DET SOM ÄR BRA FÖR NÄRINGSLIVET, ÄR BRA FÖR GOTLAND. En positiv attityd kräver inga budgettillskott

Transkript

1 DET SOM ÄR BRA FÖR NÄRINGSLIVET, ÄR BRA FÖR GOTLAND En positiv attityd kräver inga budgettillskott Gotlandsmoderaternas Näringslivsprogram

2

3 Gotlandsmoderaterna anser att ett väl fungerande näringsliv är A och O för att Gotland ska utvecklas positivt. Det är därför vi kallar vårt program Det som är bra för näringslivet, är bra för Gotland. Det är i företagen fler och nya jobb skapas. Härigenom genereras ökade skatteintäkter, som ger mer pengar till den sociala välfärden. Fler jobb ska också locka fler att flytta till Gotland så att en stabil befolkningstillväxt kan säkras. Vi måste börja tala om ö-fördelar istället för öproblem. I vårt program fokuserar vi helt och hållet på vad Region Gotland själva måste göra och vad vi måste påverka staten att göra. Jordbruk och turism är av hävd ledande näringsgrenar och de har alltjämt potential att utvecklas ytterligare och därmed bidra till en hållbar tillväxt. Vi vill också särskilt lyfta fram framgångsrika tjänsteföretag som PayEx, UniGuide och hela spelindustrin. De har sin marknad till största delen utanför Gotland. De fördelar de ser med att verka på Gotland borde kunna överföras till andra och ge nya etableringar. Sist men inte minst så handlar det om att uppmärksamma och ha en dialog med befintliga företag av alla kategorier så att de kan och vill växa. Sedan 1 juli 2013 är Campus Gotland en del av Uppsala universitet. På den korta tid som gått sedan dess har de visat ett stort intresse för Gotlands utveckling och inte minst det gotländska näringslivet. Det finns därför all anledning att utgå från att Uppsala universitet kommer att inta en mycket betydande roll. Region Gotland ska söka aktivt samarbete med universitetet i dessa frågor ALLMÄNNA FRÅGOR Först och främst måste våra företagare och företag ses som en tillgång och inte ett problem. Det handlar alltså om attityd från såväl politiker som tjänstemän. En positiv attityd kräver inga budgettillskott det kostar inget extra. Ytterst ansvariga för en sådan förändring, är regionens ledande politiker och tjänstemän. Dessa båda grupper måste ha samma målbild och dra åt samma håll. Det är viktigt att sträva efter blocköverskridande överenskommelser för att skapa långsiktighet. Region Gotland är inget annat än ett mycket stort serviceföretag med varje gotlänning som kund. Kunskap och intresse för näringsliv måste vara en prioriterad egenskap hos ledande tjänstemän. Politiska beslut ska prövas mot nyttan för näringslivet på samma sätt som man t e x gör i Timrå. Informella mötesplatser mellan politik och näringsliv liksom företagsbesök ska vara till gagn för dialog och ökad ömsesidig förståelse. Den som söker kontakt med politiker och tjänstemän i Region Gotland ska få svar. Det händer alldeles för ofta att e-post inte besvaras. Det gäller tyvärr även ledande företrädare som borde vara en förebild. Det är rimligt att kräva en återkoppling inom 24 timmar för att visa att e-posten nått fram och hur ärendet hanteras. Vi behöver förenkla etableringen av företag och erbjuda tillfällen då företagarna på en och samma gång kan möta alla de olika organ och organisationer som de behöver samråda med för att starta eller utveckla sin verksamhet, en one-stop-shop värd namnet. Vi vill att Region Gotland tar initiativet i den frågan. I oktober 2013 togs ett första steg i den riktningen då företrädare för Samhällsbyggnadsförvaltningen fanns på plats i Donnerska Huset. Vi vill se ALLA som en företagare behöver kontakt med i samma rum: Region Gotlands olika organ, Länsstyrelsen, Skatteverket, Svenskt Näringsliv för arbetsgivarfrågor, fackliga organisationer, ALMI, Arbetsförmedlingen.

4 Bland det första vi vill göra är att återinföra utmaningsrätten, dvs. det ska vara möjligt för företag att utmana den offentliga driften av olika verksamheter. Sedan är det i varje särskilt fall nämnden för den förvaltning som berörs som avgör om utmaningen ska antas. Region Gotland ska inom alla områden säkerställa att gotlänningarna får bästa kvalitet till rimlig kostnad. Det är ointressant vem som utför tjänsten. Det är kvaliteten som ska bevakas och följas upp oavsett om tjänsten utförs i offentlig eller privat regi. Flytten till Visborg, skulle innebära en förbättring av servicen, när alla förvaltningar hamnade på samma adress (förutom Kultur&Fritid). Många näringslivsföreträdare upplever tyvärr att det blivit sämre, att man jobbar i stuprör, var och en på sin kant, vilket innebär att frågor ramlar mellan stolarna och/eller att motsägande besked lämnas till kunden. Flödena mellan olika förvaltningar och tjänstemän som handlägger samma ärenden måste förbättras. Vi vill snarast analysera hur hindren ser ut och komma till rätta med dem. I det sammanhanget vill vi också se över handläggningstiderna för olika ärenden och kommunicera dem. Återkoppling till den sökande under handläggningsfasen kan också vara väsentlig, t ex ska en sökande omedelbart få besked om att ansökan är komplett. Dialog mellan handläggare och sökande är A och O. De flesta ärenden borde kunna läggas ut på Regionens hemsida så att den sökande via en inloggning kan följa var i processen ett ärende befinner sig. Gymnasieskolan behöver förstärka sin dialog med näringslivet för att erbjuda eleverna en utbildning som ger jobb. Många lämnar gymnasiet utan arbetslivserfarenhet och är därmed illa rustade att komma in på arbetsmarknaden. Idag tvingas ungdomar härifrån samtidigt som företagen inte hittar rätt kompetens och inte lyckas rekrytera. Många hantverksyrken söker personal med rätt kompetens. Andra verksamheter behöver viss språkkompetens. Arbetskraftsinvandring är i hög grad lösningen på det problemet. Inte minst för att tillgodose de behoven behöver vi förbättrade kommunikationer också öster- och söderut. Kommunikationerna är naturligtvis också avgörande för turismens utveckling. Bilden av Gotland är i hög grad positiv. Gotland är ännu ett starkt varumärke. Det gör att många funderar på att flytta hit. Därför är det ingen omöjlighet att råda bot på problemet att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Det privata initiativet Provgute är ett föredömligt exempel på hur man kan hjälpa dessa intresserade. Regionens egen inflyttarservice måste gå hand i hand med deras ambitioner. Den första kontakten en presumtiv inflyttare har med Gotland är avgörande. Den ska följas upp på ett professionellt och personligt sätt. Alla intresserade ska känna sig sedda och välkomna. Hemsidan, som ska ge inflyttare och företagare information måste finnas på engelska. Nu finns den enbart på svenska. En fråga som tycks vara evinnerlig är parkeringsfrågan. När detta skrivs, hösten 2013, prövas ännu en ny modell. För att ha en levande stadskärna, måste vi förenkla inte försvåra för centrumhandeln och då är parkeringsvillkoren viktiga. Visbys parkeringar är inte fullbelagda annat än regniga dagar i juli. Nu ska det finnas statistik att tillgå för hur beläggningsgraden på de olika parkeringsplatserna varit sedan sommaren Den statistiken vill vi analysera och sedan komma med ett förslag som kan vinna gehör hos såväl en bred politisk majoritet som hos näringslivet, gotlänningarna och besökarna.

5 Visby är en unik Världsarvsstad där en del behöver förbättras. Vi vill lyfta fram följande: Vägvisningen i Visby innerstad är undermålig. Det finns hur många exempel som helst på städer som har snygga, diskreta skyltar som visar besökare till stadens viktigaste platser. Så vill vi att det ska se ut i Visby också. Tillsammans med näringsidkarna vill vi också se på butikernas, kontorens och serveringarnas skyltning. Visby är ett Världsarv och vi ska ha en skyltpolicy. Vi kan lära av många andra världsarvsstäder på den punkten, t ex Salzburg och Rothenburg an der Tauber. Tillgången till offentliga toaletter behöver förbättras. Vissa passager i staden stinker, eftersom de nyttjas som urinoarer. JORDBRUKET Gotland ska ha en levande landsbygd. Vi har en unik balans där fortfarande fler bor på landet än i staden. Det gotländska jordbruket har mycket goda möjligheter att utvecklas, utöka sin produktion och därmed stärka sin ställning. Våra jordbrukare producerar inte bara varor av högkvalitet, de är också en garanti för att vi har ett öppet landskap. Många beslut som är avgörande för jordbrukets utveckling fattas av staten eller av EU. Därför vill vi vara aktiva och påverka dessa instanser. Sverige bör följa den danska modellen med förmånliga statliga lån (reporänta + 0,5-1%). Övriga Europa har infört skattebefrielse på diesel för jordbruket det är dags att Sverige gör detsamma och stärker det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Om den EU-byråkrati som drabbar lantbrukare har det skrivits spaltkilometrar. Sverige bör se hur andra länder hanterar regelverket Sverige måste inte alltid vara bäst i klassen och gå överdrivet långt i efterlevnad. Reglerna är desamma vare sig man är bonde i Frankrike, Italien eller Sverige! EU's kontrollsanktioner måste vara rimliga. Många gotländska bönder är rädda för hur kontrollen utövas och de hutlösa summor som utkrävs även för mindre fel. Gotlandsmoderaterna stöder de ambitioner som nu finns för att utveckla Lövsta till ett kraftfullt landsbygdscentrum för utbildning, kompetens- och produktutveckling. Dagens avancerade moderna jordbruksföretag kräver välutbildad och kompetent arbetskraft. Upplärningstiden är lång. På Lövsta behövs en väl fungerande och kompetent lantbruksskola med internatboende, som också kan locka studerande också från andra landsdelar. Möjligheten till universitetsnivå på viss utbildning bör undersökas. Gotland ska i högre grad förädla sina jordbruksprodukter. Det är en specifik näringsgren, som kräver annan kompetens än den som bonden har för att producera råvarorna. Det är en viktig regional utvecklingsfråga att stimulera denna förädling. Här kan Gotland också surfa på sitt positiva varumärke. Riskkapitalister och driftiga entreprenörer behövs för att få denna förädlingsindustri till stånd, en industri som genererar ny arbetstillfällen. Aktiv hjälp att hitta dessa behövs från de som arbetar med regional utveckling och etableringsservice.

6 För att export av jordbruksprodukter ska bli lönsam måste fraktpriserna få en långsiktigt acceptabel nivå. All tillväxt inom näringslivet står och faller med detta, men det blir extra påtagligt inom jordbruket. Fraktkostnaden per liter gotländsk mjölk är 46 öre motsvarande sträcka på landsväg kostar hälften. Detta bidrar till att 95 % av den gotländska mjölken exporteras som mjölkpulver och det hämmar försäljning av gotländsk eko-mjölk i Stockholmsregionen. BESÖKSNÄRINGEN Vill Gotland vara en attraktiv turistort? Frågan är berättigad. Om Gotland vill vara det, så krävs en insikt om att det är konsumenternas önskemål som styr valet av semesterort. Därför är det viktigt att studera de semestervanor som styr. Upp till 70 % av resandet bokas idag via nätet, vilket innebär att turismen mer än någon annan näringsgren lever med global konkurrens. Med lågprisflyg tar man sig enkelt till de flesta världsdelar. Det är lätt att jämföra priser, kvalitet och läge på ett hotell i Spanien med ett på Gotland. Gotland har en skrämmande låg andel utländska besökare. Vi har ett av de starkaste varumärkena inom Turistsverige, men vi är inte i närheten av den procentuella andel utländska besökare som resten av landet har. En andel som för resten av landet ökar år från år, inte minst på grund av nya tillväxtmarknader (Ryssland och Kina först och främst). Region Gotland har genom sitt ägande av Inspiration Gotland ett stort strategiskt ansvar för turismens långsiktiga utveckling. Sammansättningen av dess styrelse bör förändras så att huvuddelen av ledamöterna har olika branschkompetenser. Gotland har tappat 10 år av strategisk utveckling och halkar efter. I vår omvärld satsar destinationer långsiktigt och målmedvetet. Alltsedan Gotlands Turistförening fastnade i projektträsket har ingen långsiktig plan för turismen funnits. Företagen är duktiga på att marknadsföra innevarande säsong, men det finns ingen samlande funktion för det långsiktiga arbetet. Vi vill lyfta fram det vi anser att Region Gotland genom sitt ansvar för regional utveckling och sitt ägande av Inspiration Gotland ska ta ett aktivt medansvar för: flerårig strategi för turismutveckling omvärldsanalys och analys av tillväxtmarknader det tar flera år att uppnå resultat på en ny marknad. allmänt material för att marknadsföra Gotland, tillgängligt på de marknaders språk som Gotland väljer att satsa på. Det gäller såväl broschyrmaterial som hemsida och sociala medier. årlig övergripande utvärdering och uppföljning av den gångna säsongen. detaljplaner som möjliggör byggande av anläggningar på attraktiva platser. Det är ingen nyhet att turister söker kustnära boenden det måste även Gotland kunna erbjuda strategisk bearbetning av transportörer för att få fler flyg- och färjelinjer till utländska destinationer. byggandet av en ny kryssningskaj i samarbete med näringslivet och andra möjliga intressenter

7 Gotland var länge ledande i utbudet av paketresor, inte minst inom cykelturismen. Under de senaste 10 åren har Gotland näst intill tappat sitt paketreseutbud med undantag av kombinationen båtbiljett + hotellnatt. Det tematiska utbudet måste utvecklas inom områden som kunder efterfrågar på andra destinationer och marknader och där Gotland har alla förutsättningar att konkurrera. Det handlar om cykling, pilgrimsvandring, kultur inklusive det kyrkliga kulturarvet, kulinariska paketresor etc. Detta är förvisso ett ansvar först och främst för turistföretagen, men efter att ha varit eftersatt så länge bör regionala utvecklingsmedel finnas tillgängliga som stimulans att komma igång. Restaurangnäringen utgör en mycket viktig arbetsmarknad för ungdomar. Många får sitt första jobb här. Region Gotland ska vara generösa med serveringstillstånd och öppethållandetider. Det gäller hela ön, inte bara Visby. Å andra sidan ska Gotland vara duktigt på att se till att gällande lagar och regler efterlevs. Sanktionerna ska vara kännbara och omedelbara när så inte är fallet. SLUTSATS För att genomföra dessa ambitioner och visa att företagsklimatet och näringslivets förutsättningar är prioriterade, vill vi uppdra till en politiker att bistå Regionstyrelsens ordförande i dessa frågor. Den politikern ska naturligtvis ha erfarenhet av näringslivsfrågor. Vi politiker måste börja hos oss själva, och våga vara politiker med ett stort mått av civilkurage. Vi måste gå i bräschen och kämpa för att ta vara på Gotlands förutsättningar. Vi måste i praktisk handling visa att vi tror på våra strategier och våra mål. Det innebär att vi inte bara kan stryka medhårs utan också måste våga fatta obekväma beslut, när så krävs. Gotland har alla förutsättningar att lyckas vill och vågar vi, så kan vi!