1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Kroatien 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Stora framsteg har skett i Kroatiens beaktande av de mänskliga rättigheterna under de senaste sex åren, parallellt med den demokratiska utveckling som skett i landet sedan president Tudjmans död. Utvecklingstakten har dock saktats ned det gångna året. Den faktor som är mest begränsande för läget för de mänskliga rättigheterna är rättsväsendets bristande effektivitet. De långdragna rättsprocesserna och den konstitutionella domstolens brister gör att det går att ifrågasätta om det i Kroatien finns fullständig tillgång till ett effektivt rättsmedel. Den långsamma implementeringen av den konstitutionella lagen om nationella minoriteter, särskilt i fråga om minoriteters tillgång till anställning i statlig förvaltning och minoriteternas bristande representation i valda församlingar på lokal nivå, tyder på fortsatt diskriminering av minoriteterna i landet. Ännu har inte frågan om de hundratusentals personer som flydde undan krigen på 1990-talet kunnat få en tillfredställande lösning. Problemet rör hela Västra Balkan men Kroatien brister i sina åtaganden mot särskilt de serbiska flyktingar som önskar återvända. Mediefriheten i Kroatien kan ifrågasättas, då källskydd och tryckfrihet lider under vissa begränsningar och eftersom politiskt inflytande över de statliga TV-kanalerna fortsatt förekommer. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Kroatien har ratificerat de mest centrala MR-konventionerna:

2 2 - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot - kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Konstitutionen förbjuder tortyr, misshandel och grym eller förnedrande behandling. Myndigheterna respekterar i allmänhet dessa förbud. Det förekommer sällan uppgifter om att polisen skulle misshandla interner. Förhållandena i fängelserna uppfyller i allmänhet internationell standard. Fängelserna är fulla men inte överfulla och internerna tillåts oftast ta emot besök. Män och kvinnor hålls åtskilda och ungdomar hålls åtskilda från vuxna. Häktade hålls åtskilda från dömda. 4. Dödsstraff Kroatien har avskaffat dödsstraffet samt tillträtt samtliga tillämpliga konventioner och protokoll rörande dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter.

3 3 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. Enligt lagen måste polisen utverka ett anhållningsbeslut från en domare och kan endast genomföra gripanden utan beslut om de tror att den misstänkte kommer att fly, förstöra bevis eller begå andra brott. Det är inte ovanligt att polisen genomför gripanden utan att först ha fått ett beslut. I sådana fall krävs att gripandet rättfärdigas inför en domare inom 24 timmar. Inom 48 timmar efter häktning måste domaren besluta om häktningen ska förlängas. Undersökningshäkte kan normalt vara upp till 30 dagar. Högsta domstolen kan i exceptionella fall förlänga tiden till sex eller tolv månader beroende på hur allvarligt brottet som den häktade misstänks för är. Personer som begår brott kan dömas till fängelse från 16 års ålder. Före 18 års ålder placeras dömda personer i kriminalvårdsanstalt för minderåriga. Barn mellan 14 och 16 år som begår brott kan dömas till uppfostringsåtgärder. Om än sällsynt, förekommer det att återvändande kroatisk-serbiska flyktingar arresteras vid gränsen med motiveringen att de misstänks för krigsförbrytelser. Ofta görs dessa arresteringar på vaga grunder och den tilltalade släpps igen efter en tid, i brist på bevis. Häktningstiden har dock i vissa fall uppgått till fem månader och processen har en avskräckande effekt på kroatisk-serbiska flyktingar som överväger att återvända till Kroatien. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet i Kroatien lider av stora problem. En sammanlagd ärendebalans om cirka 1,5 miljoner fall gör att den enskilda medborgarens tillgång på ett effektivt rättsmedel kan ifrågasättas. Förseningarna grundar sig i effektivitetsoch kompetensproblem i domstolarna, liksom på att alltför många fall som skulle kunna avgöras genom andra förfaranden ändå tas upp i domstol. Det förekommer också uppgifter om partiskhet och politiskt inflytande över domstolarna på lokal nivå. I enstaka fall som rör krigsförbrytelser har domstolar tagit etniska hänsyn och låtit uppenbart skyldiga kroater gå fria (exempelvis i Lora-fallet, Splits länsdomstol och Hrastov-fallet i Karlovac länsdomstol). Många domare är oerfarna och otillräckligt utbildade. Vidare saknas goda ärendehanteringsrutiner och fortbildning för domare, advokater och åklagare. Processlagstiftningen är ålderdomlig. Trots att landet har en av de högsta andelarna domare per capita i Europa uppstår brist på ordinarie domare i vissa delar av landet på grund av den ojämna fördelningen av kompetens över landet. Den administrativa kapaciteten, liksom tillgången på datorer i rättssalarna, är bristfällig.

4 4 Kroatien har fällts av Europadomstolen i Strasbourg flera gånger för att domstolarna inte har meddelat dom eller beslut inom rimlig tid samt för brist i verkställande av domar. Den nationella konstitutionsdomstolen behandlar mål om rättsprocesser som tagit oskäligt lång tid och utdömer skadestånd i enskilda fall. Konstitutionsdomstolens kompetens och funktion kan dock ifrågasättas då den tolkar sitt mandat mycket snävt och anser sig oförmögen att döma i många mål av tydlig konstitutionell karaktär. Fram till juni 2007 kommer domstolens kapacitet påverkas av att hälften av domarna i kollegiet tillsattes under president Tudjmans tid, på delvis andra än juridiska meriter. Utnämningsprocessen under 2007 av nio nya domare kan därför få en stor betydelse för domstolens fortsatta effektivitet. Så länge konstitutionella domstolen inte fungerar tillfredställande är det svårt att se att Kroatien uppfyller Europakonventionens artikel 13 om rätt till ett effektivt nationellt rättsmedel, det vill säga möjlighet att få ett meddelat beslut prövat för den som har utsatts för en kränkning enligt konventionen. Utnämningsprocessen för domare i Kroatien är inte helt opartisk och grundar sig inte på objektiva kriterier. Statens rättsråd (State Judicial Council) är högsta instans för rekryteringen av domare liksom för disciplinförfaranden mot domare. Disciplinåtgärder kan röra sig om allt ifrån reprimander till avskedanden. I praktiken är det dock ovanligt att domare avskedas inte ens för en sådan uppenbar brist som att inte ha utdömt en enda dom under tio års tid. I Kroatien blir domare immuna efter fem års tjänstgöring. Ingen efterföljande regering har ansett sig kunna avskeda politiskt tillsatta domare från Tudjman-tiden. Ett särskilt problem är att domare av serbisk etnicitet som tidigare arbetat i rättsväsendet i de en gång ockuperade områdena (Republika Srpska Krajina) nu har svårt att få tjänst som domare i Kroatien. Överhuvudtaget är nationella minoriteter gravt underrepresenterade inom rättssektorn (se vidare avsnitt 16). En reform av rättsväsendet pågår, men tar lång tid att genomföra. Hittills har en sammanslagning av vissa underrätter genomförts, samt en ökad användning av skiljedomsförfarandet. För att få bra effekt krävs dock att regeringen tar ett mer seriöst grepp om reformen. Reformen av rättsektorn är ett av EU:s tydligaste krav på Kroatien i förhandlingarna om landets EU-medlemskap. Parlamentet har en ombudsmannafunktion med tre ombudsmän (en justitieombudsman, en jämställdhetsombudsman samt en barnombudsman) dit enskilda personer kan vända sig och anmäla brott mot de mänskliga rättigheterna. Ombudsmannen kan också påtala brott mot de mänskliga rättigheterna och rikta kritik mot myndigheter. Bland de fall som överlämnats till ombudsmannen märks en svängning från att tidigare främst ha gällt

5 5 minoritetspersoners rättigheter och egendomsfrågor till fall som rör rättsväsendets bristande funktioner i allmänhet, vilket tyder på en ökad kunskap om ombudsmännens verksamhet bland medborgarna. 7. Straffrihet Kroatiska domstolar har under det gångna året fortsatt att åtala såväl serber som kroater för krigsförbrytelser. Internationella experter uttrycker alltjämt viss oro över det juridiska systemets förmåga att behandla svarandena på ett jämlikt sätt Fortsatt förefaller det som att utfallet i krigsförbrytarrättegångar påverkas av de inblandades etniska tillhörighet. Särskilt tydligt blir det genom att fällande domar för serber i lägre instans ofta ändras vid omprövning av högre instans. Rättegångar i den åtalades frånvaro i mål rörande krigsförbrytelser förekommer fortfarande, om än i minskande utsträckning. Merparten av de åtalade i dessa rättegångar är personer med serbisk etnicitet som flytt landet i samband med kriget. Återvändande serbiska flyktingar som dömts i sin frånvaro (in absentia) får utan undantag en ny prövning. ICTY (Internationella krigsförbrytartribunalen för den forna Jugoslavien) har påbörjat processen med att överföra mål till kroatiska nationella domstolar som ett led i domstolens slutförandestrategi. De överförda krigsförbrytarrättegångarna kommer att hanteras av fyra av landets domstolar. I och med överföringarna finns en förhoppning om att ökad utbildning, erfarenhet, internationell bevakning och utvidgat folkligt medvetande skall leda till ökad objektivitet och rättssäkerhet även för andra krigsförbrytelsemål i framtiden. De överförda rättegångarna kommer att bevakas av den härvarande OSSEmissionen (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Medan målen som skall överföras från ICTY och prövas i de särskilt definierade och utbildade nationella domstolarna främst rör åtalade av kroatisk etnicitet, pågår rättegångar mot personer av serbisk etnicitet för krigsförbrytelser i regionala domstolar oavsett om domstolarna har särskild utbildning för att hantera krigsförbrytarfrågor eller inte. Under året har en utveckling skett i ett mycket uppmärksammat och principiellt viktigt åtal mot en kroat. Parlamentsledamoten och ordföranden i Osijeks stadsförsamling, Branimir Glavas, är misstänkt för inblandning i krigsförbrytelser mot civila serber i tre olika fall. Glavas stod tidigare nära den sittande regeringen och åtalet mot honom kan komma att uppdaga obehagliga sanningar om personer i den nuvarande regeringens krets. Det är också första gången som en så offentlig person står åtalad för krigsförbrytelser i Kroatien, varför åtalet kan medverka till en revision av Kroatiens och enskilda kroaters roll under kriget.

6 6 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar yttrande- och tryckfrihet. Det finns flera av statsmakterna oberoende medier. Både inhemska och utländska publikationer finns tillgängliga. Trots att tryckfriheten till stora delar upprätthålls finns problem i medielagstiftningen, bland annat genom kravet att journalister i vissa fall måste röja sina källor efter en begäran från riksåklagaren Ytterligare en problematisk princip är att förtal faller under brottsbalken och att ett tidigare undantag för journalister har tagits bort, vilket verkar hämmande på mediefriheten. Den kroatiska televisionen har fyra kanaler med nationell täckning, varav två statliga. Den statliga televisionen överses av ett politiskt sammansatt programråd, kring vilket ständig debatt förs. Kritiska röster om att detta bidrar till censur har framförts. Försök till politiskt inflytande över programinnehållet i den statliga televisionen har också kunnat märkas vid enstaka tillfällen. Frågetecken kan också resas runt vissa lokala mediers självständighet, då ägarstrukturerna runt dessa ofta sammanfaller med lokala politiska maktstrukturer. Konstitutionen garanterar församlings- och föreningsfrihet. Flera fredliga demonstrationer genomfördes under det gångna året. Konstitutionen garanterar också religionsfrihet. Alla religiösa samfund kan verka utan inskränkningar. Någon officiell statsreligion finns inte men den katolska kyrkan åtnjuter en tydlig särställning samt politiskt inflytande och uppbär visst statligt stöd. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Kroatien är en parlamentarisk demokrati där alla medborgare över 18 år har rätt att rösta i fria och hemliga val. Presidenten väljs vart femte år i direkta val. Parlamentets mandatperiod är fyra år. Nästa parlamentsval kommer att hållas i november 2007 och presidentval i januari Lokalval hölls senast i maj Kroatien styrs sedan januari 2004 av en minoritetsregering under ledning av premiärminister Ivo Sanader, och det kristdemokratiska partiet HDZ. Regeringen har ett formaliserat parlamentariskt samarbete med DC (Demokratisk Center), HSLS (kroatiska socialliberala partiet), HSU (kroatiska pensionärspartiet) samt SDSS (oberoende serbiska demokratiska partiet).

7 Största oppositionsparti är socialdemokraterna, SDP. Det finns även ett bondeparti, flera liberala partier, samt ett antal mindre partier och grupperingar på den extrema högerkanten. Av parlamentets 152 medlemmar är under innevarande mandatperiod 33 kvinnor. Av regeringens 15 medlemmar är fyra kvinnor. I parlamentet finns innevarande mandatperiod sex minoritetsrepresentanter, varav tre representerar den serbiska minoriteten. Kroatien antog i december 2002 en konstitutionell lag om nationella minoriteter. Enligt lagen ska minoriteter garanteras representation i styrande församlingar på alla nivåer (se även avsnitt 16) samt representation inom statlig förvaltning och rättsväsende. Som ett resultat av det formaliserade samarbetet mellan regeringen och det serbiska minoritetspartiet i parlamentet samt internationella påtryckningar från OSSE, EU och internationella samfundet implementeras lagen bättre än tidigare. De största problemen med implementeringen av lagen rör de nationella minoriteternas bristande representation i statlig förvaltning (se vidare avsnitt tio och 16). Sedan lokalvalen 2005 finns det också brister i minoriteternas representation i valda lokala församlingar, till följd av att regeringen sommaren 2005 i hemlighet beslutade att grunda fyllnadsvalen för de nationella minoriteterna på 2001 års folkräkning istället för 2005 års röstlängder. Detta medförde att andelen representanter för nationella minoriteter, särskilt serber, blev lägre än deras faktiska andel av befolkningen, då merparten av återvändandet av serbiska flyktingar skedde efter Ett flertal ändringar i de kroatiska vallagarna har föreslagits för att komma till rätta med de anklagelser om korruption, bedrägeri och manipulation som förekommer i samband med valrörelser på lokal och nationell nivå, senast vid lokalvalen i maj Bland annat föreslås att transparensen runt partifinansiering skall ökas och att en permanent valmyndighet skall upprättas. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Kroatien har ratificerat ILO:s (International Labour Organization) åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Tydliga problem finns i tillämpningen av konvention nummer 100 och 111 vilka rör diskriminering, med anledning av hur nationella minoriteter behandlas i arbetslivet (se nedan). Den lagstadgade arbetstiden och arbetsförhållandena är i allmänhet skäliga och internationella institutioner, bland andra internationella valutafonden (IMF), 7

8 8 pekar på att Kroatien har en mycket stark arbetsrätt. En stor del av arbetskraften är dock sysselsatt i den oreglerade ekonomin. Den höga arbetslösheten (18 procent), särskilt i de krigsdrabbade områdena framhålls ofta som ett av landets största problem. Arbetslösheten är proportionellt större bland romer och personer av serbisk etnicitet och tydliga tecken finns på att diskriminering av dessa grupper fortsatt förekommer på arbetsmarknaden (se vidare avsnitt 16). Särskilt allvarligt är det att de regler som föreskrevs i den konstitutionella lagen om nationella minoriteter från 2002, om minoriteters rätt till anställning i statlig förvaltning, inte efterföljs. Någon särskild instans att rikta diskrimineringsärenden inom arbetslivet till finns inte. Det finns flera fackföreningar och de får verka utan inskränkningar. Ungefär 64 procent av arbetskraften är medlem av fackföreningar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Sjukvården har länge dragits med stora ekonomiska problem som bland annat leder till bristande tillgång till läkemedel och sjukvårdsutrustning. Sjukvårdspersonalen är i allmänhet välutbildad men det finns ofta stora brister i sjukvårdsinrättningarnas resurser. I de tidigare krigsdrabbade områdena är läget sämre än i de större städerna. Läkarvård för barn är kostnadsfri. Korruption, som är ett problem i hela det kroatiska samhället, drabbar sjukvårdssektorn särskilt hårt och medför att människors köpkraft och villighet att betala svarta pengar för sjukvård, påverkar deras möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa. 12. Rätten till utbildning Utbildning är gratis och obligatorisk till 15 års ålder. Skolbarn har rätt till fria måltider. Merparten av eleverna fortsätter skolan tills de är 18 år. Romer diskrimineras öppet i skolan i vissa områden i landet. Det har varit vanligt att romer har placerats i särskilda klasser. Myndigheterna hävdar att klasserna delas upp efter kunskapsnivå och inte etnisk tillhörighet. På senare tid har myndigheterna dock agerat för att motverka segregation och i stället infört blandade klasser. Den låga utbildningsnivån bland romer har också en förklaring i fattigdom, tidiga äktenskap och barnafödslar och att romska föräldrar inte alltid väljer att sätta sina barn i skola.

9 Den serbiska minoriteten kräver att i östra Slavonien få grunda egna skolor med undervisning på serbiska och enligt en särskild läroplan enligt Erdutavtalet (ERDU = Educational Research & Development Unit). Regeringen har tidigare inte velat tillmötesgå dessa krav, med motiveringen att det skulle leda till segregation, men under 2005 etablerades sådana skolor. Internationella samfundet ställer sig dock tveksamt till om dessa åtgärder verkligen främjar integrering och försoning mellan folken i Kroatien, då de motverkar etableringen av en gemensam historie- och värdegrund. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Medelinkomsten per capita i Kroatien är knappt euro per år (köpkraften dock mer än det dubbla) och Kroatien är därmed det näst rikaste landet av de forna jugoslaviska republikerna (efter Slovenien). Kroatien rankas som ett av de dyraste av länderna i Öst- och Centraleuropa. Sociala indikatorer såsom spädbarnsdödlighet, skrivkunnighet och livslängd är i paritet med Västeuropa. Det finns dock stora skillnader i levnadsstandard mellan olika delar av landet. Rätten till bostad är ett mångfasetterat problem som har negativ återverkan på antalet återvändande flyktingar. Egendom, vars ägare (oftast kroatiska medborgare av serbisk etnicitet) flytt från Kroatien, uppläts i många fall av den kroatiska regeringen som tillfälliga bostäder åt kroatiska internflyktingar samt bosnienkroater som flytt till Kroatien under och efter kriget. De allra flesta privatägda bostäderna har nu, efter lång försening, kunnat återfås av sina ursprungliga ägare. 190 familjer väntar dock fortfarande på att återfå sin bostad. Kroatien har också en lag som stipulerar att personer har kunnat ansöka om återuppbyggnad av egendom som skadats i krig eller genom så kallade terroristhandlingar (här åsyftas förstörelse utförd av kroatiska reguljära eller andra förband, under och efter att den väpnade konflikten avslutats). Regelverket om återuppbyggnad uppges nu tillämpas korrekt av kroatiska myndigheter, även om den grupp som söker ersättning för angrepp från kroatiska förband har större svårighet att få ersättning. Närmare hushåll med serbisk etnicitet som flydde efter 1992 miste också sin rätt till statsubventionerade hyreslägenheter, vilka under dessa personers frånvaro privatiserades i förmånliga program. Dessa personers rätt att ansöka om alternativt boende avgörs av om de hade en lägenhet innanför eller utanför de direkt krigsdrabbade områdena. Generellt kan sägas att personer som bodde i de områden som drabbades av reguljära strider har något större möjlighet att kräva ersättningsbostad. Det bör dock noteras att oegentligheter, förföljelse och förstörelse också skedde av irreguljära förband, utanför fronterna och efter att kriget formellt var slut. 9

10 10 Betydande problem runt implementeringen av dessa bosättningsprogram återstår, bland annat är den rättsliga grunden för huruvida denna särskilda form av statsubventionerad hyresrätt är att jämställa med äganderätt ännu inte formellt fastställd. Problemet ger återverkningar på regional nivå, där Kroatien tillsammans med grannländerna Serbien-Montenegro och Bosnien- Hercegovina försöker lösa ut återstående återvändandefrågor. Regeringens ambition att i linje med de aktionsplaner man utverkat tillsammans med grannländerna Serbien-Montenegro och Bosnien- Hercegovina lösa frågan om återvändande av flyktingar i alla dess dimensioner före slutet av 2006 tycks ha misslyckats. Den så kallade Sarajevo-processen har förlorat sitt momentum vilket bland annat medför att OSSE-missionen (The Organization for Security and Co-operation in Europe) i Kroatien, vars mandat koncentrerar sig på återvändarfrågor och nationella minoriteter kommer att stanna längre än 2006, trots förhoppningar från kroatisk sida om att denna mission skall kunna avsluta sitt mandat i landet så tidigt som möjligt, för att Kroatien skall kunna vinna stämpeln som fullt normaliserat efter kriget. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Regeringen har en nationell handlingsplan för jämställdhet och arbete pågår med att implementera denna. En jämställdhetsombudsman har utsetts. Parlamentet har en jämställdhetskommitté. Uppgifter om våld mot kvinnor i hemmet är mycket vanligt förekommande och omfattningen är underskattad. Under senare år har polisen noterat en 30- procentig ökning av brottskategorin. Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Trots att medvetandet om dessa brott växer finns kunskaps- och attitydproblem kvar inom polis och rättsväsende runt denna brottskategori. Arbetslagstiftningen förbjuder könsdiskriminering men i praktiken är det oftast kvinnor som har låglönejobb. Fler kvinnor än män är arbetslösa. Handel med kvinnor förekommer i Kroatien. Landet är såväl ursprungs- som transit- och destinationsland för handel med människor för sexuella syften (trafficking). Internationella organisationer på plats vittnar om att polisen blivit bättre på att utreda dessa brott, medan övriga rättsväsendet släpar efter och kontrollen vid gränserna brister. Köp av sexuella tjänster är inte olagligt. Prostitution är inte ett omfattande problem i Kroatien, även om det förekommer, särskilt i turistområden under högsäsong.

11 Barnets rättigheter Barnets rättigheter värnas av regeringen. Det finns många enskilda organisationer som arbetar för barns rättigheter. Kroatien har en särskild barnombudsman. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk I Kroatien finns flera olika etniska minoriteter, varav serber utgör den största gruppen. Andelen serber uppgår till 4,5 procent (att jämföra med siffran 12,2 för tolv år sedan). Näst största grupp är bosniaker (0,47 procent), åtföljd av italienare (0,44 procent), ungrare, albaner, slovener och romer (sammanlagt 0,21 procent). Regeringen markerade redan vid tillträdet i januari 2004 att den ville förbättra läget för landets minoriteter och formaliserade ett samarbete med det serbiska partiet SDSS, representerat med tre platser i parlamentet, varvid minoritetsfrågan fått en ökad vikt i det dagliga arbetet. Premiärministern har också vid flera tillfällen manat kroatisk-serbiska flyktingar att återvända till sitt hemland liksom genomfört ett antal viktiga symboliska gester som besök hos en serbisk återvändare i ett krigsdrabbat område. Konstitutionen stadgar att ingen får diskrimineras på grund av ras, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationalitet, utbildning, social status med flera grunder. Parlamentet antog i december 2002 en konstitutionell lag om nationella minoriteter. Lagen garanterar minoritetsrepresentation i styrande församlingar på alla nivåer, samt tillgång till anställning i statlig administration. Implementeringen av lagen är dock bristande och i praktiken utsätts framförallt serber och romer för betydande diskriminering. Sedan lokalvalen 2005 finns exempelvis brister i minoriteternas representation i valda lokala församlingar, på grund av att regeringen sommaren 2005 i hemlighet beslutade sig för att grunda fyllnadsvalen för de nationella minoriteterna på 2001 års folkräkning istället för 2005 års röstlängder, vilket medförde att andelen representanter för nationella minoriteter, särskilt serber, blev lägre än deras faktiska del av befolkningen, då merparten av återvändandet av serbiska flyktingar efter kriget skedde efter Det finns också betydande brister i implementeringen av lagen rörande nationella minoriteters rätt till anställning inom statlig förvaltning. Minoriteterna är gravt underrepresenterade exempelvis inom rättsväsendet och

12 endast polisen har infört en plan för hur man på sikt skall komma till rätta med snedrekryteringen. Återvändande serbiska flyktingar har i många fall problem att erhålla identitetshandlingar och andra dokument. Serber diskrimineras också på arbetsmarknaden och i tillgången på infrastruktur, exempelvis genom att ett antal byar med en dominerande serbisk befolkning fortfarande inte anslutits till elnät och vattensystem efter förstörelsen under kriget mellan 1991 och Regeringen erkänner inte heller att de personer som arbetade och intjänade pensionsrätt i de områden som var ockuperade under kriget är berättigade till pension från kroatiska staten (convalidation). Under året har dessutom ett antal incidenter med etniska motiv inträffat mot framförallt personer av serbisk etnicitet. Den kroatiska polisen och kroatiska myndigheter har fått omfattande kritik från det internationella samfundet för att inte tillräckligt effektivt ha eftersökt förövarna i fallen eller för att i tillräcklig utsträckning ha fördömt dåden. Uppskattningsvis bor mellan och romer i Kroatien. Vissa av dessa lever utanför samhället och har problem att få utbildning, medborgarskap, identitetshandlingar och upplever svårigheter att integreras på arbetsmarknaden. Regeringen har initierat en kommission som ska bevaka efterlevnaden den nationella handlingsplan för den romska befolkningsgruppen innehållande lagstiftningsåtgärder samt konkreta åtgärder för att komma tillrätta med de problem som romerna möts av. En återkommande kritik är dock att dessa handlingsprogram tillförs endast en bråkdel av de resurser som skulle krävas för deras implementering. Se även avsnittet om rätten till utbildning (avsnitt tolv). 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet enligt lag. Det finns dock betydande fördomar mot homo- och bisexuella och transpersoner i befolkningen och i praktiken förekommer ett visst mått av diskriminering. Det finns flera grupper som aktivt arbetar för homosexuellas rättigheter genom kampanjer för att vidga förståelsen och toleransen för homosexualitet. En gay pride-parad genomförs årligen i Zagreb. Parlamentet har antagit en lag om samboförhållanden mellan personer av samma kön i vilken frågor om underhåll och gemensam egendom regleras. 12

13 Flyktingars rättigheter Den kroatiska asyllagen trädde i kraft den 1 juli Lagen har skapat en nationell asylprocess i enlighet med asylkonventionen från 1951 och EUacquisen (EU-ländernas gemensamma skyldigheter och rättigheter) och regeringen har etablerat ett system som ger flyktingar skydd. Ett nationellt flyktingmottagandecentrum uppfördes under året. Fram till november har 60 asylansökningar inkommit till regeringen, varav 47 tillbakavisats och fem avslagits. Till dags dato har ingen person någonsin beviljats asyl i Kroatien. I vissa fall har personer beviljats tillfälligt skydd i Kroatien. Rörande problemet med interna flyktingar finns det ingen tillförlitlig statistik över exakt hur många kroatiska serber som flydde från landet under kriget , men enligt internationella expertuppskattningar rörde det sig om över personer. De flesta av dessa flydde i slutet av kriget, under operationerna Flash och Storm. Enligt den kroatiska regeringen hade av dessa återvänt fram till september Endast mellan 50 och 65 procent stannar dock i landet på grund av otillräckliga levnadsförhållanden, svårighet att återfå bostäder eller kompensation för att dessa förstörts, bristande infrastruktur i återvändandeområden samt hög arbetslöshet i minoritetsgrupperna. Upplevda hot om åtal för krigsförbrytelser bidrar också till att flyktingar tvekar att återvända till sina gamla hemorter. Fortfarande befinner sig knappt bosnienkroater i Kroatien. Merparten har fått kroatiskt medborgarskap på grund av sin kroatiska etnicitet och är idag att betrakta som integrerade i det kroatiska samhället. 19. Funktionshindrades rättigheter Konstitutionen tillförsäkrar funktionshindrade skydd och integration i samhället. De utsätts inte för några öppet diskriminerande åtgärder, men har samtidigt svårt att finna arbetstillfällen. Tillgången på särskild utbildning är begränsad, bland annat av ekonomiska skäl. En stor skillnad görs mellan vanliga funktionshindrade och personer som drabbades av funktionsnedsättning på grund av sina insatser i kriget, så kallade krigsveteraner, vilkas barn exempelvis positivt diskrimineras i fråga om förtur till universitetsutbildning och förmånliga lån. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns flera oberoende organisationer för mänskliga rättigheter som bedriver verksamhet utan några restriktioner i Kroatien. En särskild lag för

14 enskilda organisationer har förbättrat dessas möjligheter att verka i landet. Det finns en särskild myndighet för samarbete med enskilda organisationer. Staten finansierar till viss del verksamhet för enskilda organisationer. Från regeringens handläggning i praktiken, där bland annat diskriminering och särbehandling sker av olika oberoende organisationer, framgår att värdet av ett öppet och självständigt civilt samhälle, ännu inte fullt ut uppskattas i Kroatien. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter En rad internationella organisationer och organ bedriver verksamhet i Kroatien. Dit hör till exempel UNDP (United Nations Development Programme), OSSE och UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees). Flera av dem håller dock på att fasa ut sin fältverksamhet men behåller kontor i Zagreb. EU-kommissionens delegation i Zagreb har utökats de senaste åren i takt med att ansvaret för administrationen av EU:s förmedlemskapsstöd i högre grad lagts på delegationen och landet. Ett stort antal utländska enskilda organisationer, däribland flera svenska, är aktiva i Kroatien, bland annat inom ramen för det internationella biståndet. I den svenska landstrategin för samarbetet med Kroatien ingår stöd till respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta stöd har framför allt kanaliserats till kroatiska organisationer genom tre svenska ramorganisationer; Svenska Helsingforskommittén (SHC), Olof Palme International Center (OPIC) samt Kvinna till Kvinna (KtK). Under året har stöd gått till följande områden: rättslig rådgivning för återvändande (SHC), festival för sexuella minoriteter, ungdomars deltagande i politiken, stärkande av civila samhället relaterat till mediefrågor (OPIC), samt stöd till kvinnoorganisationer bland annat inom områdena våld mot kvinnor, prostitution och trafficking, forskning kring kvinnofrågor samt lobbying (KtK). Utöver detta stöd har Kroatien deltagit i regionala Sida-finansierade program, bland annat inom området anti-trafficking (IOM, Rädda Barnen) samt romfrågor (Roma Education Fund, Roma Rights Center). 14

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

som er. Ytterligare oberoende och

som er. Ytterligare oberoende och Denna rapportt är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av lägett för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer