Stadsplanering i Stockholm och Helsingfors på och 1960-talen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsplanering i Stockholm och Helsingfors på 1950- och 1960-talen"

Transkript

1 The city centre and the suburb, City planning during the 1950s and 1960s Sammanfattning på svenska Stadsplanering i Stockholm och Helsingfors på och 1960-talen Susan Wiksten Desjardins, Pro gradu-avhandling (D-uppsats)

2 Innehållsförteckning Syfte och metod...2 Bakgrund...3 Sverige...4 Finland...6 Slutsatser...8 Syfte och metod Denna pro gradu-avhandling är en jämförelse av stadsplanering i Stockholm och Helsingfors under och 1960-talen. Dess syfte är att beskriva förverkligandet av modernismens stadsplaneringsideal. Problemformuleringen befattar sig med hur utvecklingen under den valda tidsperioden i dessa två huvudstäder kan jämföras. Vilka gemensamma drag, vilka utmärkande drag och vilka olikheter kan ses i städernas utveckling? Avsikten har varit att notera gemensamma internationella förebilder, utbyte av idéer och karaktäristika för stadsplaneringen i dessa städer. Problemformuleringen belyses av ett urval av dokument som beskriver planerarnas syften. Dokumenten är valda i enlighet med fyra för tiden utmärkande och jämförbara planeringsprojekt. De valda projekten är: ombyggnadsplanerna för Helsingfors centrum, ombyggnaden av centrala Stockholm, förorten Hagalund [Tapiola] och förorten Vällingby. Avhandlingen presenterar två dokument som formuleringar av särskild betydelse för stadsplaneringen i Stockholm. Det första är ett samlat tävlingsprogram och juryutlåtande för Bostads- och Stadsplanetävlan i Stockholm , det andra är Riktlinjer för Stockholms Generalplan från Två helheter av motsvarande betydelse för planeringen av Helsingfors presenteras också. För det första, tävlingsprogram och juryutlåtanden från tävlingen för ett nytt centrum för Helsingfors från Som det andra, den första finska läroboken i stads- och regionplanering Asemakaavaoppi. 2 Dessutom bör Eliel Saarinens generalplan för Helsingfors från 1918 nämnas. Även om den aldrig godkändes officiellt, fungerade den som en riktgivande plan för Helsingfors. 1 Bostads- och Stadsplanetävlan i Stockholm , Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, Stockholm, Markelius, Sven, Det framtida Stockholm, riktlinjer för Stockholms Generalplan, Stockholm, Helsingfors stad, tävlingsprogram för ombyggnad av Helsingfors centrum , Finlands arkitekturmuseums arkiv. Meurman, Otto-Iivari, Asemakaavoppi, Helsinki

3 Arkitekterna Meurman och Kråkström, och dessutom bl.a. ingenjör Tammio från Finlands järnvägsstyrelse, hänvisar till Saarinens plan i beskrivningar om Helsingfors fortsatta planering. 3 Saarinens förslag från 1918 återstod som riktlinje ända tills 1960 då Helsingfors stads stadsplanerare utformade ett nytt förslag för en generalplan för Helsingfors. 4 Bakgrund Internationella trender utmärkande för Europa under och 1960-talen inom arkitekturen var funktionalismen och modernismen. Betydande för utformandet av funktionalismens principer var den tyska konsthögskolan Bauhaus, som grundades Till de centrala principerna hörde att den moderna arkitekturen skulle vara fri från historiska referenser. 5 Arkitekten Charles Edouard Jeannerets (Le Corbusier) visioner om den moderna arkitekturen kom att fungera som modell för modernismen internationellt. 6 Tillsammans med andra progressiva arkitekter grundade han en stilbildande avantgardistisk organisation, Congrès internationaux d architecture moderne (CIAM). En av de bärande tankarna var att nya byggnads- och planeringssätt skulle utnyttjas för att skapa en funktionell arkitektur utan historiska referenser. Byggnaden och samhället skulle planeras och byggas funktionellt och rationellt som en maskin. 7 Både finländska och svenska stadsplanerare har hänvisat till amerikanen Lewis Mumford som en förebild i planeringen av en ny typ av förorter på och talen. 8 Det första exemplet på dessa nybyggda förorter med eget centrum i Sverige är en förort till Stockholm vid namn Vällingby och i Finland Helsingforsförorten Hagalund (på finska Tapiola). Mumford beskrev hela samhället som ett sammanhängande maskinverk. Han poängterade betydelsen av att utveckla kulturella centra. 9 3 Lindegren & Kråkström, Keskusalueen asemakaavaehdotus 1954, Helsinki, Meurman, Asemakaavaoppi, Helsinki, Tammio, bihang nummer 1 till tävlingsprogram för ombyggnad av centrala Helsingfors , Finlands arkitekturmuseums arkiv. 4 Helsingfors stad, Förslag till Generalplan för Helsingfors, Helsingfors, Se t.ex. Bodén, 1989 & Se t.ex. Hall, Peter, Se t.ex. Columbia Encyclopaedia, New York, Meurman, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm, urban environment, Stockholm, Mumford, The Culture of Cities, New York,

4 Stadsplaneringen sågs under och 1960-talen som en form av vetenskap. Statistik och ekonomiska argument åberopades konstant av stadsplanerarna då nya planer presenterades, både i Finland och Sverige. 10 Nationalekonomiska och sociologiska teorier blev grund till planeringen. Den nationalekonomiska teori som var utmärkande för Europa och Nordamerika efter andra världskriget hade utvecklats av britten John Maynard Keynes. Den enskilda staten borde enligt Keynes teori låna pengar och utveckla samhället under perioder av lågkonjunktur tills marknaden återhämtat sig. USA följde med framgång Keynes teori under andra världskriget och bildade en modell för ekonomisk tillväxt. 11 Sverige Samhällsutvecklingen i Sverige kännetecknas från 1920-talet av en växande socialdemokratisk rörelse. Den första socialdemokratiska premiärministern Per Albin Hansson hade i ett tal från 1928 fört fram tesen om det ideala samhället som ett folkhem av jämlika individer. Det styrande politiska partiet har i Sverige sedan 1932, med undantag för kortare perioder, varit det Socialdemokratiska partiet. En rådande lågkonjunktur och en statlig undersökning ledde 1935 till publiceringen av Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan. Akademikerparet Myrdal inledde sin inflytelserika politiska karriär inom den svenska socialdemokratin med detta verk, som kom att bli grunden för den svenska bostadspolitiken från och med 1930-talet. Lågkonjunkturen skulle i Keynes anda bekämpas genom att staten satsade på bostadsproduktion. Välplanerade lägenheter med kollektiv service skulle möjliggöra barnskötsel för förvärvsarbetande par. Hushållsarbetet skulle rationaliseras och effektiveras genom god bostadsplanering så att husmodern skulle ha möjlighet att sköta hem, barn och dessutom ett jobb utanför hemmet. Detta skulle hjälpa befolkningstillväxten och ekonomin. Den svenska staten inledde sitt understöd till bostadsproduktionen Den socialdemokratiska premiärministern Tage Erlander ledde det socialdemokratiska partiet och den svenska regeringen Bostadspolitiken etablerade sig under hans 10 Se t.ex.: Planering av centrumområden [ ], KTH, Stockholm, Tidskriften Arkkitehti under och 1960-talen. Meurman, 1946 & Reich, TIME, ], 30 juni

5 tid som det socialdemokratiska partiets och regeringens främsta politiska program för samhällsutveckling. År 1964 var ett av Socialdemokratiska partiets mål att Sverige under följande tioårsperiod skulle producera en miljon bostäder. 12 Ideella, kooperativa och kommunala byggnadsföretag dominerade den svenska bostadsproduktionen sedan det statliga stödet till bostadsproduktionen etablerats under 1930-talet. En betydande och riksomfattande kooperativ organisation som aktivt påverkade bostadspolitiken var Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening (HSB). HSB hade grundats 1923 av arkitekten Sven Wallander. 13 HSB strävade till att producera moderna bostäder av hög standard utan vinst för sina medlemmar. HSB deltog aktivt i utformandet av svensk bostadspolitik, bland annat genom att organisera ett flertal s.k. bostadsriksdagar. I bostadsriksdagen 1967 träffades representanter för den svenska regeringen, representanter för regional administration, byggnadsproducenter och akademiker för att diskutera bostadsproduktion och bostadspolitik. Utvecklingen av en centraliserad samhällsplanering stod i fokus vid detta tillfälle och 1960-talens stadsplanering och den roll den spelade i utvecklingen av det svenska välfärdsamhället är inte jämförbart med något annat land, inte heller Finland. Den svenska modernismen inom arkitektur var en politisk rörelse, den var och är fortfarande en del av den socialdemokratiska bostadspolitiken. Den centraliserade planeringen av Sverige leddes från Stockholm. Förnyelsen av Stockholm blev stilbildande för stadsplaneringen i Sverige. Planerna för ett nytt tunnelbanesystem som diskuterats för Stockholm sedan 1930-talet utgjorde grunden för de ombyggnads- och förortsbyggen som förverkligades under och 1960-talen. Nya förorter planerades utmed tunnelbanelinjerna. Man var tvungen att gräva upp centrala Stockholm, för att med tidens tunnelbyggnadsteknik kunna föra de planerade tunnelbanelinjerna genom Stockholm. Ett nytt centrum med ett nytt centralt torg, goda förbindelser och höghus planerades som en arkitektonisk accent för stadens och nationens centrum (se figurerna 1-4). Ombyggnaden skedde från och med 1951 ända in på 1970-talet. 12 Resultat och reformer: riktlinjer för socialdemokratisk politik, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, partistyrelsen, Stockholm, Lundevall, HSB och bostadspolitiken, , HSB:s Riksförbund, Stockholm 1995, Bostadsriksdag 1967, HSB:s Riksförbund, Stockholm,

6 Förorterna i sin tur planerades som små lokala centrum, ministäder bundna till det absoluta centret Stockholm. Med Vällingby, den första av dessa tunnelbaneförorter, myntades begreppet "ABC-stad", en förort med Arbetsplatser, Bostäder och ett eget servicecentrum. Vällingby byggdes (se figurerna 5-8). Utvecklingen av Stockholm styrdes och planerades både för stadskärna och förorter av Stockholms stads stadsplanekontor som leddes av arkitekten Sven Markelius, som var stadsplanedirektör åren Som progressiv arkitekt hade han bland annat deltagit i Svenska slöjdföreningens utställning i Stockholm Denna utställning anses ha inlett modernismen inom arkitekturen i Sverige. 15 Markelius var också tidigt engagerad i avantgardegruppen CIAM. Finland Finland drabbades under andra världskriget av förlusten av områden i östra Finland. Bostadsbristen var på grund av de bombade städerna och de evakuerade stor. Återuppbyggnaden av samhället koncentrerade sig för bebyggelsens del främst på utvecklingen av villaområden. Staten understödde det enskilda byggandet med så kallad Arava-belåning. Arava-systemet bestod i förmånliga lån som gavs till bostadsprojekt som byggdes enligt Arava-regler. Dessa omfattade bland annat standardkrav på sanitets- och köksutrymmen och begränsningar av bostadsarean. Målet var att åstadkomma familjebostäder av god standard. Majoriteten av den Arava-belånade bostadsproduktionen i Finland under och 1960-talen bestod av enfamiljshus. Finland leddes efter kriget av president Juho Kusti Paasikivi. Paasikivi skulle kunna beskrivas som en konservativ demokrat. Han efterträddes 1956 av Urho Kaleva Kekkonen som var president fram till Ett engagemang för bostadsfrågan bland landets ledning, motsvarande den i Sverige saknades i Finland. Stadsplaneringen gavs inte som i Sverige en särställning, utan sågs som en del av återuppbyggnaden efter andra världskriget, vid sidan om mycket annat som skulle utvecklas i ett gryende välfärdssamhälle. Statspolitiken som fördes av Kekkonen koncentrerade sig på att 15 Se Eva Rudberg, Stockholmsutställningen Modernismens genombrott i svensk arkitektur. Stockholmia förlag, Stockholm,

7 balansera det diplomatiska förhållandet till Sovjetunionen och på ett centraliserat styre av inrikespolitiken. I Finland drevs stadsplaneringen av arkitekter och eldsjälar. En av pionjärerna inom stadsplanering i Finland var arkitekten Alvar Aalto, vars generalplan för staden Imatra från är den första moderna generalplanen för Finland. 16 Aalto var en finländsk pionjär också i sitt arbete med att utveckla en standardiserad bostadsproduktion. 17 Aalto stod under 1960-talet för den arkitektoniska utformningen av ombyggnaden av Helsingfors centrum (se figurerna 10 och 12). Aaltos plan grundade sig på ett tidigare planeringsarbete som gjorts av Helsingfors stad. Han hade deltagit i detta planeringsarbete sedan Ombyggnadsplanerna hade 1954 formulerats som en trafikplan sammanställd av arkitekterna Yrjö Lindegren och Erik Kråkström (se figur 11). Denna trafikplan formades som en stomme för den fortsatta planeringen. En central faktor i det att centrumplanerna aldrig förverkligades var en olöst fastighetsfråga mellan staden och järnvägsstyrelsen. Frågan fördröjde projektet och gav utrymme för en ung generation av arkitekter och aktivister att ifrågasätta planerna. Stadsplaneraren Otto-Iivari Meurman var under 1950 och 1960-talen en auktoritet inom stadsplaneringen i Finland. Han var inflytelserik som stadsplanerare och genom sitt långvariga arbete som lärare. Meurman hade jobbat som stadsplaneringarkitekt i det förlorade Viborg och i Helsingfors. Han undervisade i det på 1940-talet nya ämnet stadsplanering vid Helsingfors Tekniska Högskola och han skrev den första finska läroboken i stads- och generalplanering. 18 Meurman introducerade i Finland konceptet förort i den allmänna debatten och i sin lärobok. Han införde den av Mumford inspirerade moderna och modifierade versionen av sekelskiftets trädgårdsstäder som i Finland fick sitt första uttryck i Hagalund (Tapiola) som byggdes huvudsakligen under 1950-talet (se figurerna 13-18). I Sverige motsvarades denna Mumford-inspirerade modifikation, som sagt, av förorten Vällingby. 16 Jetsonen, Humane Rationalism [ ], Norri, Standertskjöld & Wang (Red.), 20 th century architecture, Finland, Helsinki, Se t.ex. Schildt, Den mänskliga faktorn, Helsinki, Meurman, Asemakaavaoppi,

8 Den finländska juristen Heikki von Hertzen hade under sin karriär som bankir engagerat sig i bostadssociala frågor. Han valdes på grund av sitt engagemang till direktör för den icke-statliga socialpolitiska organisationen Befolkningsförbundet. von Hertzen drev förortsprojektet Hagalund som en bostadspolitisk satsning med två huvudmål. Mål ett var att skapa en socialt balanserad förort planerad särskilt med tanke på barnfamiljernas behov. Mål två var att detta välplanerade idealsamhälle skulle bilda modell och påverka den statliga bostadspolitiken. För att förverkliga förorten Hagalund grundades 1951 på Heikki von Hertzens initiativ en sammanslutning av icke-statliga organisationer, Bostadsstiftelsen. I frågor om arkitektur vände sig von Hertzen till Otto-Iivari Meurman; likheterna med det bostadspolitiska manifestet, Koti vaiko kasarmi lapsillemme?, som utgavs av Heikki von Hertzen 1946 och Meurmans lärobok Asemakaavaoppi från 1947 är slående. von Hertzens manifest var outtalat en programskrift för förortsprojektet Hagalund. von Hertzen presenterade i sin skift från 1946 svenska HSB som en modellorganisation för bostadsproduktion. HSB var modellen för von Hertzens Bostadsstiftelse. Meurman och Ervi har beskrivit von Hertzen främst som en man engagerad i att leda Bostadsstiftelsen med en socialpolitisk och organisationell vision, snarare än en man med arkitektoniska visioner. Meurmans starka inflytande i den arkitektoniska utformningen av Hagalund grundar sig på två centrala faktorer. För det första fungerade Meurman som en mentor för von Hertzen i frågor om arkitektur. För det andra hade Meurman ritat generalplanen för Hagalund 1946 (se figur 13) det vill säga redan innan Bostadsstiftelsen köpte området. Den fortsatta planeringen på och 1960-talen grundade sig på Meurmans idéer, om än i modifierad form. Den slutliga utformningen av Hagalund gjordes av ett flertal arkitekter, flera av dem unga arkitekter som i Hagalund fick en möjlighet att testa nya tekniker och industriell bostadsproduktion. Slutsatser Det är intressant att jämföra modernismen i Sverige och Finland. Olikheterna belyser utvecklingen tydligare än då man betraktar huvudstäderna var för sig. Ett uttalat amerikanskt inflytande i form av Lewis Mumfords bok The Culture of Cities och 8

9 samhället Radburn i New Jersey i USA anges som förebilder för Meurmans och Markelius planer för Hagalund och Vällingby, båda hade också kännedom om den tidiga tyska funktionalismen. 19 Markelius stod dock närmare den centraleuropeiska avantgardistiska modernism som CIAM -brodern Le Corbusier representerade. Den finländska arkitekten Eliel Saarinen som lade fram en generalplan för Helsingfors 1918, var en förebild för Meurman. 20 På grund av det gemensamma intresset för Helsingfors, verkar Saarinen ha haft ett inflytande på Meurman, som till och med var mer betydelsefyllt än de många internationella impulser som Meurman också hänvisar till. Den huvudsakliga gemensamma faktorn för Vällingby och Hagalund är att båda representerar en trend av nybyggda samhällen som växte upp efter andra världskriget. Gemensamt för dessa nyplanerade moderna förorter var att de planerades från noll och utvecklades i tidigare orörda områden. De planerades som självständiga satelliter, små kompletta samhällen med goda förbindelser till huvudstäderna. Både Vällingby och Hagalund var socialpolitiska satsningar, båda byggdes som modeller för den moderna förorten. I likhet med förebilden Radburn utformades både Hagalund och Vällingby i funktionellt separerade områden. Bostadsområden och vägar isolerades från varandra med hjälp av grönområden. Gemensamma ideal i den arkitektoniska kompositionen var att bebyggelsen placerades glest och så att den följde terrängen, trafiken separerades och ett arkitektoniskt enhetligt servicecentrum planerades. Detta centrum utformades både i Vällingby och Hagalund med en rumsbildning i vilken centrumet framhävdes med hjälp av höga byggnader. Dessa höga byggnader placerades så att den vertikala effekten ytterligare betonades av kontrasten till omringande lägre bebyggelse och öppna platser. Utformningen av ett nytt monumentalt och representativt centrum för huvudstaden, ett centrum som skulle representera hela nationen och dess tillväxtpotential var en drivande tes i centrumplanerna både i Helsingfors och i Stockholm. Till den ideala centrumkompositionen hörde att man separerade staden i funktionellt homogena områden 19 Mumford, The Culture of Cities, New York, Von Hertzen, Meurman, Asemakaavoppi, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm, urban environment, Stockholm, Funktionalismens genombrott och kris, Arkitekturmuseet, Stockholm, Detta antyds i Asemakaavaoppi. 9

10 och att man förde in nya trafikled. I staden, liksom i förorten, skulle det nya centrets läge och betydelse framhävas arkitektoniskt med hjälp av höga byggnader. Den avgörande skillnaden i planerna var tunnelbanan. Stockholms centrumombyggnad kunde inte fördröjas då den var ett resultat av beslutet att bygga tunnelbanan. 21 Det nya centret och de nya förorterna planerades som integrerade delar av ett system i vilken tunnelbanan var stommen. Detta är en klar skillnad från Helsingfors, där den nya stadskärnan och Hagalund planerades som två separata projekt. Orsaken till detta var att en officiellt godkänd generalplan saknades. Det nya centret i Stockholm planerades i mötespunkten för tunnelbanan och huvudtrafikleden genom staden. Denna punkt blev från och med 1950-talet känt som regionens och rikets affärs- och administrativa centrum, "City". På samma sätt planerade man i Helsingfors att bygga ett representativt city i området mellan riksdagshuset och centralstationen, med ett nytt trafikled från Fredriksberg (Pasila). I den finländska arkitekturdebatten återkommer under hela perioden referenser till svensk stadsplanering. Motsvarande referenser till finländsk arkitektur på svenskt håll finns inte. Både Meurman och von Hertzen berömde bostadsområdet Guldheden i Göteborg som exemplariskt. Ombyggnaden och utvecklingen av Stockholm kritiserades däremot av både Meurman och von Hertzen. Meurman var en förespråkare av låga bostadshus, han avfärdade Vällingby som ett massbostadsområde. Vad Meurman och von Hertzen uppskattade i den svenska planeringen var särskilt olika lösningar som utformats för barnfamiljer, såsom lekplatser och tvättstugor. Denna familjeorienterade planering är en egenskap i den finska och 1960-talsarkitekturen som bär svenskt inflytande. En liknande fokus på barnfamiljernas behov märks tydligt i programformuleringen för Stockholms förorter i tävlingsprogrammet , i riktlinjerna Det framtida Stockholm [ ] från 1946 och i von Hertzens pamflett från Beskrivningarna av planer och syften framträder hos de svenska planerarna som en renare tillämpning av en centraleuropeisk avantgarde, då man jämför med Helsingfors. Le Corbusiers liknelse att den goda bostaden är en maskin citeras utan modifikation av 21 Markelius, Beskrivning till förslag till ändring av stadsplanen för del av Norrmalm[ ], Pl. # 3950A, 10 mars

11 svenska bostadsproducenter vid bostadsparlamentet Stadsbyggnadskontorets riktlinjer uppvisar samma trend i sitt uttalande om att estetiska värden som sådana var sekundära, det primära var ett funktionellt system. 23 Språket, resonemangen och den förverkligade stadsombyggnaden i Stockholm visar på att de planer som förverkligades i Stockholm drevs av en renare teknisk orientation inom arkitektur än vad de finländska planerarna hade i sina visioner. I materialet för denna avhandling framträder en begreppslig skillnad i definitionen av funktionell stadsplanering. Finländska stadsplanerare verkar ha använt sig av ordet elimellinen som en tidig översättning av det för modernismen centrala begreppet funktionell. En översättning av det tyska och engelska begreppet var inte nödvändigt i Sverige då det svenska ordet funktionell är så gott som identiskt med dess motsvarigheter i de andra germanska språken. Det finska adjektivet elimellinen beskriver något som är både sammanhängande och organiskt. Ordet är bildat från substantivet elin vars direkta svenska översättning är organ. Ordet elimellinen beskriver sammanhängande komponenter i ett system, i likhet med organen i en människokropp. Beskrivningar av stadsplaneringsprinciper av Meurman, Aalto, von Hertzen och tävlingsprogrammet för Helsingfors nya centrum från 1948, så väl som arkitekten Aarne Ervis vinnande förslag för Hagalunds centrum visar att den tidiga finländska modernismen var färgat av detta begrepp. 24 Ovannämnda beskrivningar och planer antyder en etablerad uppfattning bland dessa finländska stadsplanerare, dvs. att modern funktionell stadsplanering per definition bör vara sammanhängande och organisk. Meurman beskriver den tidiga planen för Hagalund som sammanhängande, på ett mycket liknande sätt beskriver von Hertzen i sitt manifest den ideala bostadsmiljön som varierad och sammanhängande. Även Aalto beskriver i sin centrumplan raden av monumentalbyggnader längs Tölöviken som en sammanhängande organisk helhet, och dessutom som en "ryggrad" för området. Ordet elimellinen användes 22 Bostadsriksdag 1967, HSBs Riksförbund, Stockholm, Markelius, Det framtida Stockholm, riktlinjer för Stockholms Generalplan, Stockholm, 1946, Meurman, Tampereen keskustan asemakaavan [ ], Tampere, Meurman, Asemakaavaoppi, Helsinki, Meurman, Arkkitehti, 8/1947. Helsingfors stad, tävlingsprogram för Helsingfors nya centrum , Finlands Arkitekturmuseums arkiv. von Hertzen, Koti vaiko kasarmi lapsillemme?, Helsinki, Aalto, Liitteet KHN mietintöön n:o D, 23 november 1964, Helsingfors stads arkiv, se också Arkkitehti 3/1965. Ervi, "Don Hertzenin kylä", bidrag till tävling för Hagalunds centrum , Finlands arkitekturmuseums arkiv. 11

12 också i tävlingsprogrammet för Helsingfors centrum 1948, ett program som utformats och bedömts av kommittémedlemmar, däribland av Alvar Aalto. Aarne Ervis tävlingsbidrag till Hagalunds nya centrum (se figur 14) stöder visuellt denna tes av en organisk finländsk trend inom modern arkitektur. Ervis plan visar celler av bostadsområden placerade kring en centrumcell, dessa celler är omgivna av ett böljande blodrött nätverk av bilvägar och ett motsvarande blått nätverk av fritt böljande cykel- och gångvägar. Ervi kunde i sin planritning inte ha kommit mycket närmare liknelsen av en organism, en sammanhängande helhet av blodkärl och celler. Alvar Aalto har i den etablerade arkitekturhistoriska debatten definierats som en arkitekt som framfört en organisk modernism unik för Aalto. På basis av upptäckten av det finländska bruket av termen elimellinen hävdas dock i denna avhandling att han i själva verket representerade en tidig finländsk uppfattning av modernismen. En uppfattning som delades av Otto-Iivari Meurman och Eliel Saarinen. En uppfattning som kan antas ha varit välkänd också av den generation unga arkitekter som Meurman undervisat. 12

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson Det industriella byggandets historia Helena Johnsson Japan 700-talet Traditionella byggnader följde ett modulsystem för mått Fredrik Blom 1820-1840 Stockholm Flyttbara hus England The Portable Manning

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv

Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Makten över bostaden och bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv Reväst Seminarium 20150604 Kan bostadsmarknaden styras? Ola Nylander Professor Chalmers Arkitektur Bok: Svensk bostad 1850-2000, https://www.studentlitteratur.se/#kampanj/ns1203

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Mindre bemedlade, barnrika familjer

Mindre bemedlade, barnrika familjer Lunds universitet Historiska institutionen HIS K01 Seminarieledare: Anna Wallette Handledare: Johan Pries 26 April 2013, kl 10.15 Mindre bemedlade, barnrika familjer En studie i hur 1930-talets statliga

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Projektredovisning Arkitekttävling i Burlöv

Projektredovisning Arkitekttävling i Burlöv Projektredovisning Arkitekttävling i Burlöv Bebyggelse av bostäder för äldre vid Kronetorps Gård i Burlövs kommun Mona Svensson Kommunstyrelsen, planeringsavdelningen Innehåll Förord...3 Sammanfattning/resultat...3

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor. Sven Fristedt

Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor. Sven Fristedt Åtgärder i bostadshusens klimatskal och bevarandefrågor Sven Fristedt Deltagare i projektet Gavlegårdarna Uppsalahem FörvaltningsAB Framtiden: Familjebostäder i Göteborg Göteborgs Stads Bostads AB Bostads

Läs mer

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du:

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: En motionsskola från Norra Socialdemokratiska föreningen i Uddevalla skriva

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Vi har privilegiet att få arbeta med sådant som är bra för människor och samhälle.

Vi har privilegiet att få arbeta med sådant som är bra för människor och samhälle. Samlad kunskap Vi har privilegiet att få arbeta med sådant som är bra för människor och samhälle. SWECO är Sveriges ledande konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Tio bolag

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Uppförde ingeniör Sven Grönkvist Med Hugo Åberg som byggherre. Brf Väbeln med adress Törnskärsgatan 3 Malmö V.

Uppförde ingeniör Sven Grönkvist Med Hugo Åberg som byggherre. Brf Väbeln med adress Törnskärsgatan 3 Malmö V. Kort om Brf Väbelns historia. Tomten upprättades med bygglov 1937. Efter arkitekt Thorsten Roos ritning till nybyggnad av tomt Nr.3 i kvarteret Nr.23 i stadsdelen slottstaden. Uppförde ingeniör Sven Grönkvist

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Antal deltagare på mötet var 6 personer: Anders S Lindbäck Jimmy Lundkvist Björne Pettersson Alexander Örnberg Kim Korths, via facebook Jonathan

Läs mer

Bygg bort bostadsbristen

Bygg bort bostadsbristen Ola Nylander är professor på Chalmers, institutionen för Arkitektur, med ansvar för ämnet bostadens arkitektur. Nylander disputerade 1998 med avhandlingen Bostaden som arkitektur och har sedan dess skrivit

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Strategi och åtgärder. Underlag för dialog

Strategi och åtgärder. Underlag för dialog Strategi och åtgärder Underlag för dialog 1 Byggbranschen kundvärde för pengarna fåtalsdominans med föga kundorientering, låg effektivitet, => lågt kundvärde pengarna (låg kvalitet) och för litet utbud

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

när det stor mar kr ing höghusen

när det stor mar kr ing höghusen när det stor mar kr ing höghusen Miljonprogrammen måste renoveras för miljardbelopp. Riv, säger de som vill förinta förortens stigmatiserade silhuett. Framtidens kulthus, säger arkitekterna och uppmanar

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE

IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE Inga Malmqvist Arkitekt och Docent Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola Centrum för vårdens arkitektur inga.malmqvist@chalmers.se eller kanske snarare Vad som är viktigt

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Miljonprogrammet - planeringen och uppförandet

Miljonprogrammet - planeringen och uppförandet Miljonprogrammet - planeringen och uppförandet Vy över Rosengården, Malmö, uppfört 1962-69 (Bild från: Rörby m.fl. En miljon bostäder, Arkitekturmuseets årsbok 1996, 1996, Arkitektturmuseet, s. 17) 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

Larsberg Centrum - Lidingö. Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats

Larsberg Centrum - Lidingö. Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats Larsberg Centrum - Lidingö Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats Framtidens mötesplats Hälsa. Tillsammans John Mattsons mål är att skapa en mötesplats på Lidingö där hållbarhet, hälsa och närservice är

Läs mer

Program. 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande

Program. 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande Program 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande 09.00 09.10 Svensk Byggtjänsts VD, Erik Hellqvist, hälsar välkommen! Emma Jonsteg, VD på Utopia Arkitekter, är dagens moderator och presenterar dagen.

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Pedagogik och politik i formandet av en indisk nation henrik chetan aspengren* Uppsala universitet Per-Olof Fjällsby, Indien som utopi och verklighet: om den teosofiska

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

940-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 940-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Inledning I Sverige har det funnits en politisk ambition om att flytta statliga myndigheter ut i landet. En rad sådana myndighetsflyttar

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Riktlinjer för aktivitetsbidrag Riktlinjer för aktivitetsbidrag 1) Varför utdelar fonden aktivitetsbidrag? Genom att stödja olika aktiviteter vill fonden öka kontakterna mellan Sverige och Finland och öka kunskapen om de båda länderna.

Läs mer

10 11 Angered, som på den tiden var en egen kommun, skulle enligt visionerna införlivas med Göteborg och bilda centrum i den nya, stora konkurrenskraftiga staden. Djärva jämförelser med andra metropoler

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag Ny lag om andelslag Från början av år 2014 träder en ny lag om andelslag i kraft i Finland. Lagen innebär klarare regler med modell från aktiebolagslagen. Nu blir det lättare att grunda ett andelslag då

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur säger Sveriges arkitekter Sverige hamnar på sista plats och Danmark på första när Sveriges arkitekter själva får betygsätta hur innovativ arkitekturen i Norden

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Sammanträde på HGF Sydosts expedition, Högdalen ÖPPNANDE, DAGORDNING, NÄRVARO, TIDIGARE PROTOKOLL

Sammanträde på HGF Sydosts expedition, Högdalen ÖPPNANDE, DAGORDNING, NÄRVARO, TIDIGARE PROTOKOLL 1 Hyresgästföreningen Sydost Styrelseprotokoll nr 3 Sammanträde på HGF Sydosts expedition, Högdalen Tisdagen den 9:e juni kl 16.30-19.00 ÖPPNANDE, DAGORDNING, NÄRVARO, TIDIGARE PROTOKOLL &1. Sammanträdet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Fehret Raza Tangenten Lokal Hyresgästförening Kerstin Anders Gunnar Verksamhetsberättelse 2012 2013-01-21 1 Ordförande har ordet! Vi har ännu ett år som kännetecknas med stor

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer