ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 115/05 Mål nr A 237/04 Mål nr A 75/05

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 115/05 Mål nr A 237/04 Mål nr A 75/05"

Transkript

1 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 115/05 Mål nr A 237/04 Mål nr A 75/05 Sammanfattning En präst i Svenska kyrkan har blivit uppsagd av skäl hänförliga till hans personliga förhållanden. Sedan tvist uppkommit om uppsägningens giltighet avskedas prästen med hänvisning till händelser som inträffat efter uppsägningen. Såväl uppsägningen som avskedandet har av Arbetsdomstolen ansetts strida mot anställningsskyddslagen. Särskilt fråga om storleken av de allmänna skadestånden. Postadress Telefon Box kansliet@arbetsdomstolen.se STOCKHOLM Telefax Besöksadress Stora Nygatan 2 A och B

2 2 ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 115/ Mål nr A 237/04 Stockholm Mål nr A 75/05 KÄRANDE Fackförbundet SKTF, Box 7825, STOCKHOLM Ombud: förbundsjuristen Sussanne Lundberg, SKTF, adress se ovan SVARANDE 1. Svenska kyrkans Församlingsförbund, Box 4312, STOCKHOLM 2. Uppsala kyrkliga samfällighet, Uppsala Ombud för båda: Roger Gåvsten, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Box 4312, STOCKHOLM SAKEN ogiltigförklaring av uppsägning och avskedande m.m. Mellan Svenska kyrkans Församlingsförbund och Fackförbundet SKTF gäller kollektivavtal. Uppsala kyrkliga samfällighet är medlem i Svenska kyrkans församlingsförbund och härigenom bunden av kollektivavtalet. M.J. är medlem i SKTF. Han har varit anställd som komminister vid Uppsala kyrkliga samfällighet. Den 25 september 2003 sade samfälligheten upp honom av skäl som var hänförliga till hans personliga förhållanden. Mellan parterna uppstod tvist med anledning av uppsägningen, och SKTF väckte den 9 november 2004 talan mot arbetsgivarparterna med yrkande om ogiltigförklaring av denna (mål A 237/04). Den 21 januari 2005 avskedades M.J. från sin anställning. Sedan tvist uppstått även med anledning därav väckte SKTF den 12 april 2005 talan med yrkande om ogiltigförklaring av avskedandet (mål A 75/05). Tvisteförhandlingar har ägt rum utan att parterna har kunnat enas. SKTF har i mål A 237/04 yrkat att Arbetsdomstolen skall 1. ogiltigförklara uppsägningen av M.J., samt 2. förplikta Uppsala kyrkliga samfällighet att till honom utge allmänt skadestånd med kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 17 november 2004, till dess betalning sker.

3 3 SKTF har vidare i mål A 75/05 yrkat att Arbetsdomstolen skall 1. ogiltigförklara avskedandet av M.J., samt 2. förplikta Uppsala kyrkliga samfällighet att till honom utge allmänt skadestånd med kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 20 april 2005, till dess betalning sker. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att det inte förelegat laglig grund för avskedande men väl saklig grund för uppsägning har SKTF i andra hand yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta samfälligheten att till M.J. utge allmänt skadestånd med kr jämte ränta beräknad på samma sätt som angetts i det föregående. Arbetsgivarparterna har beträffande båda målen bestritt samtliga yrkanden men har vitsordat ränteyrkandena som skäliga i och för sig. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. SKTF Bakgrunden och händelseförloppet i stort Uppsala kyrkliga samfällighet består av fem församlingar, nämligen Uppsala Domkyrkoförsamling, Gamla Uppsala församling, Vaksala församling, Gottsunda församling och Helga Trefaldighets församling. Inom Helga Trefaldighets församling finns fem kyrkor: Helga Trefaldighets kyrka, Eriksbergskyrkan, Stigbergskyrkan, S:t Olofs kyrka och S:ta Maria kyrka. M.J. prästvigdes år År 1984 anställdes han som pastorsadjunkt av domkapitlet i Uppsala. Han placerades i samfälligheten och var verksam i Stigbergskyrkan fram till år 1992, då erhöll han en tjänst som komminister med placering i S:ta Maria kyrka. Under sin anställning har M.J. arbetat under ett antal olika kyrkoherdar som varit chefer i samfälligheten. Den nuvarande kyrkoherden E.N. tillträdde sin tjänst år 1998 och är placerad i Helga Trefaldighets kyrka. Fram till år 1998 fanns det inom samfälligheten ett distriktsråd som var kopplat till det distrikt som kyrkan låg i. I distriktsrådet deltog förutom prästen även valda representanter från församlingen samt en representant från kyrkorådet. Distriktsrådet hade regelbundna möten där man diskuterade verksamheten och informerade om vad som pågick i kyrkan. Distriktsrådet utgjorde den normala informationskanalen mellan kyrka och ledning men lades ned vid årsskiftet 1997/1998. Efter denna tidpunkt fanns det därför inte någon regelbunden informationsträff där ledningen kunde få löpande information.

4 4 S:ta Maria kyrka ligger i Stenhagen som är ett invandrartätt och problemfyllt bostadsområde. M.J. arbetade mycket aktivt som präst för att komma till rätta med olika sociala problem som förekom i detta område. Ett exempel var det s.k. Stenhagensprojektet, som var ett samarbete mellan kyrkan och Luthagens kommundelsnämnd. Projektet hade till syfte att få invandrare att känna sig hemma i församlingen och i kyrkan. I maj 2001 beslutade samfälligheten att omplacera M.J. till att tjänstgöra 75 procent i Stigbergskyrkan och under övrig tid i S:ta Maria kyrka, där han dittills hade arbetat på heltid. M.J. förstod inte varför samfälligheten vidtog denna åtgärd och gav inte heller sitt samtycke till placeringen. M.J. tillträdde den nya tjänsten den 1 september 2001, men blev omedelbart sjukskriven. Under hösten 2001 och våren 2002 var han sjukskriven på hel- och deltid med diagnosen reaktiv depression. Sjukdomen var föranledd av omplaceringen. M.J. var inlagd på psykiatrisk klinik under flera månader under hösten Han lider fortfarande av sviterna efter sjukdomen och är för närvarande sjukskriven. Som ett led i rehabiliteringen av M.J. diskuterades under våren 2002 olika förslag till omplacering. Ett förslag till placering var att M.J. skulle arbeta med invandrarfrågor. Förslaget var löst hållet och utan detaljer. Det fanns inte någon sådan redan inrättad befattning inom samfälligheten. Förslaget stred mot M.J:s uppfattning om hur integrationen av invandrare borde gå till. M.J. trodde inte på idén och framförde detta till samfälligheten. Ett annat förslag var att han skulle arbeta på Diakonistiftelsen Samariterhemmet. Arbetet innebar att han skulle ha ständig kontakt med döende människor och deras anhöriga, något som M.J. inte klarade av eftersom han själv var djupt deprimerad. Det fanns även ett förslag om att han skulle arbeta i Gamla Uppsala församling. Även detta förslag var löst hållet och saknade detaljer. M.J. var inte i stånd att ta ställning till förslaget. Under sommaren 2002 arbetade M.J. på eget initiativ, och som en del i sin rehabilitering, som kyrkogårdsarbetare. Under hösten 2002 och våren 2003 tjänstgjorde han som komminister i Vattholma kyrkliga samfällighet. Initiativet till denna placering kom från kyrkoherden i Vattholma. Under våren 2003 talade M.J. vid något tillfälle helt informellt med ordföranden i Emeritikretsen, som är en förening för pensionerade präster i Uppsala. Vid samtalet framkom att Emeritikretsen diskuterat huruvida M.J. skulle kunna arbeta med invandrarfrågor. Något förslag till omplacering lämnades dock inte. Samfälligheten har i tvisten gjort gällande att M.J. skulle ha erbjudits ett arbete på studentprästmottagningen. Något sådant erbjudande har M.J. aldrig erhållit. I juni 2003 underrättades M.J. om uppsägning på grund av personliga skäl och den 25 september 2003 blev han uppsagd från sin anställning. Samfälligheten hade dessförinnan inte försökt att bereda honom någon annan anställning. SKTF ansåg att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och yrkade skadestånd. Vid lokal förhandling den 15 oktober 2003 begärde SKTF att samfälligheten skriftligen skulle presentera de skäl som samfälligheten åberopade till grund

5 5 för uppsägningen. Arbetsgivarsidan angav då ett antal händelser som förtecknades i protokollet från den lokala förhandlingen. Dessa uppsägningsgrunder har enligt SKTF lämnats i enlighet med 9 anställningsskyddslagen, vilket innebär att samfälligheten som grund för uppsägningen inte kan åberopa andra händelser än dessa. Under uppsägningstiden, dvs. fr.o.m. hösten 2003, var M.J. tjänstledig och arbetade i ett annat pastorat. Tjänstledigheten varade fram till juli 2004, varefter M.J. hade semester. Under september 2004 var han arbetsbefriad. Den 1 oktober 2004 placerades M.J. på eget förslag i Gamla Uppsala församling i avvaktan på tvistens lösande. Tanken var att han skulle arbeta med normala arbetsuppgifter inom hela samfälligheten utom i Helga Trefaldighets församling. Kyrkoherde P.A.S. var under denna tid hans arbetsledare. Den 9 november 2004 väckte SKTF talan i Arbetsdomstolen med anledning av uppsägningen. Den 21 januari 2005 avskedade samfälligheten M.J. Skälen för avskedandet angavs vara att M.J. alltför sent hade tagit kontakt med anhöriga inför en begravning, att han i strid med givna order var närvarande vid prästkollegiet i Vaksala, att han visat olämpligt uppträdande vid häktet i Uppsala och att han på eget initiativ hade besökt en skoldans i Gränby. Rättsliga grunder för SKTF:s talan SKTF gör gällande att uppsägningen av M.J. inte varit sakligt grundad. De händelser som samfälligheten har angett som skäl - och som SKTF återkommer till senare - kan varken var för sig eller sammantagna motivera en uppsägning. Samfälligheten har inte försökt att komma till rätta med de påstådda problemen innan uppsägning vidtogs. Samfälligheten har inte heller gjort någon omplaceringsutredning. Uppsägningen skall därför ogiltigförklaras, och samfälligheten är skyldig att utge allmänt skadestånd till M.J. SKTF gör vidare gällande att avskedandet av M.J. har vidtagits utan att det ens har förelegat saklig grund för uppsägning. Avskedandet skall därför ogiltigförklaras. Samfälligheten skall förpliktas att även på grund av avskedandet utge allmänt skadestånd till M.J. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att det förelegat saklig grund för uppsägning gör SKTF i andra hand gällande att det inte har förelegat laglig grund för avskedande och att samfälligheten i vart fall skall förpliktas att utge allmänt skadestånd till M.J.

6 6 Arbetsgivarparterna Bakgrunden till tvisten Uppsala kyrkliga samfällighet har omkring 260 årsanställda samt dessutom under sommarhalvåret omkring 60 säsongsanställda kyrkogårdsarbetare. I samfälligheten finns ungefär 40 präster varav fem som är kyrkoherdar. På det centrala kansliet finns även 30 personer som leds av en förvaltningschef. I varje församling finns ett kyrkoråd som väljs vart fjärde år av medlemmarna i församlingen. Det styrande organet avseende ekonomi och personal är kyrkonämnden som även är arbetsgivare för samtliga anställda inom Uppsala kyrkliga samfällighet. Kyrkonämnden väljs av samfällda kyrkofullmäktige. Samfällda kyrkofullmäktige väljs i sin tur vart fjärde år av medlemmarna i samfälligheten. Församlingens fyra grundläggande uppgifter är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Den 25 september 2003 sades M.J. upp från sin anställning av personliga skäl. Den utlösande faktorn var att M.J. vid ett möte i slutet av maj 2003 skrikit åt sin arbetsledare kyrkoherden E.N. att hon ljög, samtidigt som han slog med knytnäven i bordet. Före denna händelse hade arbetsgivaren lämnat olika omplaceringsalternativ som M.J. borde kunnat acceptera. Han hade även fått tillfälle att komma med egna önskemål till annat arbete. Dessa omplaceringsbjudanden innebär enligt samfälligheten att arbetsgivaren har uppfyllt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 andra stycket anställningslagen. Arbetsgivarparterna återkommer i det följande till den frågan. Under hösten 2000 hade E.N. fått klart för sig att samarbetet mellan M.J. och övrig personal vid S:ta Maria kyrka inte fungerade särskilt bra. Med anledning härav erbjöds M.J. handledningssamtal hos en terapeut som accepterades av M.J. Handledningssamtalen påbörjades i slutet av år 2000 eller början av år 2001 och avslutades i maj Vid de två sista handledningssamtalen deltog även E.N. Vid dessa tillfällen tog man bl.a. upp M.J:s oförmåga att lyssna på sina medarbetare och hans underlåtenhet att själv följa gemensamt fattade beslut. E.N. tog även upp att det skulle kunna vara lämpligt att erbjuda M.J. andra arbetsuppgifter. I maj 2001 fattades beslutet om omplacering. Omplaceringen verkställdes den 1 september 2001 och innebar att M.J. skulle tjänstgöra 75 procent i Stigbergskyrkan och 25 procent i S:ta Maria kyrka, där han redan arbetade på heltid. M.J. accepterade aldrig denna omplacering. Det var emellertid uteslutet att låta honom återgå till tjänstgöring i S:ta Maria kyrka på heltid. Numera är även en återgång till Helga Trefaldighets församling eller till någon annan tjänst inom Uppsala Kyrkliga samfällighet utesluten. Vad SKTF har anfört om M.J:s arbetsförhållanden under tiden före och efter uppsägningen är riktigt. Den 1 oktober 2004 blev M.J. på samfällighetens förslag placerad under kyrkoherden i Gamla Uppsala församling. Hans arbetsuppgifter skulle i första

7 7 hand bestå av dop, vigslar och begravningar inom hela samfälligheten med undantag för Helga Trefaldighets församling. Ungefär tjugo procent av hans arbetstid skulle ägnas arbete åt på häktet. Därefter inträffade händelser som föranledde samfälligheten att avskeda M.J. Anledningen till såväl uppsägningen som avskedandet är ett antal enskilda händelser som arbetsgivarparterna nu skall gå närmare in på. Skälen för uppsägningen av M.J. den 25 september Under en kvällsandakt med konfirmander i slutet av 1980-talet blev M.J. mycket upprörd över att en flicka fnissade. Han kastade därför en psalmbok på de barn som satt på golvet. Boken träffade ett av barnen på kinden, men det uppstod inte några skador. 2. I slutet av 1980-talet på ett konfirmationsläger i Vägsjöfors i Värmland slängde M.J. ned en pojke från konfirmandgruppen på marken och gav honom ett antal örfilar. Andra barn i konfirmandgruppen uppmärksammade händelsen och hotade att polisanmäla M.J. Denna incident tystades ned och rapporterades inte vidare. Händelsen medförde att M.J. fick hållas under viss bevakning en tid framöver. Denna händelse har samfälligheten fått kännedom om först år År 1990 genomfördes en resa till Polen med ungdomar mellan 15 och 17 år. En 15-årig pojke bad under hemresan att M.J. skulle köpa en flaska likör som pojken enligt egen utsaga skulle ge till sin farmor. M.J. lovade att göra detta. Församlingsassistenten M.H. påpekade då för M.J. att det var olämpligt att köpa ut sprit till en minderårig. De kom överens om att hon skulle erhålla M.J:s ranson och att M.J. skulle förklara för pojken varför han inte kunde köpa likören. Det visade sig sedan att M.J. som förklaring till pojken hade angett att M.H. i stället skulle få köpa ut hans ranson. 4. Någon gång under första hälften av 1990-talet, under ett konfirmationsläger i Vägsjöfors i Värmland, framkom att M.J. hade varit ute och kört rally med en minibuss på Hovfjället tillsammans med åtta ungdomar som var år gamla. Ungdomarna hade berättat att bilfärden varit jättehäftig. När övrig personal fick kännedom om händelsen fråntogs M.J. bilnycklarna. Året därpå lovade M.J. att inte upprepa sitt beteende men höll inte sitt löfte. Det var sista gången som M.J. fick tillgång till bilen på konfirmationslägret i Vägsjöfors. 5. Under första halvan av 1990-talet medverkade M.J. vid ett ungdomsläger i Järlåsa. Det framkom att M.J. låtit femtonåringar köra hans bil till kiosken som låg tre kilometer bort. M.J. satt själv med som passagerare under färden medan ungdomarna körde bilen i snöigt och isigt väglag. Samfälligheten fick kännedom om denna händelse först i början av år 2005.

8 8 6. Den 12, 13 eller 14 april 1999 inträffade en händelse i S:ta Maria kyrka då M.J. i upprört tillstånd knäade ett barn i baken och avvisade barnet från lokalen. Den 15 april 1999 när kyrkoherde E.N. fick kännedom om vad som inträffat tog hon omgående kontakt med M.J. men denne förnekade händelsen. 7. Den 10 maj 1999 informerades E.N. av en fritidsledare vid S:ta Maria kyrka om att M.J. hade lämnat ut kontorsnycklar till en yngre person som ville låna en telefon. I det låsta kontorsrummet förvarades privata pengar och en handkassa. Det hade tidigare förekommit stölder från kontorsrummen i samband med att ungdomar vistades i lokalerna. Med anledning härav hade personalen gemensamt bestämt att man inte skulle lämna ut nycklar till ungdomarna. I mitten av maj 1999 hade E.N. ett samtal med M.J. vid vilket han erinrades om att det var viktigt att följa personalgruppens beslut och att han inte fick låna ut nycklar till kontorsrummen. 8. Personalen vid S:ta Maria kyrka hade framfört klagomål om att M.J. inte följde gemensamt fattade beslut. Det handlade om förbud mot att låna ut nycklar till ungdomar, förbud mot att ställa ut bord utanför kyrkan eftersom de skadats vid tidigare tillfällen och förbud mot att låta ungdomar vistas i köket. I slutet av oktober 2000 förekom det ett möte mellan M.J. och E.N. med anledning av personalens uppgifter. 9. Den 21 januari 2001 hade M.J. och E.N. ett samtal i S:ta Maria kyrka. Vid detta tillfälle kontrollerade E.N. M.J:s telefonsvarare. Det visade sig att det fanns obesvarade samtal på telefonsvararen. E.N. förklarade för M.J. att det var viktigt att avlyssna sina meddelanden. 10. Vid samtalet den 21 januari 2001 fick M.J. även reda på att det hittats brännmärken på en soffa i S:ta Maria kyrka. Detta berodde på att ungdomar hade vistats i kyrkans lokaler utan tillsyn. M.J. förklarade att han lät ungdomar vistas i kyrkans lokaler eftersom de inte hade någonstans att ta vägen. Detta resulterade i att E.N. var närvarande i kyrkan varje måndag och onsdag fram till dess att M.J. omplacerades i september M.J. har vid ett antal tillfällen under åren underlåtit att ta kontakt i tid med personer i samband med dop och begravningar. Kyrkoherden E.N., kanslisten samt kyrkvaktmästaren påpekade vid minst femton tillfällen att M.J. måste följa den ordning som gäller vid begravningar och dop. Bokning av dop och begravning skall göras vid församlingens kansli. Vid begravning är det i regel begravningsbyrån som bokar tiden. Kansliet fyller i en blankett där namn och telefonnummer till representant för de anhöriga anges. Prästen erhåller själv en lista med tider då han skall vara tillgänglig för att utföra förrättningar. Prästen erhåller även uppgift från kansliet om telefonnummer och namn till representant för de anhöriga. Bokning av begravning sker i regel fjorton dagar före begravningen och prästen skall därefter omedelbart eller senast åtta dagar före begravningen ta kontakt med de anhöriga. När det gäller dop görs bokningen i regel lång tid i förväg och det är därför inte nödvändigt för prästen att omedelbart ta kontakt

9 9 med föräldrarna. Eftersom det ofta uppstod problem när M.J. skulle utföra dop och begravningar togs dessa frågor upp vid de prästmöten som ägde rum en gång per vecka. Åtminstone två gånger per år under tiden togs M.J:s problem upp vid prästmöten och andra präster fick redovisa för M.J. hur dessa präster skötte sina förrättningar. Under den här tiden förrättade M.J. 25 dop och 37 begravningar. Det förekom inte problem vid samtliga förrättningar, men det fanns alltid en oro för att M.J. inte skulle kontakta de anhöriga i tid. 12. Under tiden tog M.J. vid fyra till fem tillfällen emot personer som var dömda till samhällstjänst. Det som läggs honom till last är att han aldrig informerade sin arbetsledare om att det pågick en sådan verksamhet samt att han överlämnade all planering, sysselsättning och kontakter med frivården till en kyrkvaktmästare vid S:ta Maria kyrka. Denna fråga har aldrig tagits upp med M.J. då ingen förutom personalen vid S:ta Maria kyrka kände till verksamheten före det att M.J. blev omplacerad i maj Samfälligheten har dock inte haft några synpunkter på verksamheten som sådan. 13. Församlingen erhöll sammanlagt sex fakturor avseende prenumerationer på utländska tidningar under perioden juni juni Det som läggs M.J. till last i denna del är att han inte såg till att fakturorna blev betalda i tid. Huruvida kommunen tidigare stått för betalningen av dessa tidningar känner församlingen inte till. Fakturaadressen på de aktuella fakturorna är Helga Trefaldighets församling. Efter ett antal betalningspåminnelser betalades sedermera dessa fakturor som uppgick till sammanlagt kr. Det var E.N. som attesterade fakturorna. 14. Det ålåg M.J. att attestera fakturor avseende inköp av varor på ICA och därefter skicka fakturorna till samfälligheten för betalning. Under hösten 2000 erhöll församlingen påminnelser avseende sex obetalda fakturor. Fakturorna avsåg inköp på sammanlagt 2000 kr som gjorts för S:ta Maria kyrka under perioden januari - augusti ICA hotade med att församlingen i fortsättningen inte skulle få handla mot faktura. U.S. som skötte de ekonomiska rutinerna vid församlingens kansli tog kontakt med M.J. och informerade denne om vikten av att betala fakturor i tid. Efter denna händelse infördes en bevakningsrutin som innebar att det togs en kopia på fakturan innan den överlämnades till M.J. för attestering. 15. M.J. agerade olämpligt vid ett sammanträde rörande hans förhållanden som hölls mellan samfälligheten och SKTF den 21 maj Vid mötet blev M.J. mycket upprörd över något som E.N. sade vid mötet. Han reste sig upp från sin stol och slog med näven tre gånger i bordet samtidigt som han skrek till E.N. du ljuger, du ljuger, du ljuger. I övrigt fördes samtalet i normal samtalston. Det var denna händelse som gjorde att samfälligheten ansåg att det var ofrånkomligt att säga upp M.J. Skälen till avskedandet av M.J. den 21 januari 2005

10 Den 11 november 2004 förekom det ett ytterligare tillfälle då det uppstod problem vid en begravning. Kyrkoherden E.S.I. hade blivit kontaktad av begravningsbyrån som ville få kontakt med den präst som skulle utföra begravningen. E.S.I. ringde då till M.J:s hem och fick tala med hans son. M.J. tog först då kontakt med begravningsbyrån, vilket ledde till att det hela reddes ut. 17. Den 8 oktober 2004 vid ett besök på häktet uttalade M.J. högt, inför såväl intagna som personal, att han var i konflikt med etablissemanget och att snart är det kanske jag som sitter härinne, eller ärkebiskopen. Den 15 oktober 2004 framkallade han ett agiterat uppträdande från en av de häktade då han nekats att äta tillsammans med de intagna. Konsekvensen blev att man från kriminalvårdens sida gjorde den bedömningen att M.J. inte var lämplig att tjänstgöra vid häktet och att han även utgjorde en säkerhetsrisk. Detta resulterade i att M.J. blev avstängd från vidare tjänstgöring vid häktet. 18. Med anledning av tidigare konfrontationer mellan ungdomar i Gränby och Stenhagen hade kommunen satsat extra resurser inför skoldansen den 19 november Kommunen hade bjudit in drygt trettio vuxna personer däribland fritidsledare och socialarbetare samt representanter från föräldraföreningen och svenska kyrkan m.fl. Dessutom var polisen närvarande. Utan att vara särskilt inbjuden eller beordrad därtill besökte M.J. på eget initiativ skoldansen för att försöka utreda om det kunde finnas risk för konfrontation mellan ungdomar i Gränby och Stenhagen med anledning av ett mord som skett under sommaren Detta mord hade för övrigt inte någon som helst koppling till några ungdomsgrupper utan gällde vuxna personer. 19. Trots klara instruktioner om motsatsen deltog M.J. vid prästkollegier den 2 november och den 30 november Bakgrunden var att kyrkoherden P.A.S. hade lämnat ett handskrivet brev till M.J. på vilket det fanns angivet ett antal datum och klockslag som M.J. skulle reservera i sin kalender för eventuella förrättningar. Anteckningarna innebar inte att M.J. hade rätt att närvara vid prästkollegier i Vaksala församling. Den 29 oktober 2004 erhöll M.J. besked från M.G. om att han inte skulle närvara vid prästsamlingar i Vaksala församling. M.J. infann sig alltså ändå vid två tillfällen vid prästkollegierna.

11 11 Särskilt om omplaceringsfrågan En av anledningarna till beslutet om uppsägning var att M.J. aldrig accepterade omplaceringen i september Omplaceringen innebar att M.J. skulle tjänstgöra 75 procent i Stigbergskyrkan och övrig tid i S:ta Maria Kyrka. Samfälligheten var emellertid öppen för andra förslag till omplacering med undantag för en omplacering till S:ta Maria Kyrka på heltid. Under våren 2003 förekom flera kontakter mellan samfälligheten och SKTF varvid olika omplaceringsalternativ diskuterades. Eftersom M.J. tämligen omgående hade blivit sjukskriven efter omplaceringen i september 2001 försökte samfälligheten att finna någon annan lösning som M.J. kunde acceptera. Den diskussion som fördes mellan parterna ingick delvis som ett led i rehabiliteringen av M.J., men utgjorde även ett sätt för samfälligheten att söka tillgodose M.J:s önskemål. Under hela rehabiliteringsperioden hade M.J. kontakt med både sin egen läkare och företagsläkaren på Previa. Det förekom även rehabiliteringsmöten till vilka M.J. kunde ta med sig de stödpersoner som han hade förtroende för. Ett förslag till omplacering var att M.J. skulle arbeta med invandrarfrågor. Det fanns inte någon sådan tjänst men eftersom arbetsgivaren kände till att M.J. var intresserad av invandrarfrågor var detta ett förslag som kunde utgöra ett diskussionsunderlag. M.J. tackade emellertid nej till förslaget. I april 2002 presenterades två andra förslag till omplacering, dels i Gamla Uppsala med sedvanliga komministeruppgifter, dels vid Diakonistiftelsen Samariterhemmet med palliativ behandling. M.J. tackade nej till båda förslagen. Under sommaren 2002 arbetade M.J. på eget initiativ som kyrkogårdsvaktmästare på ett tidsbegränsat förordnande. Under hösten 2002 och våren 2003 tjänstgjorde han på eget förslag som komminister i Vattholma kyrkliga samfällighet. Han var delvis sjukskriven under den här perioden. Uppsala Kyrkliga samfällighet betalade hans lön till den del han inte var sjukskriven. Som ett led i rehabiliteringen erbjöds M.J. även under våren 2002 en möjlighet att vara tjänstledig för studier men det kom aldrig något svar på detta anbud. Under våren 2003 tog arbetsgivaren kontakt med tre före detta präster i Emeritikretsen och det fördes vissa diskussioner om att M.J:s skulle kunna arbeta inom hela stiftet med invandrarfrågor. Tanken var att man skulle söka strukturbidrag från stiftet för att finansiera verksamheten. M.J. var enligt Emeritikretsen inte intresserad av förslaget. M.J. tillfrågades även om han var intresserad av att arbeta på studentprästmottagningen i Uppsala. Förslaget kom emellertid aldrig att genomföras. Den 1 oktober 2004 blev M.J. som nämnts omplacerad till Gamla Uppsala församling med P.A.S. som arbetsledare. Rättsliga grunder för bestridandet

12 12 Arbetsgivarparterna anser att de åberopade händelserna sammantagna utgör grund för avskedande och i vart fall saklig grund för uppsägning. Det är visserligen i en del fall gamla händelser det handlar om, men de är av allvarlig art och har kommit till samfällighetens kännedom först under senare tid. Samfälligheten har fullföljt omplaceringsskyldigheten i 7 anställningsskyddslagen. Samfälligheten har alltså inte åsidosatt anställningsskyddslagen. SKTF Beträffande de av arbetsgivarparterna angivna händelserna vill SKFT anföra följande Det bestrids att M.J. kastat en psalmbok på ett barn under en kvällsandakt under slutet av 1980-talet. Däremot förekom det en händelse där M.J. kastade ett sånghäfte mot ett barn som hade obstruerat och saboterat en sammankomst. M.J. har inte heller slagit något barn på ett konfirmationsläger i Vägsjöfors. 3. Motpartens beskrivning av händelseförloppet under resan till Polen år 1990 är felaktig. Det som hände var följande. M.J. och M.H. hade diskuterat om det över huvud taget var lämpligt att köpa ut alkohol i barnens närvaro. M.H. ansåg att det inte förelåg några problem medan M.J. var av en annan uppfattning. Eftersom M.H. ville köpa sprit erbjöds hon även att köpa ut M.J:s ranson. Motpartens påstående om pojken som ville köpa likör åt sin farmor är alltså felaktigt M.J. har inte kört rally vid konfirmationsläger i Vägsjöfors. Han har inte heller blivit fråntagen sina bilnycklar. Påståendet om att M.J. låtit ungdomar köra hans bil vid lägret i Järlåsa är också felaktigt. 6. Händelsen i april 1999 då M.J. påstås ha knäat en pojke och sedan avvisat honom från kyrkan är felaktigt. M.J. kan inte heller erinra sig det samtal som påstås ha ägt rum med E.N. den 15 april M.J. kan inte erinra sig händelsen den 10 maj 1999 då det påstås att han lånat ut kontorsnycklar till ungdomar. Han kan inte heller erinra sig att E.N. haft ett samtal med honom i denne fråga. Det har aldrig fattats något gemensamt beslut i personalgruppen om förbud att låna ut nycklar till ungdomar. I varje fall känner M.J. inte till något sådant beslut. Det kunde hända att M.J. tillfälligt lånade ut nycklar till ungdomar som behövde hämta bollar och andra lekredskap i kyrkans lokaler samt till ungdomar som behövde låna en telefon. I det senare fallet brukade han vänta utanför kontorsrummet till dess telefonsamtalet var avslutat. Ibland hände det att vuxna, som bokat kyrkans lokaler för privata evenemang, skickade ett barn för att hämta nycklar. I sådana fall var personalen överens om att det inte var lämpligt att lämna ut nycklarna till barnet. 8. M.J. har inget minne av något möte mellan honom och E.N. i slutet av oktober Det bestrids att han har underlåtit att följa gemensamt fattade

13 13 beslut. Att det skulle ha fattats ett beslut om att ungdomar inte skulle få vistas i kyrkans lokaler utan tillsyn känner M.J. inte till. Kyrkans ungdomsverksamhet innebär av naturliga skäl att ungdomar ofta vistas i kyrkans lokaler och även i köket. Detta är allmänt känt och inte ifrågasatt. Det saknas för övrigt dokumentation avseende de gemensamt fattade beslut som påstås ha förelegat. 9. Beträffande händelsen den 21 januari 2001 avseende M.J:s telefonsvarare kan bara konstateras att meddelandena fanns kvar på telefonsvararen. Detta betyder inte att M.J. hade underlåtit att vidta de åtgärder som kan ha varit motiverade. Det bestrids att det finns anledning till kritik mot honom i denna del. Händelsen omnämndes inte i samband med uppsägningen och bör därför inte nu få åberopas av samfälligheten. Händelsen inträffade dessutom år 2001, dvs. omkring två år före uppsägningen, och kan inte tillmätas någon betydelse i målet. 10. Det är riktigt att M.J. har tillåtit ungdomar att vistas i kyrkan. Det bestrids att det fanns något beslut om att detta inte skulle få förekomma. M.J. har i alla händelser inte känt till något sådant beslut. 11. Det bestrids att M.J. har underlåtit att följa den ordning som gäller vid dop och begravning. Det finns inte några skriftliga instruktioner eller andra instruktioner som beskriver hur en präst skall gå tillväga inför ett dop eller en begravning. M.J. brukade ta kontakt så fort som möjligt med anhöriga inför dop eller begravning. Normalt brukade han ta kontakt omkring tio dagar före förrättningen. M.J. har inte heller vid något tillfälle före omplaceringen år 2001 informerats om att det förekom problem när han skulle utföra förrättningar. Däremot kan det vitsordas att M.J. under perioder då han varit mycket arbetstyngd vid ett fåtal tillfällen varit sen i sina kontakter med anhöriga. 12. Sedan år 1995 och fortfarande har kyrkan tagit emot och sysselsatt personer dömda till samhällstjänst. Verksamheten påbörjades när frivårdsinspektören A.P. besökte kyrkan och där träffade M.J. och vaktmästaren J.O. Tanken var att personer som dömts till samhällstjänst skulle kunna sysselsättas med vaktmästaruppgifter och uppgifter som ingick i husmors arbete i kyrkan. Ansvaret för samhällstjänsten har därför alltid legat på vaktmästaren och husmor. Kyrkoherden E.N. var medveten om att det bedrevs en sådan verksamhet i kyrkan. Samfälligheten har inte heller haft några synpunkter på verksamheten som sådan. 13. Inom ramen för Stenhagenprojektet startades, under år 1996, ett internationellt tidningscafé i S:ta Maria Kyrka. Verksamheten var ett samarbete mellan kyrkan och kommundelsnämnden. Kommundelsnämnden svarade för tidningsprenumerationerna medan kyrkan upplät lokal för caféverksamheten. Urvalet av tidningar gjordes av U.L. som var projektledare i Luthagens kommundelsnämnd. Faktureringsadressen för tidningarna var kommundelsnämndens adress eftersom det var kommundelsnämnden som skulle bekosta prenumerationerna. Under hösten 2000 flyttades tidningscaféet

14 14 till det nyöppnade Medborgarkontoret i Stenhagen. Av en faktura daterad den 25 februari 2000 framgår att faktureringsadressen då hade ändrats till Helga Trefaldighets församling. Varken SKTF eller M.J. kan ge någon förklaring till den ändrade faktureringsadressen eller varför fakturan betalades för sent. M.J. kände för övrigt inte till att adressen hade ändrats eftersom han arbetade i S:ta Maria kyrka. Av en konteringsbilaga framgår att E.N. attesterat fakturorna. 14. Det vitsordas att det ålåg M.J. att attestera fakturor och skicka dessa vidare till samfälligheten för betalning. M.J. känner inte till att det funnits sex obetalda ICA-fakturor under år SKTF anser för övrigt att händelsen är av så gammalt datum att den rimligen borde ha förlorat all relevans. 15. I maj 2003 hölls det en överläggning vid vilken arbetsgivaren, SKTF och M.J. var närvarande. Vid mötet antydde arbetsgivaren att man hade för avsikt att skilja M.J. från anställningen. Vid överläggningen deltog, förutom M.J. och G.E. från SKTF, även kyrkoherden E.N. samt personalchefen Å.G. Vid mötet berättade M.J. om ett uttalande som E.N. skulle ha fällt under hösten Uttalandet hade berört M.J. mycket illa. E.N. förnekade vid mötet att hon uttalat sig på det sätt som M.J. påstod. M.J. blev då mycket upprörd och höjde rösten medan han vidhöll sitt påstående. I övrigt fördes samtalet i normal samtalston. Det förnekas därför att han skrikit eller slagit med handen i bordet som påståtts från motparten. Åberopade grunder för avskedandet 16. När det gäller begravningen som skulle äga rum den 11 november 2004 kan följande nämnas. M.J. tog kontakt med sorgehuset sju dagar före förrättningen. Motpartens påstående om att prästen E.S.I. varit tvungen att ringa och påminna M.J. om förrättningen bestrids därför. M.J. var väl medveten om att han hade en förrättning och tog därför på eget initiativ kontakt med sorgehuset. Enligt motparten kan en begravning i vart fall inte bokas senare än åtta dagar före förrättningen. Prästen skall därefter snarast ta kontakt med sorgehuset för ett samtal vilket M.J. gjorde i detta fall. 17. M.J. hade även till uppgift att besöka häktet i Uppsala en förmiddag i veckan. Vid ett tillfälle frågade M.J. en vårdare vid häktet om han kunde få köpa lunch och äta tillsammans med de intagna de gånger han var där. Vårdaren svarade då att det skulle innebära extra besvär. M.J. väntade därför i ett angränsande rum på att de intagna skulle avsluta sin lunch. Senare under dagen fick M.J. reda på att en av de intagna hade uttryckt sig olämpligt mot den vårdare som nekat M.J. att köpa lunch. 18. Vid sidan av sin prästtjänst engagerade sig M.J. även privat i social verksamhet. Han deltog t. ex. under många år i nattvandringar med föreningen Vuxna på stan och besökte även skolor och ungdomsgårdar för att samtala med ungdomar. M.J. utgör sedan tio år tillbaka en välkänd profil bland både ungdomar och invånare i Stenhagenområdet i Uppsala. Även samfälligheten kände till M.J. engagemang. Under sommaren 2004 sköts en ung man till döds vid Liljefors torg i Uppsala. M.J. kände den mördade och

15 15 även den person som satt anhållen för mordet. M.J. som var orolig för att det skulle uppstå ytterligare våldsamheter begav sig därför under hösten 2004 vid flera tillfällen till Liljefors torg för att samtala med ungdomarna. Den 19 november 2004 befann sig M.J. vid Liljefors torg. Han fick då reda på att det pågick en skoldans på Gränbyskolan och bestämde sig för att prata med ungdomar och vuxna som fanns där. Han pratade bl.a. med skolans rektor. Det var inte ovanligt att M.J. under sina kvällspromenader även besökte skoldanser och fritidsgårdar för att prata med ungdomar och vuxna. - Det har inte varit lätt att förstå vad som lagts M.J. till last i denna del. Det har påståtts att hans närvaro varit olämplig. Om detta läggs honom till last så bestrids detta. M.J. närvaro har varit mycket lämplig och uppskattad av de flesta. Det är vidare ostridigt mellan parterna att M.J. på eget bevåg och utan att vara särskilt inbjuden eller beordrad besökte skoldansen på Gränbyskolan den 19 november Det är vidare ostridigt mellan parterna att anledningen till besöket bl.a. varit att försöka utreda om det fanns risk för konfrontation mellan ungdomar i Gränby och Stenhagen med anledning av det mord som skett i Uppsala. 19. Den 4 oktober 2004 erhöll M.J. en handskriven lapp från kyrkoherden P.A.S. som innehöll arbetsuppgifter för den närmaste tiden. På lappen angavs ett antal datum under vilka M.J. skulle vara tillgänglig för att förrätta begravningar. Längst upp på lappen finns en anteckning som lyder Vaksala - tisdagar 08.30, prästsamling. Denna text uppfattade M.J. som att han skulle närvara vid prästsamlingar i Vaksala på angiven tid. Han har inte erhållit någon uttrycklig order att inte närvara. Avslutande synpunkter M.J. har varit anställd under mycket lång tid i samfälligheten. Han har varit en populär präst med engagemang för ungdoms- och invandrarfrågor. För SKTF framstår skälen för uppsägningen och avskedandet som svårförståeliga. Det bör uppmärksammas att arbetsgivarparterna inte har gjort gällande att det har förelegat samarbetssvårigheter generellt, utan uppsägningen och avskedandet grundar sig på de händelser som särskilt har angetts. Dessa händelser är i många fall av gammalt datum och har inte i något fall utspelats så att de kan föranleda någon kritik mot M.J. Till detta kommer att samfälligheten inte har fullgjort sina skyldigheter i omplacerings- och rehabiliteringshänseende. För M.J. har uppsägningen och avskedandet orsakat svåra personliga problem. De allmänna skadestånden till honom bör därför bestämmas till höga belopp. Domskäl Tvisten har i korthet följande bakgrund. M.J. har sedan år 1984 varit anställd som komminister vid Uppsala kyrkliga samfällighet. Han blev omplacerad inom ramen för anställningen med verkan från den 1 september 2001 och blev därefter sjukskriven för reaktiv depression. Först under hösten 2002 upptog han sitt arbete som präst. Det skedde hos Vattholma kyrkliga samfällighet, där han arbetade fram till sommaren 2003 med lön från Uppsala kyrkliga samfällighet. Den 25 september 2003 sades M.J. upp från anställningen hos

16 16 Uppsala kyrkliga samfällighet. Under uppsägningstiden var han tjänstledig för arbete i en annan församling till den 1 oktober 2004, då han återgick till anställningen i samfälligheten, men med placering under direkt under kontraktsprosten. Den 21 januari 2005 blev M.J. avskedad från anställningen. I den tvist som föranletts av uppsägningen och avskedandet har lagts fram en omfattande utredning. Vid huvudförhandlingen inför Arbetsdomstolen har på begäran av SKTF skett förhör under sanningsförsäkran med M.J. samt vittnesförhör med ombudsmannen G.E., frivårdsinspektören A.P., tidigare vaktmästaren J.O., tjänstemannen vid kommundelsnämnden U.L. och biträdande rektorn T.S. På begäran av arbetsgivarparterna har skett förhör med församlingspedagogen M.H., kyrkoherden E.N., personalchefen Å.G., ordföranden i personaldelegationen M.G. och kriminalvårdschefen E.M. Parterna har också åberopat skriftlig bevisning. Som skäl för såväl uppsägningen som avskedandet har arbetsgivarparterna åberopat ett antal särskilt angivna händelser, vilka enligt dem inneburit att M.J. har allvarligt åsidosatt vad som ålegat honom i anställningen som komminister. SKTF har i stora delar bestritt vad som påståtts om händelserna och har vidare menat att dessa i varje fall inte kan anses utgöra saklig grund för uppsägning respektive laga skäl för avskedande. Domstolen skall i det följande först ta ställning till vad som har framkommit om dessa händelser genom bevisningen i målet. Därefter kommer domstolen att bedöma vilka slutsatser som kan dras av det som framkommit. Händelser som lagts till grund för uppsägningen 1. Enligt arbetsgivarparterna har M.J. vid en kvällsandakt med konfirmander under slutet av 1980-talet kastat en psalmbok på en flicka. M.J. har vidgått att han vid något tillfälle har kastat ett nothäfte. M.H. har inför domstolen uppgett att det var fråga om en psalmbok. Med tanke på den tid som förflutit finns det dock anledning att bedöma hennes uppgift om denna detalj med försiktighet. Domstolen anser inte annat vara styrkt än att M.J. kastat ett häfte på konfirmanden. 2. I slutet av 1980-talet har M.J. vid ett konfirmandläger slängt ner en pojke på marken och örfilat honom. M.J. har uppgett att han brottades med pojken på lek och att han inte utdelat något slag. Emellertid har M.H. uppgett att hon såg M.J. ge pojken en eller flera örfilar. Det saknas enligt domstolens mening anledning att inte sätta tilltro till hennes uppgift om detta. 3. År 1990 deltog M.J. i en resa med ungdomar till Polen. Enligt arbetsgivarparterna betedde sig M.J. olämpligt i samband med att han blev ombedd av en av ungdomarna att köpa ut en flaska likör. M.J. och M.H. har lämnat olika uppgifter om händelsen, och vad som egentligen har inträffat går enligt domstolens mening inte att fastställa Enligt arbetsgivarparterna har M.J. vid ett konfirmandläger under början av 1990-talet kört vårdslöst med en bil tillsammans med ungdomar respektive

17 17 låtit ungdomar utan körkort själva köra bilen. M.J. har förnekat händelserna. Arbetsgivarparternas uppgift stöds visserligen av vad M.H. har uppgett, men hon har såvitt framkommit inte själv bevittnat händelserna utan utgått från vad ungdomarna har berättat. Vad arbetsgivarparterna har påstått i denna del är enligt domstolens mening inte styrkt. 6. I april 1999 har M.J. enligt arbetsgivarparterna i upprört tillstånd knäat en pojke i baken och avvisat denne från kyrkolokalen. M.J. har uppgett att han inte minns någon sådan händelse. Vad arbetsgivarparterna har påstått stöds endast av de uppgifter som lämnats av E.N., som dock själv inte bevittnade händelsen utan har fått den återberättad av andra personer. Hon har tillagt att hon senare talade med M.J. om saken och utgick från att han talade sanning då han sade att det inte hade gått till så som uppgetts. Enligt domstolens mening är det inte styrkt att M.J. har handlat på det sätt som har påståtts av arbetsgivarparterna. 7. I maj 1999 har M.J. enligt arbetsgivarparterna lånat ut nycklar till en ungdom som ville låna en telefon i lokalerna. Åtgärden stod enligt arbetsgivarparterna i strid mot vad som bestämts bland personalen. M.J. har uppgett att han inte minns den aktuella händelsen och inte visste att det fanns något gemensamt beslut av personalen. De uppgifter som lämnats av E.N. får anses utvisa att M.J. har handlat så som arbetsgivarparterna har angett, men det kan inte anses utrett att M.J. därvid varit medveten om att handlandet stred mot vad som överenskommits bland personalen. 8. Under år 2000 har M.J. enligt arbetsgivarparterna underlåtit att följa olika av personalen gemensamt fattade beslut, bl.a. avseende placering av möbler utomhus och ungdomars vistelse i lokalerna. M.J. har bestritt påståendet. Det förekommer i målet ingen utredning som ger stöd för att M.J. skulle ha handlat så som arbetsgivarparterna har gjort gällande i denna del. 9. Den 21 januari 2001 har det enligt arbetsgivarparterna visat sig att M.J. underlåtit att besvara meddelanden som spelats in på hans telefonsvarare. M.J. har bestritt att han har brustit i sina åligganden. E.N. har i denna del uppgett att hon vid ett samtal med M.J. fann att han hade meddelanden på sin telefonsvarare. Det är oklart vilken slutsats som kan dras av detta. Det är enligt domstolens mening inte visat att M.J. har underlåtit att vidta åtgärder som ålegat honom i anställningen. 10. I januari 2001 hade M.J. enligt arbetsgivarparterna låtit ungdomar vistas i kyrkan utan tillsyn. Domstolen har uppfattat arbetsgivarparterna så att detta handlande har skett i strid med vad som bestämts i detta hänseende. M.J. har vidgått att han låtit ungdomar vistas i kyrkan utan tillsyn men har uppgett att han inte kände till något beslut om att detta inte fick förekomma. Det framstår enligt domstolens mening oklart vad som hade bestämts i detta hänseende. Domstolens slutsats i denna del blir att det inte är visat att M.J. har handlat på ett sätt som ger anledning till kritik.

18 Enligt arbetsgivarparterna har M.J. vid ett antal tillfällen under åren underlåtit att i god tid ta kontakt med anhöriga, främst i fråga om begravningar. M.J. har uppgett att han några gånger när han varit särskilt arbetstyngd inte i god tid har tagit kontakt med anhöriga. Utredningen i övrigt ger enligt domstolens mening inte stöd för att han i större utsträckning än så har åsidosatt något åliggande och än mindre för att detta har lett till någon påtaglig olägenhet i verksamheten. 12. Under åren tog M.J. vid några tillfällen emot personer som dömts till samhällstjänst. Enligt arbetsgivarparterna gjorde han detta utan att informera sina överordnade om saken, och dessutom överlämnade han planering, sysselsättning och kontakter med kriminalvårdsmyndigheterna till en vaktmästare. M.J. har uppgett att detta mönster inte avvek från vad som hade tillämpats tidigare. Utredningen ger enligt domstolens mening inte stöd för att M.J. har handlat på något olämpligt sätt. 13. Enligt arbetsgivarparterna har M.J. under perioden juni 1999-juni 2000 underlåtit att se till att vissa fakturor avseende tidskrifter har blivit betalda i tid. Utredningen i denna del utvisar enligt domstolens mening att fakturorna visserligen skickats till Helga Trefaldighets församling som också betalat dem, men att fakturorna rätteligen borde ha sänts till kommunen. M.J. synes inte ha varit medveten om att fakturorna sändes till församlingen. Det är enligt domstolens mening inte på något sätt visat att han i denna del har underlåtit att vidta någon åtgärd som ålegat honom. 14. År 2000 förekom det enligt arbetsgivarparterna sex fakturor på sammanlagt kr från ICA, ställda till församlingen, som M.J. har underlåtit att attestera och som därför blev betalda först efter påminnelser. M.J. har vidgått att det ålåg honom att attestera fakturorna men att han inte minns händelsen och att ingen senare har talat med honom om den. Av E.N:s uppgifter framgår att det visserligen förekom obetalda fakturor, men det kan inte anses visat i målet att detta har berott på någon underlåtenhet från M.J:s sida. Vad arbetsgivarparterna har anfört i denna del bestyrks alltså inte av utredningen. 15. Enligt arbetsgivarparterna agerade M.J. olämpligt vid en överläggning rörande hans förhållanden som hölls den 21 maj 2003 mellan personalchefen Å.G. och E.N. som företrädare för samfälligheten samt ombudsmannen G.E., åtföljd av M.J., som företrädare SKTF. Enligt arbetsgivarparterna reste sig M.J. vid ett tillfälle varvid han slog handen i bordet och skrek åt E.N. att hon ljög. M.J. har förnekat att han betedde sig olämpligt. Å.G. och E.N. har dock inför domstolen lämnat uppgifter som överensstämmer med vad arbetsgivarparterna har gjort gällande. Å.G:s och E.N:s uppgifter motsägs inte i något väsentligt avseende av vad G.E. har berättat. Domstolen finner alltså visat att M.J. vid överläggningen blev upprörd och högljutt anklagade E.N. för att ljuga. Sammanfattande bedömning i uppsägningsfrågan

19 19 Den genomgång som domstolen nu har gjort utvisar att det i ett flertal fall är fråga om händelser som har inträffat mycket lång tid före uppsägningen. Detta gäller givetvis i synnerhet i fråga om de händelser som har utspelats under slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet (p. 1-5). Av dessa är det endast den händelse som innebar att M.J. örfilade en pojke som kan ge anledning till allvarlig kritik. Händelseförloppet var dock tydligen inte allvarligare än att saken förtegs av M.H., och den har som redan konstaterats inträffat vid en tidpunkt mycket långt omkring 14 år före uppsägningen. Beträffande så gott som alla händelser under tiden år har domstolen i det föregående funnit att arbetsgivarparterna inte har kunnat styrka sina påståenden (p. 6-14). Det är för övrigt knappast i något fall fråga om händelser som, även om de hade blivit styrkta, i sig är av sådan karaktär att de skulle kunna leda till uppsägning under de förhållanden i övrigt som framkommit rörande M.J:s anställnings- och arbetsförhållanden. Den enda händelse som arbetsgivarparterna har kunnat styrka i målet avser vad som förekom vid överläggningen mellan samfälligheten och SKTF den 21 maj 2003 (p. 15). Det står klart att M.J. då vid ett tillfälle tappade besinningen och högljutt anklagade E.N. för att ljuga. När man bedömer denna händelse måste man enligt domstolens mening beakta att M.J. alltsedan omplaceringen i september 2001 så gott som oavbrutet hade varit sjukskriven på grund av reaktiv depression och att överläggningen handlade just om hans anställningsoch arbetsförhållanden. Även om hans handlande som sådant givetvis var olämpligt är det, i synnerhet mot bakgrund av de särskilda omständigheterna, uteslutet att det skulle kunna motivera en uppsägning av M.J. Slutsatsen av det anförda är att uppsägningen av M.J. har vidtagits utan att det har förelegat saklig grund för den. Domstolen skall därmed övergå till att ta ställning till vad som är styrkt i målet i fråga om de händelser som ledde till avskedandet. Händelser som legat till grund för avskedandet 16. Enligt arbetsgivarparterna har M.J. den 11 november 2004 inför en begravning tog kontakt med de anhöriga först efter påstötning från den ansvariga kyrkoherden, som hade kontaktats av begravningsbyrån. SKTF har gjort gällande att M.J. självmant kontaktade de anhöriga sju dagar före begravningen. Domstolen anser sig inte ha anledning att ta ställning till denna meningsskiljaktighet om händelseförloppet. Det har nämligen inte ens påståtts från samfällighetens sida att det uppstod någon nämnvärd olägenhet till följd av M.J:s förhållningssätt vid detta tillfälle. 17. Enligt arbetsgivarparterna har M.J. vid två tillfällen, den 8 och 15 oktober 2004, betett sig på ett olämpligt sätt vid tjänstgöring på häktet i Uppsala. Enligt uppgifter som inför domstolen lämnats av kriminalvårdschefen E.M., som inte själv var närvarande vid de angivna tillfällena, uppgavs från häktespersonalens sida att M.J. i ett samtal vid det första tillfället anspelade på sin konflikt med samfälligheten och sade ungefär läser du inte tidningar? Jag är i konflikt med etablissemanget! Det blir kanske jag eller ärkebiskopen som

20 20 hamnar här. Enligt E.M. reagerade häktespersonalen negativt på dessa uttalanden. Vid det andra tillfället uppstod enligt hennes uppgifter oroligheter bland de intagna i häktet med anledning av att M.J. hade bett om att få äta lunch i häktets matservering, men nekats detta. Det som E.M. har uppgett om dessa händelser synes vara ostridigt i målet. 18. Den 19 november 2004 infann sig M.J. vid en skoldans med ett stort antal ungdomar i Gränbyskolan. Omständigheterna är ostridiga i målet. Skoldansen hade anordnats av kommunen, som hade bjudit in omkring 30 vuxna personer, däribland fritidsledare, socialarbetare, representanter från föräldraföreningen m.fl. Dessutom var polisen närvarande. Enligt arbetsgivarparterna har M.J. betett sig olämpligt genom att infinna sig vid skoldansen iförd prästkläder. M.J. har inför domstolen uppgett att han infann sig i skolan på grund av det personliga sociala engagemang som också låg bakom hans s.k. nattvandringar i Uppsala. Biträdande rektorn T.S. har inför domstolen uppgett att han för sin del noterade M.J:s närvaro i lokalen, men inte hade någon annan synpunkt på M.J:s närvaro än att det hade varit bättre om denne inte bara hade dykt upp utan att tydligt ha klargjort sin roll där. 19. Enligt arbetsgivarparterna har M.J. den 2 och 30 november 2004 infunnit sig vid prästkollegier i Vaksala församling trots att han inte hade rätt till detta. M.J:s uppgift om att han i varje fall uppfattade saken så att han var beordrad att infinna sig vid sammanträdena vinner stöd av en handskriven notering som gjorts av hans närmaste chef och arbetsledare, kyrkoherden P.A.S. Av uppgifter som lämnats av M.G. framgår visserligen att han vid ett sammanträffande med M.J. i slutet av oktober 2004 sade åt denne att inte infinna sig till prästkollegierna. M.G. har emellertid tillagt att det inte var han utan P.A.S. som var M.J:s arbetsledare. Enligt domstolens mening blir slutsatsen i denna del att arbetsgivarparterna inte har visat att M.J. har handlat i strid med de för honom gällande instruktionerna genom att infinna sig till sammankomsterna i prästkollegiet. Sammanfattande bedömning i avskedandefrågan För att ett avskedande skall kunna komma i fråga förutsätts enligt 18 anställningsskyddslagen att arbetstagaren har grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Det skall enligt ett uttalande i förarbetena till bestämmelsen vara fråga om en handling eller underlåtenhet som inte skall behöva tålas i något rättsförhållande. Enligt Arbetsdomstolens mening var M.J:s yttranden vid det första tillfället i häktet (p.17) knappast väl övervägda och de uppfattades i varje fall som kontroversiella, men mot bakgrund av den pågående uppsägningstvisten kan det knappast riktas någon allvarligare kritik mot honom för detta. Detta gäller i synnerhet som hans yttranden inte har gällt hans roll som präst i förhållande till de intagna vid häktet. Beträffande det andra tillfället kan domstolen bara konstatera att det inte finns något i utredningen som utvisar att M.J. har betett sig olämpligt. Samma omdöme gäller beträffande de övriga angivna händelserna (p.16, 18 och 19).

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/19 Mål nr A 81/18

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/19 Mål nr A 81/18 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/19 Mål nr A 81/18 Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid om det av 10 medbestämmandelagen följer en skyldighet att förhandla om att teckna kollektivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/12 Mål nr A 45/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/12 Mål nr A 45/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/12 Mål nr A 45/11 Sammanfattning Sedan en arbetstagare i december 2009 sagts upp på grund av arbetsbrist, väckte hans fackliga organisation talan i Arbetsdomstolen med yrkande

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 1/17 Mål nr B 2/16

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 1/17 Mål nr B 2/16 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 1/17 Mål nr B 2/16 En arbetsgivare har avskedat en butikskontrollant. Domstolarna har funnit att det inte förelegat grund för avskedande men väl saklig grund för uppsägning. Fråga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/09 Mål nr A 47/09

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/09 Mål nr A 47/09 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/09 Mål nr A 47/09 Sammanfattning En tingsnotarie som har dömts till villkorlig dom och dagsböter för en misshandel som begåtts ett knappt år före anställningen har avskedats.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 81/12 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 81/12 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 81/12 Mål nr A 24/12 Sammanfattning Frågan huruvida en tvist om avskedande på statens område ska prövas enligt arbetstvistlagen måste avgöras genom det sätt som käranden utformar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 65/05 Mål nr A 84/05

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 65/05 Mål nr A 84/05 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 65/05 Mål nr A 84/05 Sammanfattning Interimistiskt beslut om upphörande av anställning. I mål om bl.a. ogiltigförklaring av uppsägning invänder arbetsgivarsidan att ogiltighetstalan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 Sammanfattning Förhandling enligt 10 medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 97/07 Mål nr A 10/07 och A 111/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 97/07 Mål nr A 10/07 och A 111/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 97/07 Mål nr A 10/07 och A 111/07 Sammanfattning Arbetsdomstolen har i beslut interimistiskt förordnat att en pågående avstängning omedelbart skulle upphöra. Arbetsgivarparten

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/11 Mål nr A 145/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/11 Mål nr A 145/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/11 Mål nr A 145/10 Sammanfattning Fråga om det förelegat grund för avskedande eller uppsägning av en arbetstagare som ersatt kopior av läkarintyg som förvarades hos arbetsgivaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 Sammanfattning Fråga om tillämpning av 34 andra och tredje stycket anställningsskyddslagen i en situation då en arbetstagare väckt talan om ogiltigförklaring

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02 Sammanfattning Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 första stycket arbetstvistlagen uppfyllts i en situation då partsställningen vid den lokala förhandlingen

Läs mer

Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet

Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet Johanna Read Hilmarsdottir Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 109/04 Mål nr B 125/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 109/04 Mål nr B 125/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 109/04 Mål nr B 125/04 Sammanfattning Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande om att anställning trots avskedande skall bestå till dess tvisten har slutligt avgjorts.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2015-09-14 Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO Mål nr fi löo //5 i Stämningsansökan Kärande: OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:14 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Datum: 2007-03-23 Mottagare:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 24/08 Mål nr A 158/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 24/08 Mål nr A 158/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 24/08 Mål nr A 158/06 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare varit skyldig att förhandla enligt 13 medbestämmandelagen inför ett besked om att arbetstagaren inte skulle få fortsatt

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm KÄRANDE Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Box 1105, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03 Sammanfattning Part som överklagat tingsrättens dom har i Arbetsdomstolen utvidgat sitt yrkande om lön till att avse även lönebelopp som förfallit i tiden efter

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 44/16 Mål nr B 39/16

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 44/16 Mål nr B 39/16 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 44/16 Mål nr B 39/16 Bestämmelsen i 5 kap. 2 första stycket arbetstvistlagen om s.k. kvittning av rättegångskostnader är inte tillämplig när Arbetsdomstolen avgör ett mål om ett

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/08 Mål nr A 142/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/08 Mål nr A 142/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/08 Mål nr A 142/07 Sammanfattning Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 lagen om rättegången i arbetstvister, på förhandling för att få väcka

Läs mer

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT 2009-10-12 Meddelad i Stockholm Mål nr T 13975-06 T 9595-06 PARTER KÄRANDE Sikander Khan, 490217-3451 c/o Skatteverket, Säkerhetsfunktionen 106 61 Stockholm Ombud: Advokat Anders

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 96/08 Mål nr A 217/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 96/08 Mål nr A 217/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 96/08 Mål nr A 217/07 Sammanfattning Enligt ett personligt avtal om premielön är det en förutsättning för premielönen att arbetstagaren är anställd den 31 december 2006 och att uppsägningstid

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:10 Diarienr: 15/1302 P-cirknr: 15-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, uppsägning, personlig assistans, LAS Arbetsrättssektionen Datum: 2015-03-06 Mottagare:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:73 Diarienr: 2006/2528 Arbetsgivarpolitik: :25 AD, LAS, avsked, ordervägran, hot, omplacering

Cirkulärnr: 2006:73 Diarienr: 2006/2528 Arbetsgivarpolitik: :25 AD, LAS, avsked, ordervägran, hot, omplacering Cirkulärnr: 2006:73 Diarienr: 2006/2528 Arbetsgivarpolitik: 2006-2:25 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, LAS, avsked, ordervägran, hot, omplacering Arbetsrättssektionen Datum: 2006-11-01

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38 Cirkulärnr: 12:67 Diarienr: 12/6958 P-cirknr: 12-2:28 Nyckelord: AD, uppsägning, preskription, rekommenderat brev, 10 LAS Handläggare: Tommy Larsson Avdelning: Datum: 2012-12-03 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/06 Mål nr A 219/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/06 Mål nr A 219/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/06 Mål nr A 219/05 Sammanfattning En terminalarbetare vid en av Postens godsterminaler har dömts till fängelse i tre år för rån. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen av

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 Sammanfattning En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skadestånd under påstående att stiftelsen brutit mot överenskommelser

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 80/10 2010-11-17 Mål nr B XXX/09 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 80/10 2010-11-17 Mål nr B XXX/09 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 80/10 2010-11-17 Mål nr B XXX/09 Stockholm KLAGANDE C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice Björkö Ombud: advokaten T Ö, T Ö Advokatbyrå AB, Birger Jarlsgatan 2,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 44/11 2011-05-25 Mål nr B 30/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 44/11 2011-05-25 Mål nr B 30/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 44/11 2011-05-25 Mål nr B 30/10 Stockholm KLAGANDE HEDGU Bilfrakt Aktiebolag, 556129-1344, Hedentorp, 260 39 Hasslarp Ombud: arbetsrättsjuristen E G, Transportgruppen TGS Service

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/10 Mål nr A 115/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/10 Mål nr A 115/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/10 Mål nr A 115/09 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. För bedömningen av den frågan är avgörande om, som arbetsgivaren hävdat,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 48/10 Mål nr A 202/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 48/10 Mål nr A 202/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 48/10 Mål nr A 202/09 Sammanfattning Fråga om förhandlingsvägran. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM Telefax www.arbetsdomstolen.se

Läs mer

Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund.

Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. 1 (5) 2017-10-24 CIRKULÄR 17:49 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sofia Linder Nyckelord: Arbetsdomstolen, AD, LAS, tidsbegränsad anställning, anställningsavtal, vikariat, allmän visstidsanställning,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

MÅNADSRAPPORT FEBRUARI februarirapporten innehåller följande dom

MÅNADSRAPPORT FEBRUARI februarirapporten innehåller följande dom MÅNADSRAPPORT FEBRUARI 2017 februarirapporten innehåller följande dom, som handlar om uppsägning p.g.a. arbetsbrist och diskriminering av föräldraledig, s 1 De Bästa Hälsningar Tommy Iseskog Domar från

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 Sammanfattning En verkställande direktör har sagts upp från sin anställning och bl.a. yrkat att uppsägningen ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. har

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen Box Solna. företrädd av: Svarande: Bolaget AB ( ) Skånela Stensta Rosersberg

Diskrimineringsombudsmannen Box Solna. företrädd av: Svarande: Bolaget AB ( ) Skånela Stensta Rosersberg 2017-06-21 Ärende ANM 2017/1128 handling 2 Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Ansökan om stämning Kärande: Diskrimineringsombudsmannen Box 4057 169 04 Solna företrädd av: Processföraren Karin Ernfors

Läs mer

Cirkulärnr: 17:49 Diarienr: 17/05310 P-cirknr: 17-2:27 Nyckelord:

Cirkulärnr: 17:49 Diarienr: 17/05310 P-cirknr: 17-2:27 Nyckelord: Cirkulärnr: 17:49 Diarienr: 17/05310 P-cirknr: 17-2:27 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, AD, LAS, tidsbegränsad anställning, anställningsavtal, vikariat, allmän visstidsanställning,

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 Sammanfattning Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 mars 2017 Ö 2923-16 KLAGANDE MS SAKEN Utdömande av vite ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2016-06-02 i mål

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2006 B 4823-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART IJ SAKEN Bilbältesförseelse ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/10 Mål nr A 173/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/10 Mål nr A 173/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/10 Mål nr A 173/09 Sammanfattning Fråga om ogiltigförklaring av avskedande av en arbetstagare som enligt arbetsgivaren har gjort sig skyldig till hot om och försök till misshandel

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 9/11 Mål nr B 130/10

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 9/11 Mål nr B 130/10 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 9/11 Mål nr B 130/10 Sammanfattning En arbetstagare har avskedats från sin anställning och bl.a. yrkat att avskedandet ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. uppstått om anställningsskyddslagen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03 Sammanfattning En arbetstagare har efter en arbetsskada ostridigt nedsatt arbetsförmåga. Fråga om arbetstagaren på grund därav har beretts särskild sysselsättning

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12 En arbetstagare som arbetat som administratör hos ett byggbolag har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad med hänsyn

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07 Sammanfattning Fråga om en arbetstagarorganisation brutit mot bestämmelserna i 45 medbestämmandelagen genom att inte varsla ett berört företag om en förestående

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:6 2008-04-11 Dnr B 2/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/06 Mål nr A 29/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/06 Mål nr A 29/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/06 Mål nr A 29/05 Sammanfattning En processoperatör med skiftgång omplacerades av personliga skäl till arbete på dagtid som driftstekniker. I målet uppkommer frågor dels om omplaceringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2004 T 261-03 KLAGANDE PB Ombud: advokaten JL MOTPART Svenska Röda Korsets Centralstyrelse, 802002-8711, Box 17563, 118 91 STOCKHOLM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 77/06 Mål nr A 293/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 77/06 Mål nr A 293/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 77/06 Mål nr A 293/05 Sammanfattning En kommunalt anställd integrationshandläggare gjorde sig utom tjänsten skyldig till grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och övergrepp

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 59/03 Mål nr A 186/01

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 59/03 Mål nr A 186/01 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 59/03 Mål nr A 186/01 Sammanfattning En deltidsanställd arbetstagare inom grafikerbranschen arbetar normalt under fyra dagar i veckan och är ledig den femte dagen. Vid ett tillfälle

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 14/03 Mål nr A 72/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 14/03 Mål nr A 72/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 14/03 Mål nr A 72/02 Sammanfattning En arbetstagare på ett mindre företag har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetsgivaren har gjort en tillräckligt noggrann omplaceringsutredning.

Läs mer

LO-TCO RÄTTSSKYDD AB

LO-TCO RÄTTSSKYDD AB LO-TCO RÄTTSSKYDD AB Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2010-10-13 Beteckning (bör anges i brev till oss) KOM-73539-SG 2010-10 Måinr fl AkSbiSaga nr / Stämningsansökan Kärande: Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/09 Mål nr B 3/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/09 Mål nr B 3/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/09 Mål nr B 3/08 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare enligt 7 fjärde stycket anställningsskyddslagen har försuttit in rätt att åberopa de händelser arbetsgivaren lagt en arbetstagare

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder. Fråga om varslet har innehållit uppgift om anledningen till stridsåtgärden på det sätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 april 2017 T 1492-16 KLAGANDE Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg Ekonomisk Förening, 769621-5537 Danarövägen 33 182 56 Danderyd Ombud:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 Sammanfattning En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 anställningsskyddslagen.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15 En arbetstagare som var anställd som ishockeyspelare blev av Dopingnämnden avstängd från att utföra organiserad idrottsverksamhet under ett år. Beslutet upphävdes

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T 3445-15 KLAGANDE YÜ Ombud: Advokat IA MOTPART Gripenhus i Sverige AB, 556854-4471 Ombud: Advokat RS SAKEN Pris för konsumenttjänst

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/17 Mål nr A 116/16

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/17 Mål nr A 116/16 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/17 Mål nr A 116/16 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Box 2018 103 11 Stockholm Besöksadress Stora Nygatan 2 A och B Telefon 08-617

Läs mer

DOM Meddelad i Uppsala

DOM Meddelad i Uppsala UPPSALA TINGSRÄTT DOM Meddelad i Uppsala Mål nr Sid 1 (6) PARTER Kärande Yellow Register On line AB, 556447-0119 Box 1272 501 12 Borås Ombud: Jur.kand. Sofia Wockatz Law & Solution Sweden AB Box 111 04

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/16 Mål nr A 99/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/16 Mål nr A 99/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/16 Mål nr A 99/15 En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 Sammanfattning En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 Sammanfattning En arbetsgivare träffade ett skriftligt avtal med en arbetstagare om att dennes anställning i bolaget skulle avslutas. Av avtalet följde bl.a.

Läs mer

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm DOM. KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box Stockholm

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm DOM. KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box Stockholm DOM KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 04 2015-06-02 Meddelad i Stockholm Mål nr 6876-14 1 KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box 701 101 33 Stockholm MOTPART Ombud: Advokat Box 1215 751 42 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/15 Mål nr B 15/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/15 Mål nr B 15/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/15 Mål nr B 15/15 Vid en lokal förhandling som hölls med anledning av att en arbetstagare hade avskedats drog arbetsgivaren tillbaka avskedandet och parterna enades om en uppsägning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/11 Mål nr A 99/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/11 Mål nr A 99/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/11 Mål nr A 99/10 Sammanfattning En arbetstagarorganisation gör gällande att en arbetsgivare, ett bussbolag, fortlöpande brutit mot en bestämmelse i kollektivavtalet om att en

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden,

Läs mer

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 6 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART statslös ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 1 augusti 2007 i mål nr

Läs mer

DOM 2009-04-21 Stockholm

DOM 2009-04-21 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 03 Rotel 0301 DOM 2009-04-21 Stockholm Mål nr T 256-08 Sid 1 (9) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2007-12-10 i mål nr T 25365-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

DOM 2011-02-28 Stockholm

DOM 2011-02-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0110 DOM Stockholm Mål nr T 3073-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2010-03-16 i mål nr T 1419-09, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm

Läs mer

DOM 2009-07-07 Meddelad i Uppsala

DOM 2009-07-07 Meddelad i Uppsala UPPSALA TINGSRÄTT DOM Meddelad i Uppsala Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE Yellow Register On line AB, 556447-0119 Box 1272 501 12 Borås Ombud: Jur.kand. Jonas Öjelid c/o Law & Solution Sweden AB Box 111

Läs mer

DOM 2015-10-21 Meddelad i Nyköping

DOM 2015-10-21 Meddelad i Nyköping 1 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Nyköping Mål nr PARTER KÄRANDE Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073 Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Anna Rosenmüller Nordlander och Johanna Nilsson Samma adress

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2017 T 3000-17 PARTER Klagande och motpart SSO Ombud: Advokat BA Klagande och motpart HS Ombud och målsägandebiträde: Advokat

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 Sammanfattning En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna

Läs mer