Trafikmiljön i skolans närområde ur ett barnperspektiv pilotundersökning. Slutrapport avseende arbete i projektet. Sammanställt av Gunilla Sörensen

Transkript

1 November Trafikmiljön i skolans närområde ur ett barnperspektiv pilotundersökning Slutrapport avseende arbete i projektet AL90 B 2003:27470 VTI:s diarienummer: 2003/ Sammanställt av Gunilla Sörensen Slutredigerat av Astrid Linder Linköping 2010

2 Förord Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets (tidigare Vägverkets) skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Kontaktperson vid Skyltfonden har varit Anita Ramstedt. Utöver undertecknad har följande personer vid VTI bidragit till texten i denna rapport: Jonna Nyberg, Catharina Lewin, Anna Anund och Helena Hellstén. Hjärtligt tack dessa samt till elever, personal och ledning vid de skolor som deltagit, och till de kommuner som informerat om sina åtgärder för ökad säkerhet vid skolorna. Stort tack även till övriga inblandade. Linköping juni 2010 Gunilla Sörensen, VTI

3 Innehållsförteckning 1 Inledning bakgrund 6 2 Syfte 8 3 Metod och material 8 4 Resultat Kunskapsinhämtningen Barn och föräldrar Skolpersonal Skolskjutsförare Kommunalt ansvarig 12 5 Resultat Kartläggning av skolans närmiljö Vreta Kloster skola Observation vid Vreta Kloster skola Intervjuer vid skolor Observation vid Kungsbergsskolan Framställan om trafiksäkerhetshöjande åtgärder 35 6 Diskussion och slutsatser 35 7 Referenser 38

4 Presentation av projekt Trafikmiljön i skolans närområde har studerats. Syftet är att genomföra en pilotundersökning, för att ta fram metod och arbetssätt att beskriva trafikmiljön i skolans närområde. Av det arbete som har genomförts framkommer att det är viktigt att studera miljön på plats. Det är också viktigt att inhämta information från olika källor eftersom skolledare, elever, skolpersonal m.fl. har olika bild av när och hur trafiken och människorna rör sig kring skolan. Man bör låta aktörernas bilder komplettera varandra och om uppgifter går isär är det viktigt att finna orsakerna till detta.

5 Sammanfattning Syftet var att genomföra en pilotundersökning för att ta fram metod och arbetssätt att beskriva trafikmiljön i skolans närområde. Primärt studerades trafiksäkerheten i skolans närmiljö, främst med avseende på den tiden då barnen kommer till skolan och när de ska hem från skolan. Metod Befintligt kontaktnät nyttjades för att fånga upp verksamhet som pågick inom området fram till En förfrågan ställdes till Sveriges kommuner avseende initiativ kring barns säkerhet. Vidare genomfördes en begränsad litteratur- och Internetsökning. Internetsökningen genomfördes bl.a. i VTI:s biblioteksdatabas TRAX med sökorden barn samt ord innehållande skol, d v s ord som skola, skolväg och skolresa. Dessutom användes material som samlats in av författarna sedan tidigare. På basis av kunskapsgenomgången har en metod för kartläggning av skolans närmiljö utvecklats. Den slutliga metoden omfattar aktiviteter riktade mot Barnens beskrivning av miljön i ord och bild Intervjuer med skolpersonal Intervjuer med skolledare Önskemålet har varit att metoden utgår ifrån barnens perspektiv. Mervärdet av barnperspektivet beskrivs genom att de positiva och negativa bedömningarna som kommit fram i barnens beskrivningar jämförs med övriga bedömares uppfattning. Inventering av tänkbara skolor genomfördes. Två skolor med skolskjutselever valdes ut där stegvis olika metoder testats. Faktorer som beaktades vid val av skolor var bland andra: placering med avseende på gatumiljö, typ av bebyggelse och närhet till stadskärna; upptagningsområde, skolskjuts, stadier, resultat av enkäter till barn och föräldrar samt kommunens önskan avseende skolor med redan identifierade problem. Av det arbete som har genomförts avseende skolans närmiljö framkommer att det är viktigt att studera miljön på plats. Där kan man se upptrampade stigar som visar var människor väljer att gå, till skillnad från en karta som endast visar var trafikplanerarna tänkt att människor ska gå. För att få en överblick avseende trafikmiljön vid olika skolor är det inte tillräckligt att vända sig enbart till kommunansvarig/skolansvarig. Det är också viktigt att inhämta information från andra källor. De aktörer som finns (skolledare, elever, skolpersonal m.fl.) har olika bild av när och hur trafiken och människorna rör sig kring skolan. Deras bilder kan komplettera varandra, men det förekommer också att de lämnar motstridiga uppgifter vilket ger orsak att söka förklaring till detta.

6 1 Inledning bakgrund Trafiken kring våra svenska skolor har ökat markant (Gummesson M, 2003). När skolorna lokaliserades var det långtifrån alla barnfamiljer som hade tillgång till bil. Idag har de allra flesta det. Närmare hälften av barnfamiljerna har faktiskt tillgång till två bilar eller fler (Anund, Forsman, Gustafsson och Sörensen, 2003). Detta är en av orsakerna till trafikökningen kring skolorna. Andra bidragande orsaker är att trafiken överlag har ökat och att även yngre barn, som i högre grad skjutsas, nu vistas i skolmiljön. De yngre barnen har integrerats i skolan genom att förskoleklasser knutits dit, i stället för som tidigare till barnomsorgen. Fritidshemmen ligger också ofta i direkt anslutning till skolorna. Föräldrar som lämnar och hämtar sina barn med bil, transporter av varor till och från skolorna, skolskjutsar, gående, cyklister, mopedister med flera ska samsas på ett litet område som oftast inte är avpassat för detta. Allt detta sammantaget skapar en miljö där det är svårt att leva upp till de trafikpolitiska målen om en säker trafik och en hälsosam miljö. I arbetet med säkrare skolskjuts har vid upprepade tillfällen diskuterats problem med ökande trafik kring skolor och åtgärder har efterlysts. Försök har gjorts på olika håll att förbättra säkerheten, t.ex. i Uppsala och Jönköping. Åtgärderna kan handla om direkta fysiska sådana, men det kan lika väl vara fråga om ett arbete för att förändra attityder. Gående skolbussar är ett exempel på försök att minska trafiken kring skolorna som har som positiv bieffekt att eleverna får möjlighet till fysisk aktivitet, en bristvara för många barn idag. Att arbeta med barnkonsekvensanalyser, barninflytande eller Forska och Lära (Gummesson, Gummesson & Larsson, 1995) är andra sätt att nå samma mål. Enligt prop. 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling utgör barnens behov utgångspunkterna för beslut om transportsystemet. Detta innebär att deras behov av tillgänglighet, säker trafik, miljö, transportkvalitet och positiv regional utveckling skall vara vägledande för transportsystemets utformning och funktion. Intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter skall genomsyra all verksamhet som berör barn. Myndigheter bör därför så långt som möjligt ha försäkrat sig om att barnets bästa har beaktats i beslutsprocessen. Under de senare åren har man på flera håll diskuterat hur skolans ska integrera trafik, miljö och samhällsplanering i sitt arbete. Skolverkets indikatorer för ämnesområdet trafik ska stötta skolans utveckling av arbetet med trafikfrågor. I kommentarerna sägs bland annat: Enligt de övergripande dokumenten: läroplanen, barnkonventionen och de transportpolitiska målen kan eleverna vara delaktiga, få inflytande och påverka sitt närsamhälle. Elever och pedagoger i samarbete med föräldrar och planerare kan delta i närsamhällets trafikmiljöarbete. De ungas undersökningar och synpunkter kan bli en del av underlaget för kommunens planering av närmiljöerna. Fram till början av 2000-talet har cirka 300 skolor arbetat med Vägverkets projekt Forska och lära i närsamhället. Projektet ger ett exempel på hur skolan kan arbeta med trafik i enlighet med intentionerna i FN:s barnkonvention. 6

7 Enligt en rapport från Vägverket (C11) anser hälften av föräldrarna till skolbarn mellan 6 och 12 år att deras barn har en trygg resväg till skolan. Men nästan lika många, 45 procent, upplever att deras barn har en osäker väg till skolan, vilket beror på trafiken. Var tredje förälder anser att biltrafik med hög hastighet är den riskfaktor som deras barn främst utsätts för på deras väg till skolan. Tät trafik är ett nästan lika vanligt svar. Andra riskfaktorer på barnens väg är, enligt samma rapport, avsaknad av övergångsställen med ljussignaler och/eller avsaknad av cykel- och gångbanor. Kunskapsläget 2005 Tidigare forskning kring barns närmiljö har visat att olyckor bland barn yngre än 10 år bl.a. inträffar i anslutning till parkerade bilar, vilket antas bero på att barn inte alltid inser faran med en sådan trafikmiljö. Trots att dessa barn förmodligen känner till vilka regler som gäller har de inte alltid förmåga att bedöma om en plats är farlig eller ej. Studier har också visat att barn i 7 8 års ålder som går till och från skolan gör detta på ett sätt som kan skapa risker, t.ex. genom att de ofta springer över gatan eller inte upptäcker potentiella faror. Detta har även visat sig vara fallet i kombination med skolpatruller. Barnen själva är ofta oroliga för trafiken och känner otrygghet. I intervjuer med barn har det visat sig att över hälften av barnen känner sig rädda för bilarna eller trafiken. Föräldrars oro för deras barn har också dokumenterats i flera studier där det bl.a. visats att deras oro är större när barnen måste vistas i miljöer där det inte finns trafikseparering. I flera av dessa studier drar man slutsatsen att barnens säkerhet och trygghet måste garanteras genom att deras närmiljö förbättras, bl.a. genom separering av trafiken där barnen vistas. I takt med att trafiken ökar, minskar sådana livskvalitetsfaktorer som annars skulle kunna ge hälsosamma och starka samhällen. Barn utgör enligt en studie av Appelyard (2005) en särskilt sårbar grupp. Att vara en del av trafiken påverkar starkt barnens perception. Barn som skjutsas till och från sina målpunkter har svårt att se helheten. De beskriver gärna varje resa som en separat del, utan att se hur de olika resorna hänger ihop i gemensamma korsningspunkter. Detaljeringsnivån är låg. Författaren menar att det finns en risk att barnen blir kognitivt frånkopplade från sitt samhälle. Förbättringar i miljön kan, enligt Appleyard, hjälpa barnen att utveckla en djupare känsla för sin närmiljö och samtidigt minska känslan av hotet från bilar. Barns säkerhet i samband med skolskjuts har studerats tidigare, genom bl.a. enkätstudier och registerstudier. Föräldrar oroar sig ofta för på- och avstigningsplatsen vid hemmet (Sörensen, Wretling, Anund, Yahya och Törnström, 2001). Vissa förare uppger att hållplatsen vid skolan är den besvärligaste, på grund av att det är den plats där det står flest barn och väntar på att få kliva på. Dessutom är skoldagen slut, barnen är på väg hem och befinner sig i tankarna kanske på väg ut från skoldagen och in i fritiden, där andra regler kan tänkas gälla (Falkmer, Lövgren, Anund et al., 2006). 7

8 2 Syfte Syftet är att genomföra en pilotundersökning för att ta fram metod och arbetssätt att beskriva trafikmiljön i skolans närområde. Primärt studeras trafiksäkerheten i skolans närmiljö, främst med avseende på den tiden då barnen kommer till skolan och när de ska hem från skolan. 3 Metod och material Kunskapsinhämtning Befintligt kontaktnät nyttjades för att fånga upp verksamhet som pågick inom området fram till En förfrågan ställdes till Sveriges kommuner avseende initiativ kring barns säkerhet. Vidare genomfördes en begränsad litteratur- och Internetsökning. Internetsökningen genomfördes bl.a. i VTI:s biblioteksdatabas TRAX med sökorden barn samt ord innehållande skol, d v s ord som skola, skolväg och skolresa. Dessutom användes material som samlats in av författarna sedan tidigare. Stegvis framtagning av metod På basis av kunskapsgenomgången har en metod för kartläggning av skolans närmiljö utvecklats. Den slutliga metoden omfattar aktiviteter riktade mot Barnens beskrivning av miljön i ord och bild Intervjuer med skolpersonal Intervjuer med skolledare Önskemålet har varit att metoden utgår ifrån barnens perspektiv. Mervärdet av barnperspektivet beskrivs genom att de positiva och negativa bedömningarna som kommit fram i barnens beskrivningar jämförs med övriga bedömares uppfattning. Kartläggning av närmiljön Inventering av tänkbara skolor genomfördes. Två skolor med skolskjutselever valdes ut där stegvis olika metoder testats. Faktorer som beaktades vid val av skolor var bland andra: placering med avseende på gatumiljö, typ av bebyggelse och närhet till stadskärna; upptagningsområde, skolskjuts, stadier, resultat av enkäter till barn och föräldrar samt kommunens önskan avseende skolor med redan identifierade problem. 4 Resultat Kunskapsinhämtningen Barn och föräldrar Avseende barn och föräldrar har följande metoder noterats i litteraturen: Enkät I en Malmöskola årskurs 0-6 har man med hjälp av enkäter och tillhörande kartor kunnat identifiera farliga platser. Det är dels platser farliga ur trafiksynpunkt, dels en park med otrevliga människor. I de lägre årskurserna 8

9 hjälpte föräldrar till att fylla i enkäten medan de lite större eleverna fick göra det själva (C5). Gatukontoret i Malmö har också under flera år jobbat med enkäter till både barn och föräldrar. Förutom att svara på frågor om hur de tar sig till/från skolan och rita in sin skolväg på en karta får de beskriva farliga platser på vägen. Mellanstadiebarn får även svara på frågor om trafikolyckor de varit med om det senaste året (C16). I Järfälla fick elever svara på en enkät om färdmedel, skolväg och upplevelser utmed vägen till skolan. De fick också rita in sin skolväg på en karta och kommentera enskilda platser. Lärarna fanns till hands för att hjälpa barnen (C20). NTF har utvecklat Trafikboken (C19) som riktar sig till skolbarn. Boken innehåller fakta, frågor och uppgifter om trafik och trafikmiljö. Den tar exempelvis upp frågor om vad som är bra resp. dåligt med skolgården, hur trafikmiljön ser ut vid skolan, hur barnen skulle vilja ha det, hur de går till skolan och vilka faror som finns längs vägen. Den innehåller också trafikmärken och vad de betyder samt frågor om varför det är bra med cykelhjälm. I Norge genomfördes en enkätundersökning (C21) med elever i åldrarna 6, 8 respektive 12 år, från olika delar av landet. Barnen fick svara på frågor hur man tar sig till skolan, om man tycker skolvägen är säker och vad man lärt sig i skolan om trafik. En del av enkäten riktade sig till föräldrarna och innehöll då frågor om hur långt barnet har till skolan, och oro för trafikolyckor längs vägen till skolan. Intervju För att studera omfattningen av skjutsande av barn i bil till skolan intervjuades barn i grupper om fyra till sju elever (C14). De delades in i grupper efter deras hemadresser. De fick också rita in sin skolväg på en karta och i ord och bild beskriva vägen. Tillsammans fick gruppen och intervjuarna promenera de skolvägar barnen beskrivit. Barnen fick också ge förslag till hur de ville förbättra skolvägarna. Efter detta fick föräldrarna svara på en enkät om hur barnen tar sig till skolan, hur föräldrarna upplever skolvägen och varför de skjutsar barnen till och från skolan. Föräldrarna fick också ge förslag till hur de ville förbättra skolvägarna. I Boo Gårds skola i Nacka kommun jobbade barnen med trafikfrågor (C18). Barn intervjuade sina föräldrar om vad de tyckte var riskfyllt utmed skolvägen och vad som borde göras för att få den säkrare. Alla platser som föräldrarna ansåg var farliga markerades på en karta och klassen gjorde en lista över alla förslag till förbättringar. En grupp barn gjorde en enkel resvaneundersökning på var och hur eleverna tog sig till skolan. En annan grupp studerade trafiken på en gata som många av eleverna använde (C18). Kommunansvariga och politiker bjöds därefter in till en frågestund. De trafikansvariga kände till problemen men såg dem tydligare efter frågestunden. 9

10 Andra metoder I ett flertal studier har barn fått kartlägga sin skolväg t.ex. genom att rita och diskutera trafiken och vilka farliga situationer som kan uppstå på vägen (se t.ex. Barnkonsekvensbeskrivning C1; C3). Att barn får komma med egna förslag på hur olika situationer skulle kunna åtgärdas har fått positivt gensvar, under förutsättning att man verkligen tar hänsyn till dessa. I det s.k. Gribbylundsprojektet studerades skolbarns trafiksituation kring tre skolor i Täby. Med hjälp av en observationsmall studerades omfattningen av ankommande trafik tre gånger per dag (A2). 4.2 Skolpersonal Avseende skolpersonal (rektor/lärare/skolskjutsansvarig på skolan) har följande metoder noterats i litteraturen: Enkät Skolverket har genomfört en enkätstudie riktad till skolledare och annan skolpersonal (Skolverket, 2004). Några frågor berörde säkerheten vid skolan och utmed elevernas skolvägar. I tabell 2 redovisas en bedömning av säkerheten vid skolorna. Tabell 2. Bedömning av säkerheten vid skolan. Andel svar per svarsalternativ [%]. Källa Skolverket Ja, stämmer helt Ja, stämmer delvis Det finns utspringningsskydd mot trafikerad väg, t ex. staket runt gården, grind 38% 40% 22% 0% Parkeringsplatser och tillfartsvägar som trafikeras av personalens och föräldrars bilar liksom transporter till och från skolan är avskilda från elevernas område/skolgården 43% 38% 18% 0% Trafikmiljöns utformning med avseende på säkerhet och trygghet är känd av personalen 72% 21% 2% 5% Information om risker lämnas återkommande till trafikplaneringsansvariga (till exempel kommuner, Vägverket) 25% 33% 25% 18 % Skriftlig information om trafiksäkerhetsfrågor lämnas återkommande till föräldrar 18% 33% 43% 6% Trafikmiljön i skolans omgivning är säker och trygg 21% 57% 21% 0% Trafikmiljön utmed elevernas skolvägar är säker och trygg 9% 52% 33% 5% Nej Vet ej Av tabell 2 framgår att 8 av 10 skolor helt eller delvis har utspringningsskydd. Ungefär lika stor andel har transporter separerade från elevernas område/skolgården, medan 2 av 10 inte har sådan separering. Två av 10 som besvarat enkäten håller helt med om att trafikmiljön i skolans omgivning är säker och trygg, medan lika stor andel anser att den inte är det. Knappt en av tio håller 10

11 helt med om att trafikmiljön utmed elevernas skolvägar är säker och trygg, medan en tredjedel inte tycker att den är det. Några kommentarer som lämnades var kritiska avseende trafiksäkerheten vid skolorna: Det är mycket svårt att bedriva trafikundervisning när vår närmiljö ur trafiksäkerhetssynpunkt är mycket dålig. Vår skolgård är även en allmän gång, cykelväg och parkeringsplats. Här möts bilar, transporter, fotgängare och EU-mopeder. Ska man med trovärdighet bedriva undervisning om trafiksäkerhet måste elevernas närmiljö först och främst vara säker och trygg. Tyvärr agerar ej kommunen trots flertalet påpekanden om farliga trafikfällor. Instanser i kommunerna måste beakta och ta på allvar de risker som eleverna påpekar i trafikmiljön runt skolområdet. Enligt rapporten var det framförallt är de yngre eleverna upp till årskurs 6 som utforskat trafikmiljön kring skolan och skol- och fritidsvägar samt studerat cykeln och cykling. Däremot var det främst elever på högstadiet som deltagit i mopedförarutbildning. Samverkan har främst skett med föräldrar, medan kommunen angavs i lägst utsträckning. Ungefär två av tio uppgav att skolan har metoder för barns medinflytande. Sju av tio menar att eleverna vet att biltrafiken orsakar risker för människan och miljön. Tre av tio höll med om att eleverna har sådana kunskaper att de kan ge förslag på åtgärder för att förbättra trafikmiljön, men lika många höll inte med. Endast en av tio instämde med att eleverna undersöker, bearbetar, analyserar, värderar trafikmiljön i samhället medan fem av tio inte instämde med detta. Bland sex givna förslag på behov av stöd för att utveckla arbetet med trafik på skolan var det ungefär sju svarande av tio som önskade material med exempel på aktioner för att öka t.ex. hjälmanvändning och nästan lika många som önskade material med exempel på trafikmiljöstudier i närsamhället. På frågan om det finns något annat viktigt stöd i arbetet med trafik, utöver de sex givna förslagen, efterlystes stöd i form av medverkan från polis, NTF och föräldrar. Andra svar var till exempel dataspel och tid. Intervju I en fokusgruppsdiskussion mellan skolledare diskuterades hållplatsen vid skolan. I det sammanhanget uttryckte en skolledare att det fanns problem med säkerheten vid en skolas hållplats och skolledaren hade utarbetat en plan för ombyggnad. Ett stort bekymmer var att det inte gick att få gehör för ombyggnaden, eftersom medel för detta ansågs saknas i kommunen. (Anund, Sörensen och Wretling, 2000). I Gribbylundsprojektet intervjuades skolpersonal om helhetsuppfattningen av trafik kring skolorna (A2). På uppdrag av Sveriges Trafikskolor har JobFinder Student utfört en enkätstudie riktad till alla svenska gymnasieskolor. I studien framkom att mindre än hälften av gymnasieskolorna erbjöd någon trafikantutbildning (Gunlög Stierna). 11

12 4.3 Skolskjutsförare Avseende skolskjutsförare har följande metoder noterats i litteraturen: Enkät I en enkät till ett urval av förare av skolskjuts framkommer att en fråga som är viktig att klargöra är vem som har ansvar i de olika delarna av skolskjutsresan. Det sägs också att rapportering och uppföljning av incidenter och olyckor bör förbättras (Anund, Sörensen och Yahya, 2001). Intervju I diskussion med en grupp skolskjutsförare framkommer synpunkten att det är svårt att få gehör för önskemål om vändplatser och avstigningsplatsers utformning vid skolorna.(anund, Sörensen och Wretling, 2000). Fältstudier och studiebesök Vid fältstudier av skolskjuts observerades att barnen hade bestämda platser i skolskjutsen och att ordningen i skolskjutsarna var god. (Sörensen, Anund och Wretling, 2000). Med bestämda platser minskar troligtvis risken att barnen trängs när de ska ombord på bussen, vilket t.ex. bör förbättra säkerheten vid skolans hållplats Kommunalt ansvarig Avseende kommunalt ansvariga har följande metoder noterats i litteraturen: Enkät C9. Exempel på riskbedömning ges, med vilka frågor man ska ställa i samband med att man utformar miljön kring en skola. Skriften handlar om hur man ska lära barnen hantera den miljö som finns. Det finns också ett formulär: risk assessment form där man ska fylla i faror, farornas effekt, risk och hur man kan göra för att minska riskerna. I en enkät till skolskjutsansvariga i alla kommuner framkommer att endast en dryg fjärdedel av de olycksrapporter som kommer in till kommunen blir utvärderade. Det visar sig också att kommunens ansvar för säkerhet och utbildning vid skolskjuts är oklar. (Wretling, Sörensen, Anund, Yahya och Törnström, 2001) Intervju I en fokusgruppsdiskussion diskuterade de skolskjutsansvariga i några kommuner bland annat rätten till skolskjuts. Diskussionen rörde främst att vissa föräldrar krävde skolskjuts medan de skolskjutsansvariga inte tyckte att skolskjuts var berättigad. Även ansvarsfrågorna diskuterades och det föreföll som om ansvarsfrågorna främst hanterades via upphandlingen och att ansvaret därmed fördes över på entreprenören och föraren. Ett annat ämne som diskuterades var 30-begränsning utanför skolor. Det fanns kunskapsluckor avseende bestämmelserna kring skolskjuts. (Anund, Sörensen och Wretling, 2000). Annat I Aktuellt om gator och trafik, ett nyhetsbrev som Sveriges kommuner och landsting skickar ut till alla kommuner beskrevs VTI:s pilotprojekt och en vädjan om information om lokala initiativ gjordes. Ett tiotal kommuner hörsammade denna vädjan och följande information inkom: 12

13 Linköpings kommun har skickat enkäter via alla låg- och mellanstadieskolor till barn och föräldrar. Kartor har bifogats så att farliga platser kan markeras. Oberoende av detta har man låtit en trafikingenjör föreslå åtgärder vid ett stort antal skolor. Tillsammans utgör allt detta ett underlag för kommunens beslut om åtgärder som har graderats utifrån prioritetsordning. På liknande sätt har man jobbat i Helsingborg. Deras arbete finns rapporterat och utlagt på nätet. Där finns även en webbsida för barn om trafik. Liknande arbeten har också genomförts i t.ex. Härryda kommun. I Trelleborg har man arbetat med Gå och cykla till skolan. Där handlar det mindre om fysiska åtgärder utan mer om att ändra beteende. I Stockholmsområdet arbetar man med "Samverkan för hållbart resande - säker och lekvänlig skolväg" i syfte att minska biltrafiken och få fler barn att gå eller cykla till skolan. NTF Väst (källa telefonsamtal) har genomfört undersökningar av 30-sträckor. En subjektiv bedömning var att 30-begränsning fungerade bäst om den inte gällde en så lång sträcka. På längre sträckor bedömdes bilisterna glömma vilken gräns som gällde. Stenungsund har jobbat med skolans närmiljö och utformning, i samarbete med Vägverket och skolan. I Herrljunga hade barnen larmat om en farlig korsning, vilket lett till åtgärd. En hastighetsgräns hade flyttats. Enligt subjektiv bedömning hade många rätt attityd (ville köra 30 eller tyckte att man borde hålla 30) men hade ändå fel beteende. Falkenbergs kommun har drivit olika skolprojekt som en viktig del av trafiksäkerhetsarbetet. Oftast har dessa projekt gått ut på att representanter från gatu- och trafikavdelningen har träffat personal och barn på skolorna för att få höra deras åsikter. Tillsammans har de sedan gått igenom miljön kring skolan och gjort en åtgärdslista. Sedan har man åtgärdat det som varit möjligt, både genom fysiska och "mjuka" åtgärder. Några skolor per år har gåtts igenom. Ett exempel: Möllevägsskolan, en skola med komplex trafiksituation belägen i centrum av Falkenberg. Projekt har bedrivits i samarbete med NTF, Gröna bilister m.fl. Trafikombud engagerades på skolan liksom föräldraförening. Kartläggning av närmiljön samt skolvägar genomfördes. Arbetet ledde till opinionsbildning. I hela området blev det sedan 30 km/h Därutöver har kommunen stöttat trafiksäkerhetsdagar i skolorna, cykelskolor, hjälmsatsningar, tipsat och bistått med läromedel och fakta etc. Kring de flesta skolor i tätorten finns fartreducerande åtgärder i form av 30-zoner, blomurnor, gupp etc. En nyligen sammanställd rapport visar på hur dålig efterlevnaden av hastighetsbegränsningarna är i närheten av några av kommunens skolor. I Norrköping planeras ombyggnad av gata till gårdsgata i anslutning till två skolor. I Landskrona har följande arbetssätt använts i arbetet med säkrare skolvägar: Första kontakten tas med skolan, träff med rektor och trafikombud, genomgång av kartmaterial (upptagningsområdet) specifika problem kring skolan gås igenom, samt tidplan 13

14 Kartmaterial skickas ut till respektive skola, eleverna ritar sin skolväg och sätter ett kryss där de tycker det känns farligt. De ska även kryssa för om de går, cyklar eller åker bil. Eleverna få gärna rita sin skolväg tillsammans med föräldrarna, som är en viktig del i barnens skolväg. Kartmaterialet kommer in till kommunen efter den tidplan som är överenskommen med skolan Materialet sammanställs, bedömning görs utifrån antalet synpunkter från elever, olycksrisker, rapporterade olyckor mm. Delrapport till skolan Studier på de platser som man upplever som farligt Åtgärdsförslag, kostnadsberäkning Slutrapport till skolan Kommunen flaggar upp för pengar i budget Åtgärderna utförs (oftast under en 1-3årsperiod) Statsbidrag hos Vägverket sökes efter utfört arbete Som en uppföljning av tidigare enkät och åtgärder delades under hösten 02 ut en karta till eleverna i klass 1, 3, och 6 (på tre språk) i alla skolorna. Eleverna uppmanades att tillsammans med sina föräldrar rita sin skolväg och markera var de tyckte det kändes otryggt och farligt. De synpunkter som inkommit har sammanställts och redovisas för respektive skola, Polis och Vägverket. I sammanställningen har även hänsyn tagits till allmänheten, polisrapporterade olyckor samt olycksrisker som gjorts under besiktningen. Materialet som utgör underlag för föreslagna åtgärder har även betraktats som ett värdefullt dokument för övrigt trafiksäkerhetsarbete. I Örnsköldsvik bedrivs arbete med skolornas säkerhetsplaner. Där krävs att det skall finnas en skiss på vart/hur man lämnar sina barn, hur man kör och bäst parkerar. Detta är inte alltid så tydligt för föräldrarna. Då vet också barnen detta och kan påverka sina föräldrar. Vidare arbetar man med Lämnahämtakartor som barnen genom grupparbeten och studier av sin närmiljö tar fram. Dessa kartor presenteras sedan för föräldrarna t.ex. på föräldramöten. Man diskuterar även att barnen inte behöver hämtas och lämnas precis vid skolan utan istället kan lämnas på en närliggande plats och gå sista biten till skolan för att därmed få nyttig motion och frisk luft före skoldagens start. Där finns också en trafiklåda ett hjälpmedel för att inspirera lärare till att låta eleverna arbeta med trafik. Det handlar om trafikmaterial av olika slag som har samlats i en rejäl Trafiklåda som lånas ut till skolorna. Lådan är av plywood och är indelad i mindre fack/lådor. Den är späckad med material 14

15 avsedda att använda i klasserna, allt ifrån OH-bilder till den så kallade ägghjälmen, koner och reflexvästar. Lådan har också en innehållsförteckning för att ge en översikt av materialet och säkerställa att allt utlånat material lämnas tillbaka. Enda motprestation som krävs av den skola som lånar lådan är att personalen kommenterar sitt arbete med Trafiklådan i en anteckningsbok som finns i lådan. Kommentarerna kan handla om t.ex. hur läraren har använt materialet i klassen eller vilka för- och nackdelar materialet har. Kommunen informerar om Trafiklådan för att uppmuntra till användning, men skolan bör själv ta initiativ till lån av lådan och aktivt delta i arbetet. Väghållare Även Vägverket i Stockholm har arbetat med trafiksäkerhet för skolelever. Där påbörjades 2003 ett projekt som heter Säkra skolvägar. Projektet är ett sektorsprojekt med flera delar. Nedan följer Vägverkets beskrivning av projektet: En inventering av skolor nära statligt vägnät genomförs. Uppdraget omfattar att tillsammans med kommuner som har skolor längs statligt vägnät kartlägga och beskriva trafiksituationen längs skolvägar (inkl skolväg, skolskjuts och ev. skolpatrullplats) utmed det statliga vägnätet. Detta arbete ska utföras med ett barnperspektiv. Ett syfte är att få fram ett underlag för prioritering av åtgärder på statliga vägar. Detta görs dels med hjälp av statistiska data om skolorna tillsammans med ett frågeformulär utskickat till samtliga kommuner. Detta sammanställs i en databas samt i en rapport. Under 2004 har samarbete inletts med två kommuner i sammanlagt fem skolor och upplägget vid de olika skolorna har varit olika beroende på vilka problem som finns på de aktuella platserna. Idéstudier har tagits fram/tas fram på de flesta platserna och samarbete har skett med kommunerna så att både den statliga och kommunala delen studeras. Studier och förslag till åtgärder är tänkta att omfatta både fysiska åtgärder och beteendeåtgärder. Vidare har vi arbetat med resvaneundersökningar och nöjd-kund-index för att kartlägga hur barnen reser idag och vilken förändringspotential som finns. Utveckla en metod för barns delaktighet och inflytande i kartläggningen av barns skolvägar. I arbetet med att utveckla en metodbeskrivning kommer projektet att samarbeta med SHR, Samverkan för hållbart resande, som är ett regionalt projekt. Inom denna samverkan bedrivs ett delprojekt med namnet Säker och lekvänlig skolväg. Syftet med det delprojektet är att bryta den negativa trenden att allt fler barn skjutsas till och från skolan och barn rör sig allt mindre. En metodbok ska arbetas fram med olika pusselbitar med åtgärdsförslag och barns delaktighet. Arbetet med att ta fram denna metodbok kommer projektet att stödja samt komplettera. Under kommande år är tanken att ett nätverk ska knytas i regionen när det gäller barn och säkra skolvägar. Nätverk för utbyte av erfarenheter, höja kunskap och arbeta med frågan för att få fram underlag för prioritering av 15

16 åtgärder på skolvägar längs det statliga vägnätet. I nätverket ska ingå representanter från olika/alla kommuner inom region Stockholm. Förhoppningsvis inleds samarbete med fler kommuner och dessutom kanske flera kommuner kan jobba på egen hand med stöd av framtagna dokument eller från personer på Vägverket om det finns sådana önskemål. I år deltar vi på seminarium på Räddningsverket i Rosersberg som handlar om barn. Kommande år planeras seminarium för att nå och få fler kommuner intresserade av att arbeta med dessa frågor. Det är även möjligt att inom ramen för projektet jobba med demoprojekt eller nya samarbetsformer för att göra det möjligt för fler barn att på ett trafiksäkert sätt kunna gå eller cykla på egen hand till skolan. 5 Resultat Kartläggning av skolans närmiljö I Linköpings kommun har en kartläggning av trafiksäkerheten till och från lågoch mellanstadieskolorna genomförts. Studien omfattade dels enkäter med kartor till elever och föräldrar, dels en inventering och förslag till åtgärder avseende området kring varje skola. Inventeringen och förslagen gjordes oberoende av enkäterna och utfördes av en gatuingenjör. Med hjälp av dessa data har två skolor valts ut i syfte att testa olika metoder att kartlägga säkerheten. 5.1 Vreta Kloster skola Vreta kloster samhälle ligger norr om Linköping. På morgon och eftermiddag finns en hög andel pendeltrafik in mot Linköpings centrum, men även till viss del ut mot Cloettas fabrik i Ljungsbro. Orten har en låg- och mellanstadieskola som ligger i utkanten av samhället, nära kyrkan, se inringade byggnader i Figur 1. Skolgården gränsar mot den väg som går mellan Vreta Kloster och Ljungsbro. På sträckan mellan skolan och kyrkan är hastigheten nedsatt till 30 km/h. Samhället består i huvudsak av villabebyggelse. Genom samhället går Bergsvägen/Stjärnorpsvägen och har i höjd med skolan en trottoar på skolans sida och gång-/cykelbana på den andra sidan. Vid bron och genom själva samhället är hastigheten begränsad till 30 km/h, men närmast skolan gäller 50 km/h. Dock gränsar inte vägen direkt till skolan, utan skiljs åt av en mindre väg och en parkeringsplats. Vid den mindre vägen finns en vändplan och en hållplats för skolskjutsfordon (H1). Genom samhället går Göta kanal. Bron över Göta kanal är en klaffbro. När bron öppnas uppstår köer, men också viss omfördelning av trafiken, eftersom vissa väljer att åka en omväg över Ljungsbro för att slippa stå i kö. 16

17 P3 P2 H2+A H1 P1 H3 Figur 1. Vreta Kloster skola (inringad). H=hållplats, P=parkering, A=av- och påstigningsplats. Karta: Linköpings kommun. 5.2 Observation vid Vreta Kloster skola , fredag 15 april Vändplanen 17

18 Vid ankomst lämnade den sista skolskjutsen skolan. Vid vändplanen med busshållplats (H1) stod en bil och väntade på att hämta upp barn från skolan. Här stod också en man som visade sig vara anställd på skolan. Han berättade om hur busschaufförerna kunde bli irriterade dels på föräldrar som stod i vägen med sina bilar dels på andra bilister som parkerade sina bilar på vändplanen i samband med sopsortering (i anslutning till den parkering P1 som ligger intill vändplanen finns en sopsorteringsstation). Det hände att det var svårt att vända, speciellt för ledbussarna, när privatbilister hade parkerat vid hållplatsen eller på vändplanen. Han nämnde även att skolan skulle påbörja ett arbete för att öka promenerandet/cyklandet till skolan. Vidare berättade läraren att lektionerna slutar tidigare på fredagar (annan uppgift av rektorn, de äldre barnen slutar alltid 14:20) och att de barn som vid tillfället var ute och lekte på skolgården går på fritids. Bakom hållplatsen för skolbussarna ligger skolgården, med fotbollsplan. Större delen av skolgården är inhägnad, förutom ett parti bakom hållplatsen för skolbussarna. Hållplats Vreta Klosters kyrka Vid hållplats Vreta Klosters kyrka (H2), som är en allmän hållplats, stannar buss 521. Några av barnen i Vreta Kloster skola bor i Sättuna och åker hem med denna buss (jfr ovan). För att ta sig från skolan till hållplatsen måste barnen ta sig över den plats där vägarna till Ljungsbro, Berg, Linköping och Ledberg korsar varandra. Här finns övergångsställe, men inga trafikljus. På fotot syns övergångsstället som korsar vägen mellan Ljungsbro och Berg. Skolan ligger på andra sidan av vägen, lite till vänster i bilden. 18

19 Vid observationstillfället står några skolbarn och väntar på bussen som går kl Vi pratar med två av skolbarnen, två pojkar i årskurs 2 respektive årskurs 3. Pojken i årskurs 2 kliver av vid hållplatsen vid en korsning med skymd sikt, där hans mamma står och väntar, men på andra sidan vägen. Pojken i årskurs 3 kliver av vid en annan hållplats, tar sig över vägen och går sedan hem på egen hand. Vid frågan hur han gör för att ta sig över vägen så svarar han Jag går bara över. Buss 521 har ej någon skolskjutsskylt. Vägsträckan mellan Vreta Kloster och de hållplatser där skolbarnen kliver av saknar gatubelysning. Trafiken är relativt tät och hastighetsbegränsningen är 90 km/h. Vägrenen är smal. Skolvägen mellan Berg och skolan Längs med vägen mellan Berg och Vreta Kloster skola finns på vänster (öster) sida i riktning mot skolan en cykelväg. Efter bron över Göta kanal vid Bergs slussar finns ett övergångsställe. Det är oklart om de elever som bor på västra sidan om vägen använder cykelbanan eller om de använder sig av trottoaren som ligger på samma sida av vägen som deras bostad. Efter att ha passerat bron kan man som cyklist/gående svänga höger in på en liten väg som leder till skolan, eller så kan man fortsätta rakt fram och svänga av längre fram, efter lantbruksgymnasiet. Efter avfarten till vänster som leder till lantbruksgymnasiet, finns ett övergångsställe, se Figur 2. Frågan är om barnen, ifall de väljer denna väg, lockas att gena över vägen tidigare, istället för att vänta med att korsa vägen tills de kommer fram till övergångsstället? Figur 2. Dubbelriktad gång- och cykelbana. Fotografiet taget i riktning mot Linköping, i höjd med infart till Vretaskolan (vänster) och parkering P1 (höger). 19

20 Väljer man istället att svänga till höger direkt efter att ha passerat bron vid Bergs slussar finns möjligheten att gena över en liten parkeringsplats (P3) vid sidan av vägen. Av cykelspåren att döma är detta vanligt. Den sista biten till skolan förgrenar sig sedan i tre riktningar, se foto Figur 1. Den ena (den egentliga vägen) svänger svagt åt vänster och leder till vändplanen, den andra (en grusbelagd stig) leder till en parkeringsplats för lärarna (P3) och den tredje är en uppnött genväg över gräsmattan och fortsätter bakom en av skolbyggnaderna. Ur säkerhetssynpunkt torde denna stig vara mer lämplig att välja för skolbarnen än den som leder till parkeringsplatsen. Dessutom tycks det vara den snabbaste och smidigaste vägen. Figur 3. Bilväg, stig och genväg till skolan från samhället. Vid skolan syns personalparkeringen (P2) Vägslingan Vid vägslingan (A) som går parallellt med vägen till Ljungsbro står några personer och väntar på bussen, bl. a. en liten pojke. Han har famnen full av papper och kläder som han inte hunnit eller kommit sig för att ta på sig eller stoppa ned i sin skolväska. Pojken åker buss hem efter skolan, men får skjuts av föräldrarna till skolan på morgonen. Flera andra resenärer väntar också på bussen, såväl vuxna som barn/ungdomar. Någon av ungdomarna har busskort som ser ut att vara av den typ som kommunen ger till skolskjutsbarnen. Bussen kör iväg i riktning mot Ljungsbro. Vid observationstillfället står 2 3 bilar på bägge sidorna av vägslingan. Troligtvis är det föräldrar som har parkerat sina bilar där medan de hämtar sina barn på fritids. Bilarna står parkerade relativt lång stund. 20

21 5.3 Intervjuer vid skolor Sammanfattning av intervju med rektor vid Vreta Klosters skola i Linköpings Kommun. På Vreta Klosters skola går det 277 elever fördelade från förskoleklass till årskurs 6. I förskoleklassen går det 38 elever och antalet elever är ungefär fördelade densamma på övriga klasser. Skolan är belägen i ett litet samhälle utanför Linköping som heter Berg. Miljön där skolan är belägen är företrädesvis villabebyggelse. På skolan arbetar 35 personer. Av skolans personal är det många som åker buss till skolan eller samåker. En del av personalen som bor i samhället Berg cyklar till skolan. Skolan ligger precis bredvid en väg som löper mellan skolan och kyrkan, med relativt mycket genomfartstrafik även tung trafik. På morgonen när skolan börjar är det extra hårt tryck på trafiken förbi skolan, när många ska till sina arbeten. Nyligen har en 30-skylt satts upp förbi skolan som gäller tiden Detta är för att dämpa farten kring skolan. Runt skolgården finns det ett staket och en avlämningsplats för föräldrar som skjutsar sina barn. Avlämningsplatsen är byggd så att man kan åka in på den från båda hållen; sedan går barnen in på skolgården direkt från denna plats. Trafiken på skolområdet är väldigt liten: varje dag kommer skolans matleveranser som är tvungna att åka in på skolgården. Den övriga trafiken på skolgården kan vara till exempel hantverkare, men det händer inte så ofta. De brukar köra försiktigt. När det är raster och vid leveransen av mat finns det vuxna vakter ute varje dag. Instruktioner avseende hämtning och lämning av barn till och från skolan har getts till föräldrarna och hänvisar dem till avlämningsplatsen. Vid besök på skolan hänvisas föräldrarna att parkera sin bil på kyrkans parkering på andra sidan vägen utanför skolgården. Problem finns idag att föräldrar parkerar samt även åker in och lämnar sina barn på parkeringsplatser avsedda för personalen. Det ges inga övriga instruktioner kring barnens väg till och från skolan, varken till barnen själva eller till föräldrarna. De barn som vill cykla till skolan får göra det, om föräldrarna anser att barnen klarar av detta. Det finns ingen åldersgräns och inget förbud från skolan. Skolan har den policy att ha så lite förbud som möjligt. Det finns dock en rekommendation att elever kan börja cykla från fjärde klass. Skolan kontrollerar inte om eleverna använder cykelhjälm eller inte. Cyklarna skall ställas i cykelställ vid skolan och det fungerar bra. Det finns ingen speciell satsning på att få föräldrar att gå med sina barn till skolan eller låta eleverna gå själva till skolan. Det finns trottoarer och cykelbana in till samhället Berg så att eleverna i stort sett skulle kunna gå/cykla hela vägen till och från skolan om de är bosatta i Berg. Det finns övergångsställen om man kommer 21

22 från samhället Berg. Det är lite värre om man kommer från kyrkan och behöver korsa vägen för det inte finns något övergångsställe där. På en plats finns skolpoliser. De börjar stå där vid Skolan börjar kl Skolskjutsarna till skolan kommer mellan 7.30 och 8.00 på morgonen och den första som går hem på eftermiddagen kör vid Den sista kör mellan och De sista eleverna slutar för att kunna hinna med den sista skolskjutsen. Vid hemfärd med skolskjuts finns det alltid vuxna ute vid bussen och det fungerar väldigt bra. Det finns en speciell plats där skolbussarna skall lämna av sina elever som ligger bredvid skolan på en liten avtagsväg. Den hållplatsen vid skolan upplevs som säker för eleverna eftersom ingen väg behöver korsas utan eleverna kan gå direkt in på skolgården. Skolskjutslistor delas ut till skolan vid varje skolstart och det finns en skolskjutsansvarig inom detta rektorsområde. Den personen sitter dock på en annan skola. Föräldrarna får inför skolstarten hem ett papper från kommunen som informerar om huruvida eleven har blivit beviljade skolskjuts eller inte samt med information om var eleven skall gå på och av skolskjutsen. Inför varje terminsstart görs det en utrymningsövning med skolbusschauffören och de elever som åker med. På skolan finns det två trafikansvariga som utbildar skolpoliserna. De har hand om diskussionerna kring trafiken, delar ut reflexer och hjälmar till barnen från företag som skänker detta. Skolan störs inte av buller eller avgaser från trafiken trots att det finns flera vägar i skolans närhet. De allra flesta barn går på fritidshem efter skolans slut, hela 90 procent av barnen. Det finns fritidshem öppet från kl till kl Dessa fritidshem är i anslutning till skolans område. Olyckor och incidenter rapporteras till säkerhetsgruppen på skolan. Eleverna skriver rapporter tillsammans med lärare och dessa skickas sedan in till trafiksäkerhetsgruppen i kommunen. Det är väldigt lite incidenter som händer, men det inträffar trots allt. Nyligen var det nära att en elev blev påkörd av en lärare, när eleven hade blivit avsläppt av sina föräldrar vid parkeringen för lärarna (där inga elever skall släppas av). Det görs alltid uppföljning av alla olyckor och incidenter. Sammanställning av intervjuer med barn vid Vreta Kloster Skola Följande sammanställning bygger på två gruppintervjuer med barn vid Vreta Kloster Skola, utförda 25 maj Fem barn i årskurs 2 och 3 samt sex barn i årskurs 5 och 6 intervjuades. 22

23 I intervjuerna ställdes frågor kring resvägen till och från skolan - hur man reser och hur dessa resor upplevs av barnen själva. Dessutom ställdes frågor om trafikmiljön i skolområdet och skolans närmiljö (se bilaga 2). Samtliga barn i gruppen från årskurs 2-3 bor i Berg. Ett av barnen, som har frånskilda föräldrar, bor dock varannan vecka hos sin mamma i Linköping. Barnen i årskurserna 5-6 bor i Maspelösa, Sättuna och Berg. Barnen som bor i Maspelösa har cirka 8 kilometer till skolan. Barnen som bor i Sättuna har cirka 5 kilometer till skolan.. Barnen i Berg De barn som bor i samhället Berg går eller cyklar till och från skolan. Barnen i årskurs 2-3 får dock inte cykla utan sällskap av vuxen. Det är tillåtet först när de kommer upp i årskurs 4. En del av barnen åker kick-bike till skolan ingen av lärarna har sagt att det är förbjudet. Ibland får barnen skjuts till skolan i samband med att föräldrarna ska åka till sitt arbete. Detta innebär att barnen får gå hem, efter skolans slut. På det stora hela upplever inte barnen vägen till och från skolan som speciellt besvärlig, varken då det gäller gång, cykling eller buss. Men flera av de barn som bor i Berg och som går och/eller cyklar till och från skolan berättar att bilar och stora lastbilar svischar förbi mycket nära ibland, och att detta är obehagligt och otäckt: E: En gång så vart jag jätterädd, för att bussen jag stod här [visar med gester] så kom en jätte [ej hörbart]. I: Känns det som att det är för nära vägen? E: Ja, det känns lite nära Så när jag hör en buss så brukar jag gå in till staket eller nånting som finns där. I: Kommer det stora bilar den här vägen alltså lastbilar och så timmerbilar? E: Ja, ibland. I: Stannar dom då? E: Vissa lastbilar gör inte det. När jag går så där på morgonen då brukar komma så där stora bilar bakom en, jätterädd och hoppar till. I: Trottoaren är inte så bred? E: Nej, den är inte lika bred som dom andra. I: Därför kommer dom ganska nära? E: Ja. Trottoaren är inte så bred, och därför upplevs det som att fordonen kommer nära inpå. Dessutom körs det för fort på vägen genom Berg: 23

24 I: Men även på vägen som går rakt genom Berg så går det fort? E1: Svisch!! Ja, där går det jättefort! E2: Fast man bara ska köra tretti så gör dom femti! Det tycker jag är lite konstigt! På vintern kan det också vara lite besvärligt med framkomligheten pga snövallar som hamnar på trottoaren: E: På min sida, där jag ska gå, brukar det vara stora snövallar, så jag får hoppa så här [visar med gester]. I: Jaha Får du gå ner på vägen då eller? E: Nej, jag går på dom där snövallarna istället. Fast det är lite krångligt. Men ibland så finns fotspår som andra har gått i, så har det frusit och då går jag i dom. De som brukar cykla undviker detta på vinter, då det är halt väglag: I: Hur känns det på vintern när man cyklar? Är det halt? E1: Ja, jag cyklar inte då, inte jag heller. Då ramlar man bara. I: Du då, gör du det? E2: Nej. I: Du cyklar inte på vintern heller, går du då istället? E3: Ja. En flicka i årskurs 6 berättar att hon brukar ta en genväg med cykel till skolan som kan kännas lite obehaglig ibland, eftersom det finns många traktorer i området. En gång höll hon på att bli påkörd. Samtidigt så är flickan medveten om att hon kanske inte borde cykla den vägen, överhuvudtaget, just för att den är riskfylld. Men; det är den snabbaste vägen. Barnen i Maspelösa, Sättuna och Linköping De barn som åker buss till och från skolan upplever inte att resvägen är besvärlig eller otäck, varken med skolbuss eller stadsbuss: I: Hur är det för er andra som åker skolskjuts? E: Jag går till bussen. Jag behöver inte korsa några vägar, bara när jag går hem från bussen. I: Är det smal väg eller finns det någon ficka? E: Det här är mitt inne i byn så det är inte så många som kommer och åker där. I: Finns det någonstans att stå och vänta? 24

25 E: Vi står vid bokbussens hållplats men sedan så stannar den bara i vägkorsningen vid sidan av vägen. I: Är det läskigt att kliva av då eller gå över? E: Nej! I: Hur är det på vintern? Har ni gatlysen där ni ska gå till bussen? E: Ja. I: Får man plats att stå och vänta även om det är snödrivor och så? E: Ja. I: Hur fort får de köra där de hämtar er? E: 30 km/h. I: Var det du som åkte från Sättuna? E2: Ja, fast jag åker stadsbuss. I: Hur tycker du det funkar? E2: Det går väl bra. De som inte åker med skolbuss, utan med stadsbuss, kan ibland få stå i bussen eftersom det inte finns någon ledig sittplats. I s.k. dragspelsbussar finns det större chanser att få sittplats. En del bussar har inte bälten, och även om det finns bälten så kan dessa vara svåra att knäppa upp när man ska av, menar en pojke i årskurs 3. Detta kan utgöra ett hinder för barnen att använda bussens bälten. En pojke i årskurs 6 bor i Sättuna och kliver på stadsbussen som stannar vid Skäggetorps busshållplats. Hållplatsen ligger nära en rondell där hastighetsgränsen är 50 km/h. Pojken säger att bilarna kör fortare än 50 km/h i området, men menar ändå att han inte tycker att det är några problem att ta sig över vägen, vilket han måste göra då han ska hem efter skolan. Även ett annat barn i årskurs 6, boende i Maspelösa, berättar att det vid den busshållplatsen körs fortare än tillåtna 30 km/h. Framförallt är det ungdomar som kör för fort, menar eleven. Så även om barnen som åker buss inte uppger att de ser sin resväg som farofylld, så är flera av dem mycket medvetna om att bilarna kring hållplatserna kör fortare än vad som är lovligt. Trafikkunskap i skolan Barnen i årskurs 2-3 kan inte komma ihåg att någon lärare, förälder eller annan vuxen har sagt något om att de inte får ta någon speciell väg till och från skolan. Men de vet att man måste vara försiktig i trafiken: I: Har ni fått lära er nåt om trafik i skolan? E: Ja att man ska vara försiktig, så klart. Enligt barnen i årskurs 5-6 så har deras lärare talat om trafikregler och hur de ska bete sig i trafiken till och från skolan: I: Vem är det annars som säger hur ni ska göra? Är det någon som säger hur ni ska göra när ni ska till och från skolan? Att den här 25