt Särskilt om ambitionen är att förhålla oss till hela regionen. Vi strävar efter sammanhangen, men det finns ett utvecklingsområde. SMART city systemet är ett teknikdrivet system för energidistribution. Men när det kan anpassas efter välfärd och social hållbarhet kan det bli intressant. Vi har en resa kvar där. - Om man blickar bakåt så kan vi konstatera att det är mycket enklare att se att systemen är under ständig utveckling, Internet, exempelvis, ger en otrolig organisationskapacitet så vi borde kunna bli bättre på det. Spårvagn kan också vara en social förbindelse: Redan i sommar startar en ny busslinje som är en förupplaga till spårvagnen, Malmöexpressen. Är det ett exempel på social integration? - Det är ett fint initiativ. Men en spårvagnsdragning är en fast investering som genererar mervärde i form av tydligare markering av långsiktig stadsplanering som drar andra investeringar till sig.
5 Moa har talat om vikten av nya former för att nå personer som inte vanligtvis kommer till tals i fler sammanhang, bland annat planprocessen. Hur får vi till dessa dialoger kräver det nya verktyg? - Finns idag flera rapporter med testade metoder. Men vi måste hela tiden bryta ny mark. Gym är exempelvis en stor mötesplats idag. Olika mötesplatser ger en ökad mångfald av synpunkter och intryck som kompletterar traditionella mötesplatser. En riktlinje är att inte prata om allmänheten som en stor massa. Identifiera vilka som behöver en röst i varje specifik fråga, och leta upp dem! - Men - det är inte ett arbete som kan göras när planen är klar. Utan som måste göras redan inledningsvis. Grannskapskänsla - Vem äger problemet. Grannskap är bra när det ger trygghet men får inte skapa inlåsningseffekter. Grannskap kan skapa social kontakt och trygghet. Hur rör vi oss mellan grannskapen och hur får vi anledning att röra oss mot andra grannskap? - Viktigt att länka ihop staden med kommunikativa länkar och stråk. Men det är ett inneboende beteende att man väljer att placera sin trygghet i grannskapet. - Malmö skiljer sig där ifrån andra städer då Malmö är en så pass geografiskt integrerad stad. Rörlighet, tillgänglighet och nyanlända, flyttkedjor? - Man ska inte ha en övertro på flyttkedjor. För att bara lyfta fram ett hinder är reavinstbeskattning ett exempel. - Det behövs en nationell debatt kring bostadsbyggandet. Den ekonomiska situationen i Malmö är annorlunda än i övriga Svenska storstäder. När vi satsar på bostäder måste det göras med andra insatser som omfattar satsningar på exempelvis sysselsättning. - Bostadsmarknaden måste vara varierad för att erbjuda människor med olika bakgrund och förutsättningar en möjlighet att etableras i samhället. Bostaden ger makt. - Det behövs en politik för bostadsmarknaden som är regional och nationell. Bostadsmarknaden kan inte bara vara en fråga för kommunerna. Kommunerna kan inte använda sitt planmonopol på ett bra sätt. Vi behöver också en mer fokuserad politik för städerna. Vad vill ni helst av allt börja göra nu, utifrån den kunskap som finns och de politiska mål och riktlinjer som finns? - Förena de socioekonomiska och fysiska utmaningarna som finns. Mobiliteten mellan områdena är hela stadens utmaning. Diskussionen måste föras på kommunledningsnivå. Staden och regionen måste samlas kring hur vi ska skapa det hållbara Malmö och som inkluderar innovatörer och idéburna organisationer. Det måste finnas ett mod att prioritera. - Drivet ligger i människors kraft och att bygga bostäder. Det är en nyckelfråga för arbete, delaktighet och desegeragion.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merSir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet
Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet WHO:s Healthy Cities med en allt fetare och åldrande befolkning Ta fram vetenskapliga underlagsrapporter Analysera Föreslå
Läs merHållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Läs merFörtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad
Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice
Läs merHållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Läs merGRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Läs merFramtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv
Framtidens goda stad Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv Staffan Eriksson, IVA, 5 december 2017 Det här är IVA Akademi som samlar
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs merOch hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merBoende och stadsmiljö
Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merSocial hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merFörförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden
Läs merChrister Larsson, stadsbyggnadsdirektör.
1. Lejonhjärta 6 Nybyggnad av 16 radhus samt 8 plank 2. Elinero 3 Tillbyggnad (på-byggnad med förskola o bostäder m.m. "Na r vi planerar va ra sta der a r det fyra aspekter som vi ma ste utgå ifra n. Den
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merSTK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta
Läs merJärvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia
Järvalyftet Vision Järva 2030 Capital of Scandinavia Järvafältet 1939 Sida 2 Sida 3 Höga ambitioner då En intensiv, koncentrerad och rikt sammansatt miljö - - - som lägger något av stenstadens intensitet,
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merMÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
Läs merGR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merTjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt
SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens
Läs merMÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs mer- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt
Läs merVÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merAnser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
Läs merEn ny mötesplats blir till.
En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Läs merHur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?
Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i
Läs merUtkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Läs merHärligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merKAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR
KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN
Läs merDigitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun
2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merSammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911
Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...
Läs merBostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen
Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merEn idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merStadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018
Stadsutveckling för social hållbarhet Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Uppsala idag Sveriges fjärde storstad (220 000 invånare) och största landsbygdskommun (ö invånare) Landets
Läs merPresentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014
Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merDet digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
Läs merHälsofrämjande samhällsplanering. den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt,
Hälsofrämjande samhällsplanering den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt, marianne.dock@gmail.com, PÅ SPANING EFTER ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE Vad är ett socialt och
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Läs merVaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm
Vaxholm och vägen framåt Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Demokrati Moderaterna har tagit initiativ till att se över vår politiska organisation i Vaxholm för att se hur vi på bästa
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merHållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014
Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter
Läs merLåt oss skapa livskraftiga storstäder
Enligt Boverkets prognos växer Sveriges befolkning med nära 1 miljon människor fram till 2025. Hela 80% av ökningen förväntas ske i Stockholm, Göteborg och Malmö Låt oss skapa livskraftiga storstäder När
Läs merAnteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014
Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs merUtställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm
Enskede- Årsta- Vantör stadsdelsförvaltning Lokal och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-437/2017 Sida 1 (5) 2017-08-16 Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263
Läs merÄrendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr /
Sida 44 (64) 34 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart Stockholm Beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Ärendet Föreligger förvaltningens
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merNytt ledarskap för Borlänge Framåt!
Nytt ledarskap för Borlänge Framåt! BORLÄNGE Att lyssna är en förutsättning för att leda I Centerpartiets Borlänge lyssnar politikerna på invånarna och medborgardialogen är väl utvecklad. Varje kommuninvånare
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merDemokratiutveckling och medborgardialog
Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merSE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2017-02-06 Dnr 1604799 1 (5) Kommunstyrelsen Stadshuset 281 80 Hässleholm Remiss. Riktlinjer
Läs merVision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad
Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merFramtidsbilder från livet i Norrbotten 2030
Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare
Läs merE-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
Läs merSamhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande
Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande Den 13 september bjöd Länsstyrelsen in till Samhällsutvecklingsforum ett årligen återkommande möte som fokuserar på frågor som rör hållbar samhällsutveckling.
Läs mer