Persontransportprognoser 2020 och 2040

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Persontransportprognoser 2020 och 2040"

Transkript

1 PM 1(44) Datum: Eva-Lotta Löfgren, Sylvia Yngström Wänn Persontransportprognoser 2020 och Personbil Buss GC Tåg Inrikes flyg

2 2(44) FÖRORD I Banverkets och Vägverkets arbete med åtgärdsplaner för genomförs samhällsekonomiska kalkyler med verksgemensamma transportprognoser som grund. Denna rapport beskriver prognoser över persontrafikutvecklingen till 2020 och 2040, inklusive prognosförutsättningarna. Två prognoser har genomförts, dels en basprognos som bygger på höjda klimatpolitiska ambitioner, dels en prognos för ett referensscenario som bygger på en mer oförändrad politik. Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp med ansvar för de samhällsekonomiska analyserna. Detta är ett av flera delprojekt inom ramen för trafikverkens gemensamma åtgärdsplanering. Rapporten och prognoserna har tagits fram av Sylvia Yngström Wänn, Vägverket (huvudförfattare) och Eva-Lotta Löfgren, Banverket. Vidare har Paul Larsson och Fredric Almkvist på Banverket samt Lars Johansson på Vägverket konsult/vectura medverkat i arbetet. Borlänge i februari 2009 Mattias Lundberg

3 3(44) INNEHÅLL Innehåll...3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Strategiska förutsättningar... 7 Ekonomiska förutsättningar och socioekonomi...7 Styrmedel enligt EET Förutsättningar för referensscenariot Prognosmodeller Modellsystem - Sampers version Bilinnehavsprognos Bilparksmodell Infrastruktur och trafikering Vägnät Kollektivtrafik Resultat Transportarbete per ärende och färdmedel...25 Transportarbete, totalt CO2-utsläpp Sammanfattande kommentarer...31 Jämförelser av resultaten Jämförelse mot verklig utveckling Jämförelse mot tidigare prognos för Referenser Bilaga 1 Sampers/Samkalk-modellen Bilaga 2 Prognosförutsättningar och kalkylmetoder i ÅP Bilaga 3 Nytt hastighetssystem

4 4(44) SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas nationella prognoser för persontransporterna i Sverige år 2020 och 2040 samt för basåret Prognoserna har tagits fram av Banverket och Vägverket under år 2007 och 2008, för användning i analyser och samhällsekonomiska kalkyler i verkens åtgärdsplanering. Prognoser har tagits fram för ett huvudalternativ innehållande den så kallade EET-strategin, kompletterat med ett referensalternativ utan EET. Strategiska förutsättningar i EET-scenariot är att oljepriset antas vara oförändrat till 2020 enligt prognos från IEA och att bensin- och dieselskatten höjs. Samtidigt införs styrmedel som minskar förbrukningen per kilometer av bensin och diesel. Körkostnaden för bil ökar med 0,7 % från 2006 till 2020 och minskar med 12 % från 2006 till Ökningen av realinkomsten antas vara 30 % mellan åren 2006 och Nulägesprognosen för år 2006 är baserad på förutsättningar för 2006 i form av modellkodad infrastruktur, befolkning och sysselsättning (socioekonomi) mm. Syftet med nulägesprognoser är dels att ge underlag till avstämning och kalibrering av modellerna men också att ge underlag för beräkning av trafiktillväxttal. Vägnätet och kollektivtrafikutbudet antas förbättrat till prognosåren 2020 och Ett nytt hastighetssystem och ökad kameraövervakning av vägnätet är också inlagt på de nationella vägarna. Prognosen för 2020 innehåller ett vägnät där endast redan beslutad infrastruktur antas vara byggd, medan spårnätet dessutom innehåller vissa kapacitetsinvesteringar. Socioekonomin är prognostiserad för år 2020 utgående från statistik för För prognoserna år 2040 har förenklat framtagna förutsättningar använts. Persontransportarbetet år 2020 med EET-styrmedel blir i basprognosen drygt 128 miljarder, varav bilresandet står för ca 70 %, spårresandet för ca 27 % och bussresandet för 3 %. Motsvarande fördelning i nulägesprognosen 2006 är bil 71 %, spår 25 % och buss 3 %. Persontransportarbetet med bil ökar mellan 2006 och 2020 enligt prognoserna med 12 %, spårtrafiken ökar med 38 % och busstrafiken med 2 %. En jämförelse mellan basprognosen och referensscenariot visar att EETscenariot innebär att kollektivtrafikresandet ökar något mer till år 2020 medan biltrafikens ökning mellan 2006 och 2020 däremot endast blir hälften så stor som den är i referensscenariot. Förutsättningarna medför att koldioxidutsläppen minskar till 2020 med EET-styrmedel, men ökar utan dessa.

5 5(44) INLEDNING Översikt prognoser I denna rapport redovisas prognoser för persontransporterna i Sverige år 2020 och 2040, samt för basåret Prognoserna har tagits fram av Banverket och Vägverket gemensamt, för användning i verkens åtgärdsplanering för (nedan kallad ÅP). Flera prognoser över det framtida resandet tas fram inom ÅP-arbetet; Basprognos - Prognosåret är 2020 och förutsättningarna innehåller EETstyrmedel. Denna prognos används som underlag för kalkyler för såväl stora investeringsprojekt vilka analyseras med nätverksmodeller som för mindre investeringsobjekt vilka analyseras med så kallade elasticitetskalkyler. Referensscenarioprognos Ett scenario för 2020 där EET-strategin inte är implementerad. Prognosen belyser betydelsen av de förutsättningar man valt i basprognosen och vilka effekter de ger, samt används för känslighetsanalyser. Nulägesprognos - Prognos för ett redan inträffat år, 2006, som bland annat används för avstämning och kalibrering av modellerna samt för beräkning av trafiktillväxt. Prognoser för beräkning av trafiktillväxt - Prognoser för två eller flera framtida prognosår behövs för att ta fram tillväxttal för trafikens utveckling över hela kalkylperioden. En prognos för 2040 används, förutom prognoser för 2006 och för 2020 vid beräkning av tillväxttal. Objekt-/projektprognoser för stora investeringsobjekt - Flera objektprognoser tas fram av Banverket och Vägverket. Samma basprognos är utgångspunkt för alla objektprognoser, men mer detaljerade förutsättningar används för den närmsta omgivningen runt objektet. Objekt-prognoserna används normalt som utredningsalternativ medan den gemensamma basprognosen är jämförelsealternativ i den samhällsekonomiska analysen för objektet. Objekt-prognoserna redovisas inte i denna rapport.

6 6(44) Prognoser som underlag till känslighetsanalyser - Vissa parametrar och värden är behäftade med osäkerheter varför de kan behöva testas i känslighetsanalyser. Känslighetsanalyserna redovisas inte i denna rapport. Nollalternativ och planprognoser Dessa prognoser är inte framtagna ännu. Nollalternativet används för att beskriva utvecklingen utan planförslagen till år Det är alltså nästan detsamma som basprognosen. I basprognosen ingår dock av kalkyltekniska skäl ett mer utbyggt järnvägsnät. Planprognoser genomförs för att beskriva effekterna av planförslagen (dels enbart den nationella planen, dels den nationella planen och länsplanerna tillsammans). I denna rapport dokumenteras de prognosförutsättningar som har använts och resultat redovisas för basprognosen och referensscenariot, prognosen för 2040, samt i vissa fall även för nulägesprognosen. Prognosresultaten redovisas i termer av persontransportarbete (personkm) och i vissa fall trafikarbete (fordonskm). Resultaten redovisas och analyseras utifrån indata och orsakssamband. Prognoserna har tagits fram med hjälp av persontransportmodellen Sampers och en viss utveckling av prognosmodellsystemet har genomförts. Dessutom har beskrivningen av infrastrukturen och andra indata uppdaterats i modellerna. Arbetet med modellsystemet och dess indata har genomförts under hösten 2007 och Prognoserna används som underlag i analyser under 2008 och 2009 i framtagandet av Banverkets och Vägverkets arbete med åtgärdsplan Samhällsekonomiska beräkningar genomförs och investeringsobjekt analyseras med prognoserna som utgångspunkt. Avgränsningar Prognoser har tagits fram för ett nuläge 2006, för prognosåret 2020 samt för prognosåret Prognoserna för 2006 och 2020 är mer genomarbetade vad gäller indata. Prognosen för 2040 har tagits fram med en enklare uppdatering av indata. Detta på grund av att det är mycket svårt att ta fram data och uppskatta värden för så långt fram i tiden, samt att detaljerad information från 2040-prognosen inte används, utan enbart övergripande data för beräkning av trafiktillväxt.

7 7(44) Persontransportmodellerna beräknar inrikes trafik med personbil, flyg, tåg, buss, tunnelbana, spårvagn, gång, cykel samt färjetrafik till Gotland och Danmark. Med inrikes trafik avses resor med både start och mål i Sverige. Färjetrafik (förutom till Gotland och Danmark), lokal kollektivtrafik, (förutom i Göteborg och i Skånes och Mälardalens städer,) samt moped och MC-trafik prognostiseras däremot inte av modellerna. Utrikesresor (inklusive den inrikes delen av en utrikes resa), transporter med tunga lastbilar, service- och distributionsresor med personbilar och lätta lastbilar beräknas inte heller av modellsystemet. Utrikesresor för tåg, transporter med tunga lastbilar samt service- och distributionsresor med personbilar och lätta lastbilar tas fram utanför Sampers och läggs till i modellsystemet inför beräkningar av trängsel och samhällsekonomiska kalkyler. Samperssystemet beskrivs i Bilaga 1. STRATEGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomiska förutsättningar och socioekonomi Socioekonomiska data har köpts från SCB för år Data från SIKA med förutsättningar från Kontrollstation samt tidigare framtagna uppskrivningar mellan 2001 och 2020 ligger till grund för prognosdata för De tidigare framtagna uppskrivningarna mellan 2001 och 2020 utgår från långtidsutredningen 2003/2004, LU 03/04. Socioekonomiska data används i modellsystemet på så kallad SAMSområdesnivå (Small Area Market Statistics). I tabell 1 nedan redovisas ett urval av dessa data där totalsiffror för hela Sverige för 2006 respektive 2020 jämförs. 1 Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till regeringens kontrollstation 2008 om Sveriges klimatstrategi (Energimyndigheten ET2007:29 ISSN ; Naturvårdsverket: ISBN , ISSN )

8 8(44) Socioekonomisk variabel Utveckling mellan 2006 och 2020 Realinkomstutveckling 30,0% Befolkning 7,4% Förvärvsarbetande 2,6% Bilägare 5,0% Bilar 5,7% Bildisponerare 4,8% Körkort 7,4% Bilar per 1000 invånare -1,6% Andel förvärvsarbetande -4,5% Andel bilägare -2,3% Andel körkort 0,0% Tabell 1 Prognosförutsättningar Befolkningsökningen totalt mellan 2006 och 2020 är 7,4 %. Antalet förvärvsarbetande ökar mellan 2006 och 2020 med 2,6 %. Detta medför att andelen förvärvsarbetande minskar mellan 2006 och 2020 med 4,5 %. Befolkningen ökar i alla län utom i Kalmar, Värmland, Dalarna och Västernorrlands län, se figur 1 och 2 nedan. Snabbast växer befolkningen i storstadslänen samt i övriga Mälardalslän och Halland.

9 9(44) 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt Figur 1 Befolkningsförändring per län mellan 2006 och 2020 i Basprognosen. Källa SCB

10 Figur 2 Befolkningsförändring per kommun mellan 2006 och 2020 i Basprognosen, kvot totalbefolkning 2006/2020. Källa SCB 10(44)

11 11(44) Befolkningen ökar mer i de högre åldrarna än i de lägre och antalet sysselsatta växer långsammare än befolkningen totalt. Antalet förvärvsarbetande ökar bara med knappt 3 % medan befolkningen ökar med drygt 7 %, vilket innebär att sysselsättningsgraden minskar till Även antalet sysselsatta minskar i många län, se figur 3 och 4 nedan. 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt Figur 3 Sysselsättningsförändring per län mellan 2006 och 2020 i Basprognosen. Källa Långtidsutredningen 2003/04.

12 Figur 4 Förvärvsarbetandeförändring per kommun mellan 2006 och 2020 i Basprognosen, kvot förvärvsarbetande 2006/2020. Källa Långtidsutredningen 2003/04. 12(44)

13 13(44) Antalet bilar per 1000 invånare minskar totalt med 1,6 % mellan 2006 och 2020, 2 se förändringens fördelning över landet i figur 5 nedan. Bilinnehavet för 2040 är framskrivet med befolkningsökningen från Figur 5 Bilar per tusen invånare, förändring per kommun mellan 2006 och 2020 i Basprognosen, kvot bilar/tusen invånare 2020/ Detta kan dock vara en underskattning av antalet bilar, till följd av att bilinnehavsmodellen bara tar hänsyn till bensinprisökningen och inte effektiviseringen av fordonen.

14 14(44) Hushållens disponibla inkomst antas öka med 30 % mellan åren 2006 och 2020 enligt långtidsutredningen, LU 03/04. Detta är ungefär i takt med den historiska utvecklingen. Den disponibla inkomsten antas öka med 2 % per år för perioden Detta medför en realinkomstutveckling för på 93 % för hela perioden. Styrmedel enligt EET Med EET-strategin införd antas oljepriset vara oförändrat till 2020 enligt prognos från IEA. Bensin- och dieselskatten höjs med 75 öre per liter från år 2008 (exkl. moms). Därefter räknas skatten på bränslet upp årligen till 2020 med den totala BNP-utvecklingen, som därmed antas öka med 44 % (i genomsnitt 2,6 % per år) 3. Dieselbeskattningen görs jämförbar med bensinbeskattningen år 2010, dvs skatten per CO 2 -enhet blir densamma. Samtidigt tas den särskilda straff - faktorn för diesel bort i fordonsskatten. Fordonsskatten görs mer koldioxiddifferentierad och förmånsvärdet för tjänstebilar görs om (införs successivt fram till år 2012) för att styra mot bilar med lägre CO 2- utsläpp. En kilometerskatt som differentieras mellan landsbygd och tätort och i genomsnitt ligger på 0,8 kr per km införs för lastbilar. Mellan 2020 och 2040 antas priset på samtliga bränslen (bensin, diesel, etanol, gas och el) öka med 0,3 % per år. Skatten på bensin och diesel räknas fortsatt upp med den totala BNP-utvecklingen (som antagits vara 2 % per år). Se Bilaga 2 Prognosförutsättningar och kalkylmetoder i ÅP 2008 från Vår transportprognos innehåller inte alla styrmedel som tas upp i EETstrategin. Vi har avgränsat prognosen till styrmedel som riktar sig mot klimatutsläpp från transportsektorn. Naturligtvis ingår inte de styrmedel som riktar sig mot industrin, bostäder och service etc. Inte heller ingår de styrmedel som i första hand riktar sig mot buller samt emissioner av kväveoch svaveldioxid och partiklar. I tabell 2 nedan redovisas vad som ingår respektive inte ingår av de styrmedel som riktar sig mot transportsektorn. Reseavdraget har vi inte tagit med eftersom det inte går att lägga in i 3 Källa SIKA, baserad på en prognos från Konjunkturinstitutet för perioden och därefter på LU 03/04. För har faktiskt utfall hämtats från SCB.

