Vårdprogram för Suicidnära patienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram för Suicidnära patienter"

Transkript

1 Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 09OLL /03 Sidan 1 av 18 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för suicidnära patienter Psykiatri och primärvård Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Arbetsgrupp med representanter från psykiatri, primärvård och somatik Psykiatrichef Birgitta Johansson Primärvårdschef Hans Maltén Vårdprogram för Suicidnära patienter Vård- och handlingsprogram för självmordsnära patienter Programmet inkluderar även kontakt med deras närstående Arbetsgrupp för vårdprogrammet: Staffan Ardesjö, överläkare, Psykiatriska kliniken, Lindesbergs lasarett Ann Björk, sjuksköterska, Psykiatriska kliniken, Lindesbergs lasarett Ingeborg Hemmingsson, överläkare, Psykiatriska kliniken, Lindesbergs lasarett Fides Schückher, överläkare, Beroendecentrum, Örebro Eva Björk, avdelningschef, Paramedicinska enheten, Lindesbergs lasarett Sven Röstlund, distriktsöverläkare, Nora Vårdcentral

2 Sidan 2 av 18 Gunilla Persson, distriktsläkare, Laxå vårdcentral. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Mål Sid 3 Definitioner Sid 3 Epidemiologi Sid 4 Suicidalitetens utveckling och förlopp Sid 5 Bemötande Sid 5 Bedömningens innehåll Sid 7 Beslut om behandling i öppen eller slutenvård Sid 9 Samarbete med vårdgrannar Sid 11 Rapportering vid suicidförsök och genomfört suicid Sid 12 Suicidprevention primärvård Sid 13 Referenser Sid 14 BILAGOR: Strukturerad bedömning av patient med suicidrisk (2 sidor) Bil. 1 Självmordsstege (enl. Jan Beskow) Bil. 2 Länkar/Telefonnummer Bil. 3

3 Sidan 3 av 18 INLEDNING Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och i övriga världen. Patienter med suicidproblematik medför svåra bedömningar och väcker ofta starka känslor. Dessa patienter blir ofta aktuella inom psykiatrisk verksamhet, men bör även uppmärksammas inom primärvård och annan somatisk vård. En effektiv suicidprevention grundar sig på insikten av att självmord och självmordsförsök går att förebygga, där vikten av en strukturerad suicidbedömning och omhändertagande spelar en stor roll. I det praktiska arbetet med självmordsnära patienter krävs även ett kraftfullt och kontinuerligt samarbetes och insatser från flera håll såsom familj, arbetsplats, skolhälsovård, socialtjänst, psykiatrisk och somatisk vård. I Sverige har man inrättat ett nationellt självmordspreventivt centrum- NASP, samt sex regionala självmordförebyggande nätverk, där Örebro län hör till Uppsala-Örebroregionen. NASP har under år 2006, inom ramen för 2005 års regeringsuppdrag till Socialstyrelsen, utarbetat ett underlag till ett nationellt handlingsprogram och runtom i landet har ett flertal lokalt anpassade vårdprogram utformats. Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd - SPES bidrar också i detta arbete. MÅL Syftet med vårdprogrammet är att : minska frekvensen suicid i Örebro län ge bättre vård efter suicidförsök utöka kunskapen kring suicidalitet ge riktlinjer för utredning, behandling och dokumentation ge riktlinjer för överföring av pat mellan olika vårdgivare DEFINITIONER Suicid, självmord är en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden. Suicidförsök, självmordsförsök är ett livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till döden. Med suicidnära patienter menas - patient som nyligen ( inom senaste året ) har gjort ett suicidförsök - patient som har allvarliga suicidtankar och där suicidrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden framöver - patient som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå pga. omständigheterna i övrigt tex. att utsättas för starkt negativa livshändelser, bedöms vara i riskzonen för suicid.

4 Sidan 4 av 18 EPIDEMIOLOGI Varje dag dör i genomsnitt ca fyra personer i suicid i Sverige. Mortalitetsdata som Socialstyrelsen redovisar för år 2006 visar en långsamt nedåtgående trend bland både män och kvinnor. Totalt tog 1452 personer 15 år och äldre sitt liv under Av dessa var 1004 män och 448 kvinnor(säkra och osäkra). Förhållandet mellan suicid bland män respektive kvinnor var 2,2:1. De åldersgrupper som drabbas mest är de medelålders och äldre männen. Metoderna är ofta mer våldsamma än de som kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll än bland kvinnor. Bland män i åldern år är suicid den vanligaste dödsorsaken. Bland kvinnor i samma ålder är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer. En förklarande orsak till det höga antalet suicid jämfört med andra dödsorsaker bland åringar är att majoriteten av åldersgruppen är förhållandevis friska. Detta är ändå en viktig grupp att tänka på i ett suicidpreventivt arbete. Antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling uppvisar en ökande tendens från slutet av 1990 fram till år Framför allt unga kvinnor i åldrarna år uppvisar en ökande tendens och ökningen är så stor som 74 % jämfört med 1991 års tal. Noterbart är att denna ökande tendens även återfinns bland yngre tonåringar år i synnerhet bland flickor.

5 Sidan 5 av 18 SUICIDALITETENS UTVECKLING OCH FÖRLOPP Ofta använder man begreppet den suicidala processen för att beskriva utvecklingen från den första allvarliga suicidtanken över suicidmeddelanden och suicidförsök till suicid. Processen kan ibland vara mycket kort och i andra fall sträcka sig över decennier. En människa som gör ett suicidförsök eller överväger suicid kommunicerar ofta detta till närstående i någon form. Det kan vara svårt för omgivningen att hantera dessa signaler. Flera faktorer är av betydelse för den suicidala processen, både de som är uttryck för personens sårbarhet ( tex. genetisk disposition, psykisk sjukdom, missbruk) men även faktorer som uttrycker stress (tex. separationer, kränkning, sjukdomsprocesser). Det föreligger även skyddande faktorer såsom förmåga att kommunicera och goda relationer med familjemedlemmar. Suicidförsök Många suicid föregås av suicidförsök. Särskilt alarmerande är om det förekommer flera försök och om de kommer tätare och med större allvar i metod och planering. Risken för

6 Sidan 6 av 18 suicid efter föregående suicidförsök är störst under första året men risken finns kvar under längre tid. Risken för suicid är ökad vid intagning respektive utskrivning från psykiatrisk vård, men störst under de första veckorna efter vårdtiden. Psykisk sjukdom Nästan alla suicid föregås av en psykisk sjukdom. 90% av personer som begår suicid har uppvisat tecken på psykisk störning. De diagnoser som har starkast samband med suicid är depression, missbruk/beroende, personlighetsstörning och schizofreni. Depression Depressionssjukdomens svårighetsgrad och känslor av hopplöshet är faktorer som kan förebåda och leda till suicid. Risken för suicid vid depression ökar också om det finns en samtidigt uttalad sömnstörning och ångestinslag. Hos patienter med bipolär störning förekommer en ökad suicidrisk fra vid bipolär II syndrom, dvs. depressioner som är förenade med perioder av upprymdhet som inte är så uttalade som vid mani. Suicidhandlingar kan förekomma i olika faser av en depressionssjukdom både tidigt, efter insatt behandling eller i efterförloppet innan stabilitet nåtts. Missbruk Hög alkoholkonsumtion medför en markant ökad risk för suicid, speciellt hos yngre individer. Bland de missbrukare som dör i suicid dominerar alkohol som missbruksmedel. Både i den akuta alkoholförgiftningen och i abstinens finns ökad risk för suicidhandling. Risken är störst under pågående missbruk, inte under nyktra faser. Komorbiditet med samtidig annan psykisk störning ökar risken för suicidhandling. Personlighetsstörning Bland personlighetsstörningar är det fr.a borderline men även narcissistisk och antisocial personlighetsstörning som förknippas med suicidalitet. Schizofreni Risken för suicid hos schizofrena är förhöjd 8-9 gånger jämfört med i befolkningen. Bland unga med sjukdomen finns ett klart förhöjd suicidrisk, framför allt hos män. Risken anses vara hög just några år efter insjuknandet. Suicidalitet och somatisk sjukdom Exempel på grupper med förhöjd suicidrisk är patienter med smärtsyndrom, maligna sjukdomar i sent skede samt ett flertal tillstånd som engagerar nervsystemet. En sekundär depression kan bidra till suicidhandlingen. En annan riskgrupp i somatisk vård är patienter som uppfattas som olycksfall, men som i själva verket gjort ett suicidförsök. Hos äldre är somatisk sjuklighet i samband med suicid vanligare hos män än hos kvinnor.

7 Sidan 7 av 18 BEMÖTANDE Suicidbenägenhet är ett uttryck för en människas yttersta maktlöshet. Den är också en aggressiv handling riktad mot personen själv eller möjligen någon annan. Bemötandet bör präglas av en aktiv hållning som strävar efter att ge patienten tillbaka struktur och grepp om tillvaron, det gäller att vinna tid, en dag i sänder. Tiden behövs för att ge patienten utrymme för reflektion och eftertanke, att se andra möjliga vägar. Under den process som lett fram till självmordsförsöket har patientens perspektiv oftast försnävats, kikarsikte, så att självmord framstår som den enda möjligheten. Nu finns möjlighet för patienten att reflektera i stället för att agera. Den som bemöter patienten får ofta ta på sig rollen av vikarierande hopp, samtidigt som den som möter patienten också måste vara realistisk i sin roll. Bemötandet kräver också att man är konkret, tydlig och rakt på sak när man pratar om patientens självmordsplaner och självmordstankar. Många menar att just detta kan ha en terapeutisk effekt, att sätta ord på saker i stället för att agera eller mystifiera. Psykoterapi i egentlig mening hör inte hemma här, möjligen i ett senare skede. I det akuta bemötandet är det angeläget att: Skapa en bärande relation till patienten. Upprätthålla en icke dömande attityd hos vårdpersonal. Tillgodose värme, vila och kravlöshet för patienten. Förhållningssättet bör präglas av: Respektfull och tillitsfull relation till patienten. Struktur och fasthet. Klar information. BEDÖMNINGENS INNEHÅLL Om behandlare och läkare under utbildning larmar föreligger alltid indikation för psykiatrisk specialistläkarbedömning när en patient är suicidnära. Som hjälp för suicidriskbedömning finns en utformad strukturerad bedömning (se bil.1), som kan användas av alla yrkeskategorier. Checklistan är en journalhandling. Slutbedömningen med avseende på risk skall föras in i patientens journal med hänvisning till den strukturerade bedömningen. Slutbedömningen förs in under rubriken bedömning. Anamnes Syftet med suicidriskbedömning är att värdera patientens problem, psykopatologi, suicidal process och aktuell suicidbenägenhet. I riskbestämning ingår: Att värdera suicidogena liksom suicidpreventiva faktorer (sådana som avhåller patienten från att begå suicid). Den s k suicidstegen (d v s successivt frågande om nedstämdhet, hopplöshet, meningslös, dödsönskan, suicidtankar, suicidönskan, planer, handlingar). Detta ger en uppfattning om var i suicidprocessen patienten befinner sig. Tidigare suicidalt beteende.

8 Sidan 8 av 18 Inventering av patientens resurser och nätverk. Utredning och analys Syfte: Att fördjupa suicidriskbedömning och skapa underlag för behandlingsplanering. Suicidrisk. Suicidrisken varierar med tid, plats och situation. Exempel på detta är att återvända till platsen för suicidförsöket. Detta kan innebära att suicidaliteten ökar. Det är av vikt att suicidbedömningen sker vid upprepade tillfällen. Denna sker dels vid akut bedömning, dels sker en mer omfattande analys i ett lugnare skede. Utredning för underlag till behandlingsplanering Psykiatrisk diagnostik enligt ICD 10 liksom eventuell psykiatrisk komorbiditet. Psykologisk bedömning personlighet speciellt med avseende på impulsivitet, frustrationstolerans och aggressionskontroll liksom kognitiv funktionsnivå, jagstyrka, stresshantering, konfliktlösningsförmåga, bedömning och motivation av sannolik förmåga att tillgodogöra sig olika former av psykoterapi. Somatisk sjukdom. Social utredning. Våldsanamnes. Missbruksanamnes. Sociala faktorer Det sociala nätverkets kvalitet är en viktig faktor. Arbetslöshet, normlöshet och utanförskap är förknippat med ökad självmordsrisk Kulturella/demografiska faktorer, civilstånd, kön, ålder, etnicitet och religion spelar roll. Upplevelser som innebär en kränkning eller allvarligt hot mot självkänslan kan utlösa självmordshandlingar. Detsamma kan gälla livssituationer som upplevs som psykologiskt sett outhärdliga till exempel ensamhets- och övergivenhetssituation eller upplevelse av förnedring och skam. Våldsanamnes. Det finns ett samband mellan suicidalitet och aggressivitet. Likaväl som våldet kan riktas mot patienten själv kan det riktas mot omgivningen. Exempelvis vet man att personer som mördat också i hög utsträckning begår självmord. Tidigare kriminalitet och våld: när, var, hur och varför. Allvarliga senaste händelser. Identifiera risksituationer. Det finns ett klart samband mellan yttre och inre våld. Specialistläkare tar ställning till åtgärder vid ev. vapeninnehav. Asylsökande En persons uttryckssätt vid en krissituation varierar beroende på kulturella faktorer. Men dessa faktorers betydelse minskar om det finns psykiatrisk grunddiagnos. Depressiva syndrom är möjliga att diagnostisera med samma kriterier i olika etniska grupper. Myndigheterna värderar suicidrisken som relevant om det samtidigt föreligger en diagnostiserad psykisk störning.

9 Sidan 9 av 18 Närstående till patienten kan tillföra viktig information. Närstående skall alltid kontaktas i samband med den akuta bedömningen av en suicidnära patient, om inte patienten mycket uttalat motsätter sig detta. Närstående skall ses som en resurs både i bedömningen och behandlingen. Dessa kan också aktivt finnas med i den konflikt som resulterat i en suicidhandling hos patienten och de har alltid ett behov av stöd, individuellt och/eller inom familjen. I akuta situationer är det viktigt att inhämta de närståendes iakttagelser och upplevelser. Dessa kan många gånger bidra till en bättre bedömning av patientens suicidhandling än vad enbart den individuella konsultationen ger. Behandlingsarbetet med den enskilde patienten behöver ofta kompletteras med familje- eller nätverksbehandling. Ju tidigare detta sker desto bättre. Kommunikationen i familjen är ofta bruten. Misstänksamhet och fientlighet, rädsla att uttrycka behov är vanligt. Oförmåga att förstå andras behov kan också prägla samvaron i familjen. Det är inte minst viktigt att bedöma barnens situation och behov av professionell hjälp. Suicid- handlingar i en familj med kris kan utföras av olika familjemedlemmar, även barn. Viktigt att ge information till anhöriga: Lämna ut skriftlig information om depression. Läkemedelsbolagens informationsskrifter ger en god information om hur en deprimerad person fungerar, samt tips om bemötande. Rekommendera även Internet, se länkar i bilaga!( NASP, SPES) BESLUT OM BEHANDLING I ÖPPEN ELLER SLUTEN VÅRD Vid inträffat suicidförsök bör inläggning på vårdavdelning övervägas. Detta för att: Höja kvalitén i bedömningen. Tydliggöra för patienten att vården ser allvarligt på det inträffade. För att etablera fortstatt kontakt och tillgodose värme, vila och kravlöshet för patienten. LPT Vård enligt LPT kan bli aktuell om patienten vägrar fortsatt kontakt och om su-risken bedöms avsevärd. Intagning Det är viktigt att patienten hålls under uppsikt tills läkarbedömning skett. Tillsynsgrad och eventuellt extravak beslutas efter gjord bedömning.skriftlig ordination av övervakningsgrad enligt gällande vårdgradsmodell. Detta skall ske i samråd med specialist. Det är angeläget att patienten under det första dygnet befinner sig på avdelningen och om detta inte är möjligt skall patienten vistas utanför avdelningen endast i sällskap med personal.

10 Sidan 10 av 18 Initialt har heldygnsvården en övervakande och beskyddande funktion. Har patienten tidigare vistats på avdelningen är det av stor vikt att samma personer som då fanns i dennes närhet om möjligt också gör det vid det nya vårdtillfället. Kontinuitet är av stort värde. Vid extravak är det en stor fördel om ordinarie personal kan avdelas till detta och att extrapersonalen befinner sig ute på avdelningen. Förhållningssätt vid omvårdnad och behandling (även öppenvård) Vid behandling behöver följande beaktas: Upprätta behandlingsplan. Erbjud personligt utformad hjälp. Glöm ej att prata om suicidförsöket om ett sådant inträffat. Lär patienten olika metoder att själv kontrollera och hantera sin ångest. Samarbeta med anhöriga. Tydliga gränssättningar. Upprepade och strukturerade suicidbedömningar behöver ske. Specifika och realistiskt ställda mål. Största möjliga kontinuitet, eftersom den suicidnära patienten är känslig för separationer. Utskrivning Recept förskrives på små mängder medicin, itererat och med tidsintervall angivet. Skall patienten fortsättningsvis ha öppenvårdskontakt med sin distriktsläkare är det angeläget att vara aktiv och tydlig i överremitterandet. Kontakta distriktsläkaren inför utskrivning. Öppenvård Vid beslut om öppenvårdsbehandling/uppföljning eller utskrivning från slutenvård Om bedömning är gjord och inläggning ej är aktuellt skall besök inom öppenvårdspsykiatrin erbjudas inom 1 vecka. Uppföljning efter inläggning kan även ske enligt följande: Telefonkontakt med patienten kan lämpligen tas så snart kännedom om patienten erhålls vid psykiatriska mottagningen. Tid ska erbjudas inom 1 vecka efter ett suicidförsök En bra rutin är upprepade självskattningar enligt MADRS. Man får då ett slags mått på patientens stämningsläge. Samma förhållningssätt som vid omvårdnad och behandling (se ovan) Följande aspekter bör speciellt beaktas förutom det vanliga innehållet i behandlingsplanen: Vilken personal/ behandlare gör vad med/ för patienten. Beskrivning av patientens kompetens och resurser.

11 Sidan 11 av 18 Överenskomna åtgärder vid ökad risk för suicid eller om patienten lämnar återbud till avtalat möte. Hur närstående skall involveras i arbetet. Hos patienter med långvarig psykiatrisk kontakt och där suicidalitet finns bör under rubrik suicidanamnes i journalen årligen i samband med att behandlingsplanering, eller i samband med brott i behandlarkontakten, göras en sammanfattning vad gäller suicidanamnes inklusive uppgifter om utåtriktat våld. Vid överförande till annan enhet är det angeläget att kontakten hålls kvar med patienten tills ny kontakt är etablerad med behandlare. Om patienten avslutas eller inte önskar vidare hjälp är det viktigt att få en överenskommelse om uppföljning efter avslutad kontakt, t ex vid 3 och 6 månader efter avslutad kontakt med patienten. Farmakologisk behandling Medicinera grundsjukdomen och glöm ej att ge ångestdämpande medel v b. Vid receptförskrivning skall recept på små mängder medicin, itererat och med tidsintervall angivet, förskrivas så länge suicidalitet består. Olika behandlingsformer Under den initiala kaotiska fasen är stödterapi särskilt indicerad. För många patienter kan en långvarig stödkontakt vara av stort värde. Följande behandlingsformer kan användas var för sig eller i kombination vid olika tillstånd med självmordsproblematik: familjeterapi/stöd kognitiv beteendeterapi (KBT) kognitiv psykoterapi(kpt) dialektisk beteendeterapi(dbt) psykodynamisk terapi farmakologisk behandling nätverksarbete psykopedagogisk intervention färdighetsträning SAMARBETE MED VÅRDGRANNAR Somatisk klinik I samband med att en somatisk klinik begär psykiaterkonsult/suicidfrågeställning ska personal på avdelningen kring den aktuella patienten delge konsulten aktuell information om patienten, och även få ta del av den utförda bedömningen. Om inte behov av övertagning till psykiatrisk avd. föreligger erbjuds patienten tid för uppföljning på psykiatrisk öppenvårdsmottagning inom en vecka. Om patienten starkt

12 Sidan 12 av 18 motsätter sig återbesök till psykiatrisk mottagning skrives efter samråd med patienten remiss till distriktsläkare. Ibland inträffar det att patienten avviker eller motsätter sig psykiatrisk bedömning, dessa situationer måste beaktas av ansvarig läkare på den somatiska kliniken och åtgärder måste vidtagas utifrån varje patients speciella situation. Vid osäkerhet om patientens tillstånd rekommenderas denna handlingsplan som underlag för bedömning. Socialförvaltning Barn far illa av att möta ständigt eller återkommande suicidhot. Socialförvaltningen bör underrättas om det finns barn i familjen som far illa. Det kan även bli aktuellt att samarbeta med BUP RAPPORTERING VID SUICIDFÖRSÖK OCH GENOMFÖRT SUICID Originaljournal/fotostat av journalen och avvikelserapport med kort information lämnas inom 1 vecka efter inträffat suicidförsök till chefsöverläkaren. Suicid skall alltid i anslutning till att det inträffat meddelas cheföverläkare/ verksamhetschef. Originaljournal och avvikelserapport med information lämnas inom 1 vecka efter inträffat suicid till cheföverläkaren. Cheföverläkaren, utreder och fattar beslut med avseende på Lex Maria. F n. gäller att alla suicid skall Lex Maria- anmälas Åtgärder vid fullbordat suicid. Var god se särskild handlingsplan.

13 Sidan 13 av 18 SUICIDPREVENTION PRIMÄRVÅRD I Primärvårdens ansvar ligger en viktig uppgift att hitta personer som har en högre suicidrisk. Vissa riskpatienter förtjänar därför att framhållas. Depressioner Missbruk. Här ligger också utmaningen att hitta missbruk av såväl alkohol som läkemedel och droger. Svåra kroniska sjukdomar Nyblivna änklingar Personer som tidigare gjort suicidförsök Närstående som suiciderat Handläggning: Om personal vid enhet i samband med möte med patient, direkt eller i telefon uppfattar att patient är deprimerad, skall läkare alltid omedelbart konsulteras. I samråd med denne beslutas om fortsatt handläggning. Vid misstanke om suicidrisk ska patient alltid beredas tid hos läkare omgående. Denne gör bedömning och beslutar om fortsatt handläggning, eventuellt samråd med psykiatrisk specialist. Vid anamnestagande är det angeläget att upptäcka depressiva tendenser som upplevd hopplöshet, skuldkänslor, oförmåga till överblick, även starka inslag av ångest, vanföreställningar. Även hereditet, tidigare episoder av depression och ev behandling, aktuell medicinering, eventuellt missbruk är viktigt att fråga efter. Anamnes från närstående också mycket viktig. Skattningsskalor kan med fördel användas, tex MADRS. Det är också viktigt att våga fråga om suicidtankar/planer för att se var patienten befinner sig med Suicidstegen. Viktigt att allt detta dokumenteras. Om patient med suicidtankar/planer ej remitteras till psykiatrin är det viktigt att man följer förloppet och ger anvisningar till patient vart man ska vända sig vid akuta problem eller vid försämring. LPT-övervägande vid upplevd hög risk och patient vägrar vård. Indikation för remiss till psykiatrisk klinik dramatiskt snabbt initialförlopp av depression vid psykotiska depressionssymtom invalidisering pga grav hämning suicidrisk utebliven medicineffekt trots adekvat medicinering och byte av preparat Rapportering vid suicid Vid inträffat suicid eller misstänkt suicid på patient som tillhör egen vårdenhet och som haft kontakt med enheten sista 4 veckorna anmäls detta till verksamhetschef för Lex Maria anmälan och händelseanalys enligt gällande riktlinjer.

14 Sidan 14 av 18 Vid suicid eller misstänkt suicid på patient som tillhör annan vårdenhet meddelas denna enhet snarast och kopia på journalanteckning skickas till denna enhet. REFERENSER Om livet känns hopplöst Stöd till självmordsnära medmänniskor (Folkhälsoinstitutet, NASP, Socialstyrelsen 1996) Vård av självmordsnära patienter kunskapsöversikt ( Socialstyrelsen 2003) Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag (Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, dec 2006) Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige en underlagsrapport (Socialstyrelsen 2006) Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län (NASP-2007) Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan En kunskapssammanställning gjord för Socialstyrelsen av NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP-2007,2008) Vetenskaplig evidens och slutsatser beträffande behandling och förebyggande av suicidförsök och suicid Sammanfattning (NASP 2007) Regionalt Vårdprogram Vård av suicidnära patienter Stockholms läns landsting 2002

15 Sidan 15 av 18 Bilaga 1 (2 sidor) STRUKTURERAD BEDÖMNING AV PATIENT MED SUICIDRISK Datum och klockslag: NAMN: PERSONNUMMER: Vid medveten suicidbenägenhet Skattas genom att du ställer frågor om: 1. Nedstämdhet hur mår du? Hopplöshet? 2. Dödstankar dödslängtan känns livet meningslöst? 3. Dödsönskan? 4. Suicidtankar göra sig själv illa. 5. Suicidimpulser nära skada sig? 6. Suicidavsikter eller planer När, var, hur? Bedömning, var på stegen befinner sig patienten: II Självmordsmeddelande: Högrisk: Tydligt upprepade meddelanden om allvarliga suicidtankar till bl a anhöriga. III Tidigare suicidförsök Antal - tidpunkt för första: - tidpunkt för senaste: IV Analys av det senaste och/eller det allvarligaste försöket avseende på: - Metod: Förgiftning, tabletter, hängning, kvävning, dränkning, skott, sprängning, skära sig, bränna sig, stick, hopp, kasta sig framför tåg/bil eller annat. - Farlighet: sannolikhet att överleva, sannolikhet att någon ingriper. - Uppgiven orsak.

16 Sidan 16 av 18 V Risktillstånd/riskfaktorer 1. Psykisk sjukdom; depression, kristillstånd, schizofreni med långdraget förlopp, schizofrena patienter i rehabiliteringsfas, unga kvinnor med personlighetstörning och självskadebeteende. 2. Upprepade förluster; separation, dödsfall, arbetslöshet, annan social kränkning, allvarlig kroppslig sjukdom. 3. Suicid hos släktingar. 4. Drogmissbruk eller överkonsumtion av alkohol. 5. Tidigare självmordsförsök (se punkt III och IV) 6. Återvända till platsen för tidigare självmordsförsök (hemmet, annan särskild plats). VI Har närstående lämnat anamnes? VII Vad avhåller patienten från att begå suicid? Sammanfattande bedömning Hög risk (Patienten skall vårdas på vårdavdelningen med minst tillsyn varje kvart) Risk Låg risk Åtgärd/beslut: Vid intagning skall patienten visiteras för att undvika att patienten har med sig skadliga föremål som knivar, rakblad, skärp eller dylikt som patienten kan skadas av. Tid för ny bedömning: Undersökning och bedömning gjord av:

17 Sidan 17 av 18 Bilaga 2 S jälvmordsstegen (efter professor Jan Beskow) 1. Nedstämdhet/hopplöshet Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? 2. Dödstankar Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa vakna nästa morgon? 4. Självmordstankar Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt ut hur du skulle göra? 5. Självmordsönskan Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta leva? 6. Självmordsförsök Har du tidigare gjort något självmordsförsök? Genomförde du det du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? 7. Självmordsplaner Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du skall göra? Har du bestämt när du skall göra det? 8. Självmordsförberedelser Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? 9. Självmordsavsikt Har du bestämt dig för att ta livet av dig? När Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker du inte vill skall finnas kvar efter dig? Har du sett till att träffa kompisar en sista gång?

18 Sidan 18 av 18 Bilaga 3 LÄNKAR: Pfizer Depressionslinjen m NASP (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) SPES Riksorganisationen för Suicidprevention och efterlevandestöd TELEFONNUMMER: SOS: tfn 112 Polisen: tfn Nationella hjälplinjen: tel Nationella hjälplinjen är öppen måndag-torsdag mellan klockan och fredagsöndag mellan klockan Samtalet är kostnadsfritt och det syns inte heller på telefonräkningen att du ringt. BRIS: Jourhavande präst: tfn.112 USÖ Jourmottagning: tfn ,

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention

Läs mer

Syftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg.

Syftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Dokument ID: 11-216302 Fastställandedatum: 2016-12-21 Giltigt t.o.m.: 2017-12-21 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Svante Lönnbark Suicidnära patients

Läs mer

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Ungdomar och unga vuxna Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro Universitet Uppföljningsstrateg, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen Vägledning för rättstillämpning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord Fastställd av SN 79 Den 29 september 2015 Sida Ersätter

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Vårdprogram för suicidprevention

Vårdprogram för suicidprevention Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Del 1. RUTIN Strukturerad suicidriskbedömning vid NSP 2012-01-19 (Ullakarin Nyberg, modifierad av

Läs mer

Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva insatser mot självmord. 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut

Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva insatser mot självmord. 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr 2014-11-28 VON.2014.52 OXL2 621 v 1.0 2007-03-13 Vård- och omsorgsförvaltningen Katarina Haddon Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva

Läs mer

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén Suicidprevention Att prata om självmord är ett skydd för livet 30 mars Carin Tyrén Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN Region Östergötland ska vara den pådrivande länsövergripande

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet. Ks 2010:250 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Varför bältar vi så mycket?

Varför bältar vi så mycket? Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska psykiatrikongressen 2016-03-17 Eller bältar vi

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Självmord i Stockholms län och Sverige

Självmord i Stockholms län och Sverige Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1

Läs mer

Samverkan kring Suicidprevention

Samverkan kring Suicidprevention Samverkan kring Suicidprevention Presentation vid länskonferens Karlstad 2 juni 2017 Birgitta Huuva samordnare Region Örebro län 1 2017-06-02 Suicidprevention en gemensam angelägenhet i Sjukvårdsregionen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29 Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM

REGIONALT VÅRDPROGRAM REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära patienter 2010 REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära patienter 2010 Huvudförfattare Bo Runeson ISBN 91-85211-72-9 RV 2010:02 Det medicinska programarbetet inom SLL Det medicinska

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Anmäl dig före 2 maj och spara 1000 kr! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver

Läs mer

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas Jan Beskow www.suicidprev.com Samverkan vid hot om suicid Trygghetsdagen 2014 SKL, Stockholm Innehåll Självmord och andra olyckshändelser Tabuering,

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Dalai Lama Vi i SPES ger aldrig upp hoppet! SPES finns i hela landet Att arbeta på ett

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Innehåll 2 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer 3

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Manual för Psykiatri, psykolog Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Grundmall Psykiatri, psykolog

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till suicidpreventiva dagen 10 september, 2015

Välkommen till suicidpreventiva dagen 10 september, 2015 Välkommen till suicidpreventiva dagen 10 september, 2015 Du får idag lyssna till: Sofia Wange Koordinator brukarorganisationer, Psykiatrin Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum, CAMPTÖ, doktorand

Läs mer

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Uppdrag 14/15 Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Sammanfattning Att arbeta med förebyggande åtgärder gällande suicid eller suicidförsök är ett omfattande område. Osäkerhet

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION Norrländska läkemedelsdagarna 2017. Hans Ericson Psykiater Sundsvall 50 min om: Suicidriskbedömning Riskgrupper Om de Nationella riktlinjerna vid depression Depression

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt Behöver du någon att prata med? Letar du efter stöd och hjälp? Professionellt Anonymt Kostnadsfritt En svår livssituation kan vara svår att hantera på

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Manual för Psykiatri, arbetsterapeut. Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård.

Manual för Psykiatri, arbetsterapeut. Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Manual för Psykiatri, arbetsterapeut Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Grundmall Psykiatri, arbetsterapeut Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs i

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer