EXAMENSARBETE. En ekonometrisk studie av den global oljemarknaden med fokus på utbud och efterfrågan. Anders Bergman. Civilekonomexamen Civilekonom

Transkript

1 EXAMENSARBETE En ekonometrisk studie av den global oljemarknaden med fokus på utbud och efterfrågan Anders Bergman Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institution för ekonomi, teknik och samhälle

2 2012 En ekonometrisk studie av den globala oljemarknaden med fokus på utbud och efterfrågan. Anders Bergman Luleå Tekniska Universitet

3 SAMMANFATTNING Det här arbetet är en ekonometrisk studie av den globala oljemarknaden. Syftet med arbetet är att identifiera olika faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan på olja. Studien delar upp produktionen av olja i två delar. En modell beskriver OPECs utbud och en annan beskriver produktionen av olja i länderna utanför OPEC. Arbetet konstaterar att OPEC är en starkare kartell i dag än på 1970-talet. Kartellen har ett vinstmaximerande beteende, där den producerar utifrån den residuala efterfrågan. I arbetet estimeras utbudsmodellerna, efterfrågemodellen och en prismodell med hjälp av regressionsanalys. Resultaten tyder på att efterfrågan är knuten till BNP-utvecklingen i världen och motsats till tidigare forskning saknade den testade prismodellen signifikanta faktorer.

4 ABSTRACT This essay is an econometric study of the global oil market. The aim of the study is to identify important factors and what impact they have on the supply and demand of crude oil. This analysis divides the supply of crude oil into two components. One model describes the supply from OPEC, while the other defines the production outside OPEC. This essay concludes that OPEC is a stronger cartel today than during the 1970s. The cartel has a profit maximization behavior and produces from the residual demand curve. In this study the supply models, the demand model and a price model are estimated by regression analysis. The results imply that the demand is determined by GDP and that the price model, in contrast to prior research, lacks significant factors.

5 FÖRORD Jag vill först och främst tacka min pappa för alla givande diskussioner. Tack vare honom har jag får mängder av uppslag och idéer. Han har även fungerat som mitt bollplank. I övrigt vill jag tacka min handledare Patrik Söderholm. Även han har kommit med nya infallsvinklar och förslag på artiklar att läsa. Utan hans nitiska ögon hade rapporten inte sett likadan ut som den gör idag. I övrigt vill jag tacka alla som varit inblandade i min civilekonomutbildning. TACK! Mvh Anders Bergman

6 SAMMANFATTNING ABSTRACT FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Metod Avgränsningar Arbetets disposition BAKGRUND DEN GLOBALA OLJEMARKNADEN Olja som råvara Oljan genom historien Handla med olja Oljeproducenter på den globala marknaden OPEC Länder utanför OPEC Oljekonsumenter Skatter på energi Oljans användningsområden Alternativa energikällor Vad karaktäriserar marknaden för olja? LITTERATURSTUDIE TIDIGARE FORSKNING OM OLJEMARKNADEN OCH OPECs BETEENDE Översikt Studier om modeller för att förstå utbud och efterfrågan av olja OPECs beteende på den globala oljemarknaden Sammanfattande diskussion TEORI OLJEMARKNADENS EKONOMISKA TEORI Definitioner Utbud och efterfrågan Kartellmarknad Olja som en oligopolmarknad Teoretiska utgångspunkter i det fortsatta arbetet MODELLSPECIFIKATIONER Modeller under fullständig konkurrens utan hänsyn till OPEC Modell under ofullständig konkurrens Griffins studier om OPEC:s beteende Kartellmodellen Konkurrensmodellen Målintäktsmodellen Äganderättsmodellen Modellspecifikation för det här arbetet Uppdatering av Griffins studie av OPECs beteende Undersökning av utbud och efterfrågemodell, samt en prismodell Ekonometriska problem DATA DEFINITIONER OCH KÄLLOR... 47

7 6.1 Källor Databehov för att undersöka OPECs beteende Data för efterfrågemodellen Data för utbudsmodellen Data för Prismodellen EMPIRSK ANALYS Analys av OPECs beteende Estimering av efterfrågan, utbudet och prismodellen Efterfrågan Utbudet Prisfunktionen FÖRDJUPNING EN UTVECKLING AV RESULTATEN FRÅN ANALYSEN SLUTSATSER REFERENSLISTA APPENDIX... i Appendix I Data för att kunna upprepa Griffins studie av OPECs beteende-... i Appendix II Data för utbud- och efterfrågemodellerna... v

8 Kap. 1 Inledning 1 INLEDNING En sökning i Google på ämnet oil ger drygt 1,5 miljarder träffar. Det kan t ex jämföras med en sökning på ordet water som endast ger en tredjedel så många 1. Detta är ett av många tecken på oljans betydelse i samhället. År 2010 hade OPEC, the Organization of the Petroleum Exporting Countries, exportintäkter på närmare US$ 800 miljarder enligt EIA (2011) med en ungefärlig marknadsandel på 40 % (OPEC, 2012). Det betyder att oljan totalt omsatte omkring US$ 2000 miljarder, och då har inte handeln mellan investerare runt om på världens börser räknats in. Oljans betydelse för den globala ekonomin innebär att intresset för olja och framförallt utvecklingen av oljepriset är av stort intresse. Nedan följer några exempel på aktuella händelser med anknytning till oljan och dess betydelse för samhälls ekonomin. Under 2007 fram till sommaren 2008 steg oljepriset med närmare 100 % för att de nästkommande månaderna rasa mer än 80 % (Manera, 2009). I mars 2011 drabbades Japan av en naturkatastrof med ett efterföljande kärnkraftshaveri. Händelsen lade ny ved på elden om kärnkraftens vara eller icke vara. I Sverige byttes oljan till stor del ut mot kärnkraft under 1970-talet, men sedan dess har ett par reaktorer lagts ner. Kärnkraften anses vara en ren energikälla som inte påverkar miljön till skillnad från oljan. Tyskland beslutade senare under 2011 att landet skall avveckla alla sina kärnkraftverk senast 2022 (Dagens Nyheter, 2011). Detta kan medföra att oljan återtar förlorade marknadsandelar i Tyskland. Iran sägs enligt USA anrika uran för kärnvapenproduktion (Dagens Nyheter, 2012). Det har lett till ett spänt läge i hela Mellanöstern. Iran hotar med att blockera Persiska viken om USA inför sanktioner mot landet. En blockad skulle få förödande konsekvenser för oljetransporterna från länder som Kuwait och 1 Google.com (120426) 1

