Foto: Susanna Järlund Budget 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Susanna Järlund Budget 2014"

Transkript

1 Foto: Susanna Järlund Budget 2014 Enköpings kommun

2 2 Innehåll En välskött ekonomi ger trygghet... 4 Förutsättningar för budget Budgetprocess... 6 Ekonomiskt läge i Sveriges kommuner... 6 Ekonomiskt läge i Enköpings kommun... 7 God ekonomisk hushållning... 8 Balanskravsutredning... 9 Budgetförutsättningar... 9 Förändring av redovisning av maxtaxa för barnomsorg Förändring av internhyra på grund av sänkt internränta och förändrad redovisning av planerat underhåll Investeringar Låneutrymme och borgensram för bolagen Organisation Resultaträkning Nyckeltal Sammandrag av verksamheternas nettokostnader Investeringar Vision 2030: Hela hållbara Enköping för alla Goda Gröna Enköping Förändrade förutsättningar Planerade satsningar En kreativ tillväxtzon Förändrade förutsättningar Planerade satsningar En attraktiv skolkommun Förändrade förutsättningar Planerade satsningar God livskvalitet Förändrade förutsättningar Planerade satsningar Enköpings kommun har en god kompetensförsörjning Förändrade förutsättningar Planerade satsningar En stark ekonomi och en effektiv förvaltning Förändrade förutsättningar Planerade satsningar Presentation av nämnder och bolag Kommunfullmäktige och kommunrevisionen Kommungemensamt Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Upplevelsenämnden Utbildningsnämnden Valnämnden... 53

3 3 Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo Kommunala bolag AB Enköpings hyresbostäder ENA Energi AB... 57

4 4 En välskött ekonomi ger trygghet År 2030, hur är det att leva och verka här då? Vår stabila ekonomi i kombination med viljan att utvecklas, gör framtidens Enköping till en inspirerande kommun med en livsmiljö där alla kan utveckla sitt allra bästa jag. De närmaste åren ligger fokus på våra strategiska mål. Målen handlar om att vi vill fortsätta vara en miljövänlig och grön kommun goda gröna Enköping. Vi ska dessutom vara en kreativ tillväxtzon och en attraktiv skolkommun. Även god livskvalitet och god ekonomisk hushållning ska känneteckna vår kommun, liksom en stark ekonomi, effektiv förvaltning och god kompetensförsörjning. Vi välkomnar fler till kommunen Det är glädjande att många väljer att flytta hit, och vi vill att ännu fler ska upptäcka fördelarna med att leva och verka här. Vi har ett betydelsefullt läge och ett attraktivt utbud. Enköping ska vara en kommun som har mycket att erbjuda alla åldrar, och vi kommer arbeta för att attrahera fler att flytta hit. Vi vill att det ska vara enkelt att bygga här. Med utgångspunkt i våra strategiska mål kommer vi att ta fram en strategi för att ha en god tillgång till mark. Det gör det möjligt att bygga både bostäder och lokaler för handel och andra företag. Det ska även vara enkelt för unga människor att få en bostad. Vår ambition är att vi ska hitta nya lösningar så att vi kan erbjuda bra och billiga bostäder för unga. Företagsklimatet ska bli ännu bättre Kommunens företagare är betydelsefulla eftersom ett bra företagsklimat skapar fler arbetstillfällen. Det ger oss ett levande centrum samtidigt som andra områden har möjlighet att växa och stärkas. Vårt goda samarbete är viktigt, till exempel det utbyte som finns mellan skolorna och företagarna. Det gynnar både barnen och företagarna, och därmed Enköpings kommun som helhet. Därför satsar vi under 2014 på att kommunens företagsklimat ska bli ännu bättre. Behovet av vård och omsorg har ökat markant En utmaning de närmaste åren är att antalet kommuninvånare som behöver vård och omsorg har ökat. Det gäller framförallt äldre. Vi har aldrig byggt så många omvårdnadsboenden och LSS-boenden som under de senaste fyra åren. Enköpings kommun anpassar verksamheterna för att kunna hjälpa alla som behöver, och vår hjälp håller hög kvalitet. Våra ekonomiska förutsättningar för 2014 Budgeten för 2014 är miljoner kronor. Det är en kraftig uppräkning jämfört med 2013 års budget. Vi baserar budgeten för 2014 på Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteintäkter och generella bidrag. Som en del av Europa och övriga världen påverkas vi förstås också av finanskris och skuldkris. Tack vare vår välskötta ekonomi kan vi ha ett lägre ekonomiskt resultat utan att vi behöver göra större avkall på kvaliteten i den kommunala verksamheten. Det finns också utrymme för flera stora investeringar under 2014 och framöver.

5 5 Bra kan alltid bli bättre Vi kan alltid bli ännu bättre på det vi gör, och därför nöjer vi oss inte med bra nog. Vi fortsätter ständigt att utveckla kommunens verksamheter. Enköping kommer även i framtiden att vara en kommun där allt fler väljer att leva och verka. Anna Wiklund (M) Jenny Gavelin (FP) Kenneth Löthegård (C) Bo Reinholdsson (KD)

6 6 Förutsättningar för budget Budgetprocess En ny budgetprocess har tagits fram inför arbetet med budget Inriktningen med den nya processen är att skapa en tydligare politisk tyngdpunkt redan i inledningen av processen. Den ska också stärka kommunstyrelsen i rollen att leda och samordna budgetarbetet. I budgetprocessen framöver ska politiska prioriteringar kunna göras med hjälp av en resursfördelningsmodell som baseras på nyckeltal och verksamhetsvolymer. I arbetet med budget 2014 har den nya modellen använts framför allt som en jämförelse med de budgetberäkningar som förvaltningarna har tagit fram. Modellen kommer att utvecklas och användas i ett tidigare skede i budgetprocessen för åren I den nya processen ingår också att en tioårsplan ska tas fram för kommunens investeringar. Med tanke på att de stora investeringar som planeras under de kommande åren kommer att innebära att kommunen får ökade driftkostnader och räntekostnader på grund av upplåning finns behov av en planering på längre sikt än tre år. Den februari genomfördes Omvärlds- och resultatanalysdagarna som en start på budgetprocessen. Syftet var att ge politiker och tjänstemän en gemensam bild av utgångsläget och omvärldstrender som påverkar Enköpings kommun. Deltagare var kommunstyrelsens ledamöter och ersättare, nämndsordförande och vice ordförande, bolagens styrelseordförande och vice ordförande samt bolags- och förvaltningsledningar. I enlighet med de instruktioner som kommunstyrelsekontoret skickade ut tillsammans med budgetförutsättningar om bland annat pris- och löneuppräkningar, internränta och internhyresuppräkningar, lämnade nämndernas förvaltningar in budgetberäkningar för åren Ett dokument skickades till kommunstyrelsens ledamöter i början av april - Budgetunderlag för budgetarbetet Dokumentet innehöll presentationer från förvaltningarna och en driftbudgetsammanställning av beräkningar och de senaste prognoserna för skatteintäkter och generella statsbidrag samt pensionskostnader och övriga centrala poster. Allianspartierna har under våren haft möten med representanter för nämnder och förvaltningar där dialog förts om verksamheten och ekonomiska ramar. Flera nämnder visade i sina beräkningar på kostnadsökningar som sammantaget var betydligt större än den intäktsökning som Enköpings kommun kan räkna med för åren Allianspartierna beslutade därför att flytta fram beslutet om budget för till fullmäktiges sammanträde i september månad. Ekonomiskt läge i Sveriges kommuner Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i april och oktober varje år en rapport över landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Ekonomirapporten från april 2013 sammanfattas av SKL så här:

7 7 Svensk ekonomi går långsamt mot bättre tider Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med över 1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer - såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Kommunerna står inför allt större demografiska utmaningar där behoven av välfärdstjänster ökar i takt med att andelen äldre och unga ökar. Därutöver behöver sektorn göra stora investeringar som innebär både ökade kostnader och ökad skuldbörda. SKL bedömer att både skattehöjningar och höjda statsbidrag kommer att behöver för att klara finansieringen. Ekonomiskt läge i Enköpings kommun Enköpings kommun har sedan flera år en stabil ekonomi och en stark balansräkning med låg skuldsättning. Resultatet för 2012 blev ett bra resultat på 46,4 miljoner kronor till stor del beroende på en återbetalning av tidigare inbetalade avgifter till AFA Försäkring för grupplivförsäkringar. Prognosen för 2013 ser dock sämre ut och visar efter maj månads inrapporterade prognoser ett underskott för helåret på 24,4 miljoner kronor. Underskottet förklaras till största delen av underskott på vård- och omsorgsnämnden som har stora volymökningar inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri samt på socialnämnden som har fått ökat antal placeringar på institutioner och familjehem. Dessutom försämras kommunens resultat av ett beslut om sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden. Prognosen för 2013 kan förbättras om det blir ytterligare återbetalningar från AFA Försäkring. Det finns en principöverenskommelse mellan ägarna av AFA Försäkring, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, om att AFA snarast, dock senast 2014, ska återbetala premier även för åren Beslut om återbetalningen fattas först i oktober. Om det blir beslut om återbetalning från AFA kommer troligen premierna för 2005 och 2006 att utbetalas 2013 och för år 2004 utbetalas De inbetalda premierna är ca 14,5 miljoner per år. För 2014 är prognosen för intäkter från skatteintäkter och bidrag en ökning med endast 2,2 % jämfört med För 2015 och 2016 är utvecklingen av skatteintäkter och bidrag bättre och ökningen är 3,3 % och 4,0 %.

8 8 God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ta fram särskilda mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunens finansiella mål som ska bidra till detta är att resultatet ska vara två procent av skatteintäkter och generella bidrag under en konjunkturcykel. Ett positivt resultat behövs för finansiering av investeringar, värdesäkring av kommunens tillgångar, osäkra planeringsförutsättningar och oförutsedda händelser. I förslaget till budget för 2014 är resultatet i andel av skatteintäkter och generella bidrag, -0,8 procent, 0,2 procent för år 2015 och 1,6 procent för Bedömningen är att målet med två procent över en konjunkturcykel inte kommer att uppnås för åren om perioden beräknas med aktuellt budgetår som år åtta i en konjunkturcykel på åtta år. Från och med 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Enköpings kommun avser att utnyttja den nya lagstiftningen som medger införande av kommunal resultatutjämningsreserv. Ett förslag till Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven för Enköpings kommun har tagits fram. En möjlighet införs även att reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret För år 2010 finns inget överskott att reservera eftersom resultatet inte uppgått till 1 procent av skatteintäkter och bidrag. För åren 2011 och 2012 kan 11,4 mnkr respektive 26,0 mnkr, totalt 37,4 mnkr, enligt beräkningen reserveras till RUR. Av resultatet för 2012 har dock redan 10,0 miljoner kronor reserverats för sociala investeringar, varför totalt 27,4 miljoner kronor återstår att reservera i RUR. Beräkning av reservering, mnkr Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning 1 734, , ,6 1 procent av skatteintäkter och bidrag 17,3 17,7 18,2 Årets resultat 18,5 32,1 46,4 avgår realisationsvinster anläggningstillgångar -10,9-3,0-2,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 7,6 29,1 44,2 Maximal reservering 0 11,4 26,0 Tidigare reserverat för sociala investeringar -10,0 Återstår att reservera i RUR 0 11,4 16,0

9 9 Balanskravsutredning I och med de goda resultaten 2011 och 2012 kan en reservering av medel på totalt ca 27,4 miljoner kronor göras i resultatutjämningsreserv. Av dessa medel disponeras 17 miljoner kronor i budget för Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 17 miljoner kronor av gjorda reserveringar har tagits i anspråk i budget för Kommunen har i och med detta uppfyllt lagens krav på balans. Prognosen för 2013 är enligt balanskravsutredningen ett negativt resultat med 26,4 miljoner kronor. I och med att beslut ännu inte är taget om återbetalning av premier från AFA Försäkring justeras inte prognosen i detta skede. Balanskravsutredning, mnkr 2011 bokslut 2012 bokslut 2013 prognos 2014 budget Redovisat resultat enligt resultaträkning 32,1 46,4-24,4-15,0 avgår realisationsvinster anläggningstillgångar -3,0-2,2-2,0-2,0 Sociala investeringar, avsättning av årets resultat till sociala investeringar -10,0 Resultatutjämningsreserv, avsättning av årets resultat till RUR -11,4-16,0 0 0 Disposition av tidigare gjorda avsättningar till resultatutjämningsreserv ,0 Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav 17,7 18,2-26,4 0 Budgetförutsättningar Skatteintäkter och generella bidrag redovisas enligt den prognos som lämnats av Sveriges kommuner och landsting 24 april Prognosen för visar följande ökningar: ,2 mnkr, vilket är en ökning med 2,2 % ,3 mnkr, vilket är en ökning med 3,3 % ,5 mnkr, vilket är en ökning med 4,0 % Prognosen för 2014 jämförs med skatteintäkter och bidrag i budget Om jämförelse görs med prognosen för 2013 blir ökningen 34,9 miljoner kronor vilket är 1,8 %. I förslaget till budget 2014 och preliminära budgetar för är skattesatsen oförändrad, 20:84. För samtliga år är internräntan 2,5 %, vilket är SKLs rekommenderade internränta. För 2013 var internräntan 5,25 %. I de budgetförutsättningar som lämnades i början av året användes prognosuppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting för löneökningarna. De var för åren ,

10 10 2,8 %, 3,3 % respektive 3,9 %. Dessa uppgifter var en förutsättning som användes i budgetberäkningarna från förvaltningar. De avtal som blev klara under våren visade att löneökningarna blir lägre för 2014 än de uppgifter som användes i budgetberäkningarna. I de preliminära budgetarna för 2015 och 2016 har uppräkning av budgetramar för nämnderna totalt gjorts med 2 procent för båda åren. Förändring av redovisning av maxtaxa för barnomsorg Det statliga bidraget som utbetalas till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har tidigare redovisats på finansförvaltningen. Från och med 2014 redovisas bidraget i budgetramen för skolnämnden. Detta innebär att ramen för skolnämnden minskar med 12,4 miljoner kronor. Ändringen görs som en anpassning till gällande redovisningspraxis. Förändring av internhyra på grund av sänkt internränta och förändrad redovisning av planerat underhåll Nämndernas ramar har justerats med 30,5 miljoner kronor på grund av att internhyrorna sänks. Anledningen till den sänkta internhyran är att internräntan sänkts från 5,25 % till 2,5 % och att en ändrad princip införts för redovisning av planerat underhåll. Kapitalkostnaden (avskrivning och internränta) är en kostnad som ingår i underlaget för beräkning av internhyran som fastighetskontoret fakturerar förvaltningarna. Internräntan är en kommunintern kostnad för fastighetskontoret och en kommunintern intäkt för finansförvaltningen. En sänkning av internräntan medför att internhyreskostnaderna minskar för nämndernas verksamheter men också att internränteintäkten minskar för finansförvaltningen. I och med att detta är en kommunintern post medför en sänkt räntenivå ingen minskad kostnad för kommunen totalt. Budgetramarna för nämnderna och finansförvaltningen justeras bara med motsvarande belopp. Inför 2014 sker också en ändring av principen för redovisning av planerat underhåll av kommunens fastigheter. Enligt redovisningspraxis ska planerat underhåll av viss omfattning redovisas som investering och inte som driftkostnad. En ändring av denna princip innebär att driftkostnaden minskar för kommunen samtidigt som det planerade underhållet ska budgeteras i investeringsbudgeten för kommande år. Driftkostnaderna kommer framöver att inkludera kapitalkostnader för investeringen i planerat underhåll. En översyn pågår av internhyrorna för de fastigheter som vård- och omsorgsnämnden hyr av fastighetskontoret. I fastigheterna finns även externa hyresgäster vilket gör hyressättningen komplicerad. I avvaktan på översynen sker ingen sänkning av internhyran 2014 och då inte heller någon ramjustering för vård- och omsorgsnämnden. Ramjusteringen redovisas centralt bland finansförvaltningens kommungemensamma poster.

11 11 Investeringar Investeringsbudgeten för åren är på en betydligt högre nivå än tidigare år. I tabellen visas investeringsvolymerna för åren Investeringar åren , mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget ,5 83,5 142,4 132,4 131,9 207,2 356,0 357,3 449,6 774,6 De stora investeringarna som planeras för den kommande budgeteringsperioden är, för skolnämndens fastigheter, byggnation av en ny skola som ersättning för Munksundsskolan och nya förskolor eller förskoleavdelningar. För vård- och omsorgsnämnden byggs ett omvårdnadsboende i Åkerberg och ett LSS-boende i Herrgården. De stora investeringar som planeras i upplevelsenämndens fastigheter är förutom en ny simhall, ombyggnation av Joar Blå och en uterink. Övriga investeringar är byggandet av ett parkeringshus i kvarteret Fältskären. I investeringsbudgeten för vatten och avfall finns medel avsatta för investering i ett nytt vattenverk med uranavskiljning och i ledningsnät. Låneutrymme och borgensram för bolagen De investeringar som kommunen har gjort de senaste åren har inte kunnat finansieras med egna medel. De stora investeringar som planeras för de närmaste åren kommer till ännu mindre del att kunna finansieras med egna medel. Egenfinansiering av investeringar kan uppskattas till summan av avskrivningar och årets resultat, vilket för år 2013 kan beräknas till ca 100 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för perioden är totalt ca miljoner kronor. Ett ökat utnyttjande av checkräkningskrediten har fram till hösten 2013 finansierat investeringarna. Total limit för checkkrediten är 250 miljoner kronor. För 2013 finns ett beslut på upplåningsram på 250 miljoner kronor. Av detta kommer ca miljoner kronor att upplånas under hösten I förslaget till kommunfullmäktige föreslås en nyupplåningsram på 300 miljoner kronor för Enköpings Hyresbostäder har under de kommande åren stora investeringar och de största projekten är nyproduktion av bostäder i Sadelmakaren, Rombergsgatan och Regementsgatan samt badrumsrenoveringar på Lillsidan. Ett beräknat upplåningsbehov under 2014 är 270 miljoner kronor för vilket det behövs en kommunal borgen. Utökning av borgensram för EHB förslås med 270 miljoner kronor. Tidigare borgensram är 967 miljoner kronor och ny borgensram blir miljoner.

12 Organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Valberedning Kommunstyrelse Kommunala bolag Kommunstyrelsekontor Serviceförvaltning Kommunala nämnder Kommunala förvaltningar Enköpings kommuns Moderbolag AB Miljö- och byggnadsnämnd Skolnämnd Miljö- och byggnadsförvaltning Skolförvaltning AB Enköpings Hyresbostäder ENA Energi AB Socialnämnd Teknisk nämnd Socialförvaltning Teknikförvaltning Kommunalförbund Direktion Upplevelsenämnd Utbildningsnämnd Upplevelseförvaltning Utbildningsförvaltning Räddningstjänst Valnämnd Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsförvaltning Överförmyndarnämnd Överförmyndarkansli

13 13 Resultaträkning Bokslut Budget 1) Budget Långtidsbudget Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar , , , , ,4 Avskrivningar -71,0-75,1-77,0-85,0-93,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,4 Skatteintäkter 1 517, , , , ,4 Generella statsbidrag 2) 312,8 323,3 301,1 299,2 300,0 Finansiella intäkter 6,4 6,3 5,7 5,5 5,3 Finansiella kostnader -5,9-13,4-13,3-23,1-37,1 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 46,4 24,7-15,0 4,2 32,2 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor Nyckeltal Bokslut Budget 1) Budget 3) Långtidsbudget Verksamhetens nettokostnader, förändring i miljoner kronor 43,3 85,6 81,4 34,1 38,3 i procent 2,4% 4,8% 4,4% 1,8% 1,9% Intäkter från skatter och generella bidrag, förändring i miljoner kronor 52,8 71,5 42,2 63,3 80,5 i procent 3,0% 3,9% 2,2% 3,3% 4,0% Resultat i procent av skatteintäkter och generella bidrag 2,5% 1,3% -0,8% 0,2% 1,6% Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor 1) Budget 2013 enligt beslut i kommunfullmäktige den 18 september ) Maxtaxa för barnomsorg redovisas från och med 2014 i verksamhetens nettokostnader, i skolnämndens budget. För 2012 och 2013 redovisas maxtaxan i generella bidrag. 3) Nyckeltal för 2014 är beräknade med maxtaxa 12,4 mnkr redovisade i generella bidrag 2013.

14 14 Sammandrag av verksamheternas nettokostnader Förslag till kommunfullmäktige Justering Nämnd Bokslut Budget 1) Budget budgetramar Budget Långtidsbudget ) Kommunfullmäktige och revisionen 6,4 7,5 7,6 7,6 7,8 7,9 Kommungemensamt 4,1 4,0 4,3 4,3 4,4 4,5 Kommunstyrelsen 63,6 55,2 52,5-0,6 51,9 52,9 54,0 Räddningstjänsten 29,5 30,1 32,6 32,6 33,3 33,9 Miljö- och byggnadsnämnden 13,5 15,0 16,0-0,2 15,8 16,1 16,4 Skolnämnden 683,2 704,7 722,0-30,7 691,3 705,1 719,2 Socialnämnden 124,2 124,6 127,0-0,2 126,8 129,3 131,9 Tekniska nämnden 50,2 65,3 73,1-0,5 72,6 74,1 75,5 Upplevelsenämnden 102,1 87,4 91,5-5,7 85,8 87,5 89,3 Utbildningsnämnden 199,9 200,0 201,0-4,8 196,2 200,1 204,1 Valnämnden 0,0 0,1 1,2 1,2 0,1 0,1 Vård- och omsorgsnämnden 579,0 609,0 680,0-0,2 679,8 693,4 707,3 Överförmyndarnämnden 2,4 2,9 3,0 3,0 3,1 3,1 Summa skattefinansierad verksamhet 1 858, , ,8-42, , , ,3 Vatten och avfall -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa styrelse och nämnder 1 859, , ,8-42, , , ,3 Internränta -52,5-61,7-54,3 12,2-42,1-48,2-51,6 Justering red.princip för planerat underhåll, avser VO 2) -3,7-3,7-3,7-3,7 Personalomkostnadspålägg, pensionskostnader mm 14,8 20,9 12,4 12,4 12,8 14,4 Realisationsvinster -7,4-5,0-5,5-5,5-5,0-5,0 Återbetalning premier AFA Försäkring -31,5 Reserv till förfogande 1,4 10,0 9,0 9,0 10,0 10,0 Summa kommungemensamma poster -75,2-35,8-38,4 8,5-29,9-34,1-35,9 Verksamhetens nettokostnader 1 784, , ,4-34, , , ,4 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor 1) Budget 2013 enligt beslut i kommunfullmäktige 18/9 2012, justerad för beslut om - ombudgetering för införande av serviceförvaltningens internfinansieringsmodell. 10,9 mnkr minskar KS budget och omfördelas till nämnderna. - ombudgetering på grund av omorganisation av ekonomer och folkhälsosamordnare. 2,9 mnkr minskar KS budget och ökar nämndernas budget, avser juli-dec ) I budget 2014 sänks internhyrorna för nämnderna vilket innebär en ramsänkning med samma belopp. Beloppet består av två delar: internräntesänkningen från 5,25 % till 2,5 % innebär en minskad kapitalkostnad på 18,9 mnkr. Summan minskar internhyrorna och även finansförvaltningens internränteintäkt. planerat underhåll redovisas från och med 2014 som en investering vilket medför minskade driftskostnader för fastighetskontoret med 22 miljoner kronor och därmed minskade internhyror för nämnderna.

15 15 En översyn av internhyrorna för vård- och omsorgsnämnden ska göras. På grund av detta justeras inte alla internhyrorna inför budget 2014 för vård- och omsorgsnämnden. I avvaktan på resultatet av översynen redovisas ramjusteringen i kommungemensamma poster. Den del som avser sänkt internränta (6,7 mnkr) återförs till finansförvaltningen. Det statliga bidraget för maxtaxa inom förskola och barnomsorg redovisas från och med 2014 som en intäkt på skolnämnden. Tidigare har det redovisats som ett generellt bidrag på finansförvaltningen. Ramjustering görs med 12,4 miljoner kronor mellan skolnämnd och finansförvaltning.

16 16 Investeringar Budget Långtidsbudget Tekniska nämnden Skolnämndens fastigheter 26,3 54,0 203,5 Vård- och omsorgs fastigheter 92,0 22,0 2,0 Upplevelsenämndens fastigheter 48,2 135,0 170,0 Övriga fastigheter 63,7 80,7 58,7 Planerat underhåll 27,5 27,5 27,5 Energisparåtgärder 10,0 Summa fastigheter 267,7 319,2 461,7 Gator, parker, övrigt 45,3 44,3 21,8 Vatten och avfall 25,2 62,0 273,0 Summa Tekniska nämnden 338,2 425,5 756,5 Inventarier Kommunstyrelsen 5,0 5,0 5,0 Miljö- och byggnadsnämnden 0,6 0,6 0,6 Skolnämnden 2,0 2,0 2,0 Upplevelsenämnden 3,0 6,0 4,5 Utbildningsnämnden 4,0 2,0 2,0 Vård- och omsorgsnämnden 4,5 8,5 4,0 Summa 357,3 449,6 774,6 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. Uppdelningen av tekniska nämndens budget är endast en information i beslutsunderlaget. Kommunfullmäktige beslutar om budgetram per nämnd.

17 17 Vision 2030: Hela hållbara Enköping för alla Vision 2030 I april 2013 tog kommunfullmäktige beslut om en ny vision för Enköpings kommun. Visionen är gemensam för hela kommunen och ska genomsyra verksamhet och styrdokument. Den ersätter Vision 2015, som antogs 2004, och börjar gälla från 1 januari Vision 2030 kommer att fungera som en utgångspunkt för kommunens strategiska mål, som i sin nuvarande version gäller fram till Arbetet med den nya visionen pågick under åren 2009 till 2013 och innebar allt från politiska diskussioner till medborgardialoger. Tjänstemän har stöttat i arbetet, men resultatet är en rent politisk vision.

18 18 Strategiska mål och budget Utgångspunkter för verksamheten i kommunens nämnder är de mål som fullmäktige beslutar om och som nämnderna bryter ned till delmål. I årsredovisningen återrapporteras arbetet med delmålen till kommunstyrelsen som sammanfattar arbetet till kommunfullmäktige. Under perioden använder sig kommunen av sex strategiska mål som kan delas in i kategorierna hållbar utveckling och god ekonomisk hushållning. För att uppnå en hållbar utveckling krävs en god ekonomisk hushållning. Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att värna vår miljö, stimulera till ett växande näringsliv, erbjuda en attraktiv skola och skapa förutsättningar för kommunens invånare att må bra. Strategiska mål: Goda gröna Enköping, den miljövänliga och gröna kommunen Kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv Attraktiv skolkommun God livskvalitet God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning förutsätter aktiva åtgärder för att tillförsäkra en god kompetensförsörjning, en stark ekonomi och en effektiv förvaltning. Strategiska mål: God kompetensförsörjning En stark ekonomi och en effektiv förvaltning På kommande sidor presenteras förändrade förutsättningar och planerade satsningar inför budget 2014 under respektive strategiskt mål.

19 19 Goda Gröna Enköping Enköpings kommun är en miljövänlig och grön tillväxtkommun, vilket skapar förutsättningar för att dagens och morgondagens invånare och företagare kan erbjudas en bra livskvalitet i kommunen. Förändrade förutsättningar EU:s energipolitik EU:s energipolitik bygger på tre delar: miljömässig hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. EU har i sitt klimat och energipaket formulerat mål för utsläppen av växthusgaser och användningen av förnybar energi. Målen är att: minska utsläppen av växthusgaser till år 2020 med 20 procent jämfört med 1990 års nivåer öka andelen förnybara energikällor i den slutliga energiförbrukningen till 20 procent (i Sverige har vi redan cirka 40 procent förnybar energi) försöka uppnå en 20-procentig ökning av energieffektiviteten. EU:s mål har omvandlats till nationella och regionala mål. Enköpings kommun har anpassat dessa mål utifrån våra lokala förutsättningar. Regionala utvecklingsstrategin I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) talar man om hållbar samhällsplanering och att länets kommuner ska försöka enas kring noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären till år I enlighet med Enköpings kommuns energimål att minska klimatpåverkan med 20 procent ser kommunen nu över sin fordonspark och hur de anställda reser. Kommunens miljöarbete Enköpings kommun arbetar med ett brett spektra av miljöfrågor. En del projekt kan vara mindre synliga för invånarna fast de indirekt berör många, exempelvis eldning av rötslam där kommunen tar tillvara ett avfall som annars skulle deponeras. Andra är mer synliga, som exempelvis att förse kommunhuset med solceller - kommunens första solcellsbelagda tak. Solcellernas elproduktion ska användas till kommunens första elbil. Just i Mälardalen finns det lika goda förutsättningar för solel som i Tyskland som är ledande med flest kvadratmeter i Europa. Enköpings kommun har via Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhällen (STUNS) ett samarbetsprojekt om solel där Enköping är "visningsexempel". Riksdagen antog år 1999 och 2005 sexton miljömål för Sverige. De flesta av dessa mål ska vara uppfyllda år Målen i Enköping koncentreras till tre områden - effektivare energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp och hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Effektivare energianvändning Effektivare energianvändning och transporter ska uppnås genom att kommunen tar fram en kommunövergripande energistrategi med handlingsplan. Fram till 2014 har kommunen fått

20 20 energieffektiviseringsstöd för att som kommun föregå med gott exempel för en effektiv energianvändning. Planen ska innehålla mål som ska uppnås till En utfasning av kommunala fastigheter som eldar med olja har påbörjats. Energival vid renovering av befintliga fastigheter kommer också att ses över. En svår nöt att knäcka är energiförsörjning till passivhus. Passivhus är energieffektiva hus som tar till vara på energi som annars går till spillo, exempelvis energi från kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och solinstrålning. Frågan är om fjärrvärme är ett bra energival för passivhus. Fjärrvärme är generellt en miljövänlig uppvärmningsform som kommer från nästan 100 procents biobränsle. Men den fasta kostnaden är hög medan den rörliga kostnaden är låg, vilket gör att innehavare av passivbostäder måste vänta länge innan fjärrvärmen lönar sig då den initiala investeringskostnaden är hög. Återföringen av värme till kraftvärmeverket blir också låg. Fjärrvärmeproduktionen i Enköping tar annars tillvara på resurser som annars inte skulle ha utnyttjats. Energieffektiviserande kommunala transporter Inom ramen för transporteffektiviseringsprojektet som pågår fram till slutet av 2014 ryms ett flertal åtgärder. Bland annat kommer miljöprestandan att bli mer överskådlig med en större andel miljöbilar. Det blir då lättare att styra användningen av varje bil så att den går ett optimalt antal mil med tanke på både miljö och säkerhet. Upphandlingen av ett nytt skolskjutsavtal 2014 kommer att ge miljövinster och kommunen kommer också att optimera rutterna samt anta en ny resepolicy där bland annat val av färdsätt kommer att prioriteras. Långsiktig planering för vatten och avlopp 2014 presenteras en ny plan för vatten och avlopp (VA-plan). Syftet med att upprätta en kommunal VA-plan är att få en heltäckande långsiktig planering för hela kommunen både inom och utanför kommunalt VA-verksamhetsområde. VA-planen kommer att ange: Hur kommunens VA-verksamhetsområde kommer att växa, Hur kommunen ska göra med områden i väntan på kommunalt VA, Vilka ställningstaganden som gäller för områden som inte är aktuella för kommunalt vatten och avlopp. VA-planen visar också tydligt vad som gäller för bland annat nyetableringar i kommunen. Med implementeringen ska de enskilda åtgärderna införlivas i kommunens löpande budgetprocess. Miljöklassade byggnader Alla fastigheter som kommunen bygger ska certifieras enligt Miljöklassad byggnad. Det är ett svenskt klassificeringssystem som fokuserar på tre huvudområden: energi, innemiljö och kemiska ämnen i byggnaden. Efter klassningen ges betygen brons, silver eller guld för hur bra byggnaden är. Utbyggnaden av Skolstaskolan och omvårdnadsboendet Kungsgården byggdes enligt miljöklass silver. Åkersbergs förskola kommer att byggas i miljöklass guld. Vattenparkerna Paddeborgsparken ska, precis som Vattenparken på Korsängen, rena dagvatten, från västra delen av Enköping. Det innebär att Paddeborgsparken kommer att minska belastningen av kväve, fosfor och föroreningar i Enköpingsån, Mälaren och i slutändan Östersjön. Detta projekt bidrar därför till att uppnå de två miljökvalitetsmålen Ingen övergödning" och "Levande sjöar och vattendrag", vilket hjälper Sverige att uppnå sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan.

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Budget 2013. Enköpings kommun

Budget 2013. Enköpings kommun Budget 2013 Enköpings kommun Innehåll Enköping når nya mål...1 Budgetprocess...2 Prognos för 2012 och framåt...2 Budgetförutsättningar...2 God ekonomisk hushållning...2 Organisation 2013...4 Resultaträkning...5

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer