Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klimatet och Ekonomin. John Hassler"

Sandra Eklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klimatet och Ekonomin John Hassler

2 Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!) ekonomer blev influerade startades tvärvetenskapliga Mistra-SWECIA (SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation) av SU, LU och SMHI. Måste kraftigt förenkla det som naturvetarna i projektet lär oss. Richard Feynman: Imagine how much harder physics would be if electrons had feelings!

3 Förenklat om den naturvetenskapliga bakgrunden Koldioxid (CO 2 ) påverkar jordens energibudget (skillnad mellan in- och utflöde av energi). Växthuseffekten minskar utflödet. Överskott i energibudgeten -> högre temp -> mer utflöde tills budgetbalans återuppstår. TT = σσ FF κκκκ Temperaturförändring Växthuseffekt Ny balans om TT = FF/κκ Lätt att verifiera med experiment: Ökat värmeutflöde F och därmed temperaturökningen i grader proportionell mot den procentuella ökningen i koldioxidhalt. Arrhenius (1896).

4 Energiflöden

5 Förenkling Stort antal indirekta återkopplingsmekanismer förstärker eller försvagar den direkta växthuseffekten. Isavsmältning och mer vattenånga förstärker, mer moln försvagar (förmodligen). Sammanlagda effekten osäker, men sambandet mellan temperaturökning och procentuell ökning av CO 2 -halten fortfarande OK som förenkling. Bra gissning att global medeltemp ökar ca 3 C (1,5-4,5) för (varje) dubblering av CO 2 -halten.

6 Externaliteter Utsläpp av fossilt koldioxid påverkar det globala klimatet oberoende av vem som släpper ut. Marknaden hanterar inte externaliteter. Skatt eller kvantitetsreglering behövs. Hur stor bör skatten (priset på utsläppsrätter) vara? Forskning publicerad i Econometrica 2014, Golosov, Hassler, Krusell och Tsyvinski. Också beskriven i Klimatet och Ekonomin, SNS Analys 14:2013.

7 Tre aspekter centrala för optimal skatt 1. Hur stor löpande skada ett extra ton kol i atmosfären orsakar. 2. Hur länge ett utsläppt ton kol stannar kvar i atmosfären. 3. Hur mycket vi bryr oss om framtida generationer.

8 1. Klimatskador Ännu så länge mer naturvetenskaplig kunskap om hur klimatet ändras än om vilka konsekvenser det får för ekonomin. Effekter på ekonomin globala, mångfacetterade och långsiktiga. Kan vi sätta pris på klimateffekterna? Två olika men komplementära forskningsansatser: 1. Studera varje område (jordbruk, skogsbruk, hälsa, kusterosion, stormskador ) för sig. Summera sedan alla effekter. 2. Studera statistiskt hur naturliga klimatförändringar tidigare påverkat ekonomin (BNP, tillväxt). Leder båda fram till en klimatskadefunktion hur stor blir skadan för olika temperaturer mätt som andel av BNP.

9 1. Skadan per ton kol Ett ton mer kol -> högre temperatur -> mer skada. Första steget har avtagande marginaleffekt. Ett ton till har mindre effekt ju mer kol som redan finns i atmosfären. Andra steget ökande marginaleffekt. En grad till ger större skada ju högre temperaturen redan är. Den avtagande och den ökande marginaleffekten tar ungefär ut varandra. Varje extra enhet kol i atmosfären minskar global BNP med en given procentsats. Enligt vår sammanställning av Nordhaus resultat, 0,024 per miljard ton. Idag har vi ca 200 miljarder ton extra minskar BNP med 0,5% eller 400 miljarder dollar. Stora regionala skillnader. Lokalt kan skadan uppenbart vara katastrofal.

10 2. Hur länge stannar kolet i atmosfären? Ett ton extra kol i atmosfären orsakar skador i år motsvarande US $1,8. MEN kolet stannar länge och orsakar därmed skador under en lång tid i framtiden.

11 Kolcykeln

12 En bra approximation: 2. Hur länge stannar kolet i atmosfären? Ett ton extra kol i atmosfären orsakar skador i år motsvarande $1,8. MEN kolet stannar länge och orsakar därmed skador under en lång tid i framtiden. En andel 1-φ 0 (50%) försvinner snabbt till växter och ythav. En andel φ L (20%) stannar mycket länge (tusentals år). Den resterande delen sipprar långsamt (φ = ett par % per decenium) ned till djuphaven där den inte gör någon skada. Kvarvarande aspekt hur ska vi värdera framtida skador?

13 3. Hur mycket bry sig om framtida generationer? Hur ska vi värdera framtida skador? Två aspekter: 1. Hur rika framtida generationer är. Framtida generationer rikare -> mindre välfärdsförlust av en förlorad konsumtionsenhet, men. Om de är rikare (högre BNP) innebär skador som är proportionella mot BNP större skador i kronor. Dessa två effekter tar i standardmodellen ut varandra -> framtida BNP irrelevant för värderingen. 2. Hur värdera framtida välfärd allt annat lika? En subjektiv och moralisk fråga. Uttrycks ofta som en diskonteringsränta.

14 En formel Kolets klimatskada per ton, dvs korrekt skatt, ges av: Andel av kolet som stannar för alltid Löpande skada per ton kol Andel av kolet som sipprar ned till djuphaven Löpande global BNP Diskonteringstakt för framtida välfärd Takt som kol sipprar ned till djuphaven

15 Korrekt skatt ,1 0,3 0,5 0,7 0,9 1,1 1,3 1,5 1,7 1,

16 Situationer då skatten inte fungerar? Om det finns kända globala tröskeleffekter skulle kvantitetsreglering förmodligen vara bättre än skatter. Många lokala tröskeleffekter, men ännu ingen konsensus om en tydlig global sådan.

17 En vanlig invändning Vårt behov av olja är förhållandevis prisokänsligt kommer en skatt verkligen minska användningen? Viktig invändning! På kort sikt stämmer det: betydande prisokänslighet i efterfrågan. Men på längre sikt stämmer det dåligt: företag och hushåll rör sig systematiskt från dyra till mindre dyra energikällor. Detta avspeglas bl a i olika energieffektivitet i länder med olika energipriser.

18 Energieffektivitet (Kwh/$BNP 2009)

19 Utbudet: kolja? Konventionell olja är billig att utvinna. Liten mängd kvar (ca 200 Gt). Kommer nog att användas upp oavsett skatter, men i sig ett begränsat klimathot. Kol, samt kanske icke-konventionella fossila bränslen. Mycket större reserver (20 gånger?) det stora klimathotet! Pris på kol nära utvinningskostnader. Skatt därmed effektiv. Många fossiltillgångar skulle bli olönsamma. Fel på policy idag: kolet subventioneras kraftigt världen över! Farligt att fokusera på bensin och flygbränsle!

20 Kommer skatten hota vår välfärd? Nej. Enligt våra kalkyler är förlusten mycket begränsad och vinsten markant. Sverige beskattar koldioxid förhållandevis hårt och överlever. Knappast ett hot i Kina heller.

21 8 sammanfattande satser 1. Fossil förbränning värmer klimatet, men oklart riktigt hur mycket. 2. Betydande, men förmodligen inte katastrofala, kostnader. 3. Riskerna för katastrof svåra att beräkna. 4. Ojämn fördelning av skadorna: de fattiga länderna förlorar mest. 5. Fall av marknadsmisslyckande : ingrepp behövs, skatt bäst. 6. Den optimala koldioxidskatten är modest. 7. Den optimala koldioxidskatten hotar inte välfärden. 8. Skatt på kol och nya fossila bränslen allra viktigast.

Relevanta dokument

KLIMATEKONOMIANALYS. SNS ANALYS nr 14. Klimatet och ekonomin. September 2013

KLIMATEKONOMIANALYS. SNS ANALYS nr 14. Klimatet och ekonomin. September 2013 September 2013 SNS ANALYS nr 14 Klimatet och ekonomin KLIMATEKONOMIANALYS BEHÖVS. Utifrån en naturvetenskaplig bakgrund dras slutsatsen att människan påverkar klimatet genom användande av fossila bränslen