9 Kap. 1 Inledning Irak, men även Irans egen oljeproduktion skulle naturligtvis drabbas. Hur dessa konflikter kommer att påverka oljepriset återstår att se. Fordonsindustrin satsar allt större resurser på att ta fram eldrivna bilar. Varje månad går det att läsa i tidningarna om nya framsteg. Än så länge finns det dock inga kommersiella bilar som endast drivs av el och som kan röra sig över längre sträckor. År 2010 exploderade en oljeplattform i Mexikanska golfen utanför Louisiana i USA (Svenska Dagbladet, 2010). Skadorna blev omfattande och visade en hel värld riskerna med oljeutvinningen. Saneringskostnaderna är inte fastställda än, men BP har enligt Sveriges television (2010) avsatt US$ 20 miljarder till en fond för ersättning till saneringskostnader. Forskarna blir allt mer eniga om de negativa följderna av användning av fossila bränslen. Växthuseffekten, där förbränning av olja är en bidragande del i den globala temperaturökningen, har erkänts av de flesta forskare. Allt fler länder försöker därför begränsa användningen av olja för att på så sätt minska koldioxidutsläppen. Som en konsekvens av detta har länder som Sverige infört skatt på utsläpp av koldioxid. Den svenska regeringen satsar dessutom t ex 2,9 miljarder kronor på området energipolitik i budgeten för 2012 (Näringsdepartementet, 2011). På sikt vill den svenska regeringen enligt rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige, (Regeringen, 2006) göra Sverige oberoende av olja. Redan till 2020 är målet att Sverige ska ha halverat sin oljeförbrukning inom transportsektorn och inom industrin ska oljan minska med % under samma tidsperiod. Det är angeläget att kunskaperna om oljemarknaden ökar eftersom oljan är en viktig råvara. Enligt Brower (2011) kan ett högt oljepris hämma den globala ekonomiska tillväxten. USA spenderar varje år nästan US$ 400 miljarder på olja (Leiby, 2007). Eventuella svängningar i oljepriset medför att USAs utgifter för olja varierar. Detta u sin tur kan påverka hela den amerikanska ekonomin och därmed som följd även den globala ekonomin. Ett sätt att försöka förstå vad som påverkar oljepriset är att studera utbud och efterfrågan på olja Vilka faktorer är det som påverkar dessa? Genom att, ur ett globalt perspektiv, studera och försöka förstå efterfrågan och utbudet av olja på marknaden är det möjligt att bilda sig en uppfattning av vad som kommer att hända med oljepriset. 2

10 Kap. 1 Inledning 1.1 Syfte Det övergripande syftet med det här arbetet är att analysera den globala oljemarknaden. Det görs genom att studera olika faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan av olja. Speciellt intresse läggs på utbudssidan där OPEC antas ha en avgörande roll. För att bättre förstå utbudet kommer OPECs beteende att analyseras i mer detalj. Det betyder i sin tur att utbudssidan kommer att delas upp i en modell som beskriver OPECs produktion och en modell som fokuserar på produktionen i länderna utanför OPEC. Såväl utbud som efterfrågan studeras på global nivå. 1.2 Metod Oljemarknaden analyseras med utgångspunkt i utbud och efterfrågan av olja. Till skillnad från många andra studier delas utbudet i det här arbetet upp i två delar. En utbudsmodell beskriver produktionen inom OPEC och en annan beskriver produktionen i länderna utanför OPEC, Non-OPEC. Dessutom genomförs en undersökning av OPECs beteende de senaste 25 åren. Modeller över utbud och efterfrågan skattas ekonometriskt, se vidare kapitel 5. Data extraheras i form av tidsserier om årsperioder, från databaser som International Energy Agency, amerikanska energimyndigheten och OPEC, se vidare kapitel 6. Dessa data används i modellerna och genom regressionsanalys genereras olika elasticiteter, som t ex priselasticitet och inkomstelasticitet. Dessa visar hur t ex en prisförändring på olja påverkar efterfrågan på marknaden. Resultaten från ekonometriska modellerna jämförs med resultat från tidigare forskning och används även för att försöka förstå hur priset på marknaden bestäms i vidare kapitel Avgränsningar Denna studie fokuserar på den globala oljemarknaden. Produktion, efterfrågan och BNP är hämtad på global nivå. Det betyder att studien inte analyserar något enskilt land. Det 3

11 Kap. 1 Inledning finns dock ett undantag. I studien av OPECs beteende analyseras de enskilda ländernas beteende i kartellen. I detta fall används data för varje enskilt medlemsland. Det finns många typer av råolja. I det här arbetet görs dock ingen skillnad mellan dessa, mer om det i kapitel 2. Detta beror främst på att det är svårt att få tag på data för respektive oljekvalitet eftersom varken OPEC eller IEA redovisar varje oljetyp för sig. En tredje viktig avgränsning som görs är att inga psykologiska faktorer som spekulation eller osäkerhet kring marknaden tas med explicit i modellerna. Ett exempel på osäkerhet är hur det nuvarande spända läget mellan USA och Iran angående Irans förmodade atomvapenprogram kan komma att påverka oljepriset. 1.4 Arbetets disposition Arbetet har följande disposition; i inledningskapitlet ges en kort introduktion till ämnet olja samt till arbetets utgångspunkter. Därefter följer ett bakgrundskapitel för att ge läsaren en övergripande bild av den globala oljemarknaden. I litteraturstudien ges en sammanfattning av tidigare studier om olja med inriktning på OPECs beteende och olika ekonometriska modeller för utbud och efterfrågan. Datakapitlet föregås av ett teorikapitel för att ge läsaren en introduktion till den ekonomiska teori som används i analyskapitlet. Efter analysen följer först en diskussion av resultaten och sedan avslutats arbetet med slutsatser och resultat. 4

12 Kap. 2 Bakgrund 2 BAKGRUND DEN GLOBALA OLJEMARKNADEN Det här kapitlet ger en övergripande bild av oljemarknaden, vilka sorters olja det finns, vilka stora aktörer som agerar på marknaden och hur den har utvecklats över tiden. Här belyses även vilka olika måttenheter som finns för olja. 2.1 Olja som råvara Råolja definieras enligt Nationalencyklopedin (2012): råolja, mineralolja, bergolja, olja som är obearbetad (med undantag för eventuell frånskiljning av lösta gaser och främmande ämnen) och skall användas som råvara t ex i oljeraffinaderi. Råoljans kemiska sammansättning kan variera kraftigt beroende på ursprung. Crude oil är den engelska beteckningen på råolja. Enligt Stockpicker (2012) är de vanligaste oljetyperna WTI, BRENT och OPEC Oil basket. WTI är i de flesta fall samma sak som råoljan från Texas i USA. BRENT olja håller lite högre kvalitet än de övriga oljetyperna och kommer från Nordsjön. Anledningen till att den anses ha en högre kvalitet är att den innehåller lite mer energi. Den är därför även lite dyrare. Den sista typen är den så kallade OPEC oil basket. Den innehåller sju olika sorters olja från de tolv OPEC-länderna, där ibland Saudi Arabien och Algeriet (ibid). Basket betyder i det här fallet en portfölj av olika oljor, som handlas till ett genomsnittspris. Den här studien kommer inte göra någon skillnad mellan de olika råoljekvaliteterna. Detta beror främst på att skillnaderna antas vara relativt små, samt att databaserna IEA, EIA och OPEC inte redovisar de olika råoljekvaliteterna separat. Olja handlas i amerikanska dollar (US$ ). Varje dag produceras och konsumeras stora mängder olja. Det vanligast måttet på olja är barrel, fat på svenska. Ett fat är enligt Nationalencyklopedin (2012) 159 liter. I tabell 1 nedan visas vikten på ett fat olja samt oljans densitet. Av tabell 1 framgår att det går ungefär sju fat olja på ett ton. 5

13 Kap. 2 Bakgrund Tabell 1 Omvandling mellan volym och vikt av olja. Volym (m 3 ) Densitet (kg/m 3 ) Vikt (kg) Fat ,807 Kubikmeter Oljan genom historien I mitten av 1800-talet lyckades amerikanen Abraham Gesner destillera olja till fotogen. Det blev enligt Manera (2009) startskottet för det moderna samhällets oljekonsumtion. Oljan användes till en början till belysning, men kom med tiden att bli en av de viktigaste energikällorna. Manera (2009) berättar vidare att 1801 bildades Texas Railroad Commission (TRC). Organisationen fick ansvar för att kontrollera produktionen av olja i USA. Under drygt 50 år styrde TRC oljeproduktionen och därmed även oljepriset. Priset hölls stabilt på en låg nivå eftersom TRC anpassade sin produktion till efterfrågan. Enligt Williams (2011) steg det reala oljepriset endast med US$ 0,5 från US$ 2, till US$ 3, I samband med första världskriget fick oljan en avgörande betydelse som fordonsbränsle. Tidigare hade t ex kol används som drivmedel för båtar, och vagnarna drogs av hästar. Under 1920-talet växte bilindustrin och efterfrågan på olja steg snabbt. Oljan fick även en avgörande betydelse för Italien under Andra Världskriget. Bristen på olja tvingade den italienska flottan att stanna i hamn under stora delar av slutskedet av kriget (Baldwin, 1959). På 1950-talet gjordes de första stora oljefyndigheterna i Mellanöstern. Det var början på en förskjutning av makten över oljepriset från USA till Mellanöstern. Efter att oljepriset under två decennier knappt hållit jämna steg med inflationen, krävde flera av de oljeproducerande länderna en förändring. Enligt Manera (2009) bildades OPEC, the Organization of the Petroleum Exporting Countries 1960 för att begränsa konkurrensen mellan länderna. OPEC-länderna skapade istället en oljekartell för att begränsa produktionen och därmed tvinga upp oljepriset, se vidare avsnitt 2.4. Sedan 1960 har oljepriset fluktuerat ganska mycket. Figur 1 ger en överskådlig bild av oljeprisets utveckling sedan 1970 samt anger olika händelser som påverkat denna utveckling. 6

14 Kap. 2 Bakgrund Figur 1 Oljepriset och olika händelser som påverkat oljepriset, Källa: OECD (2011). Fram till början av 1970-talet hade oljepriset legat stilla kring US$ 3,00 under drygt 20 år. I oktober 1973 började det så kallade Oktoberkriget mellan Israel, Egypten och Syrien (Williams, 2011). I samband med att flera länder i väst, däribland USA ställde sig på Israels sida, valde länderna i OPEC att starta ett oljeembargo mot västvärlden. De vägrade att exportera olja till t ex USA. Enligt Williams (2011) steg oljepriset med 400 % som en konsekvens av oljebristen i väst. Den händelsen har gått till historien som den första oljekrisen Under 1970-talet passerade amerikansk efterfrågan på olja den inhemska produktionen enligt Leiby (2007) och Manera (2009). USA blev beroende av import från framförallt Mellanöstern. I slutet av 1970-talet kom den andra oljeprischocken, OPEC Den inträffade i samband med att Irak anföll Iran och de båda ländernas oljeproduktion föll (Williams, 2011). Som går att avläsa ur figur 1 finns det ytterligare ett antal händelser som påverkat oljepriset. Bland annat steg priset kraftigt under lång tid på 2000-talet fram till finanskraschen

15 Kap. 2 Bakgrund 2.3 Handla med olja Som nämnts ovan, handlas olja i dollar. Det betyder för Sveriges och många andra länder; att oljepriset påverkas av hur den inhemska valutan står sig mot dollarn. Sverige hade enligt Bohlin (2006) en fast växelkurs mot dollarn ända fram till Det ska nämnas att Riksbanken redan innan dess valde att devalvera den svenska kronkursen ett flertal gånger under och 1980-talet. En fast växelkurs betyder att oljepriset bara varierar i dollar. Under de senaste två decennierna har kronkursen varit flytande gentemot både dollarn och andra valutor. I figur 2 går det följa hur kronan varierat gentemot dollarn under de senaste åren. Som synes i figur 2 så gick det nästan 11 kr per amerikansk dollar år 2000, medan det endast gick 6 kr per amerikansk dollar År Figur 2 Växelkursutveckling hur kronan utvecklats gentemot den amerikanska dollarn (SEK/USD). Källa: Nordea (2012). Det framgår av figur 2 att kronkursen varierar ganska kraftigt. Det betyder i sin tur att priset svenskarna fått betala för ett fat olja varierat ännu mer. Det finns dock enligt Norden (1997) en viss korrelation mellan dollarkursen och oljepriset. Om dollarn faller i värde tenderar oljepriset att stiga. Därmed blir variationen inte lika stor för Sveriges del som det blivit om det inte funnits någon sådan korrelation överhuvudtaget. 8

16 Kap. 2 Bakgrund 2.4 Oljeproducenter på den globala marknaden Dagens oljeproducenter delas in i två läger. Dels finns kartellen OPEC och dels alla länder som valt att stå utanför denna. Vidare i arbetet kommer länderna utanför OPEC att benämnas Non-OPEC. Historiskt har OPEC haft en stor del av marknaden, även om Non-OPEC totalt sett producerar mer. Figur 3 visar hur produktionen av olja utvecklats under perioden , enheten är i miljoner fat per dag. Av figur 3 framgår att den totala produktionen ökat nästan varje år förutom några år kring Sedan 1970 är det Non-OPEC som stått för produktionsökningen. OPEC ligger i stort ett kvar på samma nivå som Det var även OPEC som bidrog till minskningen av världsproduktionen kring Figur 3 Världsproduktionen av olja i miljoner fat/dag Källa: Krichene (2002). Under perioden 1998 fram till 2010 ökade världsproduktionen av olja med ungefär 10 % (IEA, 2011c). Till skillnad från tidigare perioder ökade även OPEC sin produktion under 2000-talet OPEC OPEC har enligt OPEC (2012) tolv medlemsländer. Dessa är Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien, Venezuela, Nigeria, Angola, Algeriet, Libyen, Qatar, Förenade Arabemiraten och Ecuador. Kartellen skapades enligt organisationens utsaga för att 9

17 Kap. 2 Bakgrund upprätthålla ett fair price för oljeproducenterna. Vad som är ett fair price är väl diskuterat inom forskningen. Det är enligt Brower (2009) viktigt att priset varken är för lågt eller för högt. Vid utbudschockerna 1973 och 1979 rusade oljepriset (OECD, 2010). Detta fick till följd att länder som Sverige började använda andra energikällor och isolerade husen bättre för att därmed effektivisera energiförbrukningen. I figur 1 visas hur den minskande efterfrågan påverkade oljepriset negativt efter toppen Det andra problemet med att upprätthålla ett högt pris är enligt Radetzki (2012) att produktionen blir ineffektiv. Det spelar inte så stor roll om det slösas med resurserna eftersom oljeproducenterna tjänar mycket pengar ändå. Om priset istället är för lågt kommer det inte att vara lönsamt att satsa på prospektering eller ny kapacitet (Radetzki, 2012). Det gör att priset kan stiga mycket snabbt när väl efterfrågan kommer igång igen, eftersom produktionen då inte kan möta efterfrågan. Enligt OPEC Statistics (2011) hade OPEC en marknadsandel på 41,2% år Även om länderna utanför OPEC producerar mer idag kommer OPEC på sikt att ta över en allt större del av marknaden. Det beror enligt Radetzk (2012) på att OPEC har de största kända oljereserverna. Figur 4 visar de kända oljereserverna år 2010 och bekräftar att OPECs ställning på den globala oljemarknaden kommer att förstärkas över tiden så länge inga nya stora oljefyndigheter görs utanför OPEC. Figur 4 Fastställda oljereserver Källa: OPEC Statistics (2011). 10

18 Kap. 2 Bakgrund De flesta forskare är ganska överens om att OPEC är en dåligt fungerande kartell. I Lynch (2002) rapporterar författaren om att OPEC under 1979 bestämde att produktionskvoter skulle sättas upp så att oljepriserna steg konstant med 2-4% per år. Detta fungerade dåligt eftersom medlemsländerna producerade mer än sina tilldelade kvoter (Manera, 2009). Saudiarabien balanserade överproduktionen med att minska sin egen produktion. Därmed kunde priset hållas kvar på en hög nivå. Detta höll på fram till 1986 då Saudiarabien tröttnade. Saudiarabien markerade då för övriga länder vad landet varnat för och höjde sin egen produktion med ett par miljoner fat per dag. Därmed rasade oljepriset med 60 % på endast ett par veckor (Williams, 2011) Länder utanför OPEC De största producenterna utanför OPEC är Ryssland, USA och Kina enligt CIA (2012). Ryssland har under de senaste 10 åren ökat sin produktion med 56% och producerade mer än Saudiarabien under 2007, 2009 och 2010 (IEA 2011c). Vem som är den största producenten idag varierar mellan olika källor. Enligt IEA (2011c) producerade Ryssland mest 2010, men enligt CIA (2012) hade Saudiarabien störst produktion. Det är dock jämnt i toppen, se tabell 2. Även Kinas oljeproduktion ökade under 2010-talet, med nästan 25% (CIA, 2012 ). Samtidigt ökade USA och Saudiarabiens produktion endast marginellt under samma period. Tabell 2 De tio största producenterna av olja år Land Produktion miljoner fat/dag (2010) 1 Saudiarabien 10,52 2 Ryssland 10,27 3 USA 9,69 4 Iran 4,25 5 Kina 4,07 6 Kanada 3,48 7 Mexiko 2,98 8 Förenade Arabemiraten 2,81 9 Irak 2,62 10 Nigeria 2,46 Källa: CIA (2012). 11

19 Kap. 2 Bakgrund 2.5 Oljekonsumenter De flesta länder i världen är nettoimportörer av olja. Det innebär att de producerar mindre olja än vad som konsumeras. USA importerade 2006, enligt Leiby (2007), cirka 36% av OPECs samlade export. Det betyder att landet kan ses som en monopsoni, vilket innebär att USA är en stor kund som ensamma kan påverka priset på olja med sin konsumtion. Vidare skriver Leiby (2007) att USA varje år spenderar US$ 392 miljarder på olja. USA är därmed världens i särklass största konsument av olja (IEA, 2011c). Även om USA och Europa står för närmare hälften av all oljekonsumtion och behoven fortfarande ökar, står dessa regioner tillsammans endast för 20% av den ökande efterfrågan tillväxtsegmentet på olja (Hamilton, 2008). Den största delen av ökningen står tillväxtländerna i Asien för, framförallt Kina; som ensam står för 33% av ökningen. Om Kinas oljebehov fortsätter att öka i samma takt, kommer landets totala oljekonsumtion passera USAs år 2020 menar Hamilton (2008). En annan viktig organisation i oljesammanhang är IEA, International Energy Agency. IEA bildades som svar på oljekrisen 1973 (IEA, 2012). Organisationen arbetar framförallt med energisäkerhetsfrågor, dvs. frågor som berör transporter av olja, reservlager av olja och alternativa energikällor. De flesta medlemmarna tillhör OECD-länderna, däribland Sverige, USA och Tyskland. IEA är även en viktig källa för information om frågor relaterade till olja. Ett sätt att skydda sig mot oljeprischocker är att använda sig av strategiska oljelager. Alla medlemsstater i IEA ska ha ett säkerhetslager som räcker minst 90 dagar (IEA, 2007). 2.6 Skatter på energi Det finns skatter både på utvinningen av olja och på konsumtionen av de färdiga produkterna. Sverige saknar egen produktion av olja och kan alltså inte beskatta den. Däremot har Sverige koldioxid- och energiskatt på konsumtionen. Energi- och koldioxidskatterna är till för att minska energianvändningen samt reducera utsläppen av koldioxid (Energimyndigheten, 2010). Eftersom oljeutvinning är en lönsam industri har många länder beskattat den verksamheten. För att beskriva hur det går till används här ett exempel från PA Resources verksamhet i Kongo (Redeye, 2007). I tabell 3 visas siffror över kostnader och skatter som producenten PA Resources har att ta ställning till innan de tar ett produktionsbeslut. 12

20 Kap. 2 Bakgrund Tabell 3 Beskrivning av hur skattetrycket påverkar producenten PA Resources. Uppskattat oljepris US$ 60/fat Produktionskostnad US$ 20/fat Skattesats 75% Vinst för PA Betald skatt US$ 10/fat US$ 30/fat Källa: Redeye (2007). Detta handlar om en situation där ett svenskt företag prospekterar olja i ett afrikanskt land. Kongoleserna kan inte utvinna oljan själva på ett effektivt sätt utan låter ett utländskt bolag göra det. Det som är viktigt att förstå här är att själva produktionskostnaden är US$ 20, men eftersom företaget tvingas betala skatt till Kongo på ytterligare US$ 30 (75% av vinstmarginalen) blir den faktiska kostnaden för PA US$ 50 och vinsten endast US$ Oljans användningsområden Till en början användes olja endast som bränsle för små lampor, men snart kom fordonsbranschen att bli den viktigaste köparen av oljeprodukter. Under 1900-talet kom oljan även att spela en viktig roll inom industrin. Olja är en av huvudkomponenterna i plast. Varje år produceras 240 miljoner ton plast (S. Mudgal, 2010). Av den årliga produktionen av råolja i världen går ungefär 8% till plasttillverkning; 4% som råmaterial och 4% som energikälla för själva tillverkningsprocessen (Hopewell, 2009). I Sverige används oljan främst som drivmedel, vilket bekräftas av figur 5. Sedan effektiviseringarna på 1970-talet är oljan inte längre en avgörande värmekälla i Sverige. I figur 5 visas hur oljekonsumtionen i Sverige kontinuerligt minskat sedan 1970-talet. 13

21 Kap. 2 Bakgrund Figur 5 Oljans användningsområden i Sverige, m 3 /år. Källa: SPBI (2012). Den största delen av oljan går alltså till transporter. På sikt vill den svenska regeringen enligt rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige (Regeringen, 2006) effektivisera transportbranschen så att det går åt mindre bränsle. Detta hoppas regeringen åstadkomma genom högre fyllnadsgrad i lastbilarna, alternativa biobränslen, större användning av godståg samt bättre körscheman. 2.8 Alternativa energikällor Fordonsindustrin prövar idag allt fler alternativa bränslen (Regeringen, 2006). Det som det forskas mest på är bränsleceller, biobränslen och el. Problemet med en elektrisk drift av fordon är att batterikapaciteten enligt Nyteknik (2010) är för dålig. Just nu blir batterierna för tunga och dyra för att det ska vara lönsamt. Två andra energikällor som Regeringen (2006) hoppas mycket på är vågkraft och vindkraft. Sverige får årligen 70 TWh motsvarande ca 50% av sin elektricitet från kärnkraften. Varje kärnkraftsreaktor ger ungefär 7 TWh. Enligt Svensk Vindkraftsförening (2010) har de nya vindkraftverken en kapacitet på 2-8 MW. Med lite omräkning från kapacitet till effekt så skulle 500 vindkraftverk motsvara en reaktor. 14

22 Kap. 2 Bakgrund Oljesand är en typ av sand som finns i stora kvantiteter på några platser i världen. Det är framförallt Kanada och Venezuela som har stora tillgångar enligt Stelmach (2008). Oljesanden består av sand och lera, men innehåller framförallt stora mängder bitumen som det går att framställa olja ifrån. Framställningen är både dyr och energikrävande med stor miljöpåverkan. Kanada har sedan 1997 använt oljesand i sin framställning av olja. Priset på råolja har hittills varit för lågt för att oljesanden ska vara lönsam att producera olja ifrån. I rapporten Oil sand fever - The environmental implications of Canada's oil sands rush, om oljesand i Kanada skriver författarna att ett långsiktigt realt oljepris på över US$ 25/fat skulle göra oljesanden lönsam (Woynillowicsz, Severson- Baker, & Raynolds, 2005). 2.9 Vad karaktäriserar marknaden för olja? Endast ett fåtal av världens länder har olja som naturresurs i tillräckliga mängder för att utvinning skall vara lönsam. Alla länder är dock beroende av olja. Som nämnts tidigare finns en riktigt stor aktör, OPEC, på marknaden. Forskarna är oense om hur stor påverkan kartellen egentligen har på marknadspriset och hur väl kartellen fungerar. Nedan följer figur 6 över pris- och inkomstelasticiteten för olja och hur elasticiteterna utvecklats Figur 6 Marknadsmakt OPEC Källa: Vegard & Lindholt (2008) 15

23 Kap. 2 Bakgrund Som kan utläsas av figur 6 har priselasticiteten närmat sig noll under perioden Från att 1980 legat på runt 0.1 låg den 2001 på Det betyder att en ökning i priset knappt ger något utslag på efterfrågan. Detta beror enligt Backus & Curcini (1998) på att det är svårt att substituera olja med arbetskraft eller kapital på kort sikt. Inkomstelasticiteten visar att det finns en koppling mellan BNP-ökning och efterfrågan på olja. Variationen i inkomstelasticiteten har legat mellan 0.5 och 0.8. Enligt Hamilton (2008) har länder som hade ett lågt BNP 1960 haft en större ökning i sin efterfrågan de senaste 50 åren än länder som hade högt BNP Som går att utläsa av figur 1 fluktuerar oljepriset ständigt. Under perioden 2007 till sommaren 2008 steg oljepriset med över 100 % till nästan US$ 150/fat enligt Manera (2009) för att senare samma år falla 80 % ner till runt US$ 30/fat. Oljemarknaden tycks vara extremt utbuds- och efterfrågekänslig. Små skillnader i efterfrågan eller utbud påverkar snabbt priset. Inte minst tenderar utbudet att på kort sikt vara prisokänsligt. Det får konsekvensen att en ökning i efterfrågan t ex i samband med en konjunkturuppgång snabbt pressar upp oljepriset. Den största delen av världens oljereserver finns i Mellanöstern, en region som är känd för sin instabilitet. På senare år har det varit krig i Irak och Afghanistan. Under 2011 startades även den s.k. Arabiska Våren, vilken har lett till flera diktaturers fall såsom i Libyen och Egypten. Konflikten i Syrien är inte löst och spänningen stiger mellan Iran, USA och Israel. Att oljepriset påverkas av krig och kriser går att avläsa från figur 1. Framtiden för oljepriset är därmed väldigt osäker. I Askaria & Krichene (2009) talar författarna om hur oljepriset påverkar matpriserna. Om priset på olja är högt är det ibland mer lönsamt att använda vete för tillverkningen av etanol än till att baka bröd. Det leder till att priserna stiger på vete och därmed blir även brödet dyrare att tillverka. Höga oljepriser påverkar även produktionskostnaderna och transportkostnaderna vilket leder till dyrare mat i butikerna. Råolja är en relativt homogen vara som är lätt att handla med. Detta, tillsammans med de stora värden som står på spel, har bidragit till att oljan blivit en populär produkt att spekulera i. Day traders handlar med oljeobligationer och optioner. Hur detta påverkar oljepriset är oklart. Vissa forskare säger att det har en stor inverkan, andra säger att det spelar en mindre roll. Här kommer inte spekulationsaspekten att beaktas, då denna 16

24 Kap. 2 Bakgrund framförallt märks i ett perspektiv som är betydligt kortare än vad som framgår i den års- statistik som utgör grunden för denna studie. 17

25 Kap. 3 Litteraturstudie 3 LITTERATURSTUDIE TIDIGARE FORSKNING OM OLJEMARKNADEN OCH OPECs BETEENDE Litteraturstudien sammanställer tidigare forskning för att på så sätt kunna dra nytta av vad andra forskare funnit för resultat. Kapitlet är uppbyggt kring ett antal olika studier. Först presenteras varje studie för sig, sedan avslutas kapitlet med en sammanvävande diskussion kring de olika studierna vilka styrkor och svagheter det finns. Slutligen förs även en diskussion kring vad som är nytt med det här arbetet. 3.1 Översikt Till att börja med finns det mycket skrivet om olja och prognostisering av oljepriset. Varje dag sitter analytiker runt om i världen och försöker förutsäga vad som kommer hända med priset både på kort och på lång sikt. Området är väldigt brett, vilket har krävt en begränsning. Litteraturstudien har inriktats på studier av modeller för utbud och efterfrågan tillsammans med prognostiseringsmodeller för oljepriset. Modellerna finns i flera varianter och med varierande faktorer som testas empiriskt. I avsnittet om modeller presenteras olika typer av studier med ekonometriska modeller. Världsmarknaden för olja karaktäriseras, som nämndes i bakgrunden, av kartellen OPEC. Även inom forskningen har OPECs inverkan på oljepriset ett visst fokus. Därför får OPEC en egen del i litteraturstudien. En stor del av arbetet i teoridelen och litteraturstudien handlar om att, enligt arbetets problemformuleringar, identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar utbudet och efterfrågan av olja. Därför beskrivs en del av dessa faktorer i modellavsnittet. 3.2 Studier om modeller för att förstå utbud och efterfrågan av olja. Det här avsnittet är det mest omfattande. Det finns ett stort antal modeller för att prognostisera oljepriset och för att beräkna utbuds respektive efterfrågesidan. Här följer en sammanfattning av några av de studier som gjorts. 18

26 Kap. 3 Litteraturstudie Walls (1991): Modelling and forecasting the supply of oil and gas Som titeln antyder handlar artikeln om att prognostisera utbudssidan på oljemarknaden. Studien ger en överblick av de olika modeller som finns och tre olika typer av modeller undersöks; geologiska, ekonometriska och hybrider. Anledningen, enligt Walls, till att det finns så många modeller för prognostisering av utbudet är alla svårigheter som det innebär. Framförallt är det osäkerheten om framtida priser som gör att modellerna sällan stämmer. De geologiska modellerna bygger på fakta om geologi och sambandet mellan oljefyndigheter och borrning. Modellerna kan både användas i helt nya områden och i områden där det redan utvinns olja. För att kunna använda en sådan modell krävs ingående teknisk expertis. De ekonometriska modellerna bygger på historiska data. Svagheterna med de olika modellerna är att de geologiska modellerna kan beskriva de geologiska förhållandena och tillgångarna ganska bra, men de saknar helt variabler om ekonomiska data. De ekonometriska modellerna anser författaren saknar helt parametrar om de geologiska förhållandena, samtidigt som de inte sällan är bristfälliga även på den ekonomiska sidan. Hybridmodellerna är tänkta att ta tillvara det bästa av de andra modellerna. Problemet är att det fortfarande krävs en ingående expertis kring geologiska förhållanden för att det ska gå att använda dem. Hybridmodellerna anses inte tillräckligt bra än. Fortsatt forskning krävs på området. Slutsatsen från den här artikeln är att utan kunskaper inom geologi är det svårt att använda sådana modeller. Det fortsatta arbetet kommer att utgå från en ekonometrisk studie. Manera (2009): Econometric models for oil price forecasting; a critical survey Även den här artikeln studerar andra forskares arbete. I artikeln studeras hur 26 olika forskare har gått tillväga för att prognostisera oljepriset. Manera konstaterar att det finns tre typer av ekonometriska modeller: tidsserie, finansiella och strukturella modeller. Den enklaste typen av modeller är tidsseriemodeller. Dessa finns i tre varianter; Martingale s sekvensen, autoregression och mean reverting och används ofta för att ut- 19

27 Kap. 3 Litteraturstudie värdera om det är mödan värt att använda en mer avancerad modell. De finansiella modellerna bygger på förhållandet mellan nuvarande oljepris och priset på terminer för olja och studerar eventuella skillnader mellan dessa priser. Den strukturella modellen bygger på grundläggande ekonomiska data och använder två typer av variabler: 1. Variabler som beskriver OPEC:s agerande. 2. Variabler som mäter nuvarande och framtida fysisk tillgång på olja. OPECs beteende bygger på faktorer om produktionskapacitet, produktionskvoter, kapacitetsutnyttjande och extra kapacitet. Den fysiska tillgången på olja beror på hur mycket olja som produceras och på hur mycket olja som för tillfället finns i olika lager. Tidsseriemodellerna är enkla och billiga. Däremot är de enligt Ye M. (2005) inte lika bra som de strukturella modellerna. De strukturella modellerna ses generellt som en vidareutveckling av de autoregressiva genom att de både tar med historiska data och relevanta aspekter på oljemarknaden och ekonomin i stort. De finansiella modellerna ligger utanför det här arbetet och kommer därför inte att diskuteras mer. I det här arbetet kommer främst de strukturella modellerna att användas, i viss kombination av tidsseriemodeller. Enligt Kaufmann (1995) används bland annat efterfrågan, utbudet och real-priserna på olja som faktorer i de strukturella modellerna. Därför är det lämpligt att litteraturstudien fortsättningsvis koncentrerar sig kring och utvecklar de strukturella modellerna. Krichene (2002): World oil and natural gas: a demand and supply model Artikeln syftar till att beräkna inkomst och priselasticiteterna för olja och naturgas. I studien undersöks oljepriset , med en uppdelning i två perioder och Anledningen till det var att OPEC ändrade villkoren från en konkurrensmarknad till en kartellmarknad. Krichene använder sig av två regressionsmodeller (vilka presenteras mer utförligt i metodkapitlet) för att sedan med hjälp av two step-stage least square metoden beräkna elasticiteterna. För att ytterligare förbättra sina resultat och dessutom beräkna de långsiktiga elasticiteterna användes ECM, error correction model. 20

28 Kap. 3 Litteraturstudie Oljeefterfrågans egenpriselasticitet, p åren är låg och skattad -0,06. Det betyder att energikonsumtionen på kort sikt nästan är helt bestämt av kapital och att stora prisskillnader får liten påverkan på efterfrågan. Dessutom konstaterar författaren att priselasticiteten inte har ändrats över tiden. När det gäller inkomstelasticiteten, I, har den stigit under perioden , från 0, till 1, Detta tyder på att samhället har blivit mer energiberoende mot slutet av 1900-talet. Den höga inkomstelasticiteten förklarar även de stora fluktuationerna i oljepriset mellan hög och lågkonjunktur. Eftersom Krichene även gjorde en studie av utbudssidan presenteras resultat för priselasticiteten också från producenternas synvinkel, S. Den uppskattades till -0,07. Det innebär att om priset stiger 1% minskar utbudet med 0,07%. Detta tror Krichene beror på att producenterna vill upprätthålla ett högre pris, samt att OPEC har viss möjlighet att påverka priset. Därför begränsar de istället produktionen när priset stiger för att på så sätt inte utöka utbudet så att priset faller tillbaka, se t ex avsnitt Dées, Sánchez & Kaufmann (2007): Modelling the world oil market: Assessment of quarterly econometric model. Även detta är en ekonometrisk studie. Artikeln har som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan på olja. Det som är speciellt med den här studien är att de även har en så kallad price rule som används för att bestämma oljepriset under givna förutsättningar. Efterfrågan undersöks i olika delar av världen däribland USA, Euro-zonen, Storbritannien och Japan. Här delas också utbudsmodellen upp i flera delar vilket ger nya möjligheter att beskriva problemet. Först beskrivs OPECs utbud och sedan utbudet från alla länder utanför OPEC. Fördelen med det är att OPECs utbud varierar beroende på vilket beteende OPEC tillskrivs. Författarna studerar två möjliga beteenden: kartellbeteende och konkurrensbeteende. Om OPEC agerar som en kartell kommer de att försöka matcha utbud med efterfrågan. Däremot om varje land agerar som om det vore fullständig konkurrens så skulle de producera så mycket de kan till det givna priset. Därmed skulle världsmarknadspriset falla jämfört med i kartellfallet. När Dées m.fl. bestämt sina modeller och beräknat de olika koefficienterna används modellerna till en simulering. Bland annat simuleras vad som händer med oljepriset om 21

29 Kap. 3 Litteraturstudie OPECs kapacitet skulle öka med 5% (oljepriset skulle falla med 12%) eller vad som händer om OECD-länderna ändrar sina policyer om säkerhetslager. Resultaten visar bland annat att oljepriset skulle stiga om OECD minskade sina lager, eftersom det enligt prismodellen finns ett negativt samband mellan säkerhetslager och oljepriset. Ye & Zyren (2005): Forecasting short-run crude oil price using high and low inventory variables. Utgångspunkten för studien är att lagernivåerna påverkar oljeprisets beteende. Skillnaderna i lagernivå är även ett tecken på obalans mellan efterfrågan och utbudet på marknaden. Författarna använder sig av den industriella lagernivån för olja i sin studie eftersom den antas variera som följd av prisändringar. Tidigare studier har använt sig av en linjär modell för att prognostisera oljepriset medan Ye och Zyren prövar en ickelinjär modell. De data som analyseras kommer från IEA och visar lagernivåerna månadsvis för OECD-länderna. I modellen används relativa lagernivåer, vilka beräknas genom att jämföra faktiska lagernivåer med historiska normallägen. Författarnas slutsats är att den icke-linjära modellen är bättre på nästan allt jämfört med en linjär modell. Framförallt är den icke-linjära modellen bra när det gäller att förklara vad som händer vid extremlägen då lagernivåerna är onormalt höga eller låga. 3.3 OPECs beteende på den globala oljemarknaden OPEC är en kartellbildning mellan olika oljeproducerande länder. De flesta forskare är överens om att OPEC har stor betydelse för såväl oljeproduktionen som oljans prissättning. Hur stor makt OPEC utövar är dock omtvistat. Studierna nedan diskuterar vilket beteende OPEC har, vad som driver kartellen och om det verkligen är OPEC som tvingar fram de höga oljepriserna. Brower (2009): What motivates OPEC? Detta är en beskrivande artikel om hur olika personer inom oljevärlden tänkte efter det att oljepriset rasat med närmare 80% under hösten Ett tema i den diskussionen kom att utgöras av vad som kan anses som ett rimligt pris, fair price. Ett lågt oljepris är naturligtvis bra för de oljeimporterande länderna på kort sikt, men när priset blir för lågt hämmar det investeringarna i ny oljeproduktion. Det betyder att oljeproduktionen 22

30 Kap. 3 Litteraturstudie sjunker och är på en låg nivå när efterfrågan åter skjuter i höjden. Vad som är ett fair price beror således på vem som tillfrågas. Ledarna för olika länder inom OPEC tycker att nominella oljepriset borde vara US$ för att det både skall trigga tillväxten i väst och oljeproduktionen inom OPEC. Många länder inom OPEC är helt beroende av oljeexporten. Länder som Venezuela och Ecuador riskerar stora ekonomiska svårigheter om priset är för lågt. I Angola står olja t ex för 98% av landets export. Det betyder att landet drabbas hårt av ett lågt oljepris. IMF beräknade att break-even priset för olja borde vara US$ 56/fat för att oljeproducenternas ekonomier i Afrika, Mellanöstern och Centralasien skulle gå ihop. Det viktigaste påståendet som diskuteras i artikeln är att OPEC behöver en stabil prisnivå och en jämn efterfrågan. Detta för att de under de kommande fem åren ska våga genomföra planerade investeringar på US$ 300 miljarder, vilka krävs för att säkra den fortsatta oljeproduktion och möta en trolig efterfrågeökning. Hitintills i år (januari-mars 2012) har oljepriset legat runt US$ 100/fat (WTI) (Dagens Industri, 2012). Ligger priset på en rimlig nivå? Eller är det högre än det behöver vara och vad beror det i så fall på? Detta diskuteras bland annat i nästa artikel. Radetzki (2012): Politics not OPEC intervention explain oil s extraordinary price performance. Artikeln syftar till att försöka förklara varför oljan under perioden kostade 12 gånger så mycket som samtidigt som råvarupriserna på t ex metaller endast stigit med 46%. Enligt Radetzki går inte prisökningen att härledas till kartellen OPECs agerande och han stödjer sig här på flera andra studier. Karteller lyckas enligt Griffin (1989) upprätthålla ett högre pris under i genomsnitt sju år. Oljepriset har legat högt i 40 år. Karteller har funnits även på mineralsidan med större marknadsandelar än OPEC haft. Trots det har de inte lyckats upprätthålla höga priser under längre tid. Kostnadsutvecklingen brukar vanligtvis påverka priset. Den förklaringen duger enligt Radetzki inte i detta fall. Kostnaderna går upp och ner, men priset har hela tiden legat betydligt högre än kostnaderna. Istället menar Radetzki att statlig girighet och ledarskap är en bidragande orsak till det höga priset. Företagen som är statligt ägda tvingas överlämna hela vinsten till staten istället för att satsa på att utöka kapaciteten och kun- 23

31 Kap. 3 Litteraturstudie skaperna om utvinning. Som exempel får inte mexikanska företag ta hjälp av utländsk expertis vid utvecklingen av landets nya oljeplattformar. Den andra stora orsaken är enligt Radetzki den så kallade naturresursförbannelsen. Länder med stora naturresurser tenderar att vara oroliga. Alla vill åt de lönsamma resurserna vilket betyder att fokus och resurser läggs på krig och stridigheter istället för utvecklingen av oljeproduktionen. Det har lett till att länder som Irak, Libyen och Nigeria har minskat sin produktion snarare än att öka den sedan toppnoteringarna under och 1980-talen. Griffin (1985): OPEC behaviour A test of alternative hypothesis Under 1970-talet studerade Griffin OPECs beteende. Han testade fyra olika beteendehypoteser som han ansåg att OPEC kunde ha. Enligt Griffin var dessa; kartellbeteende, fullständig konkurrens, målintäkt (target revenue) eller s.k. property right. Nedan följer lite kort om vad som menas med varje beteendetyp. Kartellbeteendet delas upp i två former. Antingen har länderna konstanta marknadsandelar eller så försöker de ta marknadsandelar från varandra när priserna ändras. Om marknadsandelarna ändras något är kartellen svagare än om de är konstanta. Under fullständig konkurrens styrs utbudet av efterfrågan och ländernas marginella produktionskostnader. Målintäkt innebär att landet har satt en budget. De behöver tex få in US$ 50 miljarder dollar vid ett visst oljepris. Sedan anpassas produktionen efter detta. Går priset upp så minskar landet produktionen och tvärtom om priset faller. Det sista beteendet kallas property rights. Med detta menar Griffin att länderna har ändrat sina produktionsnivåer sedan många företag förstatligats under talet. Ändringarna i produktionsnivåerna kopplades till bedömningar av diskonteringsräntan. För att beräkna vilket beteende som OPEC hade under perioden ställde Griffin upp regressionsmodeller och undersökte dem genom hypotestest och OLS (minsta kvadrat metoden) koefficienternas värden. Han undersökte inte bara OPECländerna som grupp, utan även varje land för sig. Det visade sig finnas betydande individuella skillnader mellan länderna även om kartellbeteendet dominerade. För att 24

32 Kap. 3 Litteraturstudie testa sina hypoteser ytterligare, undersökte Griffin även elva länder utanför OPEC med samma metod. Även i detta fall fick ett kartellbeteende högst förklaringsgrader. Dock gick det inte att förkasta fullständigt konkurrensbeteende i de flesta fall. Alltså drog Griffin slutsatsen att OPEC agerat som en kartell under perioden, samtidigt som Non- OPEC länderna mer tenderade mot ett fullständigt konkurrensbeteende. Både property rights och målintäktsbeteendet kunde förkastas som statistiskt insignifikanta. 3.4 Sammanfattande diskussion De viktigaste områdena givet problemformuleringen i kapitel 1 har presenterats i litteraturstudien. Det är naturligtvis bara ett fåtal av alla artiklar som finns i ämnet och endast en bråkdel av vad som ingått i litteraturstudien. Ändå sammanfattar de ämnet ganska bra. Överlag är artiklarna välskrivna och de är ganska enkla att följa med i. Svårigheten består oftast i att förstå alla ekvationer och framförallt hur författarna hoppar mellan olika steg. I metodkapitlet presenteras först modellerna från artiklarna. Sedan används dessa för att ta fram modeller för utbud och efterfrågan för det här arbetet. I litteraturstudien har artiklarna kort sammanfattats, men inga grafer eller regressionsmodeller har tagits med. Dessa kommer tillsammans med olika faktorer för utbud och efterfrågan att presenteras i metodkapitlet. Det viktigaste med det här arbetet är att testa tidigare modeller på ny data. Många av de tidigare studierna är gamla och behöver uppdateras. Det betyder att de använt gammal data som troligtvis varit sämre än data som går att få tag på idag. OPECs beteende kan studeras igen med nyare underlag. När Griffin undersökte OPEC i Griffin (1985) gjordes studien under en väldigt speciell period på 1970-talet. Därför är det intressant att göra en ny studie för att undersöka hur OPEC betett sig under de senaste 25 åren. 25