fungerat väl och inneburit mer personlig kontakt mellan inspektörerna på distrikten över landet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fungerat väl och inneburit mer personlig kontakt mellan inspektörerna på distrikten över landet."

Transkript

1 Sammanfattning De som arbetar i byggbranschen är mer utsatta för arbetsskador i form av arbetsolyckor och arbetssjukdomar än sysselsatta i genomsnitt. Arbetssjukdomarna har under 2000-talet gått ner något i antal men belastningsskadorna fortsätter att vara 69 procent av samtliga fall. År 2007 anmäldes inom byggverksamhet ca 1100 nya belastningsskador. Mer än var femte man i branschen (motsvarar ) uppger belastningsbesvär i rörelseorganen på grund av påfrestande arbetsställningar och var sjätte (motsvarar ) uppger besvär på grund av tung manuell hantering. Arbetsmiljöverkets (AV) tillsynsinsatser när det gäller de belastningsergonomiska problemen inom byggbranschen har hittills varit av mindre omfattning i förhållande till antalet belastningsskador och belastningssjukdomar. För att ändra på det valde AV att under 2007/2008 genomföra ett tillsynsprojekt där inspektörerna skulle inspektera hur byggherrar och projektörer i planerings och projekteringsfasen, och arbetsgivare/entreprenörer samt samordningsansvariga under produktionsfasen riskbedömer, åtgärdar och förebygger risken för belastningsskador då det gäller reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten (ROT-arbeten). Vid köks- och badrumsrenoveringar är det besvärligt att få ut rivningsmassor och få in byggmaterial och arbetsutrustning i flerfamiljshus som saknar hiss. Rivningsmassor, maskiner och material bärs oftast manuellt i trappor med stora belastningsskaderisker som följd. Vid ROT-arbeten förekommer förutom de fysiska belastningarna även andra risker som vibrationer, damm, asbest, och buller. Andra påverkande faktorer är att hyresgästerna ofta bor kvar och att byggtiden ofta är snävt tilltagen för att minska olägenheten för de boende. Syftet med tillsynen var att få till stånd ett arbetssätt över hela landet där arbetsmiljöinspektörerna motiverar målgruppen inom ramen för vars och ens uppdrag att riskbedöma och åtgärda arbetsmiljön så att de belastningsergonomiska riskerna minimeras mot bakgrund av skadornas omfattning. Inspektörerna bedömer att tillsynsmetoden har varit bra då den medfört tidig kontakt med byggherren så att de haft bättre möjligheter att påverka planeringen av bygget och därefter kunnat följa upp hur denna fungerat vid inspektionerna ute på ROT-objekten. De har då kunnat påtala brister som skulle ha uppkommit om man följt det byggherren angivit vid upphandlingen. Det har också framkommit att stöddokumenten t ex Vägledningsdokumentet om kök och våtrum, underlättat vid gränsdragningar och kravställande. Byggergonomibroschyren har också varit bra att dela ut som informationsmaterial. Det övergripande intrycket är att projektets upplägg har

2 fungerat väl och inneburit mer personlig kontakt mellan inspektörerna på distrikten över landet. Ett annat syfte med tillsynen var att öka kunskapen hos byggherrar, projektörer, samordningsansvariga, arbetsgivare och arbetstagare om de belastningsergonomiska riskerna vid ROT-arbeten har visat sig vara välbehövligt då många brister upptäcktes och ledde till krav på åtgärder om bland annat manuell hantering av laster. För att bedöma om projektets tillsynsmetod lett till ökad kunskap hos arbetsgivarna och arbetstagarna om förebyggande av belastningsergonomiska risker behövs fortsatta insatser från AV. Inspektörerna har märkt att det finns mer kunskaper då det gäller förebyggande av belastningsskador, damm, vibration och buller hos de större företagen inom bygg och rör, än hos de mindre företagen inom t ex VVS och kakel. Inspektörerna har också sett att fler arbetstagare använder teknisk utrustning och transporthjälpmedel. Det finns dock mycket kvar att göra för att t ex få till stånd praxisen rullande hantering. Vid avslut av projektet fanns 13 öppna ärenden varav 4 har gått vidare som förbud med vite enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen (AML). Samtliga förbud gäller manuell hantering av skrymmande gods och tranporter av material mellan våningsplan. Inget har ännu gått vidare som överklagningsärende. Bakgrund De som arbetar i byggbranschen är mer utsatta för arbetsskador i form av arbetsolyckor och arbetssjukdomar än sysselsatta i genomsnitt. Enligt Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd (BCA) och Arbetsmiljöverkets statistikenhetsrapport Arbetsskador i byggverksamhet 2007, - privat och offentlig verksamhet, är det fallolyckor, skador från maskiner och verktyg, ras och materialbristning samt plötslig överbelastning som dominerar skadorna. Arbetssjukdomarna har under 2000-talet gått ner något i antal men belastningsskadorna fortsätter att vara 69 procent av samtliga fall. Fördelat på näringsgrenar kan nämnas att dessa belastningsskador drabbat arbetsgivare inom Ventilation med 20 stycken (83 %), Måleri 48 stycken (77 %) och VVS med 49 stycken (69 %) nya fall av skadade arbetstagare. År 2007 anmäldes inom byggverksamhet ca 1100 nya belastningsskador, varav 600 har orsakats av långvarig påfrestning på kroppen och bedömts som en belastningssjukdom. Resterande 500 hänfördes som arbetsolycka beroende på fysisk ansträngning utöver det normala. Mer än var femte man i branschen (motsvarar ) uppger belastningsbesvär i rörelseorganen på grund av påfrestande arbetsställningar och var sjätte (motsvarar ) uppger besvär på grund av tung manuell hantering.

3 Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser när det gäller de belastningsergonomiska problemen inom byggbranschen är fortfarande av mindre omfattning i förhållande till antalet belastningsskador och belastningssjukdomar. För att ändra på det valde AV att under 2007/2008 genomföra ett tillsynsprojekt där inspektörerna skulle inspektera hur byggherrar och projektörer i planerings och projekteringsfasen, och arbetsgivare/entreprenörer samt samordningsansvariga under produktionsfasen riskbedömer, åtgärdar och förebygger risken för belastningsskador då det gäller reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten (ROT-arbeten) vid badrums- och köksrenoveringar i flerbostadshus utan hiss. Köks- och badrumsrenoveringar med byte av avloppsstammar, sanitetsporslin och vitvaror, bänk och skåpinredningar sker i stort antal i det befintliga bostadsbeståndet. Det är besvärligt vid dessa arbeten att ordna transporterna, att få ut rivningsmassor och få in byggmaterial och arbetsutrustning i flerfamiljshus som saknar hiss, i vissa fall ända upp till fyra våningsplan. Rivningsmassor, maskiner och material bärs då ofta manuellt i trappor med stora belastningsskaderisker som följd. Detta medför onödiga lyft och bärande moment för VVS-montörer, plattsättare, snickare, målare, golvläggare m fl. Utanför huset är det ofta utrymmesbrist, vilket bland annat försvårar leveranser och användning av transportanordningar. Vid ROT-arbeten förekommer förutom de fysiskt belastande riskerna såsom tung manuell hantering, påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser även risker som vibrationer, damm och buller som kan påverka de belastningsergonomiska riskerna. Dessa risker kan förvärra belastningen genom trötthet, ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck, förhöjda stresshormoner mm, varför de ingår i projektets tillsynsområde. Andra påverkande faktorer är att hyresgästerna ofta bor kvar, vilket medför mindre möjligheter för arbetstagarna att ha tillgång till utrymmen för upplag och tillräckligt arbetsutrymme för att kunna utföra arbetet med gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Dessutom är ofta byggtiden snävt tidsbegränsad och överenskommen mellan hyresvärd och boende, vilket vid störningar i produktionen kan leda till tidsbrist, stress och ändringar i arbetsutförande som följd för att färdigställa enligt överenskommelse. Mål Det övergripande målet med projektets tillsynsinsats var att fokusera på de belastningsergonomiska riskerna, bristerna och hindren. Syftet med tillsynen var att få till stånd ett likartat arbetssätt över hela landet där arbetsmiljöinspektörerna motiverade byggherrar och arbetsgivare (entreprenörer) samt samordningsansvariga personer att inom ramen för sitt uppdrag, systematiskt undersöka, riskbedöma och åtgärda

4 arbetsmiljön så att de belastningsergonomiska faktorerna minimerades mot bakgrund av skadornas omfattning. Effektmål Att de belastningsergonomiska besvären vid ROT-arbeten har minskat och att arbetsgivarna har infört ett arbetssätt som omfattar systematisk belastningsergonomisk riskbedömning. Att kunskapen har ökat hos arbetsgivare, samordningsansvariga, byggherrar, projektörer och arbetstagare om de belastningsergonomiska riskerna vid ROT-arbeten. Projektmål AV följer upp och försäkrar sig om att de krav som ställts under tillsynsinsatsen uppfyllts: De besökta arbetsgivarna ska ha genomfört de krav på belastningsergonomiska riskbedömningar och vidtagna åtgärder som AV ställt avseende belastningsergonomi. De besökta byggherrarna ska ha genomfört de krav som AV ställt avseende belastningsergonomi. AV:s krav har fokuserats på minskat arbete i påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser, manuellt lyft och bärande och minskad manuell hantering som tex. bilning med handhållna maskiner i samband med ROT-arbete. Förutsättningar och avgränsningar Projektgruppen sammansattes av personal från huvudkontoret och distrikten med erfarenhet från byggbranschen och ergonomiområdet. För att spara pengar fick gruppen i uppdrag att begränsa de fysiska mötena och istället använda sig av video- och telefonmöten samt korrespondens via e-post. Initialt gällde projektet två delar: dels renovering, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) och dels fönstermontage, vilka delvis riktade sig till olika målgrupper. Ändå valde AV att det särskilda tillsynsprojektet skulle drivas med en gemensam projektorganisation. De två olika delarna i projektet skulle starta med en viss fördröjning. ROTs förberedande fas skulle vara klar i juni 2007 så

5 att tillsynen kunde starta i juni Fönstermontagets förberedande fas skulle vara klar december 2007 med start för inspektioner under våren Hela projektet skulle vara klart december Projektgruppen utgick ifrån en projektbeskrivning innehållande vilka problem som är kända inom byggbranschen då det gäller ROT-arbeten. Målgruppen som skulle nås genom tillsynsprojektet var främst byggherrar, projektörer, samordningsansvariga och arbetsgivare. I förarbetet till projektet framkom juridiska frågeställningar då det gällde krav på byggherrar. Tid avsattes i inledningsfasen av projektet för att låta jurist utreda byggherrens ansvar och skyldigheter att beakta arbetsmiljösynpunkter vid projektering, avseende både bygg- och brukarskede. Ett Väglednings-PM; Vägledning för bygg ROT/kök och våtrum, togs fram som tillsynsstöd för att inspektörerna skulle uppnå enhetlighet för kravställande på de olika aktörerna. Broschyren Ergonomi i byggbranschen förebygg de belastningsergonomiska riskerna (ADI 616) färdigställdes för att användas inom projektet. Det togs också fram en checklista som hade sitt ursprung i en checklista som användes vid ett distrikts (AIST) regionala tillsyn av stambyten år Även delar av checklistan från kampanjen 2004 Förebygg före byggande (ADI 583) återanvändes. Samtidigt som det här särskilda tillsynsområdet startade även två andra projekt som också skulle ha sin tillsyn på byggarbetsplatser. På grund av tidsbrist och fördelning mellan de tre olika projekten inledningsvis, begränsades projektets tillsynsmål till att de små distrikten skulle besöka 3-4 byggherrar (objekt) vilket innebar ca 6-7 inspektioner på byggarbetsplats. De tre stora distrikten skulle besöka 6-7 byggherrar (objekt) och göra minst inspektioner. Det totala målet var att minst 60 objekt skulle besökas vilket motsvarade inspektioner. Det planerades att saminspektioner skulle ske mellan bygginspektör och ergonom på minst ett arbetsställe per distrikt. För att spara in på kostnader valde projektgruppen att arbeta utifrån ett faddersystem där distrikens projektmedlemmar ansvarade för att förmedla information, utbilda och handleda varsitt distrikts kontaktpersoner istället för att samla alla deltagarna för uppstartsmöte på huvudkontoret. Distrikten samordnade sig enligt följande: AIGÖ och AIMA, AILI och AIVÄ, AIÖR och AIFA, AIST och AILU, AIHÄ och AIUM. Projektdeltagarna på huvudkontoret hade till uppgift att sammankalla till möten, utreda juridiska frågor, ta fram stödmaterial såsom ett väglednings-pm, tillsynspärm, kommunikationsplan, diverse statistik och informationsmaterial. I uppdraget låg också att rapportera till styrgruppen under projektets gång och sammanställa en projektrapport. Projektgruppen har haft ett flertal video- och telefonmöten, och två planeringsdagar på huvudkontoret. Projektledningen har

6 deltagit i fyra styrgruppsmöten. Därutöver har det förekommit en del korrespondens via e-post. Det genomfördes fyra dagsresor mellan fadderdistrikt och annat distrikt för utbildningsinsats. Utbildningen mellan Stockholms och Luleås distrikt ägde rum per telefon. Projektets fönsterdel påbörjades men lades i malpåse i ett tidigt skede. Dels visade det sig vara svårt att ställa krav på tillverkare, importörer, överlåtare och upplåtare utifrån våra föreskrifter när det gäller byggprodukter och dels framkom det att fönster omfattas av byggproduktdirektivet och faller således inte inom vår lagstiftning utan Boverkets. Även personella förändringar förekom. Metod Förberedelsefas Projektets olika distriktsdeltagare fördelades som faddrar för ett annat distrikts kontaktpersoner. Uppdraget innebar att hålla i internutbildning för kontaktpersonerna inför tillsynsinsatsen, samt förmedla fortlöpande information mellan huvudkontorets projektledning och distriktens kontaktpersoner. Kontaktpersonerna hade sin tur i uppdrag att bistå de inspektörer som skulle delta i projektet på distriktsnivå. De höll också nödvändig kontakt med sin fadder under projektets aktivitetstid. I utbildningsinsatsen på distrikten föredrogs tillsynsprocessens olika delar enligt ett flödesschema som kom att kallas byggormen och projektpärmens materialinnehåll innan tillsynsinsatsen startades. De gick också igenom projektets modul på intranätet så att inspektörerna själva kunde hämta diverse material såsom Väglednings-PM, riskbedömningsmodeller, checklistor, och diverse relevanta broschyrer vid behov. Här följer ett axplock av tillsynspärmens innehåll: Lathund för framtagande av tillsynsobjekt ur databasen Sverige bygger. Lathund för ifyllande av förrättningsprotokoll vid inspektion hos byggherre. Lathund för ifyllande av förrättningsprotokoll på byggarbetsplatsen; arbetsgivare, samordningsansvarig. Brevmall; föranmälan och frågeformulär till byggherre. Brevmall; föranmälan till samordningsansvarigt företag. Checklista arbetsgivare/entreprenör. Riskbedömningsmodeller. Diverse broschyrer, statistikunderlag och referensmaterial. För att finna lämpliga tillsynsobjekt använde inspektörerna Sverige Byggers sökmotor på Internet, som tillhandahåller bygginformation och byggfakta om planerade och pågående byggobjekt. Det fanns instruktioner i pärmen på vilka sökkriterier som skulle användas för att

7 finna de byggherrar som planerade att låta genomföra köks- och badrumsrenoveringar i fastigheter under år En kommunikationsplan togs fram under våren Med hjälp av planen kunde vi samordna och integrera vår kommunikation så att den kunde bidra till att uppnå projektets mål. På grund av en begränsad budget lades tyngdpunkten på att sprida de trycksaker vi tog fram, information på vår webbplats och massmediebearbetning. Tillsynsprocess Inför inspektion 1 i inspektionsprocessen, skickades en föranmälan och frågeformulär med begäran om upplysning om objekt, arbetets art, omfattning och byggtid mm till byggherren. Svarstiden på formuläret var 14 dagar. Dessa formulär registrerades i SARA II som tillsynsmeddelanden. Samtliga byggherrar besvarade breven och lämnade (ibland knapphändiga) uppgifter om vilken typ av arbeten som skulle utföras, när planeringen och projekteringen beräknades vara klar, och olika frågor om konsulters deltagande samt om byggherrens kravspecifikation i bygghandling/upphandling då det gällde förebyggande av ergonomiska risker. Även andra risker efterfrågades till exempel om inventering av asbest och PCB hade genomförts. Byggherren fick i uppgift att återkomma med lämplig tidpunkt för inspektion, helst 3-4 veckor innan byggstart där både byggherre, konsult och eventuell entreprenör kunde delta. Därefter bokades inspektion 1 med byggherre och konsult för genomgång av framför allt vilka belastningsreducerande förutsättningar som det projekterats för. Kontroll av överensstämmelse med byggherrens uppgifter ägde därefter rum på byggobjektet vid inspektion 2. Då granskades samordningsansvarig och de arbetsgivare (entreprenörer) som utförde arbetet. Om brister fanns ställdes krav på åtgärder. Dessa brister följdes därefter upp enligt våra regler för inspektion. Exempel på utfall av ett tillsynsobjekt enligt inspektionsprocessen: Inspektion 1, hos byggherren. Vid möte med byggherren gicks det inskickade förfrågningsunderlaget igenom. I det står att det kommer att vara manuell bilning i badrummen men att rivningen kommer att avskiljas från övrig verksamhet. Nytt material ska lyftas på plats med hjälp av lyftanordning, men entreprenörerna ska se till att ha lyfthjälpmedel tillgängligt. Vi informerade om att manuellt bärande i trappor inte accepteras. Inspektion 2, på objektet. Det ställdes krav på samordningansvarigt företag därför att det inte användes hjälpmedel för intransporter av skivmaterial. Som samordningsansvarig har man inte heller sett till att det vidtagits åtgärder för dammbegränsning vid

8 blandning av spackel, bruk, fix/fog och liknande inomhus. En av underentreprenörerna fick krav på att använda hjälpmedel för in- och uttransport av badrumsporslin. De ansåg att det var svårt att använda trappklättrare. Två företag som anlitats för mureriarbete fick krav på sig att dammbegränsa vid blandning av bl.a. spackel inomhus och att andningsskydd skulle användas. Det företag som skötte håltagning och rivning fick krav på sig att använda hjälpmedel för uttransport av rivningsmassor samt att det skulle ske en riskbedömning av de vibrerande maskiner som användes. Inspektion 3, uppföljning. Samordningsansvarig och platschef har gått kurs i Byggarbetsplatsens arbetsmiljöansvar. Fler hjälpmedel för in- och uttransporter av material finns på arbetsplatsen. Som samordningsansvarigt företag har de kontaktat underentreprenörerna om att de ska följa arbetsmiljölagen och att de är skyldiga att följa samordningsansvarigs samordning på arbetsstället. Det har även införts arbetsplatsträffar. Samtliga anställda på företaget har gått kurs i första hjälpen i hjärt- och lungräddning. Underentreprenörerna har vidtagit sina respektive åtgärder så att blandningsarbete sker med dammreducerande åtgärder dammfälla och minst halvmask, samt att sanitetsgods transporteras med trappklättrare. Den begärda uppgiften på exponeringsmätning och vibrationsnivå av vibrerande verktyg visade resultat under acceptabelt insatsvärde. In- och uttransport med hjälp av lyftanordning bedömdes i detta fall inte vara möjligt då det saknades fönster i trapphuset. Resultat Trots besök i tidigt skede hos byggherren och ett väl ifyllt och strukturerat förfrågningsunderlag angående byggkonstruktioner, el-tekniska anläggningar och VVS-anläggningar så följdes inte detta på byggobjektet. Det här ärendet resulterade vid besöket på byggobjektet till fem inspektionsmeddelanden med krav på åtgärder till olika arbetsgivare. Ärendet är avslutat då åtgärder vidtagits av samtliga berörda arbetsgivare. Nedan följer tre exempel på bristbeskrivningar och krav som ställts till byggherrar i andra inspektionsmeddelanden (förkortad version): Byggherren och andra som medverkar vid projekteringen ska, så långt det är praktiskt möjligt, förebygga hälsofarlig belastning som kan uppkomma under byggskedet. Detta gäller särskilt i fråga om materialval, åtkomlighet och transporter. Av bygghandlingarna, för stambytet på NN, framgår att ni tänkt använda gjutjärnsrör för stammarna. Detta medför en hög belastning för rörmontören. Det finns plaströr som i de flesta fall motsvarar de krav som ställs av byggherren och som är lättare att hantera för byggnadsarbetare. Ni ska undersöka om gjutjärnsrören kan bytas ut mot lättare rör.

9 Om gjutjärnsrör ska användas ska ni redovisa hur de ska transporteras till våningsplanen. Se 5 AFS 1999:3 och :1 Arbetsmiljöverket överväger att förelägga er att, i er egenskap av byggherre senast innan byggstart vidta följande åtgärder i projekteringen av ombyggnadsarbete på NN. Ni ska i projekteringen se till att den manuella hanteringen kan utföras så att skadliga belastningar undviks vid in-, ut- och transport inom fastigheten av material och produkter i riv- och byggskedet. Se 9 AFS 1998:1 och :3 De aktuella byggnaderna består av tre till fyra plan. Det saknas hiss och trapphusets utformning gör att tillfällig invändig hissanordning inte kan utnyttjas. Trapphusen mynnar till en gångled framför byggnaden vilken med stödmur gränsar till gatumark. Omgärdande utrymmen är trånga och förutsättningar för in- och uttransporter är ogynnsamma. Vid besökstillfället hade ni inte tagit ställning till hur in- och uttransporter samt upplagsmöjlighet kan organiseras. Vid utebliven planering är risken stor att den manuella hanteringen blir onödigt stor under genomförandeskedet. Ni ska i egenskap av byggherre redovisa och ge förutsättningar för hur den manuella hanteringen kan utföras så att skadliga belastningar undviks vid in- och uttransport till/från byggnaderna samt mellan upplag och arbetsplats. Se 9 AFS 1998:1 och 4 AFS 199:3 Nedan följer två exempel på bristbeskrivningar och krav som ställts till arbetsgivare/entreprenör i inspektionsmeddelanden (förkortad version): Vid inspektionstillfället hade ni ännu inte tagit ställning till hur intransporter av nya vitvaror ska ske. Det är arbetsgivarens skyldighet att planera arbetet så att man inte utsätts för onödigt tröttande fysiska belastningar och arbetsmoment som kan leda till skador och arbetssjukdomar. Ni ska redovisa till AV hur in- och uttransporter av gods som inte kan lyftas in med kranbilen kommer att utföras. Se 3 AFS 1998:1 På er arbetsplats sker all in- och uttransport av material som manuell hantering. Vid mötet med beställarrepresentant och ombud för

10 totalentreprenören framkom att bilningsmassor ska tas ut genom fönster till traktorskopa eller till snedbanehiss. Det diskuterades också att använda trappklättrare för in- och uttransport av material. Ni ska till AV redovisa hur ni ska lösa arbetsuppgifterna så att riskerna för skador på arbetstagarna vid manuell hantering kan undvikas. Se 3 AFS 1998:1 och 1 AFS 2001:1 Resultat I Projektet har det gjorts 130 besök. Tyvärr uppnåddes inte målet med att besöka arbetsställen. Inspektion norr genomförde 18 inspektioner, Inspektion mitt 50 st, samt Inspektion syd 62 st. Distriktet i Göteborg gjorde flest inspektioner (1/3 av samtliga besök). Det skickades ut 29 tillsynsmeddelanden till olika byggherrar, med föranmälan om inspektion och begäran om upplysningar om deras planerade renovering i flerfamiljshus inför inspektion 1 i inspektionsprocessen. Efter inspektion 2 skrevs 73 inspektionsmeddelanden (IM) innehållande 204 krav. I genomsnitt innehöll varje IM 2,8 krav. Kraven fördelade sig enligt följande: mer än 28 procent av kraven gällde byggherrens projektörsansvar, ca 27 procent gällde damm, vibrationer och bullriga miljöer, 21 procent gällde belastningsergonomiska faktorer samt 8 procent ställdes på riskbedömning. Därutöver har det skrivits 11 underrättelser om föreläggande/förbud, samt 5 förbud med vite. Vid avslut av projektet fanns 13 öppna ärenden varav 4 har gått vidare som förbud med vite enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen.. Samtliga förbud gäller manuell hantering av skrymmande gods och tranporter av material mellan våningsplan. Faddersystemet har i det stora hela fungerat. Vissa brister har framkommit som att information inte alltid kom vidare. De flesta tillfrågade inspektörer anser att utbildningssystemet fungerade bra, trots att allt utbildningsmaterial (pärmen) inte kom fram i tid till distrikten. Det löste man genom att hämta materialet på projektets modul på intranätet. Det övergripande intrycket är att projektets mötes- och utbildningssätt har fungerat väl och inneburit mer personlig kontakt mellan inspektörerna från de olika distrikten i landet. Det har också visat sig vara en mer resurssnål metod vid start av projekt, både tidsmässigt och ekonomisk då det innebar färre resor med övernattning. Istället gjordes kortare dagsresor till annat distrikt och fler, strukturerade video- och telefonmöten. Projektets olika tillsynsstöd har kunnat användas utan behov av lokal anpassning på distrikten. Inspektörerna ansåg att byggormen var bra som pedagogiskt underlag vid framförallt första mötet med byggherren. Vägledningsdokumentet var också till stor hjälp men visade sig behöva

11 utvidgas inom vissa områden t ex om materialtransporter där befintliga hissar finns och om hantering vid installation av våtrumsskivor som innehåller glasfiber. Den broschyr om belastningsergonomi, som togs fram och testades på målgruppen under 2007, har använts i projektet. Under projekttiden har sammanlagt nästan exemplar beställts och laddats ner som pdf gånger. Den har dock använts i andra sammanhang, varför åtgången av broschyrer inte endast kan tillskrivas projektets förtjänst. Projektet har också tagit fram ett informationsblad som förklarar vem som är ansvarig för vad under byggprocessen. Bladet följde med i aviseringsbrevet till byggherrarna. All information om projektet samlades på en särskild projektplats på Inte alla distrikt lyckades genomföra saminspektioner mellan bygginspektör och sakkunnig inom ergonomiområdet. Det som hindrade denna aktivitet berodde till stor del på att det inte finns tillräckligt många ergonomisakkunniga att tillgå på alla distrikt. Att använda databasen Sverige bygger som sökmotor med urval för ROT-objekt fungerade så till vida att det var rätt information om byggherre och objekt på sidan, men tiden för start av renoveringen överensstämde inte alltid. Framförallt hade distrikten i Stockholm och Härnösand problem att få kontakt med byggherrar i tidigt skede som planerade och projekterade för byggstart inom projektets tidsram. Många ROT-projekt flyttades fram i tid av branschens beställare för att avvakta kostnadsutvecklingen på grund av den begynnande lågkonjunkturen. Där man inte lyckades få objekt via sökmotorn i tidigt skede, användes istället den obligatoriska förhandsanmälan. Det innebär dock i princip att byggherren kan komma in med förhandsanmälan samma dag innan arbetet påbörjas, vilket medför att inspektion inte sker i det skede då vi kan uppmärksamma och påverka byggherren att ta med även de belastningsergonomiska riskerna i bygghandlingarna/förfrågningsunderlaget till bl.a. entreprenörer. Fyra distrikt valde att inte skicka ut några tillsynsmeddelanden i förväg utan de genomförde istället projekttillsynen enligt metoden med att gå via förhandsanmälan (traditionell byggtillsyn) ut på etablerade byggobjekt. Flera distrikt och handläggare från huvudkontoret har vid allmänna branschoch skyddsombudsmöten delgivits information om projektet. Projektet presenterades på SABOs branschmöte i januari 2007 och vid ett tillfälle på KTH för blivande civilingenjörer inom byggteknik samt på den Nordiska ergonomikonferensen i Lysekil oktober Eftersom det i början planerades att innehålla en del om fönstermontage presenterades projektet också vid glasbranschens centrala arbetsmiljöråd i januari Ett pressmeddelande gick ut i början av projektet och en artikel har också skrivits till tidningen Byggherren. Det har därutöver förekommit sporadiska kontakter från journalister som ringt och frågat om projektet.

12 Diskussion En trolig orsak till att tillsynsmålet inte nåddes är bland annat att Arbetsmiljöverket under år 2008 miste flera bygginspektörer och ergonomer till andra arbetsgivare. Flertalet rekryterades (headhuntades) av olika byggföretag som arbetsmiljösamordnare. En del bygginspektörer gick också i ålders- och förtidspension under året. Ett stort problem i inledningen av projektet var den juridiska tolkningen av hur långt byggherrens ansvar egentligen sträcker sig när det gäller att förebygga belastningsbesvär/skador? Denna fråga var viktig att utreda för att kunna bestämma lägsta kravnivå. Enligt då gällande 4 i 1999:3 skulle den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet då det gällde: val av byggprodukter, val av installationer och deras placering samt val av inredningar. Och enligt 9 AFS 1998:1 Belastningsergonomi, ska den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete vid projekteringen så långt det är praktiskt möjligt att förebygga hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar uppkommer under byggskedet. Det hela resulterade till slut i broschyren Arbetsmiljö vid byggande, vem eller vilka har ansvaret? (ADI 621). Den broschyren togs sedan med som informationsmaterial vid möte med bl a byggherrar, projektörer och andra berörda aktörer. Tyvärr drog den här juridiska frågan ut på tiden och påverkade starten för utbildning på distrikten inför tillsynsinsatsen. From 1 januari, 2009 är denna fråga inte ett problem längre eftersom det står i byggnads- och anläggningsarbetes ändringsföreskrifts 5 AFS 2008:16 att den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas när det gäller: punkt 2; val av byggprodukter, punkt 5; val av installationer, deras placering och infästning samt punkt 6; val av inredningar. Dessutom så står det i 5 a punkt 1 om byggtiders längd och förläggning i tid när flera yrkesgrupper delar på utrymmet. Punkt 2 tar upp om att transporter av byggmaterial, rivningsmassor och utrustning ska kunna ske på ett ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt. Punkt 3 handlar om etableringsområdets storlek för att det ska finnas utrymme för material och redskapsupplag mm. Ett annat problem som kan ha påverkat tillsynsresultatet är att de kvarvarande bygginspektörerna hade svårigheter att hinna med att delta eftersom de också deltar i två andra projekt (mätning av kvarts och mätning av handarmvibrationer) på byggobjekt. Hur mycket det påverkat vårt tillsynsprojekt är inte undersökt. Själva utfallet av tillsynsinsatsen visade på att arbetssättet med besök i tidigt skede hos byggherrar med uppföljande inspektioner på arbetsstället för att nå mindre byggföretag vid ROT-arbeten var välbehövligt. I rapporten finns ett

13 exempel på ett tillsynsärendes väg enligt inspektionsprocessen. Det ärendet får vara representativt för de brister som framkom vid inspektioner i tidiga skeden av dem som låter utföra ett byggnads- och anläggningsarbete. Kunskapen som behövs för att redan vid projekteringen försöka identifiera och beakta arbetsmiljösynpunkter, som kan minska byggnadsarbetarnas risker för ohälsa och olycksfall varierar mycket bland dessa personer. Det skapas arbetsmiljödokument som tyvärr ofta innehåller bristfällig information om arbetsmiljöförbättrande åtgärder då det gäller att förebygga bland annat belastningsergonomiska risker. Det visade sig också vid inspektionerna att det inte alltid följdes det som var överenskommet mellan byggherre och arbetsgivare vid upphandlingen då det gällde tillvägagångssätt som överensstämde med våra föreskrifters paragrafer för att minska risken för ohälsa. Arbetsmiljöverket bör fortsätta att inspektera enligt den här metoden för att påvisa skyldigheten för byggherren eller dennes företrädare att identifiera och komma tillrätta med de arbetsmiljörisker, brister och hinder som kan uppkomma i byggskedet och även kan förekomma under driftskede för andra entreprenörers arbetstagare t ex servicetekniker. Belastningsergonomiska fel och brister kan vara dyrt och tidskrävande att rätta till i efterhand under produktionsfasen. Detta styrks också i och med den nya ändringsföreskriften (AFS 2008:16) Byggnads- och anläggningsarbete som säger att den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete under varje skede av planeringen och projekteringen ska se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas när det gäller val av: byggprodukter, installationer, deras placering och infästning inredningar, byggtider, transporter och etableringsytor för att minska risken för belastningsskador. Det vore bra om AV fortsätter med tillsyn med tema Riskbedömning för mindre företag även under 2009/2010 för att nå fler arbetsgivare så att de kommer igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet inom branschen. Att därefter genomföra uppföljande inspektioner på objekten i så tidigt skede som möjligt är nödvändigt eftersom arbetsgivarna visar på stora brister i kunskaper om belastningsergonomi. Detta medför att de saknar kompetens att informera om vikten av att hantera laster, arbeta med lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser samt använda hjälpmedel på rätt sätt. De bör kunna föra ut budskapet till sina arbetstagare om att rätt belastning stärker och att alla vill och kan arbeta smart för att förebygga belastningsskador. Deras föränderliga arbetsmiljöer gör detta särskilt angeläget.

14 Om AV fortsätter att ställa krav på att arbetet med den manuella hanteringen ska utföras så att skadliga belastningar undviks vid ROT- arbeten, som t ex vid in- och uttransporter, kanske branschen ställer krav på att tillverkare och leverantörer mfl ser till att tekniska lösningar tas fram i större utsträckning. Det skulle kunna vara utrustning som är lätthanterlig även för trånga utrymmen så att det går att uppnå effektiva och skonsamma arbetssätt vid ROT-arbeten. Projektgruppen hoppas också att det införs mer tid för arbetsmiljökunskaper i utbildningarna så att nya arbetstagare inom byggbranschens områden, ställer krav vid inträde på arbetsmarknaden på arbetsgivarna att systematiskt arbetar med att förebygga ohälsa vid belastning, damm, vibrationer och buller. Kunskap om våra föreskrifter inom området och de nya reglerna i AML är viktig för att uppnå en bättre och mer riskfri arbetsmiljö. Projektorganisation Projektägare: Tc CT, Barbro Köhler Krantz Ansvarig linjechef: Ec CTB, Jan Westman Projektledare: Andreas Patay, (bygg) CTB Projektsekreterare: Viveca Wiberg, (ergonomi) CTB Projektmedlemmar: Håkan Angeldahl, (bygg) AIST Per-Inge Persson, (bygg) AIÖR Anders Foss, (bygg) AIGÖ Mona Esping, (ergonomi) AILI Agneta Axelsson, (ergonomi) AIHÄ Peter Sjöbom, ADI Anders Jeppson J

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen Uppdragstagare Den som enligt 3 kap. 7 c arbetsmiljölagen har i uppdrag att bära det ansvar beträffande arbetsmiljön som vilar på den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Grundläggande

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planering

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Ändringar i AML 3 kap

Ändringar i AML 3 kap Ändringar i AML 3 kap med följdändringar d i AFS 1999:3 Ikraft sedan 1 jan 2009 1 Kritik från EU-kommissionen Formell underrättelse från europeiska kommissionen april 2006 - Regeringens tilläggsdirektiv

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lag och föreskrifter Grundläggande bestämmelser, finns i AML (Arbetsmiljölagen, 1997: 1160) Ramlag Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter som AV (Arbetsmiljöverket) utfärdar

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Omsorgsnämnden Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare 2. Tillkommande och utgående ärenden 3. Öppna jämförelser LSS Dnr

Läs mer

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan. Vi vet att 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar i snickeribranschen är belastningsrelaterade. Det är därför viktigt att förebygga belastningsskador. Den här checklistan är till god hjälp i ditt systematiska

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Arbetsmiljö Med fokus på BAS-P BAS-U Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Dagens upplägg - Arbetsmiljörättsligt regelverk - Övergripande genomgång - Bygg- och anläggningsentreprenader - Arbetsmiljö

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2 Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada Rapport 2015:2 2015-01-08 2012/100268 1 (13) Enheten för region öst Kersti Lorén, 010-730 97

Läs mer

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta om Arbetsmiljölagen (AML) Förstå rollen av alla aktörer på byggarbetsplatsen Förstå hur arbetsmiljön påverkar arbetet på

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal

Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal PM BAS-P Objektnamn: Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal Objektnummer: 107 587 Produkt: Vägplan Datum: 2013-08-23 Sida 1 av 8 1. Syfte Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Tillsyn av skogsbranschen

Tillsyn av skogsbranschen 2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Datum Solhaga Östervärn 2, Munka-Ljungby Se bifogad deltagarlista

Datum Solhaga Östervärn 2, Munka-Ljungby Se bifogad deltagarlista tij ARBETSMI LJÖ VERKET Vår beteckning Enheten för region syd Ängelholm:~ 'r

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P och BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Datum K@PIA 391.28 KALMAR

Datum K@PIA 391.28 KALMAR ARBETSMILJö 201.4-12-29 IRS 201418068 K@PIA s d 1(5) Enheten för reg on syd Ann-Helen Johansson, 010-730 91, 28 Gymnasiesärskolan Box 804 391.28 KALMAR KALMARSUNDS GYMITI \SIËFÖRBUND 201tr -12-29 D-pl;rn

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden Anneli Liljemark Liljemark Consulting Syfte Varför finns handboken? Informera om: Gällande regler Risker Hur riskerna kan förebyggas genom:

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Vem är byggherre? Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som t ex husbyggen och infrastrukturprojekt.

Läs mer

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Jan Kling IVsk Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Ordnings- och skyddsregler Nödutgång Återsamlingsplats 2 2013-03-14 FiA dagen 12 mars 2013 Branschgemensamt samarbete för god arbetsmiljö och säkrare

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2010-09-14 INH 2010/26577 1 (5) Distriktet i Härnösand Ingemar Norlén, 063-12 46 58 Skandinavisk Fastighetsfond Holding AB Box 5317 102 47 Stockholm Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras

Läs mer

Möjlighet att lämna synpunkter före beslut

Möjlighet att lämna synpunkter före beslut 2016-05-31 2015/038020 1 (5) Vimmerby kommun Enheten för region syd Ann-Helen Johansson, 010-730 91 28 598 81 Vimmerby Möjlighet att lämna synpunkter före beslut Ert organisationsnummer: 212000-0787 Arbetsställe:

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-03-04 Vår referens Anne Wolf Kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013 SOFV-2014-447

Läs mer

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012 Senaste nytt från Arbetsmiljöverket FTF den 11 september 2012 distriktet i Malmö 2012-09-13 1 Vår vision Kan inte Kan Vill Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vill inte Alla vill och kan skapa en

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Projektrapport. Rapport 2015:3

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Projektrapport. Rapport 2015:3 Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö Projektrapport Rapport 2015:3 2015-01-08 2012/100268 1 (9) Enheten för region öst Minke Wersäll, 010-730 97 45 Ruth Carlsson, 010-730 98 34 Kersti Lorén, 010-730 97 85 Projektrapport

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund

Läs mer

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Maria Morberg, Almega 20161116 08762 68 73 PROGRAM Arbetsmiljölagstiftningen Roller, Ansvar Anmälan, Tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete Lagstiftningen AML AMF AFS underrubrik

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg och Viveca Wiberg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg och Viveca Wiberg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg och Viveca Wiberg Arbetsmiljöverket 2013-05-22 1 Arbetsmiljöverket Upplägg Arbetsmiljöreglerna Vilka som har ansvar för arbetsmiljön Risker vid sophämtning Kravställande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer