SJ AB Bokslutskommuniké 2002

Transkript

1 SJ AB Bokslutskommuniké 2002 Den 4 december 2002 upprättade SJ ABs styrelse en kontrollbalansräkning för moderföretaget, avseende företagets ställning per den 30 september 2002, vilken granskades av företagets revisorer. Kapitalbrist konstaterades. Vid extra bolagsstämma den 15 januari 2003 presenterades kontrollbalansräkningen, varvid stämman beslöt att fortsätta företagets verksamhet för att pröva möjligheterna att undanröja kapitalbristen. Ulf Adelsohn utsågs till styrelseordförande för SJ AB i februari Jan Forsberg tillträdde som verkställande direktör för SJ AB i april Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK -994 (-49). Resultatet efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster uppgick till MSEK -82 (-49). För att förbättra koncernens lönsamhet pågår ett omfattande program där bland annat administrativa besparingar och anpassningar av tidtabellen till efterfrågan ingår. Den positiva utveckling av resandet som pågått under flera år, fortsatte även under Resandet ökade med 5 procent. Volymökningen beror dels på ökat resande i befintlig trafik, dels på ny trafik. Leverans av de nya tågen för mälardalstrafik kommer att försenas minst sex månader, vilket kommer att betyda att trafikstarten med dessa fordon försenas. Det nya Västtågsavtalet, där bl.a. SJ AB återtagit driften av Vättertåg, började gälla. Dessutom startades Öresundståg direkt från Kalmar och Göteborg till Köpenhamn. Linxtrafiken liksom trafiken på linjen Stockholm-Västerås utökades. Under året har större delen av verksamheten i dotterföretaget Vilma AB sålts. Den 31 december 2000 övertog SJ AB persontrafiken från affärsverket Statens järnvägar. Bolaget, som är helägt av svenska staten, utvecklar, producerar och säljer tågresor. Tågdriften i SJkoncernen bedrivs i moderföretaget SJ AB. KONCERNÖVERSIKT MSEK Rörelsens intäkter varav trafikintäkter Rörelseresultat Rörelsemarginal, % neg 4,1 Resultat efter finansiella poster Vinstmarginal, % neg neg Räntabilitet på sysselsatt kapital, % neg 5,9 Räntabilitet på eget kapital, % neg neg Soliditet, % neg 8,7 Nettoskuldsättningsgrad, ggr - 4,8 Investeringar varav moderföretaget Årsanställda, genomsnittligt antal varav moderföretaget Resultat per aktie, kr neg neg Eget kapital per aktie, kr neg 211

2 Resultat Rörelsens intäkter Koncernens nettoomsättning ökade med 3 procent till MSEK (5 546). Intäktsökningen förklaras av de ökade intäkterna från egentrafiken, vilket väl kompenserade minskningen av andra intäkter. Intäkterna från egentrafik har ökat med 10 procent, varav 5 procent förklaras av ökad volym. Resandevolymen har främst ökat i X 2000-trafiken. En bättre anpassning av prissystemet för olika kundkategorier har bidragit till priseffekten. De totala trafikintäkterna, d.v.s. egentrafik och entreprenadtrafik, har ökat med 6 procent till MSEK Ersättningarna från trafikhuvudmän och Rikstrafiken har minskat p.g.a. förändrade avtalsformer. Övriga intäkter minskar främst beroende på minskade externa intäkter hos dotterföretagen och minskade intäkter för uthyrning av fordon. Rörelsens kostnader Koncernens rörelsekostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 3,6 procent till MSEK (5 320). Koncernens personalkostnader uppgick till MSEK (1 490). Medelantalet årsanställda har ökat med 2 procent, vilket dock är mindre än ökningen av trafikutbudet. Bl.a. har försäljningspersonal reducerats i takt med SJs arbete att hitta nya och mindre personalkrävande distributionskanaler. Personalkostnaden per årsanställd har ökat med 1 procent. Den låga kostnadsökningen per årsanställd förklaras i huvudsak av minskat övertidsuttag. Rörelsens övriga externa kostnader uppgick till MSEK (3 359). Upplösningar av avsättningar för förlustavtal har minskat de övriga kostnaderna med MSEK 211 (172). Kostnadsökningen förklaras av ett utökat trafikutbud. Underhållskostnaderna har ökat mer än utbudet p.g.a. kvalitetsförbättrande insatser på fordonsparken. Tågens punktlighet har förbättrats jämfört med föregående år, men antalet försenade tåg är alltjämt otillfredsställande, vilket medför höga kostnader i form av kostsam ersättningstrafik. Kontrollbalansräkning och Jämförelsestörande poster I kontrollbalansräkningen identifierades jämförelsestörande poster uppgående till MSEK Efter upprättandet av kontrollbalansräkningen har företagets ledning fortsatt att analysera balansräkningen, vilket resulterat i att de år 2002 jämförelsestörande posterna i årsbokslutet uppgår till MSEK I moderföretaget var de jämförelsestörande posterna MSEK Samtliga trafikavtal har analyserats och visat på ett behov av att öka avsättningen för tidigare kända förlustavtal med MSEK -385, men även med MSEK -55 för tidigare ej identifierade förlustavtal. De materiella anläggningstillgångarna har analyserats med avseende på bland annat livslängd, upprustningsbehov, efterfrågan etc. Med denna analys som underlag har det beslutats att utrangera vissa fordon, samt att korta ner den återstående livslängden för andra fordon, vilket resulterat i en nedskrivning med MSEK Det har även konstaterats ett eftersatt behov av att upprusta inredningen i vissa fordon, vilket medfört ett nedskrivningsbehov om MSEK Övriga reserveringar utgör totalt MSEK -154, varav MSEK -86 är hänförliga till fordon. Årets räntekostnad för uppräkning av avsättningar för förlustavtal uppgick till MSEK -52 (-53), varav MSEK -5 redovisas som jämförelsestörande poster. Immateriella anläggningstillgångar har nedskrivits med MSEK -1 i koncernen. Resultat efter finansiella poster Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK -994 (-49), varav MSEK (-110) för moderföretaget. Resultatet efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster uppgick till MSEK -82 (-49), varav moderföretaget MSEK -213 (-110). Moderföretagets, relativt koncernens, svaga resultat förklaras av nedskrivningar av aktier i dotterföretag om MSEK -120 (-19). Kassaflödesanalys Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 251 (792). Det svaga kassaflödet förklaras främst av problem med förlustavtalen. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till MSEK 202 (516) och förklaras av avbetalning på fordran mot Statens järnvägar avseende år 2000, 2001 och 2002, samt av amortering på leasingskulden. 2

3 Sammantaget för 2002 ökade koncernens likvida medel med MSEK 145 (316). Det positiva kassaflödet, trots det svaga kassaflödet från den löpande verksamheten, förklaras främst av att inga större investeringar genomförts under året, samt av att likviditeten förstärkts när ersättning erhållits avseende ränta och avbetalningar från affärsverket Statens järnvägar. Investeringar Investeringsverksamhetens kassaflöde uppgick till MSEK 308 (-992). Investeringarna under året uppgick till MSEK -342 (-1 291) och avsåg främst ombyggnad och upprustning av fordon. Övriga poster ingående i investeringsverksamheten avser försäljning av anläggningstillgångar. SJ ABs största investeringsåtagande består av den pågående anskaffningen av nya tåg till mälardalstrafiken. Den totala investeringsutgiften uppgår till c:a MSEK På balansdagen återstår c:a MSEK att betala i projektet med början fr.o.m. mitten av Finansiering SJ ABs tillgångar har till stor del leasingfinansierats. Huvuddelen av denna finansiering härstammar från affärsverket Statens järnvägars tidigare finansieringslösningar och redovisas såsom finansiella leasingåtaganden. Koncernens långfristiga räntebärande skulder bestod enbart av betalningsåtagandena för SJ ABs finansiella leasingkontrakt och uppgick vid årets slut till MSEK (6 192). Den genomsnittliga finansieringskostnaden, inkluderat beräknad avgift för av staten garanterade leasinglån avseende fordon leasade av affärsverket Statens järnvägar, uppgick till 6,4 (5,9) procent på balansdagen. Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen inklusive räntesäkringsinstrument är 1,6 (2,0) år. Nettoskulden uppgick till MSEK (4 062). Marknad Totalmarknaden i Sverige för persontransporter över 10 mil fortsatte under år 2002 att öka. Detta betyder att den trend som startade i slutet av 90-talet fortsätter. Under den perioden har tågets marknadsandel stärkts. Andelen bilresande har åter börjat växa samtidigt som även flyget under hösten visade en svag volymtillväxt. Ökningen av bilresandet kommer efter rekordåret av nybilsförsäljning år Detta sker samtidigt som bensinpriset fortfarande ligger på en historiskt sett hög nivå. Flygets lågprissatsning har lockat nya kunder. År 2002 är de ungefärliga marknadsandelarna: bil 70 procent, tåg 13 procent, flyg 12 procent och buss 5 procent. För långväga tågresor står SJ AB för ungefär 90 procent av persontransporterna. SJ är en av sju större operatörer med persontrafik på de svenska järnvägsspåren. Förutom de inhemska konkurrenterna har stora internationella företag etablerat sig på den svenska resemarknaden. SJ-KONCERNEN Personkm, milj Platskm, milj Beläggningsgrad, % 42,8 43,0 Resor, milj 26,7 25,4 Personkm: Platskm: Beläggningsgrad: Betalda eller sålda passagerarkilometer. (Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka de reser.) Offererade säteskilometer utbjudna till försäljning, dvs. den produktionskapacitet som läggs ut i marknaden. (Antalet tillgängliga passagerarsäten eller platser multiplicerat med den sträcka de körs.) Relationen mellan Personkm och Platskm i procent. Anger utnyttjandegraden av antalet tillgängliga passagerarsäten, dvs. hur mycket av utlagd produktionskapacitet som sålts. Kvalitet Punktligheten för alla tåg som körs av SJ AB förbättrades med två procentenheter till 90 (88) procent. Punktligheten var bäst i pendeltågstrafiken och sämst i X 2000-trafiken. Nöjd Kund Index (NKI) förbättrades till 78 (76). 3

4 Utsikter för framtiden SJ ABs ekonomiska situation kräver att den uppkomna kapitalbristen är undanröjd senast den 15 september Resemarknaden kommer enligt företagets bedömning att fortsatt utvecklas positivt. SJ ABs stora utmaning ligger i att kunna möta kundernas ökade krav på kvalitet och service samt den alltmer tilltagande konkurrensen. Därför måste verksamhetsstrukturen ändras något vilket kommer att kräva stor kraftsamling från hela organisationen. SJ AB har under året anpassat organisationsutformningen till affärsstrategierna. Den nya organisationen implementeras under första halvåret Under 2003 förväntas SJ ABs resultat utvecklas i positiv riktning. Ordinarie bolagstämma hålls i april Förslag till utdelning: Styrelsen föreslår att ingen utdelning utgår. Denna rapport har inte varit föremål för revisorernas granskning. Stockholm den 18 februari 2003 Ulf Adelsohn Styrelseordförande Jan Forsberg Verkställande direktör Redovisningsprinciper Denna bokslutskommuniké har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer. Definitioner Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Räntabilitet på eget kapital Resultat efter finansiella poster minus beräknad skatt och minoritetsandel i procent av genomsnittligt eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar dividerat med eget kapital inklusive minoritetsandel. Resultat per aktie Resultat efter beräknad skatt dividerat med antal aktier. Eget kapital per aktie Eget kapital på balansdagen dividerat med antal aktier. Övriga definitioner Se SJ AB Årsredovisning 2001 Ekonomisk information från SJ AB årsredovisning 2002 mars 2003 januari-mars 2003 maj 2003 januari-juni 2003 augusti 2003 Ekonomisk information kan beställas från SJ AB, Marknad och Information, Vasagatan 7, Stockholm. Besök gärna vår hemsida för aktuell information om SJ AB. För vidare information: SJ AB, Org.nr: Vasagatan Stockholm Tel: E-post: sj.info@sj.se Hemsida: 4

5 Resultaträkningar i sammandrag MSEK Koncernen Moderföretaget Rörelsens intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster S:a rörelsens kostnader Resultat från andelar i intresseföretag RÖRELSERESULTAT Finansiellt netto Jämförelsestörande poster RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Skatt ÅRETS RESULTAT Balansräkningar i sammandrag MSEK Koncernen Moderföretaget Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Kassaflödesanalyser i sammandrag MSEK Koncernen Moderföretaget Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

6 Eget kapital Förändring av eget kapital Aktie- Överkurs- Övriga bundna Fria Årets kapital fond reserver reserver resultat Koncernen (MSEK) Belopp Behandling av föregående års förlust Förändring av kapitaldel i obeskattade reserver Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 3-3 Årets resultat Belopp Moderföretaget (MSEK) Belopp Behandling av föregående års förlust Erh koncernbidrag exkl uppskjuten skatt Årets resultat Belopp Antalet aktier uppgår till stycken à 100 kronor. 6