15 15(44) nuvarande modell. Styrmedel i form av ökad kapacitet på järnväg (utöver investeringstakten i gällande planer) har inte tagits med eftersom det är åtgärder som ska utvärderas i samband med planerna. I vår transportprognos ingår å andra sidan styrmedel som inte har kvantifierats i EET-strategin. Det gäller dels handel med utsläppsrätter med flyg, dels ökad trafikering på järnväg motsvarande investeringstakten i gällande planer. Styrmedelsförslag i EET (transporter) Ingår i ÅPprognos NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA Samhällsbyggnad Kapacitetsförstärkning järnväg Statsbidrag kapillärt järnvägsnät Statlig satsning kollektivtrafik Belysning Bensin och dieselskatt CO 2 -baserad fordonsskatt CO 2 -baserat förmånsvärde Bindande CO 2 -krav nya bilar Hastighetsefterlevnad/kameror JA Reseavdraget NEJ Konsumentinformation NEJ nybilsköpare Km-skatt Miljöbilspremie tunga fordon Handel m utsläppsrätter flyg Handel m utsläppsrätter sjöfart Energieffektivisering för arbetsmaskiner och på järnväg: Mer förnybara drivmedel inom transportsektorn JA NEJ JA NEJ NEJ JA Tabell 2 Redovisning av styrmedel riktade mot CO 2 från transportsektorn, som är med i prognoserna i åtgärdsplaneringen. Framtida körkostnad och taxor för kollektivtrafik Bakgrund Kostnaden för att köra bil samt biljettpriserna för att resa kollektivt har stor betydelse i resandeprognoser eftersom dessa kostnader direkt påverkar våra möjligheter att resa. Beräkningen av körkostnaden för bil innehåller flera delkomponenter vilka alla kräver sina underlag och antaganden. Hur dessa delar beräknats beskrivs nedan och slutligen redovisas den totala

16 16(44) körkostnaden. Efter detta beskrivs hur framtida kollektivtrafiktaxor tagits fram och slutligen visas hur dessa kostnader för de olika prognosåren förhåller sig till varandra. Antagande om underliggande bränslepris Under sommaren och början av hösten 2008 har råoljepriset legat på en väsentligt högre nivå än prognosen för det långsiktiga jämviktspriset. Vi har valt att utgå från senast tillgängliga och mest tillförlitliga källa vilket är IEA:s (International Energy Agency) World Energy Outlook från november Enligt den kommer oljepriset så småningom att sjunka igen, till en nivå omkring 62 dollar per fat (motsvarande 108 dollar per fat i nominella termer 2030). Priset för bensin och diesel är hämtat från EET-strategin som nämndes ovan. I EET-strategin utgick man ifrån den då senaste internationella prognosen för det långsiktiga jämviktspriset på råolja, som låg på 49 dollar per fat 4. I åtgärdsplaneringen utgår vi från EET-strategins föreslagna bränsleskattehöjningar, trots att prognosen för det underliggande bränslepriset (dvs priset utan skatter och avgifter) reviderats upp något. Bensinpriset i våra trafikprognoser är därför något högre än EET-strategins. Tolkningen bygger på att underliggande bränslepris och bränsleskatter är delvis kommunicerande kärl : om bränslepriset ökar kraftigt så behövs inte omfattande bränsleskattehöjningar för att nå transportsektorns klimatmål för 2020, och vice versa. För år 2040 har prognosen från IEA till 2030 extrapolerats. Även EETstrategins förslag om årlig höjning av skattesats till 2020 har extrapolerats till För antagande om bränsleförbrukning har vi utgått från en expertbedömning (se PM Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen, WSP ). Det är viktigt att påpeka att för prognoserna är det den samlade körkostnaden för bil som avgör efterfrågan (allt annat lika), och att oljepriset endast påverkar en del av körkostnaden via det underliggande bränslepriset. Körkostnaden bestäms också av vilka antaganden man gör om bränsleskatter och energiförbrukning (l/km). Högre bränslepriser för konsumenten kan exempelvis på sikt antas öka efterfrågan på mer bränslesnåla bilar. Det är därför inte givet att ett ändrat oljepris får ett stort genomslag i prognosresultaten. 4 Den prognosen är också hämtad från IEA.

17 17(44) Antagandena innebär stora ökningar av bränslepriset och stora minskningar av bränsleförbrukningen eftersom dessa två antaganden motverkar varandra blir nettoeffekten på körkostnaden per km dock inte så stor. Notera också att bränslepriset och bränsleförbrukningen för 2040 enbart påverkar våra kalkyler genom att de påverkar trafikökningstakten, och därmed nyttoökningstakten. Vi försummar därmed effekten att en minskad bränsleförbrukning minskar emissionskostnaderna efter analysåret Antagande om bränsleförbrukning För persontrafikprognosen för 2020 får vi fram indata till Sampers om körkostnad per km (och om utsläppsfaktor till Samkalk) via körningar av bilinnehavs- och bilparksmodellerna. För 2040 går inte detta att ta fram med modellerna och därför krävs ett enklare antagande. En bedömning av hur mycket bränsleeffektivare personbilarna i den svenska bilparken kan tänkas bli till 2040 finns i PM Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen, WSP Den landar i att personbilsflottan då består av fordon som drar i genomsnitt minst 60 % mindre bränsle än dagens genomsnitt. SIKA:s vetenskapliga råd rekommenderade att två scenarier används; ett som innebär en relativt stor ökning av personbilarnas bränsleeffektivitet och ett som innebär en mindre ökning. Det är dock inte praktiskt möjligt för oss att använda två scenarier i alla våra kalkyler därför krävs beslut om bränsleförbrukning för ett scenario. Bedömningen i PM Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen kan sägas innebära en stor ökning av bränsleeffektiviteten eftersom den bygger på att laddhybrider får ett starkt genomslag. Ett mindre optimistiskt scenario är att de inte alls får genomslag (för att tekniken inte visar sig fungera/bli ekonomiskt rimlig). I ett sådant scenario skulle förbrukningen kunna minska med ca 30 % jämfört med i dag. Vi har därför valt en bränsleeffektivisering som ligger mitt emellan de två scenarierna. Det innebär -45 % år 2040 jämfört med Denna bränsleeffektivisering motsvarar ungefär vad man får om man antar att hela fordonsparken år 2040 ser ut som den prognostiserade nybilsförsäljningen år Antagandet kan alltså formuleras som att ingen ytterligare teknisk utveckling sker efter 2020 och att konsumenternas val av biltyper inte förändras efter 2020, trots ökande bränslebeskattning. Sett på detta vis kan antagandet sägas vara relativt pessimistiskt. Å andra sidan kan man hävda att det i antagandena som bilparksmodellens prognos bygger på finns en viss underliggande teknikoptimism, eftersom prognosen bygger på att

18 18(44) laddhybrider kommer ut på marknaden. (Konsumenternas val mellan laddhybrider och andra slag av fordon är däremot en prognos byggd på historiska preferenser, inte ett exogent antagande.) I tabell 3 redovisas den prognos över förändrad medelförbrukning som har tagits fram i bilparksprojektet och som ligger till grund för hur kostnaden för att köra bil och hur bilparkens genomsnittliga CO 2 -utsläpp förändras Bensin 0,89 0,82 0,62 Diesel 0,82 0,52 0,40 Elhybrid 0,56 0,41 0,37 Etanol 1,00 0,73 0,50 Gas 0,78 0,61 0,56 Tabell 3 Prognos över förändrad medelförbrukning [l/mil] För tunga fordon bygger vi också på en expertbedömning om en teknikutveckling som leder till minskad medelförbrukning se PM Teknikutveckling tunga fordon 2020 och 2040, WSP Till år 2020 antas att hybridlösningar som ger 25 % minskad energiförbrukning är standardlösning för distributionsfordon. Lastbilar för fjärrtransporter antas också ha elhybridteknik som ger 7 % minskad förbrukning per fordonskilometer. I kombination med effektivare motorer och förbättrad aerodynamik och rullmotstånd, större nyttolast med hjälp av lättare material och i vissa fall längre fordon antas förbrukningen för dessa fordon minska med ca 15 %. Dessutom antas att biodrivmedel, i form av andra generationens drivmedel från biomassa, används i en större omfattning än idag. Till 2040 antas att hybridlastbilar är standard, både för distributionsbilar och för fjärrtransportbilar. Motorerna antas också ha blivit mer effektiva och utformningen av fordonen har lett till minskat luftmotstånd etc. Bedömningen är att energianvändningen minskar med ca 30 % för fjärrtransporter och ca 40 % för distributionslastbilar. 5 I kategorierna Diesel och Etanol ingår även hybrider med respektive bränsle. Elhybridkategorin avser endast bensin/el-hybrider.

19 19(44) Antagande om bränslepris vid pump Prognosen för det underliggande bränslepriset och antagandet om ökade bränsleskatter enligt ovan innebär att det reala bensinpriset stiger från 11,33 kr per liter år 2006 till 15,58 kr år och därefter till 21,01 kr år Dieselpriset stiger på motsvarande sätt från år Etanol, gas och även el stiger med 0,3 % per år efter år I tabell 4 nedan redovisas antaganden om drivmedelsprisernas utveckling Bensin 11,33 11,75 13,17 15,58 21,01 Diesel 10,76 11,07 11,58 17,67 23,65 E85 8,63 8,69 8,91 9,27 10,51 Gas 9,64 9,64 9,64 9,64 10,24 Tabell 4 Antagande om drivmedelsprisernas utveckling (kr/liter, prisnivå 2006) I trafikprognoserna innebär detta att det reala bensinpriset (alltså utan inflation) antas öka med ca 38 % och dieselpriset med ca 64 % för samma period. Total körkostnad per km Det ingår i prognoserna en fortsatt utveckling mot allt energieffektivare fordon som förbrukar mindre fossila bränslen per körd kilometer samt en successivt ökad andel av fordonsflottan som framförs med hjälp av alternativa drivmedel och el. Körkostnaden per km beror alltså på antagna reala prisförändringar för olika bränslen (vilket i sin tur beror på antagna skatter och underliggande bränslepriser), genomsnittlig bränsleförbrukning för fordon med olika drivmedel, marknadsandelar för olika drivmedelstyper i bilparken samt den så kallade övriga marginalkostnaden, vilken omfattar bl a däckskostnad, reparationer och värdeminskning. De tre första delarna beskrivs kortfattat ovan, och mer i detalj i dokumentationen av bilparksprognosen. Den övriga marginalkostnaden utgör knappt hälften av den totala körkostnaden, och antas oförändrad i reala termer i framtiden, i brist på annat underlag. Den sammanlagda effekten av fordonseffektivisering, ökad andel av andra drivmedelstyper (laddhybrider, etanol etc.), prishöjningar och övrig 6 Motsvarar 16,20 kr i dagens (2008) prisnivå. Det kan antas motsvara ungefär 20:60 kronor/liter i 2020 års penningvärde (med en antagen inflation på 2 % per år).

20 20(44) marginalkostnad beräknas ge att körkostnaden för bil ökar med 0,7 % från 2006 till 2020, och minskar med 12 % från 2006 till Antagande om taxor Under lång tid har taxorna i kollektivtrafiken ökat i reala priser. På senare år har den långväga tågtrafikens taxor differentierats i allt högre utsträckning. Det innebär att en stor variation av prisnivåer erbjuds kunderna. Det är en situation som vi inte kan återspegla i modellerna. Hur taxorna förväntas utvecklas i framtiden, med eller utan EET-strategi, är mycket svårt att sia om. Vi har antagit att taxorna, förutom för flyg, hålls oförändrade under perioden Flyget ska enligt EET-strategin omfattas av handel med utsläppsrätter och får därmed en kostnadsökning enligt Luftfartstyrelsen på 1,5 % till Flygtaxorna antas därefter oförändrade Det är rimligt att anta att en teknisk utveckling kommer att ske även på spårfordonssidan. Vi saknar dock möjlighet att nu göra ett sådant antagande. Å andra sidan är det sannolikt att biljettpriserna skulle påverkas uppåt av den relativt kraftiga bränsleprishöjning som antas. Av dessa skäl har vi antagit att relativpriset mellan körkostnad per km för bil respektive taxor i kollektivtrafiken (exkl. flyg) hålls oförändrade mellan 2020 och Det innebär att taxorna sänks till 2040 med 12 % jämfört med Utveckling av total körkostnad och biljettpriser Relationen mellan hur körkostnad bil och kostnaderna för att resa kollektivt utvecklas i prognoserna beskrivs i figur 6 nedan. Kostnaden 2006 är jämförelsenivå.

21 21(44) 105,0 100,0 95,0 90,0 Total körkostnad Kollektivtrafiktaxa 85,0 80, Figur 6 Utvecklingen i prognoserna för körkostnad bil och kostnaderna för att resa kollektivt. Förutsättningar för referensscenariot I referensscenariot har förutsättningar antagits som kan visa betydelsen av de EET-förutsättningar som lades till grund för basprognosen. Annorlunda uttryckt visar EET-scenariot en trolig utveckling av en mer ambitiös klimatpolitik än i dag och referensscenariot en trolig utveckling om inga nya politiska beslut fattas. Av detta skäl varierar vi priset för att köra bil (genom antaganden om bränslepris och styrmedel som påverkar fordonsutveckling) och för att åka kollektivt (genom kollektivtrafiktaxan) 7. Det finns samtidigt en mängd andra faktorer som det egentligen vore intressant att också variera (såsom trafikutbud eller inkomstutveckling) 8. Om många faktorer varieras samtidigt blir det dock svårt att bedöma betydelsen av varje faktor. Därför väljer vi att enbart variera de skatter, priser och styrmedel som är en del av en ambitiösare klimatpolitik. Motivet till realt oförändrat bränslepris är helt enkelt att de flesta långsiktiga prognoser för oljeprisets utveckling talar för ungefär oförändrade priser, det politiker i första hand kan påverka är skatterna och därför hålls de oförändrade i detta scenario. Samma motiv ligger bakom att vi inte har med 7 I basprognosen följde kolltaxan utvecklingen av körkostnad bil. Eftersom körkostnaden råkade bli nästan oförändrad till 2020 innebär det att kolltaxan blir i stort sett densamma i både basprognos och referensscenario. 8 Sådana faktorer kan hanteras genom objektsspecifika känslighetsanalyser.

22 22(44) de EET-åtgärder som syftar till att påverka den genomsnittliga bensin- och dieselförbrukningen. Motivet till att låta taxorna i kollektivtrafiken vara realt oförändrade är främst att det är så basprognosen konstruerats i tidigare planeringsomgångar. Det stämmer visserligen inte med den trendmässiga ökning vi under lång tid har sett 9, men å andra sidan konkurrerar särskilt den långväga kollektivtrafiken prismässigt med biltrafiken (den regionala kollektivtrafikens priser styrs i hög grad även av trafikhuvudmännens vilja/möjlighet att subventionera trafiken). Att vårt antagande om oförändrade bränslepriser kommer att leda till något lägre körkostnad för personbilar (tack vare minskad genomsnittlig bränsleförbrukning) kan därför tala för att inte samtidigt anta höjda kollektivtaxor. PROGNOSMODELLER Modellsystem - Sampers version 2.5 En utveckling av Samperssystemet har genomförts som innebär dels tillämpning av bilparksmodellen och dels en ny version av Sampers/Samkalk som möjliggör att användaren enkelt kan genomföra samhällsekonomiska beräkningar med olika bilparks-scenarion. Bilinnehavsprognos Bilinnehavsmodellen tar fram antalet bilägare och antalet körkort genom att beräkna ut- och inträde som bilägare uppdelat på ålder, kön och kommun. För att man skall kunna träda in som bilägare förutsätts man vara utan bil. Omvänt gäller för personer som utträder som bilägare. Förändringarna beräknas iterativt för ett år i taget. Modellen styrs bl a av BNP-utveckling per capita och bensinpriset. Bilinnehavsmodellen fungerar bara att köra t o m år Bilinnehavet för 2040 är därför framskrivet med befolkningsökningen från Under perioden ökade taxorna i den regionala kollektivtrafiken med i genomsnitt 1,7 procent per år. Även i den långväga kollektivtrafiken har priserna (för åtminstone SJ:s trafik) ökat i minst samma takt de senaste 15 åren.

23 23(44) Bilparksmodell Bilparksmodellen skriver fram den svenska bilparken årsvis med hänsyn till utskrotning och nyregistrering. Storleken på bilparken bestäms med hjälp av Sampers modell för bilinnehav. Nytillskottsmodellen är en valsannolikhetsmodell där valet av bilmodell beror av utbudet av bilar på marknaden och fordonens egenskaper så som pris/förmånsvärde, märke, storleksklass och drivmedelsförbrukning. Nytillskottsmodellen var tidigare skattad på nyregistreringsdata från 2004 men är nu uppdaterad med bilregisterstatistik från SCB avseende nyregistreringar En uppdatering av utbudet på bilmarknaden har gjorts fram till år 2007 och därefter har en expertbedömning gjorts av framtida bilmodeller där laddhybrider beräknas tillkomma med tyngdpunkt på slutet av prognosperioden. Prognoser över bilparkens utveckling har gjorts för både EET- och referensscenariot. INFRASTRUKTUR OCH TRAFIKERING Vägnät Vägnätet 2020 innehåller alla beslutade väginvesteringar som är öppnade för trafik 2010 enligt den nu gällande Nationell plan för vägtransportsystemet , se Vägverkets hemsida. Ett nytt hastighetssystem för vägnätet är också inlagt på de nationella vägarna enligt Vägverkets pressrelease , se bilaga 3, samt planerade nya hastighetskameror, ATK. Vägnätet 2040 innehåller 2020-nätet plus de större kända investeringarna: Förbifart Stockholm, Sundsvall syd och Marieholmsförbindelsen. Kollektivtrafik Tågtrafikeringen är utökad 2020 i förhållande till Hur beskrivs i PM Basprognos.pdf och i Tidtabell 2020 Bas till ÅP_ xls kan man se slutlig trafikering. Spårinvesteringar till år 2020 antas ske enligt Banverkets Framtidsplan med antagandet om fortsatt medelstilldelning därefter i takt med nuvarande plan. Orsaken till skillnaden i antaganden mellan väg och kollektivtrafik är att kalkylerna görs på olika sätt. När ett vägobjekt analyseras läggs det till och jämförs med ett basnät, när ett spårobjekt analyseras tas det bort från och jämförs med ett basnät.

24 24(44) Busstrafikeringen är något minskad 2006 i förhållande till trafikeringen för 2001 genom att linjer kortats eller strukits. Busstrafikeringen är densamma 2006 och Kollektivtrafikeringen för buss och tåg antas öka genom att turtätheten ökats med 50 % mellan 2020 och Flygtrafikeringen är utökad enligt underlag från Luftfartsstyrelsen. Flygtrafikeringen är oförändrad Tunnelbana- och spårvägstrafikeringen är oförändrad RESULTAT I detta avsnitt redovisas resultat för tre prognosberäkningar; en nulägesberäkning för 2006, prognosen för 2020, vilken är det viktigaste underlaget i åtgärdsplaneringens arbete, samt en prognos för Alla siffror i detta kapitel är således modellberäknade. För referensscenariot finns vissa resultat framtagna, vilka också redovisas här. Nulägesprognosen är baserad på modellkodad infrastruktur för 2006 samt socioekonomi (befolkning och sysselsättning) och övriga förutsättningar för Prognosen för 2020 innehåller vägnät och kollektivtrafikutbud framtagen efter beslutade investeringslistor samt socioekonomi som är prognostiserad för år 2020 utifrån statistik för Se avsnitten om förutsättningar och infrastruktur ovan för mer information. Beräkning av tillväxttal har genomförts något olika för bil- respektive tågresandet. Beräkning av trafikarbetet för personbil för år 2040 har gjorts genom en förenklad uppräkning av personbilstrafikarbetet. För varje län beräknas tillväxten i trafikarbete från 2006 till 2020, uppdelat på stamvägnät och övrigt vägnät, relaterat till befolkningsantalet. Detta används, tillsammans med befolkningen 2040 för att beräkna trafikarbetet Till beräkningen av tillväxttal för tågresandet behövs prognoser för flera år. Till detta har en prognos för 2040 körts. Utbudet i denna prognos är förenklat framtaget och innehåller en ökning av turtätheten med 50 % från trafikeringen. Tillväxttal före brytår (2020) har beräknats utifrån och 2020-prognosernas resande på tåglinjerna och tillväxttal efter brytår utifrån respektive 2040-prognosens resande på tåglinjerna.

25 25(44) Det finns en mängd resultat i prognosmodellerna. I tabellerna nedan redovisas transportarbetet i form av antal personkilometer per färdmedel för respektive prognosår. Detta är den vanligast förekommande och mest stabila beskrivningen av resandet. Transportarbete per ärende och färdmedel I tabellerna 5, 6 och 7 nedan redovisas transportarbetet uppdelat per ärende samt deras andelar. Först redovisas nulägesberäkningen 2006 och motsvarande resultat för prognosen för 2020 och sedan utvecklingen från 2006 till Modellsystemet har olika ärendeuppdelning i den långväga (privatresor och tjänsteresor) respektive i de regionala modellerna (arbetsresor, tjänsteresor och övriga resor). I tabellerna redovisas långväga och regionalt resande i ärenderubrikerna privat- och tjänsteresor. De regionala ärendena arbetsresor och övriga resor har här slagits ihop och redovisas som privatresor. Nuläge 2006 Privatresor Tjänsteresor Summa Andel privat Andel tjänste Långväga bil % 17% Långväga tåg % 21% Långväga buss % 10% Inrikes flygresor % 50% Summa långväga % 21% Regional bil % 6% Regional tåg % 4% Regional övrig spår % 4% Regional buss % 3% Gång och cykel % 1% Summa regionalt % 5% Totalt % 9% Andelar av totalt resande Summa bil 72% 63% 71% Summa spårtrafik 24% 36% 25% Summa buss 4% 0% 3% Varav långväga 19% 53% 22% Varav regionalt 81% 47% 78% Tabell 5 Nuläge 2006, transportarbete per ärende, miljoner personkilometer per år.

26 26(44) Tabell 6 Prognos 2020, transportarbete per ärende, miljoner personkilometer per år. Prognos 2020 Privatresor Tjänsteresor Summa Andel privat Andel tjänste Långväga bil % 15% Långväga tåg % 19% Långväga buss % 8% Inrikes flygresor % 51% Summa långväga % 20% Regional bil % 5% Regional tåg % 4% Regional övrig spår % 4% Regional buss % 3% Gång och cykel % 1% Summa regionalt % 5% Totalt % 8% Andelar av totalt resande Summa bil 71% 60% 70% Summa spårtrafik 26% 39% 27% Summa buss 4% 0% 3% Varav långväga 19% 54% 22% Varav regionalt 81% 46% 78% Tabell 6 Prognos 2020, transportarbete per ärende, miljoner personkilometer per år.

27 27(44) Utvecklingen från 2006 till 2020 Privatresor Tjänsteresor Summa Långväga bil 10% -1% 8% Långväga tåg 47% 29% 43% Långväga buss 12% -9% 10% Flygresor 1% 7% 4% Summa långväga 19% 8% 16% Regional bil 14% 1% 13% Regional tåg 49% 36% 48% Regional övrig spår 23% 22% 23% Regional buss 0% -4% 0% Gång och cykel 11% 13% 11% Summa regionalt 14% 3% 14% Totalt 15% 6% 14% Andelar av totalt resande Varv flyg 0% 19% 1% Varav bil 62% 1% 60% Varav spårtrafik 34% 83% 36% Varav buss 1% -4% 1% Varav GC 3% 1% 2% Varav långväga 23% 73% 25% Varav regionalt 77% 27% 75% Tabell 7. Utveckling 2006 till 2020, transportarbete per ärende, milj. personkm per år. De privata resorna utvecklas mer än tjänsteresorna under perioden, 15 % respektive 6 % totalt sett. Tjänsteresor med spårtrafik ökar mycket kraftigt (från en låg nivå dock) medan de med buss minskar mellan 2006 och Ökningen hos bilresandet är i princip uteslutande privatresor och hos flyg är det tjänsteresorna som ökar.

28 28(44) Transportarbete, totalt Siffrorna i tabell 8 är för kollektivtrafiken sammanställda ur Sampers linjeanalysresultat. För bil samt gång och cykel beräknas personkilometrarna från resultat- och avståndsmatriserna i Sampers. Färdmedel Utveckling Utveckling Långväga bil % 10% Långväga tåg % 23% Långväga buss % 19% Inrikes flyg % 19% Summa långväga % 15% Regional bil % 24% Regional tåg % 36% Regional övrig spår % 6% Regional buss % 22% Gång och cykel % 1% Summa regionalt % 22% Summa bil % 21% Summa spårtrafik % 22% Summa buss % 21% Totalt transportarbete % 21% Tabell 8 Transportarbete per färdmedel 2006, 2020 och 2040, milj. personkm. per år. Övrig spår = spårväg, tunnelbana och spår i Danmark. Persontransportarbetet år 2020 med EET-styrmedel hamnar totalt på drygt 128 miljarder. Det innebär en ökning med 14 % jämfört med de ca 112 miljarder som prognosen för 2006 gav. Bilresandet står år 2020 för ca 70 %, spårresandet för ca 27 % och bussresandet för 3 %, se tabell 6. Motsvarande fördelning 2006 är bil 71 %, spår 25 % och buss 3 %, se tabell 5. Persontransportarbetet med bil ökar mellan 2006 och 2020 enligt prognoserna med 12 %, spårtrafiken ökar med 38 % och busstrafiken med 2 %, se tabell 8. Referensscenario Basprognosens och referensscenariots resultat jämförs i tabell 9 nedan.

29 29(44) Färdmedel Nuläge Referensscenario EETscenario Utveckling Referens EET Långväga bil % 8% Långväga tåg % 43% Långväga buss % 10% Inrikes flyg % 4% Summa långväga % 16% Regional bil % 13% Regional tåg % 48% Regional övrig spår % 23% Regional buss % 0% Gång och cykel % 11% Summa regionalt % 14% Summa bil % 12% Summa spårtrafik % 38% Summa buss % 2% Totalt transportarbete % 14% Tabell 9. Transportarbete per färdmedel för EET- och referensscenariot för 2006 och 2020, miljoner personkilometer per år. Resultatet visar att med EET-styrmedlen ökar spårtrafikresandet med fem procent mer till år 2020 än utan EET, mätt i persontransportarbete. För biltrafiken däremot bromsas ökningen mellan med EET-styrmedel till endast hälften av vad den är med referensscenariot, se tabell 9. Reslängder Modellresultaten ger längre resor 2020 än 2006, både för bil och kollektivtrafikresor. Det är en trend som också tydligt framträder i analyser av den historiska utvecklingen på persontransportmarknaden. Resandet i Sverige, precis som i resten av världen, har ökat stadigt sedan mitten av 1900-talet. Vi gör betydligt längre resor i genomsnitt per dag och vi reser med allt snabbare färdmedel. Vi använder dock ungefär lika mycket tid till att resa, men vi tar oss betydligt längre på den tiden. Trafikarbete bil och yrkestrafik Trafikarbetet för bil och yrkestrafik är framtaget utanför modellen.

30 30(44) Miljoner fordonskm/år Miljoner fordonskm/år Miljoner fordonskm/år Kvot Kvot / /2006 Personbil ,12 1,34 Distributions/service ,32 1,96 Lastbil utan släp ,27 1,84 Lastbil med släp ,30 1,85 Totalt ,16 1,47 Tabell 10. Trafikarbete bil och yrkestrafik EET-scenariot. Trafikarbetet med bil i Sverige uppgår ( ) enligt Vägverket och VTI till totalt ca 73,9 mdr fkm/år. I modellberäknat trafikarbete för 2006 ingår ej vissa resor, t ex utlänningars resor på svenskt vägnät, varför resultatet ej bör nå upp till verkligt värde. Resultatet i tabell 10, miljoner fordonskilometer för år 2006, kan därför anses rimligt. Biltrafikutvecklingen per region redovisas i figur 7 nedan. 50% 40% EET-scenariot Referensscenariot 30% 20% 10% 0% -10% -20% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Sydväst Skåne Nordväst Skåne Öst Skåne Nordöst Stor-Göteborg Södra VVÄ Östra VVÄ Västra och Norra VVÄ Längs E18 VVÄ Östra Örebro län Västra Örebro län Norra Örebro län Nordvästra Västmanland Sydvästra Västmanland Östra Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbottens kust och inland Västerbottens fjäll och inland Norrbottens kust och inland Norrbottens fjäll och inland Figur 7. Biltrafikarbete regionalt, förändring av antal fordonskm mellan 2006 och 2020.

31 31(44) CO2-utsläpp Beräkningar av CO2-utsläppen visar att de ökar med drygt 1 miljoner ton från 2006 (och nivån 18,7 miljoner ton) i referensscenariot men minskar med 4 miljoner ton från 2006 i EET-scenariot, se tabell 11. Referens EET Personbil bensin 8,3 5,3 Personbil diesel 3,9 2,6 Lätt lastbil bensin 0,2 0,1 Lätt lastbil diesel 2,1 1,6 Buss 0,6 0,5 Tung lastbil, u sl 0,9 0,9 Tung lastbil, m sl 3,9 3,6 Motorcykel och moped 0,1 0,1 Totalt 20,0 14,8 Tabell 11. Koldioxid år 2020, miljoner ton. Sammanfattande kommentarer Persontransportarbetet ökar totalt sett med ca 14 % till Transportarbetet med bil fortsätter att öka i ungefär samma takt fram till år 2020, som det har gjort historiskt. Därefter ökar det snabbare till följd av energieffektiviseringen som gör att kostnaden för att köra bil minskar trots ökade bränslepriser. Tåg ökar kraftigt till 2020 men trycks sedan tillbaka i utveckling med anledning av effekten för bil som nämns ovan. Transportarbetet med långväga buss ökar snabbare än transportarbetet med regional buss. CO 2 -utsläppen minskar med 4 miljoner ton till 2020 med EET-scenariot, men ökar med 1 miljon ton i referensscenariot. Vid resor upp till 40 mil utgör bilen det vanligaste färdmedlet. 68 procent av alla resor längre än tio mil görs med bil. För resor mellan 40 och 80 mil görs ungefär hälften med bil och återstående med främst flyg och tåg. Vid resor över 80 mil är flyg det vanligaste färdmedlet Källa Res 05/06

32 32(44) JÄMFÖRELSER AV RESULTATEN Verkligheten låter sig aldrig inrymmas i sin helhet i en modell. Detta gäller även för SAMPERS. Modellen bör främst användas för jämförelser av olika alternativa investeringar och/eller andra satsningar eller förändringar som påverkar resmönstret. Resultaten visar inga fullständiga sanningar utan ger sannolika riktningar för vilka effekter som rimligen kommer att erhållas vid olika alternativ. Det kan ändå vara intressant att se hur resandet utvecklats de senaste åren och jämföra modellens prognostiserade utveckling för kommande år. Detta redovisas nedan och senare i avsnittet jämförs denna 2020-prognos med den som togs fram i Banverkets och Vägverkets Inriktningsplanering Jämförelse mot verklig utveckling Motorcykel Personbil Buss Gång Summa Järnväg T-bana Spårväg Summa Luftfart Sjöfart Totalt Cykel Väg Bantrafik Moped ,3 85,9 9,7 4,2 100,1 6,6 1,5 8,1 3,9 112, ,3 86,5 9,7 4,2 100,7 6,0 1,4 7,4 3,2 111, ,4 87,6 9,7 4,2 101,9 6,0 1,4 7,4 3,1 112, ,4 85,7 9,4 4,3 99,8 6,0 1,4 7,4 3,0 110, ,4 86,7 9,5 4,3 100,9 6,4 1,4 7,8 3,1 111, ,4 87,6 9,7 4,3 102,0 6,5 1,4 7,9 3,0 112, ,4 88,0 9,8 4,3 102,5 6,8 1,5 8,3 3,0 113, ,4 88,1 9,8 4,3 102,7 7,0 1,5 0,4 8,9 3,1 114, ,5 88,8 9,8 4,3 103,4 7,2 1,5 0,4 9,1 3,3 115, ,5 90,8 9,8 4,3 105,3 7,7 1,5 0,4 9,6 3,5 118, ,5 91,9 9,5 4,3 106,2 8,2 1,6 0,4 10,2 3,6 0,8 120, ,6 92,8 9,2 4,3 106,9 8,7 1,6 0,4 10,7 3,7 0,8 122, ,7 95,4 9,3 4,4 109,7 8,9 1,6 0,4 10,9 3,4 0,8 124, ,7 96,3 9,1 4,4 110,6 8,8 1,6 0,4 10,8 3,2 0,8 125, ,8 97,0 8,9 4,4 111,1 8,7 1,6 0,5 10,7 3,2 0,8 125, ,8 97,3 8,8 4,4 111,3 8,9 1,5 0,5 11,0 3,3 0,8 126, ,9 97,0 8,7 4,4 111,0 9,6 1,7 0,5 11,8 3,3 0,8 126,91 Tabell 12Persontransportarbete i Sverige, historisk utveckling i miljarder personkm per år, SIKA/BV/SCB, SIKA PM 2005:4

33 33(44) Beräkningar i tabell 12: Bil = trafikarbete i SV * beläggningsgrad. Beläggningsgrad = 1,54 vilket även RES05/06 ger som resultat. Buss = trafikarbete i SV * beläggningsgrad. Beläggningsgrad = 10 (inget nytt underlag för ändrad beläggningsgrad) MC = trafikarbete i SV * beläggningsgrad. Beläggningsgrad = 1,16 (inget nytt underlag för ändrad beläggningsgrad) Gång/Cykel/Moped = 488 km/invånare, dvs. det tidigare värdet har multiplicerats med hela befolkningen. RES05/06 ger betydligt större transportarbete med G/C/M, ca 725 km/inv och år. Dock gäller denna uppgift befolkningen i åldrarna 6-84 år. Multiplicerar man med hela befolkningen kan det vara lämpligt med en lägre siffra. Om den högre siffran används men endast för befolkningen 6-84 år, skulle den årliga siffran för transportarbetet ligga ca 1,5 miljarder km högre. Bantrafik: Siffror från SIKA/Banverket Luftfart: Inrikes flyg. Siffror från SIKA/Luftfartsverket. Sjöfart: Inga nya siffror. Den historiska utvecklingen i tabell 12 har i tabell 13 uttryckts i % för två delperioder samt sammantaget för hela perioden mellan 1990 och Utveckling i % Motorcykel 67% 80% 200% Personbil 7% 6% 13% Buss - 2% - 8% - 10% Gång, cykel, moped 2% 2% 5% Summa väg 6% 5% 11% Järnväg 24% 17% 45% Tunnelbana 7% 6% 13% Spårväg - 25% - Summa bantrafik 26% 16% 46% Inrikes luftfart - 8% - 8% - 15% Sjöfart - 0% - Totalt 8% 5% 13% Tabell 13Utveckling av persontransportarbete i Sverige från

34 34(44) Utveckling enligt modellen; prognoser för 2006, 2020 och 2040 Nedan redovisas Samperssystemets utvecklingen enligt EET-scenariots prognoser i ÅP, för åren 2006, 2020 samt 2040, redovisat för de färdmedel som modellsystemet innehåller. Observera att modellens definition av färdsätt inte alltid överensstämmer med definitionen i den historiska statistiken. Utveckling av antal personkm, i % Långväga bil 8% 10% 19% Långväga tåg 43% 23% 76% Långväga buss 10% 19% 31% Inrikes flyg 4% 19% 24% Regionala bil 13% 24% 40% Regional tåg 48% 36% 102% Regional övrig spår 23% 6% 31% Regional buss 0% 22% 22% Gång och cykel 11% 1% 12% Totalt 14% 21% 38% Tabell 14. Prognostiserad utveckling av persontransportarbetet i Sverige En jämförelse mellan historisk utveckling och prognostiserad framtida utveckling visar att transportarbetet med bil fortsätter att öka i ungefär samma takt fram till år 2020, som det har gjort historiskt, se figur 8. Tåg fortsätter att öka kraftigt under hela prognosperioden, i linje med hur det har utvecklats åtminstone under den senaste tioårsperioden, se figur 9. Den minskning som har uppmätts för transportarbetet med buss bromsas upp, enligt prognoserna.

35 35(44) Personbil Buss GC Tåg Inrikes flyg Figur 8 Persontransportarbetets utveckling, alla färdmedel (Miljarder personkilometer per år) Buss GC Tåg Inrikes flyg Figur 9 Persontransportarbetets utveckling för enbart de kollektiva färdmedlen (Miljarder personkilometer per år)

36 36(44) Jämförelse mot tidigare prognos för 2020 I tabell 15 redovisas skillnaderna mellan Åtgärdsplaneringens EET prognos och den Basprognos för 2020 som Banverket tog fram i Inriktningsplaneringen år I detta arbete gjordes ingen gemensam prognos varför alla siffror hämtas från Banverkets prognos i inriktningsplaneringen. Prognos 2020 IP (2007) ÅP (2008) ÅP - IP ÅP IP, % Långväga bil % Långväga tåg % Långväga buss % Inrikes flyg % Regionala bil % Regional tåg % Regional övrig spår % Regional buss % Gång och cykel % Totalt % Tabell 15. Jämförelse mellan Åtgärdsplaneringens och Inriktningsplaneringens persontransportarbete för Åtgärdsplaneringens prognos ligger nästan genomgående lägre än inriktningsplaneringens, vilket är rimligt med hänsyn till ändringarna i förutsättningarna. Den största absoluta minskningen mellan prognoserna är för regionala bilresor, medan den största relativa minskningen är för flygresor.

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

SIKA PM 2006:3. Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 2006 för Kommissionen mot oljeberoendet

SIKA PM 2006:3. Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 2006 för Kommissionen mot oljeberoendet SIKA PM 26:3 Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 26 för Kommissionen mot oljeberoendet 2 Förord Denna promemoria är den skriftliga dokumentationen av ett anförande

Läs mer

Prognos för personresor 2030

Prognos för personresor 2030 RAPPORT Prognos för personresor 2030 Känslighetsanalys av Trafikverkets basprognos 2014 Titel: Prognos för personresor 2030 Känslighetsanalys av Trafikverkets basprognos 2014 Publikationsnummer: 2014:085

Läs mer

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Statens institut för kommunikationsanalys 2 Rapport är :s publikationsserie för utredningar och

Läs mer

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016 Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016 Kunskapsseminarium 15 april 2016 Susanne Nielsen- Skovgaard Fredric Almkvist Petter Wikström Expertcenter Upplägg presentation Introduktion till trafik- och

Läs mer

Prognos för personresor 2030

Prognos för personresor 2030 RAPPORT Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2015 Titel: Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2015 Publikationsnummer: 2015:059 ISBN: 978-91-7467-715-7 Dokumenttyp: Rapport

Läs mer

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98 Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet publikation 2009:98 2(20) Förord I regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen anges att trafikverken ska redogöra för olikheter i parametrar i bas- och referensscenarierna

Läs mer

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag RiR 2019:4 Att planera för framtiden statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken

Läs mer

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag 1 (9) Stockholm 2012-08-17 Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram uppdaterade indata till de nationella svenska person- och

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 [Ärendenummer] 2013:3 Till: Från: PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 Inledning Skillnaderna mellan de prognoser och kalkyler som gjordes under

Läs mer

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Förutsättningar samt prognoser över persontrafikutvecklingen

Förutsättningar samt prognoser över persontrafikutvecklingen Förutsättningar samt prognoser över persontrafikutvecklingen Underlagsrapport Titel: Förutsättningar samt prognoser över persontrafikutvecklingen Publikationsnummer: 2012:111 ISBN: 978-91-7467-309-8 Utgivningsdatum:

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Indikatorer i SOFT som följer upp transportomställningen

Indikatorer i SOFT som följer upp transportomställningen Diarienummer: 2017-013630 1 (20) Indikatorer i SOFT som följer upp transportomställningen Detta PM omfattar redovisning av ett antal indikatorer för att följa hur arbetet med transportomställningen inom

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015

FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015 FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015 Hur kommer de nya prognoserna påverka den samhällsekonomiska lönsamheten av projekt som tex Västlänken, Förbifarten, Höghastighetsbanor,

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Prognos för bilinnehavet 2010

Prognos för bilinnehavet 2010 VTI notat 8 2001 VTI notat 8-2001 Prognos för bilinnehavet 2010 Författare FoU-enhet Projektnummer 40274 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Lars Johansson, VV, Per Kjellman, VV och Pontus Matstoms,

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:10 Kort om Prognoser för person- och godstransporter år 2020 Innehåll 3 Inledning 5 Antaganden om omvärlden 7 Jämförelse person- och godstransporter 8 Persontransporterna 2020 12 Godstransporterna

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen

Läs mer

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016 Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016 Susanne Nielsen- Skovgaard Fredric Almkvist Petter Wikström Per Eriksson Expertcenter 4 april 2016 Upplägg presentation Introduktion till trafik- och transportprognoser

Läs mer

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter Malin Aldenius, 2017.11.30 Lunds Universitet, LTH K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Transportpolitiska mål Tillgänglighetsmål

Läs mer

Prognos för personresor 2030

Prognos för personresor 2030 RAPPORT Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2014 Titel: Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2014 Publikationsnummer: 2014:071 ISBN: 978-91-7467-597-9 Dokumenttyp: Rapport

Läs mer

Dokumentdatum. Sidor 1(16) PM - Validering av Sampers Basprognoser

Dokumentdatum. Sidor 1(16) PM - Validering av Sampers Basprognoser 1(16) PM - Validering av Sampers Basprognoser 2018-04-01 1. Inledning har regeringens uppdrag att ta fram och tillhandahålla trafikprognoser för alla trafikslag inom såväl persontrafik- som godstransportsektorn.

Läs mer

INNEHÅLL. Transporter i Sverige

INNEHÅLL. Transporter i Sverige INNEHÅLL Transporter i Sverige 1 INNEHÅLL Innehåll Inledning Sid 4 Persontransporter Sid 6 Gods Sid 9 2 Förord Transporter är samhällets blodomlopp. Att Sverige kan ha effektiva och hållbara transporter

Läs mer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden

Läs mer

PERSONTRANSPORTERNAS UTVECKLING TILL 2010

PERSONTRANSPORTERNAS UTVECKLING TILL 2010 PERSONTRANSPORTERNAS UTVECKLING TILL 2010 2001 års prognos, utarbetad i samband med den tredje svenska rapporten till FN:s klimatkonvention Rapport 2002:1 3 Förord Enligt uppdrag från regeringen ska regelbundet

Läs mer

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram Förutsättningarna på nationell nivå är hämtade från Långtidsutredningen 2015 (LU15) Befolkningsframskrivningen

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Sampers användardag 2013-06-18

Sampers användardag 2013-06-18 Sampers användardag 2013-06-18 Dagordning Sampers användardag 18 juni 2013 Inledning 9:30-10:00 Modellens känslighet 10:00-11:00 Kalibrering och validering 11:00-11:30 Lunch 11:30-12:30 Kalibrering och

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? KLIMATMÅLEN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Nationella klimatmål KLIMATMÅL 80 70 60 50 40 30 20 10 Totala utsläpp Handlande sektorn Ickehandlande sektorn

Läs mer

SIKA PM 2005:19. Känslighetsanalyser av transportprognoser 2020 med högre oljepris

SIKA PM 2005:19. Känslighetsanalyser av transportprognoser 2020 med högre oljepris PM 2005:19 Känslighetsanalyser av transportprognoser 2020 med högre oljepris 2 PM är :s publikationsserie för kortfattade redovisningar. Hittills under 2005 har följande rapporter i serien PM publicerats:

Läs mer

regionala objekt i Stockholm, på väg märks investeringar på E6 och E45 i Göteborgsområdet och på E4 längs norrlandskusten.

regionala objekt i Stockholm, på väg märks investeringar på E6 och E45 i Göteborgsområdet och på E4 längs norrlandskusten. 108(151) regionala objekt i Stockholm, på väg märks investeringar på E6 och E45 i Göteborgsområdet och på E4 längs norrlandskusten. De nya namngivna objekten i den utökade ramen har i genomsnitt lägre

Läs mer

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT? KLIMATMÅLEN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Nationella klimatmål KLIMATMÅL 80 70 60 50 40 30 20 10 Totala utsläpp Handlande sektorn Ickehandlande sektorn

Läs mer

PM Kommentar till promemoria Transportutveckling och prognoser daterad

PM Kommentar till promemoria Transportutveckling och prognoser daterad 1(11) Näringsdepartementet, Analyssekretariatet Kommentar till promemoria Transportutveckling och prognoser daterad 2016-02-09 Näringsdepartementet har inkommit till med vissa frågeställningar, utgående

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7 LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen 3 Förord I samband med den pågående Järnvägsutredningens arbete har genomfört

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 2000

Uppföljning av långväga buss 2000 PM Dnr 075-200-01 2001-12-11 Uppföljning av långväga buss 2000 1. Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 fanns uppdraget att "SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Årliga uppdateringar av prognosförutsättningar och verktyg

Årliga uppdateringar av prognosförutsättningar och verktyg Peo Dokumenttyp: Ärendenummer: TRV 2013/83082 Projektnummer: [Projektnummer] Ert datum: [Motpartens datum] Ert ärendenummer: [Motpartens ärendeid] Version:1.0 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 Texttelefon:

Läs mer

Bilen betyder mest för vårt resande

Bilen betyder mest för vårt resande Bilen betyder mest för vårt resande Personbilen dominerar vårt resande och står för 77 procent av de totala inrikes transporterna (personkm), framgår det av BIL Swedens nyligen publicerade årsbok Bilismen

Läs mer

Uppföljning målområde transporter 2017

Uppföljning målområde transporter 2017 Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...

Läs mer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer Bilaga 6, bränsleförbrukning och trafikarbete na i denna bilaga bygger på indata för den klimatrapportering som gjordes i juni 2018. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015

Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015 Statistik 2016:32 Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015 Publiceringsdatum: 2016-04-07 Uppdaterad:2016-10-26 MC 2015 Kontaktperson: Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post: anette.myhr@trafa.se SCB (producent)

Läs mer

Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg

Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus KTH Järnvägsgrupp

Läs mer

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse

Läs mer

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

Företagsamheten 2018 Jämtlands län Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015

Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015 Statistik 2016:10 Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015 Publiceringsdatum: 2016-04-07 Uppgifter för motorcyklar avseende 2015 publiceras i september Kontaktperson: Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Regionalt utvecklingskapital. Helena Gidlöf

Regionalt utvecklingskapital. Helena Gidlöf Regionalt utvecklingskapital Helena Gidlöf 2016-05-24 Inkluderade finansieringskällor Egna resurser Länens medfinansiering av projekt och program, driftbidrag/verksamhetsbidrag ERUF Beviljade medel 2007-2013.

Läs mer

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Innehåll. Underlagsrapporter. Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5

Innehåll. Underlagsrapporter. Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5 Innehåll Underlagsrapporter Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5 Järnvägsgruppen KTH Framtida järnvägstrafik... 77 Järnvägsgruppen KTH Resenärernas attityder

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer