Notiser. Nr 2/2008. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 35

Transkript

1 Notiser Nr 2/2008 Årgång 35 Tema Computer Vision Syndrome Nya rön om vanligt syndrom med multipla orsaker Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

2 Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: Fax: E-post: Hemsida: amm@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken Tema Computer Vision Syndrome Nya rön om vanligt syndrom med multipla orsaker...4 Notiser Bisphenol A i plast - plats för varning? Ämnet i karbonatplast associerat med hjärt-hjärnpåverkan...6 Slår mynt av silverterapi Kolloidalt silver accepterat som homeopatiskt kosttillskott...6 Astmatikers yrkesval ej restriktivt Samma andel exponerade arbeten som icke-astmatiker...7 Skiftande riskfaktorer Skiftarbetare samma riskprofil som dagarbetare...7 Stenhårda fakta om silikos Bara 4 godkända fall Nörd-lidande Studenter får huvudvärk och nack-skulderbesvär av datorn...8 Övervikt för call-center-syndrom Metabolt syndrom, en risk vid för mycket stillasittande...8 Nätverk med fokus på ögat Synergonomi nu i Nordic Ergonomic Society...9 Arbets- och miljömedicinska kliniken certifierad Kvalitet, miljö och arbetsmiljö i helhetscertifikat...9 Säg ja till NO! Kväveoxid i utandningsluft ökar av luftvägsirritanter...10 Skärpta analyskrav för skäroljor NIOSH reducerar risker med lägre gränsvärden...10 Fallande halter uppdaterade Bly, POPs och PBC nu i lägre halter...11 Utbildningar Dator- och bildskärmsarbete: problem och lösningar Tisdag 2 december III. Tidig rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa Avsikter och konsekvenser av nya sjukskrivningsreglerna Torsdag 4 december Inomhusklimatkonferensen Tisdag Onsdag mars Kvinnors arbetsmiljö i vården Tisdag 21 april

3 Juni 2008 skrevs överenskommelse mellan staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) om att vidareutveckla företagshälsovården (S 2008/ 5369/SF). Den bygger på Anna Hedborgs utredning Företagshälsovård på tre ben. Parterna har gemensamt formulerat att företagshälsovården ska bidra till att säkerställa goda arbetsförhållanden och öka hälsan samt vara en multidisciplinär expertresurs inom områdena förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetsplatsinriktad rehabilitering. 650 miljoner kronor för vardera 2009 och 2010 budgeteras för utveckling av den nya företagshälsovården och den arbetsplatsnära sjukvården. Framtidens FHV-utbildning diskuterades vid ett seminarium i Stockholm 13 oktober med deltagande av samtliga utbildare av företagshälsovårdspersonal. Enligt Anna Hedborg har i hälften av landets landsting de regionala råden formats och diskussioner inletts. Det regionala samarbetet innebär möjligheter för både primärvård och företagshälsovård. FHVs fokus kan bli att vara koordinator i rehab-process och arbetsförmågebedömningar. Landstinget kan ställa krav på förebyggande arbetsmiljöarbete för att godkänna den medfinansiering som krävs. Baserat på de kursutvärderingar som gjorts vid företagssköterskeutbildningarna i Örebro, Lund och Stockholm framkommer att många av kursdeltagarna har svårt att hinna med både arbetet (ofta heltid) och de litteraturstudier och projektarbeten som halvtidsutbildningen medför. Däremot betonas som positivt de kollegiala kontakter de får under utbildningen och det nätverk som skapas och vidmakthålls även efter avslutad utbildning. Ledare Vid Örebro universitet pågår förberedelser för att om möjligt hösten 2009 starta en ny företagssköterskeutbildning. Liksom övriga specialistsjuksköterskeutbildningar kommer denna då att vara öppen för legitimerade sjuksköterskor med minst 2 års arbetslivserfarenhet. En utmaning för företagshälsovården blir att kunna erbjuda VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och fler handledare kan behöva utbildas inom företagshälsovården. Förhoppningsvis kommer hälsor som erbjuder VFU också att kunna få ekonomisk ersättning på samma sätt som ges för handledare till distriktssköterskor under VFU. Nyligen samlades de företagssköterskor som tidigare avslutat sin FHV-utbildning i Örebro. För oss som arrangörer var det roligt att vara med och ta del av deras entusiasm, erfarenheter och nätverkande. Lars-Gunnar Gunnarsson Klinikchef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Carl-Göran Ohlson Yrkeshygieniker: Lena Andersson Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Centralsjukhuset KARLSTAD Landstinget Västmanland Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Peter Berg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Lungmottagningen Centrallasarettet VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Överläkare: Anders Seldén Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen ÖREBRO Mälarsjukhuset ESKILSTUNA Besök vår hemsida: 3

4 Tema Nya rön om vanligt syndrom med multipla orsaker Arbetar du vid bildskärm och har besvär i ögonen, dimsyn, värk i rygg, nacke, axlar eller huvudvärk? Frågeställningen är aktuell på Arbetsmiljöverket. Billiga och enkla åtgärder kan ge god lindring men kunskaperna behöver spridas. Vad säger lagen? Bildskärmsarbete regleras i EU av föreskriften EC Directive 90/ 270/EEC On the minimum safety and health requirements for work with display screen equipment som skall införas i medlemsländernas lagstiftning. I Sverige föreskriver lagen att arbetsgivare ska se till (dvs har skyldighet att erbjuda) att arbetstagare som arbetar > 1 timme/dag vid bildskärm genomgår synundersökning med regelbundna intervall eller vid besvär (AFS 1998:5 6). Om synkraven i arbetet så motiverar, ska arbetsgivaren ordna (dvs erbjuda) en undersökning hos ögonläkare. I 6 EU-länder undersöks nu i vilken grad lagen slagit genom. I Finland kände inte fler än 25% av arbetsgivarna och bara ett fåtal av arbetstagarna till föreskrifterna. 80% av arbetsgivarna erbjöd likafullt via företagshälsovården synprövning, som i allmänhet skedde vid nyanställning och därefter sällan upprepades. Mindre företag hade svårare än större att följa föreskrifterna. Symtom Över 3 miljoner svenskar, 70% av arbetstagarna, arbetar idag med dator % av dessa rapporterar olika former av ohälsa vid bildskärmsarbete. Vanligast är ögonproblem, muskelvärk, huvudvärk och trötthet som förekommer vid det så kallade Computer Vision Syndrome (tabell 1). Tabell 1. Vanliga symtom vid Computer Vision Syndrome Astenopeiska Känsla av ansträngda, irriterade ögon Trötta ögon Ögonvärk Torra ögon Ytrelaterade Rinnande ögon Ögonirritation Kontaktlinsproblem Syn Extraokulära Nackvärk Ryggvärk Skuldervärk Trötthet Yrsel Vad kan vi göra? Dimsyn Tröghet vid byte mellan seende på nära och långt håll Dubbelseende Den utlösande orsaken och känsligheten för stimuli kan variera mycket från person till person. Det är därför viktigt att identifiera de avgörande orsakerna för varje individ. Först då kan enkla och billiga åtgärder ha effekt. AFS 1998:5 rekommenderar att synundersökningen organiseras av företagshälsovården, som genomför en första synscreening och remitterar de personer som behöver särskild undersökning till optiker eller ögonläkare. 4

5 Orsaker Besvären har en multifaktoriell bakgrund (tabell 2). En av huvudfaktorerna är att arbetets synkrav överstiger individens synförmåga. Värk i rygg och nacke kan uppstå när individen kompenserar dåliga synförhållanden med kroppspositioner som är belastande. Ny forskning visar att spänning i nackmuskulaturen medieras direkt via oskarpa synintryck. Tabell 2. Vanliga orsaker till Computer Vision Syndrome Optiska Brytningsfel (refraktionsfel) - ålderssynthet (presbyopi) Oftalmologiska Närseenderubbning (ackommodation)* Samsynsrubbning, skelning Torra ögon - instabil tårfilm - ögonlockskantsinfektion - menopausalt torra slemhinnor - biverkan av läkemedel Miljömedicinska Drag från t.ex. ventilation Damm Statisk elektricitet vid bildskärmen Torr luft Varm luft Kemikalier Ergonomiska Dåliga ljusförhållanden Bländning Bildskärmsplacering - betraktningsvinkel och avstånd till skärmen Ergonomi: stol, bord, styrdon Fysiologiska Lägre blinkfrekvens Oskarpa synintryck som aktiverar nackmuskler Låsta kroppspositioner, för få pauser Psykologiska Stress Otrivsel Hårdvara Bildskärmskvaliteter - kontrast - upplösning - textstorlek - flimmer Mjukvara Informationsmängder Informationsdesign *) Den s.k. närseendetriaden betecknar samspelet mellan linsens ackommodation, ögonens vergens och pupillkonstriktion. Multiprofessionell projektgrupp Hur olika faktorer påverkar hälsan vid bildskärmsarbete belystes redan på och 1990-talen. Tekniken och arbetslivet har förändrats avsevärt sedan dess och till det positiva hör snabba datorer och bättre bildskärmar. Samtidigt har komplexiteten i informationsmängden ökat, datorer används av nya yrkesgrupper och datorer används ofta på fritiden. Nyare forskningsresultat visar att designen av mjukvaran påverkar vår perception och att vår uppmärksamhet inte återhämtar sig under sömn, utan även behöver vilas i vaket tillstånd, t.ex. genom vistelse i naturen. Tema De olika kunskapsbitarna är dåligt integrerade - varje vetenskapsfält betonar helst den orsak och behandling som faller inom den egna domänen: optikern säljer glasögon, ergonomen justerar bord och stolar medan psykologen förordar stresshantering. En multiprofessionell projektgrupp har nu bildats på vår klinik bestående av företags- och miljösköterska, egenföretagarforskare, neurolog och arbets- och miljömedicinare, ögonläkare, psykolog och ergonom. Gruppen ska integrera kunskap från olika vetenskapsfält och göra den enkel att tillämpa i praktiken. På kliniken genomförs en pilotstudie om on-line dataspel. En notis om hälsoproblem hos unga datoranvändare finns på sid 8. En utbildningsdag om dator- och bildskärmsarbete kommer att hållas den 2 december 2008 i samarbete med Arbetsmiljöverket (se sid 12). Vad kan Du själv göra i vardagen? För den som vill ha ett kort och enkelt råd föreslås: - ta korta pauser ofta - vila blicken på något längre än 2 meter bort - vistas med fördel ute i naturen! En av de stora utmaningarna i framtiden när det gäller dessa frågor torde bli att etablera hälsosamma datorvanor innan besvären uppstår. Carolina Blomberg carolina.blomberg@orebroll.se Referenser: Blehm C et al, Computer vision syndrome: a review. Surv Ophthalmol May-Jun;50(3): Wolkoff Peder, Healthy eye in office-like environments. Environ Int Nov;34(8): Epub 2008 May 21. Arbetsmiljöverket ger goda råd på hemsidan 5

6 Notiser Bisphenol A i plast - plats för varning? Slår mynt av silverterapi Bisphenol A, BPA, blev hett rubrikstoff i massmedia under september. Mediaintresset baserades främst på två amerikanska undersökningar: * Med en BPA-dosering motsvarande det av amerikanska EPA fastställda referensvärdet för tolerabelt dagligt intag på 0,05 mg/kg kroppsvikt upphävdes den för primater normala bildningen av synapser i delar av hjärnan, en utveckling som normalt stimuleras av könshormonerna östrogen och testosteron. Resultatet bedömdes vara ett uttryck för BPA s hormonstörande egenskaper och ansågs vara förenliga med liknande fynd hos gnagare (1). * I en analys av redan insamlat material från en amerikansk folkhälsostudie fann man en association mellan BPA i urinprov och egenrapporterade ischemiska hjärtsjukdomar samt diabetes, men inte med andra tillstånd såsom stroke och leversjukdomar (2). Likväl observerades en positiv association mellan BPA i urin och leverenzymer som gammaglutamyltransferas (g-gt) och laktatdehydrogenas (LD) i parallellt insamlade serumprover. BPA är mycket lättlösligt i vatten och utsöndras snabbt i urin, varför förklaringsvärdet av ett enstaka urinprov för sjukdomsprocesser, som bör ha tagit decennier att utveckla, får bedömas vara osäkert. BPA används bl.a. i polykarbonatplast och epoxiharts och kan komma in i vår föda via t.ex. förpackningar. Gällande riktvärden för tolerabelt dagligt intag av BPA på både den nordamerikanska kontinenten och i Europa är nu satta under viss press, men behovet av konfirmerande studier från oberoende forskargrupper är stort. Referenser: 1. Proc Natl Acad Sci 2008;105: J Am Med Assoc 2008;300; Anders Seldén Nu och då får vi förfrågningar om homeopatiska mediciner och deras effekter. Senast kom en förfrågan om användning av kolloidalt silver under tidig graviditet. Kolloidalt silver är en lösning av silverpartiklar (i metallisk form) i en vätska och marknadsförs inom homeopatin som ett immunförsvarsstimulerande, bakteriedödande och antiviralt medel. Silvret sägs främst kunna förebygga och bota infektioner, som snuva, hosta, heshet, halsfluss, tandköttsinflammation och acne. Det framhålls också att det använts under århundraden men sedan glömts bort som behandlingsmetod när antibiotika upptäcktes. Vissa företag marknadsför även silver som en essentiell metall, men för detta finns inga vetenskapliga belägg. Silver används medicinskt i sårsalvor och förbandsmaterial, framförallt vid brännskador. I dessa produkter används silverjoner (silversalter) som är bakteriedödande. Metalliskt silver har inte bevisats ha någon antimikrobiell effekt. En rapporterad effekt av längre tids intag av kolloidalt silver är argyria (argyros), en 6

7 Notiser Skiftande riskfaktorer gråblå missfärgning av speciellt hud och ögonvitor. Missfärgningen är tydligen inte farlig men permanent och går alltså inte tillbaka även om man slutar med silvertillskott. Det finns en risk att ökad användning av silver skulle kunna leda till ökad silverresistens som kan leda till att bakterier blir mer motståndskraftiga mot olika sorters antibiotika (?). För närvarande krävs det inget tillstånd eller godkännande från Livsmedelsverket att sälja kosttillskott. Kolloidalt silver får tillsvidare säljas som kosttillskott i avvaktan på en utvärdering av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Referens: (skriv argyria i sökrutan) Sara Axelsson Katja Hagström Astmatikers yrkesval ej restriktivt I en färsk avhandling undersöktes hur personer med allergi och astma exponerades på arbetet. Den epidemiologiska delen omfattade dels en värnpliktskohort med män som mönstrade och dels en folkhälsoenkät 2002 i Stockholm som omfattade personer. Personer med astma hade exponerade arbeten nästan lika ofta som friska personer medan personer med allergisk rinit mer sällan hade exponerade arbeten. I värnpliktskohorten hade drygt 6% astma, rinit eller eksem, vilket kan jämföras med över 50% i tvärsnittskohorten från Stockholm I två ytterligare studier fick personer med astma, rökare och friska personer inhalera ultrafina radioaktiva kolpartiklar. Dosen till lungan blev högre hos personer med astma och rökare jämfört med hos friska personer. Dock sågs ingen vidare transport av partiklarna till andra organ (dvs translokering). Avhandlingen visar således att förekomsten av allergiska besvär ökat kraftigt under en 30- års period, att astmatiker och rökare tycks få högre doser av fina partiklar i lungorna samt att personer med astma är nästan lika mycket exponerade i arbetslivet som friska. Referens: Wiebert P. Arbete och Hälsa 2008;42:4 Carl-Göran Ohlson En viss överrisk för hjärt-kärlsjukdom hos skiftarbetare har framkommit i flera tidigare undersökningar. Nu presenteras resultaten av en fall-kontrollstudie av risken för stroke efter skiftarbete. Inom två populationsbaserade undersökningar, MONICAstudien och Västerbottensundersökningen, identifierades 194 fall av stroke vartill matchades 413 kontroller. Uppdelning gjordes sedan i skift-/dagarbetare och för varje individ noterades förekomst av kända riskfaktorer för stroke. Inga signifikanta skillnader framkom mellan skift- och dagarbetarna med avseende på riskfaktorer. Inga nämnvärda skillnader i risk för stroke framkom mellan de två arbetstiderna. Ett lugnande resultat således, även om det var överraskande att skillnaderna avseende riskfaktorer var så små mellan de två arbetstidskategorierna. Referens: Scand J Work Environ Health 2007;33:435-9 Carl-Göran Ohlson 7

8 Notiser Stenhårda fakta om silikos Nörd-lidande Övervikt för callcenter-syndrom För 2 år sedan framfördes farhågor i riksmedia om att den gamla yrkessjukdomen stendammlunga var på väg att återkomma i Sverige, underförstått som en följd av försämrad kontroll över den fysiska arbetsmiljön. Informationssystemet om arbetsskador, ISA, vid Arbetsmiljöverket registrerar inte längre diagnos (E Malmros, personligt meddelande 2008), men under åren 2004 till och med första halvåret 2008 fanns 32 fall av andningsorganens sjukdomar registrerade i ISA där kvarts/kisel, sand eller stendamm angivits som exponeringsfaktor. I tre av dessa anmälda ärenden fanns, trots uppgiften ovan, en silikosdiagnos. Enligt den statistik som Sverige levererar till EU/Eurostat godkände försäkringskassan totalt fyra fall av silikos under 6 års tid, , som arbetssjukdom (B Bengtsson, personligt meddelande 2008). Många timmar framför datorn, i arbetet eller som tidsfördriv, kan medföra hälsoproblem. En svensk studie av kvinnliga och manliga studenter med 19 timmar/ vecka respektive 31 timmar/ vecka framför datorn rapporterade huvudvärk i 51% respektive 24%, nack-skuldersymtom i 31% respektive 15%. Mesta tiden framför datorn, 90%, ägde rum utanför skolarbetet. Högst besvärsfrekvens rapporterades i den grupp som använde datorer mer än 56 timmar/vecka! Två tredjedelar av studenterna hade inte fått någon information om hur man bäst arbetar framför dator. Överdrivet sittande framför datorn kan således skapa problem. I en italiensk studie av call-center-personal jämfördes förekomsten av metaboliskt syndrom med 892 kontrollpersoner som hade mer rörligt arbete men i övrigt var jämförbara med call-center-personalen. Prevalensen metaboliskt syndrom var 3,1% för callcenter-personalen mot 2% för kontrollerna. Referens: Scand J Work Environ Health suppl 2007;3:49-53 Carl-Göran Ohlson Sveriges officiella statistik över arbetsskador förefaller inte stödja misstanken om att silikossjukdomen är på väg tillbaka. Referens: Scand J Work Environ Health suppl 2007;3:33-41 Carl-Göran Ohlson Anders Seldén 8

9 Notiser Nätverk med fokus på ögat En sektion för synergonomi inom Nordic Ergonomic Society (NES) bildades under Nordic Ergonomic Society Conference som ägde rum i Reykjavik i augusti Målsättningen är att hålla medlemmarna uppdaterade vad gäller forskning, hälsoeffekter och nya produkter samt att verka för att synergonomi blir en subgrupp vid International Ergonomic Associations kongress i Beijing Per Nylén från Arbetsmiljöverket, som är en av initiativtagarna till nätverket, ansvarade för det följande symposiet som gav flera nya infallsvinklar på bildskärmsarbete. Muskelvärk på grund av synstress Flera av föreläsningarna behandlade det nyupptäckta sambandet mellan oskarpa synintryck och muskelvärk. När arbetets synkrav överstiger individens synförmåga ökar risken för spänning i nacke och axlar, även i frånvaro av sekundära/ kompenserande kroppspositioner som vi sett tidigare. Det beror på att ögat och nacken aktiveras samtidigt. Det kan man känna om man lägger långfingrarna på varsin sida om ryggraden i nacken och tittar långt åt sidorna utan att flytta huvudet. Försökspersoner som tittade på nära håll med glasögon som gav dimsyn fick efter 5 minuter av denna synstress ökad spänning i nackens trapeziusmuskel. Läsbarhet och perception Två föreläsningar behandlade hjärnans förmåga att hantera syninformation. Läsbarheten påverkar t.ex. synfältets medvetna storlek. Förmågan att hålla en skylt i synfältet varierar beroende på kontexten runt skylten. Man kan hålla kvar skylten i synfältet längre i frånvaro av konkurrerande information. Detta är en intressant iakttagelse eftersom den information vi får via bildskärmar idag är betydligt mer komplex än under och 1990-talen då mycket av bildskärmsforskningen gjordes. Ett exempel är ekonominyheterna där olika information visas i flera olika fält på TVn samtidigt. Ju mer komplex bilden är desto mer måste man röra ögonen. När skärmtexten minskades från 12p till 8p sjönk arbetsprestationen enligt en annan studie. Bra information om bildskärmsarbete finns på Arbetsmiljöverkets hemsida teman/datorarbete. Carolina Blomberg Arbets- och miljömedicinska kliniken certifierad Äntligen är AMM certifierad inom områdena kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Certifieringsprocessen som inleddes 2007 avslutades formellt den 30 juni Inom den svenska hälso- och sjukvården är det bara Haluxa och Landstingsservice i Hallands läns landsting som är certifierade i samma omfattning. Antalet företag som certifierat sig i samma kombination är 186. På AMM är det laboratorieingenjör Bernt Bergström som drivit arbetet tillsammans med sekreterare Marita Nyström. Syftet med att införa ledningssystem är ordning och reda och tydlighet i verksamheten vilket både uppdragsgivare och medarbetare har nytta av. För en Arbets- och miljömedicinsk klinik med ett stort kontaktnät både inom och utom hälso- och sjukvården är det också en trovärdighetsfråga att certifiera sig. Modellen bygger på ständiga förbättringar att kontinuerligt granska rutiner och processer. Redan 1993 beslutade klinikledningen att föra in kvalitetssystem i verksamheten. Strategin gick ut på att först sträva efter ett ackrediterat laboratorium. Med erfarenheterna från det arbetet skulle man sen gå vidare med kvalitetsledningssystem för hela kliniken. 9

10 Notiser Den 7/ ackrediterades laboratoriet beslutade klinikledningen om ledningssystem för kvalitet enligt ISO 9001, miljö enligt ISO och arbetsmiljö enligt AFS 2001:1. För största möjliga effektivitet har de olika systemen integrerats under samlingsnamnet Verksamhetssystemet. För att underlätta administrationen är detta system helt webbaserat. Säg ja till NO! Annika Gelin Kväveoxid, NO, verkar starkt avslappnande på glatt muskulatur i finare blodkärl och i luftvägar men griper också in i immunologiska reaktioner och i nervsystemet. NO bildas ur aminosyran L- Arginine genom enzymet NOsynthase (NOS) kunde man uppmäta NO i utandningsluft och något år senare observerades att halten var ökad hos patienter med astma. NO bildas av epitelceller i luftvägarna, särskilt vid eosinofil inflammation. En ökning av antalet eosinofila vita blodkroppar i luftvägsepitelet anses vara den viktigaste orsaksfaktorn för astma. Därför finns också en stark korrelation emellan eosinofil inflammation vid astma i luftvägarna och ökad halt av NO i utandningsluft. Det finns också en korrelation mellan atopi, det vill säga allergibelägenhet, och ökad halt NO. I många fall av hyperreaktivitet i luftvägarna saknas dock denna korrelation. Halterna NO i utandningsluft är lägre hos rökare. Halten korrelerar väl med utomhusexponering för luftföroreningar och trafikavgaser. Ökade halter NO har rapporterats från aluminiumgjuterier, vid isocyanatexponering och kraftiga exponeringar för ozon på pappersbruk. Apparatur för mätning av NO i utandningsluft är ganska dyr och kräver regelbundna kalibreringar och en grundläggande utbildning. Främsta användningsområdet är att följa upp effekten av behandling, men den används även för att dokumentera reaktion vid provokation för ett allergen. Metoden skulle också kunna användas för att avläsa effekt av exponering på arbetsplats, helst kanske i samband med projekt. Vår klinik har en mindre, portabel utrustning. Närmare upplysningar kan lämnas av Anne-Marie Porat Referens: Exhaled Nitric Oxide, A Noninvasive Marker for Inflammation. Aerocrine, Solna, 2006 Carl-Göran Ohlson Skärpta analyskrav för skäroljor För slip- och skärvätskor gäller ett hygieniskt nivågränsvärde avseende oljedimma på 1 mg/m 3. Så kallade raka oljor innehåller mellan 80 och 100% mineralolja, men det vanligaste är att mineraloljan emulgeras med vatten. Det finns också helsyntetiska vätskor som inte innehåller någon petroleumfraktion alls. Tillsatser av emulgatorer, smörjadditiv, baktericider och antioxidanter bidrar till hälsoriskerna. Rapporter finns om ökad förekomst av astma, kronisk bronkit, pip i bröstet och näsbevär (1, 2), liksom ett utbrott av luftvägsbesvär i ett svenskt verkstadsföretag (3). 10

11 Notiser NIOSH (amerikanska motsvarigheten till vårt nedlagda ALI) har värderat exponering och hälsorisker med slip- och skärvätskor, såväl raka (enbart petroleumbaserade) som helsyntetiska oljor. För att reducera riskerna rekommenderas ett hygieniskt gränsvärde för totalaerosol på 0,5 mg/m 3 och 0,4 mg/m 3 i torakal fraktion, tidvägt upp till 10 tim/dag under en 40 timmars arbetsvecka (5). Riskbedömning baserat på dessa låga gränsvärden innebär att en känslig analysteknik måste användas. Vårt laboratorium arbetar nu med en ny provtagnings- och analysteknik, baserad på filterprovtagning av aerosol följt av extraktion med två olika vätskeblandningar (diklormetan/metanol/toluen respektive metanol/vatten), vägning och jämförelse med NIOSH-gränsvärdet ovan (5). Av speciellt intresse för uppkomst av luftvägsbesvär är sannolikt exponering för olika etanolaminer (mono-, di-, och trietanolamin) Vi erbjuder även provtagning och analys av dessa ämnen via filterprovtagning och vätskekromatografisk analys. Referenser: 1. Am J Ind Med 1977;32: Am J Ind Med 1977;31: Britt Marie Citron Sjukdomutbrott på Siemens. Dagens arbete html NIOSH Publication Number NIOSH Criteria Documents Criteria for a Recommended Standard Occupational Exposure to Metalworking Fluids CDC-NIOSH.htm 5. NIOSH Manual of analytical methods, (NMAM), Fourth edition, method 5524 Metalworking fluids (MWF) All categories March 2003 Fallande halter uppdaterade Håkan Westberg Den september hölls HÄMI Workshop Miljö och Hälsa i Örebro. HÄMI står för hälsorelaterad miljöövervakning och är ett av de tio programområden som finns inom naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram. Inom HÄMI har exponering för olika miljöfaktorer, som metaller, persistenta organiska ämnen, luftföroreningar och buller samt besvär och effekter av luftföroreningar och buller, undersökts i befolkningen. Föredragshållarna behandlade allt från luftexponeringar i städer, dricksvatten, tidstrender för metaller och persistenta organiska föreningar (POPs), avancerade analysmetoder för POPs och exponering vid skidvallning. Emelie Stroh vid Arbets- och miljömedicin på Lunds universitet visade bland annat att halten av bly i blod hos barn var högre för barn som bodde nära ett företag som släpper ut bly. Studierna visade också att halterna har minskat de senaste 30 åren och ligger idag på ungefär en tredjedel av halterna jämfört med i slutet av 1970-talet. Anders Glynn från Livsmedelsverket visade på trender av POPs i modersmjölk samt i sillgrissla som en markör för påverkan av ämnena i Östersjön. Han visade att PCB-halterna har sjunkit både i Östersjömiljön och hos människor. För vissa andra ämnen ser man dock ingen minskning av förändring i halter i Östersjön trots sjunkande halter hos människor. Katja Hagström 11

12 Utbildningar Kurs för FHV Dator- och bildskärmsarbete: problem och lösningar Över 2 miljoner svenskar kan ha datorrelaterade besvär. Symtom och genes till datorrelaterad ohälsa, t.ex. Computer Vision Syndrom, nya rön om samband mellan perception, läsbarhet, syn och muskelvärk presenteras. Per Nylén från Arbetsmiljöverket i Stockholm medverkar. Genomförs regelbundna synundersökningar som lagen föreskriver (AFS 1998:5)? Vem ska ha den koordinerande rollen i det multiprofessionella behandlingsteamet? Målgrupp: Kursens mål: Kursen vänder sig till företagsläkare, företagssköterskor och andra intresserade inom företagshälsovården. Att ge deltagarna redskap och färdighet att handlägga datorrelaterad ohälsa. Tid: Tisdag 2 december 2008, kl Plats: Anmälan: Naturens Hus, Naturreservatet Vattenparken i Örebro. max 30 deltagare pga interaktiva moment Inbjudan III. Tidig rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa Avsikter och konsekvenser av nya sjukskrivningsreglerna Seminarium Torsdag 4 december Vården Försäkringskassa Individen Arbetsförmedling Arbetsgivare Fackföreningar 12

13 Utbildningar Inomhusklimat Örebro mars 2009 Välkommen! Reservera aktuella dagar för vår 9:e inomhusklimatkonferens. Mer information kommer inom kort på vår hemsida, Foto: Björn Fransson 13

14 Utbildningar Reservera Tisdag 21 april 2009 för Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Siv Their Kenth Hultqvist Arrangör: Paraplygruppen, Arbets- och miljömedicinska kliniken Avgift kr, konferensmaterial, lunch och kaffe ingår Mer information kommer på vår hemsida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 14

15 Tfn: Fax: E-post: Namn Befattning Telefon E-post Personal Andersson Kjell Överläkare Andersson Lena Kemist Andersson Lennart Yrkeshygieniker Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare Axelsson Sara Kemist B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör Berg Krister Avdelningschef Berg Peter Yrkeshygieniker Bergström Bernt Laboratorieingenjör Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent Duberg Cecilia Psykolog Egelrud Liselott Analytisk kemist Fagerlund Inger Forskningsassistent Gelin Annika Informatör Gritsko Nina Avdelningsläkare Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef Hagström Katja Yrkeshygieniker Husby Bente Kemist Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker Karlsson Leif Instrumenttekniker Keloushani Anahita ST-underläkare Klaesson Birgitta Enhetschef Loodh Sofia Enhetschef, regionmiljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare Ngo Yen Statistiker Norberg Carin Kemiingenjör Nyström Anita Assistent Nyström Marita Läkarsekreterare Ohlson Carl-Göran Överläkare Overmeer Thomas Ergonom Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska Seldén Anders Överläkare Stridh Göran Fil dr Söderqvist Christina Läkarsekreterare Warg Lars-Erik Docent i psykologi lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef hakan.westberg@orebroll.se Westberg Linda Medicinsk sekreterare linda.westberg@orebroll.se Westerlund Jessica Biomedicinsk analytiker jessica.westerlund@orebroll.se Vihlborg Per ST-underläkare per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker lisbet.viklund@orebroll.se 15

16 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 16