Stadsplanering i Stockholm och Helsingfors på och 1960-talen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsplanering i Stockholm och Helsingfors på 1950- och 1960-talen"

Transkript

1 The city centre and the suburb, City planning during the 1950s and 1960s Sammanfattning på svenska Stadsplanering i Stockholm och Helsingfors på och 1960-talen Susan Wiksten Desjardins, Pro gradu-avhandling (D-uppsats)

2 Innehållsförteckning Syfte och metod...2 Bakgrund...3 Sverige...4 Finland...6 Slutsatser...8 Syfte och metod Denna pro gradu-avhandling är en jämförelse av stadsplanering i Stockholm och Helsingfors under och 1960-talen. Dess syfte är att beskriva förverkligandet av modernismens stadsplaneringsideal. Problemformuleringen befattar sig med hur utvecklingen under den valda tidsperioden i dessa två huvudstäder kan jämföras. Vilka gemensamma drag, vilka utmärkande drag och vilka olikheter kan ses i städernas utveckling? Avsikten har varit att notera gemensamma internationella förebilder, utbyte av idéer och karaktäristika för stadsplaneringen i dessa städer. Problemformuleringen belyses av ett urval av dokument som beskriver planerarnas syften. Dokumenten är valda i enlighet med fyra för tiden utmärkande och jämförbara planeringsprojekt. De valda projekten är: ombyggnadsplanerna för Helsingfors centrum, ombyggnaden av centrala Stockholm, förorten Hagalund [Tapiola] och förorten Vällingby. Avhandlingen presenterar två dokument som formuleringar av särskild betydelse för stadsplaneringen i Stockholm. Det första är ett samlat tävlingsprogram och juryutlåtande för Bostads- och Stadsplanetävlan i Stockholm , det andra är Riktlinjer för Stockholms Generalplan från Två helheter av motsvarande betydelse för planeringen av Helsingfors presenteras också. För det första, tävlingsprogram och juryutlåtanden från tävlingen för ett nytt centrum för Helsingfors från Som det andra, den första finska läroboken i stads- och regionplanering Asemakaavaoppi. 2 Dessutom bör Eliel Saarinens generalplan för Helsingfors från 1918 nämnas. Även om den aldrig godkändes officiellt, fungerade den som en riktgivande plan för Helsingfors. 1 Bostads- och Stadsplanetävlan i Stockholm , Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, Stockholm, Markelius, Sven, Det framtida Stockholm, riktlinjer för Stockholms Generalplan, Stockholm, Helsingfors stad, tävlingsprogram för ombyggnad av Helsingfors centrum , Finlands arkitekturmuseums arkiv. Meurman, Otto-Iivari, Asemakaavoppi, Helsinki

3 Arkitekterna Meurman och Kråkström, och dessutom bl.a. ingenjör Tammio från Finlands järnvägsstyrelse, hänvisar till Saarinens plan i beskrivningar om Helsingfors fortsatta planering. 3 Saarinens förslag från 1918 återstod som riktlinje ända tills 1960 då Helsingfors stads stadsplanerare utformade ett nytt förslag för en generalplan för Helsingfors. 4 Bakgrund Internationella trender utmärkande för Europa under och 1960-talen inom arkitekturen var funktionalismen och modernismen. Betydande för utformandet av funktionalismens principer var den tyska konsthögskolan Bauhaus, som grundades Till de centrala principerna hörde att den moderna arkitekturen skulle vara fri från historiska referenser. 5 Arkitekten Charles Edouard Jeannerets (Le Corbusier) visioner om den moderna arkitekturen kom att fungera som modell för modernismen internationellt. 6 Tillsammans med andra progressiva arkitekter grundade han en stilbildande avantgardistisk organisation, Congrès internationaux d architecture moderne (CIAM). En av de bärande tankarna var att nya byggnads- och planeringssätt skulle utnyttjas för att skapa en funktionell arkitektur utan historiska referenser. Byggnaden och samhället skulle planeras och byggas funktionellt och rationellt som en maskin. 7 Både finländska och svenska stadsplanerare har hänvisat till amerikanen Lewis Mumford som en förebild i planeringen av en ny typ av förorter på och talen. 8 Det första exemplet på dessa nybyggda förorter med eget centrum i Sverige är en förort till Stockholm vid namn Vällingby och i Finland Helsingforsförorten Hagalund (på finska Tapiola). Mumford beskrev hela samhället som ett sammanhängande maskinverk. Han poängterade betydelsen av att utveckla kulturella centra. 9 3 Lindegren & Kråkström, Keskusalueen asemakaavaehdotus 1954, Helsinki, Meurman, Asemakaavaoppi, Helsinki, Tammio, bihang nummer 1 till tävlingsprogram för ombyggnad av centrala Helsingfors , Finlands arkitekturmuseums arkiv. 4 Helsingfors stad, Förslag till Generalplan för Helsingfors, Helsingfors, Se t.ex. Bodén, 1989 & Se t.ex. Hall, Peter, Se t.ex. Columbia Encyclopaedia, New York, Meurman, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm, urban environment, Stockholm, Mumford, The Culture of Cities, New York,

4 Stadsplaneringen sågs under och 1960-talen som en form av vetenskap. Statistik och ekonomiska argument åberopades konstant av stadsplanerarna då nya planer presenterades, både i Finland och Sverige. 10 Nationalekonomiska och sociologiska teorier blev grund till planeringen. Den nationalekonomiska teori som var utmärkande för Europa och Nordamerika efter andra världskriget hade utvecklats av britten John Maynard Keynes. Den enskilda staten borde enligt Keynes teori låna pengar och utveckla samhället under perioder av lågkonjunktur tills marknaden återhämtat sig. USA följde med framgång Keynes teori under andra världskriget och bildade en modell för ekonomisk tillväxt. 11 Sverige Samhällsutvecklingen i Sverige kännetecknas från 1920-talet av en växande socialdemokratisk rörelse. Den första socialdemokratiska premiärministern Per Albin Hansson hade i ett tal från 1928 fört fram tesen om det ideala samhället som ett folkhem av jämlika individer. Det styrande politiska partiet har i Sverige sedan 1932, med undantag för kortare perioder, varit det Socialdemokratiska partiet. En rådande lågkonjunktur och en statlig undersökning ledde 1935 till publiceringen av Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan. Akademikerparet Myrdal inledde sin inflytelserika politiska karriär inom den svenska socialdemokratin med detta verk, som kom att bli grunden för den svenska bostadspolitiken från och med 1930-talet. Lågkonjunkturen skulle i Keynes anda bekämpas genom att staten satsade på bostadsproduktion. Välplanerade lägenheter med kollektiv service skulle möjliggöra barnskötsel för förvärvsarbetande par. Hushållsarbetet skulle rationaliseras och effektiveras genom god bostadsplanering så att husmodern skulle ha möjlighet att sköta hem, barn och dessutom ett jobb utanför hemmet. Detta skulle hjälpa befolkningstillväxten och ekonomin. Den svenska staten inledde sitt understöd till bostadsproduktionen Den socialdemokratiska premiärministern Tage Erlander ledde det socialdemokratiska partiet och den svenska regeringen Bostadspolitiken etablerade sig under hans 10 Se t.ex.: Planering av centrumområden [ ], KTH, Stockholm, Tidskriften Arkkitehti under och 1960-talen. Meurman, 1946 & Reich, TIME, ], 30 juni

5 tid som det socialdemokratiska partiets och regeringens främsta politiska program för samhällsutveckling. År 1964 var ett av Socialdemokratiska partiets mål att Sverige under följande tioårsperiod skulle producera en miljon bostäder. 12 Ideella, kooperativa och kommunala byggnadsföretag dominerade den svenska bostadsproduktionen sedan det statliga stödet till bostadsproduktionen etablerats under 1930-talet. En betydande och riksomfattande kooperativ organisation som aktivt påverkade bostadspolitiken var Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening (HSB). HSB hade grundats 1923 av arkitekten Sven Wallander. 13 HSB strävade till att producera moderna bostäder av hög standard utan vinst för sina medlemmar. HSB deltog aktivt i utformandet av svensk bostadspolitik, bland annat genom att organisera ett flertal s.k. bostadsriksdagar. I bostadsriksdagen 1967 träffades representanter för den svenska regeringen, representanter för regional administration, byggnadsproducenter och akademiker för att diskutera bostadsproduktion och bostadspolitik. Utvecklingen av en centraliserad samhällsplanering stod i fokus vid detta tillfälle och 1960-talens stadsplanering och den roll den spelade i utvecklingen av det svenska välfärdsamhället är inte jämförbart med något annat land, inte heller Finland. Den svenska modernismen inom arkitektur var en politisk rörelse, den var och är fortfarande en del av den socialdemokratiska bostadspolitiken. Den centraliserade planeringen av Sverige leddes från Stockholm. Förnyelsen av Stockholm blev stilbildande för stadsplaneringen i Sverige. Planerna för ett nytt tunnelbanesystem som diskuterats för Stockholm sedan 1930-talet utgjorde grunden för de ombyggnads- och förortsbyggen som förverkligades under och 1960-talen. Nya förorter planerades utmed tunnelbanelinjerna. Man var tvungen att gräva upp centrala Stockholm, för att med tidens tunnelbyggnadsteknik kunna föra de planerade tunnelbanelinjerna genom Stockholm. Ett nytt centrum med ett nytt centralt torg, goda förbindelser och höghus planerades som en arkitektonisk accent för stadens och nationens centrum (se figurerna 1-4). Ombyggnaden skedde från och med 1951 ända in på 1970-talet. 12 Resultat och reformer: riktlinjer för socialdemokratisk politik, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, partistyrelsen, Stockholm, Lundevall, HSB och bostadspolitiken, , HSB:s Riksförbund, Stockholm 1995, Bostadsriksdag 1967, HSB:s Riksförbund, Stockholm,

6 Förorterna i sin tur planerades som små lokala centrum, ministäder bundna till det absoluta centret Stockholm. Med Vällingby, den första av dessa tunnelbaneförorter, myntades begreppet "ABC-stad", en förort med Arbetsplatser, Bostäder och ett eget servicecentrum. Vällingby byggdes (se figurerna 5-8). Utvecklingen av Stockholm styrdes och planerades både för stadskärna och förorter av Stockholms stads stadsplanekontor som leddes av arkitekten Sven Markelius, som var stadsplanedirektör åren Som progressiv arkitekt hade han bland annat deltagit i Svenska slöjdföreningens utställning i Stockholm Denna utställning anses ha inlett modernismen inom arkitekturen i Sverige. 15 Markelius var också tidigt engagerad i avantgardegruppen CIAM. Finland Finland drabbades under andra världskriget av förlusten av områden i östra Finland. Bostadsbristen var på grund av de bombade städerna och de evakuerade stor. Återuppbyggnaden av samhället koncentrerade sig för bebyggelsens del främst på utvecklingen av villaområden. Staten understödde det enskilda byggandet med så kallad Arava-belåning. Arava-systemet bestod i förmånliga lån som gavs till bostadsprojekt som byggdes enligt Arava-regler. Dessa omfattade bland annat standardkrav på sanitets- och köksutrymmen och begränsningar av bostadsarean. Målet var att åstadkomma familjebostäder av god standard. Majoriteten av den Arava-belånade bostadsproduktionen i Finland under och 1960-talen bestod av enfamiljshus. Finland leddes efter kriget av president Juho Kusti Paasikivi. Paasikivi skulle kunna beskrivas som en konservativ demokrat. Han efterträddes 1956 av Urho Kaleva Kekkonen som var president fram till Ett engagemang för bostadsfrågan bland landets ledning, motsvarande den i Sverige saknades i Finland. Stadsplaneringen gavs inte som i Sverige en särställning, utan sågs som en del av återuppbyggnaden efter andra världskriget, vid sidan om mycket annat som skulle utvecklas i ett gryende välfärdssamhälle. Statspolitiken som fördes av Kekkonen koncentrerade sig på att 15 Se Eva Rudberg, Stockholmsutställningen Modernismens genombrott i svensk arkitektur. Stockholmia förlag, Stockholm,

7 balansera det diplomatiska förhållandet till Sovjetunionen och på ett centraliserat styre av inrikespolitiken. I Finland drevs stadsplaneringen av arkitekter och eldsjälar. En av pionjärerna inom stadsplanering i Finland var arkitekten Alvar Aalto, vars generalplan för staden Imatra från är den första moderna generalplanen för Finland. 16 Aalto var en finländsk pionjär också i sitt arbete med att utveckla en standardiserad bostadsproduktion. 17 Aalto stod under 1960-talet för den arkitektoniska utformningen av ombyggnaden av Helsingfors centrum (se figurerna 10 och 12). Aaltos plan grundade sig på ett tidigare planeringsarbete som gjorts av Helsingfors stad. Han hade deltagit i detta planeringsarbete sedan Ombyggnadsplanerna hade 1954 formulerats som en trafikplan sammanställd av arkitekterna Yrjö Lindegren och Erik Kråkström (se figur 11). Denna trafikplan formades som en stomme för den fortsatta planeringen. En central faktor i det att centrumplanerna aldrig förverkligades var en olöst fastighetsfråga mellan staden och järnvägsstyrelsen. Frågan fördröjde projektet och gav utrymme för en ung generation av arkitekter och aktivister att ifrågasätta planerna. Stadsplaneraren Otto-Iivari Meurman var under 1950 och 1960-talen en auktoritet inom stadsplaneringen i Finland. Han var inflytelserik som stadsplanerare och genom sitt långvariga arbete som lärare. Meurman hade jobbat som stadsplaneringarkitekt i det förlorade Viborg och i Helsingfors. Han undervisade i det på 1940-talet nya ämnet stadsplanering vid Helsingfors Tekniska Högskola och han skrev den första finska läroboken i stads- och generalplanering. 18 Meurman introducerade i Finland konceptet förort i den allmänna debatten och i sin lärobok. Han införde den av Mumford inspirerade moderna och modifierade versionen av sekelskiftets trädgårdsstäder som i Finland fick sitt första uttryck i Hagalund (Tapiola) som byggdes huvudsakligen under 1950-talet (se figurerna 13-18). I Sverige motsvarades denna Mumford-inspirerade modifikation, som sagt, av förorten Vällingby. 16 Jetsonen, Humane Rationalism [ ], Norri, Standertskjöld & Wang (Red.), 20 th century architecture, Finland, Helsinki, Se t.ex. Schildt, Den mänskliga faktorn, Helsinki, Meurman, Asemakaavaoppi,

8 Den finländska juristen Heikki von Hertzen hade under sin karriär som bankir engagerat sig i bostadssociala frågor. Han valdes på grund av sitt engagemang till direktör för den icke-statliga socialpolitiska organisationen Befolkningsförbundet. von Hertzen drev förortsprojektet Hagalund som en bostadspolitisk satsning med två huvudmål. Mål ett var att skapa en socialt balanserad förort planerad särskilt med tanke på barnfamiljernas behov. Mål två var att detta välplanerade idealsamhälle skulle bilda modell och påverka den statliga bostadspolitiken. För att förverkliga förorten Hagalund grundades 1951 på Heikki von Hertzens initiativ en sammanslutning av icke-statliga organisationer, Bostadsstiftelsen. I frågor om arkitektur vände sig von Hertzen till Otto-Iivari Meurman; likheterna med det bostadspolitiska manifestet, Koti vaiko kasarmi lapsillemme?, som utgavs av Heikki von Hertzen 1946 och Meurmans lärobok Asemakaavaoppi från 1947 är slående. von Hertzens manifest var outtalat en programskrift för förortsprojektet Hagalund. von Hertzen presenterade i sin skift från 1946 svenska HSB som en modellorganisation för bostadsproduktion. HSB var modellen för von Hertzens Bostadsstiftelse. Meurman och Ervi har beskrivit von Hertzen främst som en man engagerad i att leda Bostadsstiftelsen med en socialpolitisk och organisationell vision, snarare än en man med arkitektoniska visioner. Meurmans starka inflytande i den arkitektoniska utformningen av Hagalund grundar sig på två centrala faktorer. För det första fungerade Meurman som en mentor för von Hertzen i frågor om arkitektur. För det andra hade Meurman ritat generalplanen för Hagalund 1946 (se figur 13) det vill säga redan innan Bostadsstiftelsen köpte området. Den fortsatta planeringen på och 1960-talen grundade sig på Meurmans idéer, om än i modifierad form. Den slutliga utformningen av Hagalund gjordes av ett flertal arkitekter, flera av dem unga arkitekter som i Hagalund fick en möjlighet att testa nya tekniker och industriell bostadsproduktion. Slutsatser Det är intressant att jämföra modernismen i Sverige och Finland. Olikheterna belyser utvecklingen tydligare än då man betraktar huvudstäderna var för sig. Ett uttalat amerikanskt inflytande i form av Lewis Mumfords bok The Culture of Cities och 8

9 samhället Radburn i New Jersey i USA anges som förebilder för Meurmans och Markelius planer för Hagalund och Vällingby, båda hade också kännedom om den tidiga tyska funktionalismen. 19 Markelius stod dock närmare den centraleuropeiska avantgardistiska modernism som CIAM -brodern Le Corbusier representerade. Den finländska arkitekten Eliel Saarinen som lade fram en generalplan för Helsingfors 1918, var en förebild för Meurman. 20 På grund av det gemensamma intresset för Helsingfors, verkar Saarinen ha haft ett inflytande på Meurman, som till och med var mer betydelsefyllt än de många internationella impulser som Meurman också hänvisar till. Den huvudsakliga gemensamma faktorn för Vällingby och Hagalund är att båda representerar en trend av nybyggda samhällen som växte upp efter andra världskriget. Gemensamt för dessa nyplanerade moderna förorter var att de planerades från noll och utvecklades i tidigare orörda områden. De planerades som självständiga satelliter, små kompletta samhällen med goda förbindelser till huvudstäderna. Både Vällingby och Hagalund var socialpolitiska satsningar, båda byggdes som modeller för den moderna förorten. I likhet med förebilden Radburn utformades både Hagalund och Vällingby i funktionellt separerade områden. Bostadsområden och vägar isolerades från varandra med hjälp av grönområden. Gemensamma ideal i den arkitektoniska kompositionen var att bebyggelsen placerades glest och så att den följde terrängen, trafiken separerades och ett arkitektoniskt enhetligt servicecentrum planerades. Detta centrum utformades både i Vällingby och Hagalund med en rumsbildning i vilken centrumet framhävdes med hjälp av höga byggnader. Dessa höga byggnader placerades så att den vertikala effekten ytterligare betonades av kontrasten till omringande lägre bebyggelse och öppna platser. Utformningen av ett nytt monumentalt och representativt centrum för huvudstaden, ett centrum som skulle representera hela nationen och dess tillväxtpotential var en drivande tes i centrumplanerna både i Helsingfors och i Stockholm. Till den ideala centrumkompositionen hörde att man separerade staden i funktionellt homogena områden 19 Mumford, The Culture of Cities, New York, Von Hertzen, Meurman, Asemakaavoppi, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm, urban environment, Stockholm, Funktionalismens genombrott och kris, Arkitekturmuseet, Stockholm, Detta antyds i Asemakaavaoppi. 9

10 och att man förde in nya trafikled. I staden, liksom i förorten, skulle det nya centrets läge och betydelse framhävas arkitektoniskt med hjälp av höga byggnader. Den avgörande skillnaden i planerna var tunnelbanan. Stockholms centrumombyggnad kunde inte fördröjas då den var ett resultat av beslutet att bygga tunnelbanan. 21 Det nya centret och de nya förorterna planerades som integrerade delar av ett system i vilken tunnelbanan var stommen. Detta är en klar skillnad från Helsingfors, där den nya stadskärnan och Hagalund planerades som två separata projekt. Orsaken till detta var att en officiellt godkänd generalplan saknades. Det nya centret i Stockholm planerades i mötespunkten för tunnelbanan och huvudtrafikleden genom staden. Denna punkt blev från och med 1950-talet känt som regionens och rikets affärs- och administrativa centrum, "City". På samma sätt planerade man i Helsingfors att bygga ett representativt city i området mellan riksdagshuset och centralstationen, med ett nytt trafikled från Fredriksberg (Pasila). I den finländska arkitekturdebatten återkommer under hela perioden referenser till svensk stadsplanering. Motsvarande referenser till finländsk arkitektur på svenskt håll finns inte. Både Meurman och von Hertzen berömde bostadsområdet Guldheden i Göteborg som exemplariskt. Ombyggnaden och utvecklingen av Stockholm kritiserades däremot av både Meurman och von Hertzen. Meurman var en förespråkare av låga bostadshus, han avfärdade Vällingby som ett massbostadsområde. Vad Meurman och von Hertzen uppskattade i den svenska planeringen var särskilt olika lösningar som utformats för barnfamiljer, såsom lekplatser och tvättstugor. Denna familjeorienterade planering är en egenskap i den finska och 1960-talsarkitekturen som bär svenskt inflytande. En liknande fokus på barnfamiljernas behov märks tydligt i programformuleringen för Stockholms förorter i tävlingsprogrammet , i riktlinjerna Det framtida Stockholm [ ] från 1946 och i von Hertzens pamflett från Beskrivningarna av planer och syften framträder hos de svenska planerarna som en renare tillämpning av en centraleuropeisk avantgarde, då man jämför med Helsingfors. Le Corbusiers liknelse att den goda bostaden är en maskin citeras utan modifikation av 21 Markelius, Beskrivning till förslag till ändring av stadsplanen för del av Norrmalm[ ], Pl. # 3950A, 10 mars

11 svenska bostadsproducenter vid bostadsparlamentet Stadsbyggnadskontorets riktlinjer uppvisar samma trend i sitt uttalande om att estetiska värden som sådana var sekundära, det primära var ett funktionellt system. 23 Språket, resonemangen och den förverkligade stadsombyggnaden i Stockholm visar på att de planer som förverkligades i Stockholm drevs av en renare teknisk orientation inom arkitektur än vad de finländska planerarna hade i sina visioner. I materialet för denna avhandling framträder en begreppslig skillnad i definitionen av funktionell stadsplanering. Finländska stadsplanerare verkar ha använt sig av ordet elimellinen som en tidig översättning av det för modernismen centrala begreppet funktionell. En översättning av det tyska och engelska begreppet var inte nödvändigt i Sverige då det svenska ordet funktionell är så gott som identiskt med dess motsvarigheter i de andra germanska språken. Det finska adjektivet elimellinen beskriver något som är både sammanhängande och organiskt. Ordet är bildat från substantivet elin vars direkta svenska översättning är organ. Ordet elimellinen beskriver sammanhängande komponenter i ett system, i likhet med organen i en människokropp. Beskrivningar av stadsplaneringsprinciper av Meurman, Aalto, von Hertzen och tävlingsprogrammet för Helsingfors nya centrum från 1948, så väl som arkitekten Aarne Ervis vinnande förslag för Hagalunds centrum visar att den tidiga finländska modernismen var färgat av detta begrepp. 24 Ovannämnda beskrivningar och planer antyder en etablerad uppfattning bland dessa finländska stadsplanerare, dvs. att modern funktionell stadsplanering per definition bör vara sammanhängande och organisk. Meurman beskriver den tidiga planen för Hagalund som sammanhängande, på ett mycket liknande sätt beskriver von Hertzen i sitt manifest den ideala bostadsmiljön som varierad och sammanhängande. Även Aalto beskriver i sin centrumplan raden av monumentalbyggnader längs Tölöviken som en sammanhängande organisk helhet, och dessutom som en "ryggrad" för området. Ordet elimellinen användes 22 Bostadsriksdag 1967, HSBs Riksförbund, Stockholm, Markelius, Det framtida Stockholm, riktlinjer för Stockholms Generalplan, Stockholm, 1946, Meurman, Tampereen keskustan asemakaavan [ ], Tampere, Meurman, Asemakaavaoppi, Helsinki, Meurman, Arkkitehti, 8/1947. Helsingfors stad, tävlingsprogram för Helsingfors nya centrum , Finlands Arkitekturmuseums arkiv. von Hertzen, Koti vaiko kasarmi lapsillemme?, Helsinki, Aalto, Liitteet KHN mietintöön n:o D, 23 november 1964, Helsingfors stads arkiv, se också Arkkitehti 3/1965. Ervi, "Don Hertzenin kylä", bidrag till tävling för Hagalunds centrum , Finlands arkitekturmuseums arkiv. 11

12 också i tävlingsprogrammet för Helsingfors centrum 1948, ett program som utformats och bedömts av kommittémedlemmar, däribland av Alvar Aalto. Aarne Ervis tävlingsbidrag till Hagalunds nya centrum (se figur 14) stöder visuellt denna tes av en organisk finländsk trend inom modern arkitektur. Ervis plan visar celler av bostadsområden placerade kring en centrumcell, dessa celler är omgivna av ett böljande blodrött nätverk av bilvägar och ett motsvarande blått nätverk av fritt böljande cykel- och gångvägar. Ervi kunde i sin planritning inte ha kommit mycket närmare liknelsen av en organism, en sammanhängande helhet av blodkärl och celler. Alvar Aalto har i den etablerade arkitekturhistoriska debatten definierats som en arkitekt som framfört en organisk modernism unik för Aalto. På basis av upptäckten av det finländska bruket av termen elimellinen hävdas dock i denna avhandling att han i själva verket representerade en tidig finländsk uppfattning av modernismen. En uppfattning som delades av Otto-Iivari Meurman och Eliel Saarinen. En uppfattning som kan antas ha varit välkänd också av den generation unga arkitekter som Meurman undervisat. 12

Minnesplats över Sven Wallander Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:80)

Minnesplats över Sven Wallander Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:80) Utlåtande 2009: RIII (Dnr 328-2690/2008) Minnesplats över Sven Wallander Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:80) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Motion (2008:80) av Malte

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Vägar till stimulerande trivsam stad och mycket kundvärde för pengarna ulf.johannisson@telia.com 1 Stockholm skärgårdsstaden ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson Det industriella byggandets historia Helena Johnsson Japan 700-talet Traditionella byggnader följde ett modulsystem för mått Fredrik Blom 1820-1840 Stockholm Flyttbara hus England The Portable Manning

Läs mer

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas:

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas: Att vår inlägg om de senaste 30 årens förfall inom svensk stadsbyggnad och arkitektur har väckt en sådan livlig debatt är glädjande. Inte minst det intensiva meningsutbytet på nätet visar att stadsbyyggnad

Läs mer

Stadsdelsvandring i Södra Ängby för poli5ker och tjänstemän i Stockholms Stad. 10 oktober 2013

Stadsdelsvandring i Södra Ängby för poli5ker och tjänstemän i Stockholms Stad. 10 oktober 2013 Stadsdelsvandring i Södra Ängby för poli5ker och tjänstemän i Stockholms Stad 10 oktober 2013 Sy@et med vandringen Vi vill säba Södra Ängby i eb större perspek5v och resonera med representanter för Stockholms

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Reväst Seminarium 20150604 Kan bostadsmarknaden styras? Ola Nylander Professor Chalmers Arkitektur Bok: Svensk bostad 1850-2000, https://www.studentlitteratur.se/#kampanj/ns1203

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Styrelsen för Alvar Aalto-sällskapet i Sverige får härmed avlämna årsbokslut för räkenskapsåret 2008-01-01 2008-12-31. Redovisningen omfattar

Styrelsen för Alvar Aalto-sällskapet i Sverige får härmed avlämna årsbokslut för räkenskapsåret 2008-01-01 2008-12-31. Redovisningen omfattar ÅRSBOKSLUT FÖR 2008 Styrelsen för Alvar Aalto-sällskapet i Sverige får härmed avlämna årsbokslut för räkenskapsåret 2008-01-01 2008-12-31 Redovisningen omfattar Sida förvaltningsberättelse 1 resultaträkning

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen

Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, LTH PosterPresentation Arkitekt SAR/MSA Den mänskliga staden (Johan Rådberg) Bilder av småstaden om estetisk värdering av stadsmiljö Masterprogrammet Sustainable

Läs mer

FÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446

FÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446 12 FÖRSLAG: ALLÉN En allé ett diagonalt huvudstråk genom kvarteret bidrar till att binda samman vällingby Centrum med Blackeberg. allén delar sig runt parken kring dammen och sträcker sig runt det nya

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

Så byggdes bilstaden

Så byggdes bilstaden Så byggdes bilstaden Spårvagnsstädernas årsmöteskonferens 7-8 mars 2013 Per Lundin, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet per.lundin@ekhist.uu.se Problemställning Hur drömmen om bilsamhället

Läs mer

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur säger Sveriges arkitekter Sverige hamnar på sista plats och Danmark på första när Sveriges arkitekter själva får betygsätta hur innovativ arkitekturen i Norden

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Bostäder och framtidens Väsby

Bostäder och framtidens Väsby Väsbymoderaten Tidning från Moderaterna i Upplands Väsby, #1, 2014 Ansvarig utgivare: Christer Derger Bostäder och framtidens Väsby I vårt Väsby ska alla ha möjlighet att förverkliga drömmen vi vill bygga

Läs mer

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 2013-05-31 Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 Reflektion av Martin Emanuel, KTH Inledning I min avhandling, Trafikslag på undantag: Cykeltrafikens i Stockholm 1930 1980 (Stockholmia Förlag, 2012), beskriver

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november

Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november Internationalisering som utvecklingkraft Helsingborg, 6 november Jan Hylén Internationaliseringen speglad i fyra tidsperioder 1992 2002 2012 2022 Påverkan inifrån skolan och utifrån 1992 Några tidsmarkörer

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Yttrande över Å:s anmälan till JO Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel

Läs mer

is! har som målsättning att skapa en ny form av politiskt parti som arbetar tvärideologiskt med fokus på att omskapa vår gemensamma politiska kultur.

is! har som målsättning att skapa en ny form av politiskt parti som arbetar tvärideologiskt med fokus på att omskapa vår gemensamma politiska kultur. Initiativ Samutveckling (is!) är en experimentell politisk verkstad där nya sätt att prata om politik och utöva aktivt politiskt medborgarskap utvecklas. is! har som målsättning att skapa en ny form av

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Kort om byggnadsprinciper Träbyggnad var ursprunget Träbyggnadsteknik dominerande i Sverige Tegelbyggnadsteknik Hybridtekniker Korsvirke Revetering Tegelbeklädnad Armerad betong Stålbyggnad Massivträ Historiskt

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Vi startade LEVA husfabrik, LEVA är en förkortning för: Levande Ekologisk Visionär Arkitektur

Vi startade LEVA husfabrik, LEVA är en förkortning för: Levande Ekologisk Visionär Arkitektur TRÄPRISET 2012 BAKGRUND Vi lever idag i Sverige och Europa med ett arv kring en idé skapad av de formgivare och arkitekter som gestaltade bostäderna under 1900 talets tidiga era, med Corbusier i spetsen

Läs mer

Guggenheim utlyser en global arkitekturtävling för det föreslagna museet i Helsingfors

Guggenheim utlyser en global arkitekturtävling för det föreslagna museet i Helsingfors Guggenheim utlyser en global arkitekturtävling för det föreslagna museet i Helsingfors Fas 1 öppen för arkitekter 4 juni 10 september 2014. En auktoritativ jury utser finalisterna och väljer det vinnande

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en

Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en landareal på 141 kvadratkilometer och där bor idag cirka 39 039 invånare. 72 HISTORISK BAKGRUND Staden Landskrona

Läs mer

SOS BARNBYAR UKRAINA

SOS BARNBYAR UKRAINA SOS BARNBYAR UKRAINA OM UKRAINA Ukraina är den största och mest befolkade nya republiken efter Sovjetunionens fall 1991, med 45 miljoner invånare. Officiellt lever en stor del av invånarna under fattigdomsstrecket

Läs mer

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering En världsledande region Europas snabbast växande stad Stockholms Handelskammare Världens främsta ICT stad Networked Society City Index Världens 2 tech hub efter Sillicon Valley The Telgraph Världens 5

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

SPIREL 1. LEKSKULPTURER och MÖTESPLATS för barn och vuxna

SPIREL 1. LEKSKULPTURER och MÖTESPLATS för barn och vuxna SPIREL 1 Projekt Etapp III Produktion: BOTKYRKABYGGEN AB BERG & VÄG MASKIN AB ARTOTEC AB Projekt: SPIREL 1 Miljonbygge i förvandling. Ett frö av kreativitet i ett spiralmönster fullt av dynamik som generar

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Antal deltagare på mötet var 6 personer: Anders S Lindbäck Jimmy Lundkvist Björne Pettersson Alexander Örnberg Kim Korths, via facebook Jonathan

Läs mer

Nordisk. Design. Ett magasin om möbelformgivare av Ida Eklöf. Bruno Mathsson Arne Jacobsen Alvar Aalto Verner Panton

Nordisk. Design. Ett magasin om möbelformgivare av Ida Eklöf. Bruno Mathsson Arne Jacobsen Alvar Aalto Verner Panton Nordisk Design Ett magasin om möbelformgivare av Ida Eklöf Bruno Mathsson Arne Jacobsen Alvar Aalto Verner Panton Ida Ida Eklöf, 19 år och bor i lilla staden Tidaholm. Stort intresse för utformning och

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

FRAMTIDSPROGRAMMET 2023

FRAMTIDSPROGRAMMET 2023 HSB Stockholms ordinarie föreningsstämma 2015. Flik 5 FRAMTIDSPROGRAMMET 2023 HSB Stockholm initierade under 2013 en medlemsdialog som gick under rubriken HSB 100 år. Syftet med dialogen var att ge alla

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Drömmen om det industriella mönstersamhället 1900 1920-tal Svante Kolsgård Mot slutet av 1800-talet

Läs mer

Mindre bemedlade, barnrika familjer

Mindre bemedlade, barnrika familjer Lunds universitet Historiska institutionen HIS K01 Seminarieledare: Anna Wallette Handledare: Johan Pries 26 April 2013, kl 10.15 Mindre bemedlade, barnrika familjer En studie i hur 1930-talets statliga

Läs mer

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare

Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2011-07-26 Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare och hyresgäst. (S2011/3851/SFÖ) ICOMOS SWEDEN, den svenska nationalkommittén av International

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Från forskning till praktik

Från forskning till praktik http://www.med.lu.se/case Från forskning till praktik Ett forskningsprojekt för att sprida kunskap Var befinner vi oss? CASE - Centre for Ageing and Supporting Environments Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer