NATURVÅRDSVERKET. Uppföljning av Klimatkampanjen

Transkript

1 NATURVÅRDSVERKET Allmänhetens kunskaper och attityder till växthuseffekten Uppföljning av Klimatkampanjen September 00 ARS P09

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metod och genomförande... 3 UNDERSÖKNINGSRESULTATEN I SAMMANDRAG....1 Urvalets struktur några bakgrundsdata om vanor och beteenden Åldersfördelning Bostadsform Hushållsstruktur Utbildning Bilanvändning Opinionsförmedlare....3 Klimatfrågans betydelse relativt några andra samhällsfrågor Kännedom om växthuseffekten, orsaker och konsekvenser Associationer till begreppet växthuseffekten Orsaker till växthuseffekten Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när? Troliga klimatförändringar inom de närmaste tio åren Olika gruppers bidrag till den ökade växthuseffekten Att bromsa växthuseffekten, möjligheter och åtgärder Möjligheter att bromsa växthuseffekten Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig.... Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp....7 Naturvårdsverkets trovärdighet Växthuseffekten i media... 3 SAMMANFATTNING TEKNISK BESKRIVNING... 3 P09

3 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund inledde Naturvårdsverket Klimatkampanjen, ett arbete som ursprungligen planerades att pågå under tre år. De övergripande målen för Klimatkampanjen var: Ökad kunskap om växthuseffektens orsak och verkan baserad på IPCCs slutsatser. Ökad kunskap om och förändrad attityd till individuell påverkan för att minska utsläpp av växthusgaser. Ökad acceptans för statliga eller andra offentliga styrmedel. Målgrupper för Klimatkampanjen var allmänheten och företag. Aktiviteterna skulle dimensioneras så att merparten cirka 0 % skulle anslås för målgruppen allmänheten. Under november genomfördes en första nollmätning, för att definiera utgångsläget för kampanjarbetet. Klimatkampanjen, som projekt, avslutades. Intresset för klimatfrågor kvarstår och arbetet fortsätter, dock i andra former. Naturvårdsverket har ett fortsatt behov av att följa allmänhetens inställning till och kunskaper om klimatfrågor och har därför givit ARS Research AB i uppdrag att såväl som 00 genomföra en mätning av allmänhetens kunskaper och attityder till klimatfrågan. Undersökningen har genomförts (nollmätningen),, och nu 00 mätserien är nu fyraårig. 1. Syfte Undersökningen syftar till att mäta allmänhetens kunskaper och attityder till klimatfrågan och dess utveckling över tiden. 1.3 Metod och genomförande Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer. I årets mätning har intervjuer genomförts (tidigare mättillfällen har 000 personer intervjuats) i åldersgruppen 1-7 år. Årets mätning är något tidigarelagd jämfört med tidigare år, intervjuerna genomfördes 3 augusti september 00. Tidigare år har intervjuerna genomförts under oktober - november månad. P09 3

4 Urvalet är riksrepresentativt. Urvalet har dragits som ett tvåstegsurval med telefonkatalogernas hushållsdelar som bas. Kompensation har gjorts för hemliga telefonnummer. Med tvåstegsurval menas att vi först slumpmässigt har dragit hushållet (telefonnummer) och därefter gjort individurvalet, inom hushållet. Individurvalet har skett slumpmässigt bland målgruppsaktuella hushållsmedlemmar, enligt principen Den i hushållet som senast hade födelsedag. Frågeformuläret utarbetades inför nollmätningen år, i samråd med projektgruppen för Klimatkampanjen. I princip har samma frågeformulär använts vid samtliga uppföljningsmätningar. Frågeformuläret återfinns i bilaga 3. Se vidare teknisk beskrivning i bilaga. P09

5 UNDERSÖKNINGSRESULTATEN I SAMMANDRAG.1 Urvalets struktur några bakgrundsdata om vanor och beteenden Urvalet är riksrepresentativt för svenska folket i åldern 1 till 7 år. Några bakgrundsdata är dock av särskilt intresse att redovisa, för att få kunskap om hur svarspopulationen ser ut i årets och föregående års undersökningar. Inledningsvis kan vi konstatera att svarspopulationen i samtliga undersökningar, väl speglar målgruppen. Svarspopulationens sammansättning är också stabil genom hela undersökningsserien, vilket talar för god kvalitet i fältarbetet..1.1 Åldersfördelning Då urvalet är detsamma mellan åren (allmänheten 1-7 år) får vi ungefär samma fördelning vid varje mättillfälle. Medelåldern ligger på drygt år vid alla undersökningstillfällen. Åldersfördelning Bas: Alla 00 9% 17% 37% 1% 1% 11% 1% 1% 0% 3% 3% 19% 19% 1% 1% 1 - år - 3 år 3 - år - år - 7 år 11% 0% 37% 1% 1% 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % P09

6 .1. Bostadsform Mellan och 00 är det i stort sett inga skillnader i svarspopulationen vad gäller bostadsform. Bostadsform Bas: Alla 00 % 37% 7% % 1% 39% % % 1% % Enfamiljshus Lägenhet Gård Annat 9% % % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i %.1.3 Hushållsstruktur Hushållsstrukturen är i stort densamma vid alla undersökningstillfällen. Hushållsstruktur Bas: Alla 00 9% % 37% % 7% 7% 9% 9% 37% 3% 7% % Par med barn Ensamstående med barn Par utan barn Ensamstående utan barn 7% 7% 3% 31% 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % P09

7 .1. Utbildning Andelen intervjuade med endast grundskola har minskat och andelen intervjuade med universitets-, högskoleutbildning har ökat genom undersökningsserien. Utbildning Bas: Alla 00 17% 3% % 3% 1% 0% 3% % 3% 1% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial utb Universitet, Högskola Ej svar 0% 39% % 3% 1% % 0% 7% 30% 1% 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i %.1. Bilanvändning Vi ser viss tecken på ett förändrat användande av bil mellan och 00. Andelen som Sällan eller aldrig använder bil har ökat från 1 % till % och De som svarar att de Regelbundet använder bil har minskat, från 3 % till 0 %. Sett över hela perioden 00 är skillnaderna marginella. Resultaten säger dock inget om antalet körda mil. P09 7

8 Använder bil till och från arbetet eller skolan Bas: Alla 00 0% 1% 3% % 3% 0% 1% 1% 1% 3% 1% % Ja, regelbundet Ja, men ej regelbundet Ej svar Nej, sällan eller aldrig % 9% % % 0% 0% 0% 0% 0% 100% Andelar i %. Opinionsförmedlare Frågeformuläret inkluderar två frågor i syfte att identifiera en grupp bland allmänheten, vilken vi kallar opinionsförmedlare. Det är människor som, mer än andra, intresserar sig för växthuseffekten och frågor som rör klimatförändringar, och som genom sitt agerande troligen påverkar sin närmaste omgivning i dessa frågor. Svaren på de två frågorna kombineras. De som vi karaktäriserar som opinionsförmedlare är de som är mycket eller ganska intresserade och som ofta eller ganska ofta talar med sin omgivning - i positiva eller negativa termer - om växthuseffekten. Andelen opinionsförmedlare har varit relativt oförändrad under hela mätserien, möjligen ser vi en ökning i år. Årets mätning ger att vi har kunnat identifiera 39 % som är intresserade av frågor som påverkar klimatet och också talar med vänner och bekanta om växthuseffekten. var andelen 37 %, var den 33 % och 3 %. Växthuseffekten och frågor som påverkar förändringar i klimatet förekommer ofta i media. Hur intresserad är Du av att ta del av det som sägs och skrivs om detta i tidningar, radio eller TV. Vill Du säga att Du är mycket intresserad, ganska intresserad, inte särskilt intresserad, eller inte alls intresserad? (Fråga 1) Hur ofta förekommer det att Du talar med vänner eller bekanta om sådant som har med växthuseffekten att göra? Förekommer det mycket ofta, ganska ofta, sällan, eller aldrig? (Fråga 1) P09

9 .3 Klimatfrågans betydelse relativt några andra samhällsfrågor. För att få kunskap om hur klimatfrågans betydelse uppfattas relativt några andra aktuella samhällsfrågor formulerades frågan: Får jag först fråga hur viktigt du anser att det är att vi i Sverige sätter in åtgärder på några olika samhällsområden? Hur viktigt är det t. ex. att vi försöker göra något åt...a-e Välj mellan svaren mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt och inte alls viktigt. a) Klimatförändringar? b) Bristande integration av invandrare till Sverige? c) Brottsligheten? d) Bristerna i vård och omsorg? e) Människors ohälsa och antalet långtidssjukskrivna? (Fråga 1) Får jag först fråga hur viktigt du anser att det är att vi i Sverige sätter in åtgärder på några olika samhällsområden? Hur viktigt är det t ex att vi försöker göra något åt. Bas: Samtliga Bristerna i vård och omsorg, Brottsligheten, Människors ohälsa och antalet långtidssjukskr. 00 Klimatförändringar, mycket viktigt ganska viktigt vet ej inte särskilt inte alls viktigt Bristande integration av invandrare till Sverige, % 0% 0% 0% 0% 100% Rangordningen står sig relativt väl mellan åren, Brottslighet gick redan förra året om Bristerna i vård och omsorg och tendensen kvarstår i år. Människors ohälsa/antalet långtidssjukskrivningar backar något, men ligger fortfarande strax före Klimatförändringar. Även Bristande integration av invandrare går bakåt något i denna mätning. P09 9

10 Samhällsområdet Klimatförändringar är det enda av områdena där vi genom hela mätserien har stabil ökning av andelen som svarar att området är Mycket viktigt. Från 3 % till % i år 00. Specialstuderar vi hur svenska folket bedömer vikten av att vi i Sverige arbetar med området klimatförändringar ser vi följande. Får jag först fråga hur viktigt du anser att det är att vi i Sverige sätter in åtgärder på några olika samhällsområden? Hur viktigt är det t ex att vi försöker göra något åt. Bas: Samtliga mycket viktigt ganska viktigt vet ej inte särskilt inte alls viktigt % 0% 0% 0% 0% 100% Ovan ser vi att andelen som svarar att det är Mycket viktigt att vi arbetar med Klimatförändringar är % i år, 00, att jämföra med % år, % år och 3 % år. Andelen som uppger Viktigt, (Mycket eller Ganska viktigt) är i år 9 %, d.v.s. ett oförändrat resultat sedan förra året, men man betonar svaren mer. Sett till olika grupper i samhället ser vi samma tendenser som vid tidigare tillfällen. De grupper som i högre grad uppger att klimatförändringar är ett mycket viktigt område är kvinnor och då främst i åldrarna 30 år, personer med högskole-/universitetsutbildning, offentliganställda och de med facklig tillhörighet/tjänstemän. I dessa grupper svarar 7 7 % Mycket viktigt. Bland de personer vi kategoriserat som opinionsförmedlare svarar 3 % Mycket viktigt.. Kännedom om växthuseffekten, orsaker och konsekvenser..1 Associationer till begreppet växthuseffekten I syfte att få kunskap om vad svenskar i allmänhet känner till om växthuseffekten och vad de associerar till när de hör begreppet ställdes denna fråga: P09 10

11 Man kan få vissa bilder på näthinnan och vissa omedelbara tankar i huvudet när man hör vissa ord. När Du hör ordet växthuseffekt, vad tänker Du då på eller vad ser Du då framför Dig? Något mera? Ytterligare något? (Fråga ) Svaren på frågan angavs helt spontant utan hjälp av intervjuaren. Andel av Andel av Andel av Andel av alla, alla, alla, alla, 00 Värme/Högre temperatur/varmare klimat Klimatpåverkan/Väderpåverkan/Klimatförändringar 37 Solstrålning/Starkare sol/ozonhål/minskat ozonskikt Avgaser/Luftföroreningar/Smutsig luft Miljöförstöring Något hemskt/ruskigt/hot Koldioxid/Utsläpp av koldioxid 7 9 Glaciärerna smälter/islossningar/issmältning vid polerna 10 7 Förändringar för djur och växtlighet Översvämningar 9 Mer regn/mer nederbörd/dåligt väder Ökad vattenmängd i haven/öar försvinner/strandremsor försvinner Giftiga gaser 3 Fossila bränslen/bensin/diesel/kol/flygbränsle 3 3 Oenighet/Osäkert om det finns/forskare inte överens 1 1 Olika positiva svar. Växthuseffekten är något positivt Växthusgaser 3 1 Stormar 1 Kostnader/ekonomiska resurser/pengar/det kommer att kosta pengar Drabbar andra länder/u-länder/länder runt ekvatorn Sänkt levnadsstandard/försämrad livskvalité Befolkningsomflyttningar/konflikter mellan folkgrupper Ohälsa/Cancer/Hudsjukdomar Annat Summa svar Netto svar Inget särskilt, vet ej Vid tidigare mätningar har vi konstaterat att kunskapen ökade under Klimatkampanjen, mellan år och. Andelen som kunde associera till ordet växthuseffekten ökade från 9 % till 9 %. Man kunde även ange fler svar, fler associationer. Kunskapsnivån tycks ligga kvar på samma nivå vid årets mätning, 93 % av befolkningen som kan associera till ordet Växthuseffekt. Mellan åren ser vi att andelen som uppger olika svar, till exempel värme, klimatförändringar, solstrålning fluktuerar. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser utifrån dessa variationer. Däremot ser vi en tendens att associationer som att glaciärer smälter, P09 11

12 översvämningar, regn ökat genom åren och uttrycks i större utsträckning än vid nollmätningen år. Väger vi samman resultatet från fråga (spontan kunskap) med efterföljande fråga 3 (ställd till övriga om de hört talas om växthuseffekten), ser vi att kunskapsnivån ligger kvar på års nivå. Det var framför allt mellan år och som vi såg en förändring, en ökning av kunskapen. Har Du hört talas om växthuseffekten? (Fråga 3) Kännedom om växthuseffekten Bas: Alla 00 93% % 1% 93% 9% % 1% % % Känner till spontant Hört talas om Har ej hört talas om 9% 7% % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % Diagrammet visar att 99 % av den vuxna befolkningen 1 7 år har hört talas om växthuseffekten. P09 1

13 .. Orsaker till växthuseffekten De som hört talas om växthuseffekten, 99 % av alla, ombads besvara frågan: Spontana svar: Vad tror Du ökad växthuseffekt beror på? (Fråga ) Andel av hört talas om Andel av hört talas om Andel av hört talas om Andel av hört talas om Opinionsförmedlare Ja Nej Avgaser/bilavgaser/trafik/bilar/bussar/ båtar mm/fossila bränslen Industri/industriutsläpp Koldioxid/koldioxidutsläpp 7 Miljöföroren./luftföroren./föroreningar ospec Flygets utsläpp 9 9 Solstrålning/starkare sol/ozonhål/minskat ozonskikt Skogsbrukets avverkning av skog/ Skogsavverkning 3 3 Kolkraftverk Spray/sprayburkar/gas från sprayburkar Jordbruket/gödning av jorden 1 Issmältning/normal utveckling 1 3 Forskare oense/ingen vet Kärnkraftsindustrin Freon Annat Summa svar Netto svar Inget särskilt/ingen aning/vet ej Åter ser vi att kunskapen ökade mellan år och, men att kunskapen om orsakerna till växthuseffekten möjligen försämrats under de två senaste åren. Något färre kan svara i år, jämfört med år. Färre orsaker nämns också, jämfört med år. Vi ser vissa fluktuationer i materialet. Något fler specificerar koldioxid (7 % i år mot % år ), samtidigt som något färre säger avgaser mer allmänt (7 % i år mot 3 % förra året). Andelen som lämnar något svar är 9 %. Sett till olika grupper i samhället är det endast opinionsförmedlarna som på något sätt sticker ut de nämner i högre utsträckning avgaser (3 %) och skogsavverkning ( %). Ser vi till de grupper som inte kan svara, som inte kan ge några exempel på vad växthuseffekten beror på, så är yngre kvinnor överrepresenterade, 17 % bland kvinnor under 30 år lämnar inget svar på frågan. P09

14 ..3 Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när? I frågeformuläret ingår två frågor om hur Sverige kan komma att påverkas av växthuseffekten. Den första frågan gäller om man tror att vi i Sverige kommer att beröras. De som svarar att Sverige kommer att påverkas av växthuseffekten får också frågan om när de tror att detta kommer att inträffa. Frågornas formulering löd: Tror Du att ökad växthuseffekt är något som nu eller i framtiden påverkar oss som bor i Sverige? Välj mellan svaren ja absolut, ja kanske, nej knappast och nej inte alls. (Fråga ) Tror Du att ökad växthuseffekt är något som nu eller i framtiden påverkar oss som bor i Sverige? Bas: Hört talas om växthuseffekten 00 1% 1% 1% % 79% % 17% % % 1% 1% % 1% Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls 73% 19% 3% 3% % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % Årets mätning visar att resultatet ligger kvar på samma nivå som och, efter en tidigare ökning från år. I år svarar 1 % Ja, absolut och 1 % Ja, kanske, det vill säga sammanlagt 97 % svarar att Sverige kommer att påverkas. År var andelen 9 %, 9 % och 9 %. Det är en marginell förändring men dock en förändring mot ökad kunskap. Andelen tveksamma eller som svarar Nej är lägre, 3 % i år jämfört med %. När andelen är så hög (97 %) är det svårt att se några skillnader mellan olika grupper. Möjligen kan vi se att andelen skeptiker är högre bland männen (3 % svarar att växthuseffekten inte kommer att påverka oss i Sverige). P09 1

15 De som svarade Ja på föregående fråga ombads besvara nästa fråga, som gäller när vi skulle påverkas: När tror Du att vi kommer att påverkas av det? Är det redan nu, om några år, om 10-0 år, om 30-0 år, eller längre fram i tiden? (Fråga ) När tror Du att vi kommer att påverkas av det? Bas: Växthuseffekten kommer att påverka oss 00 % 9% 1% 10% % % % % 9% 9% 17% 1% 1% 1% 10% 7% 3% 3% Redan nu Om några år 10-0 år 30-0 år Längre fram Vet ej % % 17% 1% 10% % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % Resultatet på denna fråga har fluktuerat mellan åren. Runt hälften svarar Redan nu, men över mätserien har andelen varierat, - % - % - % och nu %. Andelen som svarar inom en snar framtid, Om några år, har stadigt legat på 9 %. Det är svårt att dra några slutsatser utifrån detta vad som kan sägas är att andelen som ser en påverkan redan nu i alla fall inte har minskat. Intressant att notera att opinionsförmedlarna i större utsträckning anger Redan nu % svarar detta, liksom kvinnor i åldern 9 år (7 % svarar Redan nu)... Troliga klimatförändringar inom de närmaste tio åren. De som har hört talas om växthuseffekten, d.v.s. 99 % av samtliga, fick ta ställning till ett antal påståenden om tänkbara klimatförändringar. Frågans formulering är: P09 1

16 Jag kommer nu att läsa upp ett antal förändringar i vårt klimat som en del menar kan komma att inträffa på grund av ökad växthuseffekt. Hur troligt är det, tror Du, att vi i Sverige kommer att märka av var och en av dessa under de närmaste 10 åren? Välj mellan svaren mycket troligt, ganska troligt, knappast troligt eller inte alls troligt. Kommer vi under de närmaste 10 åren att märka av.läs UPP a f. a) Varmare somrar och vintrar? b) Kallare somrar och vintrar? c) Mer nederbörd? d) Mindre nederbörd? e) Att havsytan stiger? f) Att det är vanligare med översvämningar och stormar? (Fråga 7) Hur troligt är det, tror Du, att vi i Sverige kommer att märka av.. under de närmaste 10 åren? Bas: Hört talas om växthuseffekten Vanligare med översvämn. o stormar, Varmare somrar och vintrar, Att havsytan stiger, Mer nederbörd, Mycket troligt Ganska troligt Vet ej Knappast troligt Inte alls troligt Mindre nederbörd, Kallare somrar och vintrar, % 0% 0% 0% 0% 100% Sett till den fyraårsperiod mätningen genomförts är de största förändringarna att notera för Vanligare med översvämningar och stormar, vilket % svarar är Mycket troligt (0 % år P09 1

17 ) och Mer nederbörd vilket ligger kvar på en hög nivå sedan föregående år i år svarar 39 % Mycket troligt, år var det 3 %. Båda värdena visar på en förändring, då tidigare 9 % angav detta som mycket troligt. Många anger Varmare somrar och vintrar respektive Att havsytan stiger, men sett över mätserien är förändringarna ej så stora. På totalnivå kan vi se att cirka 9 av 10 säger att det är Mycket eller Ganska troligt, att det blir vanligare med översvämningar och stormar, av 10 att det blir varmare somrar och vintrar, och nästan lika många mer nederbörd. 7 av 10 anser att havsytan stiger, 3 av 10 kallare somrar och vintrar, och slutligen av 10 mindre nederbörd. Skillnaderna mellan olika delgrupper är relativt små. Här följer dock två exempel på skillnader som förekommer: Kvinnor betonar mer översvämningar/stormar. Opinionsförmedlarna betonar mer varmare somrar/vintrar, mer nederbörd, att havsytan stiger och översvämningar/stormar... Olika gruppers bidrag till den ökade växthuseffekten. Under hela mätserien har vi ställt frågan om hur mycket man tror att olika grupper i samhället bidrar till att öka växthuseffekten. Frågan har följande formulering: Hur mycket bidrar följande grupper i samhället för att öka växthuseffekten? Bidrar de i hög grad, i viss grad, knappast något eller inte alls? I vilken grad bidrar.läs UPP a i. a) Hushållen i Sverige? b) Industrin i Sverige? c) Privatbilismen i Sverige? d) Vägtransporter dvs. långtradare? e) Flyget och flygtransporter? f) Kärnkraftsindustrin? g) Jordbruket? h) Skogsbruket? i) Tåg och tågtransporter? (Fråga ) Resultatet på frågorna redovisas på nästa sida i två separata diagram för att ge utrymme åt hela mätserien. P09 17

18 Hur mycket bidrar följande grupper i samhället för att öka växthuseffekten? Bas: Hört talas om växthuseffekten Vägtransporter dvs. långtradare, Industrin i Sverige, Flyget och flygtransporter, I hög grad I viss grad Vet ej Knappast något Inte alls Privatbilismen i Sverige, % 0% 0% 0% 0% 100% P09 1

19 Hur mycket bidrar följande grupper i samhället för att öka växthuseffekten? Bas: Hört talas om växthuseffekten Hushållen i Sverige, 00 Kärnkraftsindustrin, 00 Jordbruket, 00 Skogsbruket, 00 Tåg och tågtransporter, I hög grad I viss grad Vet ej Knappast något Inte alls 0% 0% 0% 0% 0% 100% Synen på olika gruppers inverkan på växthuseffekten har endast förändrats marginellt, sett till hela mätserien. Andelen som uppger olika grupper kvarstår, liksom rangordningen mellan grupperna. Ett undantag kan vara Industrin i Sverige, som kommer som nummer tre (tillsammans med flyget). 9 % uppger I hög grad vilket är en fortsatt minskning (, % I hög grad och, % I hög grad). Ser vi till topp fyra, de fyra grupper som man anser inverkar mest på växthuseffekten, så kommer fortfarande Vägtransporter (långtradare) först, med 7 % som svarar I hög grad för dessa, medan det är mer jämnt mellan privatbilismen, industrin och flyget. Lägger vi till dem som svarar I viss grad framkommer att i genomsnitt 9 av 10 anser att dessa grupper bidrar till en ökad växthuseffekt. Övriga grupper anses bidra i betydligt lägre utsträckning, visserligen svarar t.ex. 71 % att hushållen i Sverige bidrar, men de flesta anser att man endast bidrar i viss grad. Jordbruk och skogsbruk ligger ganska jämnt, cirka av 10 anser att dessa grupper bidrar men snarare i viss grad, än i hög grad. Vi ser en marginell ökning för dessa två grupper. Kärnkraftsindustrin och tåg/tågtransporter ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Opinionsförmedlare och kvinnor är mer benägna att peka ut olika grupper, hur människan själv bidrar till växthuseffekten, något vi sett vid tidigare mätningar. P09 19

20 . Att bromsa växthuseffekten, möjligheter och åtgärder..1 Möjligheter att bromsa växthuseffekten Inom området Möjligheter att bromsa växthuseffekten ställdes två frågor. Den första frågan gäller om man tror att vi i Sverige kan göra något åt detta. Tror Du att vi i Sverige kan göra något för att bromsa växthuseffekten? Välj mellan svaren ja, absolut, ja, kanske, nej, knappast eller nej, inte alls. (Fråga 9) Tror Du att vi kan göra något för att bromsa växthuseffekten? Bas: Hört talas om växthuseffekten 00 9% 3% 1% 11% % % % 9% 31% 1% 10% 0% 9% % % Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls 1% 31% 1% 1% % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % Den positiva förändring vi såg mellan och tycks nu ha gått tillbaka. Vid årets mätning svarar 9 % Ja, absolut - att vi kan göra något för att bromsa växthuseffekten. 3 % svarar Ja, kanske. Det vi ser är en ökad osäkerhet. Andelen som svarar Ja, kanske har ökat från 9 % till 3 % 00. De grupper som är mest positiva är kvinnorna (90 % svarar Ja, absolut/ja, kanske) och opinionsförmedlare (7 % svarar Ja, absolut/ja, kanske). Den skillnad vi sett tidigare, att främst yngre tror att vi i Sverige kan göra något, syns inte lika tydligt. Skillnaden att personer över 0 år inte är lika övertygade om att vi i Sverige kan göra något, kvarstår dock. P09 0

21 Efterföljande fråga rör om man anser att man själv kan göra något. Bedömer Du att Du själv kan göra något för att bromsa växthuseffekten och förändringar på det svenska klimatet? Välj mellan svaren ja, absolut, ja, kanske, nej, knappast eller nej, inte alls. (Fråga 10) Tror Du att Du själv kan göra något för att bromsa växthuseffekten? Bas: Hört talas om växthuseffekten 00 39% 33% 1% 17% 10% % 7% 1% 17% 9% Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast 1% 33% 1% 1% 9% Nej, inte alls 37% 31% % 17% % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % Åter ser vi en tillbakagång. I år uppger 39 % att de Absolut tror att de själva kan göra något. Andelen var % förra året. I år svarar 33 % att de Kanske kan göra något. Även om den totala andelen, som anser att vi själva kan göra något, är näst intill oförändrad, är alltså färre helt övertygade om att de själva kan göra något. Kvinnor och yngre/medelålders personer är mer övertygade att de själva kan påverka, än vad män och äldre är. Bland opinionsförmedlare tror 79 % att de själva kan göra något för att bromsa växthuseffekten ( % svarar Ja, absolut). P09 1

22 .. Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig. För att få en bild av vad/vilka åtgärder man kan tänka sig acceptera, för att själv medverka till att bromsa växthuseffekten ställdes följande fråga: Växthuseffekten uppstår främst genom utsläpp av koldioxid bl.a. från hushållen. Vad av följande skulle Du själv kunna tänka Dig att göra för att minska utsläpp av koldioxid och bromsa växthuseffekten? Skulle Du själv kunna tänka Dig att.a m Välj mellan svaren ja, absolut, ja, kanske, nej, knappast eller nej, inte alls a) Köra bil mindre? b) Köra långsammare, t ex 90 istället för 110 km/tim? c) Välja en mer miljövänlig bil nästa gång? d) Köpa energisnåla hushållsapparater nästa gång jag byter? e) Åka mer kollektivtrafik? f) Åka tåg istället för flyg om det är möjligt? g) Köra bil mer bränslesnålt s.k. ecodriving? h) Samåka mer till jobb och skola eller på fritid? i) Tvätta i 0 grader i stället för 0 grader? j) Sänka temperaturen inomhus? k) Sänka elförbrukningen i hemmet? l) Välja en mer miljövänlig produkt även om den är något dyrare? m) Byta till mer miljövänlig uppvärmning i hemmet? (Fråga 11) På följande sida presenteras de olika aktiviteterna i den rangordning som föreligger sedan tidigare mätår. Av utrymmesskäl är resultaten uppdelade i två diagram. P09

23 Vad av följande skulle Du själv kunna tänka Dig att göra för att minska utsläpp av koldioxid och bromsa växthuseffekten? Bas: Hört talas om växthuseffekten Köpa energisnåla hushållsapp nästa gång jag byter, Köra bil mer bränslesnålt, ecodriving, Åka tåg istället för flyg om det är möjligt, Sänka elförbrukningen i hemmet, Ja, absolut ja, kanske vet ej nej knappast nej inte alls 3 7 Välja mer miljövänlig produkt även om dyrare, Välja mer miljövänlig bil nästa gång, % 0% 0% 0% 0% 100% P09 3

24 Vad av följande skulle Du själv kunna tänka Dig att göra för att minska utsläpp av koldioxid och bromsa växthuseffekten? Bas: Hört talas om växthuseffekten Samåka mer till jobb/skola eller på fritid, Tvätta i 0 gr. ist.f. 0 gr, Byta till mer miljövänlig uppvärmning i hemmet, Åka mer kollektivtrafik, 00 Köra långsammare, t ex 90 ist f. 110 km/tim, Ja, absolut ja, kanske vet ej nej knappast nej inte alls Sänka temperaturen inomhus, Köra bil mindre, % 0% 0% 0% 0% 100% Vi noterar att i år har andelen som svarar Absolut gått tillbaka. Fortfarande svarar många Ja, absolut och många Ja, kanske men för många områden ser vi en nedgång. Fortfarande ligger att Köpa energisnåla hushållsapparater i topp, med 7 % som svarar Ja, absolut. Detta är exempel på en relativt lätt åtgärd, som visserligen är viktig, men inte är aktuell i vardagen. Det är däremot s.k. ecodriving, för vilket % svarar Ja, absolut. För Välja mer miljövänlig bil är andelen 3 %. Sänka elförbrukningen hemma %. Åka tåg istället för flyg uppger 7 % Ja, absolut och att Välja en mer miljövänlig produkt, även om den är dyrare svarar % Ja, absolut. P09

25 För dessa områden, som ligger i topp, svarar i stort sett lika många Ja som vid förra årets mätning. Skillnaden i år är att det är ett svagare Ja färre svarar Ja, absolut jämfört med förra året. För övriga områden ser vi motsvarande tendens. Skall man på en mer allmän nivå se efter de områden där en förbättring/en ökad vilja till att ändra sitt levnadssätt syns, jämfört med nollmätningen år finner vi följande områden; ecodriving, sänka elförbrukningen hemma, välja miljövänligare bil nästa gång, miljövänligare uppvärmning hemma, köra långsammare, sänka temperaturen inomhus och köra mindre bil. Kvinnor och opinionsförmedlare är de som i störst utsträckning kan tänka sig göra något av ovan.. Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp För att mäta allmänhetens attityder till statliga styrmedel i syfte att begränsa koldioxidutsläppen ställdes sammanlagt fyra frågor. De första tre frågorna är samlade i en huvudfråga med tre delfrågor, där vi prövar inställningen till olika alternativ. Frågan har följande formulering: Hur ska vi kunna bromsa växthuseffekten? Här följer tre förslag. a. Vore det bra eller inte bra med mer information till hushållen om växthuseffekten och att få dem att välja varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid? Vore det bra, ganska bra eller inte bra? b. Vore det bra eller inte bra om staten använde skattemedel för att ge bidrag eller sänkta skatter till köp av varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid? Vore det bra, ganska bra eller inte bra? c. Vore det bra eller inte bra om staten lade på extra skatter och avgifter på varor och tjänster som inte är lika miljövänliga t.ex. på bensin, olja och flyg som ger stora koldioxidutsläpp? Vore det bra, ganska bra eller inte bra? (Fråga 1) Allmänhetens inställning står sig genom hela mätserien. Man föredrar information till hushållen, gärna bidrag och sänkta skatter, men helst inte extra avgifter/skatter. Det vill säga växthuseffekten skall helst bromsas på frivillig väg. P09

26 Åtgärder för att minska koldioxidutsläpp Bas: Hört talas om växthuseffekten Information till hushållen, 00 7% 0% 1% % 7% 1% 1% % 7% 19% 1% % 7% 1% 1% % Bidrag/sänkta skatter, 00 % 0% 3% 1% % 3% 0% % % 1% % 11% Bra Ganska bra vet ej Inte bra % 1% 3% 11% Extra skatter o avgifter, 00 9% 0% 3% % 30% % 3% % 3% % 3% 1% 3% 19% % % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100 % Därefter följer en fråga som mer direkt handlar om man föredrar mer tvingande eller mer frivilliga åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen. En del menar att staten måste styra med skatter och bidrag för att vi ska kunna begränsa koldioxidutsläppen. Andra menar att man kan nå samma mål på frivillig väg för såväl företag som enskilda. Vad tror Du är bästa sättet, att staten styr med hjälp av skatter och bidrag eller att man begränsar koldioxidutsläpp på frivillig väg? (Fråga ) P09

27 Bästa sätt för att begränsa koldioxidutsläppen Bas: Hört talas om växthuseffekten 00 % 3% 3% 3% % 3% 17% 30% % % % 37% Staten ska styra Båda är nödvändiga Vet ej Frivillig väg % 0% % 3% 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % Den tidigare tendensen till polarisering att en ökande andel önskar att staten ska styra och en ökande andel att det ska ske på frivillig väg syns inte längre. Nu är resultatet i nivå med det under Klimatkampanjen, cirka en fjärdedel önskar att staten ska styra, en tredjedel att det ska ske på frivillig väg och en tredjedel menar att båda sätten är nödvändiga. Andelen som inte vet är i stort sett oförändrad. Vi ser inga större skillnader mellan de olika undergrupperna..7 Naturvårdsverkets trovärdighet Hur trovärdigt anser Du att Naturvårdsverket är när det gäller att informera om växthuseffekten och frågor som påverkar förändringar i klimatet. Är Naturvårdsverket mycket trovärdigt, ganska trovärdigt, inte särskilt trovärdigt, eller inte alls trovärdigt? (Fråga 1) P09 7

28 Naturvårdsverkets trovärdighet i frågor som rör växthuseffekten och klimatförändringar Bas: Hört talas om växthuseffekten 00 9% 3% % 9% % 33% 3% % 9% % 7% % 11% 3% % Mycket Ganska Vet ej Inte särskilt Inte alls 30% % 11% 11% 3% 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % av 10 ( %) anser att Naturvårdsverket är trovärdigt som avsändare för information om växthuseffekten och klimatförändringar - andelen var i stort sett lika stor år och. Den ökning som skedde efter år, då andelen var 7 %, står sig alltså. Jämfört med tidigare år kan vi se en marginell minskning av de som ger toppbetyget Mycket hög trovärdighet. I år är det 9 %, mot tidigare år mellan 30 och 33 %. Naturvårdsverket har högre trovärdighet bland personer 30-9 år, bland offentliganställda, bland de med facklig tillhörighet/tjänstemän och bland opinionsförmedlare.. Växthuseffekten i media Tycker Du att tidningar, radio och TV tar upp växthuseffekten och klimatförändringar oftare eller mer sällan nu jämfört med för 1 månader sedan? (Fråga 17) P09

29 Medias bevakning av växthuseffekten jämfört med för 1 månader sedan Bas: Hört talas om växthuseffekten 00 30% 3% 1% % Oftare 19% 37% % 31% Ingen skillnad Vet ej Mer sällan 1% 7% 9% % 0% 10% 0% 30% 0% 0% 0% 70% 0% 90% 100% Andelar i % Denna fråga visar på en klar förändring sedan föregående år. Nu är det 30 % som uppger att media oftare tar upp växthuseffekten och klimatförändringar. År var det 19 % (år 1 %). Andelen som svarar Ingen skillnad är i stort sett oförändrad och följaktligen har de som svarar Mer sällan minskat. Resultaten från denna fråga bör ses i perspektivet att vi sedan årsskiftet / 00 har drabbats av ett stort antal naturkatastrofer. I december tsunamin i Thailand och kringliggande länder, under vintern stormen Gudrun, som skövlade skogen i södra Sverige och just kring och under fältarbetet med denna undersökning på gick översvämningar i Schweiz och skogsbränder i Spanien och Portugal samt orkanen i Katrina i New Orleans. P09 9

30 3 SAMMANFATTNING ARS Research AB har för fjärde gången fått Naturvårdsverkets förtroende att genomföra en studie av den svenska allmänhetens kunskaper och attityder till växthuseffekten. Undersökningsserien startades som en del av Klimatkampanjen. Denna undersökning är genomförd två år efter Klimatkampanjens slut. Arbetet med klimatfrågan fortsätter, men i andra former. Resultaten från årets undersökning bör ses i perspektivet att vi sedan årsskiftet / 00 har drabbats av ett stort antal naturkatastrofer. I december tsunamin i Thailand och kringliggande länder, under vintern stormen Gudrun, som skövlade skogen i södra Sverige och just kring och under fältarbetet med denna undersökning pågick översvämningar i Schweiz och skogsbränder i Spanien och Portugal samt orkanen i Katrina i New Orleans. Årets mätning visar på både förbättrade som försämrade resultat vad gäller allmänhetens syn på och kunskap om växthuseffekten. Positivt är att det är allt fler som anser att klimatförändringar är ett viktigt samhällsområde att arbeta med. Även om klimatförändringar ges samma prioritet i förhållande till andra samhällsfrågor, så är klimatförändringar det enda område som genom hela mätserien ger ökad vikt. Positivt är också att i stort sett alla i den svenska allmänheten (99 %) känner till och har hört talas om växthuseffekten och bland dessa menar 97 % att detta är något som nu, eller i framtiden, påverkar oss som bor i Sverige. Det är en ökning med två %-enheter sedan mätningen. Främst tror man att växthuseffekten kommer att leda till att det blir vanligare med översvämningar och stormar. Denna bedömning har man gjort genom hela mätserien, men andelen som tror det har ökat kraftigt under 00. Kunskapen om vad växthuseffekten beror på tycks ha minskat. Vi ser det bland annat genom att de intervjuade ger färre svar på denna fråga. Man gör något färre associationer till ordet växthuseffekt och man kan ange färre orsaker till växthuseffekten, jämfört med år. Vi ser också att andelen som tror att vi i Sverige, eller vi själva, kan göra något, har minskat och är nu nere på år års nivå, det vill säga samma nivå som före Klimatkampanjen. Man kan spekulera i om de vagare kunskaperna om orsakerna till växthuseffekten leder till en resignation inför problemet. Det finns en vilja att själv bidra till minskade utsläpp av koldioxid. Viljan är inte lika starkt uttalad som vid föregående mätning år, men viljan tycks i många fall var större idag än vad den var år. Områden som fler anger sig vara villiga att själva agera inom (jämfört med år ) är till exempel Att köra mindre bil, Köra långsammare och köra mer bränslesnålt, Att sänka elförbrukningen hemma, sänka temperaturen och/eller byta till miljövänligare uppvärmning, men skillnaderna är i de flesta fall marginella. P09 30

31 Det är intressant att se att det är färre som anser att den frivilliga vägen är den bästa för att begränsa utsläppen av koldioxid. Det finns en större acceptans för att både statliga medel och egna initiativ krävs. Eller är det en insikt? Intressant att notera är att allmänheten uppfattar att växthuseffekten fått större utrymme i media. Sedan föregående mätning har andelen som uppger att medias bevakning ökat blivit större. Naturvårdsverket ges fortfarande hög trovärdighet i frågor som gäller växthuseffekten och klimatförändringar, men spetsen har blivit trubbigare. Jämfört med är det fortfarande just över 0 % som ger Naturvårdsverket hög trovärdighet, men andelen som svarar Mycket hög trovärdighet har minskat från 33 % till 9 %. ARS Research AB Stockholm Michael Söderström Pia Ottander Bilagor Teknisk beskrivning Datatabeller Frågeformulär P09 31

32 Bilaga 1. TEKNISK BESKRIVNING Kontaktform: Målgrupp: Urval: Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer Den svenska allmänheten 1-7 år Ett riksrepresentativt urval har gjorts i två steg 1. Ett slumpmässigt urval har dragits ur telefonkatalogens hushållsdelar och kompensation har gjorts för hemliga telefonnummer.. En målgruppsaktuell person har slumpmässigt valts ur hushållet. Resultat av fältarbetet Bruttourval 000 Utgår ur populationen 1 Varav: Ej målgruppsaktuella (ålder) 1 Fel tfnnr företag/fax 9 Långvarigt sjuk/senil Hör dåligt Talar ej svenska 31 Nettourval 1 Statistiskt bortfall: Vägrar intervju 9 Ej anträffade 7 Bortresta 17 Genomförda intervjuer 100 Svarsfrekvens 3 % Tid för genomförande: Fältarbetet har genomförts under perioden 3 augusti september 00. P09 3