LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN"

Transkript

1 Fysikum FK Experimentella metoder FK Fysikexperiment FK Experimentell fysik för lärare Laborationsinstruktion (10 augusti 2010) LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN Mål I denna övning skall en och samma storhet, tyngdaccelerationen g, mätas på många olika sätt. Materialet analyseras på flera sätt. Försöken är mycket enkla och avsikten är inte i första hand att bestämma något exakt värde på g. Tyngdpunkten ligger i stället på analys av ingående felkällor och eventuell optimeringavdeolika ingående mätningarna. Det riktiga värdet på g skall emellertid i de flesta fall kunna återfinnas inom det noggrannhetsintervall som du har uppskattat för ditt värde av g idenaktuellamätsituationenoch med hjälp av enklare mätfelsbehandling. Genom att du och alla andra i kursen mäter samma storhet med de olika metoder som står till förfogande kan det statistiska materialet också behandlas med avseende på systematiska instrumenteffekter och jämförelser mellan olika experiment och experimentgrupper. En kort skriftlig rapport, gemensam för lablaget lämnas in. Vidare skall lablaget förbereda en muntlig presentation av metod och resultat.

2 .

3 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 1 Tyngdaccelerationen. Tyngdaccelerationen är den acceleration g med vilken en kropp i vila (normalt vid havsytans nivå) börjar att falla (i vakuum) p.g.a. tyngdkraften. Denna acceleration ger kroppar i vila en tyngd som skrivs enligt Newton som mg, därm ä r k r o p p e n s massa. Imotsatstilldenallmännagravitationskonstanten G (som är en universell konstant med samma värde överallt) är tyngdaccelerationen lokalt betingad och varierar med latituden p.g.a. centrifugalkraftens variation och jordens avvikelse från sfärisk form. Andra avvikelser kan förekomma beroende på inhomogeniteter i jordens massfördelning och med avståndet till jordytan. Ett internationellt normalvärde för tyngdaccelerationen g n ä r 9, m / 2 s,dvs tyngden av 1 kg är 9, N. En internationellt antagen formel för tyngdaccelerationen vid havsytans nivå är 1 g =9, K där korrektionsfaktorn K ges av (ϕ ä r o r t e n s l a t i t u d ( = istockholm)): K = 1+0, sin2 ϕ 1 0, sin 2 ϕ Redovisning. För denna laboration har vi ställt upp två grupper med experimentstationer. Den första gruppen (A) består av 12 mycket enkla små försök som tar kort tid att utföra. Den andra gruppen (B) består av 4 enkla försök som tarlitelängretidatt utföra (inklusive analysen). Varje grupp om två personer väljer en metod för bestämning av g ur var och en av de två experimentgrupperna A och B. Inom en och samma L-grupp skall olika försök göras. För att minska väntetiderna har B-försöken dubblerats (du som väljer att göra experiment A5 bör undvika B1 då dessa är väldigt lika varandra). Laborationen redovisas med en gemensam skriftlig rapport omfattande cirka två sidor per försök (exklusive tabeller och figurer) samt en muntlig presentation om max 30 minuter per grupp. Rapporten bör innehålla en beskrivning av experimentet, gärna med en figur, en härledning av de givna ekvationerna och ett slututtryck för g där endast kända konstanter och i laborationen mätta storheter ingår. Mätdata bör presenteras i tabellform. 1 The International Gravity Formula ( dict.html).

4 2 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen För varje experiment skall du redovisa ett värde som är din bestämning av g. I dessa experiment gör du en, två eller flera mätserier under lite olika förhållanden. Om en av dessa mätserier kan anses vara bättre, redovisar du denna som utgångspunkt för ditt värde på g, ochmotiverarvarfördu valt detta värde. Om flera mätningar kan anses vara av samma kvalitet kombinerar du dessa till ett gemensamt värde på lämpligt sätt. Redovisa noga hur feluppskattningen har gjorts, t.ex. med hjälp av felfortplantningsformeln eller med andra metoder. Tänk på att planera den muntliga presentationen. Välj vad som är intressant att visa och bestäm i förväg vem somskallsägaochgöra vad. Använd med fördel OH-bilder t.ex. för att visa figurer och tabeller. Repetera och kontrollera att tiden räcker. För varje försök som beskrivs här anges också några lämpliga uppgifter som bör vara med i loggboken. Bestämning av g. Idén är att låta en kropp falla i gravitationsfältet på olika sätt. Vi kan även låta en kropp utföra svängningsrörelser eller rotationsrörelser. I de flesta fall skall du mäta en falltid, en svängningstid eller en rotationstid samt olika förflyttningssträckor hos kroppen. De små försök som beskrivs här är mycket enkla och utförs med enkla hjälpmedel. Betrakta det som en utmaning att göra det allra bästa utifrån de givna experimentella villkoren 2.Endelavförsökenkange dåliga resultatidenbemärkelsen att värdet på g inte överensstämmer med det förväntade. Det behöver dock inte innebära att det är fel på data som sådana, det är mer troligt att metoden som använts är dålig, dvs att experimentet är behäftat med systematiska felkällor som du inte rår över (men som du bör försöka identifiera). Det skall bli mycket intressant att se om vi efter denna laboration kan rangordna försöken med avseende på minsta systematiska och minsta statistiska fel. 2 Neville Maskelyne lyckades redan uppskatta jordens massamedhjälpavettenkelt lod i närheten av berget Schiehallion i Skottland.

5 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 3 A. Korta försök. A1: Fritt fall I (kort fallsträcka) Accelerationen a hos en fallande kropp bestäms genom att mäta falltiden T över en viss vertikal sträcka L. Härled accelerationen för fritt fall och visa sambandet Idettafallkanvisedansättag = a. a = 2L T 2 Falltiden för en liten stålkula skall bestämmas i detta försök. Använd härvid en uppställning med ett stativ uppställt på ett bord så att fallhöjden kan varieras mellan 1,2 och 1,5 meter. Med en speciell elektromagnetisk hållare f ör stålkula ges en startsignal till en digital klocka när kulan börjar falla. På golvet placeras en elektromekanisk platta som stoppar klockan när den träffas avkulan. Välj en fallhöjd på ca 1,5 m och mät falltiderna för två stålkulor med olika diametrar. Mät falltiden fem gånger för varje kula så att dufårenuppfattningom spridningen i tiden. Mät fallhöjden noga med stållinjal. Gör sedan ytterligare en mätserie med en något kortare fallhöjd (ca 1,2 m). Beräkna ett värde på g med fel för de olika mätserierna (se även den inramade texten på sidan 2). Analysera försöket med avseende på effektivitet, dvs vilken noggrannhet kan man förvänta sig av försöket. Kan skillnaden i precision mätas för de två fallhöjderna? Hur stor är den relativa inverkan på det totala felet från felen i tidmätningen och längdmätningen? Kan luftmotståndet ha någon betydelse? 1. laborationens namn och kodnummer (A1) 3. stålkulornas diameter D i mm 4. fallhöjderna L i meter 5. osäkerheten i fallhöjden L i meter för varje höjd 6. falltiden T i sekunder för varje försök 7. klockans mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Stativ, digital timer med klämhållare och stötplatta för tidtagningen, stållinjal.

6 4 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen A2: Fritt fall II (lång fallsträcka) Accelerationen a hos en fallande kropp bestäms genom att mäta falltiden T över en viss vertikal sträcka L. Härled accelerationen för fritt fall och visa sambandet Idettafallkanvisedansättag = a. a = 2L T 2 Om vi använder oss av en längre fallsträcka, 5-10 meter, kan vi mäta tiden manuellt med tidtagarur. Den öppna mittsektionen i A-huset gör det möjligt att släppa ett föremål mellan tre våningar. Fallkroppen i detta fall utgörs av en (rund) klump av modellera (för att minska risken för skada). Tidtagningen bör ske på ett speciellt sätt för att minska inverkan av den mänskliga faktorn och för att hålla denna konstant (för varje laborant). Kulan placeras på en speciellt konstruerad utlösningsanordning som monteras på trappräcket på 5:e våningen. Rakt under utskjutningsanordningen läggs en plåt eller skiva som kan fungera som ljudkälla. Bägge laboranterna tar tid på kulans fall. Laboranten som står högst upp startar sin klocka när utskjutningsanordningen tillåter kulan att falla och stoppar klockan när denne hör kulan slå i plåten. Laboranten på golvet startar sin klocka när denne får en ljudsignal från balkongen samtidigt som kulan släpps och stoppar klockan när denne hö r k u l a n s l å i p l å t e n (golvobservatören bör inte heller se på kulan under nedfärden, utan endast lita till hörseln). Mät fallsträckan med ett stålmåttband. Utför försöket 10 gånger (byt plats efter 5 försök). Beräkna ett värde på g med fel. Tänk efter hur falltiderna lämpligen kan kombineras för att minimera inverkan av den mänskliga faktorn (reaktionstiderna)och ljudets ändliga utbredningshastighet. Vilken noggrannhet kan man förvänta sig av försöket? Kommer luftmotståndet att ha någon betydelse i detta fall? 1. laborationens namn och kodnummer (A2) 3. lerkulans diameter i mm 4. fallhöjden L i meter 5. osäkerheten i fallhöjden L i meter 6. falltiderna T i sekunder för varje tidtagare och försök 7. namn på laboranten som står uppe/nere 8. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Utlösningsanordning, modellera, två tidtagarur, stålmåttband, en plåt eller pappskiva för nedslagsplatsen, korg med snöre (för att hissa upp fallkroppen efter varje försök).

7 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 5 A3: Pendelförsök (kort pendel) Idén här är att låta en kropp utföra en pendelrörelse med kort pendellängd. Ett värde på g bestäms genom att uppskatta svängningstiden T utifrån ett visst antal svängningar N som äger rum under den totala tiden T N. En liten tyngd hängs upp i en tunn tråd med längden L (ca 0,7 m, matematisk pendel). Låt tyngden utföra svängningar 3 och registrera svängningstiden fem gånger (för att få en uppfattning om felet i tiden) för treolikautslagsvinklar5, 10 och 20 (det är praktiskt att beräkna motsvarande utslagsamplituder och sedan använda dessa i stället för vinkeln i försöken). Upprepa sedan försöket med den minsta utslagsvinkeln med en dubbelt så tung tyngd. Kontrollmät pendellängden L efter varje fullbordad mätserie. Visa att följande relation gäller för små vinklar g =4π 2 L T 2 Beräkna ett värde på g med fel för vart och ett av de olika försöken (se även den inramade texten på sidan 2). Kan g uppskattas bättre genom att göra en anpassning av data till eninfinitesimal utslagsvinkel? Är resultatet oberoende av den svängande massan? Hur stor betydelse kan luftmotståndet eller friktionen ha? 1. laborationens namn och kodnummer (A3) 3. pendellängden L i meter 4. osäkerheten i pendellängden L i meter 5. uppmätta tider T i sekunder 6. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder 7. tyngdernas massa i gram 8. utslagsvinklar (amplituder) i grader (meter) Utrustning: Upphängningsanordning, tyngder, upphängningstråd, tidtagarur, stållinjal. 3 Det är inte nödvändigt att starta klockan samtidigt som pendeln startar. Låt systemet stabilisera sig först och starta (stoppa) klockan vid en lämplig fasisvängningsförloppet. Varockså noga med att du räknar ett korrekt antal svängningar inte 19 eller 21 om 20 avses!

8 6 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen A4: Pendelförsök (lång pendel) Idén här är att låta en kropp utföra en pendelrörelse med lång pendellängd. Ett värde på g bestäms genom att uppskatta svängningstiden T utifrån ett visst antal svängningar N som äger rum under den totala tiden T N. En liten tyngd ( 0, 5kg) hängs upp i en stark, 2 3 meter lång tråd. Låt tyngden utföra svängningar (matematisk pendel) och registrera svängningstiden fem gånger (för att få en uppfattning om felet i tiden) för treolikautslagsvinklar 5, 10 och 20 (det är praktiskt att beräkna motsvarande utslagsamplituder och sedan använda dessa i försöken). 4 Kontrollmät pendellängden L efter varje mätserie. Visa att följande relation gäller för små vinklar g =4π 2 L T 2 Beräkna ett värde på g med fel för vart och ett av de olika försöken (se även den inramade texten på sidan 2). Kan g uppskattas bättre genom att göra en anpassning av data till eninfinitesimal utslagsvinkel? Är resultatet oberoende av den svängande massan? Hur stor betydelse kan luftmotståndet eller friktionen ha? 1. laborationens namn och kodnummer (A4) 3. pendellängden L i meter 4. osäkerheten i pendellängden L i meter 5. uppmätta tider T i sekunder 6. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder 7. tyngdernas massa i gram 8. utslagsvinklar (amplituder) i grader (meter) Utrustning: Tyngder, stark tråd, upphängningsanordning, tidtagarur, 5 m måttband. 4 Se även noten till övning A3.

9 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 7 A5: Pendelförsök (superlång pendel) Idén här är att låta en kropp utföra en pendelrörelse med mycket lång pendellängd. Ett värde på g bestäms genom att uppskatta svängningstiden T utifrån ett visst antal svängningar N som äger rum under den totala tiden T N. En tyngd (som bör vara 1kg) hängs upp i en lång vajer med en längd som matchar avståndet mellan de tre våningarna i ljusgången ifysikumshuvudbyggnad (en fästanordning för vajern sätts fast under balkongräcket). Låt tyngden utföra svängningar (matematisk pendel) och registrera svängningstiden tre gånger (för att få en uppfattning om felet i tiden) för tre olika utslagsamplituder 10, 30 och 50 cm. 5 Kontrollmät vajerns längd och upprepa försöket med den minsta utslagsvinkeln. Visa att följande relation gäller för små vinklar g =4π 2 L T 2 Beräkna ett värde på g med fel för vart och ett av de tre svängningsamplituderna (se även den inramade texten på sidan 2). Kan g uppskattas bättre genom att göra en anpassning av data till eninfinitesimal utslagsvinkel? Hur stor betydelse kan luftmotståndet och friktionen ha? 1. laborationens namn och kodnummer (A5) 3. kroppens massa i gram 4. kroppens diameter i mm 5. utslagsvinklar (amplituder) i grader (meter) 6. pendellängden L i meter 7. osäkerheten i pendellängden L i meter 8. uppmätta tider T i sekunder 9. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Stor tyngd med lång wire, upphängningsanordning, tidtagarur, linjal, stålmåttband (25 m). 5 Se även noten till övning A3.

10 8 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen A6: Harmonisk svängning I (kort mjuk fjäder) En tyngd som hängs upp i en spiralfjäder kan sättas i en harmonisk svängning eftersom Hookes lag gäller för fjädern. Observera att de korta mjuka fjädrar som används i detta försök kan vara något förspända, vilket innebär att de måste belastas med en liten tyngd innan de börjar förlängas. Vi kan eliminera den svängande massan samt fjäderkonstanten om vi bestämmer svängningstiderna (T 1 och T 2 )för två olika förlängningar av fjädern. Välj två lämpliga massorochbestämhurmycket fjädern förlängs (förlängningen b bör vara 50 mm) när man går från den lättare till den tyngre massan. Det kan vara lämpligt att tejpa fast en liten flagga på fjädern för att underlätta mätningen av förlängningen. Härled följande uttryck för g g =4π 2 b T2 2 T1 2 Mät svängningstiden för den harmoniska rörelsen genom att ta tiden för svängningar 6. Upprepa tidtagningen fem gånger (för att få en uppfattning om felet i mätningen av tiden) för de två jämviktslägena. Upprepa försöket med en annan, liknande fjäder och upprepa även här tidtagningen fem gånger för varje jämviktsläge. Använd i försöken liten svängningsamplitud. Beräkna ett värde på g med fel för var och en av fjädrarna (se även den inramade texten på sidan 2). Vilken noggrannhet kan du förvänta dig av försöket? 1. laborationens namn och kodnummer (A6) 3. fjädrarnas dimensioner 4. vikternas massa i gram 5. fjäderförlängningen b i meter 6. osäkerheten i förlängningen b i meter 7. svängningsamplitud i mm 8. uppmätta tider T 1,T 2 isekunder 9. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Vikter, spiralfjädrar, tidtagarur, stållinjal. 6 Se noten till övning A3.

11 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 9 A7: Harmonisk svängning II (lång hård fjäder) En tyngd som hängs upp i en spiralfjäder utför en harmonisk svängningeftersom Hookes lag gäller för fjädern. Svängningstiden beror av fjäderkonstanten och den svängande massan, men kan uttryckas som en funktion av fjäderns förlängning, b, och tyngdaccelerationen. Härled följande uttryck för g g =4π 2 b T 2 Välj en lång, hård fjäder (som inte är förspänd) och häng upp den i ett stativ. Mät svängningstiden för den harmoniska rörelsen genom att ta tiden för svängningar 7. Upprepa försöket fem gånger (för att få en uppfattning om felet imätningenavtiden)medtvåolikatyngder. Tagenannan,liknande fjäder och upprepaförsöken påsammasätt meden av detidigaretyngderna. Använd i försöken liten svängningsamplitud. Beräkna ett värde på g med fel för var och en av fjädrarna (se även den inramade texten på sidan 2). Vilken noggrannhet kan du förvänta dig av försöket. 1. laborationens namn och kodnummer (A7) 3. vikternas massa i gram 4. fjädrarnas dimensioner 5. fjäderförlängningen b i meter 6. osäkerheten i förlägningen b i meter 7. svängningsamplitud i mm 8. uppmätta tider T i sekunder 9. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Vikter, spiralfjädrar, tidtagarur, stållinjal. 7 Se noten till övning A3.

12 10 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen A8: Tröghetsmoment I (lutande planet) Låt en cylinder rulla utför ett lutande plan (en bordsskivaidemonstrationssalenkan fungera som ett lutande plan om ena bordsänden höjs en eller ettpardecimeter). Cylinderns acceleration på det lutande planet uppskattas genom att mäta tiden (T ) för en viss förflyttning (i stort hela bordets längd - se till att bordet är rent och slätt -låtintecylindernslåigolvet)längsdetlutandeplanet(l), dvs a = 2L T 2 Om vi låter fallhöjden som svarar mot längden L vara h kan man härleda följande uttryck för tyngdaccelerationen (visa detta): g = 3 a 2 T 2.Efterinsättningava ovan 4 h erhålles en slutformel g = 3L2 ht 2 Markera på bordet cylinderns startposition och tänk ut någon lämplig metod att starta rullningen. Varje laborant upprepar tidtagningen fem gånger för att få en uppfattning om osäkerheten i tidtagningen. Rulltiden tas ända fram tills cylindern når bordskanten. Upprepa även försöket fem gånger med en något högre lutningsvinkel. Gör sedan ytterliggare en mätserie på samma sätt med en annan cylinder (annan diameter eller massa) med samma lutningsvinkel som i det senaste försöket. Beräkna ett värde på g med fel för varje cylinder och höjd (se även den inramade texten på sidan 2). I detta försök ingår flera olika felkällor vilka? Hur mycket inverkar de på feluppskattningen? Vilken betydelse har friktionen i detta försök? 1. laborationens namn och kodnummer (A8) 3. cylinderns massa i kg 4. cylinderns radie R i meter 5. planets höjd h imeter 6. osäkerheten i höjden h i meter 7. rullsträcka L i meter 8. osäkerheten i rullsträcka L i meter 9. rulltiden T i sekunder 10. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Ett par olika cylindrar, ett lutande plan, tidtagarur, stållinjal.

13 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 11 A9: Tröghetsmoment II (Galilei ränna) Utgår tills vidare!

14 12 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen A10: Tröghetsmoment III (fallande cylinder) Utgår tills vidare!

15 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 13 A11: Tempografen (fallande kropp) En s.k. tempograf används i detta försök. Den fungerar på såsättattenpappersremsa tillåts glida genom ett spår på tempografen (remsans rörelse genom spåret styrs i detta fall genom att en tyngd drar remsan nedåt). En vibrator i tempografen påverkar ett stift som tillåts träffa remsan under en mycket kort tid. Ett speciellt karbonpapper mellan remsan och stiftet gör att det avsätts ett märke på remsan med intervall som anges av vibratorns frekvens (i detta fall används frekvensen 40 Hz med osäkerheten 0,05 Hz). För att tillräcklig noggrannhet skall uppnås bör remsan varaca3meterlång. Vid remsan fästs en tyngd (för att eliminera inverkan av friktionskrafter på remsan bör tyngden vara 200g). Tempografen sätts på lämpligt sätt fast på ett räcke på våning 3 i ljushallen. Se till att ta emot tyngden eller låt den falla mot ett mjukt underlag. Utförandet kräver speciell uppmärksamhet på hur remsan matas in i spåret. Planlägg försöket och diskutera med labassistenten. Upprepa försöket så att två remsor med godtagbara data erhålls (använd 200 g och 150 g som vikter för att kunna studera eventuell inverkan av friktionen analysera därefter varsin remsa och jämför era resultat). Välj ut 24 eller fler markeringar på remsan (en jämn multipel av 3). Anta att vi har 3n punkter numrerade från 0 till 3n 1. Första mätningen använder punkterna 0, n, 2n. Andra mätningen använder punkterna 1, n+1, 2n+1 etc till n:te mätningen som använder punkterna n 1, 2n 1, 3n 1. Om vi för en viss mätning använder punkterna x i, x i+n och x i+2n,däri =0tilln 1, kan accelerationen a i erhållas genom att med en stållinjal mäta avstånden x i+2n x i+n och x i+n x i och därefter beräkna a i =[(x i+2n x i+n ) (x i+n x i )]/k, därk ä r e n l ä m p l i g k o n s t a n t ( v i s a detta och ange konstanten). Efter detta har du n värden på accelerationen a i och kan beräkna ett medelvärde med fel på lämpligt sätt. (se även den inramade texten på sidan 2). Diskutera friktionens inverkan i detta försök. 1. laborationens namn och kodnummer (A11) 3. tempografens frekvens f 4. angivet fel i tempografens frekvens f 5. massan på de vikter som används 6. totala antal punkter som används på pappersremsan Utrustning: Tempograf, tyngder, en rulle med pappersremsor, hållare, stållinjal.

16 14 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen A12: Fallförsök med luftkuddespår Vi utför ett fallförsök med hjälp av en glidkropp med massan m 1 på ett lutande luftkuddespår. Glidkroppens tyngd har en komponent utefter luftkuddespåret som vi kan kalla m b g = m 1 g sin θ, därθ ä r l u f t k u d d e s p å r e t s l u t n i n g s v i n k e l. G l i d k r o p p e n drivs av trådspänningen i en tunn tråd som löper över en trissa vid luftkuddespårets ö v r e ä n d a o c h s o m ä r f ö r b u n d e n m e d e n a n n a n m a ms s 2 a som hänger fritt. Härled sambandet g = a m 2 + m 1 m 2 m b Den gemensamma accelerationen a hos massorna bestäms genom att mäta förflyttningen, L, förenderamassanunderenvisstidt,dvsa =2L/T 2 iuttrycketovan. Utnyttja så mycket av luftrännans längd som möjligt. Markera en start och en stoppposition för släden och mät detta avstånd. Låt sedan kvoten L/T 2 vara er statistiska variabel där osäkerheten L kommer att inkluderas i tidmätningarna. Välj en lutningsvinkel på 15 o 20 o och mät falltiderna fem gånger för två olika masskombinationer 8. Läs av kropparnas förflyttning på luftrännan. Bestäm ä v e n noggrant banans lutningsvinkel. Analysera försöket med avseende på effektivitet, dvs vilken noggrannhet kan man förvänta sig av försöket. Hur stor är den relativa inverkan på det totala felet från felen i tidmätningen och längdmätningen? Kan friktion eller luftmotstånd ha någon betydelse? 1. laborationens namn och kodnummer (A12) 3. de olika massorna m 1 och m 2 (använd ca 300 g och ca 150 g respektive) 4. lutningsvinkeln θ 5. förflyttningen L i meter 6. falltiden T i sekunder för varje försök 7. klockans mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Luftkuddebord med trissa, släde och vikter, tunn tråd (fisklina), stållinjal, tidtagarur. 8 En låg pall är lämpligt att använda här.

17 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 15 B. Längre försök. B1: Kastparabel En kropp som kastas ut horisontellt med given utgångshastighet v, harengiven räckvidd L för given fallsträcka H. Härled och bestäm g ur formeln g = 2Hv2 L 2 Idettaförsökanvändstvåolikastålkulormednågotolika radie (massa) som kan skjutas ut med hjälp av en fjäderkanon monterad på en skiva (Model Phywe). Kanonens fjäder kan spännas i tre olika lägen och ger då kulorna olika utgångshastighet. Kulans utgångshastighet uppskattar vi genom att använda två fotoceller som registrerar kulans passage. Fotocellerna kopplas till en elektronisk klocka som ger tiden för passagen. Hastigheten bestäms med hjälp av avståndetd mellan fotocellerna och tiden T för passagen av kulan. Gör tre utskjutningar med kulan i vardera av de tre fixa positionerna hos kanonen. Upprepa sedan försöket med den lättare kulan tre gånger i de två lägre skjutlägena. Den horisontella och vertikala flyglängden uppskattas genom att låta den utskjutna kulan hamna på karbonpapper som i förväg lagts ut på golvet med vita pappersark under sig. Fixera arken med tejp (tejpa ej karbonpapperna). Nedslagsplatsen sträcker sig mellan en knapp meter till drygt 2meterfrånbordskanten. Beräkna ett värde på g med fel för vart och ett försöken (se även den inramade texten på sidan 2). Visa att tiden T är omvänt proportionell mot längden L. Kan detta utnyttjas för att bestämma ett värde på g? 1. laborationens namn och kodnummer (B1) 3. kulans radire R imm 4. fallhöjd H i meter 5. osäkerheten i fallhöjd H i meter 6. horisontell sträcka L i meter 7. osäkerheten i horisontell sträcka L i meter 8. avståndet d i mm mellan fotocellerna 9. osäkerheten d i mm för avståndet d 10. tidtagarmodulens mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Stålkulor (10 mm och 8 mm), karbonpapper, vita pappersark, fotoceller med tidtagning, fjäderkanon monterad på Phywes skiva, stållinjal, stålmåttband.

18 16 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen B2: Oscillator på luftkuddespår Här bygger vi en enkel oscillator av en glidkropp och en spiralfjäder på ett luftkuddespår. Luftkuddespåret skall vara lutande med noggrannt bestämdlutningsvinkel (lämplig höjd H och längd L uppmätes). Om glidkroppens (oscillatorns) svängningar kring jämviktsläget är harmonisk skall svängningstiden T kunna beskrivas med formeln m T =2π k där m är glidkroppens massa koch är fjäderkonstanten. Vi kan eliminera både den svängande massan och fjäderkonstanten om vi bestämmer svängningstiderna (T 1 och T 2 )kringtvåjämviktslägen.läge2erhållesgenom att belasta glidkroppen med extra vikter så att fjädern förlängs en sträcka b. Följande formel beskriver nu tyngdaccelerationen (visa detta) g = 4π 2 bl (T 2 2 T 2 1 )H Mät svängningstiden för den harmoniska rörelsen genom att ta tiden för 20 svängningar 9. Upprepa tidtagningen tre gånger (för att få en uppfattning om felet i mätningen av tiden) för de två jämviktslägena. Använd i försöken liten svängningsamplitud. Upprepa sedan försöksserien med en större lutningsvinkel (observera att den först valda lutningsvinkeln inte bör vara alltför liten så att släden synbart störs av luftströmmarna kring hålen). Beräkna ett värde på g med fel för var och en av de olika delförsöken (se även den inramade texten på sidan 2). 1. laborationens namn och kodnummer (B2) 3. svängande massa i gram 4. lutningsvinkel θ i grader 5. avstånden L och H och motsvarande osäkerhet i dessa i meter 6. förlängning b i meter 7. osäkerheten i förlängning b i meter 8. uppmätta tider T 1 isekunder 9. uppmätta tider T 2 isekunder 10. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Luftkuddespår, spiralfjäder, tidtagarur, stållinjal. 9 Se noten till övning A3.

19 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 17 B3: Roterande vattenyta En låg, cylinderformad, öppen behållare med paraffinolja (olja används för att minska effekterna av vibrationer) placeras koncentriskt över skivtallriken på en skivspelare. När skivtallriken med behållaren roterar bildas en rotationsparaboloid av oljan som kan fungera som en parabolisk spegel. En ljuskälla, som sänder ut ett knippe med parallella ljusstrålar, placeras ca 1 meter över skivspelartallriken med ljusknippet riktat nedåt mot oljeytan. De reflekterade strålarna samlas i en punkt på ett horisontellt plan som ligger på avståndet y = f, där f är fokalavståndet. Denna punkt kan du enkelt finna genom att hissaenplexiglasskiva fram och tillbaka utefter y-axeln och därmed fånga in fokalpunkten. Avståndet f mäts upp med hjälp av en speciell mätsticka på ett stativ som gör att du enkelt kan mäta ovansidan av oljeytan 10 och undersidan av plexiglasskivan. Efter att f har uppmätts på detta sätt erhålles g enligt (visa detta) g =2fω 2 Denna formel kan härledas utifrån mekanikens lagar och sambandet (som kan härledas från parabelns definition) y = 1 4f x2 där (x,y) är en punkt på parabeln (2 dimensioner). Skivtallrikens vinkelhastigheten ω mäts genom att ta tiden för ett visst antal varv som tallriken snurrar. Upprepa försöket några gånger var (för att få en uppfattning om spridningen i era resultat), på så sätt att ni turas om att bestämma inställningen av bilden och att utföra avståndsmätningen. Kontrollera skivtallrikens vinkelhastighet efter varje försök och ta hänsyn till eventuella förändringar. Här kan flera osäkerheter komma in. Uppskatta deras relativa betydelse (notera att en eventuell divergens hos det parallella ljusknippet är försumbart i detta försök). 1. medlaborantens namn 2. laborationens namn och kodnummer (B3) 3. tiden för ett visst antal varv 4. antalet mätta varv 5. vinkelhastigheten ω i rad/s 6. osäkerheten i vinkelhastigheten ω i rad/s 7. de två avståndsmätningarna i meter 8. osäkerheten i avståndsmätningarna i meter 9. mätkroppens längd i meter 10. tidtagarurets mätnoggrannhet i sekunder Utrustning: Cylinderformad skål med paraffinolja, roterande skiva (skivspelare), parallellt ljusknippe (laserbox), tidtagarur, speciell mätkropp, stållinjal eller stålmåttband. 10 Observera att mätstickan inte får vara i kontakt med ytan eftersom kapillärkrafter då gömmer mätkroppens spets. Utnyttja att du kan se skuggbilden av spetsen i ytan och försök komma så nära som möjligt.

20 18 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen B4: Magnetisk induktion Runt ett rör av plexiglas har man lindat sex stycken platta spolar (se figur 1). Plexiglasröret placeras vertikalt och en liten, cylinderformad magnet släpps ner genom röret (ett kopparrör kan med fördel monteras, vertikalt rakt över mynningen på plexiglasröret - magneten faller långsamt genom kopparröret och stabiliseras härigenom i sidled). När magneten passerar spolarna induceras en spänning i dessa som registreras. Spolarnas inbördes avstånd är nominellt 20 cm men skall mätas upp enligt figur 1. Kurvan i figur 2 visar spänningen som funktion av tiden. Vi kan se hur polariteten på spänningen kastas om när magneten har kommit halvvägs genom spolen. För att beräkna g gäller det att registrera skärningspunkten med tidsaxeln där vi har de största positiva derivatorna (om vi vänder på magneten kommer derivatorna att bli negativa). Magnetens läge x vid tiden t ges av formeln x = x 0 + v 0 t gt2 Här ingår tre okända parametrar x 0,v 0 och g. Genom att utnyttja minst tre spolpassager skall ni visa att g kan bestämmas med hjälp av uttrycket g = 2 [ k 2 k ] 1 t 3 t 1 t 3 t 2 t 2 t 1 där k 1 är avståndet mellan spole 1 och 2 och k 2 avståndet mellan spole 2 och 3. Den elektriska signalen från spolarna registreras, samplas, genom att spolarna via en kontakt ansluts till mikrofoningången på en PC (en stationär dator och en lapptop finns tillgänglig). Programmet som används heter Audacity och har ett mycket enkelt användargränssnitt. Kontrollera att samplingsfrekvensen är Hz. Programmet startas och plottar kontinuerligt signalen från mikrofoningången som funktion av tiden. Spara registrerade data (gör flera provtagningar och välj ut en som ni anser förlöpte friktionsfritt) i en wav-fil för senare analys, t.ex. med hjälp av programmet Comsol Script. Data kan också analyseras direkt på dataskärmen. 11 Se till att mäta avståndet mellan alla spolar så att konstanterna k 1 till k 5 kan bestämmas. Alla skärningstider t 1 till t 6 skall vara mätta. Beräkna sedan ett värde på g med fel med hjälp av de tre första tidpunkterna och ett värde på g med fel för de tre sista tidpunkterna. Upprepa mätningen en gång med hälften så hög samplingsfrekvens och jämför dessa resultat med de tidigare (se även den inramade texten på sidan 2). Hur känsligt är g för en ändring i avståndet mellan spolarna? Hur känsligt är g för onoggrannheten i bestämning av tiderna för skärningarna? Hur påverkar luftmotståndet magneten? 1. laborationens namn och kodnummer (B4) 3. spolarnas relativa lägen i mm 4. osäkerheten i spolarnas relativa lägen i mm 5. samplingsfrekvens 6. skärningstiderna t 1,...,t 6 ims 7. osäkerheten i skärningstiderna dt 1,...,dt 6 ims Utrustning: En liten cylinderformad magnet, dator med mikrofoningång och programmet Audacity installerat (notera att du kan även använda din egen laptop om du så önskar - se då bara till att du installerat programmet och testat att det fungerar som det ska), plexiglasrör med induktionsspolar, stållinjal. 11 Mer information om detta ges av labassistenten vid genomgången.

21 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen 19 Figur 1: Exempel på hur spolarnas avstånd kan uppmätas.

22 20 LABORATION 1: Tyngdaccelerationen Figur 2: Kurvan visar spänningen plottad mot tiden. När magnetens hastighet ökar, ökar den inducerade spänningens amplitud serade i den spolen pas samtidigt

LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN

LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN Fysikum FK3001 - Experimentella metoder Laborationsinstruktion (8 januari 2014) LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN Uppgift och förberedelser: I denna övning skall en och samma storhet, tyngdaccelerationeng,

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Laboration 1 Mekanik baskurs

Laboration 1 Mekanik baskurs Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen

Läs mer

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007 I T E T U N I V E R S + T O C K H O L M S S FYSIKUM Stockholms universitet Fysikum 23 april 2007 MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN FY2010 ÅK2 vårterminen 2007 Mål En viktig applikation av en enkel

Läs mer

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Övningsuppgifter till Originintroduktion UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:

Läs mer

Tentamen i Mekanik II

Tentamen i Mekanik II Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd

Läs mer

Handledning laboration 1

Handledning laboration 1 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen

Läs mer

Andra EP-laborationen

Andra EP-laborationen Andra EP-laborationen Christian von Schultz Magnus Goffeng 005 11 0 Sammanfattning I denna rapport undersöker vi perioden för en roterande skiva. Vi kommer fram till, både genom en kraftanalys och med

Läs mer

1. Mekanisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse 1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007

MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007 I T E T U N I V E R S + T O C K H O L M S S FYSIKUM Stockholms universitet Fysikum 3 april 007 MEKANIK LABORATION KOPPLADE SVÄNGNINGAR FY010 ÅK Vårterminen 007 Mål Laborationen avser att ge allmän insikt

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Måndagen den 23 maj 2011 klockan 14.00-18.00 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med

Läs mer

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål. 1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2

Läs mer

Datum: , , , ,

Datum: , , , , RR:1 Instruktion till laborationen ROTERANDE REFERENSSYSTEM Författare: Lennart Selander, Svante Svensson Datum: 2000-02-21, 2004-12-02, 2006-12-01, 2012-02-03, 2013-01-22 Mål Att få erfarenhet av de fenomen

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något. Björne Torstenson KRAFTER sid 1 Centralt innehåll: Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. (9FVL2) Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL02/TEN: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 5 juni 205 8:00 2:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Läs mer

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

Lösningar 15 december 2004

Lösningar 15 december 2004 Lösningar 15 december 004 Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 5p, för Fy1100 Onsdagen den 15 december 004 kl. 9-13(14). B.S. 1. En behållare för förvaring av bensin har formen av en liggande cylinder

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar Chalmers Tekniska Högskola och Mars 003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson Svängningar Introduktion I mekanikkurserna arbetar vi parallellt med flera olika metoder

Läs mer

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse Lösningar Heureka Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 7 7.1 a) Av figuren framgår att amplituden är 0,30 m. b) Skuggan utför en

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL12/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 22 mars 216 8: 12: Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Läs mer

Mekanik Laboration 3 (MB3)

Mekanik Laboration 3 (MB3) Institutionen för fysik Ingvar Albinsson/Carlo Ruberto Naturvetenskapligt basår, NBAF00 Laborationen genomförs i grupper om två-tre personer och består av fem olika försök som genomförs i valfri ordning

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

Att använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar

Att använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar Att använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar Mats Braskén (Åbo Akademi) och Ray Pörn (Yrkeshögskolan Novia) Accelerationssensorn Accelerationssensorn mäter accelerationen

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Mekanik Laboration 2 (MB2)

Mekanik Laboration 2 (MB2) Institutionen för fysik Ingvar Albinsson/Carlo Ruberto Naturvetenskapligt basår, NBAF00 Laborationen genomförs i grupper om två-tre personer och består av fem olika försök som genomförs i valfri ordning

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse Utrustning: Dator med programmet LoggerPro LabQuest eller LabPro Avståndsmätare Kraftgivare Spiralfjäder En vikt Stativmateriel Kraftgivare Koppla mätvärdesinsamlaren

Läs mer

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018 Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål

Läs mer

Introduktion. Torsionspendel

Introduktion. Torsionspendel Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet November 00 Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson och Maj Hanson (Anpassat för I1 av Göran Niklasson) Svängningar Introduktion I mekanikkursen

Läs mer

Laboration: Roterande Referenssystem

Laboration: Roterande Referenssystem INSTITUTIONEN FöR FYSIK OCH ASTRONOMI Laboration: Roterande Referenssystem Laborationsinstruktionen innehåller teori, diskussioner och beskrivningar av de experiment som ska göras. Mål: Att få erfarenhet

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F6T Kursnamn Fysik 3 Datum Material Laborationsrapport svängande skiva Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Labbrapport TCTDA Amanda

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften

Läs mer

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST17h KBASX17h 9 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och

Läs mer

Laboration 1: Gravitation

Laboration 1: Gravitation Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver

Läs mer

AKTIVITETER VID POWERPARK/HÄRMÄ

AKTIVITETER VID POWERPARK/HÄRMÄ AKTIVITETER VID POWERPARK/HÄRMÄ Acceleration Mega Drop Fritt fall Piovra Typhoon Svängningsrörelse Planetrörelse La Paloma Cirkelrörelse FRITT FALL (Mega Drop) Gradskiva och måttband Räknemaskin Tidtagarur

Läs mer

Laboration 1: Gravitation

Laboration 1: Gravitation Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver

Läs mer

Laboration 1: Gravitation

Laboration 1: Gravitation Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver

Läs mer

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Magnus Johansson Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68 Måndag 019-01-14 kl. 14.00-19.00 Tillåtna Hjälpmedel: Physics Handbook

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI Mekanik baskurs, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Friktionskraft och snörkraft Uppsala 2015-09-29 Instruktioner Om laborationen: Innan ni lämnar labbet: Arbeta

Läs mer

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521) Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521) Tid och plats: Fredagen den 1 juni 2018 klockan 08.30-12.30 Johanneberg. Hjälpmedel: Matte Beta och miniräknare. Examinator: Stellan Östlund Jour: Stellan Östlund,

Läs mer

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik Linköpings universitet IFM, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Rev. 2014-08-27 LABKOMPENDIUM TFYA76 Mekanik INNEHÅLL: LAB 1: RÖRELSE. 3 Uppgift 1 3 Uppgift 2 5 LAB 2: STÖT 6 2 LAB 1: RÖRELSE Målsättning

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

exempel på krafter i idealiserade situationer, som till exempel i Slänggungan / Kättingflygaren eller Himmelskibet.

exempel på krafter i idealiserade situationer, som till exempel i Slänggungan / Kättingflygaren eller Himmelskibet. Figur 1: Slänggungan på Liseberg Med Newton bland gungor och karuseller Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se I nöjesparkens åkattraktioner är det din egen kropp som upplever krafterna i Newtons lagar, när den

Läs mer

Ballistisk pendel laboration Mekanik II

Ballistisk pendel laboration Mekanik II Ballistisk pendel laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Philip Sandell 19950512 3456 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning Ett sätt att mäta en gevärkulas hastighet är att låta den

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520) Tid och plats: Tisdagen den 27 augusti 2013 klockan 14.00-18.00. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta samt en egenhändigt handskriven A4 med valfritt innehåll (bägge

Läs mer

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B Inlupp Sommarkurs 20 Mekanik II En trissa (ett svänghjul) har radie R 0.6 m och är upphängd i en horisontell friktionsfri axel genom masscentrum.. Ett snöre lindas på trissans utsida och en konstant kraft

Läs mer

Koppla spänningsproben till spolen.

Koppla spänningsproben till spolen. LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca

Läs mer

Labbrapport svängande skivor

Labbrapport svängande skivor Labbrapport svängande skivor Erik Andersson Johan Schött Olof Berglund 11th October 008 Sammanfattning Grunden för att finna matematiska samband i fysiken kan vara lite svårt att förstå och hur man kan

Läs mer

LABKOMPENDIUM Fysik del B1

LABKOMPENDIUM Fysik del B1 LABKOMPENDIUM Fysik del B1 BFL111: Fysik för bastermin BFL122: Fysik B för tekniskt/naturvetenskapligt basår Innehåll Laboration 1: Kretsar och kondensatorer Förberedelseuppgifter 3 Del 1: Plattkondensator

Läs mer

Experiment 1: Krulligt hår

Experiment 1: Krulligt hår Experiment 1: Krulligt hår Hårstrån som är raka har oftast så gott som cirkulärt tvärsnitt. Däremot har krulliga hårstrån ett mer elliptiskt tvärsnitt. Det blir din uppgift att bestämma ellipticiteten

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Laboration 1 Nedslagskratrar

Laboration 1 Nedslagskratrar Laboration 1 Nedslagskratrar Den här laborationen är uppdelad i två försök, där man i båda försöken ska släppa stålkulor på en sandbädd, vilket kan ses som en mycket enkel simulering av ett meteoritnedslag.

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter , plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av

Läs mer

Svar och anvisningar

Svar och anvisningar 160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Carl Hemmingsson/Magnus Johansson Tentamen i Mekanik för D, TFYY68 Fredag 2018-08-23 kl. 8.00-13.00 Tillåtna Hjälpmedel: Physics

Läs mer

" e n och Newtons 2:a lag

 e n och Newtons 2:a lag KOMIHÅG 4: --------------------------------- 1 Energistorheter: P = F v, U "1 = t 1 # Pdt. Energilagar: Effektlagen, Arbetets lag ---------------------------------- Föreläsning 5: Tillämpning av energilagar

Läs mer

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten. Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på

Läs mer

Mekanik KF, Moment 2. o Ingenting händer: T! = T! o Den blir kortare: T! =!! o Den blir längre: T! = 2T!

Mekanik KF, Moment 2. o Ingenting händer: T! = T! o Den blir kortare: T! =!! o Den blir längre: T! = 2T! Mekanik KF, Moment 2 Datum: 2013-03-18, 8-13 Författare: Jan-Erik Rubensson Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Del 1 (Lämna in denna

Läs mer

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen. UPPSALA UNIVERSITET Inst för fysik och astronomi Allan Hallgren TENTAMEN 08-08 -29 MEKANIK II 1FA102 SKRIVTID: 5 timmar, kl 8.00-13.00 Hjälpmedel: Nordling-Österman: Physics Handbook Råde-Westergren: Mathematics

Läs mer

STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM

STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM Tciita.ncaisskrivnintg i Mckanik för FK2002 /Fk~ zoc~ -j Onsdagen den 5 januari 2011 kl. 9 14 Hjälpmedel: Miniriiknare och formelsamling. Varje problem ger maximall 4 poäng.

Läs mer

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar BASFYSIK BFN 120 Galileo Galilei, italiensk naturforskare (1564 1642) Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration Namn Epost Lärares kommentar Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Svängande stavar och fjädrar höstterminen 2007 Fysiska institutionen kurslaboratoriet LTH Svängande stavar och fjädrar

Läs mer

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste

Läs mer

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb. Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid

Läs mer

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet B e 3 e 2 A e 1 C Figur 3.16 Vi har ritat de riktade sträckor som representerar e 1, e 2, e 3 och v och som har utgångspunkten A. Vidare har vi skuggat planet Π

Läs mer

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen 005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

Rotationsrörelse laboration Mekanik II Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse Rotationsrörelse I denna laboration kommer vi att undersöka dynamik rotationsrörelse för stela kroppar. Experimentellt kommer vi att undersöka bevarandet av kinetisk rotationsenergi och rörelsemängdsmoment

Läs mer

Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet. Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai

Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet. Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai Abstrakt Detta dokument avhandlar vad som händer när ett torn faller. Såväl elastiska som stela kroppar behandlas.

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! 014-08-19 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN m fl. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. En boll med massa m skjuts ut ur ett hål så att den hamnar

Läs mer

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

 e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar KOMIHÅG 2: 1 Cylinderkomponenter: Hastighet v = r e r + r" e " + z e z Acceleration: a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2 r # )e # + z e z Naturliga komponenter: v = ve t a = v e t + v 2 " e n ------------------------------------

Läs mer

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.5 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften kan beräknas med hjälp av jämvikt för armen. 9.6 Frilägg armen, och beräkna normalkraften. a) N µn

Läs mer

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Ú Institutionen för fysik 2014 08 11 Kjell Rönnmark Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Syfte Magnetisk dipol och harmonisk oscillator är två mycket viktiga modeller inom fysiken. Laborationens

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Laboration Svängningar

Laboration Svängningar Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M. Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M. Fredagen den 20 decemer 2013, kl. 14-19 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Skrivningen estår av 5 uppgifter. Kontrollera att alla uppgifterna

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 ! Sida 4/4 Laboration 1: Fallrörelse på portalen ikväll Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: 2014 Fallrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi!

Läs mer

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe Tentamen i SG1102 Mekanik, mindre kurs för Bio, Cmedt, Open Uppgifterna skall lämnas in på separata papper. Problemdelen. För varje uppgift ges högst 6 poäng. För godkänt fordras minst 8 poäng. Teoridelen.

Läs mer