Nytt om miljörätt. 17 mars 2016, Stockholm

Transkript

1 Under 2016 kommer förslag om betydande förändringar som rör miljörätten. På konferensen diskuteras högaktuella frågor inom miljörätt och resultatet av ett flertal utredningar, förslag och förändringar inom miljölagstiftningen. Ur programmet: Så vill Naturvårdsverkets effektivisera miljöbalken En svensk klimatlag här är förslaget Så ska Sverige hantera kraven i EU:s vattendirektiv Förslaget från Riksintresseutredningen Så vill regeringen förändra miljöprövningen Konflikterna kring artskyddsförordningen Välkommen till Nytt om miljörätt konferensen som ger dig nyheterna om miljölagstiftningen, hur den tillämpas i dag och vart den är på väg. Med centrala aktörer på plats utlovar vi en spännande och lärorik dag, med sakkunniga presentationer och debatt mellan experterna. Konferensen Nytt om miljörätt ger en unik möjlighet till fortbildning och överblick och är utformad för alla som arbetar med handläggning och tillsynsärenden, miljöinspektörer/handläggare, strateger och miljöchefer i kommuner och på länsstyrelser, miljöansvariga på företag och i branschorganisationer samt jurister med inriktning på miljörätt.

2 Registreringen öppnar från kl 08:00 Kaffe och smörgås serveras. Claes Sjöberg Lena Gipperth Mats Svensson Pia Pehrson VÄLKOMMEN Nytt om miljörätt - välkomna Introduktion till konferensen, av dagens moderator Claes Sjöberg, VD och chefredaktör MiljöRapporten TRENDER Miljörätt och planetens gränser Utifrån aktuella domar och lagstiftningsinitiativ analyserar professor Lena Gipperth trender och nyheter inom miljölagstiftningen i EU och Sverige. Hon tar också upp hur juridiken kan anpassas för att hantera kritiska gränser kring vilken belastning miljön och klimat tål - på planetär nivå och nedbrutet till regionala och lokala överväganden. ANALYS Lena Gipperth, professor i miljörätt vid Göteborgs universitet Kontroverserna kring tillämpningen av artskyddet exemplet Örndalen Byggnation av vindkraft, vägar och turistanläggningar kan hamna i konflikt med artskyddsförordningen. Ett under senare år uppmärksammat exempel är Örndalen Resorts i Härjedalen där utvecklingen av skidliftar, golfbana och flera tusen turistbäddar stoppades av Mark- och miljööverdomstolen. Motivet var bland annat att skydda kungsörnens häckningsplatser. Trots nederlaget i högsta instans gör nu Örndalen Exploatering AB ett nytt försök med ett bantat projekt. På konferensen berättar de hur de tänkt förena hänsyn till artskyddet med exploatering. Mats Svensson, talesperson Örndalen Exploatering AB Nils Ryrberg, advokat Advokatbyrån Åberg & Co Klarar artskyddet att balansera samhällets behov av både bevarande och utveckling? Näringslivsintressen beskriver ibland lagstiftningen kring artskyddet som alltför oförutsägbar och att det ofta bortses från helheten för att freda arter ned på individnivå. Därmed skulle Sverige inte följa syftet i EU:s art- och fågeldirektiv. Natur- och miljöintressenter menar tvärtom att EU:s regelverk och svensk lagstiftning egentligen ger ett ännu mer omfattande skydd än vad som framgår utslagen i domstolarna. Konferensen Nytt om miljörätt frågar intressenter, experter och miljöjurister om dagens system klarar att balansera naturvårdens intressen - och behovet att investeringar i energi, infrastruktur och turism. Anders Wirdheim, informationsansvarig, Sveriges ornitologiska förening Mats Svensson, talesperson, Örndalen Resort Pia Pehrson, advokat/partner, Foyen advokatfirma Jan Terstad, avdelningschef, Naturskyddsföreningen EvaLinda Sederholm, sektionschef, Naturvårdsverket Jan Terstad Kaffepaus

3 VISION Naturvårdsverkets förslag för att göra miljöbalken mer effektiv Det finns ett stort antal synpunkter på hur miljöbalken fungerar i förhållande till annan lagstiftning, EU-direktiv och mål och prioriteringar inom miljöområdet. På eget initiativ har Naturvårdsverket dragit igång ett projekt för att hitta vägar att göra miljöbalken mer effektiv. På konferensen Nytt om miljörätt presenteras resultat av det arbetet. Jenny Jonsson Sindre Langaas EU-RÄTT Jenny Jonsson, projektledare Naturvårdsverket Oilka sätt att hantera EU:s vattendirektiv Krav från EU om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har fått olika synsätt att hamna på kollisionskurs. För andra gången utnyttjas lagsstiftningens möjlighet att begära prövning hos regeringen. Frågor som nu väcks är om det är med myndighetsutövning som det här miljöarbetet ska bedrivas, eller om det snarare är ett politiskt ansvar att styra utvecklingen med övergripande mål. Grannlandet Norge har valt en annan väg och deras politik för vattenförvaltning presenteras före diskussionen. Sindre Langaas, forskningsledare vid Norsk institutt for vannforskning Så här ska vi säkerställa vattenkvaliteten Stefan Berggren, Enhetschef/Departementsråd Naturmiljöenheten Miljödepartementet Peter Sörngård, seniorrådgivare Svenskt Vatten Hanna Tornevall, biträdande vattenvårdsdirektör, Västerhavets vattendistrikt Kristina Yngwe, riksdagsledamot, vice ordförande miljöutskottet (C) Lena Gipperth, professor i miljörätt vid Göteborgs universitet Peter Sörngård Emma Nohrén Lunch EU-RÄTT GMO miljörättslig kontrovers med nio liv GMO-frågan är ett exempel på spänningarna mellan nationell lagstiftning och EU:s regelverk när det gäller kontroversiella miljöfrågor. EU-kommissionen och ministerrådet vill återföra stora delar av bestämmande om GMO till medlemsländerna, medan EU-parlamentet ännu inte tagit ställning. I Sverige utreds vad som ska hända om den nya nationella stoppmöjligheten blir verklighet. Varför är GMO en så komplicerad fråga att hitta ett fungerade regelverk för? Och vad händer när politik och vetenskap inte går i takt? Jens Sundström, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet Emma Nohrén, riksdagsledamot (MP) Helen Leijon LAGSTIFTNING En svensk klimatlag här är förslaget Det finns förslag om att Sverige bör ha en klimatlag, ett regelverk för politiska beslut om utsläppsminskningar och en rättslig grund för styrning, ansvarsfördelning, uppföljning och kontroll av klimatarbetet. Miljömålsberedningen har fått i uppdrag av regeringen att inom ramen för miljömålssystemet föreslå ett klimatpolitiskt ramverk. Arbete pågår och beredningen ska våren 2016 vara klara med en ståndpunkt. På konferensen Nytt om miljörätt presenteras Miljömålsberedningens slutsatser. Helen Leijon, rådman och utredningssekreterare i Miljömålsberedningen

4 Är klimatlag rätt väg att gå? Finland, Storbritannien och Danmark har valt en klimatlag som ett verktyg för att aktivt och effektivt stoppa och hantera konsekvenser av pågående och väntade klimatförändringar. Är lagstiftning rätt väg att gå eller ett trubbigt instrument? Experter och intressenter ger sin syn. Johan Hultberg Nina Ekelund, programdirektör, Hagainitiativet Maria Sunér Fleming, miljö- och klimatexpert, Svenskt Näringsliv Johan Hultberg, riksdagsledamot (M) och ledamot av Miljömålsberedningen Matilda Ernkrans, riksdagsledamot (S) och ordförande Miljöutskottet Erik Eriksson, enhetschef, Energimyndigheten Kaffepaus och förfriskningar Erik Eriksson LAGSTIFTNING Riksintresseutredningen detta innebär förslaget Riksintresseutredningen kommer med sitt betänkande i slutet av 2015 och under våren 2016 pågår remissarbetet. Utredningen ska utvärdera tillämpningen av systemet för hushållning med mark- och vattenområden, som regleras i miljöbalken, och lämna förslag till förändringar av bestämmelserna. Utredningen ska bl.a. överväga om bestämmelser ska införas som möjliggör att bostadsförsörjningsintresset i vissa fall ges företräde framför ett riksintresse. Riksintresseutredningens huvudsekreterare kommer till konferensen Nytt om miljörätt och berättar om utredningens förslag, som även kommenteras av berörda parter. Nina Ekelund Bengt Arwidsson, f.d. huvudsekreterare, Riksintresseutredningen Carl-Gustaf Hagander, tekniskt råd, Mark- och miljööverdomstolen Ann-Sofie Eriksson, sektionschef, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting Miljökonsekvensbeskrivningar förslag till ändrade bestämmelser Regeringskansliet har tidigare remitterat ett förslag till ändrade bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. De senaste ändringarna i det s.k. MKB-direktivet innebär att förslaget behöver omarbetas. Miljö- och energidepartementet planerar att under våren 2016 remittera det omarbetade förslaget som här presenteras i korthet. Maria Sunér Fleming Anna Berglund, departementssekreterare, Miljödepartementet SUMMERING Avslutning Konferensens inledningstalare och några deltagare reflekterar över en intensiv dag om miljörätt. Vilka insikter tar vi med oss? Synpunkter från deltagare Slutord från Lena Gipperth, professor i miljörätt, Göteborgs universitet Anna Berglund Mingel och eftersnack Fram till 18:00 blir det eftersnack med deltagare och konferensens talare. Dryck och tilltugg serveras.

5 Foto: Göran Ekström Plats: Stockholm Datum & tid: 17 mars 2016, kl Därefter mingel till kl Arrangörer: MiljöRapporten Bokningsvillkor: Anmälan till konferensen är bindande. Deltagaravgift: Early-bird pris för MiljöRapportens prenumeranter t o m 31 december 2015 är kr exkl. moms. Early-bird för övriga deltagare är kr exkl moms t o m 31 december Ordinarie pris: kr exklusive moms. I avgiften ingår måltider, konferensdokumentation och mingel. Anmälan: miljorapporten.se För frågor kontakta Susanna Ullman, tel: