Föreläsning om diagnoskodning för läkarsekreterarnas årskongress Stockholm
|
|
- Britta Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning om diagnoskodning för läkarsekreterarnas årskongress Stockholm Diagnosklassificering/kodning är en viktig arbetsuppgift och en spännande utmaning. ICD 10 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997) är en konvention och kompromiss. Undvik automattexterna. Automattexter är ett gissel. 1
2 Diagnoskodningen och operations/åtgärdskodningen ska avspegla vårdtillfället genom att: Ge en god bild av patientens huvudsakliga problem, komplikationer och viktiga bidragande tillstånd och därmed avspegla för vårdtillfället betydelsefulla aspekter inklusive eventuella komplikationer. Alltså finns en här och nu dimension. En korrekt diagnosklassificering kan ge klinikens patientsäkerhetsansvariga en god fingervisning om komplikationsfrekvens, biverkningar, fallolyckor inom vården mm. Detta utgör en del av den fortlöpande kvalitetssäkringen. Underlättar kvalitetsarbeten och forskning Korrekt kodning borgar för en adekvat ersättning för behandlade sjukdomar och utförda ingrepp. Innebär inte att man som huvuddiagnos ska välja den som ger högst DRG-poäng 2
3 Rollfördelningen Läkare ansvarar för att ställa diagnoser och besluta vad som är huvud- och bidiagnoser = komplikationer och tillstånd av betydelse för vårdtillfället. En epikris/slutanteckning ska vara stringent, uttömmande, kortfattad men ändå ge en god bild av patientens vårdtillfälle samt vad som planeras rörande den fortsatta vården. Epikrisförfattande är således ett viktigt hantverk som inte är lika med skönlitteratur. Läkarsekreteraren Kan vara expert på själva kodningen och utifrån sin erfarenhet och vad som står i journalen bidra med viktiga förslag kring bidiagnoser mm. Kan vara expert på att ta fram data ur klinikdatabasen. En kodningskunnig/intresserad läkarsekreterare förbättrar kodningskvaliteten med tanke på läkarkårens ofta svala intresse för att hitta korrekta koder. Utgör en centralperson rörande framtagande av data för kvalitetskontroller mm. 3
4 Läkarens uppgift är att ställa och formulera diagnosen. Min personliga approach: I god tid innan utskrivning (= inte när sjuktransporten väntar utanför dörren) bör läkaren se över vårdtillfället och avgöra vad som har utgjort huvudproblemet(n) och vilka bidragande problem/tillståndbiverkningar och komplikationer, som kan utgöra bidiagnoser samt vilka utförda åtgärder som medför kodning inkl viktiga stora operationer som helst ska rangordnas. Denna interna sammanfattning har kvalitativ betydelse eftersom man då påminns om läkemedelsändringar, biverkningsrapporter som ska författas, kontakter som bör tas och vad som ska kontrolleras framöver. Således utgör detta arbetsmoment en kvalitetssäkring och gör att man undviker hoppsanincidenter i samband med utskrivningen. Kodarens uppgift är att hitta den korrekta koden till ställd diagnos. 4
5 Klassifikationsprinciper Etiologi: infektion, tumör, skada Organsystem Livsfas: graviditet, förlossning, perinatala tillstånd Annat: symptom, övriga faktorer Klassifikationsregler prioritet 1 Graviditet, förlossning 2 Vissa infektionssjukdomar, tumörer, medfödda missbildningar, skador, förgiftningar 3 Sjukdomar efter organsystem 4 Symptom, onormala fynd 5 Övriga faktorer av betydelse för hälsotillståndet 5
6 Huvuddiagnos / main condition = orsaken till vården Grundregler Tillstånd, diagnos eller anledning som huvudsakligen föranlett vårdtillfället. Den kod väljs som bäst beskriver detta. Det är vad man kommit fram till under vårdtillfället som blir huvuddiagnos. Detta kan ibland vara identiskt med den preliminära intagningsorsaken. Har man inte ställt någon diagnos kodas de viktigaste symptomen/problemen. Exempel 1: Intagningsorsak svimning. Orsaken visade sig vara hjärtinfarkt som då blir huvuddiagnos. Exempel 2: Svåra ryggsmärtor. Visar sig ha kotkompressioner (= huvuddiagnos troligen jämte osteoporos). Exempel 3: Feber och bröstsmärtor. Visar sig ha bakteriell pneumoni som då blir huvuddiagnos. 6
7 Manifestationskod (asterisk) ska följas av en etiologisk kod s k dagger. Bakomliggande sjukdom som orsak till ett eller flera symptom utgör huvuddiagnosen. Kan man välja mellan flera diagnoser så väljs den som förorsakat den mesta resursåtgången (inkl operationer) och/eller längsta vårdtiden. Det betyder absolut inte den diagnos man får mest pengar för. Aldrig förvränga sanningen för att vara strategisk. Ibland utgör komplikationen huvuddiagnos T80 T 88. Det är viktigt att välja rätt Y-nr. 7
8 Hjälpregler 7 stycken A Val av diagnos utifrån befintliga data vid utskrivningen, dock inväntas PAD. Vad har utredning visat? Hittar man en bakomliggande sjukdom till symptomet så är det den som utgör diagnosen. Vid återinläggning för samma symptom som då behandlas så utgör manifestationen huvuddiagnos. Ex Inläggning för lågt HB, utredning visar tjocktarmcancer. Huvuddiagnos: Cecalcancer C18.0 Bidiagnos: Anemi vid tumörsjukdom D 63.0 C18.0 Ny inläggning, känd diagnos, lågt HB, behöver blodtransfusion Huvuddiagnos: Anemi vid tumörsjukdom D63.0 C18.0 Åtgärdskod: blodtransfusion DR029 8
9 B Fler likvärdiga tillstånd under vårdtiden. Huvuddiagnos blir det mest resurskrävande dvs det som krävt mest behandling, ingrepp, omvårdnad, övervakning. Det här är erfarenhetsmässigt knepigt eftersom diagnoserna kan te sig lika allvarliga. Ex Sepsis pat som blir förvirrad och faller och bryter lårbenshalsen vilket opereras. Då blir skadekod kopplat till orsakskod huvuddiagnos och sepsisen bidiagnos trots dess allvarlighetsgrad. Vid infektioner går en sepsisdiagnos först utom vid: Endokardit (obs att endokardit i protesklaff får koden T I 33 + bakteriekod + Y 83.1 CNS-infektion såsom meningit eller hjärnabscess Luftvägsinfektion som krävt respiratorbehandling och där åtgärdskoden respiratorbehandling ej räknas om inte luftvägsinfektionen är huvuddiagnos. Eller när sepsisen uppenbarligen dykt upp som ett bifynd under vårdtiden. 9
10 C Hittar man ingen bra förklaring utgör det viktigaste symptomet (bl a R-koderna i kap XVIII) alt en Z-kod huvuddiagnosen Ex Uteslutande av hjärtinfarkt Z 03.4 Hittar man en annan orsak till symptomen så ska den koden användas. Ex inkommer med bröstsmärtor, visar sig ha feber och hosta samt fynd på lungröntgen förenliga med pneumoni = diagnos pneumoni J 15.9 Alt symptomdiagnos ur kapitel XVIII = R-kapitlet, bröstsmärtor R 07.4 (symptom men ingen bra förklaring) Symptomdiagnoser används inte för att ytterligare precisera en redan säker diagnos, dvs inte akut appendicit + buksmärtor. Pat som är orolig för sjukdom och där man inte finner symptom som föranleder utredning kodas Z
11 Kommentar kring Z-koderna Kan i vissa fall användas som huvuddiagnos. Utgör ofta matnyttiga bidiagnoser. Kapitel XXI (Z-kapitlet) innehåller koder för andra skäl att söka än väldefinierad, aktuell sjukdom, det kan röra sig om: sociala faktorer sjuklighet i familjeanamnesen föekomst av pacemaker amputerat ben stomier waranbehandling vaccinationer exponering för smitta m fl 11
12 Hjälpregel D rör bidiagnoser Bidiagnoser Ska registreras om de medfört: Utredning Klinisk bedömning/utvärdering Behandling Påverkat vårdtillfällets längd Resursåtgång Medfört ökad vårdtyngd Utgjort riskfaktor för komplikationer Utgjort komplikationer i sig Tillstånd som för barn har betydelse för den framtida hälsoutvecklingen Exempel: Diabetes mellitus E Kronisk obstruktiv lungsjukdom J 44.9 Akut resp kronisk respiratorisk insufficiens J 96.0 resp J 96.1 Grav hjärtsvikt I 50 Kronisk Waranbehandling Z 92.1 (men om blödning av Waranet D 68.3) Förekomst av hjärtklaffprotes biologisk Z 95.3 eller mekanisk Z 95.2 Njurtransplanterad Z
13 Tillstånd som ej utgjort några problem ska ej tas med. Exempel: välreglerad hypothyreos eller hypertoni som är välmedicinerad Vanligt förekommande komplikationer/biverkningar kan utgöras av: Vårdrelaterade infektioner såsom: Postoperativa ytliga och djupa infektioner Sårinfektioner T 81.4 L Y-nr Ventilatorassocierade pneumonier Kateterorsakade blodströmsinfektioner Flegmone efter pvk Antibiotikaassocierade diarréer KAD-relaterade UVI Ex T 83.5 Y 84.6 (om inget missöde) alt y 73.1 (om missöde) N 39.0 (om ingen feber) N 10.9 (om feber) Ev funnet etiologiskt agens ex vis E coli B
14 Övriga komplikationer Dekubitalsår Fallskador (W-nr) som medför längre vårdtid el undersökningar el operationer Tromboser I 82 och lungembolier I Y 83.2 CVK-komplikationer Läkemedelsutlöst njursvikt Läkemedelsutlöst hjärtsvikt Läkemedelsutlöst leverpåverkan/svikt Ex Intrahepatisk kolestas orsakad av Heracillin K 71.0 Läkemedelsinducerad intrahepatisk kolestas J01C F05 Heracillin Y 57.9 Ogynnsam effekt av läkemedel i terapeutisk dos 14
15 Andra läkemedelsbiverkningar T 88.6 anafylaktisk reaktion T 88.7 ospecificerad ogynnsam reaktion L 27.0 dermatit (rash) R 50.1 drogfeber L 51.9 erytema multiforme L 51.1 Stevens-Johnsons syndrom L 50.9 urticaria L 29.9 klåda + ATC-koden när man fastställt alt starkt misstänker ett visst läkemedel + Y 57.9 läkemedel i terapeutiskt bruk Ex Anafylaktisk reaktion på givet läkemedel T 88.6 Läkemedlets namn och ATC-kod Y 57.9 Ogynnsam effekt av läkemedel 15
16 Isolering, numera en åtgärdskod Om man måste isolera patienten på enkelrum så bör åtgärdskoden isoleringsvård DV091finnas med oavsett om man sedan upptäcker att det kanske inte var nödvändigt pga negativa odlingssvar eller liknande. Exempelvis om man misstänker Clostridium cytotoxindiarré (orsakat av antibiotikum) A 04.7, influensa J10-11, vattkoppor B01 eller vinterkräksjuka A Pat som själv är infektionskänslig pga för lågt antal neutrofiler bör också få denna åtgärdskod. 16
17 E Tillstånd där priorieringsreglerna är aktuella. Varje diagnos/tillstånd klassificeras med en eller flera koder. Prioriteringsordning 1 Graviditet, förlossning, barnsängstid kap XV Vissa perinatala tillstånd kap XVI 2 Infektionssjukdomar (kap I) Tumörer (kap II) Missbildningar (kap XVII) 3 Organsystem (kap III XIV) Symptom (kap XVIII) Skador (kap XIX) som alltid dubbelkodas med orsakskod ur kap XX Övriga orsaker Z-koderna (kap XXI). 17
18 F Eftervård, rehabilitering, cytostatikabehandling, strålbehandling, metastasförekomst och kontrollundersökning. Eftervård Z Suturborttagning sut ut Z 48.0 Kirurgisk eftervård ospecificerad Z 48.8 Finns specificerad eftervård såsom stomiträning så ska denna utgöra huvuddiagnos. Är pat opererad för en benign åkomma så behöver inte denna stå som bidiagnos medan däremot en opererad malignitet kan anges som bidiagnos. En icke radikalt opererad tumör är betydelsefull för det fortsatta förloppet och ska även i rehabiliteringsskedet anges som huvuddiagnos. 18
19 Ex Kvinna som op för bröstcancer och som för att förhindra recidiv ska genomgå salpingooforektomi vilket är en del av vårdprogrammet Huvuddiagnos: Profylaktisk kirurgi för riskfaktorer i samband med malignitet Z 40.0 Bidiagnos: Malign tumör i bröstkörtel C 50.9 Z 50 används enbart när pat är färdigbehandlad och föremål för specifika rehabiliteringsinsatser. Återkommande cytostatikabehandlingar med kort vårdtid efter operation av tumör ex vis sigmoideumcancer Huvuddiagnos: Cytostatikabehandling vid tumör Z 51.1 Bidiagnos: om primärtumören finns kvar C 18.7 Bidiagnos om radikalopererad sigmoideumcancer: Status post sigmoideumcancer Z
20 Om cytostatikabehandling av levermetastaser efter opererad sigmoideumcancer Huvuddiagnos: Cytostatikabehandling av tumör Z 51.1 Bidiagnos: Levermetastaser C78.7 Status post op sigmoideumcancer Z 85.0 Om cytostatika ges under ett längre vårdtillfälle anges primärtumören som huvuddiagnos och cytostatikabehandlingen med en åtgärdskod och inte som bidiagnos. Utredning som visar metastaser någonstans efter operation av malign tumör: Huvuddiagnos: C Bidiagnos: Z 85 (som innebär malign tumör i den egna anamnesen, 4-positionen anger var) 20
21 Kontroll efter färdigbehandlad sjukdom Ex kontroll efter behandlad pneumoni utan kvarvarande symptom Huvuddiagnos: Pneumonikontroll Z 09.8 Bidiagnos: Pneumoni J 15.9 Om besök under pågående behandling utan att pat tillfrisknat: Huvuddiagnos blir Pneumoni J 15.9 Vid tidiga kontroller efter behandlad/opererad tumör bör kontrollundersökning vara huvuddiagnos och tumören bidiagnos. Vid fortsatta kontroller när recidivrisken är låg blir bidiagnosen status post cancer alltså Z 85 Årliga kontroller efter behandlad tumör utan tecken till recidiv Huvuddiagnos: kontrollundersökning Z 08 Bidiagnos: status post cancer något Z 85 Recidiv leder till förnyad kodning med cancerdiagnos. Vid metastaser blir den sekundära tumören huvuddiagnos och den bortopererade tumören betecknas med Z 85, se ovan 21
22 G Behandlingar, klassificerbara utredningar och åtgärder ska kodas separat med åtgärdskoder när vårdtillfället rör aktuell sjukdom eller skada Z-koderna ska användas då andra orsaker än aktuell sjukdom och skada är orsak till vårdkontakten. Ex Vaccinationer Z Hälsoundersökningar Z (undersökning inför militärtjänst, anställningsundersökning, tandundersökning etc) 22
23 Nytt kapitel XXII U-koder Koder för särskilda ändamål Viktigt med tanke på den ökande förekomsten av antibiotikaresistens hos bakterier vilket utgör ett allvarligt hot mot sjukvården. Dels interimistiska koder för nya sjukdomar såsom SARS U 04 Svår akut respiratorisk sjukdom J 12.8 tilläggskod U 04.9 U Bakteriell resistens Obs att åtgärdskoden för isolering ska tas med DV091 Ex MRSA-bärare Z 22.3C Staf aureus B 95.6 (methicillinresiens) U 80.1 Finns för ESBL m fl resistenta bakterier. 23
24 24
Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22
1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015
Läs merFrågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010
Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser
Läs merAnvisningar för val av huvud- och bidiagnos
Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i
Läs merDiagnosklassificering. Maria Johansson Klassificeringskoordinator
Diagnosklassificering Att ställa diagnos och att klassificera koda Hur ICD-10-SE är uppbyggd Öppenvårdskodning Bra att veta Att ställa diagnos Utifrån den behandlingsansvariges specifika kompetens i ord
Läs merPatientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig
Patientregistret Kodningskvalitet Anders Jacobsson Kvalitetsansvarig KODNINGSKVALITET I PATIENTREGISTRET Det blir bättre! b Skillnader mellan verksamheter Skillnader mellan landsting Vi kan bli
Läs merMats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Läs merKlassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011
Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 2011 1 (5) En klassifikationsskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen
Läs merSIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019 Diagnoser 2019 Pär Lindgren 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret 1 Diagnoskodning Diagnossättning ICD10-SE International Statistical Classification of Diseases
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merIngela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)
Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg) Effekter av kodningsutbildning en jämförelse Arbete pågår att uppnå högre kvalitet
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merAnalys av kvalitet på diagnosdata från Södra sjukvårdsregionen
Analys av kvalitet på diagnosdata från Slutrapport Gunnar Henriksson, Olafr Steinum, Staffan Bryngelsson November 2013 0 0. Sammanfattning... 5 1. Inledning och bakgrund... 7 2. Clinical Validation Rule
Läs merResults from exams, 1218 students
Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625 Frågelådan RDK-möte 2011-03-23
Läs merINFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland
2014 INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland DAGENS PROGRAM Diagnoskoder kapitel XXII U00-U99 Kodningskvalitet i patientregistret
Läs merREGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012
Utvecklingsavdelningen Strategiska enheten och Vårdinformatik 2012-01-01 Version 1.0 HSN 1111-1413 REGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012 2 (14) Innehåll 1. INLEDNING...
Läs merDiagnoskodning infektionskliniken
DIAGNOSLATHUND INFEKTIONSKLINIKEN 2019-02-26 Eva Forslund, klassif ansv ning infektionskliniken Tuberkulos Patient som kommer för rutinåtgärder riktade till vissa grupper i befolkningen. Avser även patienter
Läs merAnvisningar för val av huvud- och bidiagnos. Version 4.1 Rev
Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos Version 4.1 Rev. 2016-05-11 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merAnvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merSjukdomsklassifikation - förtydliganden och nyheter. Gunnar Henriksson Olafr Steinum
Sjukdomsklassifikation - förtydliganden och nyheter Gunnar Henriksson Olafr Steinum RDK:s Fortbildningsdagar i Varberg 27.-28. Februari 2003 Rubriker Om Huvuddiagnosen Om läkemedel i patientklassifikation
Läs merAnvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merKvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision
Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta
Läs merINFORMATIONSTILLFÄLLE SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland
INFORMATIONSTILLFÄLLE SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2018 Dagens program Nyhetsbrev och uppdateringar från Socialstyrelsen Sökverktyg
Läs merKodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker RDK 2012 2018-03-22 2 Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2017 Indikator 1 Nya indikatorer 1.1 Tom diagnos 1.2 Bakteriediagnos
Läs merINFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2017 Dagens program Nyhetsbrev och uppdateringar från Socialstyrelsen ICD-10-SE nytryckt
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merVälkomna! Kodning av vårdkontakt. Att klassificera för statistik. Samarbetsmodell. Läkarens diagnos - 1. Sten i njure och uretär (urinledare)
Välkomna! Kodning av vårdkontakt Inläggning: Diagnos?? Preliminärdiagnos? Symtom Information om klassifikation Är ankomst till sjukhuset och inneliggande vårdtillfälle två olika vårdkontakter? R69.9 Sjuk
Läs merRehabiliteringskliniken
2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt
Läs merKodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2018 prel. Inrapportering 35 000 Inrapportering per månad Slutenvård 2018 prel.
Läs merHej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Läs merInledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Läs merAnvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock
Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Läs merDiagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos
Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merHur ska vi använda KSH97-P?
Hur ska vi använda KSH97-P? Vem har rätt att ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare
Läs merAnvisningar för kodning av akut appendicit
Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs mer1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin
1. Någon form av angina. Pat har en stenos, är kodat. Hyperlipidemi sätts då man sätter in Simvastatin Ansträngningsangina I20.8 Hypertoni I10.9 Diabetes mellitus E14 Hyperlipidemi E78.5 Angio AF037 2.
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merIndelning av tumörer i ICD-10
Kapitel II Tumörer Gunnar Henriksson Olafr Steinum drg.henriksson@telia.com 1 Indelning av tumörer i ICD-10 C00 - C97 Maligna tumörer primära eller sekundära D00 - D09 Cancer in situ D10 - D36 Benigna
Läs merPatientregistret. Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet. Anders Jacobsson. Kvalitetsansvarig
Patientregistret Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet Anders Jacobsson Kvalitetsansvarig PATIENTREGISTRETS HISTORIA Psykiatrisk vård 1962 Slutenvårdsregistret (försök) 1964 Slutenvårdsregistret
Läs merKodning i praktiken. Denise Olsson Samordnare i Nätverket N. för f r Klassificering och Koder SUS Denise.Olsson@skane.
Kodning i praktiken Denise Olsson Samordnare i Nätverket N för f r Klassificering och Koder SUS Denise.Olsson@skane.se 040-332980 Ingela Fröjdh DRG-koordinator, Ekonomiavdelningen, Trelleborg Ingela.Frojdh@skane.se
Läs merKodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Kvalitetsansvarig RDK 2015 Göteborg Tillbakablick: Det blir bättre Patientregistrets utvecklingsplan Månadsvis inrapportering Akutvårdsrapportering
Läs merJämförelse av kodningskvalitet LVN, VGR och RS
LVN, VGR och December 2010 Sequelae AB 1 Andel vtf med Andel träff av totala träffar i CVRB antalet vtf LVN: 8,4 % 9,3 % : 7,9 % 8,5 % VGR: 6,0 % 6,3 % 2 1 CVRB 11 Koden ska ej användas som bidiagnos CVRB
Läs merHandläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom
2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09
Läs merDiagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset
1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merDiagnossättning inom specialiserad smärtvård
2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,
Läs merPatientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merRDK konferens Stockholm 2010
RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merICD-10-SE. Gemensamt diagnoskodverk i Region Östergötland. Lilian Region Kikuchi Östergötland vårdadministratör Lena Granberg vårdadministratör
ICD-10-SE Gemensamt diagnoskodverk i Lilian Region Kikuchi Östergötland vårdadministratör Lena Granberg vårdadministratör Uppdrag Sjukdomsklassifikation Kvalitetssäkra diagnossättning/kodning Kvalitetssäkra
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merAtt forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!
Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret
Läs merVrinnevisjukhuset Norrköping
MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Läkaresällskapet Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad
Läs merSepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson
Sepsis Klassifikation och nya begrepp Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK konferens Örebro 26 Mars 2009 Sepsis, de goda gamla dagar Traditionella och föråldrade synssätt: Patient med 40 grader feber
Läs merAnvisningar för klassificering av akut appendicit
Anvisningar för klassificering av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merINFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2015 Dagens program Logikförändring i Nord-DRG 2015 Fika PAR Socialstyrelsens patientregister
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merDiagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Läs merAnvisningar för diagnosklassificering i öppenvård
Anvisningar för diagnosklassificering i öppenvård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna
Läs merAnvisningar för kodning av vårdåtgärder
Anvisningar för kodning av vårdåtgärder Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merInledning. Kort historik
Inledning En sjukdomsklassifikation kan definieras som ett system för att ordna sjukdomar i klasser och grupper. Det finns många tänkbara principer eller axlar efter vilka en sådan klassifikation kan byggas
Läs merAnnan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka
1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?
Läs merKodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008
Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2008 Artikelnr 2010-6-27 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2010 2 Förord Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga
Läs merSIR:s årliga konferens Saltsjöbaden Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2017 Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret 1 Den diagnostiska processen 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret
Läs merTentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)
Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens
Läs merSOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) Föreskrifter Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merKlassifikation av anemi och koagulation
Klassifikation av anemi och koagulation Olafr Steinum RDK 14 mars 2013 Anemi och EVF (erytrocyt volum fraktion = hematokrit ) olafr steinum 2013 2 olafr steinum 2013 1 Anemi D50 D64 Det finns ca 80 olika
Läs merMIMA Medicinsk intermediärvårdsavdelning Christian Unge, Akutkliniken Huddinge sjukhus
MIMA Medicinsk intermediärvårdsavdelning 2013-2016 Christian Unge, Akutkliniken Huddinge sjukhus Angående IMA så kan vi inte bedriva avancerad vård mellan klockan 8-16 och därefter förlita oss till sömniga
Läs merSlutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB
Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merSIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pär Lindgren Johan Petersson
SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pär Lindgren Johan Petersson Diagnoser och lite annat 2014-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret 2 Varför kan det bli fel? Underlåtenhetssynder Dålig följsamhet
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merKodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet
Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men
Läs merOmtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.
Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin
Läs merDel 5_9 sidor_15 poäng
Del 5_9 sidor_15 poäng En 82-årig man kommer in till akuten pga att han har varit förstoppad upp till två veckor och har inte haft någon riktig avföring sista två dagarna. Han känner sig uppblåst och uppkörd
Läs merAntibiotika Fall-diskussioner. Folke Lagerström Anja Rosdahl
Antibiotika Fall-diskussioner Folke Lagerström Anja Rosdahl Fråga 1. 42 årig kvinna med misstänkt atypisk lunginflammation. Får Doxycyklin i 7 dagar. Är orolig då hon brukar må illa av antibiotika. Vad
Läs merNATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Läs merKluriga klassifikationsfrågor RDK s fortbildningsdagar Hyllie, mars 2016 Olafr& Gunnar
Kluriga klassifikationsfrågor RDK s fortbildningsdagar Hyllie, mars 2016 Olafr& Gunnar Fråga 1 Kan man/behöver man på ett barn som föds med missbildningar koda att en mamma missbrukar alkohol/droger under
Läs merDiagnoslathund och åtgärdskoder för Barnmorskor
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Diagnoslathund och åtgärdskoder för Barnmorskor Skilj mellan: Diagnos: Det tillstånd hos patienten som föranlett besöket Åtgärd: De insatser hälso- och sjukvårdspersonalen
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merKvalitetsregister Endokardit Juli 2011
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:
Läs merAnvändbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering
Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering För Neurorehab inom Rehab Finspång, Rehab Väst, Rehab Öst samt Rörelse & Hälsa Kodningslathund för Neurorehab Denna översikt är ett urval och innefattar
Läs merPrediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Läs merCorpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450
Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca
Läs merDiagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013
Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare
Läs merSmittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare
Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-12-26 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs mer