INLEDNING. Föregångare:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING. Föregångare:"

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860) Efterföljare: Sinnessjukvården i riket / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS K2 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k2-9001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. II. ÖFVERSTYRELSENS ÖFVER HOSPITALEN UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. Table des Matières. I. Underdånig berättelse (sidd. 5 11). 1. Sjukvård sid Själavård och undervisning» De sjukes sysselsättningar och förströelser» Byggnader m. m» Beklädnad, sängutredning, inventarier» Uppvärmning och lyshållning» Mathållning och utspisning» Inkomster och utgifter» Utrymme» Sinnessjuke och idioter i riket» Skyddsföreningen för sinnessjuke» 11. I. Rapport au Roi (pages 5 11). 1. Service médical page Service religieux et enseignement» Occupations et amusements» Bâtiments» Vêtements, garnitures de lit, meubles» Chauffage et éclairage» Régime alimentaire» Recettes et dépenses» Notice sur les places» Aliénés et idiots du royaume» Notices sur l'association pour l'assistance des aliénés en dehors des institutions publiques» 11. II. Bilagor. A. Tabellbilagor. Tab. 1. Vårdade sinnessjuke sid. 12.» 2. Sjukdomsformer» Intagne sidd. 12 o De intagnes ålder vid sjukdomens början, jemte deras civilstånd sid. 14.» 5. Sinnes- och nervsjukdom inom de intagnes slägt» 14.» 6. Antagliga sjukdomsorsaker» Stånd och yrke» Hemort» 16.» 9. Tillfrisknade sidd. 16 o. 17.» 10. Tillfriskningsprocenten under de senaste10 åren sid. 11.» 11. Aflidne sidd. 18 o. 19.» 12. Tillfälliga sjukdomar sid. 18.» 13. Sjukdomens bestånd hos de den 31 December 1890 närvarande» 19.» 14. De sjukes fördelning» 19.» 15. Antal sjukplatser och underhållsdagar; medeltal sjuke för dag; kostnad för utspisning och läkemedel samt totalkostnad för sjukvården» Tjenstemän och betjening» 20.» 17. Inkomster för hospitals underhåll» 21.» 18. Utgifter för hospitals underhåll sidd. 22 o. 23.» 19. Sammandrag af 1890 års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagne medel sidd. 22 o. 23.» 20. Sammandrag af läkarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter i riket sidd. 24 o.25. Bil. B. Vetenskapliga iakttagelser sid. 26. Bil. C. Beskrifning öfver Kristinehamns hospital med planscher» 32. II. Annexes. A. Tableaux annexés. Tab. 1. Mouvement des aliénés dans les établissements page Formes morbides» 13.» 3. Admissions de l'année pages 12 et L'âge au commencement de la maladie et l'état civil des aliénés page 14.» 5. Maladies mentales et nerveuses parmi les parents des aliénés» 14.» 6. Causes probables des maladies» 15.» 7. Les aliénés par profession» 15.» 8. Les aliénés par domicile» Guéris (par âge, par séjour à l'hôpital et par durée de la maladie) pages 16 et 17.» 10. Relation pour cent des resultats du traitement pendant les derniers dix ans... page Décès (par âge, par séjour à l'hôpital. par durée et par nature de la maladie) p. 18 et Maladies intercurrentes page 18.» 13. Notice sur la durée de la maladie chez les aliénés, traités dans les établissements le 31 Dec. 1890» 19.» 14. Classification des aliénés par rapport aux catégories de payement» Nombre des places et des journées d'entretien; moyenne des malades par jour; frais d'alimentation, de médicaments, et frais totaux des établissements...» 20.» 16. Nombre des médecins, des surveillants et des gardes malades» Recettes pour les hôpitaux page Dépenses pour les hôpitaux pages 22 et 23.» 19. État financiel» 22 et 23.» 20. Resumé des rapports des médecins sur les aliénés et les idiots du royaume p. 24 et 25 Annexes B. Observations scientifiques page 26.» C. Description de l'hôpital de Kristinehamn; planches» 32.

6

7 TILL KONUNGEN. Den underdåniga berättelse rörande förvaltningen och verksamheten inom rikets hospitalsväsen under 1890, hvilken det åligger Medicinalstyrelsen i egenskap af öfverstyrelse öfver hospitalen att afgifva, får Medicinalstyrelsen härmed till Eders Kongl. Ma:jt öfverlemna. Den omfattar redogörelse för sjukvården och dermed i sammanhang stående förhållanden, utdrag ur de af predikanterne och Öfverläkarne afgifna berättelserna angående själavård och undervisning, de sjukas sysselsättningar och förströelser, uppgifter rörande anstalternas byggnader och jordområden, utredning i kläder och inventarier, uppvärmning och lyshållning, mathållning och utspisniug, inkomster och utgifter samt utrymme vid de särskilda anstalterna; dessutom innehåller berättelsen uppgift om antalet i riket befintliga sinnessjuke och idioter, redogörelse för Holmehus privata vårdanstalt i Malmö för nerv- och sinnessjuke samt en kort redogörelse for skyddsföreningens för sinnessjuke verksamhet under redovisningsåret. Slutligen meddelas såsom bilagor tabellariska öfversigter angående sjukvården och dermed sammanhängande förhållanden, rörande inkomster och utgifter för hospitals underhåll, sammandrag af 1890 års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagnc medel, sammandrag af läkarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter,, vetenskapliga iakttagelser gjorda af hospitalens Öfverläkare samt beskrifning öfver Kristinehamns hospital med planscher.

8 6 1. Sjukvården. 1 Sjukplatsernas antal vid alla hospitalen i riket uppgick vid redovisningsårets början till 2,581 (tab. 1). Sedan den nya paviljongen vid Nyköpings hospital blifvit färdig och i början af året tagen i bruk, hafva 44 platser derstädes ytterliggare vunnits. Hela antalet sjukplatser utgjorde således vid årets slut 2,625 (tab. 15), af hvilka platser äro afsedda för första betalningsklassen, 2,495 för de öfriga klasserna. Qoarliggande från 1889 voro 2,555 3 i samtliga anstalterna. Af dessa voro 1,337 män och 1,218 qvinnor, motsvarande de förre 52-3 % och de senare 47-7 % af samtliga qvarliggande. Från 1888 till 1889 voro 2,548 qvarliggande. Intagna under år 1890 blefvo 676, nämligen 367 män och 309 qvinnor; motsvarande de förra 54-3 %, de senare 45-7 % af samtliga intagna. Under år 1889 intogos å samtliga anstalter 684, således 8 flera än under De under år 1890 intagna utgjorde 21-5 % af de under samma år vårdade. Antalet vårdade under år 1890 har utgjort 3,231, nämligen 1,704 män och 1,527 qvinnor; motsvarande de förra 52-7 % och de senare 47-3 % af samtliga vårdade. Under år 1889 vårdades 3,232, således 1 mera än under redovisningsåret. Afförda under år 1890 blefvo 627, nämligen 337 män och 290 qvinnor; motsvarande de förra 53-7 % och de senare 46s % af samtliga afförda. Under år 1889 affördes 677, således 50 mera än under redovisningsåret. Jemförelsen mellan intagna och afförda visar, att 49 flera blifvit intagna än afförda. Qvarliggande till år 1891 voro 2,604, nämligen 1,367 män och 1,237 qvinnor; resp. 52'5 % män och 47 5 % qvinnor. Från 1889 till 1890 qvarlågo 2,555; för år 1890 har således antalet qvarliggande ökats med 49. Beträffande olika sjukdomsformer hos de under året intagna utvisar tab. 2 följande: Tungsinne förekom hos 198, hvaraf 77 män och 121 qvinnor, respektive 38-9 % och 61-1 %. De för tungsinne intagna manliga patienterna utgjorde 21 % af alla intagna män, de för tungsinne intagna qvinnorna utgjorde 39a % af alla under året intagna qvinnor. Ursinne förekom hos 214, deraf 106 män och 108 qvinnor, respektive 49\5 % och 50s %. De för ursinne intagna manliga patienterna utgjorde 28'9 % af alla intagna män, de för ursinne intagna qvinliga patienterna utgjorde 35 - o % af alla intagna qvinnor. Förryckthet förekom hos 158, deraf 106 män och 52 qvinnor, respektive 67i % och 32-9 %. Af alla intagna män utgjorde de för förryckhet intagna 28'9 %, af alla intagna qvinnor utgjorde de for förryckthet intagna 16-8 %. Svagsinthet förekom hos 51, deraf 33 män och 18 qvinnor, respektive 64-7 % och 35-3 %. Af alla intagna män voro 9 % och af alla intagna qvinnor 5"8 % intagna för svagsinthet. Sinnessjukdom med förlamning förekom hos 33, alla män, utgörande 9 % af alla intagna män. Sinnessjukdom med fallandesot förekom hos 13, hvaraf 7 män och 6 qvinnor, respektive 53-8 % och 46-2 %. Af alla intagna män utgjorde antalet för sinnessjukdom med fallandesot 1 Referent Medicinalrådet liolling. ' Förra aret 114. Kör detta år 4 platser utöfver förut befintliga beräknats ä Upsala hospital, samt dessutom de \'i platserna å Holmehns beräknats säsom första klass. 3 Förra arets underd, berättelse angifver de frän 188i qvarliggande till en mer, beroende detta pä felaktiga primäruppgifter, intagne män 1-9 % och af alla intagna qvinnor antalet för samma sjukdom intagna qvinnor äfvenledes 1 9 %. För fånighet blefvo 9 intagna, hvaraf 5 män och 4 qvinnor, respektive 55'6 % och 44-4 %. Procenttalet af de för denna sjukdom intagna män och qvinnor i förhållande till hela antalet intagna af hvardera könet var lika eller l s %. Af alla de intagna ledo 29s % af tungsinne,»» 31-7 %» ursinne, >» 23-4 %» förryckthet,»» 7-5 %» svagsinthet,»» 4 9 %» sinnessjukdom med förlamning,»» 1 9 %» sinnessjukdom med fallandesot,»» 1"3 %» fåninghet. Utaf det anförda synes, att ursinne föranledt det största antalet intagningar, fånighet det minsta, att tungsinne förekommit mest hos de intagna qvinnorna, förryckthet mest hos de intagna männen, sinnessjukdom med förlamning uteslutande bland intagna män. För enkel sinnessjukdom intogos 621, nämligen 322 män och 299 qvinnor, utgörande 93 3 % af alla intagna, 87-7 % af intagna män och 96-8 % af intagna qvinnor. Med hänsyn till de särskilda anstalterna blir förhållandet mellan intagna sjuka, med enkel sinnessjukdom behäftade, och alla intagna följande: Visby 100 %, Kristinehamn 98-6 %, Göteborg 98-2 %, Vexiö 94-8 %, Nyköping 94-6 %, Hernösand 93-5 %, Vadstena 92'9 %, Lund 91-2 %, Upsala 87 5 %, Stockholm 80-4 %, Holmehus 80 %, Malmö 55-6 %. För sinnessjukdom med förlamning, sinnessjukdom med fallandesot samt för fånighet hafva intagits tillsammans blott 55 eller 6-7 % af samtliga intagna sjuka. Tab. 3 angifver antalet å de särskilda anstalterna intagna patienter. Förhållandet mellan de intagna och de vårdade uttryckes med följande procenttal för hvarje vårdanstalt, hvarvid är att anmärka, att det höga procenttalet för Nyköping uppkommit derigenom, att 44 nya platser erhållits: Nyköping 51-4 %, Holmehus 31-2 %, Visby 26'3 %, Göteborg 24-6 %, Lund 22-6 %, Upsala 2l 6 %, Vexiö 20-9 %, Kristinehamn 20-6 %, Vadstena 19-2 %, Hernösand 17-5 %, Stockholm 14 5 %, Malmö 4-9 %. I förhållande till föregående år har en minskning inträdt i Stockholm med 45 intagningar, i Kristinehamn med 18, i Vadstena med 10, i Lund med 8, en förökning deremot i Nyköping med 51, i Vexiö med 12, i Göteborg med 6, å Holmehus med 3, i Malmö med 1. A Upsala och Visby hospital voro intagningarna lika många under år 1890 som föregående år. Liksom antalet å Stockholms hospital intagna under redovisningsåret minskats, så har ock antalet afförda betydligt understigit förra årets, i det att under detta år endast 49 blifvit afförda mot 91 under föregående år.»orsaken härtill», säger Öfverläkaren för Stockholms hospital,»ligger deri, att med utgången af år 1889 utskrifningen af kroniska fall till enskild vård blifvit utsträckt så långt omständigheterna medgifvit, hvaraf måste följa ett tillfälligt stillastående i berörde hänseende; härtill kommer, att den beklagliga öfverfyllnaden å afdelningarne för kroniskt sinnessjuka å Stockholms allmänna försörjningsinrättning med 1890 nått en sådan höjd, att evakuation åt detta håll måste betydligt inskränkas.» Äfven å Kristinehamns hospital har en hetydlig minskning i berörda hänsende inträdt, i det att under år 1890 endast 66 blifvit afförda mot 99 under föregående är, hvarigenom äfven detta hospitals upp-

9 7 tagningsfbrmåga under året minskats. Ett motsatt förhållande har e«t rum å Vexiö och Nyköpings hospital, i det att å det förra 59 mot 43 under år 1889, och å det senare resp. 36 och 22 blifvit afförda, hvarigenom dessa hospitals upptagningsförmåga under året ökats. A öfriga hospital har antalet under innevarande år afförda föga afvikit från foregående årets. Då sökande till lediga platser alltid funnits, öfverensstämmer utskrifningsoch inskrifningsprocenten, dock med undantag för Nyköpings hospital, der de 44 nyförvärfvade platserna åstadkommit en öfvervigt för inskrifningsprocenten. Beträffande åldern hos de intagna har det visat sig (tab. 3), att nära hälften (44-9 % af män och 41-9 % af qvinnor) tillhört åldern från 21 till 35 år, att från det 36:te året ett sjunkande i freqvensen af intagna sinnessjuka inträdt, att ett stillastående visat sig under årtiondet 36 46, och att under femårsperioden en förminskning inträdt tor män men en förökning för qvinnor. Sjukdomens bestånd före intagningen har kunnat bestämmas för 668 bland de 676 intagna, således för 98" 8 % (tab. 3). Nära en tredjedel af dessa hafva blifvit intagna inom 3 månader och nära två tredjedelar inom första året. Antalet förutgångna anfall af sinnessjukdom före intagningen har kunnat bestämmas för 666 bland de 676 intagna, således för 98 5 %. De recidiverande fallen och de för första gången insjuknade förhålla sig som följer, dervid siffrorna angifva procent af samtliga intagna förutgångna anfall: Intet Ett TT& Tre Fyra o. «. v % 15-9 % 5-9 % 1-9 % 6 o % De för första gången uppträdande fallen förhålla sig sålunda till återfallen såsom 70-3 till 29? Den ålder, då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under 1890 intagna sjuka, har i tre fall ej kunnat utrönas. I alla öfriga är den anförd, hvarigenom visas (tab. 4), att de talrikaste fallen inträffat i åldern år, dernäst under åldersperioden Äfven här visar sig, att ett större antal qvinnor blifvit sinnessjuka under åren än under foregående femårsperiod, i Med afseende på de under året intagnas civilstånd har det visat sig, att nära dubbelt så inånga ogifta (424) mot gifta (224) förekommit. Förhållandet mellan ogifta och gifta män har utvisat ett ännu ogynsammnre inflytande för de ogifta (247 till 112). Anmärkningsvärdt är också den omständigheten, att bland de intagna förekommit 20 enkor men endast 7 enklingar. Ungefår samma förhållande emellan antalet intagna enkor och enklingar har visat sig under föregående år. Således intogos å hospitalen under år 1889 tillsammans 39 enkor men endast 9 enklingar. Af de 33 med dementia paralytica behäftade männen funnos 17, som voro eller hade varit gifta, 14 voro ogifta; om 2 saknas uppgift. Af de gifta hade 12 barn. Såsom tab. 5 närmare utvisar, har sinnessjukdom inom de intagnas slägt kunnat spåras i 274 fall och nervsjukdom i 17 fall, hvilket gör respektive 39'5 % och 25 % af alla intagna. Sinneseller nerv-sjukdom har bland de under året intagna kunnat spåras i 7-5 % hos fader, i 9-2 % hos moder, i 1 2 % hos båda föräldrarna, i 7 i % hos faderns föräldrar eller syskon, i 7 i % hos moderns föräldrar eller syskon, i 0-4 % hos båda föräldrarnas föräldrar eller syskon, i 9 - o % hos den sjukes syskon. Utom nämnda mera indirekta sjukdomsorsaker eller ärftligheten finnas, enligt hvad tab. 6 närmare utvisar, särskilda sjukdomsorsaker angifna i 386 fall bland de intagna. Dervid förekomma: kärlek 58 gånger, olyckor och motgångar 52 gånger, missbruk af spritdrycker 48 gånger, religiös inflytelse 37 gånger, öfveransträngning 34, sjelfbefläckelse 30, husliga bekymmer 27, fattigdom (pauperism) 25, syfilis, febrar och influensa hvardera 24 gånger, häftig sinnesrörelse 18, skador å hufvudet 17, barnsäng 16, oordentligt lefnadssätt 12, digifning 10, bleksot och blodbrist 10 o. s. v. Såsom orsak till sinnessjukdom med förlamning förekommer syfilis 19 gånger, öfveransträngning 7 gånger, olyckor och motgångar 6 gånger, oordentligt lefnadssätt 4, missbruk af spritdrycker 2, ryggmärgssjukdomar 2, influensa 2 o. s. v. Tab. 7 upplyser angående de intagnes stånd och yrke, att det öfvervägande antalet tillhört de jordbrukande klasserna. Om nämligen till dessa hänföras ej blott jordbrukande ståndspersoner och bönder samt jordtorpare, utan äfven tjenare och daglönare af jordbruksklass, uppgår antalet af hithörande intagne till 296, d. ä % af alla intagna; af öfriga stånd och yrken äro handtverkare och näringsidkare företrädda af 93 sjuka, betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass af 67, handlande af 30, militärer af 25, fabriksarbetare af 24, lärare af 23, civile embets- och enskilde tjenstemän af 20, sjöfartsidkare (sjömän, fiskare) 18, skolungdom och studerande af 17 o. s. v. Af de för dementia paralytica intagna voro 6 handlande, 5 betjening och daglönare icke tillhörande jordbruksklass, 4 militärer, 4 handtverkare och näringsidkare, 3 civile embets- och enskilde tjenstemän, 2 tjenare, daglönare af jordbruksklass, 2 literatörer, etc. Såsom närmare framgår af tab. 8 voro af de intagna 463 bosatta pä landet och 213 i stad, motsvarande respektive 68-5 % och 31"5 % af samtliga intagna. Bland länen kom det största antalet (72) frän Malmöhus län, det minsta (2) från Vesterbottens och Norrbottens län. Af tab. 9 framgår, att inalles 241, nämligen ; 124 män och 117 qvinnor, afförts från anstalterna såsom tillfrisknade; alla hade vårdats för enkel sinnessjukdom utom 4 män, som vårdats för sinnessjukdom med fallandesot. Enär antalet för enkel sinnessjukdom vårdade under året uppgått till 2,957 (enligt hoplagda uppgifterna härom i Tab. 1 af resp. läkares årsberättelser), utgöra sålunda de från enkel sinnessjukdom tillfrisknada 8 - o % af alla för enkel sinnessjukdom under år 1890 vårdade. Under år 1889 uppgick denna proc. till 8M %, under 1888 till 9 9 %, under 1887 till 9-3 % och 1886 till ll o %. Hela antalet tillfrisknade i förhållande till hela antalet vårdade utgjorde 7 5 %, eller detsamma som föregående år. Ar 1888 utgjorde samma proc. 9'2 %. Den lägre tillfriskningsprocenten under de tvenne sista åren beror på samma omständighet som den tröga omsättningen af patienter å de flesta hospital, d. v. s. derpå att hospitalen under årens lopp alltmer fyllts med obotlige sinnessjuka, som icke kunnat vårdas annorstädes. A de olika anstalterna har tillfrisknings procenten aftagit i följande ordning: Nyköping 14'4 %, Visby 13-2, Holmehus 12-5, Upsala H'4, Göteborg lo i %, Lund 9i %, Kristinehamn 7"7 %, Hernösand 6 i %, Vexiö 5 o %, Stockholm 4-4 %, Vadstena 4M %, Malmö 0-5 %.

10 8 Hvad beträffar de tillfrisknades ålder framgår af tab. 9, att 0-4 % voro under 15 år, 9-5 % voro 16 20, 17-4 % voro år, 13-7 % voro år, 11'6 % voro år, 10-4 % voro år, 10o % voro år, 8? % voro år, 13-7 % voro och 4-6 % voro år. I anseende till de tillfrisknades vistelsetid inom hospitalet ställde sig förhållandet sålunda, att 78-8 % vistats derstädes under ett år, 12 % under ett ä två år, 4-2 % under 2 3 år, 3-7 % under 3 4 år, 1 3 % under 4 5 år, öfver 5 år har ingen tillfrisknad vistats å hospital. Sjukdomens bestånd från dess uppkomst har för de under året tillfrisknade varit under 3 månader i 12-2 % af samtliga tillfrisknade, 3 12 månader i 53M %, 1 2 år i 18-2 %, 2 3 år i 8-3 %, 3 4 år i 3'7 %, 4 5 år i Os %, öfver 5 år i 3'3 %, okändt i 0"4 %. Tab. 10 redogör för tillfriskningsprocenten beträffande de för enkel sinnessjukdom intagna, omfattande såväl hvart och ett af de senast förflutna 10 åren, som ock den sammanlagda tiden af en hel 10-årsperiod med särskildt afseende derpå, om sjukdomen egt bestånd under 2 eller öfver 2 år före intagningen. Af denna tabell visar sig, att medeltalet af tillfriskningsprocenten för åren för sjuka, som intagits å hospitalet inom 2 år efter sjukdomens uppkomst, uppgick till 46-3 %, under det berörde procent för sjuke, hvilkas sjukdom egt bestånd mer än 2 år före intagningen, icke gick till mer än 9 3 %. Enligt hvad tab. 11 närmare utvisar, utgjorde antalet a anstalterna aflidna under 1890 tillsammans 119, deraf 73 män och 46 qvinnor, d. v. s. 3'7 % af alla vårdade, 4\<? % af vårdade män och 3'o af vårdade qvinnor. Motsvarande tal för 1889 utgjorde 3': %, 4 i % och 3 i %, för 1888 var niortalitetsprocenten 4-3, 4-4 och 4-2. Af de aflidna vårdades 63 % för enkel sinnessjukdom, 31 i % för sinnessjukdom med förlamning, 3-4 % för sinnessjukdom med fallandesot, 2& % för fånighet. Dödsprocenten, beräknad efter medeltal sjuke för dag, utgjorde 2-9 % i enkel sinnessjukdom, 1 4 % i sinnessjukdom med förlamning. OM 5 % i sinnessjukdom med fallandesot, OM i fånighet. Förhällandet emellan antalet aflidna och antalet vårdade å de olika anstalterna har varit följande: Vadstena 5-2 %, Stockholm 5 %, Upsala 3-9 %, Hernösand 3-8 %, Göteborg 3 5 %, Nyköping 3M %, Kristinehamn 3-4 %, Lund 3-3 %, Malmö 2-8 %, Vexiö 1-8 %, Visby O o %, Holmehus O o %. Utaf de aflidne hade 36 eller 30-3 % vistats å anstalten mindre än ett år, 53 eller 44-5 % 1 5 år, 15 eller 12-6 % 5 15 år och lika många öfver 15 år. Bland dödsorsakerna intaga lungsjukdomarna förnämsta rummet, i det å anstalterna 74 dödsfall utaf akuta och kroniska lungsjukdomar samt lungsäcksinflainmationer förekommit, utgörande detta 62 % af samtliga dödsfall, under det att dödsfall i följd af sjukliga forändringar i hjernan och dess hinnor, deri inbegripna de sjukliga förändringar som förekomma i dementia paralytica, endast inträffat. 27 gånger, motsvarande 22 %. Dessutom hafva tvenne Sjelfmord förekommit, båda verkställda medels hängning. Af tillfälliga sjukdomar hade, enligt hvad tab. 12 närmare utvisar, tillsammans 1,102 varit angripna, motsvarande 34M % af samtliga vårdade. Under år 1889 var sjuklighetsprocenten 24-2 %. Af de olika sjukdomsformerna var influensan den förherskande, förekommande i 209 fall, dernäst diarrhé i 149 fall, vidare luftrörskatarr i 82, kronisk lunginflammation i 52, akut lunginflammation i 45 och kronisk magkatarr i 46, bleksot och blodbrist i 20; sjukdomar i matsmältningsorganens hafva förekommit i 221 fall och sjukdomar i andedrägtsorganerna i 195 fall. Af svårare epidemiska sjukdomar har endast ett fall af tyfoidfeber förekommit. Enligt hvad tab. 13 närmare utvisar har sjukdomens bestånd bland de vid årets slut närvarande 2,604 kunnat bestämmas för 2,576, d. v. s. för 98 9 % af hela antalet. Bland dessa hade sjukdomen egt bestånd under 1 år för 8 %, 1 2 år för 8"o %, 2 3 år för 6 g %, 3 5 år för 14-4 %, 5 10 år för 22 o %, öfver 10 år för 40-8 %. Ehuru tabellerna 3 och 10 utvisa, att under redovisningsåret nära två tredjedelar af de intagna sjuka inkommit å hospital inom första året af sjukdomens förloppetgöra dessa likväl en sä obetydlig del af hela personalen, att 84 % bestå af sjuka, hvilka vistats å hospital längre tid än 2 år, för hvilka utsigterna för ett tillfrisknande är ganska ringa, enär det under den gångna tioårsperioden visat sig, att endast 9'3 % af dem som varit sjuka längre tid än 2 år före intagningen tillfrisknat. Tab. 14 redogör för de vid årets slut å anstalterna befintliga sjukas fördelning med hänsyn till afgift. Häraf framgår, att 133 eller ÖM % tillhörde betalande i första klass, 308 eller ll s % betalande i andra klass, 1981 eller 76M % betalande i tredje klass, hvarjemte 182 eller 7 - o % voro fria från afgift. Samma tabell visar, att antalet å anstalterna vårdade kriminalpatienter eller sådana, hvilka äro åtalade eller dömde för straffbar handling, vid årets slut utgjorde 179 (140 män och 39 qvinnor), eller 6-9 % af qvarliggande. Vid 1889 års slut uppgick antalet hithörande patienter till 178 och vid samma tid 1888 till 170, år 1887 till 159 och år 1886 till 152, således ett stigande i antal under sista femårsperiod. Af kriminalpatienterna tillhörde 120, nämligen 97 män och 23 qvinnor, sådana, hvilka icke kunnat i följd af sinnessjukdom fällas till ansvar för brottslig handling, 10 voro sinnessjuka ransakningsfångar och 49 straffångar, som under strafftiden blifvit sinnessjuka. A de olika anstalterna förhöll sig antalet vårdade kriminalpatienter till hela antalet vårdade på följande sätt: Vexiö 12-3 %, Göteborg 12-2 %, Malmö 10g %, Lund 8 o %, Visby 7-4 %, Vadstena 6-5 %, Hernösand 6-3 %, Stockholm 5-9 %, Kristinehamn 3-9 %, Nyköping 3-6 %, Upsala 3-2 %. Det högsta relativa antalet hade sålunda Vexiö, det lägsta relativa antalet förekom på Upsala. Af de 179 kriminalpatienterna hafva följande brottsliga handlingar blifvit begångna, nämligen: mordbrand af 41, stöld och rån af 38, mord och dråp af 33, våld mot främmande person af 27, mord å anhöriga af 11, barnamord af 9, mordförsök af 8, våld mot anhöriga af 3, bettlande och lösdrifveri af 2, sjelfmordsförsök, försök till barnamord, delaktighet i mord, valdtägt, försök till valdtägt, blodskam och förfalskning hvardera brottet begånget af en kriminalpatient. Af tab. 15 framgår, att antalet underhållsdagar för de under året å anstalterna vårdade uppgick till 945,823. Medeltalet dagligen vårdade utgjorde alltså 2,591 mot 2,533 under Dä antalet under året vårdade var mindre än under föregående, men antalet dagligen vårdade var större, synes häraf

11 9 ytterligare, att omsättningen af patienter å anstalterna varit trögare under redovisningsåret än under föregående år. Totalkostnaden för den egentliga sjukvården, beräknad af hela kostnaden, med undantag af kostnaden för byggnader, reparationer, onera och utskylder, utgjorde 1,114,350 kronor 50 öre. Vid totalkostnadens fördelning på underhållsdagarna erhålles såsom totalkostnad för hvarje person och dag 1 krona 18 öre och för år 429 kronor 97 öre, mot respektive 1 krona 21 öre och 442 kronor 61 öre under år A de särskilda hospitalen har kostnaden för hvarje person och dag förhållit sig på följande sätt: Göteborg Is3, Visby 1-34, Kristinehamn 1-28, Upsala 1-27, Stockholm l 2i, Lund 1 19, Hernösand 1M5, Nyköping l o6, Vadstena Voa, Malmö l oi, Vexiö Skilnaden emellan den dyraste och billigaste medelkostnaden (Göteborg och Vexiö) utgör 57 öre. Läkemedelskostnaden tor året uppgick vid samtliga anstalterna till 11,904 kronor 84 öre eller för hvarje sjuk för dag l - 3 öre och 4 kronor 56 öre i medelkostnad för hvarje person för år. Såsom tab. 16 närmare utvisar uppgick antalet vid anstalterna för sjukvården anstälda tjenstemän och betjening till 363. Om härifrån afräknas läkarepersonalen tillsammans 24 samt uppsyningsmän och förestånderskor 23 personer, så återstår 316 såsom utgörande den egentliga vaktbetjeningen. Enär medeltalet sjuka för dag under året vid rikets anstalter uppgått till 2,591, hade alltså hvar och en af betjeningen haft att tillse 82 sjuka. A de olika anstalterna hade hvar och en af betjeningen haft att tillse följande antal sjuka: Visby 6-7, Upsala 7-2, Stockholm 7"3, Kristinehamn 7 -t, Hernösand 7-8, Nyköping 83, Göteborg 8-4, Vexiö 8-4, Lund 8-8, Malmö IO9, Vadstena ll o. 2. Själavård och undervisning. Allmän gudstjenst har hållits i alla statens hospital alla sön- och högtidsdagar under året, vanligen under form af högmässogudstjenst med sådan förkortning, att hela förrättningen icke upptagit mera tid än högst en timme. Ä några hospital harjulotta hållits och under jultiden aftonsångsgudstjenst vid ljus. De gudstjenstbesökande patienternas antal i förhållande till de på en gång vårdade har varit å de särskilda hospitalen ganska olika. Sålunda har predikanten vid Stockholms hospital uppgifvit, att endast 35 patienter plägade vara närvarande, då deremot från det lilla hospitalet i Visby uppgifvits, att brukade infinna sig. 1 allmänhet har gudstjensten kunnat förrättas utan något störande afbrott. Bibelförklaringar äro hållna i Vadstena och Hernösand. Passionspredikningar hafva äfven på ett par hospital blifvit hållna. Morgon- och aftonböner förrättades vanligen å de särskilda afdelningarna af uppsyningsmannen och förestånderskan, undantagsvis af predikanten. Gemensamma nattvardsgångar hafva å de flesta hospital varit anordnade, vanligen två gånger om året. Ett ringa antal af de sjuka hafva kunnat deri deltaga. Enskild nattvardsgång har emellanåt förekommit och predikanten har genom enskilda samtal sökt i lämpliga fall meddela religionens tröst. I detta afseende har predikanten i Vexiö anfört följande:»der Guds ord fått tränga ned till hjertat, har det alltid uppenbarat sin himmelska kraft att lugna, vederqvicka och stärka, och sålunda förhjelpa till, att utan knöt med Guds nåd, som är mäktig i de svaga, bära den pålagda sjukdomsbördan och i fast tro med tålig längtan emotse den utlofvade lieriitttht otn honjiitalen. stundande förlossningen. Detta för själasörjaren så glädjande och i hans verksamhet uppmuntrande förhållande gäller emellertid mestadels de gamle, barn af en snart förgången tid Men en annan erfarenhet har visat sig med de patienter, som pä senare tid kommit under hospitalets vård och hvilka i allmänhet äro antingen helt och hållet likgiltiga för andliga ting eller mer och mindre intagna af vår tids sektväsende. Den materialistiska verldsåskådning, som i tal och skrift utkolporteras, predikande vällust och förvärf och undanträngande kristlig tro och kristligt lif, låter just på de arma varelserna, hvilka dukat under for ögonens begärelse, köttets begärelse och ett högfärdigt lefverne, utdraga de gräsliga slutföljderna. Dessa ihåliga väsenden, som icke ens mäkta gråta öfver sin egen tomhet, blifva genom sin naturliga motsträfvighet, parad med en rutten fantasi, otillgängliga för all själavård.» Vid Lunds hospital hafva tvenne timmar i veckan (en å mans och en å qvinsafdelningen) varit egnade åt bibelbetraktelser eller läsning af någon god bok. Vid Vexiö hospital har uppsyningsmannen hvarje söndagseftermiddag föreläst ur någon lämplig bok för 30 å 40 patienter. A Malmö asyl har dels predikanten en halftimme hvarje vecka genomgått valda stycken ur den heliga historien, dels hafva å de särskilda afdelningarna föreläsningar ur lämpliga böcker hållits. Ordnad skolundervisning är införd å Stockholms, Upsala, Vadstena och Vexjö hospital, der predikanten i läsning, skrifning och räkning undervisat ett fåtal bland hospitalets patienter. I Stockholm och Vexiö har undervisningen skett under två timmar, i Vadstena under två och tre, i Upsala var den utsträckt till 4 timmar i veckan. Hospitalens boksamlingar hafva under året förökats med 225 nya arbeten, förutom det att biblar, psalmböcker och katekeser blifvit inköpta, samt musikalier anskaffats och illustrerade arbeten från antiqvarisk bokhandel blifvit förvärfvade för billigt pris och till förströelse för patienterna. Boksamlingarna hafva i allmänhet varit flitigt använda. Sålunda är vid Lunds hospital 400 boklån under året antecknade. 3. De sjukes sysselsättningar och förströelser. En vigtig del af behandlingen utgör afledandet af patienternas uppmärksamhet från deras sjukliga stämning eller sjukliga tankar till en nyttig, ordnad verksamhet eller tillfällig förströelse. Derför hafva anstalterna äfven detta år i första rummet sökt ordna de sjukas arbetsförmåga efter deras vanor, fallenheter och önskningar. En del har sysslat med jordbruk, trädgårdsskötsel och ladugårdsskötsel, andra hafva varit verksamma såsom skräddare, skomakare, snickare, målare eller smeder, stundom enligt deras förutvarande yrke, stundom efter inlärandet af yrket hos de i hospitalets tjenst anställda handtverkarne, som förestå och ordna arbetet å hvar sin verkstad. Dervid hafva såväl reparationer å hospitalen kunnat delvis utföras af eget folk som ock inventarier och kläder förfärdigas för anstalternas behof, dels å verkstäderna dels derigenom att qvinnorna varit sysselsatta med spanad, väfnad, sömnad och strumpstickning. För vedsågning, renhållning och diverse annat biträde i kök och tvätt, nätbindning, matttiätning och drefplockning 111. m. har också patienternas arbetsförmåga varit tagen i anspråk. Göremålens omfattning synes bäst af följande sammandrag enligt öfverläkarnes årsberättelser:

12 10 Ä Stockholms hospital hafva 23,370 dagsverken, 12,708 af män och 10,662 af qvinnor, blifvit utförda af i medeltal 42 arbetande män och 35 arbetande qvinnor. En egendomlighet för detta hospital är boktryckeriet, som förut föreståtts af en patient och som nu har till förman en särskildt aflönad yrkesman, som har några patienter till sitt biträde. Hufvudvigten lägges på accidenstryck dels för hospitalets behof dels efter enskild beställning. A Upsala hospital äro 42,170 dagsverken utförda; 28,209 mans- och 13,961 qvinsdagsverken. Slöjdverkstaden för första klassens patienter har varit flitigt använd och tjenat både till arbete och förströelse för dessa patienter. A Nyköpings hospital finnas numera skomakare-, skräddare-, snickare- och målare-verkstäder. Tillsammans äro 8,418 dagsverken utförda; 4,601 af män och 3,817 af qvinnor. A Vadstena hospital äro 20,195 mans- och 10,744 qvinsdagsverken eller tillsammans 30,939 utförda. Arbetsföra voro i medeltal 67 män och 37 qvinnor. A Visby hospital äro 5,265 dagsverken utförda. A Ve.viö hospital äro 13,500 mans- och 11,400 qvinsdagsverken utförda eller tillsammans 24,900. Medeltal dagligen arbetande voro 45 män och 38 qvinnor. A Malmö asyl äro 23,871 dagsverken utförda. A Lunds hospital äro 44,932 dagsverken utförda. Tillsammans bafva i medeltal 150 patienter dagligen arbetat. A Göteborgs hospital hafva 10,284 mans- och 8,503 qvinsdagsverken eller tillsammans 18,787 dagsverken blifvit utförda. A Kristineliamns hospital hafva utförts 25,034 mans- och 17,931 qvinsdagsverken eller tillsammans 42,965. Af de manliga patienterna hafva 50 % och af de qvinliga 40 % kunnat sysselsättas. A Hernösands hospital hafva 8,529 mans- och 10,340 qvinsdagsverken blifvit utförda eller tillsammans 18,869 dagsverken. Af patienterna derstädes hafva 29 inan och 34 qvinnor kunnat sysselsättas. Till uppmuntran at arbetande patienter hafva tilldelats dem såsom flit- eller arbetspenningar frän 5 till 15 öre lördagen. Dessa hafva äfven ofta erhållit någon extra förplägning, såsom kaffe eller smörgås. De erhållna penningarna hafva antingen tor patientens räkning besparats eller efter öfverläkarens bepröfvande användts af patienten till någon extra förplägning eller inköp af någon småsak. Till patienternas förströelse hafva a de flesta hospital varit anordnade vid högtidsdagar en och annan kaffefest med någon enkel musikalisk aftonunderhållning. Stundom hafva lejda musikanter uppfört musikstycken till de sjukas förnöjelse, stundom amatörer med sin förmåga bidragit vid någon fest ä hospitalen. I Upsala har den i föregående berättelser omnämnda messingssextetten bidragit till de sjukas förströelse. Promenader i parkerna, läsning och diverse spel hafva varit allmänna förströelser. Första klassens patienter hafva tillgäng till piano och biljard. 4. Byggnader, jordområden m. m. Lunds hospital och asyl: Inom hospitalet har under årets lopp de bada för oroliga och osnygga patienter upplåtna paviljongerna undergått en genomgripande reparation, dervid anstalter vidtagits för insättning af angvärmeapparater med tillhörande nödig rvakuerin», skölj- och torkrum samt byggnadernas förseende med varmt vatten frän den för hela anstalten gemensamma varmvattensreservoaren. I hospitalets ekonomibyggnader hafva jemväl omfattande arbeten utförts; dessutom är ny portvaktstuga uppförd. A asylen äro alla byggnaderna inom byggnadskomplexen fullbordade, vatten- och afloppsledningar jemte ledningar för varmt vatten inlagda och fullständigt utförda, likaså ledningarna för den elektriska ledningen inom hus. Promenadgårdarna äro färdigbyggda och planerade. Den föreslagna spårvägen nedlagd och färdiggjord, samt de yttre gårdarnes och vägarnas planering och grusning till största delen fullbordade. Vadstena hospital: åtgärder hafva blifvit vidtagna för utförandet af den beslutade till- och ombyggnaden af cellafdelningen inom den allmänna afdelningen för qvinnor, äfvensom för nybyggnad af ett ekonomihus, innehållande kök och tvättstuga jemte boningsrum för tjenstepersonalen. Piteå hospital: kontrakt om uppförandet af byggnaderna till detta hospital är afslutadt och byggnadsarbetet vid vårens inträde påbörjadt. Under sommarens och höstens lopp har en del af planering och schaktningsarbetena utförts samt grunderna lagts till ekonomihuset och afdelningarna A, B och C inom mansafdelningen. Kristinehamns hospital: nybyggnad för stall och ladugård, rymmande 6 hästar och inemot 30 kor, är uppförd. Hernösands hospital: nytt kallbadhus för patienterna är under året uppfördt. Dessutom hafva vigtiga arbeten utförts för erhållande af bättre uppvärmning å Upsala hospital. För öfrigt hafva nödiga reparationer och förbättringar, planeringar och väganläggningar utförts vid de flesta hospital. Totalkostnaden för underhäll och torbättring af byggnader och gårdar har utgjort 171,139 kronor 11 öre. 5. Beklädnad, sängutredning och inventarier. Kostnaden för inköp och underhåll af beklädnadspersedlar, linne och sängkläder vid samtlige anstalterna uppgick under redovisningsåret till 128,300 kronor 49 öre (tab. 18). Fördelas denna summa på medeltalet under året dagligen vårdade (2,591), visar sig att hvarje hela året upptagen sjukplats med afseende å dessa effekter i medeltal kostat 49 kronor 52 öre mot 33 kronor 44 öre år Totalkostnaden sistnämnda år utgjorde 85,724 kronor 35 öre. Omkostnaden uti ifrågavarande hänseende under redovisningsåret öfverstiger alltså föregående årets med 42,576 kronor 14 öre, beroende denna stegring pä de betydliga utgifter, som erfordrats för anskaffande af beklädnad m. ni. för den nya asylen i Lund. Utgifterna för inventarier uppgingo till 102,319 kronor 68 öre mot 45,416 kronor 65 öre år Denna stegring i utgifter har berott dels på den nya uppsättningen af inventarier vid Lunds asyl, dels ock på ökadt behof af inventarier vid Upsala hospital. 6. Uppvärmning och lyshållning. Utgifterna för uppvärmning och lyshållning uppgingo under år 1890 till 149,716 kronor 25 öre mot 131,511 kronor 70 örtunder Hvarje under redovisningsåret upptagen sjukplats har med afseende å uppvärmning och lyshållning således kostat i medeltal 57 kronor 76 öre.

13 11 7. Mathållning och utspisning. Mathållningen sker fortfarande medelst egen hushållning med undantag for Visby hospital, der mathållningen bestrides af Gotlands läns lasarett och omkostnaden fördelas pä båda sjukvårdsinrättningarna i forhållande till patientantalet. Spisordningen har varit oförändrad med undantag för Hernösand och Vadstena hospital, hvarest smärre förändringar äro vidtagna. Totalkostnaden for utspisning, omfattande icke blott utspisningen för de sjuke utan äfven kost för betjening och tjenstemän, som åtnjuta denna förmån, utgjorde 493,082 kronor 22 öre mot 486,667 kronor 30 öre under år Utspisningskostnaden beräknad endast för sjuke af alla klasser utgjorde 373,008 kronor 69 öre mot 403,828 kronor 88 öre under år Genom denna summas fördelning på underhållsdagarne erhålles medelkostnaden för hvarje sjuk för Jag, nämligen 39-5 öre och för år 144 kronor 18 öre. Under år 1889 voro motsvarande tal 43'5 öre och kr. Orsaken till det billigare priset på hvarje sjnkportion har hufvudsakligen berott på sänkningen i priset å Stockholms hospital från 52-8 öre, som det var 1889 tiil 40 - o öre hvartill redovisningsårets pris uppgick. A öfriga hospital har priset likaledes fallit, ehuru ej lika mycket som ä. Stockholms hospital. Medelpriset för dag ocli person har å de olika anstalterna, uppställda i ordning efter prisbilligheten, varit följande: Vadstena 34 5, Malmö 37 5, Göteborg 37<», Nyköping 39o, Stockholm 40o, Hernösand 40i, Kristinehamn 40-5, Lund 40.6, Vexiö 40-8, Upsala 42o, Visby 45g. 8. Inkomster och utgifter för hospitals underhåll Redogörelse för till hospitalens underhåll anvisade inkomster och utgifter återfinnes i tabb. 17 och 18 och ett sammandrag af samma års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagna medel i tab. 19. Såsom en utgift från medicinalstyrelsens kassa stå i tab. 18 uppförda 110,467 kronor 68 öre under rubriken diverse utgifter. Uti denna summa ingå dels 73,935 kronor och 40 öre till utredning vid Lunds asyl dels 19,030 kronor till lösen för byggnader m. in. å hemmanet Hunnernp, der Lunds asyl är belägen. Ar 1889 då första gången dessa utgifter från Medicinalstyrelsens kassa uppgingo till något betydligare belopp, nämligen 23,157 kronor 99 öre, ingingo i denna summa dels 8,000 kr. till utredning vid Lunds asyl dels 9,188 kr. 82 öre, hvilka hittills i räkenskapen balanserats såsom förskott till hospitalanläggningen vid Kristinehamn, men jemlikt föreskriften i Kungl. Brefvet den 15 mars 1889 då affördes såsom utgift under ofvanstående rubrik. 9. Utrymme. Äfven detta år har missförhållande egt ruin mellan utrymmet å hospitalen ocli efterfrågan om plats å desamma. Till öfverstyrelsen hafva således under årets lopp öfversändts ej mindre än 275 ansökningar om plats, som ej kunnat beviljas å de respektive hospitalen, dit ansökningarna omedelbart insändts. 10. Sinnessjuke och idioter. Tab. 20 utgör sammandrag af de uppgifter, hvilka det enligt 61 af nåd. stadgan den 2 november 1883 åligger vederbörande kyrkoherde att afgifva till respektive provinsial-, extra provinsial- och stadsläkare öfver inom hvarje församling vårdade sinnessjuka och idioter. Tabellen upptager de sinnessjukas antal till 7,491 och idioternas till 6,153 eller tillsammans 13,644 mot 13,016 under år 1889, samt 12,524 under år 1888, och 11,816 under år 1887, och 10,744 år Då i följd af egendomliga förhållanden i Stockholm uppgiften från presterskapet derstädes erhållits ofullständig, har antalet sinnessjuka och idioter derstädes för öfrigt endast kunnat utrönas genom uppgifterna om de på stadens bekostnad å hospital och fattighus vårdade. Antalet sinnessjuka och idioter i Stockholm är därföre sannolikt högre än det uppgifna. Af de sinnessjuka tillhörde 6,214 landsbyggd och 1,277 stad samt bland idioterna 5,700 landsbyggd och 453 stad. I öfrigt redogör tabellen för de sjukes kön, civilstånd, ålder samt sättet för deras vård. Af de sinnessjuka vårdades 2,039 å hospital eller asyl, motsvarande 27 % af hela antalet uppgifna sinnessjuka, 4,459 vårdades i enskildt hus, 95 i enskild anstalt, 815 å fattighus samt 81 å länslasarett. Af idioterna vårdades 5,292 i enskildt hus, 243 å enskild anstalt, 472 å fattighus 3 å länslasarett. 143 å hospital eller asyl. 11. Skyddsföreningen för sinnessjuke. Under år 1890 hafva 68 patienter vid utskrifningen frän hospital erhållit tillsammans 820 kronor, som af Öfverläkarne tilldelats dem af medel tillställda af skyddsföreningen. Den till samtliga hospitalens Öfverläkare under året för detta ändamål öfverlemnade summan har utgjort 885 kronor. Dessutom har särskildt till en behöfvande sinnessjuk i Stockholm öfverlenmats 75 kronor. Till bestridande af dessa utgifter har skyddsföreningen dels haft inkomster af årsafgifter för 128 årligen betalande ledamöter, dels ock räntan af sitt kapital, som vid årets slut uppgick till 28,728 kronor 87 öre. EDV. EDHOLM. Stockholm den 25 November D. M. PONTIN. Underdänigst AUG. ALMÉN. G. BOLLING. C. THESTRUP. A. J. Bruzelius.

14 12 A. Tabellbilagor. Tab. 1. Öfversigt öfver antalet vårdade å samtliga anstalter för sinnessjukes behandling under år Tab. 3. Öfversigt öfver å de särskilda anstalterna för sinnessjukes behandling under år 1890 intagne sjuke,

15 13 Ofversigt öfver sjukdomsformerna, Tab. 2. hvilka förekommit bland de intagne å samtlige anstalter för sinnessjukes behandling under år jemte uppgift å deras ålder, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall.

16 14 Uppgift på åldern, då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1890 å rikets samtliga hospital intagne, jemte deras civilstånd. Tab. 4. Tab. 5. Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes slägt.

17 15 Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å rikets samtlige hospital under år 1890 intagne. Tab. 6. Uppgift på de å rikets samtliga Hospital under år 1890 intagnes stånd och yrke. Tab. 7.

18 16 Tab. 8. Uppgift på de å rikets samtliga Hospital under år 1890 intagnes hemort. Tab. 9. Öfversigt öfver de å samtlige anstalter för sinnessjukes

19 17 Uppgift på tillfriskningsprocenten bland de under de tio sista åren å rikets samtliga Hospital intagne sjuke, som lidit af enkel sinnessjukdom. Tab. 10. behandling under år 1890 tillfrisknade.

20 18 Tab. 11. Öfversigt öfver de å samtlige anstalter för Tab. 12. Uppgift på tillfälliga sjukdomar bland de å rikets samtliga Hospital vårdade nnder år 1890.

21 19 sinnessjukes behandling under år 1890 aflidne. Sjukdomens bestånd från dess uppkomst hos de å rikets samtliga Hospital den 31 dec. år 1890 Tab. 13. närvarande. Öfversigt öfver de sjukes fördelning inom samtliga anstalter för sinnessjukes behandling d. 31 dec Tab. 14.

22 20 Öfversigt öfver antalet sjukplatser, underhållsdagar och medeltal sjuke för dag, äfvensom öfver kostnaden för utspisning och för läkemedel, samt totalkostnad för sjukvården, vid samtlige anstalter för sinnessjukes behandling under år Tab. 15. Uppgift på de vid samtlige anstalter för sinnessjukes behandling i och för den egentliga sjukvården anstälde tjenstemän och betjening. Tab. 16.

23 21 Tab. 17. Inkomster för Hospitals underhåll år 1890.

24 22 Tab. 18. Utgifter för Hospitals Tab. 19. Sammandrag af 1890 års redovisning

25 23 underhåll år öfver till hospitalsväsendet anslagne medel.

26 24 Tab. 20. Sammandrag af läkarnes uppgifter om

27 sinnessjuke och idioter i riket år

28 26 Bil. B. Vetenskapliga iakttagelser. 1. Iakttagelser å Lunds hospital öfver influensa meddelade af Öfverläkaren D:r S. Ödman. I åtta fall (4 m. och 4 qv.) af de under året intagne har influensa uppgifvits såsom medverkande orsak till sinnessjukdomen. De hufvudsakligaste dragen af dessa fall må här i största korthet anföras. 1) N:o 869, arbetare i kolgrufva, 42 år gammal, gift. Fadren någon tid sinnessjuk. En syster dog sådan. Den sjuke skall ha Iefvat under så goda förhållanden, som hans yrke medgifva. Han fick för ett par år sedan ett slag i hufvudet vid ett ras i grufvan. Derefter har han, som förut haft god helsa och lifligt lynne, alltid klagat öfver hufvudvärk samt försämrats till lynnet och allt mera besvärats af en inre oro. Efter att förut ha haft»socialistiska tendenser» lutade han nu åt det religiösa partiet vid grufvan. I början af februari 1890 fick han epidemisk influensa»med de vanliga symptomen af värk i rygg och extremiteter, temp , rysningar, lungkatarr». Under konvalescensen utbröt ett af läkare observeradt»maniakaliskt anfall», som räckte i tre dagar. Därefter var han normal till den 1 mars, då han efter socialistiska påverkningar åter blef oredig och exciterad. Han intogs här den 13 mars och visade under sin närvaro hallucinatorisk förvirring (amentia), först med maniakalisk, sedan med lindrigt melankolisk stämning. Han utskrefs frisk den 28 maj. 2) Ts T :o 880, bleckslagare, 32 år, gift, Fadren supare med hetsigt lynne under ruset. Patientens uppfostran försummad. Hans lynne skall ha varit fridsamt, godt och lirligt samt enligt hans egen uppgift känsligt och mycket mottagligt för intryck. Han var sjuk i influensa under pågående epidemi vintern Tiden har ej närmare angifvits. Han skall därefter, i olikhet med hvad som förut varit händelsen, ständigt besvärats af hufvudvärk. För öfrigt skall han ha varit sig lik till dess han i slutet af april»från att hafva varit fritänkare och socialist började att bevista Frälsningsarméens möten». Han blef nu religiös och grubblande. Sjukdomens egentliga utbrott skedde Kristi himmelsfärdsdag den 15 maj medelst en attack af hallucinatorisk förvirring med religiöst innehåll. Detta tillstånd fortfor tills han intogs å hospitalet den 29 maj. Här visade han sig genast lugn och formelt redig, men beherskades af en del exalterade tankcvillor om sitt förhållande till Gud. Dessa voro så väl ordnade, och han var så pass fri från all ointöckning, att hans sjukdom måste betecknas såsom förryckthet (paranoia religiösa). Han började redan efter en vecka att gå i arbete. Sådan förblef han med ett par af de i dessa fall vanliga små afbrotten af hastigt öfvergående förvirring med excitation, till dess han mot slutet af mars månad innevarande år blef fri från sina tankevillor och slutligen kunde utskrifvas frisk den 13 april. 3) N:o 895, stationskarl, 38 år, gift. Intet sjukligt i slägte!!. Den sjuke skall alltid varit ombytlig, retlig, misstänksam, enstörig, förefallit kamrater och förmän»underlig», o. s. v. Vid jultiden 1889 hade han den då i hans ort gängse influensan. Han tillfrisknade visserligen, men blef aldrig så bra som förut, hvarken till humöret, som ju ej varit det bästa, eller till helsan. Hans naturliga misstänksamhet tog bestämdare form och han trodde sig vara hatad af kamrater och förmän samt var häröfver mycket nedstämd och fruktade äfven för straff och förföljelser. Han grubblade också i religion och hade samvetsförebråelser. I slutet af mars eller början af april tillstötte magkatarr med förstoppning. Samtidigt försämrades sömnen och ökades hans ängslan och rädsla, så att han måste tagas om hand såsom sinnessjuk. Sjukdomen förlöpte sedan utan några större vexlingar, Några sinnesvillor uppträdde aldrig och icke heller någon förvirring. Han intogs här den 24 september under diagnosen melancholia och uttogs af sin hustru föga förändrad den 31 december. 4) N:o 905, hemmansägare, 42 år, gift. Fadren mycket benägen för dryckenskap och tidtals sinnesförvirrad. En broder har lidit af melankoli. Patienten själf skall ha haft god helsa och varit väl begåfvad samt utan egenheter. För tio år sedan led han af tungsinthet under ett hälft år. Sedan var han frisk, till dess han i januari månad 1890 sjuknade i svår influensa med häftig hufvud- och öronvärk. Under tillfrisknandet började han att blifva tungsint och detta tilltog sedan mer och mer, dock utan att nå någon svårare höjd. Han var aldrig agiterad eller förvirrad och besvärades ej af några sinnesvillor eller egentliga tankevillor, utan sjukdomen tedde sig hela tiden såsom en enkel melankoli. Då den ej ville upphöra, intogs patienten omsider å hospitalet deri 18 december. Här blef han lugnare och började arbeta, fick sjukdomsinsigt och förklarade sjelf, att han var mycket bättre. Utskrefs förbättrad den 28 januari innevarande år. 5) N:o 805, sjukgymnast, 26 är, ogift qvinna. Fadren hade upprepade anfall af delirium tremens och sköt sig slutligen. En syster en kortare tid lindrigt sinnessjuk. Sjelf har patienten varit frisk, haft god begåfning och gladt, lifligt lynne, kanske till någon öfverdrift. Derjämte har hon dock enligt egen uppgift varit mer än vanligt benägen att grubbla öfver lifvets gåtor. Sommaren och hösten 1889 led hon af dålig sömn och någon trötthet och skall ej fullt ha återkommit i sitt normala, goda tillstånd, då hon omkring den 6 januari insjuknade i influensa. Efter åtta till nio dagar var hon någorlunda men ej fullt återställd och inträdde i sin verksamhet såsom sjukgymnast. Hon blef då sömnlös och började känna sig underlig till humöret samt fick äfven snart hörselvillor, såsom hon sedermera sjelf omtalat. I betygen uppgifves, att hon vid denna tid var sig olik och exalterad. Hon kunde dock fortsätta sitt arbete till den 3 mars, då hon på några timmar blef vild och ursinnig, så att hon knappast kunde hållas, samt fullkomligt förvirrad, Hon

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

ÖFVERSTYRELSENS ÖFVER HOSPITALEN

ÖFVERSTYRELSENS ÖFVER HOSPITALEN INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

FOLKSKOLANS GEOMETRI

FOLKSKOLANS GEOMETRI FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1911. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1911. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. 1911-1939 med innehållsförteckning på franska. - 1914-1920

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1999. (Demografiska rapporter ; 1999:2).

INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1999. (Demografiska rapporter ; 1999:2). INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1857-1912. Täckningsår: 1851/55-1910. Föregångare: Tabell-commissionens

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen, Stadgar för Fruntimmers-förening till kristelig vård om de fattige i Uleåborgs stad. i. Föreningens ändamål är, att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1924. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1924. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. 1911-1939 med innehållsförteckning på franska. - 1914-1920

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1886.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1886. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsens

Fattigvårdsstyrelsens 149: III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1896 är, med uteslutande af några, bland bilagorna i hufvudsak intagna

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor; Stadgarför Djurskyddsföreningen i Åbo. fastställda af Kejs. Senaten d. 31 Maj 1871.. 1. Föreningens syftemål är dels i allmänhet att. verka för en skonsam och mild behandling af djuren, dels ock särskild!

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen. 168 III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1899 är af följande lydelse: Under årets lopp har styrelsen för stadens

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. ELEMENTARBOK A L G E BRA AF K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. DPSALA 1887, AKADEMISKA EDV. BOKTRYCKERIET, BERLINCT. Förord. Föreskriften i nu gällande skolstadga, att undervisningen i algebra skall börja

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-b0-6302_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-b0-6302_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de Stadgar för Fruntimmers förening till kristelig vård om de rattige i Uleåborgs stad. * * Föreningens ändamål är att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1926. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1926. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. 1911-1939 med innehållsförteckning på franska. - 1914-1920

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.

RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O. RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA AP L. O. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKSKOLELÄRARINNE-SEMINARIET I STOCKHOLM. ANDRA

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen. 104 III. Fattigvårdsstyrelsen. Fattigvårdssty- j) en a f Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsens medlemmar och tjen- reisen för dess verksamhet under år 1888 är, med uteslutande

Läs mer

Kongl. Maj:ts utslag på de besvär Provinsialläkaren i Brösarps distrikt C. J. Törnqvist underdånigst anfört deröfver, att, sedan klaganden i en till Kongl. Medicinalstyrelsen ingifven skrift yrkat åläggande

Läs mer

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras

Läs mer

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1920. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1920. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. 1911-1939 med innehållsförteckning på franska. - 1914-1920

Läs mer

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM. SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. G, Fångvården. Fångvårdsstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1861-1911. Täckningsår: 1859-1910 = N.F.,

Läs mer

SJUKVÅRDEN och EKONOMIEN

SJUKVÅRDEN och EKONOMIEN CM Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa

Läs mer

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1930. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År 1930. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. 1911-1939 med innehållsförteckning på franska. - 1914-1920

Läs mer

LÖSNING AF UPPGIFTER

LÖSNING AF UPPGIFTER LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett

Läs mer

$OSI X. /x. Fastsfäldt af Kejserliga Senalen för Finland den 5 Maj Tammerfors, i Tammerfors. Emil Hagelberg & C:os boktryckeri, 1876.

$OSI X. /x. Fastsfäldt af Kejserliga Senalen för Finland den 5 Maj Tammerfors, i Tammerfors. Emil Hagelberg & C:os boktryckeri, 1876. $OSI X. /x Stadgar för Djurskyddsföreningen i Tammerfors. Fastsfäldt af Kejserliga Senalen för Finland den 5 Maj 1870. Tammerfors, Emil Hagelberg & C:os boktryckeri, 1876 STADGAR Djurskyddsföreningen

Läs mer

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, Jln'JTE :-;rj'f'lvme::\t 1"("1: 1l1 :8:-; OMCIFl'iINGAX (l (' H :" 'I' n i.k IIIl L :VI:-; L,~ 1\, ISS5. Ai P. A. HULDBERG. THl':'I'TJUSI>E AfWÅ:\GJ';N.

Läs mer

Bilaga N-o 2. Till undertecknads Embets Rapport för. År 1860. d. Helsobrunnar och badorter

Bilaga N-o 2. Till undertecknads Embets Rapport för. År 1860. d. Helsobrunnar och badorter Bilaga N-o 2 Till undertecknads Embets Rapport för År 1860 d. Helsobrunnar och badorter Ronneby helsobrummar och badort hafva i år varit besökta och begagnade af 162 ståndspersoner 672 betalande Allmoge

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

INLEDNING TILL. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.

INLEDNING TILL. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer