Budget Foto: Joakim Trolle

Transkript

1 Budget 2013 Foto: Joakim Trolle

2 Tack vare god ekonomisk hushållning har Lidingö stad alltjämt en stark ekonomi. Vi prioriterar det viktiga, undviker utsvävningar och presenterar en budget med ett överskott på drygt 25 miljoner kronor. Överskottet motsvarar stadens finansiella mål på 1 procent av verksamhetens kostnader, vilket ger oss marginal för oförutsedda kostnader och för de sannolikt lägre skatteintäkterna den närmaste tiden. Lidingö har en soliditet på 75 procent, vilket är ytterligare ett tecken på vår robusta ekonomi. Dessutom lyckas vi som en av få kommuner i landet täcka hela 86 procent av pensionsskulden. Detta gör att Lidingö står väl rustad inför framtiden. Med en skattesats på 18,62 har Lidingö den nionde lägsta kommunalskatten i riket. Samtidigt har vi de senaste åren haft stora överskott vilket bidragit till att vi kunnat hålla låneskulden nere trots omfattande investeringar. Under de senaste 10 åren har vi investerat 1,6 miljarder kronor i välfärden, medan låneskulden minskat med 80 miljoner kronor. Vår goda ekonomiska situation ger oss muskler när vi nu går in i ekonomiskt tuffare tider. Stadens goda ekonomi med ordning och reda i finanserna gör att vi i budgeten för 2013, utöver de generella budgetförstärkningarna på 2 % för att möta löneökningar och inflation, kan prioritera en rad särskilda satsningar på närmare 20 miljoner kronor. Satsningarna riktas främst till barn i behov av särskilt stöd och till att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. På utbildningsområdet stärker vi verksamheter som skoldatatek, språkotek, skolskjuts, modersmålsundervisning samt stöd till gymnasielever med Asperger och till barn i behov av särskilt stöd. Totalt gör vi en extrasatsning på 8,8 miljoner kronor till utbildningsnämnden. Inom äldre- och handikappverksamheten satsar vi på förbättrad biståndsbedömning, äldrelots och en rejält höjd peng till särskilt boende. Sammanlagt tillför vi 6 miljoner kronor extra till nämndens verksamhet. På socialnämndens område satsar vi 1,5 miljoner kronor extra för att möta det ökade behovet av socialbidrag, vård av vuxna och på en social jour. För att bibehålla kvaliteten på vägunderhållet, snöröjningen samt vår natur- och parkskötseln ökar vi även tekniska nämndens budget med 1,5 miljoner. Vi tillför kultur- och fritidsnämnden ytterligare 1,4 miljoner kronor, resurser som kommer att läggas på kulturaktiviteter och på att parera ökade driftskostnader i anläggningar. Kultur- och fritidsnämnden kompenseras också för att man övertar hela ansvaret för Gångsätrahallen med tillhörande bad från halvårskiftet. Slutligen tillförs kommunstyrelsens stadsledningskontor 1,5 miljoner kronor för att genomföra stadens miljöprogram, utveckla e-handeln, värdegrundsarbete och stärka upp resurserna för redovisning och kvalitetsstyrning. Med denna budget har staden goda möjligheter att ta ytterligare steg mot att få Sveriges bästa skolor och en verksamhet i övrigt, såsom förskolor, snöröjning och äldre- och handikappomsorg, av yppersta kvalitet. Paul Lindquist Kommunstyrelsens ordförande Fotograf Peter Knutson

3 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning s 1 God ekonomisk hushållning s 3 Året som kommer s 4 Stadens vision och strategiska mål s 5 Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag s 6 Fem år i sammandrag s 7 Omvärlden s 8 Befolkningsprognos s 10 Stadens ekonomi s 12 Resultatbudget s 15 Balansbudget s 16 Finansbudget s 17 Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag s 18 Investeringsplan s 19 Resultatöversikt s 20 Ordförklaringar s 21 Nämndernas verksamhetsplaner Central politisk organisation/stadsledning s 22 Konsult- och servicekontoret s 28 Miljö- och stadsbyggnadskontoret s 38 Fastighetskontoret s 45 Utbildningsnämnden s 57 Äldre- och handikappnämnden s 85 Socialnämnden s 103 Kultur- och fritidsnämnden s 112 Tekniska nämnden - Skattefinansierad verksamhet s Vatten och avlopp s Avfall s 150 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden s 157 Investeringsplan s 158 Sammanställning över nämndernas verksamhetsmål med s 163 indikatorer och måltal för budget- och planåren Nämndernas verksamhetsplaner är en sammanfattning av respektive nämnds beslutade budget. Redaktionella ändringar har gjorts.

4 Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslår en oförändrad kommunalskatt för Lidingö stads kommunalskatt föreslås uppgå till 18,62 kronor Vid en oförändrad landstingsskatt på 12,10 kronor kommer således den samlade kommunalskatten att uppgå till 30,72 kronor. Sedan 2006 har skatten sänkts vid fyra tillfällen. Totalt har skatten sänkts med 0,75 kronor från nivån 19,37 kronor år 2005 till föreslagna 18,62 kronor. Budgeten för 2013 och planen för åren utgår från stadens vision och strategiska mål som fastställdes av kommunfullmäktige i juni Med utgångspunkt från visionen och de strategiska målen har nämnderna format verksamhetsmål samt indikatorer till dessa. Vidare bygger budgeten på de budgetdirektiv med ekonomiska ramar som kommunstyrelsen lämnat. Resultatet för 2013 budgeteras till 25,3 mkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts i sin helhet. Ramarna för budgeten för år 2013 inrymmer omkring 30 mkr i en generell ökning av anslagen och för pengbeloppen för de verksamheter där kundval gäller för att möta kostnadsökningar. Nämnderna erhöll kostnadssänkningar på 20 mkr genom sänkta personalomkostnadsavgifter och sänkta hyreskostnader. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom äldre- och handikappomsorgen tillfördes nära 20 mkr. Därutöver har 20 mkr tillförts verksamheterna i särskilda satsningar. Lidingös ekonomi är i grunden stark och stabil med goda resultat, hög soliditet, betydande tillgångar avsatta för att möta stadens pensionsåtaganden, förhållandevis låg skuldsättning, få borgensåtaganden samt en skattesats under riksgenomsnittet. Därutöver har staden betydande värden bundna i stadens bolag. Lidingö stad har under hela 2000-talet, med undantag för år 2004, redovisat positiva resultat. Under andra halvan av decenniet har resultaten varit mycket positiva och möjliggjort skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och äldreomsorgen samt omsorgen av funktionshindrade. Även resurserna för väg- och fastighetsunderhåll samt parkskötsel, landskapsvård och åtgärder mot klotter har förstärkts. Årligen har betydande ekonomiska resurser tillförts stadens kärnverksamheter för ökade volymer. Förändringar i befolkningsstrukturen ställer krav på resurstillskott och anpassningar av verksamhet och lokaler. En särskild utmaning har staden i att möta det stora tillskottet av skolelever. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 800 till år 2019 jämfört med antalet i december Vidare kräver det ökande antalet äldre Lidingöbor en utökning av antalet platser vid äldreboenden under de närmaste åren. Volymutvecklingen inom äldreomsorgen under planåren beräknas uppgå till drygt 70 mkr. Investeringsverksamheten blir omfattande de kommande åren. För 2013 beräknas investeringarna uppgå till 500 mkr. De påföljande åren beräknas investeringarna uppgå till 332 mkr respektive 283 mkr. Det omfattande investeringsbehovet är främst hänförligt till behovet av skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan. Även åtgärder inom äldreomsorg och fritidsanläggningar medför betydande investeringar. De 1

5 omfattande investeringarna kommer att medföra en ökad låneskuld och därmed ökade finansiella kostnader vilket i sin tur begränsar utrymmet i driftbudgeten. För att möta kommande prisökningar har verksamheternas ekonomiska ramar räknats upp med motsvarande 2 procent. Tekniskt sker det genom dels uppräkning av ramar och pengbelopp i de flesta fall med 1,2 procent dels genom att utrymme skapas genom sänkta hyror och personalomkostnadspålägg som i genomsnitt motsvarar ungefär 0,8 procent. I vårens budgetdirektiv till nämnderna beräknades uppräkningen för åren 2014 och 2015 till 2 procent per år. Uppdaterade prognoser över stadens skatteintäkter visar på en lägre ökningstakt än tidigare prognoser. Samtidigt överstiger kostnaderna för ökade volymer i verksamheterna tidigare beräkningar. Dessa två faktorer påverkar markant stadens ekonomiska resultat under planåren. För att uppfylla det av kommunfullmäktige fastställda finansiella målet om överskott på 1 procent av verksamhetens kostnader finns det inget utrymme för uppräkning av verksamheternas kostnader Inför kommande års budgetarbete kommer ett förstärkt fokus läggas på precisering av verksamheternas kostnader för ökade volymer. 2

6 God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt de med mål fullmäktige beslutat om. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att de mål som fastställt i budget uppnås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet. Det finns inom staden ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare. Lidingö har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett underskott på 22 mkr. Detta återställdes påföljande år då staden kunde redovisa ett positivt resultat på 82 mkr i förhållande till balanskravet. För år 2012 indikerar prognosen i delårsrapporten ett positivt resultat på 97 mkr mot balanskravet. Ett uppnående av stadens finansiella mål om ett resultat motsvarande 1 procent av verksamhetens kostnader kräver ett resultat på 25 mkr. Budget för 2013 utmynnar i ett resultat på 25,3 mkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och stadens egna finansiella mål. 3

7 Året som kommer Viktiga händelser Översiktsplanen antogs i fullmäktige i augusti 2012 och genomförandet börjar. Arbetet med planprogrammet för Centrum Torsvik fortsätter och samråd planeras våren Samarbetet fortsätter med SL och Stockholms stad om modernisering av Lidingöbanan. Lidingöbanan ska rustas upp och förses med nya vagnar under Underhållsinsatser på Gamla Lidingöbron ska genomföras Planeringen av en ny bro påbörjas med sikte på en ny bro i drift Miljöprogrammet föranleder ett flertal insatser som berör hela den kommunala verksamheten. Rudboda skola rivs och byggande av en ny miljöklassad skola påbörjas. Inom äldre- och handikappomsorgen genomförs ökade insatser på kvalitets-, uppföljnings- och utvecklingsfrågor. Bostadshotellet planeras att omlokaliseras till Lidingö sjukhems tidigare lokaler. Stadens kommunala gymnasieskolor samlas i Hersby gymnasium från höstterminen Ett nytt gruppboende byggs i kvarteret Björnen. En utflyktslekpark byggs vid golfbanan i närheten av Näset. Förnyelsen och moderniseringen av den offentliga belysningen fortsätter. Gång- och cykelvägar ska förbättras. Fortsatt satsning på upprustning av stadens parker. 4

8 Stadens vision och strategiska mål Stadens vision och strategiska samt finansiella mål ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Vision för Lidingö hälsan ö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Finansiellt mål Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 % av verksamhetens kostnader. 5

9 Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag Lidingö stads vision och strategiska samt finansiella mål fastställdes i kommunfullmäktige i juni Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna utarbeta verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Ett första steg att utifrån visionen och de strategiska målen formulera verksamhetsmål togs av nämnderna i samband med budgeten för 2010 och har utvecklats vidare därefter. Nämndernas verksamhetsmål är kompletterade med indikatorer och måltal för att möjliggöra en god måluppföljning. I arbetet med en utvecklad intern styrning och kontroll har nämnderna också företagit en så kallad risk- och väsentlighetsanalys avseende indikatorerna. Genom denna har nämnderna gjort en bedömning av sannolikheten och graden av allvarlighet i de identifierade riskerna. En samlad målkedja från de strategiska målen ned till indikatorerna för de olika nämnderna återfinns i slutet av kommunstyrelsens budgetförslag. Budgetdirektiven inrymmer vidare de ekonomiska restriktioner och ramar inom vilka nämndernas budgetförslag ska inrymmas. Kommunstyrelsen tillförde i budgetdirektiven nämnderna ett utökat ekonomisk utrymme för att möta pris- och löneökningar 2013 med cirka 2 procent förutom för vård- och omsorgsboenden där uppräkningen är 4 procent. Tekniskt sker det genom dels uppräkning av ramar och pengbelopp i de flesta fall med 1,2 procent dels genom att utrymme skapas genom sänkta hyror och personalomkostnadspålägg som i genomsnitt motsvarar ungefär 0,8 procent. Vidare tillfördes stadens kärnverksamheter ytterligare resurser motsvarande de kostnadsökningar som följer av förändringar av befolkningsstrukturen. För äldre- och handikappnämndens verksamhet tillfördes ytterligare 26,5 mkr för att möta ökat vård- och omsorgsbehov bland Lidingöborna För ökat antal barn och elever tillfördes utbildningsnämnden i ramarna 7,7 mkr. Ytterligare resurser tillförs även verksamheterna för bland annat upprätthållande av skötselstandarden av stadens grönytor. Totalt tillfördes verksamheterna 55 mkr för utökad verksamhet. I direktiven ställde kommunstyrelsen krav på fortsatta rationaliseringar och effektiviseringar. Generellt gäller att nämndernas budgetförslag ska innefatta åtgärder för att kunna klara realistiska löneökningar inom respektive avtalsområde. Vidare ska avgiftshöjningar om minst 2 procent eftersträvas. I det fall lagen inte anger annat bör intäkterna täcka självkostnaden. För planåren gällde följande: Nämnderna tillförs preliminärt 2 procent årligen för att möta kostnadsökningar. Verksamhetens intäkter räknas likaså upp med 2 procent. För 2014 finns sammanlagt 25 mkr upptagna för ökad volym och för 2015 har 30 mkr schablonmässigt lagts in i prognosen. Beträffande investeringsbudgeten understryks att höga investeringsnivåer medför tillkommande kapital- och driftkostnader som begränsar utrymmet för verksamheterna. Nämnderna uppmanas att iaktta största möjliga återhållsamhet och prioritera bland kommande investeringar. Utgångspunkten är att tillkommande kostnader till följd av investeringar i form av lokalhyror och/eller andra driftskostnader ska täckas inom tilldelad ekonomisk ram. 6

10 Fem år i sammandrag (mkr) Prognos Verksamhetens intäkter 438,0 434,1 445,9 423,2 402,1 Jämförelsestörande intäkter 43,1 51,9 81,9 11,1 5,8 Verksamhetens kostnader , , , , ,4 Jämförelsestörande kostnader ,0 - - Avskrivningar -105,4-96,7-97,4-86,6-80,7 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,2 Skatteintäkter 2 367, , , , ,3 Statsbidrag/utjämning netto -181,7-134,8-166,0-267,0-267,1 Utdelning från av staden ägda bolag 0,3 0,4 4,0 0,2 0,7 Finansnetto 14,5 17,6 2,8 11,2-1,0 Jämförelsestörande finansiell kostnad - -3, ,9 Årets resultat 110,4 119,8 130,6 49,2 24,8 Avstämning mot balanskravet 97,0 67,9 65,2 52,0 68,7 Andel av nettokostnader (%) 1 92,8 92,9 91,7 94,2 93,2 Investeringsutgifter 244,7 186,0 211,9 157,9 159,0 Kassalikviditet (%) Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 941,4 959,7 856,5 896,6 898,6 Låneskuld 200,0 200,0 200,0 150,0 200,0 Eget kapital 2 197, , , , ,0 Soliditet (eget kapital/ totala tillgångar) (%) Utdebitering, Lidingö stad 18:62 18:62 18:86 18:86 18:86 1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning. 2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder 7

11 Omvärlden Samhällsekonomin Källa: Sveriges kommuner och landsting, Ekonomirapporten oktober Utvecklingen hittills i år har för många länder inneburit en väsentlig lägre tillväxt. I Sydeuropa har utvecklingen överlag varit negativ vilket även varit fallet för Storbritannien. Också i USA och flera tillväxtländer har tillväxten dämpats, men i något mindre grad. I de nordiska grannländerna, som är betydelsefulla för svensk export, har bilden varit splittrad. I Danmark och Finland har utvecklingen under första halvåret varit mycket svag samtidigt som Norges ekonomi fortsätter växa snabbt. Den likaledes viktiga tyska ekonomin har utvecklats över förväntan, men ändå inte särskilt bra. Signaler i form av ledande indikatorer och förtroendeindikatorer har under sommar och inledande höst haft en slagsida åt det negativa. Tecknen på ett positivt konjunkturomslag har varit få. Det är därför rimligt att räkna med en fortsatt svag internationell utveckling året ut. BNP för världen som helhet beräknas växa 3,4 procent i år och 3,8 procent Det kan jämföras med en tillväxt på 3,9 procent Svensk ekonomi har visat en stark motståndskraft mot turbulensen i vår omvärld och överaskade starkt positivt under första halvåret Framöver ser det emellertid inte lika positivt ut. Den svaga utvecklingen i omvärlden bromsar in tillväxten också i Sverige. Framför allt är det exportberoende industrin som är mest utsatt på grund av svag efterfrågan och stark kronkurs. Bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi förblir svag under återstoden av i år och en bit in på nästa år. Arbetslösheten stiger, men uppgången blir tillfällig och inte särskilt stor. I takt med att konjunkturutsikterna internationellt ljusnar höjs tillväxten också för svensk del. Arbetslösheten kan därmed börja pressas tillbaka. Exporttillväxten 2013 beräknas bli 3,7 procent vilket är en betydligt bättre tillväxt än 2012, men inte särskilt högt sett i ett historiskt perspektiv. I år beräknas svensk BNP växa med 1,0 procent och 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Kommunernas resultat uppgick till 9,4 miljarder Det motsvarar drygt 2 procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, Kommunerna väntas redovisa ett rekordresultat på sammanlagt 15 miljarder kronor Återbetalda premier från AFA Försäkring påverkar resultatet positivt med 8 miljarder. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas ha underskott i år. 8

12 Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löne- och prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. En stor utmaning för kommunerna blir att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till ett kraftigt minskat antal elever samtidigt som antalet elever i grundskolan nu kommer att börja öka. Från och med 2014 antas en stark utveckling i svensk ekonomi. Skatteunderlaget växer realt i genomsnitt med 1,5 procent under Men trots uppräknade generella statsbidrag med 2 procent i fasta priser och specialdestinerade statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, räcker inte intäkterna till att täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. Staden Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. Soliditeten beräknas till 75 procent för 2012 och 45 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. Det ekonomiska utrymmet för 2013 bedöms medge att verksamheterna tillförts 2 procent för att möta kommande kostnadsökningar förutom aviserade volymtillskott. Det budgeterade resultatet för 2013 är positivt och når stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarade 1 procent av verksamhetens kostnader. Det kommer med nuvarande inflations- och löneökningstakt krävas en hög kostnadsmedvetenhet, fortsatta rationaliseringar och effektiviseringar samtidigt som ambitiösa mål för verksamheterna ska uppnås. För att uppnå det finansiella målet under planåren är bedömningen att inget utrymme finns att tillskjuta medel för att möta kommande prisökningar. De försämrade resultaten beror på vikande konjunktur, fler skolbarn och äldre i verksamheten samt betydande investeringsinsatser. Det innebär sannolikt att åtgärder måste vidtas om inte konjunkturläget vänder i positiv riktning medförande ett bättre skatteunderlag än det prognostiserade. 9

13 Befolkningsprognos Lidingö hade invånare i januari Lidingös befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden. Ökningstakten är cirka 300 nya invånare per år. En stor del av den väntade befolkningsökningen beror på utbyggnaden av Dalénum, där nästan personer väntas bo när området är färdigbyggt. Babyboomen under åren efter millennieskiftet är passerad, och de senaste åren har barnafödandet sjunkit för att stabilisera sig på en mer genomsnittlig nivå. Barnkullarna i förskolan väntas bli mindre medan antal skolbarn ökar under prognosperioden. Lidingö har generellt stor inflyttning av barnfamiljer med barn upp till ungefär sjuårsåldern, och det mönstret väntas hålla i sig. De äldre invånarna blir allt fler, både räknat i antal och i andel av befolkningen. Framförallt är det åldersgruppen år som ökar de närmaste tio åren, medan antalet äldre över 85 år beräknas vara ganska konstant. Nedanstående diagram visar utvecklingen i totalbefolkningen den sista december respektive år. Invånarantal samt prognos År 10

14 Nedanstående diagram visar utvecklingen i åldersklasser den sista december respektive år Prognos över antal skolbarn År Av diagrammet kan tydligt utläsas förflyttningen i de olika åldersintervallen av de stora barnkullarna från år Prognosen stabiliseras något för 1-5 åringarna. Äldre och pensionärer Åldersgruppen år ökar fram till ca 2016 för att sedan minska. Den ökningen återspeglas sedan i åldersgruppen år. Prognos över antal äldre År

15 Stadens ekonomi Resultatbudget Stadens resultatbudget för 2013 innebär ett positivt resultat på 25,3 mkr. Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,62 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån Sveriges kommuner och landstings, SKLs, skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos. Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 3,9 procent 2012 och 3,2 procent För åren 2014 och 2015 förutser regeringen och ekonomistyrningsverket en något högre tillväxt av skatteunderlaget än det som ligger i stadens prognos. Sammantaget minskar kostnaden för generella statsbidrag och utjämning netto med nära 8 mkr jämfört med prognosen för Kostnaden för inkomstutjämningsavgiften ökar med 8,5 mkr till följd av att skatteunderlagets ökning avtar i riket jämfört med Lidingö. Stadens intäkter för kostnadsutjämningsbidraget fortsätter att öka i omfattning, till följd av stadens befolkningsstruktur med många äldre och många små barn. Mellan 2012 och 2013 ökar bidraget med 23,1 mkr. De under år 2012 erhållna intäkterna i systemet för LSS-utjämning blir 2013 för Lidingö en avgift. Nettominskningen uppgår till 5,6 mkr. Vinstutdelning från Lidingöhem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mkr, vilket motsvarar det som lagen anger som skälig avkastning på aktiekapitalet. Från Lidingö Stads Tomt AB föreslås vinstutdelning på 10 mkr för Finansnettot har beräknats till 9,3 mkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mkr och räntekostnader för stadens lån på 8 mkr. Balansbudget De materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 387 mkr och uppgår till 2 186,6 mkr vid 2013 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 500,6 mkr och beräknade avskrivningar på 114,4 mkr. De långfristiga placeringarna beräknas uppgå till 708,6 mkr. Det egna kapitalet beräknas uppgå till 2 223,1 mkr vid utgången av Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas minska med drygt 2 mkr till 57,1 mkr. Avsättningen består av garantipensioner, efterlevandepensioner och förmånsbestämd pension för de som gick i pension före 2009, samt särskild avtalad ålderspension. Från 2009 försäkrar staden de förmånsbestämda pensionerna och någon avsättning för dessa görs inte därefter. Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden redovisas som ansvarsförbindelser. 12

16 Finansbudget Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i rörelsekapitalet väntas frigöra 176,7 mkr för att finansiera verksamheten.. Genomförande av investeringsplanen på 500,6 mkr tillsammans med förändring av stadens finansiella anläggningstillgångar resulterar i ett finansieringsunderskot på 314,6 mkr. Med en upplåning på 325 mkr ökar låneskulden till 525 mkr och likviditeten ökar med 10,4 mkr. För extern upplåning 2013 föreslås en upplåningsram på 550 mkr. Driftbudget Stadens driftbudget presenteras på sidan 18. Där framgår också de anslag av kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Centrala pensions- och omställningskostnader har budgeterats till 67,1 mkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 2 mkr. Nettokostnaden uppgår till 2 242,7 mkr och ökar med 109 mkr, eller 5,1 procent jämfört med prognosen för 2012 om man bortser från 2012-års jämförelsestörande poster. Investeringsplan Stadens investeringsplan innebär för 2013 att investeringar på 500,6 mkr planeras. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor, nya gruppboenden inom handikappomsorgen, investeringar förbundna med genomförande av stadens miljöprogram, ombyggnation av Lidingö sjukhem till bostadshotell, investeringar i Lidingöbroarna och utbyte av gatu- och parkbelysningsanläggningarna är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen. Investeringsreserven uppgår till 255,0 mkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande. Det är omfattande investeringar även åren framöver beräknas 332 mkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och mkr. Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering. Investeringsplanen redovisas på sidan 19. Övrigt Anslagsbindningen för resultatbudget fastställs till nämndsnivå. För investeringsbudgeten fastställs anslagsbindningen till respektive investeringsobjekt. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2012 till 2013 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2012 till 2013 via överföringsbudget. 13

17 mkr Långfristiga låneskuldens utveckling Prognos 2013 mkr 600,0 500,0 Investeringar ,6 400,0 300,0 200,0 128,9 168,9 168,5 159,0 157,9 211,9 186,0 244,7 332,2 283,4 100,0 0, Prognos

18 Stadens resultatbudget (mkr) Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter 399,0 438,0 434,1 Jämförelsestörande intäkter* - 43,1 51,9 Verksamhetens kostnader , , ,6 Avskrivningar -114,4-105,4-96,7 Verksamhetens nettokostnader , , ,3 Skatteintäkter 2 422, , ,8 Generella statsbidrag och utjämning (not 1) -173,8-181,7-134,8 Utdelning från av staden ägda bolag 10,2 0,3 0,4 Finansnetto 9,3 14,5 17,6 Jämförelsestörande finansiell kostnad ,9 Årets resultat 25,3 110,4 119,8 Justerat resultat enligt balanskravet 25,3 97,0 67,9 (not 1) Budget Prognos Bokslut Inkomstutjämning -545,6-537,1-488,9 Kostnadsutjämning 287,5 264,4 245,8 Regleringsbidrag/-avgift 20,4 21,7 45,0 LSS-utjämning -1,8 3,8 1,9 Kommunal fastighetsavgift 65,7 65,5 61,4 Summa -173,8-181,7-134,8 * Mark-/fastighetsförsäljningar 15

19 Stadens balansbudget (mkr) Budget Prognos Bokslut Immateriella anläggningstillgångar 0,6 1,3 3,7 Materiella anläggningstillgångar 2 186, , ,0 Aktier i av staden ägda företag 6,3 6,3 6,3 Andra aktier och andelar 115,3 115,3 115,3 Andra fordringar 40,0 40,0 40,0 Placeringar 708,6 720,6 732,6 Summa anläggningstillgångar 3 057, , ,9 Lager 0,2 0,2 0,2 Fordringar på av staden ägda företag 0,5 0,5 0,5 Övriga fordringar 195,0 229,9 229,9 Kassa och bank 24,4 14,0 40,0 Summa omsättningstillgångar 220,1 244,6 270,6 SUMMA TILLGÅNGAR 3 277, , ,5 Eget kapital 2 223, , ,4 därav årets resultat 25,3 110,4 119,8 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 57,1 59,4 67,5 Övriga avsättningar 33,0 32,0 31,0 Summa avsättningar 90,1 91,4 98,5 Lån 525,0 200,0 200,0 Andra skulder 16,0 16,0 12,2 Summa långfristiga skulder 541,0 216,0 212,2 Skulder till av staden ägda företag 18,0 30,0 34,5 Övriga skulder 405,3 392,6 394,9 Summa kortfristiga skulder 423,3 422,6 429,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 277, , ,5 Ansvarsförbindelse avseende pensions- 872,0 882,0 892,2 åtaganden (inklusive löneskatt) 16

20 Stadens finansbudget (mkr) Budget Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 25,3 110,4 Vinst vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter - -13,4 Justering för av- och nedskrivningar 114,4 105,4 Nedskrivning finansiella placeringar 2,7 2,7 Justering för gjorda avsättningar -1,3-7,1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 141,1 198,0 Ökning/minskning lager - - Ökning/minskning kortfristiga fordringar 34,9 0,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,7-5,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 176,7 192,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar - -0,2 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - Investering i materiella anläggningstillgångar -500,6-244,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 13,4 Investering i finansiella anläggningstillgångar -20,7-29,6 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 30,0 40,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -491,3-220,9 Finansieringsöver-/underskott -314,6-28,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 325,0 - Amortering skuld - - Ökning/Minskning långfristiga skulder - 2,3 Ökning/Minskning långfristiga fordringar - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 325,0 2,3 Årets kassaflöde 10,4-26,0 Likvida medel vid årets början 14,0 40,0 Likvida medel vid årets slut 24,4 14,0 17

21 Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mkr) Kommunal- Verksamhetens skattebidrag intäkter kostnader Central politisk org. och stadsledningskontor 72,5 9,6 82,1 - varav enbart centr pol org och stadsledning 56,3 3,4 59,7 - varav räddningstjänst 20,5 0,4 20,9 - varav mark- och exploatering 0,0 5,8 1,5 Konsult- och servicekontor* - 105,4 105,4 Miljö- och stadsbyggnadskontor 28,8 10,2 39,0 Fastighetskontor 15,5 301,2 316,7 Utbildningsnämnd 1 070,1 119, ,8 Äldre- och handikappnämnd 785,4 110,7 896,1 Socialnämnd 60,8 22,4 83,2 Kultur- och fritidsnämnd 77,8 35,1 112,9 Tekniska nämnden - skattefinansierad verksamhet 97,7 24,5 122,2 Tekniska nämnden - vatten, avlopp och avfall - 85,8 82,3 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,7-0,7 Övrigt** 88,8-88,8 Summa*** 2 298,1 824, ,2 Avgår internränta -51,9 Verksamhetens nettokostnader 2 242,7 * Konsult- och servicekontoret är intäktsfinansierat, därav inget kommunalskattebidrag. ** Varav centrala pensions- och omställningskostnader 67,1 mkr samt medel till kommunstyrelsens förfogande 2 mkr. *** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive internränta och avskrivningar, dock ej nämndinterna poster. 18

22 Investeringsplan (mkr) Budget Plan Plan Kommunstyrelsens kontor 4,6 3,6 3,6 It-investeringar 3,6 2,6 2,6 Fordon 1,0 1,0 1,0 Fastighetskontoret 167,0 69,8 30,0 Skollokaler 136,8 36,2 10,1 Förskolelokaler 9,4 5,3 3,4 Äldre- och handikappomsorgens lokaler 9,6 8,3 6,3 Idrottslokaler/anläggningar och sambrukslokaler 4,8 16,9 7,9 Stadshuset 1,9 1,1 0,3 Övrigt 4,5 2,0 2,0 Utbildningsnämnden 3,7 3,7 3,7 Lokalanpassningar och inventarier Äldre- och handikappnämnden 2,2 2,2 2,2 Lokalanpassningar och inventarier Kultur- och fritidsnämnden 7,3 5,1 2,4 Hamnanläggningar 1,5 1,5 1,5 Upprustning idrotts- och bollplaner samt motionsspår 3,1 3,1 0,4 Bibliotekssystem 1,0 - - Maskiner mm 1,7 0,5 0,5 Tekniska nämnden 60,8 67,8 49,5 Broar 0,0 7,0 7,0 Vatten, avlopp och avfall 14,4 22,4 9,4 Konstbyggnader, bryggor/strandskoningar 13,5 8,0 8,0 Gator, gång- och cykelvägar 7,7 5,8 4,0 Belysning, trafiksignaler och trafiksäkerhet m m 15,6 15,6 15,6 Natur och parkinvesteringar 8,6 9,0 5,5 Exploateringsområden 1,0 - - Investeringsreserv 255,0 180,0 192,0 Generell reserv (bl.a. bostadshotell) 140,0 100,0 50,0 Gamla Lidingöbron 30,0 - - Skolor och förskolor 30,0 - - Äldre- och handikappomsorgens lokaler 30,0 55,0 55,0 Kultur- och fritidsanläggningar 25,0 20,0 37,0 Stadshuset - 5,0 100,0 Summa investeringar 500,6 332,2 283,4 En mer detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet av dokumentet. 19

23 Resultatöversikt (mkr) Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 438,0 399,0 406,3 414,9 Jämförelsestörande intäkter* 43, Verksamhetens kostnader , , , ,1 Avskrivningar -105,4-114,4-121,0-128,6 Verksamhetens nettokostnader , , , ,8 Skatteintäkter 2 367, , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning (not 1) -181,7-173,8-198,3-237,1 Utdelning från av staden ägda bolag 0,3 10,2 0,2 0,2 Finansnetto 14,5 9,3-2,0-7,6 Jämförelsestörande finansiell kostnad Årets resultat 110,4 25,3 22,9 28,4 Justerat resultat enligt balanskravet 97,0 25,3 (not 1) Prognos Budget Plan Plan Inkomstutjämning -537,1-545,6-564,1-595,2 Kostnadsutjämning 264,4 287,5 293,2 299,6 Regleringsbidrag/-avgift 21,7 20,4 8,7-5,4 LSS-utjämning 3,8-1,8-1,8-1,8 Kommunal fastighetsavgift 65,5 65,7 65,7 65,7 Summa -181,7-173,8-198,3-237,1 * Mark-/fastighetsförsäljningar 20

24 Ordförklaringar Anläggningstillgångar Ansvarsförbindelser Avskrivning Avsättning Balansbudget Driftbudget Finansbudget Finansnetto Eget kapital Investeringsbudget Internränta Kortfristiga skulder Likviditet Långfristiga skulder Nettokostnad Omsättningstillgångar Resultatbudget Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, kan vara immateriella (icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm). En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller landstingets kontroll, inträffar eller uteblir. Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd. En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid budgetårets utgång. Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och externa poster, samt det kommunalskattebidrag som verksamheterna tilldelats. Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet samt finansieringsverksamhet och utmynnar i förändringen av likvida medel. Finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder. Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar. Kalkylmässig räntekostnad för det kapital som binds i anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna. Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är hänförliga till den löpande verksamheten. Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Skulder med en löptid överstigande ett år. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga ersättningar. Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank m m. Sammanställning av årets driftverksamhet. 21

25 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag I budgetdirektiven tillfördes stadsledningskontoret motsvarande 2 procent för att möta kostnadsökningar. Kommunstyrelsen föreslår dessutom att stadsledningskontorets ram ökas med 1,5 mkr för att säkra finansiering av genomförande av risk- och sårbarhetsarbetet enligt särskilt målbeslut, för arbetet med en gemensam värdegrund i stadens organisation, för att finansiera en förstärkt redovisningsfunktion centralt i staden, för att säkerställa aktivt utvecklingsarbete inom områdena miljö, kvalitetsstyrning, nytt intranät samt upphandling och e-handel. Dessutom har kontoret i uppgift att ta fram en modell för effektiviseringsarbete i staden. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2013 inklusive taxor och avgifter innebärande att styrelsen anslår 72,5 mkr i kommunalskattebidrag. Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2013 på 1,6 mkr. Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd. Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den övergripande inriktningen på de olika verksamheterna inom konsult- och servicekontoret. Stadsledningskontorets verksamhetsidé: Stadsledningskontoret ska med framsynthet och kraft alltid med hälsa i fokus - leda och stimulera utvecklingen av stadens verksamheter. 22

26 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret 2. Verksamhetsmål Verksamhetsmålen är de mål som nämnden har formulerat utifrån de av kommunfullmäktige fastställda strategiska målen för staden. 1. Strategiskt mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Nämndens verksamhetsmål 1.1 Stadsledningskontoret ska verka för att Lidingöbornas möjligheter att välja utförare underlättas. 1.2 Stadsledningskontoret ska se till att stadens valfrihetssystem är stabila och konkurrensneutrala. 2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. 3. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsätt-ningar för kloka miljöval. 4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. 5. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. 2.1 Stadsledningskontoret ska verka för att Lidingöborna möts av en tillgänglig och öppen verksamhet kännetecknad av dialog. 3.1 Stadsledningskontoret ska vara drivande i stadens miljöarbete och följa upp att miljömålen nås. 4.1 Stadsledningskontoret ska ha en aktiv omvärldsbevakning, lära av goda exempel och utbyta erfarenheter för att utveckla stadens verksamhet. 5.1 Stadsledningskontoret ska se till att stadens verksamhet och ekonomi kontinuerligt följs upp och utvärderas. Till verksamhetsmålen har indikatorer kopplats, samt måltal för budgetåret och de följande två planåren. 23

27 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret 3. Året som kommer Centrum/Torsvik projektet kommer att kräva stora insatser för att skapa goda förutsättningar för det framtida genomförandet. Fortsatt samverkan med SL och Stockholms stad om moderniseringen av Lidingöbanan och sammanlänkningen med Spårväg City. Ett nytt modernt kommungemensamt intranät ska införas i staden. En utvärdering av stadens närvaro i sociala medier behöver göras för att se hur utvecklingen ska se ut framöver. En undersökning av Lidingöbornas attityder till den kommunala servicen ska genomföras under hösten. Utveckla målstyrningsprocessen och den interna kontrollen. Under året sker ett viktigt arbete med att stötta cheferna med implementering av den nya värdegrunden i organisationen. Framtagning av näringslivspolicy. Utveckla det brottsförebyggande arbetet inom staden så att de överensstämmer med hälsostrategin. Aktivt arbeta i linje med Sveriges Kommuner och Landstings strategi för esamhället. Följa upp miljöprogrammet. Införa funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB). Implementera digitalt system för incident- & tillbudsrapportering Inom ramen för socialfondsprojekten Inclusive Europe och Networking Europe kommer kompetensutveckling att genomföras i syfte att öka graden av transnationella samarbeten och förbereda staden för EU:s nästkommande programperiod. 24

28 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret 4. Ekonomisk plan 4.1 Resultaträkning (mkr)* Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 71,9 74,8 72,5 74,2 74,0 statsbidrag 1,6 0,3 0,6 0,6 0,6 taxor och avgifter 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 övriga intäkter 9,1 9,2 9,0 9,2 9,3 Summa intäkter 83,1 84,3 82,1 84,0 83,9 kostnader för arbetskraft 24,2 26,5 27,4 27,9 28,5 varor och material 1,0 0,3 0,5 0,5 0,5 entreprenader och köp av verksamhet 24,7 24,6 20,5 20,2 20,4 tjänster och avgifter 23,7 23,8 25,4 27,0 25,9 hyror 2,5 2,6 2,7 2,7 2,8 bidrag 3,3 4,1 3,7 3,8 3,8 avskrivningar 0,0 0,0 0,1 0,1 0,2 internränta 2,4 2,4 1,8 1,8 1,8 Summa kostnader -81,8-84,3-82,1-84,0-83,9 Årets resultat 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Behållning i resultatutjämningsfond 2,6 * exklusive nämnds-/kontorsinterna poster 4.2 Kommentarer till resultaträkningen Uppräkning har skett enligt kommunstyrelsens direktiv motsvarande 2 procent samt med ett tillägg med 1,5 mkr för att säkra finansieringen av genomförandet av risk- och sårbarhetsarbetet, arbetet med värdegrund, förstärka redovisningsfunktionen centralt i staden, säkerställa aktivt utvecklingsarbete inom miljö, kvalitetstyrning, nytt intranät, upphandling och e-handel samt effektivitetsarbete i staden. Kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet består av kostnaden för förbundsavgiften till Storstockholms brandförsvar samt kostnader för renovering av personalbostäder. Kostnader för Storstockholms brandförsvar minskar med 4,1 mkr jämfört med föregående år beroende på ny kostnadsfördelningsmodell för medlemsavgifter. 25

29 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Kostnaderna för tjänster och avgifter uppgår till 25,4 mkr. 0,3 mkr avser kostnader för energirådgivningen som tidigare miljö- och stadsbyggnadskontoret ansvarade för och som täcks av bidrag från Energimyndigheten. Konsultkostnaderna har ökat jämfört med föregående budget på grund av de projekt som kommunstyrelsen har föreslagit ovan. Kostnaden för bidrag består av partistöd och verksamhetsbidrag till Millesgården. Under 2012 lämnades också ett bidrag till ny föreningsgård på 0,6 mkr. Stadsledningskontoret står för internräntekostnaden på de personalbostäder som är bostadsrätter. Internränta har sänkts under Budgeten är inte fullt finansierad. Bedömningen är att cirka 1,0 mkr kommer behöva disponeras av resultatutjämningsfonden som i dagsläget uppgår till 2,7 mkr. Nettokostnader budget 2013 (budget 2012) Räddningstjänst 28% (33%) Politiska organisationen 19% (19%) Stadsledning 53% (48%) 5. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 5.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret Stadsledningskontoret finansierar ett antal utvecklingsinsatser inom bland annat it, e- handel och ekonomi på konsult- och servicekontoret. 5.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3 Under planåret 2014 kommer det att hållas EU-val på våren samt val till riksdag, landsting och kommun på hösten. Dessutom planeras en folkomröstning i Lidingö stad om utvecklingen av Centrum/Torsvik. 26

30 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret 6. Investeringar för planperioden (år 1-3) Nr Beskrivning It-strategiska investeringar 0,6 0,6 0,6 2 Intranät 1,0 Summa stadsledningskontoret 1,6 0,6 0,6 Beskrivning 1. Liksom tidigare år budgeteras 0,6 mkr för it-strategiska investeringar per år under planperioden. 2. Ett nytt intranät har budgeterats i budget 2012 med totalt 2,5 mkr varav 1,5 mkr år 2012 och 1,0 år Det omfattar t ex utgifter för nya system och konsultinsatser. 7. Entreprenader och köp av verksamhet Kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet som redovisas i resultaträkningen avser till sin helhet ersättningen till Storstockholms brandförsvar som bedriver räddningstjänst åt staden. 27

31 Konsult- och servicekontoret Konsult- och servicekontoret Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsens förslag Konsult- och servicekontoret inrymmer en mångfasetterad serviceverksamhet riktad primärt till den kommunala organisationen och därmed finansierad genom ersättningar från övriga förvaltningar. I budgetdirektiven tillfördes kontoret motsvarande 2 procent för att möta kommande kostnadsökningar. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2013, Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2013 på 3,0 mkr. Konsult- och servicekontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Uppdrag Konsult- och servicekontoret arbetar på uppdrag av stadsledningskontoret, stadens förvaltningar och Lidingö stads Tomtaktiebolag, och ger råd, stöd och service. Inom konsult- och servicekontoret finns administrativa specialist- och stödresurser. Stadens centrala administration ska vara professionell och kostnadseffektiv och medverka till utveckling och förnyelse inom staden. Kontoret har följande funktioner: it, ekonomi, upphandling, löner, fordonsadministration, HR, information, kundtjänst, sekretariat, arkiv, överförmynderi, hantering av bostadssocial kö och kö till seniorboende, flyktingverksamhet, budget- och skuldrådgivning, arbetsmarknadsåtgärder samt verksamhetsuppföljning av stadens måltidsservice. Kostnaderna för stadens centrala administration fördelas ut på övriga nämnders verksamheter för att därigenom få en mer rättvisande kostnadsredovisning. Kostnaderna för den del av konsult- och servicekontorets verksamhet som inte utgör central administration, såsom arbete som utförs för den centrala politiska organisationen, medborgarinformation såsom hushållstidningen Vårt Lidingö, utvecklingsarbete avseende nya produkter och verksamheter som ännu inte driftsatts samt extern service som inte hör till nämndernas verksamheter finansieras av stadsledningskontoret. Dessutom finansieras vissa av kontorets verksamheter, såsom flyktingverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder, helt eller delvis genom statsbidrag. I de fall konsult- och servicekontoret utför uppdrag som normalt tillhör annan förvaltning debiteras dessa enligt gällande timpris. It-enhetens kostnader finansieras genom att verksamheterna företrädesvis tecknar årsavtal för de it-tjänster och it-utrustning de önskar. Prislista fastställs årligen. 28