Revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen"

Transkript

1 Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Ekonomprogrammet VT09 Kandidatuppsats i Företagsekonomi Revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen - Så tänker revisorn Carin Forsström Karen Fuentes Handledare: Robert Joachimsson

2 Sammandrag Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomifunktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen. Enligt uppsatsens utredningsmodell är revisorns viktigaste ställningstagande huruvida utlagda funktioner är väsentliga för företagets interna kontroll över finansiell rapportering. Om de bedöms väsentliga ska revisionsbevis i form av en RS 402 inhämtas eller då detta saknas test av uppdragstagarens kontroller genomföras. Den empiriska undersökningen visar dock att de revisorer som arbetar med små företag bedömer redovisningskonsultens kunskaper vara det viktigaste ställningstagandet. Få av dessa revisorer har kommit i kontakt med RS 402 i det praktiska arbetet. En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och förväntas införas tidigast under hösten Uppsatsen utreder även hur revisionsprocessen kommer att påverkas av införandet av den nya standarden. Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Uppsatsförfattarna tror dock att det kommer att dröja flera år innan vi ser en ökning av dessa intyg och utlåtanden som beskriver redovisningsbyråns interna kontroll, då det finns en stor motvilja bland små företag, revisorer som reviderar dessa företag och redovisningsbyråer att omge sig med mer byråkrati. i S i d a

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion och problemformulering Syfte Avgränsningar Teori Outsourcing Olika former av outsourcing Varför outsourcar företag sina ekonomifunktioner? Operationella risker med outsourcing Vad krävs för lyckad outsourcing? Hur påverkar outsourcing företagens interna kontroll? Revision Vad är revision? Planering Väsentlighet och risker Granskning Granskning av kontroller Substansgranskning Rapportering Revisionsstandarder RS SAS ISAE Hur ska revisorn tänka? Metod Litteratursökning Undersökningsdesign Företagsurval Respondenturval Utformning av intervjufrågor Genomförandet av intervjuerna Empiri Respondenterna Revisor A Finnhammars revisionsbyrå Revisor B och C Deloitte Revisor D KPMG Revisor E Öhrlings Pricewaterhouse Coopers Redovisningsbyråer används främst av små företag Hela redovisningen delegeras till leverantören Varierande kunskaper hos redovisningsbyråerna Revisionsprocessen vid användande av redovisningsbyrå Ingen ökad risk avseende den finansiella rapporteringen Utlagda funktioners inverkan på den interna kontrollen RS 402 används sällan i praktiken Företagsledningen efterfrågar sällan ett utlåtande Tester av kontroller då en RS 402 saknas Revisionsberättelsen oftare ren då redovisningsbyrå används ii S i d a

4 4.9 Införandet av ISAE 3402 i praktiken Analys Oenighet kring begreppet outsourcing Omfattning av outsourcing till redovisningsbyråer Anledningar till att anlita redovisningsbyråer Förutsättningar för ett lyckat outsourcingförhållande Konsekvenser av att outsourca ekonomifunktionen Effekter på riskbedömning och den interna kontrollen Så tänker revisorn Redovisningskonsultens kunskaper viktigare än intern kontroll Inget behov av RS 402 för små företag Endast typ B utlåtande av värde för revisorn Revisionsberättelsen oftare ren trots att en RS 402 saknas Test av uppdragstagarens kontroller ovanligt Olika ställningstaganden beroende på kundföretagets storlek Delade meningar om behovet av ISAE Slutsatser Förslag till vidare forskning Källförteckning Tryckta källor Otryckta källor Intervjuer Bilaga - Intervjufrågor iii S i d a

5 Förkortningar AICPA BPO COSO ERS FAO FAR IAASB IFAC IFRS ISA ISAE RN RS SAS SRF SRS American Institute of Certified Public Accountants Business Process Outsourcing The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission Enterprise Risk Services Finance and Accounting Outsourcing Föreningen Auktoriserade Revisorer International Auditing and Assurance Standards Board International Federation of Accountants International Financial Reporting Standards International Standards on Auditing International Standard on Assurance Engagements Revisorsnämnden Revisionsstandard i Sverige Statements of Auditing Standards Sveriges Redovisningskonsulters Förbund Svenska Revisorssamfundet iv S i d a

6 1. Inledning I det inledande kapitlet presenteras det valda uppsatsämnet och en bakgrund till ämnet ges. Introduktionskapitlet består även av en problemdiskussion som utmynnar i uppsatsens forskningsfrågor och syfte. Det inledande kapitlet avslutas med uppsatsens avgränsningar. 1.1 Bakgrund Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomifunktion, det vill säga att anlita redovisningsbyråer. Detta märks inte minst på en omfattande litteratur på området och att frågan är livligt omdebatterad i facktidskrifter. Outsourcing av ekonomifunktionen är inget nytt fenomen. Det har länge varit vanligt att små produktionsinriktade företag överlåter bokföringen till servicebyråer. Det finns dock en starkt ökande trend på detta område bland företag av alla storlekar över hela världen och speciellt i Europa. Antalet stora kontrakt, som involverar åtminstone fem processer och som uppgår till ett värde som överstiger 25 miljoner pund, eller cirka 315 miljoner kronor, har växt med mer än 45 procent sedan 2005 globalt. (Michael, 2008) SRF har idag auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än företag. (SRF, 2009) Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska utföras. Revisorn ställs inför stora utmaningar då den interna kontrollen i dessa företag ska granskas, då hänsyn även måste tas till den interna kontrollen hos outsourcingleverantören samt till relationen mellan avtalsparterna (Bengtsson, Eriksson & Åsell, 2008). Det har i och med dessa komplexa förhållanden uppstått ett behov av att ta fram nya revisionsstandarder för att tydliggöra hur granskningen av den interna kontrollen hos redovisningsbyråerna ska utföras, vilket skulle underlätta granskningen av klientföretaget (Egenäs, Hult & Rydberg, 2009). Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som säger att revisorn måste skaffa sig kunskap om hur outsourcingleverantörens rutiner påverkar det outsourcande företagets redovisningssystem och interna kontroll. Detta för att kunna bedöma risker och planera sin granskning. Till följd av att företagen inte har sin redovisning in-house ökar riskerna, vilket revisorn måste beakta. (Bengtsson, Eriksson & Åsell, 2008) Revisionsstandarden i sin nuvarande utformning ger dock inte tillräckliga riktlinjer för hur inhämtandet av denna kunskap ska gå till. RS 402 förutsätter vidare att uppdragstagaren har en omfattande och uppdaterad dokumentation som redogör för de rutiner som tjänsten de utför åt företaget avser. Denna dokumentation är dock ofta bristfällig, vilket ställer höga krav på revisorn som ska utföra granskningen. Revisorn behöver således även få en granskning av servicebyrån utförd, men hur detta ska gå till och vem som ska genomföra denna granskning är i dagsläget ofta oklart. Många outsourcande företag underlåter att göra en oberoende granskning av den anlitade servicebyrån varför det sällan finns ett tredjepartsintyg att tillgå. Om ett sådant dokument saknas så måste revisorn vidta egna åtgärder för att granskningen ska bli utförd på ett tillförlitligt sätt. (Egenäs et al., 2009) En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av IAASB och förväntas införas tidigast under hösten Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Ett intyg av ledningen skulle i stor utsträckning bidra till att öka förtroendet för redovisningsbyråerna och förhoppningsvis underlätta revisorns arbete. (Hermansson & Falck, 2009) 1 S i d a

7 1.2 Problemdiskussion och problemformulering Då outsourcing av företagens ekonomifunktioner är allt vanligare förekommande och då nuvarande revisionsstandarder erbjuder mycket liten vägledning för revisorn anser uppsatsförfattarna att detta är ett viktigt och intressant område att undersöka. Det nära förestående införandet av den nya revisionsstandarden på området gör detta till ett högst aktuellt ämne. När revisorn ska granska företag som outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion ställs denne inför en rad komplexa frågor och ställningstaganden. Avsaknaden av klara riktlinjer för hur granskningen av dessa företag ska genomföras leder till att en bedömning av vilken information revisorn behöver inhämta måste göras i varje enskild situation. Av facktidskrifter framgår att många revisorer efterlyser tydligare vägledning i hur granskningen ska genomföras och en mer standardiserad revisionsprocess. En tydligare revisionsprocess och en högre grad av samverkan mellan företag, redovisningsbyråer och revisionsbyråer skulle öka tillförlitligheten i de finansiella rapporterna. Vetskap om granskningsförfarandet av företag som outsourcar sin ekonomifunktion torde vara av intresse för alla företagets externa intressenter. Dessa frågor har väckt ett intresse hos uppsatsförfattarna att undersöka hur revisionsprocessen går till i företag som outsourcar sin ekonomifunktion. Hur införskaffar revisorn den information som krävs för att kunna genomföra revisionen på ett tillförlitligt sätt och hur försäkrar sig revisorn om att den interna kontrollen hos det granskade företaget och redovisningsbyrån är god? Kommer den nya revisionsstandarden att förändra revisorns arbete vid granskningen av dessa företag och hur väl förberedda är redovisningsbyråerna på att börja efterleva den nya standarden? Dessa frågeställningar har utmynnat i de forskningsfrågor denna uppsats avser att behandla. 1.3 Syfte De frågor vi avser undersöka i denna uppsats är: Vilka ställningstaganden ställs revisorn inför vid revision av företag som outsourcar sin ekonomifunktion? Hur kommer införandet av den nya revisionsstandarden på området att förändra revisionsprocessen? 1.4 Avgränsningar Denna uppsats kommer att fokusera på outsourcing av företags ekonomifunktioner ur ett externredovisningsperspektiv. Detta område skulle vara intressant att granska även ur de outsourcande företagens och outsourcingleverantörers perspektiv, men då uppsatsförfattarna har ett gemensamt intresse i revisionsfrågor har vi i denna uppsats gjort valet att mer djupgående undersöka problematiken utifrån ett externredovisningsperspektiv. Outsourcing förknippas ofta med att en funktion förläggs till utlandet, denna uppsats avgränsar sig dock till att undersöka revision av svenska revisionspliktiga företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en svensk redovisningsbyrå. 2 S i d a

8 2. Teori I teorikapitlet redogörs för teorier som berör uppsatsämnet och centrala begrepp definieras. De teorier som tas upp behandlar områdena outsourcing, intern kontroll och revision. En beskrivning av för uppsatsämnet relevanta revisionsstandarder ges också. Teorikapitlet avslutas med uppsatsens utredningsmodell. 2.1 Outsourcing Listan på alternativa definitioner av outsourcing kan göras lång, men uppsatsförfattarna har i denna uppsats valt att utgå från följande definition: Outsourcing är delegationen av icke kärnverksamheter från intern produktion (i dess vidare mening) inom ett företag till en extern enhet som är specialiserad på den verksamheten. Med denna definition sammanfattar Enarsson (2008, s.20) olika författares alternativa definitioner av begreppet och konstaterar följande: Vad som karaktäriserar outsourcing är avyttring av tillgångar och resurser, en lång driftsperiod och en nära relation med leverantören (Enarsson, 2008, s.25). Ett vanligt förekommande begrepp som används i litteratur på området är BPO. Med BPO menas utkontraktering av en specifik företagsfunktion till ett externt företag i syfte att reducera kostnader. Ett exempel på BPO kan vara ett tillverkande företag som outsourcar sin bokföring till en extern firma, eller ett telekommunikationsföretag som använder sig av ett externt företag för att hantera kundtjänsten. (Investorwords, 2009) Ytterligare ett vanligt förekommande begrepp i litteraturen är FAO. Med FAO avses en speciell typ av BPO, nämligen outsourcing av ekonomifunktionen. (Michael, 2008) Då någon vedertagen svensk översättning saknas för detta begrepp kommer det i uppsatsen att benämnas outsourcing av ekonomifunktionen Olika former av outsourcing Enligt Sanders & Locke (2005) kan man urskilja fyra olika former av outsourcing. Vad som är utmärkande för de olika formerna av outsourcing är graden av engagemang de involverar. Dessa olika former av outsourcing är: utkontraktering av uppgifter, samadministrerade tjänster, administrerade tjänster och full outsourcing, så kallad BPO. Nedan följer en utförligare redogörelse för de olika formerna av outsourcing. Utkontraktering av uppgifter: En specifik uppgift delegeras till en extern leverantör. Uppgiften är av begränsad omfattning och leverantörens ansvar är tydligt avgränsat. Samadministrerade tjänster: Omfattningen av uppgifter som utförs av leverantören är större, men kunden har fortfarande direkt kontroll över processen. Administrerade tjänster: Leverantören ansvarar för utformningen, implementeringen och genomförandet av en hel funktion. Full outsourcing: Klienten delegerar hela ansvaret till en leverantör för utformningen, implementeringen, genomförandet och ofta även de strategiska besluten för en funktion eller process. 3 S i d a

9 Hög Omfattning av arbete som delegerats till leverantören Låg Utkontraktering av uppgifter Samadministrerade tjänster Administrerade tjänster Full outsourcing Figur 2.1. Fyra former av outsourcing Källa: Sanders & Locke, Varför outsourcar företag sina ekonomifunktioner? Det finns många olika anledningar till att företag väljer att låta en extern part sköta redovisningen, till exempel för att kunna koncentrera sig på sin kärnkompetens (Prahalad & Hamel, 1990). Enligt Michael (2008) outsourcar företag sin ekonomifunktion för att erhålla åtminstone en av följande fördelar: minskade kostnader, överlägsen kunskap, minskad personalbrist, tillgång till bättre teknik, förbättrade processer och produktivitet och chansen att flytta befintlig personal till arbete som genererar mer inkomster till företaget. En artikel i Outsourcing Essentials (vol.2, no. 2, 2004) hävdar att medan kostnadsbesparingar fortfarande utgör det främsta skälet till att företag outsourcar sin ekonomifunktion blir behovet av att lösa strategiska affärsfrågor en allt vanligare anledning till att företag väljer att outsourca ekonomifunktionen. Då outsourcing nuförtiden utgör en del i företagens strategiska plan tenderar relationen till leverantören att vara långvarig (Embleton och Wright anförd i Enarsson, 2008, s. 61). Outsourcing medför dock sällan bara fördelar för ett företag. Det finns även några viktiga nackdelar med att lägga ut delar av företagets verksamhet som företaget måste överväga innan beslut om att outsourca fattas. De största nackdelarna med outsourcing är förlust av kontroll över outsourcade funktioner och att företaget hamnar i beroendeställning gentemot leverantören. (Enarsson, 2008, s. 73) Nedanstående sammanställning av möjliga fördelar och nackdelar till följd av att en funktion befinner sig utanför företagets sfär är hämtad ur Enarsson (2008, s. 73). Ett urval av faktorer som kan vara relevanta vid outsourcing av ekonomifunktionen har gjorts. Fördelar Minskade kostnader i och med skalfördelar Minskade personalkostnader Fler kunder Samlad kunskap Förbättrad kvalitet Olika samarbetsformer Fokus på kärnkompetens Större flexibilitet Kunskap om konkurrenter Nackdelar Ökade samordningskostnader Förlust av kontroll över outsourcade funktioner Problem med standardisering av rutiner Kan förlora kärnkompetenser Minskad motivation hos personalen Högre logistikkostnader Svårare att kommunicera Förlust av kunskap till leverantörer Beroende Skillnader i företagskultur Förlust av kunnig personal Tabell 2.1. Möjliga fördelar och nackdelar för outsourcande företag Källa: Enarsson, S i d a

10 2.1.3 Operationella risker med outsourcing En stor nackdel och risk med outsourcing är att helt förlora kontrollen över den outsourcade funktionen. Detta kan leda till många olika problem såsom irreversibilitet, beroende och dåliga prestationer. En viktig framgångsfaktor är att behålla ett visst mått av kontroll över processen. (Enarsson, 2008, s. 103) Dålig planering är den främsta orsaken till att outsourcing misslyckas och därefter är bristfällig kommunikation den vanligaste orsaken till misslyckande. En av de viktigaste reglerna vad gäller kommunikation är att ha en öppen kommunikation på alla nivåer alltid, inte endast då problem uppstår. Kommunikationen bör vara öppen och ärlig så att ömsesidigt förtroende skapas. De ansvariga för outsourcingaktivitetens dagliga rutiner bör ha regelbundna möten. Leverantören måste informeras om varje aspekt som kan påverka arbetet. När företag outsourcar vissa funktioner blir det både viktigare och svårare att hantera informationsflödet. Regelbunden samordning av strategier är nödvändiga och framtida förändringar bör diskuteras på ett tidigt stadium. (Enarsson, 2008, s ) Ytterligare risker är förknippade med personalfrågor, vilket innebär att kunskap riskerar att koncentreras till nyckelpersoner och svårigheter att hitta kvalificerad och kompetent personal. Risker kopplade till nyckelpersoner är vanligt förekommande i små företag där det ofta finns brister i dokumentationen och där endast en person besitter nödvändig kunskap för att kunna utföra uppgiften. (Enarsson, 2008, s. 142) Asymmetrisk information som ger outsourcingleverantören ett övertag i maktförhållandet utgör också en risk ur det outsourcande företagets synvinkel enligt Enarsson (2008, s. 143). De största nackdelarna med outsourcing, vilka behandlades i tabell 2.1, leder till de viktigaste operationella riskerna med outsourcing, vilka belyses i nedanstående tabell. Kategori Huvudsakliga problem Leverantörsrelaterade Innehåll Förlust av kontroll Förlust av kunskap Beroende Förlust av leverantörsengagemang Personalrelaterade Tabell 2.2. Risker och nackdelar med outsourcing Källa: Enarsson, Förlust av motivation hos personalen Vad krävs för lyckad outsourcing? Outsourcingprocessen innefattar tre faser: att fatta beslutet, att välja leverantör och att hantera relationen med outsourcingleverantören. Det sistnämnda tenderar att vara den mest problematiska aspekten av outsourcing. Michael (2008) menar att ett vanligt misstag är att underskatta hur mycket tid, energi och resurser som krävs för att göra outsourcingrelationen framgångsrik. Vidare påpekar Michael (2008) att en av de viktigaste faktorerna för en lyckad outsourcingrelation involverar att överföra företagets processer och kunskap till leverantören. Detta innebär ett klargörande av roller och en fördelning av ansvar. Ett annat problem är hur samarbetet ska utvärderas. Vem eller vad ska mätas? Enarsson (2008) menar att det finns en tendens att bara mäta leverantörens prestation. Faktum är att leverantörsproblem kan orsakas av det köpande företaget, hävdar Enarsson (2008 s. 275). Michael (2008) menar också att både kvalitativa och kvantitativa prestationsmått bör användas vid utvärdering av samarbetet med servicebyrån. Bullington & Bullington (2005) jämför en lyckad relation mellan kund och leverantör 5 S i d a

11 som har ett outsourcingavtal med starka och lyckade familjer. De betonar att mänskliga relationer spelar en avgörande roll för ett lyckat outsourcingförhållande. Författarna identifierar sex kännetecken på en lyckad relation: engagemang (tillit), god kommunikation, förmågan att hantera kriser (förändringar), regler, tillbringa tid tillsammans och uppskattning (feedback). Zineldin & Bredenlöw (2003) menar att följande kriterier måste vara uppfyllda för en lyckad strategisk outsourcingrelation: individuell villighet, motivation, strategisk anpassning, ömsesidigt beroende, kulturell anpassning, organisering och institutionalisering, integration och integritet och kommunikation. Förtroende, pålitlighet, ömsesidig respekt, etik och sättet på vilket kriser och problem hanteras och löses mellan parterna är centrala faktorer i relationen. Kategori Strategiska faktorer Tydliga definitioner Behålla kontroll och kunskap Samarbete och kommunikation Hantera relationen Tabell 2.3. Faktorer för lyckad outsourcing Källa: Enarsson, Innehåll Identifiera kärnkompetensen Definiera syftet med outsourcingprojektet Hitta den mest passande leverantören Stödja den högsta ledningen Stödja personalstyrkan Definition av förväntad produkt eller service Definition av kommunikationsmedel Definition av roller och ansvar Kontinuerliga mätningar Behåll kunnig personal Avtalsklausuler Fullständigt samarbete Samarbete gentemot kunder Regelbunden strategisk anpassning Snabba kommunikationsbärare Öppen och ärlig kommunikation Fördelning av risker och vinster 2.2 Hur påverkar outsourcing företagens interna kontroll? God intern kontroll behövs i alla företag och organisationer. Det finns stora fördelar med att ha goda rutiner för intern kontroll. Risken att förlora pengar minskar om rutinerna är pålitliga liksom behovet att granska varje transaktion. Detta kan i sin tur minska kostnaderna för revisionen. God intern kontroll leder enligt FAR (2006b, s. 1-10) till: Effektivare processer Bättre information till och därmed större förtroende från företagets intressenter Undvikande av kostsamma fel Behovet av att ha en fungerande intern kontroll kommer från de risker som företaget möter, som kan påverka möjligheten att nå uppsatta mål. En väl fungerande intern kontroll är ett sätt att hantera dessa risker. Den internationellt erkända definitionen av intern kontroll lanserades av COSO: Intern kontroll är en process som påverkas av styrelsen, bolagsledningen och annan personal, och som utformas för att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås inom följande kategorier: 6 S i d a

12 Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar Under senare år har intern kontroll avseende målet tillförlitlig finansiell rapportering fått särskilt stor uppmärksamhet. Detta är bland annat en effekt av de regleringar som följt av de fall där oriktig finansiell rapportering lämnats till marknaden. (FAR, 2006b, s. 10) God intern kontroll är viktigt för att motverka såväl oavsiktliga som avsiktliga fel. De oavsiktliga är ofta lättare att fånga upp med en god intern kontroll. De avsiktliga kan ibland bara förhindras genom mycket sofistikerade kontroller och väl genomtänkt ansvarsfördelning. (FAR, 2006b, s. 14) Alla tjänster som utförs av redovisningsbyrån behöver i regel inte påverka den interna kontrollen för finansiell rapportering. Risken påverkas i stora drag av vad företaget väljer att outsourca. Outsourcingleverantörens tjänster är av väsentlighet endast om den genererar information som är väsentlig för den finansiella rapporteringsprocessen. Vilka kontroller revisorn ska utföra beror helt på var i riskspektrumet företaget befinner sig. Riskerna kan sammanfattas med nedanstående riskspektrum. (Sundvall & Hermansson, 2007) Mindre risk Högre risk Experttjänster Process av transaktion Hel affärsprocess Figur 2.2. Riskspektrum Källa: Sundvall & Hermansson, RS 402 har medfört att revisorn måste ta hänsyn till hur redovisningsbyråerna påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll samt hur de dokumenterar detta. För en revisor som ska granska företag som anlitar redovisningsbyrå är det således av yttersta vikt att känna till hur outsourcing påverkar företagets kontrollmiljö. Genom att känna till riskerna kan revisorn ta ställning till vilka åtgärder företaget vidtar för att eliminera dessa risker samt bedöma huruvida företaget brister i den interna kontrollen. Revisorns uppgift är att säkerställa en så låg kontrollrisk som möjligt i revisionsuppdraget. För att göra detta måste revisorn göra en kvalitetsbedömning av redovisningsbyrån. Trovärdig kvalitetsinformation om redovisningsbyrån är avgörande för omfattningen av revisorns granskning. (Ölund, 2005) Duganier (2005) menar dock att trots de solida teoretiska argumenten, som förutsätter att outsourcing leder till förlust av kontroll och minskad efterlevnad av lagar och regler, kan outsourcing till och med leda till bättre kontroll. Att anlita en specialiserad redovisningsbyrå kan hjälpa företag att hålla sig à jour med förändringar av lagstiftning och redovisningsstandarder då redovisningsbyråerna ofta är bättre rustade än företaget för ändamålet. En redovisningsbyrå som är van vid att hantera många olika typer av organisationers ekonomiska processer erbjuder troligtvis ökad genomsynlighet av information, kontroll, tydlig ansvarsfördelning och efterlevnad av regler som affärsargument. 2.3 Revision Revision är den process där revisorn med en professionell skeptisk inställning ska planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning (FAR, 2006a, s. 19). Detta kräver av revisorn att denne sätter sig väl in i företaget och dess verksamhet. Först när revisorn samlat kunskap om företaget och dess verksamhet ska denne granska och slutligen rapportera om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning i en revisionsberättelse. (FAR, 2006a, s ) 7 S i d a

13 Det är viktigt att lägga på minnet att en revisor inte har någon möjlighet att uttala sig med absolut säkerhet utan målet med revision är att revisorn lämnar en revisionsberättelse, i vilken denne uttalar sig med hög säkerhet (FAR, 2006a, s ) I revisionslagen 5 (1999:1079) stadgas att granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Lagstadgad god revisionssed innebär att granskningen ska utföras i enlighet med gällande normer och rekommendationer från FAR och RN (FAR, 2009b, s. 51). Granskningen medför att revisorn får ett kontrollansvar över företagets finansiella rapporter. Det är dock styrelsen och verkställande direktören som ansvarar för den finansiella rapporteringen. Revisorns roll är med andra ord att kvalitetssäkra företagets finansiella rapporter, vilket ger ökad trovärdighet. (FAR, 2006a, s. 19) Vad är revision? Revision delas in i tre faser; planering, granskning och rapportering, vilket flödesschemat nedan illustrerar. Planering Väsentlighet Riskbedömning Figur 2.3. Revisionsprocessen Granskning Substansgranskning Test av kontroller Rapportering Ren eller Oren revisionsberättelse Revision styrs av ett antal lagar och förordningar. Bestämmelser om revision stadgas i Revisionslagen (1999:1079), där det framgår att denna lag är tillämplig på företag som är bokföringsskyldiga, det vill säga företag som är skyldiga att avsluta sin bokföring med en årsredovisning. (FAR, 2009b, s.51) Revision av ett företags årsredovisning, bokföring samt förvaltning ska ske enligt vissa riktlinjer i form av RS. I RS finner revisorn de grundläggande principerna och viktiga tillvägagångssätt med tillhörande vägledning för att på ett tillförlitligt sätt kunna revidera den finansiella rapporteringen. (FAR, 2006a, s ) En RS är dispositiv. FAR (2006a) tillåter revisorer att göra avvikelser från en RS med förutsättning att uppsatta mål nås på ett mer effektivt sätt. Sådana avvikelser ska dock alltid kunna motiveras. Nedan redogör uppsatsförfattarna för revisionens tre faser Planering Planeringen utgör den centrala delen av revision och analys och riskbedömning är ytterst viktiga delar i planeringsfasen. Enligt RS 300 (FAR, 2002) ska en ändamålsenlig planering av revisionsuppdraget bidra till att säkerställa att revisionen styrs mot sådana områden med högst risk för väsentliga fel. Planeringen ska även bidra till att eventuella fel uppmärksammas och att uppdraget utförs på ett snabbt och effektivt sätt. Nyckeln till en ändamålsenlig planering är goda kunskaper om företaget och dess verksamhet. Därför inleds varje revision med en informationssamling, där revisorn samlar in, analyserar och bedömer informationen denne kommer åt. (FAR, 2006a, s ) Genom en informationssamling erhåller revisorn information om företagets interna och externa förhållanden så som bransch, marknad och konkurrenssituation, kunder och försäljning, leverantörer och inköp, produktion och ekonomifunktion med mera. En väl genomförd informationssamling ger revisorn en bra grund för att kunna planera granskningen på så sätt att fokus läggs på de områdena där risker för väsentliga fel är störst. (FAR, 2006a, s ) 8 S i d a

14 Väsentlighet och risker Väsentlighet är ett centralt begrepp inom revision och avgör vad revisorn ska lägga fokus på i sitt revisionsarbete och i vilken omfattning det ska ske. Revisorn ska beakta de risker som kan orsaka väsentliga fel i årsredovisningen och även bilda sig en uppfattning om vilken kontroll företagsledningen har över det som händer i företaget (FAR, 2006a, s. 36). Begreppet väsentlighet kommer till uttryck i RS 320. Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka det beslut som användaren fattar på basis av informationen i de finansiella rapporterna. Graden av väsentlighet beror på postens eller felets storlek och på omständigheterna kring utelämnandet eller felet. Väsentlighet är därför mer en fråga om en tröskelnivå än en grundläggande kvalitativ egenskap som informationen måste ha för att vara av värde. Vad, när och hur granskningen ska ske avgörs av bedömningen av väsentlighet, tillsammans med riskbedömningen. Vid revision ställs revisorn inför en rad olika riskbedömningar, som bedömning av den inneboende risken (Ir), kontrollrisken (Kr) och upptäcktsrisken (Ur). Risken för att revisorn ska göra ett felaktigt uttalande i revisionsberättelse benämns revisionsrisk (Rr), vilket påverkas av de tidigare nämnda riskerna (FAR, 2006a, s ). Sambandet mellan de olika risktyperna får därmed följande utseende: Rr = Ir * Kr * Ur En inneboende risk är risken för att det ska uppstå väsentliga fel i redovisningen eller i förvaltningen på grund av komplicerade transaktioner eller icke rutinmässiga transaktioner, det vill säga benägenheten hos ett saldo eller transaktion att innehålla en felaktig uppgift. (FAR, 2002, s. 18) Kontrollrisk är risken för att väsentliga fel inte upptäcks och förhindras av företagets egna interna kontroll (FAR, 2002, s. 18). Företagets interna kontroll har därmed en direkt påverkan på kontrollriskens omfattning. God intern kontroll resulterar i en lägre kontrollrisk. Om revisorn bedömer den inneboende risken och kontrollrisken som hög, krävs en mer omfattande granskningsinsats än annars för att på ett tillförlitligt sätt kunna uttala sig om de finansiella rapporterna. (FAR, 2006a, s ) Upptäcktsrisk är risken för att revisorn vid en granskningsåtgärd inte upptäcker väsentliga fel i ett saldo eller transaktionsslag och graden av denna risk beror därmed på granskningsinsatsens art och omfattning (FAR, 2006a, s 37-38). En annan del i informationssamlingsprocessen är att skapa förståelse om företagets interna kontroll. Egenäs et al. (2009) betonar att det åligger styrelsen och ledningen att se till att den interna kontrollen är ändamålsenlig och pålitlig. Revisorns uppgift blir således att skapa sig en uppfattning om den interna kontrollen. Bengtsson et al. (2008) menar att revisorn måste ställa sig tre viktiga frågor i samband med informationssamlingen; tänker företaget acceptera riskerna, eller minska effekten av dem genom kontrollåtgärder? Eller tänker man på något sätt undvika riskerna? Granskning Planeringsfasen avslutas med en övergripande revisionsplan och granskningsprogram. Revisionsplanen innehåller granskningens inriktning och omfattning, granskningstidpunkten och den beräknade tidsåtgången för arbetet. (FAR, 2006a, s ) Denna syftar till att ge vägledning vid utarbetandet av granskningsprogrammet, vilket ger arbetsinstruktioner för själva granskningen (FAR, 2002, s ). När granskningsprogrammet utarbetas ska beslut beträffande granskningsmetod och granskningsåtgärd fattas. Medan granskningsmetoden visar vilket angreppssätt som ska tillämpas, visar granskningsåtgärder vilka verktyg det uppsatta målet ska nås med (FAR, 2006a, s ). 9 S i d a

15 Granskningen avser att ge revisorn underlag för sina ställningstaganden i revisionsberättelsen (FAR, 2009b, s. 51). Som framgår av RS 500 (FAR, 2009a) ska revisorn få fram tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för sina uttalanden i revisionsberättelsen. Revisorn ska inhämta denna information med hjälp av granskning av kontroller eller substansgranskning, vilka också är de två granskningsmetoder revisorn har att välja mellan (FAR, 2006a, s ). Vilken granskningsmetod revisorn väljer att tillämpa påverkas i mycket hög grad av hur väl fungerande företagets interna kontroller är. Om den interna kontrollen är god kan företagets revisor finna det effektivt att förlita sig på den vid revisionen och granskning av kontroller blir i regel den mest effektiva granskningsmetoden. (FAR, 2006a, s ) Granskning av kontroller Med granskning av kontroller menas att revisorn verifierar att den interna kontrollen uppfyller dess funktion och fungerar effektivt (FAR, 2006a, s ). Granskning av kontroller ger revisionsbevis för hur effektivt företagets redovisningssystem och interna kontroll är, vilket i sin tur ger svar på om systemen är utformade på sådant sätt att väsentliga fel kan identifieras och rättas i tid. Vidare ger granskning av kontroller revisionsbevis för hur effektiva de interna kontrollerna faktiskt har varit under perioden som är under granskning (FAR 2002, s. 14). RS 400 (FAR, 2009a) ger revisorn vissa riktlinjer för hur granskning av kontroller ska genomföras, vilket säger att denna granskningsmetod omfattar; inspektion av underlag för transaktioner och andra affärshändelser, förfrågan om och observation av interna kontroller och upprepning av interna kontroller Substansgranskning Substansgranskning innebär att en granskning av enskilda poster i resultat- och balansräkningen görs för att upptäcka väsentliga felaktigheter i årsredovisningen. Denna granskningsmetod är av två slag, detaljgranskning eller analytisk granskning. (FAR, 2006a, s 61-65) Detaljgranskning innebär granskning av enskilda transaktioner och saldon och kännetecknas av att revisorn gör avstämningar mellan enskilda poster i årsredovisningen mot företagets verifikationer eller externa intressenters lämnade information. Detaljgranskning kan även omfattas av revisorns fysiska närvaro vid lagerinventering. Analytisk granskning innebär analys av väsentliga nyckeltal och trender. (FAR, 2006a, s ) Det är omöjligt för revisorn att substansgranska alla transaktioner och saldon. RS 530 (FAR, 2009a) ger därmed revisorn vägledning om hur revisionsmässiga urval ska göras vid granskning, i syfte att inhämta revisionsbevis. Det framgår av FAR (2006a, s ) att revisorn kan välja att göra en subjektiv granskning, det vill säga granskning av stora och ovanliga poster, systematisk granskning, vilket betyder att var n:te post granskas eller en slumpmässig granskning Rapportering Målet med revisionen är revisionsberättelsen som är ett resultat av revisorns planeringsarbete och granskning och dess utformning kommer till uttryck i RS 709 (FAR, 2009a). Revisionsberättelsen är ett standardiserat dokument och en revisionsberättelse utan anmärkningar kallas för en ren revisionsberättelse. En oren revisionsberättelse avviker från standardutformningen och lämnas då revisorn har anmärkningar på företagets upplysningar om årsredovisningen och förvaltningen. (FAR, 2006a, s.93-99) Av RS 709 (FAR, 2009a) framgår att revisionsberättelsen ska innehålla en revisors uttalanden om huruvida den finansiella rapporten har upprättats i enlighet med tillämplig lag om årsredovisning och huruvida den därmed ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Förutom ett uttalande om årsredovisningen ska revisorn även uttala sig om styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och framföra huruvida förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. 10 S i d a

16 2.4 Revisionsstandarder Revisionsstandarder syftar till att ge revisorer vägledning i sitt revisionsutförande på ett kvalitetssäkert sätt (Shim & Siegel, 1989, s. 29). RS är ett regelverk för revisorer vid revision av årsredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. RS baseras på de internationella revisionsstandarderna, ISA, vilka ges ut av den globala revisionsorganisationen IFAC. (FAR, 2006a, s. 357) SAS är den amerikanska versionen av den svenska RS. Denna standard ges ut av AICPA (AICPA, 1992). ISAE är ett internationellt regelverk för revisorer. Ansvarig över denna standard är ett självständigt revisionsorgan, IAASB, som tillsammans med IFAC reviderar befintliga standarder och sätter nya internationella standarder. (IFAC, 2007) RS 402 RS 402 Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer (FAR, 2009a) syftar till att ge revisorer vägledning om hur revision av företag som outsourcar ekonomifunktioner ska gå till. RS 402 ger därmed riktlinjer om vilka revisionsbevis revisorn måste inhämta vid sådan revision. Det framgår av RS 402 att revisorn ska beakta vilken inverkan redovisningsbyrån har på företagets redovisningssystem och system för intern kontroll för att kunna bedöma risker och planera sin granskning. Vidare säger standarden att revisorn ska ta hänsyn till om redovisningsbyrån har en väsentlig betydelse för företaget och vilken påverkan den kan förväntas få på revisionen. Det är av den anledningen revisorn förväntas göra ett antal ställningstaganden, vilka framgår av RS 402 i följande punktlista: Typ av tjänster servicebyrån tillhandahåller. Uppdragsvillkor och förhållanden mellan klienten och servicebyrån. Väsentliga räkenskapspåståenden som påverkas av att klienten anlitar en servicebyrå. Med räkenskapspåståenden menas de direkta eller indirekta påståenden av företagsledningen som kommer till uttryck i årsredovisningen, exempelvis värdering av tillgångar och skulder (FAR 2002, s.19). Den inneboende risk som kan finnas i dessa räkenskapspåståenden. Grad av samverkan mellan å ena sidan klientens redovisningssystem och å andra sidan servicebyråns system. Intern kontroll hos klienten som kan tillämpas på de transaktioner som utförs av servicebyrån. Servicebyråns förmåga och finansiella styrka, innefattande de följder det skulle kunna få för klienten om servicebyrån ej kan fullgöra uppdraget. Information om servicebyrån, t.ex. information i användarhandböcker och tekniska handböcker. Tillgänglig information om generella och datorbaserade kontroller som har betydelse för klientens tillämpningar. Om revisorn bedömer att kontrollrisken hos det outsourcande företaget inte påverkas av uppdragstagarens kontroller, behöver revisorn inte vidta ytterligare åtgärder och RS 402 behöver följaktligen inte tillämpas. Om revisorn däremot bedömer den utlagda funktionen som väsentlig för kontroll över den finansiella rapporteringen, krävs ytterligare insatser. Revisorn ska införskaffa kunskap om outsourcingleverantörens redovisningssystem och interna kontroll för att kunna utföra en granskning såväl på företaget som på redovisningsbyrån. Denna information kan inhämtas på två sätt; revisorn kan själv testa kontrollerna hos outsourcingleverantören eller uppmana redovisningsbyrån att låta sin revisor utföra en granskning av de kontroller de utför åt klientföretaget och upprätta ett tredjepartsutlåtande. (Sundvall & Hermansson, 2007) Av FAR (2002, s ) framgår att revisorn ska beakta utlåtandets karaktär och 11 S i d a

17 innehåll. Av RS 402 (FAR 2009a) framgår att ett sådant utlåtande är av två karaktärer, typ A och typ B. En typ A-rapport intygar endast att kontrollerna funnits på plats vid en viss tidpunkt, medan en typ B-rapport också inkluderar hur kontrollerna fungerar över tiden. Dessa utlåtanden är till nytta för revisorn på olika sätt. Medan en typ A-rapport är till nytta för planeringen, det vill säga vid införskaffandet av information om redovisningssystem och intern kontroll, så är en typ B-rapport till nytta för granskningen. Då den intygar att kontroller har varit effektiva över tiden, ger den grund för revisorn att begränsa sin bedömning av kontrollrisken. (Sundvall & Hermansson, 2007) Sammanfattningsvis förutsätter RS 402 att oavsett val av granskningsmetod revisorn bedömer vara nödvändig, så ska denne införskaffa god kunskap om hur redovisningsbyrån påverkar klientföretaget (Bengtsson et al., 2008) SAS 70 Syftet med RS 402 är att ge klientföretagets revisor vägledning avseende den finansiella rapportering denne behöver i form av revisionsbevis för den del av den interna kontrollen som är outsourcad. RS 402 innehåller dock inga utförligare instruktioner om hur själva granskningen som ligger till grund för ett sådant revisionsbevis ska gå till. Som ramverk för rapportering avseende intern kontroll i utkontrakterade processer tas den amerikanska standarden SAS 70 därför ofta upp även i Sverige. (Egenäs et al., 2009) Den officiella titeln för SAS 70 är: Reports on the Processing of Transactions by Service Organizations (AICPA, 1992). Enligt Egenäs et al. (2009) är det vanligt att svenska företag som vill få en granskning av sin redovisningsbyrå gjord hänvisar till denna standard. Författarna menar att SAS 70 ger vägledning om de faktorer en oberoende revisor bör tänka på i revisionen av de finansiella rapporterna i ett företag som använder sig av en outsourcingleverantör för att behandla vissa transaktioner. SAS 70 ger även instruktioner till oberoende revisorer som ska utföra granskningen av processer och intern kontroll i outsourcingföretaget om hur denne ska utföra dessa arbetsuppgifter samt rapportera resultatet av sin granskning. SAS 70 reglerar de två olika typerna av utlåtanden som redovisningsbyråns revisor avger, i RS 402 benämnda Typ A och Typ B rapporter och i SAS 70 kallade Typ I och Typ II rapporter (AICPA, 1992) ISAE 3402 Den nya revisionsstandarden ISAE 3402 är en del av IAASB:s clarity project. Det är ett omfattande program för att gå igenom och revidera alla existerande standarder. Inom ramen för detta projekt har IAASB gett ut nya versioner av sina internationella revisionsstandarder av vilka många liksom ISAE 3402 fortfarande endast är utkast. (FAR SRS Info, 2008) Ett av syftena med ISAE 3402 är enligt Egenäs et al. (2009) att vara ett komplement till ISA 402 (kallad RS 402 i Sverige). Det som ISAE 3402 bidrar med är framför allt ett ramverk för arbetet som måste utföras för att ge revisorn tillräcklig information för tillämpning av ISA 402. ISAE 3402 kommer med andra ord att ge det tillskott av information om ansats och rapporteringsformer som tidigare har fått hämtas ur den amerikanska SAS 70, menar författarna. Enligt Hermansson & Falck (2009) kommer den nya standarden att göra det möjligt för en kvalificerad revisor att uttala sig om exempelvis servicebyråns nätverkssäkerhet, servicenivå och kvalitet på fysisk säkerhet. I dagens rapporter redogörs inte detta för på grund av branschpraxis. De förutser att ISAE 3402 kommer att bli den standard som följs i Europa för att genomföra uppdrag att rapportera om kontroller som utförs av servicebyråer när den släpps under Standarden förväntas släppas tidigast under hösten Enligt dem är en av de större förändringarna som föreslagits i utkastet att rapporten innehåller en så kallad assertion, eller intyg, från företagsledningen. Intyget innebär att servicebyråns ledning 12 S i d a

18 intygar att beskrivningen av kontroller är riktig och designen är utformad så att väsentliga risker motverkas samt att kontrollerna för en Typ B rapport fungerar över tiden. Den oberoende revisorn som utfärdar rapporten kommer fortfarande liksom i SAS 70 att göra ett utlåtande över kontrollbeskrivningen och deras effektivitet, men inte göra ett utlåtande över ledningens assertion. Författarna anser att en assertion är en viktig och välbehövlig nyhet i standarden. De uttrycker dock oro över att standarden inte ska ge tillräcklig vägledning för hur intyget kan användas. Trots detta anser de att ISAE 3402 kommer att öka servicebyråernas möjlighet att inge förtroende gentemot kunder och övriga externa intressenter. 2.5 Hur ska revisorn tänka? Outsourcing av hela eller delar av ekonomifunktioner medför viktiga fördelar såväl som nackdelar. Den största nackdelen revisorn bör ta hänsyn till är företagens förlust av intern kontroll. Uppsatsförfattarna har i teorikapitlet konstaterat att outsourcing av ekonomifunktioner kan påverka den interna kontrollen hos klientföretagen men i vilken utsträckning den interna kontrollen påverkas beror på vilka processer som outsourcas. Hur den interna kontrollen påverkas av outsourcingen styr revisorns granskningsprocess. Revisorns tillvägagångssätt vid revision av företag som anlitar redovisningsbyrå sammanfattas i nedanstående beslutsträd (Sundvall & Hermansson, 2007). Uppsatsförfattarna har valt att använda denna som utredningsmodell för den empiriska undersökningen. 13 S i d a

19 Används redovisningsbyråer? Ja Ja Är utlagda funktioner väsentliga för företagets Ja interna kontroll över finansiell rapportering? Nej Nej Ingen ytterligare åtgärd Ja Finns en RS 402/SAS 70 eller motsvarande rapport för de utlagda funktionerna? Ja Ja Inkluderar rapporten tester av kontrollerna över tiden (typ B)? Nej Kan ledningen efterfråga en RS 402/SAS 70 med relevant omfattning? Ja Täcker rapporten interna kontrollmoment som stödjer de relevanta kontrollmålen för de outsourcade processerna? Nej Nej Ja Omfattar rapporten minst sex månaders aktiviteter och är den daterad inom sex månader före slutet på bolagets räkenskapsår? Ja Är revisionsberättelsen ren? Ja Har ledningen utvärderat varje kontrollavvikelse i rapporten och bedömt att de ej har påverkan på de kontroller som stödjer relevanta kontrollmål? Ja Ja Har ledningen utvärderat och testat användarkontroller som är inkluderade i rapporten och bedömt att dessa är på plats och stödjer de aktiviteter som utförs av uppdragsuppdragstagaren? Nej Nej Nej Ja Revisorn/ledningen bör göra procedurer (t.ex. testa kontroller hos uppdragstagaren eller be uppdragstagarens revisor utföra särskild granskning för att säkerställa att de kontroller som utförs av uppdragstagaren stödjer relevanta kontrollmål) Revisorn/ledningen kan konkludera att de kan förlita sig på kontrollerna hos uppdragstagaren Figur 2.3. Beslutsmodell Källa: Sundvall & Hermansson, S i d a

20 3. Metod Metodkapitlet inleds med en redogörelse för hur litteratursökningen har utförts. Vidare diskuteras valet av undersökningsdesign och forskningsstrategi för den empiriska undersökningen. I kapitlet ges även en beskrivning av hur företagen och respondenterna valts ut och avslutas med en redogörelse för hur de empiriska studierna har genomförts. 3.1 Litteratursökning För att söka litteratur till vår teoretiska referensram för den empiriska undersökningen har vi använt oss av olika databaser. Dessa databaser är Libris, Business Source Premier och FAR Komplett. De sökord vi har använt är outsourcing, BPO, Finance and Accounting Outsourcing, intern kontroll, kärnkompetens, revision, RS 402, SAS 70 och ISAE Vi har haft vissa svårigheter med att hitta litteratur i form av böcker som behandlar vårt specifika område, outsourcing av ekonomifunktionen. Teorikapitlet har därför till stor del baserats på teorier om outsourcing generellt. Uppsatsens mest inflytelserika källor har varit Leif Enarssons avhandling Outsourcing and strategic sourcing from strategic models to practical experience, publikationer från FAR SRS och artiklar i facktidskriften Balans skrivna av verksamma revisorer. Av dessa har artikeln Gör revisorn tillräckligt? av Sundvall och Hermansson haft störst betydelse för uppsatsen, då utredningsmodellen återfinns i denna. Sundvall är auktoriserad revisor och Hermansson är risk-management specialist. Båda arbetar på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. Leif Enarsson är Universitetslektor vid Handelshögskolan Göteborgs Universitet och är verksam vid företagsekonomiska institutionen. FAR SRS är organisationen för revisions- och redovisningsbranschen. Flera av de artiklar som uppsatsförfattarna har refererat till är skrivna av personer som är företrädare för organisationer såsom revisionsbyråer och managementkonsulter och är således inte oberoende forskare. Även om ingen kan vara helt oberoende kanske en utomstående forskare skulle komma fram till andra slutsatser och generera andra teorier än dessa yrkesverksamma personer, då de skulle ha mer distans till verksamheten. Företrädarna för organisationerna är naturligtvis måna om att framföra en positiv bild av dessa. Även litteraturen som behandlar intern kontroll och revision är skrivna av företrädare för organisationer, i detta fall branschorganisationer. Detta kan leda till en okritisk och onyanserad bild av verkligheten. Denna litteratur har formen av lagtext och talar om hur en revisor bör gå tillväga, den beskriver således inte hur granskningen går till i praktiken. 3.2 Undersökningsdesign Uppsatsförfattarna har i denna uppsats använt en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer med revisorer från fyra olika revisionsbyråer. Undersökningen är således en multipel fallstudie, så kallad flerfallsstudie (Bryman & Bell, 2005, s ). Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod då vi anser att en mer djupgående förståelse av ämnet krävs då forskningsfrågorna är komplexa. En kvalitativ metod bedömdes vara lämplig då vi avsåg att undersöka en process (Bryman & Bell, 2005, s ), något som är svårt att göra med en kvantitativ metod. Vi är dock medvetna om svårigheten att dra mer långtgående slutsatser med denna metod då urvalet är relativt litet. Denna uppsats syftar till att belysa revision av företag som lägger ut hela eller delar av sin ekonomifunktion utifrån revisorns synvinkel och kan därmed ej generaliseras till andra kategorier av intressenter, såsom exempelvis redovisningskonsulter. Det primära syftet med uppsatsen är dock att belysa intressanta frågor, ej att generalisera. En flerfallsstudie var bättre lämpad med hänsyn till våra forskningsfrågor än en fallstudie då vi ville få olika infallsvinklar på de problem vi valt att studera (Bryman & Bell, 2005, s. 78). Intervjuformen som använts är semi-stukturerade intervjuer. Vi har valt denna 15 S i d a

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion för partnerorganisation /Giltig från 1 januari 2005 (reviderad i juni 2007) 1 (14) Innehåll Revisionsinstruktionen innehåller fem avdelningar: 1. Inledning 2. Revisorns uppgifter och

Läs mer

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51 FARs rekommendationer och uttalanden... 771 Författningar... 1049 Revisorsnämnden... 1185 Sökord...

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG Innehåll FÖRORD... 1 1 UPPGIFTER OCH ANSVAR... 2 1.1 ÖVERGRIPANDE MÅL... 2 1.2 ÖVERVAKNING OCH KVALITETSKONTROLL... 2 1.3 UTFÖRA REVISIONEN... 2 1.4 REVISIONSBEVIS...

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. (utkast/november 2013)

Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. (utkast/november 2013) Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting (utkast/november 2013) Förord till vägledning i redovisningsrevision i kommuner och landsting SKYREV har som ett led i sin strävan att säkra

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse Stockholm 11 september 2015 Ny revisionsberättelse Bifogat översänds på remiss förslag till ny utformning av revisionsberättelser i Sverige. Vissa ändringar gäller bara revisionsberättelserna för företag

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion För revisors granskning av FRIIs Kvalitetskod /Giltig från XX XX XX Detta är ett första utkast till revisionsinstruktion kopplad till FRIIs Kvalitetskod. Det är möjligt att det blir

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

(publ) www.lagercrantz.com 1

(publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 2 (publ) www.lagercrantz.com 3 (publ) www.lagercrantz.com 4 (publ) www.lagercrantz.com 5 Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group

Läs mer

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen Per Johansson 2008-04-03 Ramverk för intern styrning och kontroll Myndighetsförordningen (MF) [I] Förordning om intern styrning och

Läs mer

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 1(5) Slutredovisning för Legevind Ekonomisk Förening Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 2(5) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Likvidatorn för Legevind Ekonomisk Förening får härmed

Läs mer

Praktisk samverkan mellan intern- och externrevisorer

Praktisk samverkan mellan intern- och externrevisorer Praktisk samverkan mellan intern- och externrevisorer Det övergripande målet med samverkan mellan de aktiviteter som genomförs inom ramen för den interna revisionen och den externa revisionen är att på

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen.

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunens revisorer 2013-04-08 GRANSKNING AV INTERNKONTROLLPLANER I HÄRRYDA KOMMUN Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Rapporten

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB Årsredovisning 2011 Ale El Elhandel AB Innehåll VD kommentar 4 2011 i korthet 5 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Styrelse 11 Revisionsberättelse 12 Styrelse/revision

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 556867-7008 Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pubi) 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm

Läs mer

Grundläggande principer för finansiell revision

Grundläggande principer för finansiell revision ISSAI 200 ISSAI 200 Grundläggande principer för finansiell revision. International Standards of Supreme Audit Institutions, ISSAI, ges ut av International Organization of Supreme Audit Institutions, INTOSAI.

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Wiskansfiber ekonomisk förening

Wiskansfiber ekonomisk förening Årsredovisning för Wiskansfiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-05-20-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltnings- och verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda

Läs mer

Årsredovisning. för. Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816

Årsredovisning. för. Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816 Årsredovisning för Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Årsretlovisning för räkcnskaps1ret 2013

Årsretlovisning för räkcnskaps1ret 2013 - noter l() Sveriges TvitteriförbuncI Oi g nr 846001-0815 Årsretlovisning för räkcnskaps1ret 2013 Styrelsen avger följande irsredovisning. lnnehill Sida - förvaltningsberlittelse resultaträkning 3 - bajansrikning

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122 ÅRSREDO VISNING rör Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

ÖVERSIKT DELAR I HANDBOKEN FÖR FINANSIELL REVISION OCH REGELEFTERLEVNADSREVISION DEL 2 RÄKENSKAPERNAS TILLFÖRLITLIGHET (FINANSIELL REVISION)

ÖVERSIKT DELAR I HANDBOKEN FÖR FINANSIELL REVISION OCH REGELEFTERLEVNADSREVISION DEL 2 RÄKENSKAPERNAS TILLFÖRLITLIGHET (FINANSIELL REVISION) Europeiska Revisionsrätten 2012 Handbok för Finansiell Revision SV och Regelefterlevnadsrevision 2 Översikt HANDBOK FÖR FINANSIELL REVISION OCH REGELEFTERLEVNADSREVISION ÖVERSIKT DELAR I HANDBOKEN FÖR

Läs mer

Årsberättelse för NORDISKA FONDEN. 1 september 2012 31 augusti 2013

Årsberättelse för NORDISKA FONDEN. 1 september 2012 31 augusti 2013 Årsberättelse för NORDISKA FONDEN 1 september 2012 31 augusti 2013 Nordiska Fonden 2 (10) Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Noter till de finansiella rapporterna 6

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Revisorerna Anders Marmon 2005-02-24 Rev/04078 Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Rapport 2-05 Sammanfattning Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Trafikförsäkringsföreningen

Trafikförsäkringsföreningen Trafikförsäkringsföreningen årsredovisning 2014 Trafikförsäkringsföreningen Trafikförsäkringsföreningen (TFF) är ett samarbetsorgan för Sveriges trafikförsäkringsbolag. TFF bidrar till trygghet och rättvisa

Läs mer

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Uppsala Universitet Kandidatuppsats Företagsekonomiska Institutionen Höstterminen 2009 Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Handledare: Thomas Carrington

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Dnr 2014-1188 2015-1188 D 15

Dnr 2014-1188 2015-1188 D 15 Dnr 2014-1188 2015-1188 D 15 D 15 1 Inledning A-son har varit föremål för FAR:s kvalitetskontroll. FAR:s kvalitetsnämnd har bedömt att A-son inte kan anses bedriva sin revisionsverksamhet enligt god revisorssed

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

"I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \...

I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \... i "I- ~ O i C\J ~ ~ c:i E C'j i I'-; \... I Revisionens syfte och inriktning Agenda 1. Väsentliga händelser under 2013 samt början av 2014 2. Förväntad utveckling 2014 - information från företaget 3. Revision

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser

Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser Vi har granskat styrelsens redogörelse daterad mars 2014 Vår uppgift är att uttala oss

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN

BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN EFR-BIDRAGSAVTAL BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING RIKTLINJER FÖR EN OBEROENDE RAPPORT OM DE FAKTISKA RESULTATEN RÖRANDE METODEN FÖR ETT EFR-BIDRAGSAVTAL SOM FINANSIERAS

Läs mer

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler tills vidare 1 (11) Till värdepapperscentralerna Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen följande

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group AB (publ) Org nr 556282-4556 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

Läs mer

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna AM/VHL 2011-02-16 Rev/10032 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-02-16 2 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS)

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) YTTRANDE 2008-02-15 Dnr 2008-86 FAR SRS Box 6417 113 82 STOCKHOLM Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) Inledning Revisorsnämnden (RN) som har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010 SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I Maj 2010 Revisorsnämnden 2010 1. Panglia AB (24 poäng) Deluppgift 1.1 a) Exempel på revisionsrisker avseende pågående arbeten: Indata i projektredovisningen kan vara

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse 1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 1 Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 Innehållsförteckning - Syfte med reglemente. 1 Syfte... Sid 3 - Organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen... Sid 3 3 Nämnderna... Sid 3 4 Förvaltningschef...

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

EtikR 4 Vidareutbildning

EtikR 4 Vidareutbildning ETIKR4 VIDAREUTBILDNING 1 FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR EtikR 4 Vidareutbildning (februari 2015) Förord... 1 Krav... 1 Anvisningar... 1 Eempel på vidareutbildningsaktiviteter... 2 Formulär för personlig

Läs mer

Boule Diagnostics AB Årsredovisning 2014

Boule Diagnostics AB Årsredovisning 2014 Boule Diagnostics AB Årsredovisning 2014 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningen inom Boule Diagnostics AB definierar beslutssystem, tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan styrelse-, lednings- och

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Revisionsplan 2011 Sollefteå kommun

Revisionsplan 2011 Sollefteå kommun Sollefteå kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Martina Eriksson Emelie Kleber. Internrevision. Internal Audit. Företagsekonomi C-uppsats

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Martina Eriksson Emelie Kleber. Internrevision. Internal Audit. Företagsekonomi C-uppsats Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Martina Eriksson Emelie Kleber Internrevision - hur ser samarbetet ut mellan de interna och externa revisorerna? Internal Audit Företagsekonomi C-uppsats Termin:

Läs mer

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493 Upprättad av: Bjuråkers Bokftiringstjänst AB KöpmangatanlT 820 60 Delsbo tei.0653-16240 info@bjurbok.se ARSREDOVISNING för BRF'LF Huset i HudiksYall Styrelsen får härmed avlärnna årsredovisning ftir räkenskapsåret

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer