Regional cykelplan för Stockholms län svar på remiss från Trafikverket Region Stockholm med fler

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ ) HANDLÄGGARE Joel Edding Joel.Edding@huddinge.se Kommunstyrelsen Regional cykelplan för Stockholms län svar på remiss från Trafikverket Region Stockholm med fler Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 juni 2013 lämnas till Trafikverket som Södertörnskommunernas gemensamma yttrande på Regional cykelplan för Stockholms län Skrivelse enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 juni 2013 lämnas till Trafikverket som Huddinge kommuns yttrande på Regional cykelplan för Stockholms län Sammanfattning Ett förslag till en regional cykelplan för Stockholms län har skickats ut på remiss av Trafikverket Region Stockholm, Tillväxt, miljö och regionplanering och Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Remissen har remitterats till samhällsbyggnadsnämnden. Förslaget till regional cykelplan för Stockholms län beskriver ett sammanhängande nät av regionala cykelstråk för arbetspendling samt utformningskriterier för dessa. Planen beskriver också hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykel kan förbättras. Vidare lyfter den varje ansvarig aktörs roll och hur planen ska genomföras. Det övergripande målet är att öka cykeltrafiken i Stockholms län till 2030 genom en utbyggnad av de regionala cykelstråken. Förutom en konkret utbyggnad av stråken behövs också förbättringar av drift och underhåll samt vägvisnings- och parkeringsåtgärder. För att detta ska bli möjligt lyfts att en kontinuerlig samverkan mellan länets aktörer måste ske. Förvaltningen ställer sig mycket positivt till att en regional cykelplan för Stockholms län tas fram. Det är ett till synes gediget arbete som ligger bakom, sett till de underlagsrapporter som tagits fram och den inventering av POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ ) befintliga cykelstråk som ligger till grund för förslaget. Trots att arbetet har föregåtts av en ambitiös process finns brister i förslaget till regional cykelplan. Ett viktigt stråk som helt saknas i den regionala cykelplanen är väg 259 som binder ihop de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Haninge C och ur ett regionalt perspektiv är inte Södertäljestråket tillfredställande utrett. Förvaltningen anser det vara ett krav att de länkar som i dag saknas utmed statliga vägsträckningar ingår Trafikverkets ansvar. Det gäller Södertörnsleden, Förbifart Stockholm, Förbifart Tullinge och Lissmavägen. Förvaltningen förutsätter att regional infrastruktur för cykel behandlas likvärdigt som bil och att medel sätts av i länsplanen för att bygga ut det regionala cykelnätet. Beskrivning av ärendet Ett förslag till en regional cykelplan för Stockholms län har skickats ut på remiss av Trafikverket Region Stockholm, Tillväxt, miljö och regionplanering och Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Förslaget till regional cykelplan för Stockholms län beskriver ett sammanhängande nät av regionala cykelstråk för arbetspendling samt utformningskriterier för dessa. Planen beskriver också hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykel kan förbättras. Vidare lyfter den varje ansvarig aktörs roll och hur planen ska genomföras. Det övergripande målet är att öka cykeltrafiken i Stockholms län till 2030 genom en utbyggnad av de regionala cykelstråken. Förutom en konkret utbyggnad av stråken behövs också förbättringar av drift och underhåll samt vägvisnings- och parkeringsåtgärder. För att detta ska bli möjligt lyfts att en kontinuerlig samverkan mellan länets aktörer måste ske. Remissmaterialet består av ett huvuddokument, själva cykelplanen se bilaga 4), samt fem bilagor med nulägesbeskrivning av de regionala cykelstråken, regionala målpunkter, objektsbeskrivningar för de regionala cykelstråken norra och södra länsdelen, samt kart- och GIS-material. Regionala cykelstråk i Huddinge Huddinge kommun innehåller flera regionala cykelstråk. Vissa ligger helt inom kommunen medan andra löper genom delar av kommunen. Följande regionala cykelstråk ligger i Huddinge kommun:

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ ) Kartan nedan ger en överblick av de regionala cykelstråk som går genom Huddinge kommun. Stråken är markerade i blått. Figur 1, regionala cykelstråk i Huddinge kommun

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ ) Remissinstansernas synpunkter Ärendet har remitterats till samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig mycket positivt till att en regional cykelplan för Stockholms län tas fram. Trots att arbetet har föregåtts av en ambitiös process kan nämnden se brister i förslaget till regional cykelplan. Regional cykelplan för Stockholms län Det övergripande målet för den regionala cykelplanen är att andelen resor som sker med cykel ska utgöra 20 procent av alla resor år 2030 jämfört mot fem procent i nuläget. Samhällsbyggnadsnämnden anser att det är ett ambitiöst mål, som tros kunna uppnås om man bygger ut de regionala cykelstråken, förbättrar drift och underhåll samt understödjer med marknadsföring och information. Saknade länkar Samhällsbyggnadsnämnden vill framföra behovet av ett regionalt cykelstråk mellan Flemingsberg och Haninge C. Denna koppling mellan de två regionala stadskärnorna saknas helt i den regionala cykelplanen för Stockholms län. Såväl Flemingsberg som Haninge C är viktiga utvecklingsområden utpekade i RUFS 2010 och ska därför knytas samman för att binda ihop regionen och därmed också underlätta för arbetspendling. Samhällsbyggnadsnämnden anser det vara ett krav att de länkar som i dag saknas utmed statliga vägsträckningar ingår Trafikverkets ansvar. Det gäller Södertörnsleden, Förbifart Stockholm, Förbifart Tullinge och Lissmavägen. Lissmavägen, väg 605, är en länk som nämnden anser bör ingå i det regionala cykelnätet. Lissmastråket utgör en viktig koppling mellan Västerhaningestråket och det saknade stråket längs väg 259. Utformningsprincip för regionala cykelstråk Att i den regionala cykelplanen fastslå utformningskrav så att cyklisternas behov kan tillgodoses på ett bättre sätt är mycket positivt. Däremot ser nämnden att det kan finnas anledning att utformningskraven delas upp i olika nivåer där stråk med lägre flöden har något lägre standard än stråk med höga flöden och att den föreslagna utformningsprincipen bör hanteras som ett mål för att uppnå cyklisters utrymmesbehov - inte som ett krav. Det kan på flera ställen vara svårt att uppnå dessa krav på utformning eftersom utrymmet är mycket begränsat. Samhällsbyggnadsnämnden anser att mer vikt bör läggas på det regionala cykelnätets vägvisning och profilering och att Trafikverket ska ansvara för det.

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ ) Kombinationsresor cykel och kollektivtrafik Samhällsbyggnadsnämnden är mycket positiv till att kombinationsresor cykel och kollektivtrafik hanteras i den regionala cykelplanen. Vilka busshållplatser som behöver kompletteras med cykelparkeringar bör Trafikförvaltningen vid Stockholm läns landsting kunna avgöra utifrån aktuell men också förväntad resandestatistik. Måltal för antal parkeringsplatser per påstigande anser nämnden behöver utredas vidare. Måltal för cykelparkeringarnas avstånd till kollektivtrafiken måste vara platsanpassade. Att säga max 100 m begränsar ytan som finns tillgänglig i anslutning till kollektivtrafiken att ordna cykelparkering på. Det är snarare en fråga om placering i förhållande till entré och den standard man erbjuder på parkeringsplatsen som är viktig. Genomförande och uppföljning Genomförande är den viktigaste delen för att uppnå målet i den regionala cykelplanen. Samhällsbyggnadsnämnden anser att hela det föreslagna regionala cykelnätet, inkluderat ovan redovisade saknade länkar, byggs ut omgående inom tidsperioden Nämnden förutsätter att regional infrastruktur för cykel behandlas likvärdigt som för bil och finansieras av regionen och att medel sätts av i länsplanen för att bygga ut det regionala cykelnätet. Det är av stor betydelse att hela stråken sopas/snöröjs och inte bara delar av dem. Nämnden anser att detta behöver ses över för att säkerställa att hela stråk underhålls enligt standard, oavsett antalet väghållare på sträckan. Samhällsbyggnadsnämnden ser mycket positivt på en uppföljning i form av ett Cykelbokslut för att lyfta vad som görs inom cykelplaneringen. Objektbeskrivningar, regionala cykelstråk södra delen av Stockholms län) Häradsvägen Samhällsbyggnadsnämnden anser att Häradsvägen är ett viktigt stråk i det regionala cykelnätet, men vill framföra att det är svårt att uppnå lägsta målstandarder. Häradsvägen är även ur kommunens aspekt ett viktigt kollektivtrafikstråk. Glömstastråket I den regionala cykelplanen beskrivs att Glömstastråket fungerar som en viktig tvärkoppling mellan Södertäljestråket och Tumbastråket, då inga större regionala målpunkter passeras. Samhällsbyggnadsnämnden vill uppmärksamma på att Glömstastråket utgör en viktig koppling mot den regionala stadskärnan Flemingsberg.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ ) Befintliga sträckor i blandtrafik på lokalgator bredd 4,5m) där hastighetsbegränsningen är 30 km/h torde bredden för målade cykelfält kunna minskas eftersom det annars inte blir utrymme kvar för körbana. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen instämmer i samhällsbyggnadsnämnden synpunkter samt även de synpunkter som lyfts i det Södertörnsgemensamma yttrandet se bilaga 1). Det är en god överensstämmelse mellan de synpunkter som lyfts av samhällsbyggnadsnämnden och vad som lyfts i det Södertörnsgemensamma yttrandet även om samhällsbyggnadsnämnden synpunkter naturligtvis även går ner på en mer lokal nivå. Förvaltningen anser att det är mycket positivt och viktigt att en regional cykelplan tas fram. Planen innehåller mycket bra men ur ett regionalt perspektiv är förslaget undermålig och stora brister finns även för kommunens del. Dels saknas den koppling som samhällsbyggnadsnämnden lyfter mellan Flemingsberg och Handen men även Södertäljestråket som förbinder Södertälje, Salem och norra Botkyrka inte utrett ordentligt utan bara schematiskt markerat. Förvaltningen anser att detta stråk behöver utredas vidare innan cykelplanen antas vilket lyfts i det Södertörnsgemensamma yttrandet. Behovet av gång och cykelväg längs med Glömstavägen är akut och utbyggnaden av denna länk kan inte invänta Södertörnsleden anser förvaltningen. Förvaltningen anser att lämpligheten och genomförbarheten för de regionala cykelstråk som föreslås utmed trafikerad vägar där man riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna för PM10 och kvävedioxid bör hanteras i den regionala cykelplanen. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Joel Edding Samhällsplanerare

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ ) Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Södertörnskommunernas gemensamma yttrande på Regional cykelplan för Stockholms län 2013 Huddinge kommuns yttrande på Regional cykelplan för Stockholms län 2013 Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Regional cykelplan för Stockholms län huvudrapport) Huvudrapportens bilagor kan hämtas: tion/remiss-regional-cykelplan/ Beslutet delges Trafikverket Samhällsbyggnadsnämnden

8 Södertörnskommunernas yttrande över Regional cykelplan för Stockhol lms län Ett förslag till en Regional cykelplan för Stockholms län har skickats ut på remiss av Trafikverket Region Stockholm, Tillväxt, miljö m och regionplanering och Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Södertörnskommunerna har höga ambitioner r Södertörnskommunerna har höga ambitioner och stark tillväxt. Det behöverr uppmärksammas och understödjas av hela Stockholmsregionen. Södertörn: en halv miljon människor och fyra regionala stadskärnor Södertörnskommunerna med drygt invånare är viktiga aktörer i förverkligandet av Stockholmsr regionens utvecklingsp plan, RUFS Södertörnskommunerna arbetarr för att skapa nya, attraktiva stadsmiljöer därr fyra regionala stadskärnor, Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen, Haninge och Södertälje, bidrar till att stärka och utveckla södra Stockholmsregionen. Södertörns befolkningsutveckling är kraftig. De åtta kommunerna på Södertörn hade 2012 sammanlagt en högre befolkningstillväxt i absoluta tal än följande åtta län hade h tillsammans: Västmanland, Örebro, Kronoberg, Jönköping, Västerbotten, Norrbotten, Värmland och Kalmar. Södertörn satsar på ökad tillväxt Vi har i enlighet med RUFS 2010 viktiga näringslivss satsningar framför oss och en stor del av kommande exploateringar kan ske genom förtätning i goda kollektivtrafiklägen. Kommer prioriteradee infrastruktursatsningar på plats ligger vårt åtagande fast att skapa förutsättningar för bostäder och arbetstillfällen under perioden fram till år Vår vision, våra mål och våraa strategierr avspeglas i RUFS 2010 Infrastruktur och trafik har inget egenvärde utan är medel för att uppnå övergripande visioner och mål för samhällets utveckling. Vår vision, våra mål och våra strategier för f hur Stockholmsregionen inklusive Södertörn ska utvecklas avspeglas i RUFS Södertörnskommunerna planerar i enlighet 1

9 med RUFS 2010 för en utbyggnad av de fyra regionala stadskärnorna med fler arbetsplatser, fler bostäder och förbättrade möjligheter till utbildning - vilket i sin tur möjliggör en avlastning av Stockholms innerstad. Nya målpunkter och tvärförbindelser skapar även ett robustare system som bättre tål störningar. Södertörnskommunernas synpunkter på Regional cykelplan På Södertörn finns en stor potential för att öka cyklandet. Följaktligen prioriterar Södertörnskommunerna i gemensamma mål fram till 2020 bättre möjligheter till att arbets- och studiependla med cykel. Därför menar vi att utbyggnaden av de regionala cykelstråken måste fullföljas, så att det inom och mellan närbelägna regionala stadskärnor finns möjlighet till arbets- och studiependling med cykel. När arbetet med cykelplanen inleddes och fick medel från EU framstod det som att planen skulle vara en regional plan samt att även turism- och rekreationsresor skulle finnas med. Den plan som nu skickats ut på remiss uppfyller inte de förväntningar som skapades då. Bra att Trafikverket arbetar med gång och cykel Trots att de initiala förväntningarna på den regionala cykelplanen inte infriats är det bra att Trafikverket arbetar med gång och cykel. Arbetet med cykelplanen har föregåtts av en ambitiös process. Det är ett till synes gediget arbete som ligger bakom, sett till de underlagsrapporter som tagits fram och den inventering av befintliga cykelstråk som ligger till grund för förslaget. Södertörnskommunerna upplever dock att de synpunkter som getts under processen ej tagits med - vilket syns i förslaget till plan där delar av regionen utelämnats eller behandlas summariskt. Remissförslaget är därför inte en regional cykelplan utan behöver kompletteras enligt nedan för att bli just en regional plan. Bidra till en hållbar och balanserad utveckling i hela regionen Var finns de stora målpunkterna år 2030? Förslaget till regional cykelplan utgår främst från reserelationer där många människor redan idag reser men nämner även att länkar mellan viktiga regionala målpunkter delvis kan skapa nya resmönster. Tänk längre vilken utveckling vill vi stötta? På Södertörn kan vi skapa förutsättningar för bostäder och arbetstillfällen under perioden fram till år 2030 om infrastruktursatsningar kommer på plats. Planen kan med fördel struktureras om så att den utgörs av en övergripande regional cykelplan med två ben; ett för arbetspendling och ett för cykelturism/rekreationscykling. Då faller det sig naturligt att lägga till ett mål 2

10 för den övergripande regionala a cykelplanen; att den ska bidra tilll en hållbar och balanserad utveckling i hela Stockholmsregionen. För att uppnå det behövs strategiska infrastruktur- och trafiksatsningar, inte bara i områden där utveckling redan sker, utan framförallt i områden medd uttalad potential. Utgå från framtidaa markanvändning En cykelplan med målår 2030 måste ta sikte på att uppfylla behov år 2030 och längre fram - inte på hur vii reser idag. Förslaget bör b utgå från en framtida markanvändning och då naturligtvis RUFS 2010 och de målpunkter som den genererar. Viktiga målpunkter för arbetspendling är de d regionala a stadskärnorna - de ska s kopplas samman med det regionala cykelnätet. I förslaget till regional cykelplann saknas länken mellan de regionala stadskärnorna Haninge och Flemingsberg vilket är anmärkninga gsvärt. Förslaget hanterar dessutom kopplingar till den regionala stadskärnan Södertälje mycket summariskt,, det är särskilt uppseendeväckande då remissförslaget anger som ambition att öka andelen arbetsresor med cykel och Södertälje är den tredje största arbetsplatskommunen i Stockholms län. Dessutom behöver kopplingen mellan övriga kärnor förbättras f ytterligare. Använd RUFS plankarta för år 2030 som utgångspun nkt i det vidare arbetet med den regionala cykelplanen n. Utformningsprinciper Utformningen av de regionala cykelstråken bör anpassas lokalt efter hur stora cykelflödena prognosticeras vara år Att som i förslaget f lägga fast en utformningsprincip som anger en lägsta nivå för dimensionering och utformning av de regionala cykelstråken - oavsett hurr stora cykelflödena är anser vi vara orimligt. Utformningen bör kopplas till kapacitetsbehovet. Behovet av gena och snabba regionala cykelstråk är detsamma d men flödena är olika. De utformningsprinciper som föreslås bör därmed vara mål - intee krav. Den föreslagna utformningsprincipen leder till onödigt dyra lösningarr på vissa platser vilket i sin tur antingen gör att de inte blir av eller e trängerr undan andra investeringar. Principen gör attt flera länkar, som är utpekade, inte kan bli regionalaa cykelstråk. I förslaget anges att endast 1 % av dagens cykelstråk uppfyller kraven. De föreslagnaa kraven utgår från vilket utrymme cyklister och mötande behöver och bör finnas kvar som en målsättning. Enhetlig cykelvägvisning och skyltning av de regionala stråken är viktigt och bör lyftas fram i den regionala planen. Det kan även finnas en poäng att prioritera att skylta regionala stråk även om förbättringsåtgärder planeras. Det går att skapa igenkänning av ett regionalt cykelstråk på andra sätt än genom bredden på cykelbanan. Inspiration kan hämtas från exempelvis Superkilen i Köpenhamn. 3

11 Saknade reserelationer på Södertörn Södertörnskommunerna saknar reserelationer och målpunkter i förslaget till cykelplan. Det gäller: Södertörnsleden, väg 259, ska med som en föreslagen ny sträckning. Södertörnsleden och en regional cykelväg är saknade länkar mellan de regionala stadskärnorna Flemingsberg Huddinge) och Handen Haninge). Utvecklingen av de regionala stadskärnorna är av största vikt och mellan dem ska det vara möjligt att arbets- och studiependla med cykel. Avståndet mellan dessa två stadskärnor är mindre än 20 km. Detta stråk skulle kopplas ihop med det regionala cykelstråket Västerhaningestråket vid Jordbro. Vitsåvägen, väg 560, ska med som en föreslagen ny sträckning. Stråket kopplar samman Västerhaninge och Årsta Havsbad. Försvarsmakten vid Berga har drygt 2000 anställda. Denna målpunkt saknas i förslaget och Försvarsmakten expanderar dessutom. Många av de anställda kommer att bosätta sig i Västerhaninge med omnejd, en sträcka på ca: 5 km. Detta stråk skulle kopplas ihop med de regionala cykelstråken Västerhaningestråket och Nynäshamnstråket vid Fors trafikplats. Södertäljestråkets förlängning förbinder Södertälje, Salem, norra Botkyrka) måste i likhet med övriga stråk utredas i samråd med de berörda kommunerna innan den regionala cykelplanen beslutas. Södertälje är den kommun som har tredje flest arbetstillfällen i länet. I samband med den utredningen skall anslutning av Salemstråket till Södertäljestråket klarläggas. Förseningen av Södertörnsleden väg 259 innebär att den tunga trafiken från den befintliga hamnen i Nynäshamn samt om några år även från hamnen i Norvik kommer även fortsättningsvis att belasta den smala och krokiga väg 225. Någon ombyggnad av vägen finns inte med i länsplanen. Det är därför angeläget att Trafikverket fortsätter och bygger vidare på den G/C-väg som står klar mellan Vårsta och Botkyrka Golfklubb och ansluta till den regionala G/Cvägen som går längs väg 73 vid Ösmo. På detta sätt knyts den södra delen av Södertörns samman för såväl rekreationsresor som arbetsresor per cykel. Kriterier för prioritering av målpunkter och stråk Regionala cykelstråk kan bidra till att fler får tillgång till en större arbetsmarknad genom att prioritera målpunkter och stråk som fångar upp områden med låga bilinnehav och låg förvärvsfrekvens. Det ger fler medborgare möjlighet att nå arbetsplatser och ingångar till arbetsmarknad, som annars ligger utom räckhåll när till och med ett månadskort i kollektivtrafiken är för dyrt. 4

12 Kombinationsresor måste vara en målsättning När det gäller synen på kombinationsresor har förslaget till cykelplan återigen tappat fokus på målåret och hela regionen. Kollektivtrafiken måste ha som mål att utforma vagnar, antalet avgångar etc så att det i största möjliga mån är möjligt att göra kombinationsresor år Förslaget till regional cykelplan tar istället upp problematiken med att cyklar i kollektivtrafiken riskerar tränga undan kollektivtrafikresenärer och att ett hyrcykelsystem skulle kunna ersätta kombinationsresor. Det skulle vara intressant om planen istället såg till hela regionens förutsättningar och såg möjligheten i att resenärer tog med cykel där så är möjligt redan idag. Regional finansiering av regional infrastruktur Södertörnskommunerna förutsätter att regional infrastruktur för cykel finansieras genom att medel sätts av i länsplanen och i nationell plan för transportinfrastruktur. Av praktiska skäl kan kommunerna sträcka sig till att stå för drift och underhåll av det regionala cykelnätet på de delar av det regionala cykelnätet där kommunen är huvudman. Med ökat cyklande krävs även infartsparkering för cykel. För infartsparkeringar för bil bekostar SLL/Trafikförvaltningen anläggandet av parkering medan kommunen kan upplåta mark. Samma lösning är rimlig även för infartsparkeringar för cykel. De uppskattningar som gjorts av kostnaden för anläggande av de regionala cykelstråken är baserade på ett mycket lågt löpmeterpris. 1 Trots det uppgår kostnaderna för anläggandet av de föreslagna regionala cykelstråken till mångdubbelt mer än vad som finns avsatt i länsplanen. Regional prioritering och en överenskommelse behövs Förslaget till cykelplan har ett upplägg som är användbart för samarbete mellan olika väghållare och för varje väghållares kommande arbete både på övergripande nivå såväl som vid ett konkret genomförande. En regional prioritering av de regionala cykelstråken behöver dock göras och lyftas fram i planen. Den regionala prioriteringen behövs eftersom nyttan av en saknad länk kan vara större för andra delar av regionen än för väghållaren. Exempelvis är kommuninvånare i Södertörnskommunerna helt beroende av att Stockholms stad prioriterar de saknade eller bristfälliga länkar i det regionala nätet som för Stockholm kan kännas perifera. I förslaget föreslås att en gemensam överenskommelse för ett genomförande tecknas. Det skulle få upp frågan på bordet hos samtliga väghållare och är ett bra förslag. Detta tillsammans med en tydlig regional prioritering ger goda förutsättningar för ett genomförande av det regionala cykelnätet för arbetspendling. 1 Baserat på 2500 kr per meter men kommunernas erfarenhet är att det kostar minst kr per löpmeter. 5

13 Vi ser fram mot ett fortsatt samarbete för att komplettera samrådsförslaget till en fullgod regional cykelplan och ett genomförande av denna plan. För Södertörnskommunerna Katarina Berggren Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem Anna Ljungdéll Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn Martina Mossberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge Fredrik Saweståhl Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö Bob Wållberg Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn 6

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ ) ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE Joel Edding Joel.Edding@huddinge.se Trafikverket Regional cykelplan för Stockholms län remissvar Huddinge kommun ställer sig mycket positivt till att en regional cykelplan för Stockholms län tas fram. Det är ett till synes gediget arbete som ligger bakom, sett till de underlagsrapporter som tagits fram och den inventering av befintliga cykelstråk som ligger till grund för förslaget. Trots att arbetet har föregåtts av en ambitiös process ser kommunen brister i förslaget till regional cykelplan. Regional cykelplan för Stockholms län Det övergripande målet för den regionala cykelplanen är att andelen resor som sker med cykel ska utgöra 20 procent av alla resor år Mätningen för nuläget på fem procent avser andel huvudresor med cykel, men målet är att inkludera även delresor, t.ex. cykel till pendeltågsstationen. Kommunen anser att det är ett ambitiöst mål, som tros kunna uppnås om man bygger ut de regionala cykelstråken, förbättrar drift och underhåll samt understödjer med marknadsföring och information. Saknade länkar Huddinge kommun vill framföra behovet av ett regionalt cykelstråk mellan Flemingsberg och Haninge C. Denna koppling mellan de två regionala stadskärnorna saknas helt i den regionala cykelplanen för Stockholms län. Såväl Flemingsberg som Haninge C är viktiga utvecklingsområden utpekade i RUFS 2010 och ska därför knytas samman för att binda ihop regionen och därmed också underlätta för arbetspendling. I den regionala cykelplanen har max 20 km satts som en rimlig avgränsning för en sträcka mellan två målpunkter. Avståndet mellan Handens pendeltågsstation och Flemingsberg uppgår idag till 20,5 km, ett avstånd som baseras på befintliga cykelstråk av olika dignitet och som inte är den genaste vägen. Kommunen anser således att det finns stor potential för att skapa ett gent regionalt cykelstråk mellan dessa två viktiga utvecklingsområdena. I framtiden när Södertörnsleden väg 259) färdigställts minskar avståndet och restiden ytterligare. Kommunen anser det vara ett krav att de länkar som i dag saknas utmed statliga vägsträckningar ingår Trafikverkets ansvar. Det gäller Södertörnsleden, Förbifart Stockholm, Förbifart Tullinge och Lissmavägen. Behovet av gång och cykelväg längs med Glömstavägen är akut och utbyggnaden av denna länk kan inte invänta Södertörnsleden. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ ) ERT DATUM ER REFERENS Lissmavägen, väg 605, är en länk som kommunen anser bör ingå i det regionala cykelnätet. Lissmastråket utgör en viktig koppling mellan Västerhaningestråket och det saknade stråket längs väg 259. Figur 1. Tre regionala stadskärnor som behöver knytas ihop genom det regionala cykelnätet. Utformningsprincip för regionala cykelstråk Att i den regionala cykelplanen fastslå utformningskrav så att cyklisternas behov kan tillgodoses på ett bättre sätt är mycket positivt. Däremot ser kommunen att det kan finnas anledning att utformningskraven delas upp i olika nivåer där stråk med lägre flöden har något lägre standard än stråk med höga flöden. Den föreslagna utformningsprincipen bör hanteras som ett mål för att uppnå cyklisters utrymmesbehov - inte som ett krav. Det kan på flera ställen vara svårt att uppnå dessa krav på utformning eftersom utrymmet är mycket begränsat.

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ ) ERT DATUM ER REFERENS Huddinge kommun anser att mer vikt bör läggas på det regionala cykelnätets vägvisning och profilering. För att vägvisningen ska kunna markera att här finns ett kontinuerligt cykelstråk så behöver den tydligt skilja sig från de kommunala huvud- och lokalstråkens cykelvägvisning. För att åstadkomma en kontinuerlig regional cykelvägvisning anser kommunen att Trafikverket ska ansvara för den. Kombinationsresor cykel och kollektivtrafik Kommunen är mycket positiv till att kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik hanteras i den regionala cykelplanen. Under 2009 gjorde SL en inventering av cykelparkeringarna vid alla tunnelbane- och pendeltågsstationer. Kommunen anser att en liknande inventering bör göras för kollektivtrafikens busshållplatser. Vilka busshållplatser som behöver kompletteras med cykelparkeringar bör Trafikförvaltningen vid Stockholm läns landsting kunna avgöra utifrån aktuell men också förväntad resandestatistik. Måltal för antal parkeringsplatser per påstigande anser Huddinge behöver utredas vidare. Trafikverket har ibland annat remissyttrande för Flemingsbergsdalens detaljplan skrivit att antal parkeringsplatser ska vara procent av antalet resenärer. Måltal för cykelparkeringarnas avstånd till kollektivtrafiken måste vara platsanpassade. Att säga max 100 m begränsar ytan som finns tillgänglig i anslutning till kollektivtrafiken att ordna cykelparkering på. Det är snarare en fråga om placering i förhållande till entré och den standard man erbjuder på parkeringsplatsen som är viktig. Parkeringsplatser i ett nära läge behöver inte erbjuda samma standard t.ex. tak) som cykelställ på längre gångavstånd just för att förhindra en massparkering utanför entrén till kollektivtrafiken. I Huddinge kommun finns välutnyttjade cykelparkeringar som erbjuder tak och möjlighet att låsa fast cykelramen på avstånd upp till 130 m från pendeltågsstationens entré. Genomförande och uppföljning Genomförande är den viktigaste delen för att uppnå målet i den regionala cykelplanen. Huddinge kommun anser att hela det föreslagna regionala cykelnätet, inkluderat ovan redovisade saknade länkar, byggs ut omgående inom tidsperioden Huddinge kommun förutsätter att regional infrastruktur för cykel behandlas likvärdigt som för bil och finansieras av regionen och att medel sätts av i länsplanen för att bygga ut det regionala cykelnätet. Det är av stor betydelse att hela stråken sopas/snöröjs och inte bara delar av dem. Kommunen anser att detta behöver ses över för att säkerställa att hela stråk underhålls enligt standard, oavsett antalet väghållare på sträckan. För att klara föreslagen

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ ) ERT DATUM ER REFERENS standard på vinterunderhåll tros saltning behöva användas i en större utsträckning mot idag, vilket medför vissa negativa miljöeffekter. Kommunen ser mycket positivt på en uppföljning i form av ett Cykelbokslut för att lyfta vad som görs inom cykelplaneringen. Indikatorer för vinterväghållningens samt vägvisningens kvalitet och kontinuitet bör utvecklas så att det klart och tydligt framgår vad och hur saker ska mätas och följas upp så att det görs lika i samtliga kommuner. Cykelflödesmätningar bör ses i en större helhet varför ett cykelräkningsprogram bör tas fram för det regionala nätet där räkningspunkter ligger optimalt placerade. I dagsläget sker ingen samordning mellan kommunerna om vilka platser som räknas och utbyte av data fungerar dåligt. Här vore det lämpligt att någon part har ett övergripande ansvar för flödesmätningarna. Huddinge kommun anser att lämpligheten och genomförbarheten för de regionala cykelstråk som föreslås utmed trafikerad vägar där man riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna för PM10 och kvävedioxid bör hanteras i den regionala cykelplanen. Objektbeskrivningar, regionala cykelstråk södra delen av Stockholms län) Häradsvägen Huddinge kommun anser att Häradsvägen är ett viktigt stråk i det regionala cykelnätet, men vill framföra att det är svårt att uppnå lägsta målstandarder. Häradsvägen är även ur kommunens aspekt ett viktigt kollektivtrafikstråk. Glömstastråket I den regionala cykelplanen beskrivs att Glömstastråket fungerar som en viktig tvärkoppling mellan Södertäljestråket och Tumbastråket, då inga större regionala målpunkter passeras. Kommunen vill uppmärksamma på att Glömstastråket utgör en viktig koppling mot den regionala stadskärnan Flemingsberg, som även är utpekad som en regional målpunkt i den regionala cykelplanen. Glömstastråket kan då från Flemingsberg knyta an till den saknade länken längs Södertörnsleden, väg 259, och därmed binda ihop viktiga målpunkter i Stockholmsregionen. Befintliga sträckor i blandtrafik på lokalgator bredd 4,5m) där hastighetsbegränsningen är 30 km/h torde bredden för målade cykelfält kunna minskas eftersom det annars inte blir utrymme kvar för körbana. I övrigt hänvisar vi till det gemensamma Södertörnsyttrandet.

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ ) ERT DATUM ER REFERENS Beslut i detta ärende har tagits i kommunstyrelsen den 17 juni 2013 protokollsutdrag bifogas). För Huddinge kommunstyrelse Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande

19 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 6 maj Samhällsbyggnadsnämnden 23 maj Diarienummer SBN GK 2013/ Remiss: Regional cykelplan för Stockholms län 2013 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta detta tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Regional cykelplan för Stockholms län Protokollsanteckning Ellinor Avsan, Johan bonde, Bengt Säberg och Gunnar Lundström alla M) anmäler protokollsanteckning. Camilla Thörn MP) anmäler protokollsanteckning. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Ett förslag till en regional cykelplan för Stockholms län har skickats ut på remiss av Trafikverket Region Stockholm, Tillväxt, miljö och regionplanering och Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Remissen har inkommit till Kommunstyrelseförvaltningen som har remitterat den till samhällsbyggnadsnämnden. Förslaget till regional cykelplan för Stockholms län beskriver ett sammanhängande nät av regionala cykelstråk för arbetspendling samt utformningskriterier för dessa. Planen beskriver också hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykel kan förbättras. Vidare lyfter den varje ansvarig aktörs roll och hur planen ska genomföras. Det övergripande målet är att öka cykeltrafiken i Stockholms län till 2030 genom en utbyggnad av de regionala cykelstråken. Förutom en konkret utbyggnad av stråken behövs också förbättringar av drift och underhåll samt vägvisnings- och parkeringsåtgärder. För att detta ska bli möjligt lyfts att en kontinuerlig samverkan mellan länets aktörer måste ske. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

20 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 6 maj Samhällsbyggnadsnämnden 23 maj Diarienummer SBN GK 2013/ Sammanfattning forts. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig mycket positivt till att en regional cykelplan för Stockholms län tas fram. Det är ett till synes gediget arbete som ligger bakom, sett till de underlagsrapporter som tagits fram och den inventering av befintliga cykelstråk som ligger till grund för förslaget. Trots att arbetet har föregåtts av en ambitiös process kan miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen se brister i förslaget till regional cykelplan. Ett viktigt stråk som helt saknas i den regionala cykelplanen är väg 259 som binder ihop de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Haninge C. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser det vara ett krav att de länkar som i dag saknas utmed statliga vägsträckningar ingår Trafikverkets ansvar. Det gäller Södertörnsleden, Förbifart Stockholm, Förbifart Tullinge och Lissmavägen. Förvaltningen föreslår att nämnden antar detta tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsens kansli Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

21 Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 8: Regional cykelplan för Stockholms län Idag finns möjligheten att ta med sig sin cykel på pendeltågen med vissa begränsningar men motsvarande möjlighet på buss saknas, I Cykelplanen hänvisas till ett test som gjorts tidigare där slutsatsen var att kostnaden för cykeltransporter på buss inte står i proportion till antalet resor, Med denna motivering lyfts inte möjligheten att ta med sig cykeln på bussen som en önskvärd lösning i den regionala cykelplanen, Den regionala cykelplanen bör kompletteras med skrivning om att möjligheterna att ta med sig cykel på buss är prioriterad att få till stånd, Möjligheten att kunna utesluta en resa med bil ökar, speciellt i de delar av länet där avståndet till en pendeltågsstation är stor och bussen är det alternativ som är aktuellt. Noteras kan även göras att Miljönämnden inte fått den regionala cykelplanen på remiss, Ellinor Avsan, Johan Bonde, Bengt Säberg och Gunnar Lundström Moderaterna

22 Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 8: Remiss: Regional cykel plan för Stockholms län 2013 Förslag på rättelse: I förvaltningens tjänsteutlåtande har det visst smugit sig in ett fel på sidorna 1 och 4? "Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser det vara ett kravatt de länkar som idag saknas utmed statliga vägsträckningar ingår i Trafikverkets ansvar. Det gäller Södertörnsleden, Förbifart Stockholm, Förbifart Tullinge och Lissmavägen." Miljöpartiet vill påminna om att projektet Södertörnsleden har avbrutits och arbetet med en ny trafiklösning har ett helt annat och nytt nanm. Således finns inte "Södertörnsleden" som begrepp om det är den sammantagna vägsträckningen Vårby-Jordbro som åsyftas. Vi föreslår att de åsyftade vägsträckningarna där det finns behov av cykelvägar pekas ut tydligt och anges med start och målpunkter så att det framgår var behovet finns. Förbättrad finansiering av drift/underhåll och problem med flera huvudmän Miljöpartiet anser att det i huvudsak är ett bra tjänsteutlåtande, men det finns delar som vi ändå tycker kan betonas mer. Man bör se närmare på finansiering av drift och underhåll för cykelvägar och ta till sig mer av det arbetssätt varpå man löser de frågorna för vägar som anlagts för biltrafik. Det är lätt att underhållet av cykelvägar glöms bort, men även de slits och får tjälskador och behöver snöröjas etc. Man bör tydligt peka ut vilka cykelvägar som ska snöröjas, och tillse att de besluten och prioriteringarna också efterlevs. Arbetspendlare som cyklar, ska känna samma trygghet som en bilist när det gäller vinterväghållningen. En annan problematik är att det är flera huvudmän för cykelvägarna, och deras kommunikation och ansvarsfördelning måste bli mycket bättre. I nuläget är det exempelvis problematiskt med underhåll/vägvisning/snöröjning på sammanhängande sträckor där både en och två kommuner och staten är huvudman. Om en mindre sträcka aven längre sammanhållande väg inte sköts korrekt, raseras hela tanken med att erbjuda attraktiva cykelvägar. För Miljöpartiet de Gröna Marica Lindblad ~ll).,-~v\- Camilla Thörn

23 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 6 maj 2013 GK-2013/ ) HANDLÄGGARE Marika Norrberg Samhällsbyggnadsnämnden Remiss av Regional cykelplan för Stockholms län 2013 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta detta tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Regional cykelplan för Stockholms län Sammanfattning Ett förslag till en regional cykelplan för Stockholms län har skickats ut på remiss av Trafikverket Region Stockholm, Tillväxt, miljö och regionplanering och Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Remissen har inkommit till Kommunstyrelseförvaltningen som har remitterat den till samhällsbyggnadsnämnden. Förslaget till regional cykelplan för Stockholms län beskriver ett sammanhängande nät av regionala cykelstråk för arbetspendling samt utformningskriterier för dessa. Planen beskriver också hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykel kan förbättras. Vidare lyfter den varje ansvarig aktörs roll och hur planen ska genomföras. Det övergripande målet är att öka cykeltrafiken i Stockholms län till 2030 genom en utbyggnad av de regionala cykelstråken. Förutom en konkret utbyggnad av stråken behövs också förbättringar av drift och underhåll samt vägvisnings- och parkeringsåtgärder. För att detta ska bli möjligt lyfts att en kontinuerlig samverkan mellan länets aktörer måste ske. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig mycket positivt till att en regional cykelplan för Stockholms län tas fram. Det är ett till synes gediget arbete som ligger bakom, sett till de underlagsrapporter som tagits fram och den inventering av befintliga cykelstråk som ligger till grund för förslaget. Trots att arbetet har föregåtts av en ambitiös process kan miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen se brister i förslaget till regional cykelplan. Ett viktigt stråk som helt saknas i den regionala cykelplanen är väg 259 som binder ihop de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Haninge C. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser det vara ett krav att de länkar som i dag saknas utmed statliga vägsträckningar ingår Trafikverkets ansvar. Det gäller Södertörnsleden, Förbifart Stockholm, Förbifart Tullinge och Lissmavägen. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafikavdelningen BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB gator@huddinge.se Huddinge

24 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 6 maj 2013 GK-2013/ SIDA 2 8) Förvaltningen föreslår att nämnden antar detta tjänsteutlåtande som sitt svarr på remissen. Beskrivning av ärendet Ett förslag till en regional cykelplan för Stockholms län har skickats ut på remiss av Trafikverket Region Stockholm, Tillväxt, miljö m och regionplanering och Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Remissen harr inkommit till Kommunstyrelseförvaltningenn som har remitterat den till samhällsbyggnadsnämnden. Förslaget till regional cykelplann för Stockholms län beskriver ettt sammanhängande nät av regionala cykelstråk för arbetspendling samt utformningskriterierr för dessa. Planen beskriver ocksåå hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykell kan förbättras. Vidare lyfter den varje ansvarig aktörss roll och hur planen ska genomföras. Det övergripande målet är att öka cykeltrafiken i Stockholms länn till 2030 genom en utbyggnad av de regionala cykelstråken. Förutom en konkret utbyggnad av stråken behövs också förbättringar av drift d och underhåll samtt vägvisnings- och parkeringsåtgärder. För att detta skaa bli möjligtt lyfts att en kontinuerlig samverkan mellann länets aktörer måste ske. Remissmaterialet består av ett huvuddokument, självaa cykelplanen, samt fem bilagor med nulägesbeskrivningg av de regionala cykelstråken, regionala målpunkter, objektsbeskrivningar för de regionala cykelstråken norra och södra länsdelen, samt kart- ochh GIS-material. Regionala cykelstråk i Huddinge Huddinge kommun innehåller flera regionala cykelstråk. Vissa ligger helt inom kommunen medan andra löper genom delar av kommunen. k. Följande regionalaa cykelstråkk ligger i Huddinge kommun: Regionala cykelstråk i Huddinge kommun Glömstastråkett Gömmarenstråket Häradsvägen Ågestavägen Del av Salemstråket Del av Södertäljestråket Del av Vårbystråket Del av Västerhaningestråket

25 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 6 maj 2013 GK-2013/ SIDA 3 8) Kartan nedan ger en överblick av de regionala cykelstråk som går genom Huddinge kommun.. Stråken är markerade i blått. Figur 1, regionala cykelstråk i Huddinge kommun Förvaltningens synpunkte er Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningenn ställer sig mycket positivt till attt en regional cykelplan för Stockholms län tas fram. Det är ett till synes gediget arbete som ligger bakom, sett till de underlagsrapporter som tagits fram och den inventering av befintliga cykelstråk som ligger till grund för förslaget. Trots att arbetet har föregåtts avv en ambitiös process kan k miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningenn se brister i förslaget till t regional cykelplan. Nedan ges miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter på den regionalaa cykelplanen för Stockholms län. Regional cykelplan för Stockholms län Det övergripande målet för denn regionala cykelplanen n är att andelen resor som sker med cykell ska utgöra a 20 procent av alla resor år Mätningen för nuläget på fem procent avser andel huvudresor med cykel, men målet är att inkludera även delresor, t.ex. cykel till pendeltågsstationen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningenn anser att det är ett ambitiöst mål, som tros

26 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 6 maj 2013 GK-2013/ ) kunna uppnås om man bygger ut de regionala cykelstråken, förbättrar drift och underhåll samt understödjer med marknadsföring och information. Saknade länkar Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen vill framföra behovet av ett regionalt cykelstråk mellan Flemingsberg och Haninge C. Denna koppling mellan de två regionala stadskärnorna saknas helt i den regionala cykelplanen för Stockholms län. Såväl Flemingsberg som Haninge C är viktiga utvecklingsområden utpekade i RUFS 2010 och ska därför knytas samman för att binda ihop regionen och därmed också underlätta för arbetspendling. I den regionala cykelplanen har max 20 km satts som en rimlig avgränsning för en sträcka mellan två målpunkter. Avståndet mellan Handens pendeltågsstation och Flemingsberg uppgår idag till 20,5 km, ett avstånd som baseras på befintliga cykelstråk av olika dignitet och som inte är den genaste vägen. Miljö- och samhällsbyggandsförvaltningen anser således att det finns stor potential för att skapa ett gent regionalt cykelstråk mellan dessa två viktiga utvecklingsområdena. I framtiden när Södertörnsleden väg 259) färdigställts minskar avståndet och restiden ytterligare. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser det vara ett krav att de länkar som i dag saknas utmed statliga vägsträckningar ingår Trafikverkets ansvar. Det gäller Södertörnsleden, Förbifart Stockholm, Förbifart Tullinge och Lissmavägen. Lissmavägen, väg 605, är en länk som miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser bör ingå i det regionala cykelnätet. Lissmastråket utgör en viktig koppling mellan Västerhaningestråket och det saknade stråket längs väg 259.

27 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 6 maj 2013 GK-2013/ SIDA 5 8) Figur 2, tre regionala stadskärnor kan knytas ihop genom det regionala cykelstråket Utformningsprincipp för regionala cykelstråk Att i den regionala cykelplanen n fastslå utformningskrav så att cyklisternas behov kan tillgodoses på ett bättre sätt är mycket positivt ur miljö- och samhällsbyggandsförvaltningens ögon. Däremot ser vi v att det kann finnas anledning att utformningskraven delas uppp i olika nivåer där stråk med lägre flöden har något lägre standardd än stråk med höga flöden. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningenn anser att den d föreslagna utformningsprincipen bör hanteras som ettt mål för attt uppnå cyklisters utrymmesbehov - inte som ett krav. Det kan på flera ställen s vara svårt att uppnå dessa krav på utformningg eftersom utrymmet är ä mycket begränsat. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningenn anser att mer m vikt börr läggas på det regionala cykelnätets vägvisning och profilering. För att vägvisningen ska kunna markera att här finns ett kontinuerligt cykelstråk så behöver den tydligt skilja sig från de kommunala huvud- och lokalstråken ns cykelvägvisning. För

28 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 6 maj 2013 GK-2013/ ) att åstadkomma en kontinuerlig regional cykelvägvisning ser miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att Trafikverket ansvarar för den. Kombinationsresor cykel och kollektivtrafik Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen är mycket positiv till att kombinationsresor cykel och kollektivtrafik hanteras i den regionala cykelplanen. Under 2009 gjorde SL en inventering av cykelparkeringarna vid alla tunnelbane- och pendeltågsstationer. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en liknande inventering bör göras för kollektivtrafikens busshållplatser. Vilka busshållplatser som behöver kompletteras med cykelparkeringar bör Trafikförvaltningen vid Stockholm läns landsting kunna avgöra utifrån aktuell men också förväntad resandestatistik. Måltal för antal parkeringsplatser per påstigande anser miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen behöver utredas vidare. Trafikverket har ibland annat remissyttrande för Flemingsbergsdalens detaljplan skrivit att antal parkeringsplatser ska vara procent av antalet resenärer. Måltal för cykelparkeringarnas avstånd till kollektivtrafiken måste vara platsanpassade. Att säga max 100 m begränsar ytan som finns tillgänglig i anslutning till kollektivtrafiken att ordna cykelparkering på. Det är snarare en fråga om placering i förhållande till entré och den standard man erbjuder på parkeringsplatsen som är viktig. Parkeringsplatser i ett nära läge behöver inte erbjuda samma standard t.ex. tak) som cykelställ på längre gångavstånd just för att förhindra en massparkering utanför entrén till kollektivtrafiken. I Huddinge kommun finns välutnyttjade cykelparkeringar som erbjuder tak och möjlighet att låsa fast cykelramen på avstånd upp till 130 m från pendeltågsstationens entré. Genomförande och uppföljning Genomförande är den viktigaste delen för att uppnå målet i den regionala cykelplanen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser att hela det föreslagna regionala cykelnätet, inkluderat ovan redovisade saknade länkar, byggs ut omgående inom tidsperioden Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen förutsätter att regional infrastruktur för cykel behandlas likvärdigt som för bil och finansieras av regionen och att medel sätts av i länsplanen för att bygga ut det regionala cykelnätet. Det är av stor betydelse att hela stråken sopas/snöröjs och inte bara delar av dem. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att detta behöver ses över för att säkerställa att hela stråk underhålls enligt standard, oavsett antalet väghållare på sträckan. För att klara föreslagen standard på