Kyrkor och kapell i Huddinge. Svenska kyrkan i Huddinge

Transkript

1 Kyrkor och kapell i Huddinge Svenska kyrkan i Huddinge

2 Var så god! Denna skrift handlar om de kyrkor och kapell där Svenska kyrkan i Huddinge firar gudstjänst. Miniguide till kyrkor i Huddinge Alla Huddingebor, och andra lokalt intresserade, borde ha denna guide om de närbelägna kyrkorna och kapellen i sin bokhylla. Den vill hjälpa läsaren att upptäcka och glädjas över dessa våra gemensamma kulturskatter. Kanske kommer den till användning när besökare undrar hur gammal kyrkan är. Kanske får den påminna om att den egna församlingskyrkan är speciell. För det är den. Alla kyrkorna i Huddinge har sin egen karaktär. Det finns många skäl att upptäcka, undersöka, vårda och värna våra kyrkor. Var och en som är tillhörig Svenska kyrkan stödjer detta genom sin kyrkoavgift. Gud behöver inga kyrkor Nu är det inte så att Gud är beroende av några hus, inte ens av kyrkor. Han är alltid nära den som söker honom. Det är vi människor som behöver kyrkan, en avskild plats för mötet mellan Gud och människa. Kyrkorummet har genom tiderna hjälpt människor att finna ro och frid. I en sådan atmosfär är det lätt att uppleva att man är en del av något större. En kyrka är en bra plats för eftertanke, för samtal med Gud. Att tända ett ljus i kyrkans ljusbärare är en form av bön när orden inte räcker till. Unika och olika Huddinge kyrka är den riktigt gamla kyrkan. Här är det lätt att känna gemenskap med de tidigare generationer som här givit uttryck för glädje och sorg. Lovsången och bönerna sitter nästan påtagligt i väggarna. I de nyare kyrkorna fascineras man lätt av de nya uttryck för tron som arkitekterna byggt in i kyrkorummet. Titta t.ex. på duvan, symbolen för att Gud är Ande, över predikstolen i Mariakyrkan i Skogås. Eller titta på altarbordet i Vårby Gårds kyrka som står mitt på golvet och ger en speciell gemenskapskänsla när församlingen samlas kring nattvardsbordet. I Flemingsberg involveras dagens ungdomar i utformningen av kyrkorummet när de varje år sätter upp ett nytt färgglatt kors.

3 Både nya och gamla kyrkor bär med sig en samhörighet med tidigare generationer samtidigt som de talar om en levande kyrka i förändring på väg in i framtiden. Huddinges kyrkor bidrar var och en till traktens identitet. Det gör den medeltida sockenkyrkan liksom den moderna, i form och färg överraskande, kyrkan. MÖTESPLATS Kyrkobyggnaderna är unika och sevärda i sig, men det är människorna och innehållet som är det viktiga, som skapar liv och gemenskap, atmosfär och aktivitet, tro och frid. Alla kyrkans medlemmar är med och tar ansvar så att kyrkan kan finnas kvar som gudstjänstlokal och som kulturbyggnad, som musikcentrum och som en viktig del i människors liv. Här får vi mötas vid livets milstolpar: när ett barn (eller vuxen) blir döpt, när ett par ingår äktenskap eller när en anhörig gått bort. Vi får hjälp att tillsammans uttrycka vår glädje och sorg. Tillsammans söker vi svar på livets viktiga frågor. Kyrkan hjälper också barn och unga att finna sin väg i livet. Här finns gemenskap och aktivitet för skiftande åldrar, liksom internationellt engagemang. Kyrkan är en plats där man hämtar ny kraft, en plats för aktivitet och en plats för gemenskap. Välkommen! Mötesplatser i Huddinge I N N E H Å L L Innehållsförteckning 3 Kyrkor: Huddinge kyrka (medeltida) 4 Tacksägelsekyrkan, Trångsund (1957) 6 Vårby Gårds kyrka (1975) 8 Flemingsbergs kyrka (1976) 10 Mariakyrkan, Skogås (1987) 12 Segeltorps kyrka (1989) 14 Kyrkogårdar och kapell: Kyrkogårdar 16 Tomtberga kapell (1923) 17 S:t Botvids kapell, stora och lilla (1961) 18 På sjukhuset: Meditationsrummet (1982) På häktet: Kapellet (1997) Svenska kyrkan i Huddinge Kontakt- och adressuppgifter Karta FOTO: Jonas Carlson (Testure)sid 1; Johan Wessel sidan 2; Hans Andersson sidan 5a; Nils Agdler sid 5b; Jörgen Axelsson sid 5c; Gunilla Sandén sid 7a och c, 9a, 15a, 19a; Johan Garsten sidan 20. Övriga foton: personal i samfälligheten Framsidan: Den gamla sockenkyrkan fortfarande ett kraftcentrum. Sidan 3: Nyare del av S:t Botvids begravningsplats. Sidan 22: Minneslunden på S:t Botvid i allhelgonatid. 3

4 Huddinge kyrka Sockenkyrka och kulturarv för många generationer På den plats där Huddinge kyrka står har människor lovsjungit och bett till Gud i 900 år. Kyrkobyggnaden förenar oss, som ingen annan byggnad, både med människor för länge sedan och med kommande generationer. Den första träkyrkan från 1100-talet ersattes i början av 1200-talet av en stenkyrka, i romansk stil, som blev grunden till dagens kyrka. Huddinge kyrka är en medeltidskyrka från början av 1200-talet. Den byggdes vid vägen invid Kyrksjön som då sträckte sig från nuvarande Åvägen fram till Huddinge centrum. På platsen fanns en runsten. En del av stenen bevarades och finns inmurad i södra kyrkväggen. Den ursprungliga lilla romanska kyrkan av gråsten har byggts om och förändrats under historiens gång. Varje århundrade har satt sin egen prägel på den. Den är idag Huddinges äldsta byggnad. Från början bestod kyrkan av västra hälften av det nuvarande långhuset, ett smalare lågt kor samt troligen även ett torn. Med tiden tillkom också ett vapenhus. Det vackra träsnidade altarskåpet med scener ur passionshistorien är tillverkat i en nordtysk verkstad omkring 1480 och framställer 13 scener ur passionshistorien. År 1645 rasade det gamla tornet och förstörde delar av kyrkans tak och väggar. Nödtorftiga reparationer gjordes, men under hundra år tilläts kyrkan förfalla alltmer. I mitten av 1700-talet kunde restaurering ske tack vare donationer. Kyrkan förlängdes med ett nytt kor och en ny sakristia byggdes. Inte långt därefter uppfördes en tillbyggnad, det så kallade Bunge-Mörnerska gravkoret. Det var till sin arkitektoniska utformning unikt, sannolikt ritat av Carl Hårleman revs gravkoret för att bereda plats åt ett nytt torn som skänktes av änkan Brigitta till patron Pehr på Fullersta gård. Under 1900-talet fick kyrkan bland annat ny bänkinredning, kalkstengolv och elektrisk uppvärmning. Den senaste inre renoveringen skedde 1994 då bl.a. ett fristående bordsaltare tillkom. Predikstolen från 1685 pryds med skulpturer av Kristus och de fyra evangelisterna. Triumfkrucifixet, mellan långhuset och koret, är en nutida kopia av ett original från 1300-talet. En särskild kyrkobeskrivning finns att köpa. Den hjälper dig att göra en fascinerande tidsvandring genom århundradena vid besöket i Huddinge kyrka. Huddinge kyrka Från 1200-talet, skyddad enligt Kulturminneslagen Postadress: Huddinge församling Box 1109, Huddinge Besöksadress: Kommunalvägen 21 Telefon: Sevärdheter: Altarskåp från 1480, Predikstol från 1685 Huvudorgel: B. Christensen & Sønner, Danmark 1968, 26 stämmor Arkitekt: Gunnar Cederwalls arkitektkontor AB Handikappanpassning: Bil till entrén, högtalare, hörselslinga, rullstol, psalmböcker med stor stil, handikapptoalett Övrigt: Församlingslokaler i närbelägna Klockargården och Kyrkskolan 4

5 Huddinge kyrka är mycket gammal. Den äldsta delen är från 1200-talet. Fram till våra dagar har den byggts om och restaurerats många gånger. Ovan: Det vackra altarskåpet av ek med dörrar och skulpterad utsmyckning. Till höger: Predikstolen i så kallad bondbarock skänktes av Anna Cronström på Balingsta

6 Tacksägelsekyrkan En plats för stillhet och eftertanke Tacksägelsekyrkan (hette först Trångsunds kyrka) i Trångsund invigdes på Tacksägelsedagen Östra Huddinge, som då tillhörde Huddinge församling, fick därmed en egen kyrka. Under 60- och 70-talen ökade folkmängden kraftigt i Skogås och Trångsund, och en delning av församlingen blev därför aktuell. Trångsunds församling bildades Tacksägelsekyrkan var församlingens enda kyrka fram till 1987 då Mariakyrkan i Skogås invigdes. Tacksägelsekyrkan är ritad av arkitekt Sture Fröhlén som även skapat Huddinge församlingshem Klockargården, S:t Botvids kapell och Huddinge kommunalhus. Kyrkan ligger på en kulle nära Trångsunds centrum. Intill kyrkan finns en fridfull och vacker urnkyrkogård, invigd 1990, där känslan av natur och skogsbacke bevarats. Mot vägen vänder kyrkan en ljus vägg med ett brant skifferklätt sadeltak. Åt andra hållet har arkitekten velat utplåna gränsen mellan ute och inne. Kyrkorummets ena långsida består av fönster som låter naturen utanför bli en del av kyrkan. Koret ligger tre trappsteg högre än det övriga kyrkorummet och altaret syns genom en båge i parabelform. Altarbordet och dopfunten är av grå kalksten. Funten pryds av ett kors, ett skepp och en fisk, samt det grekiska ordet för fisk, ІХӨΥΣ, som är begynnelsebokstäverna i de grekiska orden för Jesus Kristus, Guds son, Frälsaren. Den pulpetformade predikstolen är av grålaserad furu. Altarkrucifixet av silver med en blå Kristusbild av emalj har formgivits av silversmeden Birger Haglund. Han har också gjort duvan, Andens symbol, ovanför predikstolen, liksom nattvardssilvret, dopskålen, vaserna och ljusstakarna. De tre fönstren närmast koret har försetts med glasmålningar med motiv ur Emmausvandringen av konstnärinnan Ebba Vadsten. I bottenvåningen finns samlingsrum och kök. Tacksägelsekyrkan Invigd 1957 Postadress: Trångsunds församling Box 33, Skogås Besöksadress: Dalarövägen 8 Telefon: Sevärdheter: Altarkrucifix och glasmålningar Orgel: Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad 1961, 15 stämmor Arkitekt: Sture Fröhlén Handikappanpassning: Rullstolsramp, hörselslinga, psalmböcker med stor stil, rullstol, handikapptoalett, bil till entrén Övrigt: Samlingsrum och kök i bottenplanet 6

7 Kyrkorummets ena långsida består av stora fönster som vetter ut mot en skogsbacke. Till vänster: Glasmålningar av Ebba Vadsten med motiv från Emmausvandringen. Till vänster nedtill: Altarkrucifix av silver med blå Kristusbild av emalj formgivet av Birger Haglund. 7

8 Vårby Gårds kyrka Spännande arkitektur i kyrka med mångkulturell profil I en sluttning ner mot Mälaren och intill ett gravfält från vikingatiden ligger Vårby Gårds kyrka. Den är ritad av arkitekt Harald Thafvelin som här åstadkommit en kyrkobyggnad som blivit vida känd för sin arkitektur och färgsättning. Kyrkan invigdes Anläggningen består av två delar. Längst inne på tomten ligger kyrkan i ett våningsplan och närmast vägen mot Vårby Gårds centrum finns församlingshuset i sex plan. I vinkeln mellan husen står en klockstapel av trä. Kyrkan känns igen på sin mönstermurade fasad av vitt tegel med sockel av betongblock. Församlingshuset har rött fasadtegel. Harald Thafvelin var inspirerad av den antika kulturen i Grekland när han ritade kyrkan. De grova pelarna i kyrkorummet knyter an till antikens tempelpelare. Mellan pelare och tak finns målade cirklar. Innertaket är av trä och indelat i pyramidformade avdelningar. Altarbordet står mitt i rummet vilket påminner om den första nattvarden. Tanken är att man vid nattvard ska samlas runt altaret som vid ett måltidsbord. För grekerna var naturen besjälad och man såg symboler för den överallt. I Vårby Gårds kyrka har därför parken utanför fått komma in i kyrkorummet. Kalkstenen i väggar och golv symboliserar berget 8 och de stora pelarna är skogens träd. Över träden svävar ett lövverk, det spetsigt vågformade taket. Årstidernas växlingar upplevs genom fönstren. I kyrkorummet finns textilier av konstnären Christina Westman, ett krucifix på en vackert röd träbåge av silversmeden Birger Haglund samt kyrksilver och dopskål av silversmeden Martin Öhman. Ett konstverk i Mälarsalen i det angränsande församlingshuset förtjänar att nämnas. Det är en tredelad bildkavalkad Mälarsvit som skildrar olika tidsskeden i Vårbys historia målad av konstnären Harald Lindberg. Kyrkan i Vårby Gård är en modern kyrkoanläggning med oväntad färgsättning. I kyrkan firas gudstjänst på flera språk. Allt detta mångkulturella och färgsprakande skapar atmosfär och ger värme och liv åt församlingens verksamhet och visar på mångfalden i Guds skapelse. Vårby Gårds kyrka Invigd 1975, skyddad (sedan 1990) enligt Kulturminneslagen. Postadress: Sankt Mikaels församling Vårby allé 5, Vårby Besöksadress: Vårby allé 5 Telefon: Sevärdheter: Hela kyrkobyggnaden och församlingshemmet Orgel: Walther Thür orgelbyggen, Torshälla 1978, 13 stämmor Arkitekt: Harald Thafvelin Handikappanpassning: Högtalare, hiss, hörselslinga, psalmböcker med stor stil, rullstol, telefon, bil till entrén, handikapptoaletter Övrigt: Församlingslokaler i anslutning till kyrkan

9 Närmast Vårby Allé ligger församlingshuset i rött fasadtegel. Kyrkobyggnaden är i vitt tegel. Altarbordet är placerat mitt i kyrkorummet. Övre delen av pelarna knyter an till antikens tempelpelare. 9

10 Flemingsbergs kyrka Ett diagonalt kyrkorum i ett färgstarkt område Mitt i Flemingsbergs centrum ligger Flemingsbergs kyrka. Det är en byggnad i brunt tegel som förutom kyrkorummet också innehåller barn- och ungdomslokaler, kontor och församlingssalar. Kyrkan som är ritad av Gunnar Cederwalls arkitektkontor AB invigdes den 26 augusti Ett stort kors på ena gaveln och en fristående klockstapel ger byggnaden dess kyrkokaraktär. Gudstjänsten och kyrkorummet finns för att vi ska känna igen Guds närvaro i världen. Inne i kyrkorummet hänger en altartavla i skulpterad furu. Konstnären Per Nilsson-Öst har hämtat motivet från en berättelse ur Johannesevangeliets 21 kapitel: Lärjungarna har fiskat hela natten på Tiberias sjö utan att få något. Då uppenbarar sig Jesus och säger att de ska kasta sina nät på andra sidan båten för att få bättre fiskelycka. När näten fylls med mycket fisk känner de igen mannen på stranden. Det är Herren. Altaret är placerat i ett hörn och huvudingången finns diagonalt över kyrkorummet. Ljusstakarna och krucifixet på altaret är skapat av konstnären Rolf Karlsson. På väggen bakom predikstolen hänger Kerstin Ekengrens fem meter höga bildväv Ej att dela glädjen bara. Den föreställer människor från olika länder och kulturer som samlas kring ett trädformat kors. Ljusbäraren i Flemingsbergs kyrka används flitigt alla dagar året om. På den tänds ljus i samband med förbön eller till minne av någon. Sedan i början av nittiotalet målar församlingens konfirmander varje år ett kors på temat: Tro, Hopp och Kärlek. Varje påskdag sätts ett nytt färgsprakande kors upp i kyrkorummet. Dopfunten och det lilla altaret är tillverkade och färgsatta av designern och snickaren David Sandström. Dopfunten och det lilla altaret kan användas var för sig eller kopplas samman likt ett pussel. Lilla altaret används framför allt av enskilda, eller mindre grupper, för andakter. Mariaskulpturen ovanför det lilla altaret är en gåva från Vanda församling i Finland, Huddinge kommuns vänort. Skulpturen är en kopia i miniatyr av deras egen Mariaskulptur. Flemingsbergs kyrka Invigd 1976 Postadress: Flemingsbergs församling Box Huddinge Besöksadress: Diagnosvägen Telefon: Sevärdheter: Trärelief och bildväv Orgel: Walter Thür orgelbyggen, Torshälla 1979, 13 stämmor, två manualer och pedal Arkitekt: Gunnar Cederwalls arkitektkontor AB Handikappanpassning: Högtalare, hörselslinga, handikapptoaletter, rullstol, psalmböcker med stor stil, bil till entrén Övrigt: Församlingslokaler i anslutning till kyrkan 10

11 Kyrkan ligger mitt i Flemingsbergs centrum. Till höger: Ej att dela glädjen bara, bildväv av Kerstin Ekengren. Till vänster: Över altaret hänger en trärelief av Per Nilsson-Öst. Motivet är hämtat ur bibeln: lärjungarna fiskar i Tiberias sjö. 11

12 Mariakyrkan En öppen kyrka, byggd för gemenskap Mariakyrkan i Skogås är en kraftfull skapelse med svängda former och assymetrisk planlösning. De högt sittande fönstren har formen av kluvna spetsbågar och det sluttande taket är belagt med kopparplåt. En klockstapel krönt av ett gyllene kors visar vägen till entrén, som leder från Skogås torg, in mot en annan typ av torg i kyrkans inre, en modern variant av den gamla kyrkbacken. Till höger om kyrktorget ligger kyrkorummet, spännande i sina svängda former. Det är ett stort, ljust och luftigt rum, inrett i medveten enkelhet. Taket är gjort av träpanel i rödbok, ett material som återkommer i inredningen. Väggarna är vitputsade. Golv, altare, dopfunt och predikstol är tillverkade av ljus ekebergsmarmor. Taket på predikstolen har formen av en duva, en symbol för Guds Ande. En mångfärgad mosaik har fått en central placering i absiden bakom altaret. Ljuset faller vackert över konstverket från ett insläpp i taket. Formgivare är Fritz Voigt, kyrkans arkitekt. Mosaiken beskriver den kristna tanken om Guds nåd och korsets triumf. Samma tema inspirerade Johannes Schreiter när han komponerade glasmålningarna i de tre höga fönstren i kyrkans norra gavelvägg. Under fönstren finns det lilla Mariakapellet med en Mariaikon av Bengt Olof Kälde. Längs den östra väggen finns ett miniatyrlandskap, som illustrerar berättelser ur Bibeln, och Pilgrimsaltaret där man kan hämta inspiration och kraft under pilgrimsfärden. Orgeln är placerad till höger om koret. Till vänster om koret finns en ljuskrans ritad för Mariakyrkan av Fritz Voigt och utförd i konstsmide vid smedjan i Järna. Kransen är unik, men har en yngre kusin i Vadstena klosterkyrka. Kyrkan invigdes den 15 november Mycket tack vare sitt läge mitt i centrum har kyrkan smält in i Skogås liv på ett naturligt sätt. Varje dag kommer människor av olika nationaliteter och religioner till kyrkan för enskild andakt eller för att tända ett ljus. I den ljusa och öppna byggnaden finns även café och andra församlingslokaler. Mariakyrkan Invigd 1987, skyddad (sedan 2001) enligt Kulturminneslagen Postadress: Trångsunds församling, Box 33, Skogås Besöksadress: Skogåstorget 10. Telefon: Sevärdheter: Absidmosaiken, glasmålningarna, ljuskransen och Mariaikonen Orgel: Mårtenssons orgelfabrik, Lund 1989, 30 stämmor Arkitekt: Fritz Voigt. Handikappanpassning: Högtalare, hörselslinga, handikapptoaletter, rullstol, psalmböcker med stor stil, bil till entrén. Övrigt: Församlingslokaler, med bokcafé, i anslutning till kyrkan 12

13 Mariakyrkan vid Skogås yttre torg har ljus och luftig interiör. Här syns absidmosaiken, orgeln och de stora glasmålningarna. Den unika ljuskransen i konstsmide är ritad av kyrkans arkitekt Fritz Voigt. 13

14 Segeltorps kyrka På platsen för Sankt Mikaels kapell Sitt nuvarande utseende har Segeltorps kyrka haft sedan Kyrkan i milt rosa ligger mitt bland villakvarteren. Atmosfären är familjär och ger lätt känslan av att Gud finns med oss både vardag och helg. Kyrkans historia går tillbaka till början av 30-talet då en kyrklig arbetskrets bildades i Segeltorp. Målet var att stödja och främja arbetet bland barn och unga i söndagsskola och ungdomsverksamhet, men också att skapa intresse för och samla in pengar till ett kapell. Med ekonomiskt bidrag från Sällskapet för främjande av kyrklig själavård, sedermera Kyrkfrämjandet, kunde planerna förverkligas och S:t Mikaels kapell invigdes Tio år senare övertog Huddinge församling verksamheten och köpte kapellet för symboliska tio tusen kronor. Denna första kyrka i Segeltorp var ett träkapell. Efter det kapellet fick sedan församlingen sitt namn när den bildades byggdes kapellet till i två plan. Anläggningen fick ett nytt kyrkorum och det gamla kapellet fick i stället fungera som församlingslokaler. 14 Kapellet förstördes genom en brand i februari Lyckligtvis undgick kyrkorummet att skadas och det utgör nu en central del i den anläggning som byggdes upp efter branden. Kyrkorummet, en så kallad Törebodakyrka med milt pastellfärgad interiör, har plats för omkring 150 personer. Vid större högtider kan vikväggar öppnas till en samlingssal intill, vilket gör det möjligt för upp till 220 personer att delta i gudstjänsten. Ovanför altaret hänger en vävnad i olika blå nyanser av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. Predikstolsklädet är utfört av Annelie Maschefes. Dopfunten i snidad ek med fat av hamrad mässsing är utförd av bildhuggare Mats Eriksson. Segeltorps kyrka Invigd 1970, 1989 Postadress: Sankt Mikaels församling Vårby Allé 5, Vårby Besöksadress: Kapellvägen 9, Segeltorp Telefon: Sevärdheter: Altartavla av Anna-Lisa Odelqvist Kruse Arkitekt: Kyrkorummet, en så kallad Törebodakyrka, är konstruerat och ritat av Rolf Berg. Församlingslokalerna är ritade av Sam Granströms Arkitektbyrå. Orgel: Mårtenssons orgelfabrik AB 1992, 13 stämmor Handikappanpassning: Högtalare, hiss, hörselslinga, psalmböcker med stor stil, bil till entrén, rullstol, handikapptoalett Övrigt: Församlingslokaler i anslutning till kyrkan

15 Segeltorps kyrkoanläggning sedd från Skördevägen. Till höger ovan: Över altaret hänger en vävnad i olika blå nyanser utförd av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. Till höger nedan: Väggtextil och predikstolskläde av Annelie Maschefes samt dopfunt i snidad ek och hamrad mässing av Mats Eriksson. 15

16 Begravningsplatser Gröna oaser; minnes- och viloplatser Huddinges äldsta kyrkogård är den som finns runt Huddinge kyrka med anor från 1100-talet. Fram till 1700-talet begravdes de döda i bykvarter på kyrkogården, sedan övergick man till att begrava kronologiskt i varv för att spara plats. På 1700-talet var kyrkogården i bedrövligt skick trång, grund och sumpig. Trots att man fyllde på med mer jord, var det knappt att de döda fick plats. Muren runt kyrkogården var ibland så trasig att svin och andra kreatur tog sig in på kyrkogården för att beta och böka bland gravarna. I mitten av 1800-talet sålde församlingen mark till järnvägsbygget och fick därigenom bättre ekonomi. Kyrkogården utvidgades både åt söder och nordost. Den sista utvidgningen gjordes 1963 då minneslunden och urngravsområdet mot Rådsparken anlades. I minneslunden står bronsskulpturen Koral av Bertil Berggren-Askenström. Intill minneslunden anlades en ny smyckningsplats När Huddinges folkmängd ökade i början av talet behövdes en ny kyrkogård. Då anlades Tomtberga kyrkogård på mark som församlingen ägde. Denna kyrkogård invigdes Beslutsfattarna trodde att dessa 16 gravkvarter som kyrkogården omfattar, skulle räcka lång tid framöver. 16 Men 1900-talet var en mycket expansiv tid för Huddinge kommun. Redan efter 25 år stod det klart att Tomtberga kyrkogård inte skulle räcka till för den växande befolkningen. Nu vände man sina blickar längre bort från centralorten och S:t Botvids begravningsplats anlades naturskönt i skogen ovanför Albysjön. S:t Botvids begravningsplats invigdes 1957 och kapellbyggnaden Begravningsplatsen är Huddinges största med cirka gravar. Begravningsplatsen blev nästan dubbelt så stor 2002, då utvidgningen söder och väster om Häggstavägen stod färdig. Här finns en ny minneslund med flera meditationsplatser och en icke-kristen del med framför allt muslimska gravkvarter. Sedan sommaren 2003 finns här också ett bahá í-kvarter. På den nya delen av begravningsplatsen, alldeles vid Häggstavägen, står Olof Brundins verk De tre enheterna. Huddinges östra del var utan egen begravningsplats ända fram till 1996, då Trångsunds begravningsplats invigdes i skogspartiet bakom Tacksägelsekyrkan. Här är förberett för tio urngravkvarter, varav några har tagits i bruk. Här finns också en minneslund. Besöksadresser: Huddinge kyrkogård Kommunalvägen 21, Huddinge Tomtberga kyrkogård Kyrkogårdsvägen 3 5, Huddinge Trångsunds begravningsplats Dalarövägen 8, Trångsund S:t Botvids begravningsplats: Häggstavägen 6, Huddinge

17 Tomtberga kapell Kapell, med spåntäckt sadeltak, på kyrkogården Som nämndes i texten om begravningsplatser på sidan 16, kom Tomtberga kyrkogård och kapell till när Huddinge samhälle växte och det blev ont om utrymme på den gamla kyrkogården vid sockenkyrkan godkände kyrkostämman ett förslag till ny kyrkogård, nämligen Tomtberga kyrkogård. Samtidigt som kyrkogården färdigställdes uppfördes också ett kapell. Tomtberga kapell och kyrkogård invigdes Kapellet är ritat av arkitekt Hj Hammarling och tillbyggdes 1951 efter förslag av Bengt Romare. Byggnaden har ytterväggar i gråbrun puts under spåntäckt sadeltak. En stentrappa leder upp till ingången. Rummets inredning är mycket enkel. Kapellet har cirka 40 sittplatser och används främst till begravningar och dopgudstjänster. Tomtberga kyrkogård är fullbelagd. Gravsättning sker idag endast i gamla familjegravar och i återupplåtna gravar. Kapellet Invigd 1923 Postadress: Kyrkogårdsförvaltningen Box Huddinge Besöksadress: Kyrkogårdsvägen 3 5, Huddinge Telefon: Kyrkogårdsförvaltningen

18 S:t Botvids kapell Naturskön plats i rofylld avskildhet S:t Botvids kapell ligger på S:t Botvids begravningsplats, ett stycke in från Glömstavägen i rofylld avskildhet. Det natursköna området vid Albysjön är väl valt för sitt ändamål som Huddinges skogskyrkogård. Gravar och byggnader har anpassats till naturen som bevarats i största möjliga utsträckning. Huvudbyggnaden inrymmer ett större och ett mindre kapell, entréhall och kontor. I källarplanet finns bisättningsrum och krematorium. Anläggningen är ritad av arkitekt Sture Fröhlén. På avstånd syns kapellet som en låg vit byggnad bakom tre höga klocktorn av vit ekebergsmarmor. Tornen och himlen ovanför speglar sig vackert i en intilliggande större damm. Entréhallen är öppen och ljus. Hela ena långsidan är glasad vilket gör att en vidsträckt utsikt över skog och vatten öppnar sig för besökaren. På båda sidor om hallen ligger kapellsalarna. Den större rymmer 150 sittplatser och kan användas både för begravningar och för andra gudstjänster. Väggarna är av slammat tegel, tak och inredning av furu. En fem meter hög gobeläng hänger över altaret. Ovan jordens flod och dal är komponerad av konstnären Harald Lindberg och vävd av konstnärinnan Katarina Röjgård. Altarbordet har en skiva av grå kalksten som vilar på ett järnstativ. Det mindre kapellet har 50 platser och används endast för begravningar. På altaret står ett krucifix i silver och glaserat lergods samt ljusstakar komponerade av silversmeden Bengt Lindblad. I S:t Botvids kapell är alla kristna symboler flyttbara. Detta för att kapellet även ska kunna användas för borgerlig begravning eller enligt andra religioners ritual. Kapellet uppfördes 1961, några år efter att begravningsplatsen tagits i bruk tillkom en minneslund samt entrébyggnaden med lokal för begravningskaffe. Lär mer om begravningsplatserna på sidan 16. Sankt Botvids kapell Invigt 1961 Postadress: Kyrkogårdsförvaltningen Box Huddinge Besöksadress: Häggstavägen 6, Huddinge Telefon: Kyrkogårdsförvaltningen Sevärdheter: Altargobeläng i stora kapellsalen Orgel: Både stora och lilla kapellsalen: Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. 11 stämmor Arkitekt: Sture Fröhlén Handikappanpassning: Bil till entrén, rullstol, hörselslinga, högtalare, handikapptoalett, psalmböcker med stor stil Övrigt: Närbelägen serveringsbyggnad 18

19 Kapellet och de tre klocktornen speglar sig i en damm. Nedtill ser vi först interiör från det Stora kapellet, därefter interiör från Lilla kapellet och slutligen den fem meter höga gobelängen Ovan jordens flod och dal som hänger över altaret i det större kapellet. 19

20 Meditationsrummet på sjukhuset Rum för stillhet som i FN-byggnaden Meditationsrummet på Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge (Huddinge sjukhus i Flemingsberg) är beläget på entréplanet. Den som går rakt fram från huvudentrén befinner sig snart där. Enkelheten hos det kvadratiska rummet är det första man slås av. Stillheten som plötslig möter i den ständigt brusande miljön gör ett starkt intryck. Det är ett rum för människor av alla religioner och bekännelser, liksom för den som inte har någon religion. Därför finns i rummet inga traditionella religiösa symboler. När rummet används för kristen gudstjänst bärs ett kors och ljus in. Rummet har utformats på samma sätt som det meditationsrum Dag Hammarskjöld skapade i FN-huset i New York. Vi bär alla inom oss en kärna av stillhet omgiven av tystnad skrev Hammarskjöld och meditationsrummet med sin omslutande gång gestaltar detta. Den delvis transparenta väven som är placerad rakt fram från ingången släpper igenom utifrån kommande ljus och ger vila genom sin lugna färgsättning. Textilvävnaden är gjord av Merike Kaugesaar. I rummets mitt finns en skulptur, en förstorad svavelkiskristall av koppar och tenn, av konstnären Sune Rehn. Ibland används skulpturen som dopfunt. Varje vecka finns här möjlighet att fira mässa och att delta i lunchmeditation. Rummet står alltid öppet för den som vill söka stillheten där. Träreliefen i förrummet heter Horisont och är gjord av Börje Lindberg. I anslutning till meditationsrummet finns också konstverket Kosmos av Frida Fjellman. Meditationsrummet Taget i bruk: 1982 Besöksadress: Huddinge sjukhus, plan 5 Från Flemingsbergs station är det 10 minuters promenad till Huddinge sjukhus. Telefon: Sjukhuspräst , -92 Sjukhusdiakon Övrigt: Öppet dygnet runt 20

21 Kapellet på häktet i Flemingsberg Stillhetens oas för oroliga själar På häktet, beläget nära Flemingsbergs pendeltågsstation, finns ett litet vackert kapell, invigt Kapellet har plats för tio besökare. Altaret är tillverkat i trä på Beatebergsanstalten. Ljusbäraren är tillverkad på smidesverkstaden vid Norrtäljeanstalten. Ljusstakarna, vasen och nattvardskärlen (ej på bild) kommer från ett krukmakeri i Gamla stan. Mattan och draperiet kommer från Kasthalls väveri i trakten av Kinna. Alla dessa inventarier är specialbeställda och således unika i sitt slag. Det gäller även tavlan av Barbro Björnberg som hänger över altaret. Varje vecka firas en enkel gudstjänst i kapeller, där intagna som inte har restriktioner erbjuds att delta. Den som har restriktioner kan få komma till kapellet för enskild andakt och bön tillsammans med prästen. Några gånger varje år används kapellet för vigsel. Kapellet utgör en stillhetens oas för oroliga själar. Oavsett om besökaren är troende eller ej, upplevs stunderna här som mycket välgörande. En spontan kommentar är ofta Vad skönt det var att komma in här. Kapellet Invigt 1997 Adress: Häktet Flemingsberg Telefon: Fängelseprästen Övrigt: Ej tillgängligt för allmänhetens besök 21

22 Samfällighet för samordning och samarbete Organisation och demokrati I Huddinge kommun har Svenska kyrkan fyra församlingar. Det är Flemingsbergs, Huddinge, Sankt Mikaels (Vårby Gård och Segeltorp) och Trångsunds (med Skogås) församlingar. Dessa fyra församlingar bildar tillsammans Huddinge kyrkliga samfällighet, eller som vi allt oftare säger: Svenska kyrkan i Huddinge. Samfällighet betyder att vissa administrativa och praktiska funktioner sköts av en gemensam förvaltning. Det gäller till exempel fastighetsskötsel, ekonomi, växel och dataservice, liksom förvaltningen av kyrkogårdarna. Församlingar och samfällighet är demokratiskt styrda. Vart fjärde år är det dags för dem som tillhör Svenska kyrkan att gå till valurnorna. Det kan vara något politiskt parti som står bakom en nomineringsgrupp, eller det kan vara någon annan intressegemenskap. I kyrkovalet väljer vi representanter till kyrkofullmäktige i respektive församling och i samfälligheten. Samtidigt väljer vi också representanter till de styrande organen i stift och på riksnivå. Fullmäktige i respektive församling tar beslut om verksamhetens mål och utser kyrkoråd som under året sköter det löpande styrelsearbetet. Det är kyrkorådet som beslutar om verksamhet och personal. I samfälligheten kallas det styrande organet för kyrkonämnd. Kyrkonämnden tar de övergripande ekonomiska besluten för samfälligheten. Titta in i kyrkan med hjälp av internet De sex kyrkorna och tre kapellen finns fotograferade så att de går att beskåda på internet i 360 grader ( Där kan man med musens hjälp snurra runt i kyrkan och titta rakt ned i dopfunten eller upp i taket om man vill. Att titta på webben kan vara nästa steg för dig som just läst om kyrkor och kapell i det här häftet. Bäst är förstås att besöka kyrkan/kapellet. På webbplatsen finns länkar till en digital karta, för att besökaren lätt ska hitta till önskad kyrka (se även baksidan på detta häfte). Informationskanaler: Det finns många sätt att ta reda på vad som händer i våra kyrkor och församlingar. I lokaltidningen annonseras gudstjänsterna varje vecka under rubriken Våra kyrkor. Här hittar du också annonser om konserter och andra arrangemang. På anslagstavlor runt om i Huddinge sitter affischer som berättar om aktuella aktiviteter. Varje församlinga har en automatisk informationstelefon dit man kan ringa dygnet runt och få veta vad som är på gång (se sid. 23). Varje församling har också någon typ av programblad för den närmaste tiden som man kan hämta i kyrkan, eller i vissa församlingar få hemskickat. Vill du tala med en församlingsmedarbetare med ansvar för en viss grupp eller verksamhet ringer du vår gemensamma växel, inuti heter den tidning som sex gånger per år återfinns inuti lokaltidningen. Om du vill möta oss på internet är adressen Här finns även en länk till en databas där de flesta av stiftets församlingar annonserar sina gudstjänster, konserter och andra arrangemang.

23 Flemingsberg, Huddinge, Sankt Mikael, Trångsund församlingar i samverkan Kyrko- och Kyrkogårdsförvaltning växel Besöksadress: Klockargården, Kommunalvägen 21 Postadress: Box 1109, Huddinge Kyrkoförvaltningen. Fax hks@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsförvaltningen. Fax hkgf@svenskakyrkan.se S:t Botvids begravningsplats Häggstavägen 6 Krematoriet Entré- och serveringsbyggnaden Huddinge kyrkogård, intill Huddinge kyrka Tomtberga kyrkogård Kyrkogårdsvägen 3 5 Trångsunds begravningsplats Dalarövägen 8 Flemingsbergs församling, vx Info dygnet runt Box 4053, Huddinge. Fax Diagnosvägen 14 16, vaktmästare flemingsbergs.forsamling@svenskakyrkan.se Huddinge församling, vx Info dygnet runt Box 1109, Huddinge. Fax Klockargården Kommunalv. 21, vaktmästare huddinge.forsamling@svenskakyrkan.se Sankt Mikaels församling, vx Info dygnet runt Vårby Allé 5, Vårby. Fax Vårby Gårds kyrka, vaktmästare Vårby Allé 5, Vårby Gård Segeltorps kyrka, vaktmästare Kapellvägen 9, Segeltorp. Fax sanktmikael.forsamling@svenskakyrkan.se Trångsunds församling, vx Info dygnet runt Box 33, Skogås. Fax Mariakyrkan, Skogåstorget 10, vaktmästare Tacksägelsekyrkan, Dalarövägen 8 trangsund.forsamling@svenskakyrkan.se Ruotsinsuomalainen työ/ Sverigefinskt arbete Sjukhuskyrkan Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Fängelsepräst Huddingehäktet och Beateberg Studentpräst Södertörns högskola och Karolinska institutet Jourhavande präst Stockholms stift 112

24 14 Miniguide för Huddingebor och andra lokalt intresserade 8 18 Sankt Mikaels församling Flemingsbergs församling Trångsunds församling 6 12 Kyrkguiden är en gåva från Svenska kyrkan i Huddinge Huddinge församling Svenska kyrkan i Huddinge (Siffrorna=sidnummer) Kyrkor: Huddinge kyrka 4 Tacksägelsekyrkan 6 Vårby Gårds kyrka 8 Flemingsbergs kyrka 10 Mariakyrkan 12 Segeltorps kyrka 14 Kapell: Tomtberga kapell 17 S:t Botvids kapell 18