Sammanträde i socialnämnden

Transkript

1 Socialnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i socialnämnden Tid och plats för sammanträde Tisdagen den 27 Maj 2014, kl Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta. Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl Frösjön, Elektron. Oppositionen (M, FP, C, KD) kl Björken, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Ingrid Jerneborg Glimme (M) Ersättare:Lill Björk (FP) Tid och plats för justering Torsdagen den 5 Juni 2014, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta. Information Patientnämnden - Anna Wångmar, Anita Neuhaus och Barbro Jägerby. Kulturarvslyftet - Linda Anderssson och Carl Hedin. Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Offentliga 1-6, Ej offentliga 7 Nr. Diarienummer Ärende 1 SN Ekonomiska uppföljningar SN Upphandling av färdtjänst 3 SN Avtal mellan Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta om att tillhandahålla personligt ombud 4 SN Stimulansmedel för att utbilda värdegrundsledare

2 Socialnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE inom äldreomsorgen och stödverksamheten 5 SN Redovisning av delegationsbeslut SN Anmälningsärenden SN Förvaltningschefen informerar Birgitta Brus Ordförande Michael Johansson Sekreterare

3 UPPFÖLJNING Upprättad: Diarienummer: SN Socialnämnden Ekonomisk uppföljning efter april 2014 Nämndens totala avvikelse gentemot budget efter april 2014 är tkr. En genomgång av verksamheterna har gjorts med en prognos för året som i dagsläget visar att resultatet kommer vara enligt budget. Beräkning av kostnader för sommarvikarier finns med i prognosen. Förvaltningens kostnader består till stor del av personalkostnader. Av nämndens budget består ca 165 mkr av personalkostnader och 23 mkr av lokalkostnader. I 2013 års detaljbudget fanns ingen budget inmatad för objekt som erhöll resursfördelning. Det i samband med att enhetscheferna var relativt nya gjorde att detaljbudgeten ej blev korrekt. Ett överskott på tkr registrerades centralt på gemensam verksamhet, och tanken var att succesivt föra ut dessa medel till verksamheterna, vilket redovisades i marsnämnden. Efter diskussioner och en blick i framtiden så föredrar förvaltningschefen att låta pengarna ligger kvar centralt under året. Gemensam verksamhet Verksamhetsområdet avser stabsfunktionen med förvaltningschef, MAS, utredare, systemutvecklare och kvalitetsansvariga. Här finns även driftkostnader för Treserva-systemet. För att få en bild av hur verksamheterna ser ut och arbetar har en konsult tagits in som synar och ger förslag till förbättrat arbetssätt. Kostnaden för konsulten fanns inte i budgeten. I utfallet efter april gäller -649 tkr löneökningar för hela förvaltningen. Avvikelsen efter april är +27 tkr, men efter justering av löneökningarna +676 tkr. Prognos: tkr Individ- o.familjeomsorg Ekonomiskt bistånd fortsätter att minska. I augusti 2013 hade 99 hushåll ekonomiskt bistånd, i december 92 hushåll, och i april 2014 är siffran 86 hushåll. Arbetet mot arbetslöshet fortsätter, projekt kulturarvslyftet avslutas sista maj och arbetet drivs vidare med Sysselsättning-Slussen. En arbetshandledare tillsvidareanställs från 1 juni. Ett litet återbruk har inrättats. Allt arbete sker i samverkan med Arbetsförmedlingen.

4 EKONOMISK UPPFÖLJ NING 2(3) Under året har 3 vakanta tjänster gjort att personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Rekrytering pågår. En tjänst för insatser på hemmaplan kommer att tillsättas 1 augusti. En akut barnplacering i mars, 5 tkr/dygn skall eventuellt placeras om till familjehem. En vuxenplacering har tillkommit i april, 3 tkr/dygn i 6 månader. I övrigt inga större förändringar från budget. Prognos: tkr Äldre och funktionsnedsättning Verksamhetsområdet är nytt och består av tidigare Myndighetsutövning, Äldreomsorg, Stödverksamhet och Kostenhet. Totalt för verksamhetsområdet är avvikelsen -61 tkr. Myndighetsutövning visar en positiv avvikelse på tkr, vilket beror på att fakturor saknas för april när det gäller Färdtjänst, biståndshandläggares sjukfrånvaro, bostadsanpassningsbidrag saknas samt att en HVB-plats har lägre kostnad än budgeterat. Äldreomsorg visar ett minus på tkr, där hemtjänstens personalkostnader står för drygt hälften av avikelsen, vikariekostnaden på Ekhagen är högre än budgeterat samt att Liljedalshemmets kostnader för OB är för lågt budgeterat. Stödverksamheten visar ett plus på +84 tkr som beror på personalens sjukfrånvaro. Kostenhetens avvikelse är -249 tkr och gäller livsmedelsinköp. Det har inte tidigare varit systematisk kontroll månatliga mellan de biståndsbeslut som fattats och vad som har utförts. Biståndsbeslut omfattar insatser inom hemtjänst, matdistribution, trygghetslarm, LSS-insatser samt boendestöd. Uppdragen går till kommunens hemtjänst, stödverksamhet och Wonabee AB. Från beslut till verkställighet kan förändringar ske t ex om personen är inlagd på sjukhus, bortrest, behov av mindre eller mer hjälp. Biståndsenheten och den kommunala hemtjänsten har infört månatliga avstämningsmöten för att kunna följa upp beställda och utförda insatser. Systemet har redan varit i bruk med Wonabee AB. Ett excelblad i form av beräkningsmodell i syfte att uppskatta de beviljade insatsernas tidsåtgång har införts som hjälpmedel för både beställaren och utföraren. Mellan den kommunala hemsjukvården och hemtjänsten är detta under bearbetning. Under året planeras tidberäkningsinstrument tas i bruk även inom boendestödsinsatser. LSS insatser beviljas redan med exakta tidsangivelser, timmar eller dygn, varför likandan beräkningsinstrument inte är behövlig. Däremot planeras att införa månatliga avstämningar även inom omsorgen om funktionsnedsatta personer. Förvaltningens uppfattning är att kostnaderna kommer minska med modellen med noggranna beräkningar av beställd tid samt månatliga avstämningsmöten mellan beställare och utförare samt att nytt avtal tecknats med Wonabee AB som gäller från och med 1 maj När det gäller assistansberättigade personer enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) är tre anhöriganställda ej budgeterade, vilket gör att ett minus på tkr förväntas. Försäkringskassans ersättningsmodell för sovande jour omfattar endast några timmar per natt vilket inte är förenligt med kollektivavtalet för anställda assistenter. Detta medför att kommunen tvingas ersätta merparten att timmarna under nattetid

5 EKONOMISK UPPFÖLJ NING 3(3) för de anställda. På äldreboenden finns idag 100 platser. Det har under första tertialen varit tomma platser både på Frustunagården och Ekhagen. Kostenhetens kostnader har blivit dyrare pga att Liljedalshemmets kök inte har kunnat användas, utan maten har körts från Frejaskolan varje dag. En bil leasas för ändamålet och på helgerna köps även personal in som kör bilen. Fördyringen är ca -460 tkr. Förvaltningen håller inne en del av hyran, vilket gör att vi räknar med en positiv avvikelse på 346 tkr för kostenheten. Prognos: tkr Hälso- och sjukvårdsenheten Utredning pågår angående redovisning av hemsjukvårdstimmar, kostnaden bör ligga på hälso- och sjukvårdsenheten och en beräkning och översyn pågår för att hitta rätt nivå. Avvikelsen på 552 tkr beror på att alla tjänster inte varit tillsatta. En sjukgymnast kommer att anställas. När det gäller tekniska hjälpmedel så märks ett ökat behov av rullatorer. Prognos: 300 tkr Verksamhetsområde Helårs Prognos Budget Utfall Avvikelse Budget Avvikelse Jan-April Jan-April Jan-April Helår Nämndkostander Gemensam verksamhet Individ- och familjeomsorg Äldre och funktionsnedsättning Hälso- och sjukvård Totalt Marja Kammouna Förvaltningschef Lena Lindberg Ekonom

6 TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Socialnämnden Resursförstärkning till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet avseende Gnesta kommuns innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor Förslag till beslut i socialnämnden 1. Socialnämnden tillskjuter kronor för resursförstärkning till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet för åtta kommuners innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor. Sammanfattningen Direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har beslutat att förstärka avtalsuppföljningen hos avtalsgruppen med tillskjutande av resurser från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, under förutsättning att varje berörd medlem godkänner finansieringen. Landstingets andel för finansieringen uppgår till 50 procent (500 tkr) och kommunernas andel är 50 procent (500 tkr). För Gnesta kommuns del innebär detta kronor. Förstärkningen bedöms behöva fortgå minst till halvårsskiftet Förstärkningen har en total ekonomisk konsekvens för 2014 om upp till en miljon kronor. Ärendebeskrivning Innevarande avtal och avtalsuppföljning för transporterer och beställningscental för särskilda persontransporter avseende färdtjänst och sjukresor hanteras inom avtalsgruppen för Landstinget Sörmland och åtta kommuners samordnade upphandling. I avtalsgruppen ingår representanter från landstinget och ett antal kommuner i länet. Avtalsuppföljningen bedrivs i stor utsträckning av beställningscentralen (BC) som agerar på uppdrag av huvudmännen. Förslaget är att organisationen förstärks med personella resurser. De utökade resurserna från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet agerar på uppdrag av avtalsgruppen. Syftet med resurstillskottet och den utvidgare avtalsgruppen är at förbättra avtalsefterlevnaden genom förstärkt avtalsuppföljning. Avsikten är att öka nyttan för kund och anhöriga i form

7 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) av ökad nöjdhet och trygghet med bokning och transport. Direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har beslutat att förstärka avtalsuppföljningen hos avtalsgruppen med tillskjutande av resurser från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, under förutsättning att varje berörd medlem godkänner finansieringen. Landstingets andel för finansieringen uppgår till 50 procent (500 tkr) och kommunernas andel är 50 procent (500 tkr). För Gnesta kommuns del innebär detta kronor. Förstärkningen bedöms behöva fortgå minst till halvårsskiftet Förstärkningen har en total ekonomisk konsekvens för 2014 om upp till en miljon kronor. Respektive part faktureras för upplupna kostnader vid årsskiftet 2014/2015. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att tillskjuta kronor som resursförstärkning för Landstingets Sörmlands och åtta kommuners innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor. Bilagor 1. Resursförstärkning avseende landstinget Sörmlands och åtta kommuners innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor. Marja Kammouna Förvaltningschef Beslutet ska skickas till: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box Nyköping

8 TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Socialnämnden Ansökan om statsbidrag för verksamhet med personligt ombud 2014 Förslag till beslut i socialnämnden 1. Socialnämnden i Gnesta kommun godkänner den kommungemensamma ansökan om statsbidrag för verksamhet med personligt ombud. Ärendebeskrivning Nyköpings kommun har i en gemensam ansökan med Gnesta, Trosa och Oxelösunds kommun ansökt om statsbidrag för verksamhet med personliga ombud. Verksamheten personligt ombud är etablerad sedan många år tillbaka och drivs i samverkan mellan de fyra kommunerna. Statsbidraget utgår med kronor per år för en heltidstjänst. Ansökan avser två heltidstjänster gemensamt för nämnda kommuner. Nytt för i år är att även landstigets psykiatri och primärvård samt arbetsförmedlingen och försäkringskassan ingår. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen i Gnesta kommun föreslår att nämnden godkänner den kommungemensamma ansökan om statsbidrag för verksamhet med personligt ombud. Bilagor 1. Ansökan om statsbidrag för verksamhet med personligt ombud. Marja Kammouna Förvaltningschef Beslutet ska skickas till: ~ Länsstyrelsen i Södermanlands län Pierre Jansson NYKÖPING

9 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2)

10 TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Socialnämnden Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut i socialnämnden 1. Förslag till lokala värdighetsgarantier antas och träder i kraft omgående. 2. Förvaltningen får i uppdrag att förbereda införandet med implementering hos berörd personal samt informations- och marknadsföringsinsatser till brukare och medborgare. 3. Lokala värdighetsgarantierna följs upp och utvärderas kontinuerligt inom förvaltningens ordinarie system för uppföljning. 4. Föreslå kommunfullmäktige att inte införa kompensation. Sammanfattning Den 1 januari 2011 infördes en lagstadgad nationell värdegrund för äldreomsorgen. Möjligheten har sedan funnits att söka prestationsersättning från Socialstyrelsen för att bl.a. utveckla lokala värdighetsgarantier. Lokala värdighetsgarantier är ett frivilligt åtagande för kommunera och en satsning för att förstärka genomförandet av den nationella värdegrunden. Samtliga verksamheter inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning i Gnesta har under hösten 2013 och våren 2014 deltagit i arbetet att ta fram lokala värdighetsgarantier för verksamheterna. Ärendebeskrivning Bakgrund Den 1 januari 2011 tillkom en lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som innebär att en nationell värdegrund införs inom äldreomsorgen. Den nya värdegrunden beskriver nya dimensioner av livskvalitet. Värdegrunden fastslår ett synsätt som innebär att äldre personer ska ha möjlighet att leva utifrån sin egen identitet och personlighet. Värdegrunden omfattar inte servicetjänster utan behovsprövning. Det innebär att det krävs ett biståndsbeslut om insatser i äldreomsorgen för att den enskilde ska omfattas

11 TJÄNSTESKRIVELSE 2(7) av den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna. Lagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdigt liv Varje människa har en grundläggande värdighet och ett unikt värde bara genom att vara människa. Utifrån detta ska alla kunna få leva ett värdigt liv. Begreppet värdigt liv har en övergripande karaktär och kan innebära sådant som privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning, insatser av god kvalitet samt ett gott bemötande av den äldre personen och hennes eller hans närstående. Välbefinnande Begreppet välbefinnande signalerar en högre ambition än rätten till värdigt liv. Värdigt liv kan tillförsäkras den enskilde. Upplevelsen av välbefinnande har en mer subjektiv karaktär. Välbefinnande har valts i lagtexten (och inte skälig levnadsnivå) för att klargöra att ambitionen inte är ett resursmått (miniminivå) utan huvudfrågan är den enskildes upplevelse och livskänsla. Vi kan inte garantera upplevelse av välbefinnande, men däremot garantera att vi ger förutsättningar för att kunna uppleva välbefinnande. Välbefinnande delas in i två områden känsla av trygghet och upplevelse av meningsfullhet. Möjlighet att lämna kompensation En ändring i lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) har tillkommit vilket innebär att kommunerna nu har möjlighet att lämna kompensation till en person när en garanti inte uppfyllts. Det är dock ingen skyldighet utan endast en befogenhet enligt ändringen i 2 kap. 10. Värdegrundsarbete på flera nivåer Värdegrunden ska prägla de insatser som utförs och värdighetsgarantierna är de konkreta utfästelserna kommunen gör till den äldre som har en beslutad insats. Regeringen slår fast att begreppet garanti, såsom det används i värdighetsgarantierna, avser den beslutande nämndens åtagande i förhållande till den äldre personen. Nationell nivå Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen har beslutats i riksdagen på nationell nivå. Värdegrunden innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Individperspektivet betonas genomgående i såväl betänkandet som propositionen som föregick lagstiftningen. Lokal nivå - nämnd Kommunerna har möjlighet att utveckla lokala värdighetsgarantier som beslutas i ansvarig nämnd. Garantierna beskriver VAD nämnden garanterar den äldre utifrån intentionerna i den nationella värdegrunden. Garantierna ska beskrivas på en generell nivå, men även här är individperspektivet

12 TJÄNSTESKRIVELSE 3(7) centralt. Garantierna kompletteras med exempel på hur de ska visa sig i personalens yrkesutövning. Lokal nivå - enhet I genomförandeplanen, som finns för varje brukare, specificeras hur, när och av vem insatserna ska utföras hos den enskilde äldre. Utveckling av lokala värdighetsgarantier i Gnesta kommun Utvecklingsarbetet har genomförts under våren 2014 med stöd från konsultföretaget Carlén & Werner AB. Arbetet har bestått av flera olika steg som beskrivs nedan. 1. Handledarutbildning för enhetschefer inom äldreomsorgen och stödverksamheten, 3,5 dagar 2. Växelvis med handledarutbildningen har cheferna lett workshops med sina medarbetare som delats in i tvärgrupper. Tvärgrupperna har bestått av de olika yrkeskategorierna på varje arbetsplats. Studiehäfte och olika fallbeskrivningar har varit verktyg i arbetet. Goda exempel har lyfts fram från medarbetarna. Allt arbete från tvärgrupperna dokumenterades kontinuerligt av cheferna. 3. Sammanställning och sortering av all dokumentation gjordes av konsulterna 4. Enhetschefer träffades tillsammans med konsulterna för att sortera vidare och förädla dokumentationen som mynnade ut i två förslag till lokala värdighetsgarantier, ett för äldreomsorgen och ett för stödverksamheten. 5. En slutlig workshop genomfördes tillsammans med enhetscheferna, verksamhetschef, kvalitetsutvecklare och kvalitetsconroller för förädling av garantier och exempel på hur de ska visa sig i yrkesutövningen. 6. Information och förankring av garantierna har skett för KPR och KHR 7. Förankring av förslaget för medarbetarna har skett på arbetsplatsträffar Upplägget har präglats av stor delaktighet och engagemang vilket är en förutsättning för att lyckas med implementeringen av lokala värdighetsgarantier. Eftersom garantierna har tagits fram utifrån ett underifrånperspektiv, där personalen fått beskriva hur de vill agera utifrån intentionerna i den nationella värdegrunden, så känner de igen sig i förslaget till lokala värdighetsgarantier. Det medför att även implementeringen redan är en bit på väg. Lokala värdighetsgarantier förpliktigar En lokal värdighetsgaranti är inte en garanti i civilrättslig mening. En bristfälligt utförd garanti går inte att föra till domstol genom ett

13 TJÄNSTESKRIVELSE 4(7) överklagande. Eftersom det är ett system som inrättats på lokal nivå enligt lagen om vissa kommunala befogenheter så är det upp till kommunerna att bestämma när och på vilka villkor kompensation ska lämnas för en garanti som inte uppfyllts. Lokala värdighetsgarantier handlar alltså mer om en slags tjänstedeklaration som här innebär att kommunen arbetar utifrån en nationell värdegrund med etiska förtecken. Kompensation i Gnesta kommun Det är ingen skyldighet utan endast en befogenhet som kommunen har att ge kompensationsersättning till enskild person. Vid en sådan tillämpning är det viktigt att beakta likställighetsprincipen som innebär att kommunen måste behandla alla sina medborgare lika. Förvaltningen anser även att det är viktigt att tydliggöra för de äldre och deras närstående att en lokal värdighetsgaranti inte är en garanti i civilrättslig mening, eftersom den enskilde inte har rättsliga medel för att kräva uppfyllelse och inte heller någon rätt till exempelvis skadestånd. Däremot kan en kompensation bli aktuell om kommunen valt att införa frivillig kompensation enligt ändringen i 2 kap. 10 lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47). Förvaltningen anser att det är viktigt att tydliggöra att en sådan kompensation inte leder till att den ansvariga nämnden eller den som bedriver enskild verksamhet kan avstå från att följa lagar och regler. Om kommunen skulle välja att koppla garantier till en kompensation av något slag så ska det anges i anslutning till garantierna. I så fall, vad är kompensationen och hur ska den enskilde göra för att kunna få kompensation. Om kommunfullmäktige beslutar att införa ett system för kompensation måste fullmäktige utse ansvarig nämnd (Källa: Socialstyrelsens Meddelandeblad 2/2011). Socialförvaltningen kommer inte i detta skede att ge förslag om kompensation för enskilda personer utan verksamheten ska i stället vidta nödvändiga och snabba åtgärder och rättelser. Föreslagna garantier har i huvudsak formulerats i kvalitativa termer med etiska förhållningssätt utifrån den nationella värdegrunden. Därför kan frågan om kompensation bli aktuell endast om garantier utformas i mer kvantitativa termer. Förvaltningen anser att det finns en risk för att kompensation kan innebära att kommunen köper sig fri i varje enskild situation istället för att arbeta med ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete. Systematiskt förbättringsarbete Grunden för en fungerande äldreomsorg är att ständigt förbättra utifrån signaler ifrån äldre, närstående och/eller personal. Redan befintliga system behöver användas ännu mer som t.ex. synpunkts- och klagomålshantering och annan avvikelsehantering. Om vi inte uppfyller en garanti så vill vi att den äldre eller dennes närstående framför till oss att vi brustit. Varje gång ett klagomål refereras till en garanti så bör klagomålet hanteras inom ramen för kommunens systematiska kvalitetsarbete för att det som inträffat inte ska återupprepas. Den nationella värdegrunden framhåller speciellt vikten av att ta tid för samtal med den äldre när hon eller han har behov av detta. Det är

14 TJÄNSTESKRIVELSE 5(7) viktigt att fånga in muntliga synpunkter eller klagomål och dokumentera dessa för att förebygga missförhållanden eller brister. Det är också av vikt att stödja personal i att våga rapportera missförhållanden eller misstanke om missförhållanden(enligt lex Sarah). Lokala värdighetsgarantier får konsekvenser Att införa lokala värdighetsgarantier innebär också att dessa får konsekvenser inom flera områden. En konsekvensinventering har skett för att säkerställa att styrdokument, rutiner, riktlinjer, uppföljningar, organisation, kompetens, resurser mm harmonierar med intentionerna i nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna. Inventeringen påbörjades under den workshop som genomfördes med cheferna i oktober. Här beskrivs konsekvenser som nämnden bör ta hänsyn till inför införande av lokala värdighetsgarantier. Upphandling I kommande upphandlingars kravspecifikationer behöver det vara ett krav att utföraren arbetar utifrån Gnesta kommuns lokala värdighetsgarantier. I anbudet bör det framgå hur utföraren ska leva upp till lokala värdighetsgarantierna. Avtal och överenskommelser Avtal med privata utförare tecknas efter genomförd upphandling. I avtalet bör samma krav finnas med som i kravspecifikationen avseende lokala värdighetsgarantierna. Samma krav bör ställas på kommunens egna verksamheter som på privata utförare. Uppföljning Former för uppföljning måste utvecklas så att det goda arbete som utförs uppmärksammas, men också att brister identifieras och förebyggs. Uppföljningen bör systematiseras utifrån innehållet i lokala värdighetsgarantierna. Uppföljningen bör ske på både nämnds-/förvaltningsnivå och enhetsnivå. Klagomålshanteringen behöver kategoriseras så att resultatet kan analyseras. Klagomålen i äldreomsorgen sker oftast muntligen från de äldre eller deras närstående. Dessa muntliga klagomål behöver givetvis också dokumenteras och registreras. I anslutning till lokala värdighetsgarantierna bör framgå hur och vart brukaren vänder sig om hon eller han anser att en garanti inte uppfyllts. Ekonomiska resurser En anpassning av resursfördelning och avgiftsnivåer bör ses över utifrån intentionerna i lokala värdighetsgarantierna. Kommunens riktlinjer för biståndsbedömning bör anpassas till intentionerna i nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna. Används resurserna på ett sätt som medför

15 TJÄNSTESKRIVELSE 6(7) att de som har mest behov av bistånd får insatser utifrån sina individuella behov? Fördelas resurserna i stället så att alla får samma hjälpinsats oavsett individuella behov? Biståndshandläggning Biståndshandläggningen (kartläggning utredning beslut) behöver bli mer individanpassad där den äldre blir delaktig och har möjlighet att påverka vilka insatser hon eller han har behov av. Det bör framgå i utredning hur den äldre eller dess närstående har beskrivit behoven. Uppföljning av biståndsbeslut behöver systematiseras och genomföras enligt garantierna. Det nationella bedömningsinstrumentet BAS bör införas som ett hjälpmedel i kartläggningen av behov enligt socialtjänstlagen. Konsekvenser för utförande verksamhet Lokala värdighetsgarantierna får också konsekvenser för utförande enheter. De kan behöva se över sin organisation utifrån schemaläggning och bemanning. Detta kan medföra en ökad kostnad. Rutiner och arbetssätt kan behöva omprövas. Kontaktmannaskapets innebörd behöver särskilt belysas eftersom kontaktmannen har ett huvudansvar för den enskilde individen. Genomförandeplanernas struktur och kontinuerliga uppdatering behöver anpassas utifrån garantierna och utförarnas önskemål. En positiv konsekvens för verksamheten är att arbetet utifrån den nationella värdegrunden skapat en medvetenhet hos medarbetarna genom att de själva satt ord på hur de ska omsätta lokala värdighetsgarantierna i praktiken. Marknadsföring Lokala värdighetsgarantierna behöver marknadsföras på olika sätt. En populärversion i broschyrform bör tas fram för att användas i marknadsföringen till brukare, närstående och kommunens invånare. Information om garantierna bör också ske på kommunens hemsida. Marknadsföring bör även ske vid ankomstsamtal på särskilt boende och vid kontakt med biståndshandläggare. I samband med att genomförandeplanen upprättas ges också information om nationella värdegrundens intentioner och lokala värdighetsgarantierna. Inte minst viktigt är då att informera om den äldres möjlighet att påverka hur, när och av vem insatserna ska utföras. Vid uppföljning av biståndsbeslut och genomförandeplanen behöver den äldre återigen få bli uppmärksammad på lokala värdighetsgarantiernas innebörd för den enskilde. Kontinuerlig utvärdering och revidering Lokala värdighetsgarantierna behöver årligen utvärderas utifrån de uppföljningar som beskrivits tidigare. Utifrån dessa uppföljningar behöver en analys av garantierna ske. Uppfyller vi garantierna, om inte varför? Är garantierna tydligt formulerade? Ska någon garanti läggas till eller tas bort? Kommentarer och överväganden utifrån möten med KPR och KHR Kommunala pensionärsrådet (KPR) och handikapprådet KHR har fått möjlighet att yttra sig i ärendet. KPR har den 7 april 2014 inlämnat

16 TJÄNSTESKRIVELSE 7(7) synpunkter på lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen (bilaga 3). Utifrån KPR:s synpunkter har förvaltningen i de lokala värdighetsgarantierna för äldreomsorgen lagt till ytterligare en punkt nummer 11 under avsnittet Känsla av trygghet som avser vård i livets slutskede. Kommunen inte garantera läkares brytpunktssamtal då läkarinsatserna ansvaras av en annan huvudman d.v.s. landstinget. Förslag till överväganden utifrån konsekvensbeskrivning Socialförvaltningen bedömer att lokala värdighetsgarantier kan medföra vissa schemaförändringar för personalen och vissa utökade kostnader p.g.a. detta. Riktlinjerna för äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning behöver anpassas till föreslagna garantierna. Förvaltningen tillsammans med berörda verksamheter ska upprätta en plan för implementering av värdighetsgarantier. Socialförvaltningen kommer att ansöka om fortsatta stimulandsmedel för att utarbeta ett system för uppföljning av värdighetsgarantierna. Förvaltningens synpunkterer Förvaltningen föreslår socialnämnden att besluta i enlighet med förslag till beslut. Bilagor 1. Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen 2. Lokala värdighetsgarantier för omsorg om personer med funktionsnedsättning 3. KPR: synpunkter Marja Kammouna Förvaltningschef

17 Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer på Din dörr och frågar om vi får komma in Vi stänger lägenhetsdörren när vi är inne för att hjälpa Dig Vi tar av oss ytterkläder och skor, alternativt sätter på skoskydd i hallen (Hemtjänst) Vi frågar hur Du vill ha det innan vi påbörjar någon hjälp Vi öppnar inte garderober och skåp eller flyttar på möbler utan Ditt samtycke Vi berättar vad vi gör eller ska göra när vi är i Ditt hem Vi tar hänsyn när Du t.ex. får telefonsamtal, har besök, läser en bok eller bara vill sitta i lugn och ro 2. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband med den personliga omvårdnaden Vi drar för persienner eller gardiner och skyler Dig så du inte ska behöva känna Dig avklädd eller beskådad vid den personliga omvårdnaden Vid toalettbesök stänger vi dörren om Du själv vill eller drar för persienner eller motsvarande om det behövs Vid hjälp med påklädning klär vi på en kroppsdel i taget Vi ser till att inkontinensskydd, handskar, plastförkläden förvaras på avskild plats Möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande 3. Vi garanterar att Du ges möjlighet att bestämma hur, när och av vem insatserna ska utföras Vi frågar hur du vill ha Din dag och är lyhörda och flexibla utifrån Din dagsform Vi ger Dig möjlighet att byta kontaktman eller annan personal om Du anser att det inte fungerar Du bestämmer själv när Du vill gå upp på morgonen och lägga Dig på kvällen Du avgör själv vilka kläder Du vill ha på Dig Du bestämmer själv när och var Du vill inta Dina måltider och med vem Du avgör själv vilka aktiviteter Du vill delta i 1 (6)

18 Vi uppdaterar genomförandeplanen var 3:e månad eller vid förändring (Särskilda boenden) Vi uppdaterar genomförandeplanen var 6:e månad eller vid förändring (Hemtjänst) 4. Vi garanterar att Du har möjlighet att bestämma om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa Dig vid den personliga hygienen Vid biståndshandläggares kartläggning och när vi upprättar eller reviderar genomförandeplanen dokumenteras om Du har uttryckt särskilda önskemål om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa Dig vid den personliga hygienen Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser 5. Vi garanterar att Du ges möjlighet att leva Ditt eget liv och behålla Dina vanor och struktur på dagen Vi upprättar en genomförandeplan tillsammans med Dig för att kunna anpassa insatserna utifrån Dina vanor, rutiner, specifika behov och önskemål Vi respekterar och accepterar olikheter utifrån t.ex. religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller språk och individanpassar beslut och insatser utifrån detta Vid ankomstsamtalet som genomförs när du flyttat in på särskilt boende samtalar vi om vad som är särskilt viktigt för att Du ska kunna behålla Dina vanor,rutiner och intressen Vi tar hjälp av levnadsberättelsen, om Du så önskar, för att få mer kunskap om vem Du är Vi visar respekt och tar hänsyn till Din religion och kultur vid olika högtider och traditioner (Särskilda boenden) Vi anpassar språket så att Du ska förstå vad vi menar när Du t.ex. frågar om något Insatser av god kvalitet 6. Vi garanterar att Du ges möjlighet att vara delaktig i vårdplanering, biståndsprocessen, upprättande av genomförandeplan och uppföljning Dina behov och önskemål, Dina egna ord, framgår i kartläggning och utredning av bistånd och är vägledande vid beslut av insats Vi samtalar med Dig, eller vid behov Din företrädare, om hur Du vill ha det för att individualisera insatserna vid upprättande av genomförandeplanen. Din kontaktman är huvudansvarig för att säkerställa att Dina beslutade insatser utförs. 2 (6)

19 Vi uppmuntrar Dig till att kontakta biståndshandläggare vid förändrade behov. Vi hjälper Dig att ta kontakt om Du önskar (Hemtjänst) 7. Vi garanterar att Du har möjlighet att ha inflytande över Din måltidssituation Måltider är näringsberäknade och väl fördelade över dygnets timmar (Särskilt boende) Tillgång till mat och dryck finns alltid utifrån den enskildes behov. Vi serverar tre fasta måltider samt ger möjlighet till mellanmål under hela dygnet (Särskilt boende). Vi samarbetar med sjuksköterska och vid behov även dietist när Du har dålig aptit och det finns risk för att Du kan bli undernärd eller uttorkad (Särskilt boende) Vi tillgodoser behov av specialkost Du har möjlighet att få en alternativ rätt vid måltider (Särskilt boende) Du har möjlighet att få hjälp med enklare matlagning i Ditt hem. Vi planerar matinköpen med Dig så det även finns möjlighet för Dig att äta mellanmål. (Hemtjänst) Om du har hjälp vid flera tillfällen under dygnet har Du möjlighet att förlägga Dina måltider när det passar Dig bäst (Hemtjänst) Gott bemötande 8. Vi garanterar att Du bemöts respektfullt och som en unik person Vi ger Dig uppmärksamhet genom att hälsa, benämna Dig vid namn och ha ögonkontakt Vi visar genom att vara närvarande, lyssna och ta oss tid att Du är viktig i det specifika mötet och situationen Vi lyssnar och tar oss tid för att stödja när Du är nedstämd eller orolig Vi tar oss tid för enskilt samtal med Dig när behov finns och väljer tillfälle och plats där det är ostört Vi involverar Dig i samtal och tänker särskilt på att inte prata över huvudet på Dig Vi visar intresse, empati och förståelse för Dig som person och Din livserfarenhet. Vi använder oss av levnadsberättelse, fotografier m.m. för att samtala om Din bakgrund. Vi har privata mobiltelefoner avstängda när vi är tillsammans med Dig 3 (6)

20 Känsla av trygghet 9. Vi garanterar att Du ges möjlighet att kunna uppleva trygghet i Din livssituation En kontaktman utses till Dig efter Du fått beslut om insats eller flyttat till ett särskilt boende. Kontaktmannen påbörjar en genomförandeplan tillsammans med Dig inom 5 dagar. Vi presenterar oss alltid när vi kommer för att hjälpa Dig och bär också namnbricka Vi kan uppvisa identitetskort som visar att vi arbetar inom äldreomsorgen (Hemtjänst) Vi planerar utifrån att Du ska möta ett mindre antal personal för att skapa kontinuitet Vi utför insatserna på samma sätt hos Dig utifrån Dina önskemål, oavsett vilken personal som kommer. Arbetssättet beskrivs i genomförandeplanen. Vi berättar vad som ska hända så Du kan vara förberedd och inte behöva känna onödig oro Vi arbetar förebyggande så att Du inte ska behöva bli kränkt eller komma till skada Du informeras före ny personal kommer till Dig Personalen får kontinuerlig kompetensutveckling Vi håller överenskomna tider och meddelar Dig vid förseningar (Hemtjänst) Vi informerar Dig om vem som kommer vid nästa besök (Hemtjänst) Vi svarar på larm omgående och om vi behöver komma till Dig kan vi vara på plats inom max 30 minuter (Hemtjänst) Vi svarar på larm omgående (Särskilt boende) 10. Vi garanterar att Du ges möjlighet att uppleva skillnad mellan vardag och helg Vi pratar om vad det är för dag och uppmärksammar särskilt bemärkelsedagar, storhelger och traditioner Vi uppmärksammar storhelger särskilt genom att servera traditionsbunden mat Vi hjälper Dig som vill klä upp Dig på helger Vi dukar med t.ex. finare porslin och servetter på helgerna och serverar festligare mat och dryck. 11. Vi garanterar att Du erbjuds personal som finns vid Din sida vid 4 (6)

21 vård i livets slutskede för att minska smärta, oro eller andra symtom Vi erbjuder anhöriga/närstående möjlighet att finnas nära Dig i livets slutskede och erbjuder övernattning Vi är flexibla vid bemanning vid vård i livets slutskede så att Du inte ska behöva dö i ensamhet Vi har metoder för att skatta Din smärta för att säkerställa att Du får en individanpassad smärtlindring, även om Du själv inte kan sätta ord på Din smärtupplevelse Upplevelse av meningsfullhet 12. Vi garanterar att Du ges möjlighet att kunna ha ett vårdat och värdigt yttre Vi ser till att glasögon är rena, att batterier fungerar i hörapparater och hjälper till med rakning, nagelvård, rena kläder, munvård m.m. för att Du ska ha möjlighet att behålla Din självkänsla Vi tar hjälp av levnadsberättelsen och anhöriga för att få veta vad Du tycker är viktigt att ta hänsyn till utifrån Din personliga livsstil 13. Vi garanterar att Du ges möjlighet till utevistelse och fysisk aktivitet Vi uppmuntrar Dig till samtal med biståndshandläggare om behov av utevistelse och fysisk aktivitet finns (Hemtjänst) Vi erbjuder daglig utevistelse som t.ex. promenadstöd eller att sitta ute på balkong/terrass/trädgård (Särskilt boende) Vi ger Dig möjlighet till olika fysiska aktiviteter (Särskilt boende) Du har möjlighet att själv påverka tidpunkt och former för Din utevistelse eller fysisk aktivitet (Särskilt boende) 14. Vi garanterar att Du ges möjlighet att uppleva att Du har ett värde och finns i ett socialt sammanhang Vi uppmärksammar det sociala innehållet vid kartläggning av Dina behov av insatser Vi ser levnadsberättelsen som en viktig källa för att få kunskap om Dina intressen och Ditt sociala sammanhang Vi erbjuder Dig att delta i gemensamma aktiviteter och måltider. Vi lyssnar in om Du 5 (6)

22 vill delta (Särskilt boende) Vi uppmuntrar Dig att delta i olika vardagssysslor Vi ger Dig stöd i att ta kontakt med närstående och vänner om Du så önskar Vi stödjer och uppmuntrar Dig om Du vill besöka kyrka eller andra sammankomster om Du så önskar Vi stödjer och uppmuntrar Dig till att behålla Dina intressen och sociala sammanhang 6 (6)

23 Lokala värdighetsgarantier för omsorgen för personer med funktionsnedsättning, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer på Din dörr och frågar om vi får komma in Vi respekterar Din personliga stil och smak Vi respekterar vanor,möbler, post, telefonsamtal, utseende, klädsel eller annat som hör till ditt privatliv. Vi är varsamma och frågar innan vi öppnar skåp och garderober eller flyttar på möbler Vi ger Dig möjlighet till samtal och besök på avskild plats Vi frågar eller läser av Ditt kroppsspråk och signaler för att ta reda på om Du t.ex. vill vara ostörd Vi pratar inte över huvudet på Dig eller med varandra som personal utan att inkludera Dig 2. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband med den personliga omvårdnaden Vi frågar och kommer överens med Dig om hur Du vill ha det vid den kroppsliga omvårdnaden Vi drar för gardiner/persienner och skyler Dig innan den kroppsliga omvårdnaden påbörjas för att Du inte ska känna Dig naken eller beskådad Vi ger Dig möjlighet att vara i avskildhet vid t.ex. dusch och toalettbesök och knackar på dörren innan vi går in för att hjälpa till Möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande 3. Vi garanterar att Du i möjligaste mån kan bestämma hur, när och av vem stödet/insatserna ska utföras Vi respekterar och visar flexibilitet när Du uttrycker att det, utifrån Din dagsform, inte passar att utföra en speciell insats eller aktivitet Du har rätt att neka eller avboka insats Vi lyssnar,läser av kroppsspråk eller övriga signaler Du ger för att förstå vad Du vill Vi ger Dig möjlighet att i möjligaste mån välja vilken personal som ska ge stöd eller delta i olika aktiviteter 1 (4)

24 Vi utgår ifrån genomförandeplanen som är upprättad utifrån biståndsbeslut. I genomförandeplanen framgår Dina önskemål. Vi uppdaterar genomförandeplanen var 6:e månad eller oftare vid behov Vi använder olika hjälpmedel som t.ex. bilder och pictogram för att ge Dig stöd i att kunna bestämma själv Du bestämmer själv när Du vill gå upp och när du vill lägga Dig Du bestämmer själv när och var Du vill inta dina måltider och med vem 4. Vi garanterar att Du har möjlighet att bestämma om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa till vid den personliga hygienen Vid biståndshandläggares kartläggning och vid upprättande av genomförandeplan dokumenteras om Du har uttryckt särskilda önskemål om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa till vid den personliga hygienen Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser 5. Vi garanterar att Du ges möjlighet att kunna påverka Din egen dag Vi anpassar dagen utifrån Din dagsform och överenskommelser i genomförande-planen Vi uppmuntrar Dig till att utföra vardagssysslor som Du klarar själv Vi tar reda på hur och när Du vill att insatserna ska utföras genom att samtala eller läsa av ljud/läten, kroppsspråk eller teckenspråk Vi ger Dig stöd i att bestämma själv utifrån dina förmågor genom att visa och ge olika förslag Vi visar respekt och tar hänsyn till Dina önskemål avseende olika högtider, matkultur mm Insatser av god kvalitet 6. Vi garanterar att Du, eller vid behov Din företrädare, ges möjlighet att vara delaktig i planering, biståndsprocessen, upprättande av genomförandeplan och uppföljning Dina behov och önskemål, Dina egna ord, framgår i kartläggning och utredning av bistånd och är vägledande vid beslut av insats Vi uppmuntrar Dig till att vara delaktig i beslut och förändringar När vi upprättar genomförandeplanen pratar vi med dig om hur just du vill ha det, så att vi kan anpassa insatserna efter dig. Om du inte själv kan förmedla det, tar vi hjälp av dina närstående eller företrädare. Din kontaktman/kontaktpersonal säkerställer att du får de insatser du fått beslut 2 (4)

25 om. Vi dokumenterar i genomförandeplanen Din vilja avseende hur och när insatserna ska utföras Vi reviderar och uppdaterar genomförandeplanen tillsammans med Dig vid behov, minst var 6:e månad Vi tar hänsyn till Din religion/trosuppfattning, etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning och/eller ålder Vi uppmuntrar, lyssnar,läser av signaler och visar intresse för att Du ska våga framföra Dina åsikter och önskemål. Vi sitter ner och ger Dig tid att berätta på Ditt eget sätt, om hur Du vill ha det. Vi bekräftar det vi uppfattar och återberättar det för Dig. Gott bemötande 7. Vi garanterar att Du bemöts respektfullt och som en unik person Vi ger Dig uppmärksamhet genom att hälsa, benämna Dig vid namn och ha ögonkontakt Vi planerar in tid för samtal på ostörd plats, men ger Dig även möjlighet till spontana samtal Vi erbjuder Dig egen tid med personalen och planerar in i det genomförandeplanen Vi bekräftar Dig genom att lyssna aktivt, ha ögonkontakt, visa empati och ge feedback Vi lyssnar,visar medkänsla och uppmuntrar Dig till att berätta när Du känner oro eller nedstämdhet Vi har privata mobiler avstängda när vi är tillsammans med Dig. Vi stänger av även arbetstelefoner i mötet med dig (Boendestöd). Känsla av trygghet 8. Vi garanterar att Du ska ges möjlighet att uppleva trygghet Vi utför insatserna på samma sätt hos Dig utifrån överenskomna rutiner, oavsett vilken personal som kommer. Arbetssättet beskrivs i genomförandeplanen. Vi håller överenskomna tider och kontaktar Dig vid förseningar Vi anpassar när och hur vi informerar om förändringar utifrån hur Du kan ta emot och förstå Du vet vem som kommer till Dig varje dag och vem som gör vad Vi arbetar förebyggande så att du inte ska behöva bli kränkt eller komma till skada Personalen får kontinuerlig kompetensutveckling Nyanställd personal får introduktion i arbetet Vi strävar efter personalkontinuitet för att skapa trygghet Vi strävar efter att så litet antal personal som möjligt finns kring Dig 9. Vi garanterar att Du ges möjlighet att uppleva skillnad mellan 3 (4)

26 vardag och helg Vi respekterar Dina rutiner på helgerna och ser till att helgerna innehåller något extra som t.ex. att kunna ta sovmorgon och äta god mat Vi dukar med t.ex. finare porslin, duk, ljus och servetter Vi kan avsätta mer tid fritidsaktiviteter på helger utifrån Dina önskemål Upplevelse av meningsfullhet 10.Vi garanterar att Du får hjälp med att ha ett vårdat och värdigt yttre Vi stödjer Dig i att behålla Din identitet avseende t.ex. utseende och klädsel Vi stödjer och motiverar Dig att t.ex. boka tid till frisör Vi hjälper till att rensa och kasta gamla kläder och hjälper Dig att hitta rätt storlek när Du behöver köpa nytt 11. Vi garanterar att Du ges möjlighet till utevistelse och fysisk aktivitet Vi uppmuntrar Dig till promenader och schemalagda friskvårdsaktiviteter som innebandy, styrketräning eller stavgång (Daglig verksamhet) Vi motiverar Dig till fysisk aktivitet som t.ex. att träna på gym (Boendestöd) 12.Vi garanterar att Du ges möjlighet att uppleva att Du har ett värde och finns i ett socialt sammanhang Vi planerar aktiviteter tillsammans med Dig och erbjuder Dig att delta i aktiviteter tillsammans med andra Vi uppmärksammar Dig och visar intresse för Dig, t.ex. firar Din födelsedag Vi följer med till olika mötesplatser och arrangemang om Du vill (Boenden) Vi kontaktar Dig när Du är frånvarande för att bekräfta att Du är saknad (Daglig verksamhet) Vi motiverar och ger stöd till Dig för att Du ska kunna ansvara för olika uppgifter eller aktiviteter Du har rätt att välja Dina egna vänner Vi stödjer Dig om Du vill ta kontakt med eller bjuda hem någon vän eller anhörig 4 (4)

27 Gnesta kommun Socialnämnden Gnesta Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Pensionärsorganisationerna har genom sina representanter i Kommunala pensionärsrådet fått möjlighet att ge synpunkter på förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen. Vi anser att det utarbetade förslaget är genomtänkt och mycket bra. De personalkategorier som arbetat med förslaget har gjort ett mycket bra arbete. Vad vi kan se har man tänkt på det mesta och vi hoppas att garantierna kommer att användas som rutiner för äldreomsorgens personal i deras dagliga arbete. Vad vi saknar är garantier för den palliativa vården. T ex att läkare genomför brytpunkts-samtal, att äldre ej behöver vara ensam i livets slutskede samt att anhöriga får stöttning. Vi föreslår ett tillägg angående detta under punkt 9 angående trygghet. Om socialförvaltningen arbetar enligt de föreslagna värdighetsgarantierna anser vi att äldre i Gnesta kommun får en bra kvalitet i vården, ett värdigt åldrande och kan känna trygghet. Det är viktigt att de tilldelade resurserna är tillräckliga samt att man vid kvalitetsuppfölj- ningarna har ett system som följer upp att värdighetsgarantin efterlevs. Övrigt Vid Kommunala pensionärsrådet fick vi upplysning om att riktlinjerna för biståndsbedömning skulle tas upp först när socialnämnden tar upp ärendet om Värdig-hetsgarantier.Trots detta beslutades om nya riktlinjer vid socialnämndens sammanträde , utan remissförfarande. När nu beslut om lokala värdighetsgarantier antas förutsätter vi att det görs en genomgång av riktlinjerna för att se om dessa överensstämmer med värdighetsgarantierna. På uppdrag av pensionärsorganisationernas representanter i Kommunala PensionärsRådet Björnlunda Gunilla Bränström

28 ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: SN Socialnämnden Redovisning av delegationsbeslut 2014 Sammanfattning Socialnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till tjänsteman enligt av socialnämndens antagen delegationsordning (antaget ). Dessa beslut skall redovisas till socialnämnden. Redovisningen innebär inte att socialnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det socialnämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Delegationsbesluten i sin helhet finns tillgängliga hos kommunledningskontoret. Tiden för överklagande av beslut som fattats med stöd av delegationen börjar löpa fr.o.m att socialnämndens protokoll justerats och anslagsbevis är uppsatt på kommunens anslagstavla. Detta gäller dock inte myndighetsärenden där tiden börjar löpa från det datum då sökanden fått del av besluten. Från och med maj 2013 innehåller inte redovisningen av delegationsbeslut uppgifter om vem som initierat respektive delegationsbeslut. Eftersom uppgift om initierare (namn och adress) kan omfattas av sekretess i vissa ärenden och då personer med skyddad identitet inte ska röjas, har dessa uppgifter tagits bort. ~ Förteckning över delegationsbeslut

29 RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: SN Personalknutna ärenden Tillsvidareanställning av en kvalitetscontroller Beslutsdatum: Anställningsavtal kvalitetscontroller från SN Personalknutna ärenden Tillförordnade chefer 2014 Beslutsdatum: Tillförordnad verksamhetschef för Maud Höglander SN Personalknutna ärenden Anställning kock, vikariat A Beslutsdatum: Anställningsavtal - Kock under tiden SN Personalknutna ärenden Boendepersonal på Dammlöta Hage A Beslutsdatum: Anställningsavtal - Tillsvidaranställning av en boendepersonal från SN Personalknutna ärenden Arbetshandledare i daglig verksamhet A Beslutsdatum: Anställningsavtal - Tillsvidareanställning av en arbetshandledare från :13:07 Sida 1 av 13

30 RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: SN Personalknutna ärenden Anställningsavtal kock till kostenheten Beslutsdatum: Anställningsavtal - Tillsvidareanställning av en kock från SN Personalknutna ärenden Kock/Kokerska A Beslutsdatum: Anställningsavtal - Kock BAB Bostadsanpassning för dusch, toa samt ramp till ytterdörr Beslutsdatum: BAB Bostadsanpassning för bla trösklar och dörröppnare Beslutsdatum: Bostadsanpassningsbidrag Utredare/jur kand, 1: Tillägg BAB Bostadsanpassningsbidrag för borttagning av trösklar Korrigering beslutat belopp Utredare, 1: Tillägg :13:07 Sida 2 av 13