Risker för negativa effekter på foster vid röntgenundersökningar under graviditeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risker för negativa effekter på foster vid röntgenundersökningar under graviditeten"

Transkript

1 Risker för negativa effekter på foster vid röntgenundersökningar under graviditeten En litteraturstudie Författare: Diana Kauler, Shakiba A. Bozorgi Handledare: Anetta Bolejko Kandidatuppsats inom radiografi Hösten 2014 Lunds universitet Medicinska fakulteten Institutionen för hälsovetenskaper Avdelningen för omvårdnad Box 157, LUND

2 Risker för negativa effekter på foster vid röntgenundersökningar under graviditeten En litteraturstudie Författare: Diana Kauler, Shakiba A. Bozorgi Handledare: Anetta Bolejko Kandidatuppsats inom radiografi Hösten 2014 Abstrakt Undersökningar med joniserade strålning är ibland nödvändiga för diagnos och behandling av gravida kvinnor. Det är viktigt att röntgensjuksköterskor har rätt kompetens och utbildning för att möta vårdtagarens behov. Bristfällig kunskap om negativa konsekvenser av strålning kan leda till onödig oro hos gravida kvinnor. Kunskap om potentiella negativa effekter till följd av röntgenstrålning tillåter läkare och röntgensjuksköterskor att rättfärdiga undersökningar och välja mest lämplig undersökningsmetod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka negativa effekter hos foster i samband med röntgenundersökningar vid graviditet. Metoden var att identifiera 8 relevanta forskningsstudier publicerade i vetenskapliga tidskrifter och analysera dem för att få fram vetenskapligt underlag inom området. Resultat i granskade studier visade att det inte finns statistiskt signifikanta risker för utveckling av cancer i barndomen efter prenatal röntgenexponering, dock en studie visade signifikant riskökning för en sällsynt typ av malignitet som rhabdomyosarkom. Inga studier avseende deterministiska effekter hos foster till följd av röntgenundersökningar identifierades. Slutsatsen är att risken för negativa effekter hos foster vid korrekt genomförda röntgenundersökningar på gravida kvinnor är försumbar. Det är dock viktigt att alltid rättfärdiga undersökningen och hålla så låg stråldos som möjligt för en diagnostisk undersökning. Nyckelord Joniserande strålning, röntgenundersökningar, graviditet, foster, prenatal röntgenexponering, negativa effekter, cancer, röntgensjuksköterska Lunds universitet Medicinska fakulteten Institutionen för hälsovetenskaper Avdelningen för omvårdnad Box 157, LUND 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Introduktion... 2 Problembeskrivning... 2 Bakgrund... 3 Perspektiv och utgångspunkter... 3 Joniserande strålning... 4 Fostret... 6 Syfte... 7 Metod... 7 Urval... 7 Datainsamling... 8 Dataanalys Forskningsetiska avvägningar Resultat Risk för barncancer till följd av röntgenundersökningar av moder under graviditeten Diskussion Diskussion av vald metod Diskussion av framtaget resultat Slutsats och kliniska implikationer Författarnas arbetsfördelning Referenser Bilaga

4 Introduktion Problembeskrivning I takt med att den radiologiska vården blir allt mer säker och effektiv kan ändå inte risker uteslutas, inte minst för gravida kvinnor som ibland inte har något val utan på grund av misstänkt patologi bör exponeras för röntgenstrålning (ICRP, 2000; Jankowski, 1986), för att kunna gå vidare med vårdplan och behandling. Det som tas upp i denna litteraturstudie är att undersöka vilka effekter som skulle kunna uppstå på foster om den gravida kvinnan utsätts för joniserande strålning i samband med diagnostiska undersökningar, som är aktuella av medicinska skäl. Klinisk erfarenhet visar att gravida kvinnor ibland måste genomgå röntgenundersökningar för att utesluta patologi eller ställa diagnos inför fortsatt behandling, t.ex. misstanke om lungemboli, appendicit genom datortomografi, att göra konventionell röntgen på grund av fraktur eller urografi vid njursten (McCollough et al. 2007). Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska berättigandet av undersökningen vid graviditet särskilt prövas och att vårdgivaren utgår från att ge fostret så låg stråldos som möjligt (SSMFS, 2008:31). Eftersom det länge forskats om negativa effekter vid bestrålning av foster, såsom till exempel cancer, och orsaken till deras uppkomst (Williams & Fletcher, 2010) har författarna till denna litteraturstudie valt att fördjupa sig i detta ämne, kartlägga vilka negativa effekter fostret kan drabbas av, och åtgärder som finns för att förbygga dem. Det finns behov hos såväl nyutbildade röntgensjuksköterskor som erfarna, att undersöka de effekter som kan uppstå hos foster i samband med strålning vid diagnostiska undersökningar och att ta reda på om en specifik röntgenundersökning genererar så pass stor stråldos att det kan skada fostret. Utifrån vetenskapliga studier avser författarna förtydliga vilken typ av negativa effekter och vid vilken stråldos effekterna uppkommer. Det är känt att höga stråldoser ger påtagliga skador och de negativa effekterna på foster utifrån data från bestrålning med till exempel atombomben Hiroshima och Nagasaki (Reinou, Groen, Jin, Bae, Kyoung & Lim, 2012; ICRP, 2000). 2

5 Bakgrund Perspektiv och utgångspunkter Denna litteraturstudie har sin grund i den humanistiska människosynen och med både ett vårdarperspektiv och patientperspektiv, söks åtgärdsrelevant kunskap. Människan ses som ett subjekt med rätt till självbestämmande och ska bemötas efter sina egna, unika förutsättningar. En röntgensjuksköterskas ansvarsområde är inte bara kunskap om strålning utan arbetet ska även fokusera på den yrkesetiska koden som visar respekt för vårdtagarens autonomi, värdighet och integritet (Kompetensbeskrivning för röntgensjuksköterska, 2012). Utgångspunkten i den personcentrerade vården blir därför att vårdrelationen ska bygga på partnerskap mellan vårdare och patient, sträva efter att förstå symptom utifrån patientens upplevelse och att se personen bakom sjukdomen (Vårdhandboken, 2014). Människor som arbetar inom vården bör ha ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket är en av förutsättningarna för att patienter ska få en säker och trygg vård (Kompetensbeskrivning för röntgensjuksköterska, 2012). Omvårdnadens fokus är holistiskt och bekräftar patienten inom ramen för en fungerande vårdrelation, med ömsesidig respekt där patientens behov sätts i centrum (Vårdhandboken, 2014; Gustin & Lindwall, 2012). I Katie Erikssons omvårdnadsteori beskrivs människan som en omätbar enhet av kropp, själ och ande med förmåga till självreflektion som kritiskt kan granska sin situation och på så sätt utvecklas (Gustin & Lindwall, 2012). De hermeneutiska metoder som tillämpas innebär att man ska förstå människan och inte bara förklara för henne. Här kan en jämförelse göras till relationen mellan vårdare och patient, där vårdaren ser över sitt förhållningssätt till den som är sjuk, och för att lyckas föra en människa mot ett hälsofokuserat mål ska man möta patienten där hon befinner sig. Eriksson kallar detta vårdprocessen som går ut på att systematisera kunskapen i relation till patientens situation, därmed kan sjuksköterskan arbeta evidensbaserat genom att integrera teori och praktik (Gustin & Lindwall, 2012). 3

6 Joniserande strålning Röntgenstrålning är en form av elektromagnetisk strålning med hög energi och kallas även joniserande strålning. Det innebär att strålningen kan producera joner i det bestrålade materialet vilket kan ge bestående förändringar eller skador men det är inget som garanterat sker (Bushong, 2013). Isaksson (2011) beskriver två olika typer av röntgenstrålning. Den karakteristiska röntgenstrålningen uppkommer då en elektron förflyttas från sin plats till en annan närmare atomkärnan och får därmed lägre energi. Skillnaden i denna bindningsenergi sänds sedan ut som elektromagnetisk strålning. Den andra typen av röntgenstrålning är bromsstrålningen och uppkommer när en laddad elektron bromsas upp i ett material eller en patient (Isaksson, 2011). För att utnyttja strålningen inom medicinsk diagnostik har man röntgenapparatur där strålningen produceras. Röntgenstrålningen mäts i aktivitet och dos, där aktiviteten anger hur mycket strålning som kommer ut medan dosen anger hur mycket strålning kroppen tar emot (Valentin, 1987). Begreppet av den absorberade dosen mäts i en definierad enhet- Gray (Gy). Vidare talas det om dosekvivalent med enheten Sievert (Sv), där ekvivalent och effektiv dos mäts. Den ekvivalenta dosen innebär att en viss absorberad dos ger olika skadeverkan på biologiskt material (Berglund & Jönsson, 2007). Den effektiva dosen tar hänsyn till olika organs varierande strålkänslighet och ger en uppfattning av sannolikheten att drabbas av sena skador som till exempel cancer, i något organ (Valentin, 1987). De biologiska effekterna av strålning på levande organismer indelas i deterministiska (förutsägbara), stokastiska (slumpmässiga) och teratogena (fosterskador). För att de deterministiska skadorna ska uppstå behövs en minsta stråldos dvs över en viss tröskeldos ökar risken för skada (Berglund & Jönsson, 2007). Bestrålning av foster och embryo kan leda till deterministiska effekter såsom missbildningar och mental retardation vid mgy (ICRP, 2000). De stokastiska effekterna uppträder först efter ganska lång tid, till exempel efter 5-10 år, och för dessa skador finns inte någon nedre gräns (tröskeldos). Cancer är ett exempel på en sådan skada. Vid bestrålning in utero (i livmodern), ska speciella strålskyddsinsatser medföras för att sannolikheten att cancerceller ska börja bildas är högre hos foster än för vuxna (Bushong, 2013). Celler som utsätts för skadliga yttre faktorer reparerar oftast sig själva. Men ibland blir det fel i reparationen som gör att cellen utvecklas till en tumör via en ohämmad celldelning. Det blir en cancercell som sedan snabbt och utan 4

7 kontroll växer in i organ och omgivande vävnader (Bryan, Dixon, Fifield, Richmond & Sherwood, 1993). Vilken cell som helst kan transformateras till en cancercell på grund av karcinogena faktorer, som till exempel radioaktiv strålning, olika virus och olika kemiska ämnen. En annan karcinogen är röntgenstrålning (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2006). Valentin (1987) beskriver att det är just under fosterutvecklingen som den mest aktiva celldelningen sker och att de därmed är känsligare för joniserande strålning eftersom den bidrar till celldöd. Även Grufferman, Ruymann och Ognjanovic (2009) lyfter fram att eftersom foster har en snabbare celldelning är de känsligare för joniserande strålning vilket ger en högre risk för malignintet. Negativa fostereffekter vid diagnostiska undersökningar är av varierande grad men de som ger störst fosterstråldos är röntgen av bäckenet (25mGy), buken (8mGy) och datortomografi av buk och bäcken (25mGy), om fostret är placerat i det direkta primärstrålfältet. Vid alla andra undersökningar är dosen mindre än 5mGy (Osei & Faulkner, 2000). De grundläggande principerna inom strålskydd är optimering och berättigande. Optimering innebär att stråldosen ska vara så låg som möjligt, samtidigt som tillräcklig information erhålls för att ställa diagnos, enligt den internationella strålskyddsprincipen - As low as reasonably achievable the ALARA principle. Berättigande innebär att nyttan med att använda strålning överväger riskerna för framtida skador av strålningen (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012; Bontrager & Lampignano, 2014). I strålskyddslagen (SFS, 1988:220), 6 beskrivs de allmänna skyldigheterna som lyfter fram att den som arbetar med strålning ska vidta försiktighetsmått för att motverka skada på människor, djur och miljö. I 7 står det att den som bedriver verksamhet med strålning ska ha behörighet och förvissa sig om att strålskydden fungerar tillsfredställande. De allmänna bestämmelserna från tredje kapitlet i Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659), från 1, föreskriver att det är vårdgivarens skyldighet att kunna planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att god vård upprätthålls. Kvinnor i fertil ålder ska alltid tillfrågas om de är gravida innan en röntgenundersökning genomförs och berättigandet av hur brådskande undersökningen är ska prövas (SSMFS, 2008:31). 5

8 Fostret En graviditet delas in i tre delar, så kallade tre trimestrar. Den första trimestern är från befruktningen till vecka 12. Under den första tiden är det ett embryo som utvecklar hjärnanlag och nervtrådar från ryggmärgen (Nilsson & Hamberger, 2003). Sakta utvecklas även inre organ, som magsäck, tarmar, njurar, hjärta och efter den nionde veckan börjar även lungorna att växa (Söderberg, 2003). Ett foster har nu långsamt bildats och Valentin (1987) skriver att risken för hjärnskador är som störst mellan vecka 8-15, eftersom det är fostrets känsligaste period och det är då hjärnan utvecklas. Analyser från Hiroshima och Nagasaki har visat att en stråldos till fostret under denna tid på 1 Gy (1000 mgy) ger 4 procents risk för mental efterblivenhet vid 18-års ålder (Williams & Fletcher, 2010), däremot ger den joniserande strålningen en liten andel missbildade barn eftersom de flesta missbildade foster stöts bort i form av missfall (Valentin, 1987). Om den gravida kvinnan utsätts för mgy under fostrets första veckor och det överlever, är risken stor att barnet föds med tillväxthämning, grå starr och troligtvis mentala störningar som till exempel efterblivenhet på grund av påverkan i det centrala nervsystemet (Reinou et al. 2012). En minskning av normala neuroner hos fostret har också konstaterats vid exponering med joniserande strålning (Osei & Faulkner, 2000). Andra trimestern som är mellan vecka 13-24, fortsätter organen sin tillväxt, skelettet börjar bli hårdare och nervsystemet börjar fungera. Vätska har bildas i både tarmar och magsäck och fostret har nu även utvecklat känselsinne som gör att det kan reagera på smärta (Söderberg, 2003). Blir fostret utsatt för joniserande strålning under denna tid är det fyra gånger mindre risk för skador eller missbildningar än under den första trimestern (Osei & Faulkner, 2000). Enligt Reinou et al. (2012) ska stråldosen vara minst 1500 mgy, efter vecka 16, för att fostret löper risk att utveckla mental efterblivenhet. Under tredje trimestern (vecka 25-40) är njurarna färdigutvecklade och lungorna börjar andningsträningen (Söderberg, 2003). Osei och Faulkner (2000) påstår att under denna period är det inte sannolikt att fostret tar skada om det blir utsatt för joniserande strålning. 6

9 Syfte Syftet med litteraturstudien var att undersöka negativa effekter på foster vid röntgenundersökningar av gravida kvinnor. Metod Den evidensbaserade processen i den kliniska vardagen innebär att söka relevant forskningslitteratur för att finna bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och använda den som beslutsunderlag. (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Studien har genomförts som en litteraturöversikt då vetenskaplig litteratur som svarat mot syftet granskades. Målsättningen har varit att identifiera empiriska studier och integrera dess resultat för att besvara litteraturstudiens frågeställningar. Forsberg och Wengström (2008) definierar en litteraturstudie att den utgår från en tydligt formulerad fråga som besvaras genom att identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning. Urval Empiriska studier, som rör det aktuella problemområdet, har sökts via två databaser (PubMed och Cinahl). Pub Med är en vältecknad databas inom både medicin och omvårdnad och består av mer än 23 miljoner artiklar för biomedicinsk litteratur från MEDLINE, life science tidskrifter och onlineböcker. Cinahl är en bibliografisk databas med ungefär referenser till artiklar inom vårdvetenskap (Forsberg & Wengström, 2013). Avsikten var att hitta både kvalitativa och kvantitativa studier och följande sökord i fritext har använts i databaserna: pregnancy, ionizing radiation, radiography in pregnancy, prenatal radiation, prenatal exposure, prenatal radiation exposure, radiation dose to the fetus, fetal exposure to x-ray, intrauterine diagnostic radiation, fetus effects, fetal effects, radiation dose to the fetus, CT, negative effects, health effects, cancer, cognitive function, risks och adverse effects. 7

10 Sökningen avgränsades till gravida kvinnor som gick igenom minst en röntgenundersökning under graviditeten. Vidare var inklusionskriterier att artiklar skulle vara publicerade på engelska, högst tio år gamla och med tillgång till abstrakt. Datainsamling Datainsamlingen genomfördes under november En preliminär sökning via databaser Pub Med och Cinahl gjordes med målsättningen att undersöka om det finns tillräckligt med kunskapsunderlag inom ämnet för litteraturstudien. Boolesk söklogik användes för att söka studier utifrån fritextsökord som kombinerats i block (Friberg, 2006). Den booleska termen OR breddade sökningen. Vidare användes AND för att begränsa den relevanta litteraturen till ett hanterbart antal träffar, samtidigt som sökningen riktades till ett avgränsat område inom studiens frågeställningar (Willman et al. 2006). I nästa steg har en sökning med samtliga användbara sökord och ordkombinationer, som fungerat i den preliminära sökningen, genomförts. Därefter lästes titlarna för alla publikationsträffar. Sökningen i Cinahl gav en träff som även funnits i PubMed. Således beslutades att utesluta sökningen i Cinahl. Sökningen i PubMed redovisas i tabell 1. Relevanta titlar för empiriska studier valdes och abstrakten lästes, vilket avser urval 1 (Tabell 1). Om innehållet i abstrakten motsvarade litteraturstudiens syfte beslutades att behålla artikeln till urval 2, för kvalitetsgranskning. Urvalsprocessen resulterade i 6 relevanta artiklar. En artikelmatris (Bilaga 1) gjordes för att ge en översikt av de granskade artiklarnas titel, syfte, metod, sammanfattning av resultat och studiens kvalité utifrån granskningsmallen (Willman et al. 2006). Studier av hög och medel kvalitet, som bedömdes utifrån granskningsmallen, användes för att besvara litteraturstudiens syfte (Willman et al. 2006). 8

11 Tabell 1: sökningar i PubMed Databas PubMed Sökord fritext Antal träffar Urval 1 Urval 2 #1 Radiography in pregnancy OR fetal exposure to x-ray #2 Pregnancy AND prenatal radiation AND fetus effects #3 Radiography in pregnancy AND fetal effects AND health effects #4 Prenatal radiation exposure AND negative effects #5 Prenatal radiation AND cancer #6 Prenatal radiation AND adverse effects (1)related 2 #7 Ionizing radiation AND prenatal exposure AND cognitive function Eftersom denna sökning bedömdes att inte kunna ge tillräckligt underlag för att besvara litteraturstudiens frågeställningar beslutades att göra en kompletterande sökning, dels utan begränsning avseende publiceringsårtal för artikel, dels i referenslistor till relevanta träffar i huvudsökningen. Detta resulterade i ytterligare 2 relevanta artiklar med samma urvalsprocess som i huvudsökningen (Tabell 2). Tabell 2: kompletterad sökning i PubMed Databas Sökord Antal Urval 1 Urval 2 PubMed fritext träffar #8 Pregnancy AND intrauterine diagnostic radiation AND risks #9 Radiation dose to the fetus AND CT

12 Dataanalys Till denna studie valdes 8 artiklar med medel och hög kvalitet passande för syftet och relevant information togs fram, därefter genomfördes en integrerad analys av studiernas resultat (Backman, 2008), vilket redovisas i resultatavsnittet. Vidare, kvalitetsgranskades de enligt Willman et al.;s (2006) metod och likheter samt olikheter diskuterades. De utvalda artiklarna sammanställdes i en matris (Bilaga 1). Forskningsetiska avvägningar Omvårdnadsforskning ska vägledas av etiska principer som syftar till att den ska bygga på individens informerade samtycke att delta i studien, att forskning ska vara till nytta och bidra med ny kunskap för att främja hälsa, att forskning inte får ha skadlig inverkan på deltagarna och att alla individer i forskning ska behandlas lika (Polit & Beck, 2012). I de granskade publikationerna har författarnas etiska förhållningssätt granskats och etiska överväganden gjorts, avseende redovisning av artiklar och presenterande av resultat (Forsberg & Wengström, 2013). Fokus har även lagts på vetenskapliga riktlinjer om ohederlighet i form av plagiat och förvrängning av resultat (Forsberg & Wengström, 2013; Polit & Beck, 2012). Resultat Litteraturstudiens resultat bygger på 8 studier: Grufferman et al. (2009); Goel et al. (2009); Ray et al. ( 2010); Rajaraman et al. (2011); Bartley et al. (2010); Naumburg et al. (2001); Stålberg et al. (2007) och Bailey et al. (2010). Artiklarna har sammanfattats i en matris (Bilaga 1). Samtliga studier var retrospektiva observationsstudier. Negativa effekter av konventionella röntgenundersökningar, datortomografi och genomlysning under graviditeten studerades. Totalt studerades 12, 610 barn, till bestrålad mor under graviditet, i åldrar 0-20, och kontrollgrupperna bestod av totalt 1, 841,508 barn i matchade åldrar. Studierna genomfördes i Europa, Kanada, USA och Australien. Data i studierna samlades via register (Naumburg et al. 2001; Stålberg et al. 2007; Rajaman et al & Ray et al. 2010) eller intervjuer (Grufferman et al. 2009; Goel et al. 2009; Bartley et al. 2010; Bailey et al. 2010) under åren I alla dessa studier har etiska överväganden beaktats. 10

13 Risk för barncancer till följd av röntgenundersökningar av moder under graviditeten Samtliga 8 studier (Grufferman et al. 2009; Goel et al. 2009, Ray et al. 2010; Rajaraman et al. 2011; Bartley et al. 2010; Naumburg et al. 2001; Stålberg et al. 2007; Bailey et al. 2010), studerade risken att utveckla cancer i barndomen till följd av röntgenundersökningar av moder under graviditeten. Inga studier påträffades i litteratursökningen, vilka studerade deterministiska effekter på foster vid röntgenundersökningar av gravida kvinnor. 7 studier (Goel et al. 2009; Ray et al. 2010; Rajaraman et al. 2011; Bartley et al. 2010; Naumburg et al. 2001; Stålberg et al. 2007; Bailey et al. 2010) visar ingen signifikant risk att utveckla leukemi, Wilms tumör eller olika typer av hjärntumörer i barndomen, till följd av röntgenundersökningar av moder under graviditeten. Dessa studier genomfördes i Sverige (Numburg et al., 2001; Stålberg et al. 2007); Storbritannien (Rajaman et al. 2011); Kanada (Goel et al. 2009; Ray et al. 2010); USA (Goel et al. 2009; Bartley et al. 2010) och Australien (Bailey et al. 2010). Sammanlagt omfattar de 1136 studerade barn i åldrar mellan 0 och 16 (Naumburg et al. 2001; Stålberg et al. 2007) och studerade mödrar som röntgenexponerats under graviditeten (Goel et al. 2009; Rajaman et al. 2011; Bartley et al. 2010; Ray et al. 2010; Bailey et al.2010). Data som gällde varierande röntgenundersökningar i studierna (buköversikt, pelvimetri, icke-abdominal genomlysning, genomlysning, ickeabdominal och abdominal röntgen med fostret i primärstrålfältet, konventionell röntgen, mammografi, tandröntgen och datortomografi) samlades under åren I 4 studier (Goel et al. 2009; Rajaman et al. 2011; Bartley et al. 2010; Bailey et al. 2010) intervjuades kvinnor avseende antal genomgångna röntgenundersökningar, vilka undersökningar de gjort och när under graviditeten de genomförts. Däremot i 3 andra studier (Naumburg et al. 2001; Stålberg et al. 2007; Ray et al. 2010) samlades studiedata via födelseregister, cancerregister och medicinskt födelseregister. En studie (Grufferman et al. 2009) tyder på en ökad risk att utveckla en sällsynt typ av cancer i barndomen till följd av röntgenundersökningar av moder under graviditeten. Denna studie visar att det finns en risk för embryonal rhabdomyosarkom (tumör i hjärtmuskelceller) hos barn vid prenatal exponering av diagnostisk strålning där röntgenstrålarna är riktade mot: bäckenet, buken, lungorna, tänderna, ryggen, halsen och lägre extremiteter, under den första 11

14 trimestern av graviditeten (OR: 5,7; 95% CI, ). Studien genomfördes i USA, på 322 barn i åldrar Data samlades in via intervjuer av mödrar avseende vilka och hur många röntgenundersökningar som genomförts, på vilken/vilka kroppsdelar och i vilken trimester av graviditeten. En annan studie (Ray et al. 2010) som kom fram till att risken för att utveckla all slags barncancer efter datortomografisk röntgenexponering är låg, redovisar dock att 1 på 10,000 utvecklar malignitet. Studien avser data från , på 5590 mor/barn fall i Kanada. I ytterligare en studie, från Storbritannien (Rajaman et al. 2011), finner dock att risken för barnleukemi i samband med röntgenstrålning (pelvimetri, lungor, abdominal, konventionell röntgen, datortomografi) är icke-statistiskt signifikant (OR: 1,36; 95% CI, ). Studien utfördes på barn födda mellan och via intervjuer med mödrar. Även en studie från Sverige (Stålberg et al. 2007) som undersökt association mellan abdominal och icke-abdominal röntgenstrålning och hjärntumörer hos barn registrerade i det svenska födelseregistret , fann en icke-statistiskt signifikant risk för utveckling av primitiv neuroectodermal tumör (OR: 1.88; 95% CI, ). Diskussion Diskussion av vald metod Initialt var avsikten med denna litteraturstudie att genom granskning av vetenskapliga artiklar kunna finna samband mellan prenatal röntgenexponering och olika negativa hälsoeffekter som till exempel malignitet, mental efterblivenhet, tillväxthämning och lägre intelligenskvot. Efter ett otal sökningar i två databaser efter relevant litteratur till studiens syfte framkom det att samtliga studier undersökte associationen mellan joniserande strålning på foster och utveckling av cancersjukdomar. Med tanke på etiska överväganden upptäcktes en begränsning då det fanns en viss svårighet med jämförelser och att finna vetenskapliga röntgenstudier utförda på gravida kvinnor, då det enligt lag ska vara så låg fosterdos som möjligt vid röntgenundersökningar. Dock fanns det flera studier om de överlevande från atombomben i Japan, där fosterdoserna rapporterades höga, vilket tas upp i resultatdiskussionen. Databasen Cinahl innefattar publikationer inom omvårdnad, men författarnas litteraturstudie var fokuserad på stråldoser och röntgenundersökningar, vilket kan förklara lågt antal träffar i databasen. Resulterande sökning i endast en databas har varit både tidskrävande och försvårat 12

15 arbetet med studien. Det är möjligt att sökningar i andra databaser än Cinahl och PubMed, t.ex. för radiofysiker, skulle resultera i fler träffar i synnerhet att författarna även från början var intresserade av att undersöka stråldoser till foster vid röntgenundersökningar. Denna frågeställning fick däremot utgå i brist på relevant litteratur i de sökta databaserna. Vidare, sökning relaterad till fantomundersökningar, det vill säga inte bara begränsad till gravida kvinnor, hade kunnat ge förutsättningar för att besvara frågan om stråldoser. Det finns ett antal granskningsmallar för kvalitetsbedömning av vetenskapliga studier (Forsberg & Wengström, 2013; Willman et al. 2006). Den som valdes för denna studie för granskning av artiklar fungerade väl (Willman et al.2006), dock bedöms som svår att använda. Mallen ger grund för en samlad bedömning utan att kvantitativa mått anges. Carlsson och Eiman (2003) har till exempel utvecklat en granskningsmall där granskaren poängsätter studiens abstrakt, syfte, metod och så vidare, vilket sedan ger underlag för procentuell beräkning av studiens kvalitet. En sådan granskning förefaller enklare att genomföra, dock en samlad bedömning ger både underlag för djupare resonemang kring studien och har förutsättningar att värdera olika aspekter i studier på olika sätt. Till exempel, det kan antas att väl genomtänkt etiskt resonemang i studien ger högre kvalitetsvärde än att bortfallet inte redovisas på ett tydligt sätt. Därmed bestämdes att använda Willman et al. (2006) granskningsmall i denna studie. Diskussion av framtaget resultat I studierna som granskats framkommer det att det generellt finns låg risk för att utveckla cancer i barndomen om modern genomgår en röntgenundersökning under graviditeten. Endast en studie har redovisat signifikanta resultat som avser en sällsynt typ av cancer, rhabdomyosarkom. Här betonas dock att även om risken är något högre än vad som rapporterats för barnleukemi, behövs fler forskningsstudier för att verifiera detta (Grufferman et al. 2009). Trots de negativa studieresultaten avseende stora barngrupper finns det risk att enstaka personer kan drabbas av barncancer och således ska ALARA-principen ( as low as reasonably achievable ) tillämpas. Det förefaller inte finnas studier avseende deterministiska effekter, vilket verkar stämma överens med tröskelvärden. Studierna undersökte associationen mellan joniserande strålning och cancer på ett stort underlag, dvs antal deltagare. De genomfördes i både Europa, USA, Kanada och Australien, därmed förväntas de ge slutsatser 13

16 relevanta för dessa områden. Dock är det viktigt att påpeka, att en del data är relativt gammal, som från år 1973, å andra sidan ända fram till 2008 och barn i alla åldrar studerades. Det finns en begränsning med studier där data samlats in via intervjuer och det kan finnas osäkerhet i data i relation till registerdata, då människans minne kan svikta. Även faktorer som märke och ålder på röntgenapparater togs hänsyn till då de äldre modellerna ofta ger högre stråldoser, och att de gravida kvinnorna inte blev informerade om strålningens risker i lika stor utsträckning som idag. Den joniserande strålningens effekter studerades från konventionell röntgen och datortomografi då fostret befann sig i både primär och sekundärstrålfältet. Det framkom att risken för eventuell negativ effekt som till exempel tillväxthämning eller celldöd uppkom om fostret blivit bestrålat mycket tidigt av graviditeten, då kvinnan inte ens visste om att hon var gravid eller i den första trimestern (Shaw, Duncan, Vouyouka & Ozsvath, 2011; Bushong, 2013), men då krävdes höga stråldoser upp till 250 mgy. En intressant hypotes för detta är att embryot under utvecklingen är särskilt känsligt och de neurologiska stamcellerna blir påverkade för DNA-skador om de utsätts för joniserande strålning, som i sin tur kan introducera till tumörer i centrala nervsystemet, leukemi, cancer och potentiella hereditära effekter (Stålberg et al. 2007; ICRP, 2000). Jankowski (1986) förklarar att kromosomerna är de största måltavlorna för röntgenstrålning och när en cell blir bestrålad så blir vattenmolekylerna i cellen joniserande, detta leder till att de reaktiva radikalerna i sin tur reagerar med DNA i kromosomerna. Följden av denna kemiska process blir skador på DNA om det inte har hunnit reparera sig självt (Jankowski, 1986). Olika röntgenundersökningar ger olika stråldoser. Studier som utfört dosanalyser har noterat att det kan skilja 30 gånger så mycket på dosen beroende på vilken radiografisk teknik och detektor som använts, vid samma slags röntgenundersökningar (Goel et al. 2009; Stålberg et al. 2007; ICRP, 2000). Ytterligare faktorer som påverkar mängden strålning omfattar kvaliteten på röret, elektroniska förstärkningskontroller och de metoder som används av tillverkaren för att kontrollera bildskärpa och doshastigheter (Shaw et al. 2011). Även storleken på den gravida patienten spelar roll, då det behövs olika mängd strålning som ska penetrera vävnaden (McCollough et al. 2007). Internationella strålskyddskommissionen (ICRP, 2000) betonar att det finns ett tröskelvärde på mgy för att negativa effekter ska uppstå efter in utero röntgenexponering och denna dos är mycket högre än vid en 14

17 diagnostisk radiologisk undersökning. Till exempel skulle fosterdosen inte ens bli 100 mgy om den gravida kvinnan utförde 3 datortomografiska undersökningar av bäckenet eller 20 konventionella bäckenundersökningar (ICRP, 2000). McCollough et al. (2007) visar på beräkningar att den ungefärliga dosen som genereras till fostret vid en datortomografi av buken eller bäckenet är 10 mgy och anser att den sällan kommer över en dos på 25 mgy. I samband med atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki har det framkommit att strålning i relativt höga doser innebär en risk att drabbas av både deterministiska och stokastiska skador (Willams & Fletcher, 2010; Bushong, 2013). Det finns behov att forska vidare om både den joniserande strålningens skademekanismer och olika negativa hälsoeffekter hos foster och barn. Flera studier (Ikenoue, Ikeda, Ibara, Otake & Schull, 1993; Beck et al. 2012; Shaw et al. 2011; Williams & Fletcher, 2010; ICRP, 2000; Bushong, 2013) visar att människofoster är som känsligast under den period då hjärnan utvecklas, vecka 8-15, och om fostret blir utsatt för joniserande strålning under denna tid kan det orsaka mental efterblivenhet. Även studier av atombombs- överlevande har visat att en tröskeldos på 300 mgy, under 8 till 15 veckor efter befruktningen är associerat med en ökad risk för allvarlig förståndsnedsättning (Williams & Fletcher, 2010). Jankowski (1986), Williams och Fletcher (2010), Beck et al. (2012) och Bushong (2013) anser att fostret även är känsligt i vecka 2-8, perioden då organen utvecklas och all röntgenexponering under denna tid kan leda till missbildningar i centrala nervsystemet (primär mikrocefali - litet huvud), tillväxthämning i livmodern, vissa skelettabnormaliteter och lägre födelsevikt. Mängden dos och graviditetens stadium är alltså viktiga aspekter som påverkar vilket utfall det blir, likaså har det konstaterats att ju mer dosen ökar, desto högre risk för negativ effekt (McCollough et al. 2007; Beck et al. 2012; ICRP, 2000), dock vad gäller cancerinduktion är risken lika stor oberoende av stråldosen (Williams & Fletcher, 2010). Stålberg et al. (2007) poängterar att det inte finns något säkert tröskelvärde för cancerinduktion och att en dos över 10 mgy kan introducera till en ökad relativ risk för barncancer. Joniserande strålning har enligt Internationella strålskyddskommissionen (2000) i flera studier visat kunna leda till utveckling av leukemi hos både barn och vuxna. Därför har det antagits att strålningen har lika karciogenisk effekt för embryot/fostret, som för barn. För foster som utsätts för 1000 mgy drabbas 60 av 1000 barn i åldern 0-15 av cancer jämfört med barn som inte utsätts för joniserande strålning, då siffran är 2-3 av 1000 (ICRP, 2000). 15

18 Grufferman et al. (2009) berättar om en tidigare studie som visat att förstfödda barn hade en högre tolerans mot strålning och att senare utveckla cancer, än de som föddes som andra barnet men det framgår inte vad detta kan bero på. Om fostret utsätts för joniserande strålning kan den karciogena effekten ligga latent i kroppen i flera år, dock är det oklart vad mekanismen till att en cancer utvecklas är. Möjligtvis en samverkan av flera faktorer som tex. miljön i omgivningen tillsammans med de cellulära effekterna från strålningen (Jankowski, 1986). Det kan även relateras till risken att barncancer inte behöver utvecklas under en dos på 10 mgy, då det i flera av de granskade studierna inte framkommit signifikanta risker. Den vanligaste cancern hos barn är leukemi och några studier har noterat en viss riskökning i samband med röntgenexponering, dock kan det inte fastslås att det är den enda bidragande faktorn (Rajaman et al. 2011; Numburg et al. 2001; Bartley et al. 2010). De exempel som finns från Hiroshima och Nagasaki där foster blev utsatta för strålning in utero har påvisat följder som lägre IQ och förståndsnedsättning. Som tidigare nämnt är risken för mental efterblivenhet hög om fostret utsatts i vecka 8-15 för 1000 mgy och sannolikheten för att drabbas är runt 40% (Ikenoue et al. 1993; ICRP, 2000). En studie (McCollough et al. 2007) visar att en fosterdos hos de överlevande från atombomberna på över 200 mgy resulterade i tillväxthämning med 3 cm och huvudomfånget var 1 cm mindre än kontrollgruppens. I samband med detta kan en relation göras till Tjernobyl-katastrofen då Heiervang, Mednick, Sundet och Rund (2010) gjort en undersökning om hur den kognitiva funktionen påverkas, om foster blivit utsatta för strålning. Även här påpekas att fostrets centrala nervsystem är känsligt mellan vecka 8-25, då olika delar av nervbanor utvecklas. Trots att den exakta dosen för att utveckla en mental störning inte är kliniskt identifierad, visar analyser att lägre IQ förknippas med ökande stråldos och under fostrets 8-15:e vecka kan det räcka med en dos på 10 mgy för att en kognitiv funktionsstörning ska uppstå (Heiervang et al. 2010). Mellan vecka är fostret mindre känsligt och efter vecka 26 anses det inte vara risk för negativa effekter (ICRP, 2000), detta bekräftar teorierna att utfallet i allra högsta grad är beroende av under vilken period fostret blir utsatt för joniserande strålning (Heiervang et al. 2010). 16

19 Författarna anser att det inte kan uteslutas att datortomografiundersökningar, som ger mer stråldos än konventionella röntgenundersökningar (Bushong, 2013), är karcinogena och ytterligare studier bör utföras för att fastställa de långsiktiga effekterna. Frågan om joniserande strålning även i små doser kan ge konsekvenser som tillväxthämning, kognitiv funktionsstörning, cancerinduktion etc. förblir obesvarad och det behövs mer forskning för fastställning. Dessutom påpekar författarna att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra ett arbete som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (SFS, 2010:659) och därför är patienten i behov av att få rätt information. Utifrån de granskade studierna anser författarna att röntgenundersökningar utförda under graviditeten bör ske i samråd med radiolog och alternativa metoder väljas för att erhålla den kliniska information som behövs. Att sänka kilovoltspänningen och justera milliampere-inställningen har visat sig minska stråldosen hos gravida patienter som genomgår datortomografisk angiografi för misstänkt lungemboli, men med bibehållen bildkvalite (Shawn et al. 2011). Forskning på gravida fantompatienter har även visat att man med ett tekniskt strålreduceringsinstrument, tube current modulation, kan reducera fosterstråldosen med upp till 25%, från 28 mgy utan strålreduceringen, till 20,92 mgy med strålreducering (Gu, Xu, Caracappa & Liu, 2013). Enligt Internationella strålkommissionen (ICRP, 2000) och Williams och Fletcher (2010) har den gravida kvinnan rätt till rådgivning före radiologisk exponering, så att hon kan fatta ett välgrundat beslut. Vidare säger Williams och Fletcher (2010) att en detaljerad förklaring skall ges om den förväntade fosterdosen eller faktisk exponering överstiger 10 mgy. Även en konsultation med läkare ska ske före undersökningen (ICRP, 2000). Efter att den gravida patienten utfört en undersökning med högre dos, tex. datortomografi över bukområdet, ska en sjukhusfysiker tillkallas så att den absorberade dosen sammanställs och minskar eventuell oro hos den blivande modern (ICRP, 2000). Katie Erikson betonar att alla vårdare ska bygga sin yrkesutövning på en vetenskaplig grund och att forskningen ska vara en bas för utbildning. Ur ett humanvetenskapligt perspektiv ska vårdhandlingar utföras etiskt, kunskapsbaserat och på ett sådant sätt att patientens värdighet inte kränks (Gustin & Lindwall, 2012). 17

20 Slutsats och kliniska implikationer Joniserande strålning kan utgöra en risk för foster. Risken för negativa effekter ökar med stråldosen. Trots att studier inte visar på associationen mellan joniserande strålning och signifikant risk för att utveckla cancer, ska en röntgensjuksköterska alltid arbeta utifrån den yrkesetiska koden och Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer vad avser gravida. Den gravida kvinnan ska i första hand erbjudas ultraljudsundersökning eftersom en sådan undersökning inte genererar någon stråldos till fostret och om det inte är möjligt att fastställa patologi, i andra hand konsultera med en radiolog som kan remittera vidare till alternativ radiologisk undersökning. Utifrån ALARA ska det beaktas att utföra undersökningen med lägsta möjliga stråldos. Vid akuta undersökningar ska det rättfärdigas hur pass akut röntgenundersökningen är och röntgensjuksköterskans uppgift är att sträva efter att reducera stråldosen så mycket som möjligt. Datortomografi av buken ska utföras restriktivt och olika tekniker för strålreducering bör användas, samt ska utrustningens prestanda och kalibrering testas regelbundet. Nyttan med röntgenundersökningen ska väga upp riskerna och eventuell fosterbestrålning bör ske med hänsyn till dos och stadium av graviditeten. Vårdpersonalen har behov av empirisk data för att kunna ge säker och effektiv patientvård samt fortsätta arbeta evidensbaserat. Författarnas arbetsfördelning Arbetet har fördelats jämnt mellan författarna. 18

21 Referenser Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur Bailey, H., Armstrong, B., De Klerk, NH, Fritschi, Attia, J., Lockwood, L., Milne, E. (2010). Exposure to diagnostic radiological procedures and the risk of childhood acute lymphoblastic leukemia. Cancer Epidemiology, Biomarkers & prevention. 19, (11) Bartley, K., Metayer, C., Ducore, J., Buffler, P. (2010). Diagnostic x-rays and risk of childhood leukemia. International journal of Epidemiologi. 39, (6) Beck, M., Moreels, M., Jacquet, P., Van Oostveldt, P., De Vos WH., Baatout, S. (2012). X- irradiation induces cell death in fetal fibroblasts. International journal of molecular medicin. 30, (1) 1-9. Berglund, E., Jönsson, B.A. (2007). Medicinsk fysik (1:a uppl). Lund: Studentlitteratur Bryan, J., Dixon, B., Fifield, R., Richmond, C., Sherwood, M. (1993). Vetenskapens världmedicin (4:e uppl). Köpenhamn: Bonniers Böger A/S Bontrager, K.L., Lampignano, J.P. (2014). Radiographic positioning and related anatomy (8:e uppl). St. Louis: Mosby Elsevier Bushong, S.C. (2013). Radiologic Science for Technologists. Physics, Biology and Protection (10:e uppl). St. Louis: Mosby Elsevier Carlsson, S., Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet: Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. Hämtad från: D67770B681D573D9B29388?sequence=1 den 22/ Forsberg, C., Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier (2:e uppl). Stockholm: Natur & Kultur Forsberg, C., Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier (3:e uppl). Stockholm: Natur & Kultur Friberg, F., (2006). Dags för uppsats. Vägledning för litteratur baserade examenarbete. Lund: Studentlitteratur Goel, R., Olshan, A., Ross, J., Breslow, N., Pollock, B. (2009). Maternal exposure to medical radiation and Wilms tumor in the offspring: a report from the children s oncology group. Cancer Causes Control. 20, (6)

22 Grufferman, S., Ruymann, F., Ognjanovic, S., Erhardt, E., Maurer, H. (2009). Prenatal x-ray exposure and rhabdomyosarcoma in children: a report from the childrens oncology group. Cancer Epidemiology, Biomarkers & prevention. 18, (4) Gu, J., Xu, X., Caracappa, P., Liu, B. (2013). Fetal doses to pregnant patient from CT with tube current modulation calculated using Monte Carlo simulation and realistic phantoms. Radiationt protection dosimetry. 155, (1) Gustin, L., Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis (1:a uppl). Stockholm: Natur & Kultur Heiervang, KS., Mednick, S., Sundet, K., Rund, BR. (2010). Effect of low dose ionizing radiation exposure in utero on cognitive function in adolescence. Scandinavian journal of Psychology. 51, (3) ICRP, Pregnancy and Medical Radiation. ICRP Publication 84. Ann. ICRP 30 (1). Ikenoue, T., Ikeda,T., Ibara, S., Otake, M., Schull, WJ. (1993). Effects of environmental factors on perinatal outcome: Neorological development in cases of intrauterine growth retardation and school perfoemance of children perinatally exposed to ionizing radiation. Environmental Health Perspectives Supplements. 101, (2) Isaksson, M. (2011). Grundläggande strålningsfysik (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur Jankowski, CB. (1986). Radiation and Pregnancy Putting the Risks in Proportion. The American journal of Nursing. 86, (3) Kompetensbeskrivning för röntgensjuksköterska (2012). Hämtad från: den 10 december 2014 McCollough, CH., Schueler, BA., Atwell, TD., Braun, NN., Regner, DM., Brown, DL., LeRoy, AJ. (2007). Radiation exposure and pregnancy: when should we be concerned? Radiographics. 27, (4) Naumburg, E., Bellocco, R., Cnattingius, S., Boice, P., Ekbom, A. (2001). Intrauterine exposure to diagnostic x-ray and risks of childhood leukemia subtypes. Radiation research. 156, (6) Nilsson, L., Hamberger, L. (2003). Ett barn blir till (4:e uppl). Italien: Albert Bonniers Förlag AB Osei, E.K., Faulkner, K. (2000). Radiation risks from exposure to diagnostic x-rays during pregnancy. Radiography (6) Polit, D.F., Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9:e uppl). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, Wolters Kluwer Health 20

23 Rajaraman, P., Simpson, J., Neta, G., Gonzalez, A., Ansell, P., Linet, M., Ron, E., & Roman E. (2011). Early life exposure to diagnostic radiation and ultrasound scans and risks of childhood cancer: case- control study. British medical journal. 342, 1-9. Ray, J., Schull, M., Urquia, M., You, J., Guttmann, A., Vermeulen, M. (2010). Major radiodiagnostic imaging in pregnancy and the risk of childhood malignancy: a population based chohort study in Ontario. PLoS Medicine. 7, (9), 1-9. Reinou, S., Groen, MD., Jin, Y., Bae, JD., Kyoung, J., Lim, MD. (2012). Fear of the unknown: ionizing radiation exposure during pregnancy. American journal of obstetrics & gynecology Sand, O., Sjaastad, Ö.V., Haug, E., Bjålie, J.G. (2006). Människokroppen. Fysiologi och anatomi (2:a uppl). Oslo: Gyldendal Akademisk SFS 1988: 220. Strålskyddslagen. Hämtad från: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Stralskyddslag _sfs /?bet=1988:220 den 18 november 2014 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad från: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/patientsakerhetslag _sfs /#K3 den 18 november 2014 Shaw, P., Duncan, A., Vouyouks, A., Ozsvath, K. (2011). Radiation exposure and pregnancy. Journal of vascular surgery. 53, (15) SSMFS: 2008:31. Strålsäkerhetsmyndigheten. Hämtad från: MFS pdf den 14 april 2014 Strålsäkerhetsmyndigheten. (2012). Hämtad från: den 18 november 2014 Strålsäkerhetsmyndigheten. (2013). Hämtad från: den 18 november 2014 Stålberg, K., Haglund, B., Axelsson, O., Cnattingius, S., Pfeifer, S., Kieler, H. (2007). Prenatal x-ray exposure and childhood brain tumours: a population-based case-control study on tumour subtypes. British journal of cancer. 97, (11) Söderberg, L. (2003). Mammapraktika, graviditeten vecka för vecka (2:a uppl). Stockholm: B. Vahlström Valentin, J. (1987). En bok om strålning (1:a uppl). Stockholm: Norstedts Förlag Vårdhandboken. Personcentrerad vård. Hämtad från: den 14 april

24 Williams, PM., Fletcher, S. (2010). Health effects of prenatal radiation exposure. American family Physician. 82, (5) Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur 22

25 Författare År Land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitettyp H.D Bailey, B.K Armstrong, N.H de Klerk, L. Fritschi, J. Attia, L. Lockwood & E. Milne Australien 2010 K. Bartley, C. Metayer, J. Ducore & P. Buffler USA 2010 Exposure to diagnostic radiological procedures and the risk of childhood acute lymphoblastic leukemia Diagnostic X-rays and risk of childhood leukaemia Att undersöka risken för akut lymfoblastisk leukemi med prenatal röntgenexponerin g vid diagnostiska undersökningar. Att undersöka risken mellan in utero röntgenstrålning och risk för barnleukemi Populationsbaserad fallkontroll studie. Mödrar med barn 0-15 år diagnosticerade med akut lymfoblastisk leukemi intervjuades. Familjer valdes från 10 pediatriska onkologier center Populationsbaserad fall-kontroll studie. Röntgenexponeringsd ata samlades in via intervjuer från mödrar som under graviditeten utfört konventionella röntgenundersökninga r på enstaka kroppsdel eller hela kroppen. 389 i fall och 876 i kontrollgruppen där modern blev tillfrågad vilken röntgeundesökning som utförts under graviditeten (buken, bäcken,ländrygg, njurar) och i vilken trimester respektive undersökning gjorts. 827 i fallgruppen och 1107 i kontrollgruppen var mödrar, vars barn utsatts för strålning vid ett eller flera tillfällen under fosterstadiet. Ingen association mellan en eller flera prenatala röntgenexponeringar och risken att utveckla akut lymfoblastisk leukemi. Inga association kunde konstateras mellan fosterexponering av röntgenstrålning och akut lymfatisk leukemi men en ickestatistiskt signifikant risk för akut myeloid leukemi. Medel Medel

26 R. Goel, A.F Olshan, J.A Ross, N.E Breslow & B.H Pollock USA and Canada 2009 Maternal exposure to medical radiatio and Wilms tumor in the offspring: a report from the children s oncology group Att undersöka risken mellan diagnostiska röntgenundersökn ingar vid graviditet och utveckling av Wilms tumör i barndomen. Populationsbaserad fall-kontroll studie. Mödrar till barn upp till16 år gamla och nyligen diagnosticerade med Wilms tumör intervjuades. Studiepersoner valdes slumpmässigt från registret Children s oncology group. 512 i fall och 509 i kontrollgruppen (mödrar till barnen) intervjuades angående röntgenundersökni ngar som utförts under graviditeten (konventionell röntgen, datortomografi, genomlysning, nuklearmedicinska undersökningar). Ingen association mellan in utero konventionell röntgenexponering eller annan exponering med joniserande strålning och risken för att utveckla Wilms tumör. Medel S. Grufferman, F. Ruymann, S. Ognjanovic, E.B Erhardt & H.M Maurer USA 2009 Prenatal x-ray exposure and rhabdomyosarco ma in children: A report from the childrens oncology group Att undersöka risken för embryonal rhabdomyosarko m efter diagnostiska röntgenundersökn ingar vid graviditet. Fall-kontrollstudie. Slumpmässigt valda mödrar till barn som var registrerade i Children s oncology group, 0-20 år gamla och blivit diagnosticerade med rhabdomyosarkom intervjuades på engelska eller spanska. 322 i fall och 322 i kontrollgruppen (2 fallfamiljer och 6 kontrollfamiljer blev intervjuade) där mamman tillfrågades vilka röntgenundersökni ngar som utförts (bäcken, abdominala, lungor, tänder, rygg, hals, lägre extremiteter) och i vilken trimester de utförts. Studien visar att det finns en ökad risk för rhabdomyosarkom hos barn vid prenatal exponering av diagnostisk röntgenstrålning. Den största risken förekommer vid prenatal exponering under den första trimestern av graviditeten. (OR: 5,7; 95% CI, ). Hög

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk? Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. RA2140 Angiografier och interventioner 7,5 högskolepoäng RA2140 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. RA2140 Angiografier och interventioner 7,5 högskolepoäng RA2140 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B RA2140 Angiografier och interventioner 7,5 högskolepoäng RA2140 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet Vårterminen 2013 Kursansvarig

Läs mer

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar

Läs mer

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax Anna Falk 840625-1465 Akademiska sjukhuset i Uppsala 2013-10-11 Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax Bakgrund: Lungemboli är en potentiellt dödlig sjukdom som ses i ökad frekvens

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer Sida (6) Eftersom den önskade diagnostiska informationen i regel är avgörande för undersökningens omfattning och därmed stråldosen finns inga dosgränser angivna för patienter som genomgår röntgenundersökningar.

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet.

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet Vårterminen 2013 Kursansvarig

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för omvårdnad, radiografi

Läs mer

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle

RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för omvårdnad, radiografi

Läs mer

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola 1(5) Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola Definitioner Medicinsk bestrålning Med sådan avses bestrålning med joniserande och icke-joniserande strålning av Berättigande a)

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi, 15 högskolepoäng Medicine,

Läs mer

RSJD10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle

RSJD10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten RSJD10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

RSJE16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle

RSJE16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten RSJE16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning 2014-05-22

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

EXAMENSARBETE. Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar. Carola Edeblom Jenny Mämmi

EXAMENSARBETE. Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar. Carola Edeblom Jenny Mämmi EXAMENSARBETE Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar Carola Edeblom Jenny Mämmi Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet

Läs mer

Visualisering av osynliga risker

Visualisering av osynliga risker Visualisering av osynliga risker optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö Viktor Sandblom 1,2, Hans Rystedt 3, Anja Almén 1, Magnus Båth 1,2, Åsa Mäkitalo 3, Karin Zachrisson 4, Kajsa Lindberg

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Dnr: G 2012/218 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01 Reviderad

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

RSJE10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle

RSJE10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten RSJE10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Risker med joniserande strålning och barn

Risker med joniserande strålning och barn Risker med joniserande strålning och barn María Marteinsdóttir, sjukhusfysiker 2014-10-16 2 Introduktion Cancer Incidens och Mortalitet För USA (oberoende av strålning) 3 Bushberg, J. T. The Essential

Läs mer

Varför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018

Varför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018 Varför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018 Radiografi Röntgensjuksköterskans huvudområde är tvärvetenskapligt

Läs mer

Strålskyddsreglering

Strålskyddsreglering NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Medicinska fakulteten RSJD22, Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Radiography VI: Specific Radiographic Examinations and Interventions, 25 credits Grundnivå / First

Läs mer

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av , 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp RSJD22 Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Erna Törnqvist 1 Innehåll Introduktion...

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Design Beskriv val av design och motivet till detta val.

Design Beskriv val av design och motivet till detta val. Genomförande av inlämningsuppgift Översikt omvårdnadsforskning - Litteraturstudie som metod (fördjupning) med tillhörande seminarium, i kursen Vetenskaplig metodik, 4,5 hp VT11 Detta examinationsmoment

Läs mer

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2

Läs mer

Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning?

Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning? Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning? - En litteraturöversikt Emma Andersson Liselott Ljunggren Röntgensjuksköterska 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor FÖRORD Att föra etiska resonemang och göra välgrundade bedömningar är viktigt för en profession. Röntgensjuksköterskan har fram till idag saknat en egen yrkesetisk

Läs mer

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar.

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar. Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar. En litteraturöversikt. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Sara Eriksson Anila Hadri Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng RA 2070 Examensarbete

Läs mer

Strålsäkerhet för strålande läkare

Strålsäkerhet för strålande läkare Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie

Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie Lisa Larsson Anna Tågerud Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Huvudområde radiografi Jönköping, juni 2015 Handledare:

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik

Läs mer

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA433 Dnr 173/2001-510 23/2002-510 29/2003-510 103/2003-510 Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 2003-02-25 2003-05-22 Kursens benämning

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Stråldoser vid neuroimaging

Stråldoser vid neuroimaging Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Kursplanen är inrättad av Programrådet för röntgensjuksköterskeutbildning Giltig från

Kursplanen är inrättad av Programrådet för röntgensjuksköterskeutbildning Giltig från 1 av 5 Kursplan Inrättad: 2010-08-20 Radiografi med inriktning mot strålningsfysik och teknologi, delkurs 1 och 2 Radiography-Radiation Physics of Diagnostic Radiology and Technology, part 1 and 2 Högskolepoäng:

Läs mer

Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner

Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. litteratur och andra texter. I boken behandlas litteraturbaserade examensarbeten,

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för röntgensjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för röntgensjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för röntgensjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för röntgensjuksköterskor

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

RSJD10. Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng

RSJD10. Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng RSJD10 Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Delkurs 2: Undersökningsmetodik och teknik vid konventionella röntgenundersökningar, 8,5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator:

Läs mer

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik

Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik Anja Almén, Wolfram Leitz, Ulf Nyman Faktaruta 1 Definitioner Absorberad dos anger den absorberade energin av joniserande strålning

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Dosgränser för ögats lins

Dosgränser för ögats lins Dosgränser för ögats lins - Bakgrund till sänkningen Röntgenveckan Karlstad 2014 Innehåll Introduktion Studier som de nya rekommendationerna grundar sig på. Nyare studier Diskussion / Frågor Introduktion

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer