överlärarh, '~nar åi'ala för ~~~~ nrr~äl~~ul mot skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "överlärarh, '~nar åi'ala för ~~~~ nrr~äl~~ul mot skolan"

Transkript

1 . ) överlärarh, '~nar åi'ala för ~~~~ nrr~äl~~ul mot skolan Den mot lärare i Alviks fothskola riktade anmälan till fothskoledirektionen synes nu komma att få ett rättsligt efterspel. Skolans tidigare överlärare, Leander Wallerius, meddelar vid sam, tal med Expressen att han anser sig ha., blivit smädad i skrivelsen till skolmyndigheter na och att han överväger att åtala den person som' ingivit inlagan till fol.\cskoledirektfonen. Den i.gångsatta =dersö1=ingen.av de påtailade föl"hållandena i A:lvilksskolan, vilken l utl,edning förste. folkskooospektören Bror Jonzon personh'gen handlä gger, är änthu ioke a'vslutad. Den som svarar för sammmrstid.ninogen av för,äl'clrarnas skrivelse tij.l d'irekiionen, redaktör Ture Gerdes, hal" föresj.a.git att man skall ol'dna ett möte med ' de 'berörda rnålsmännen, lärarna, representan'ter för ifojkskoiedirektionen och fo& :("'..."'., Skoleinspetkionen samt anll1'ähiren. Han viill ) även att eleverna skau höras.. skrivelsen tiu fo'1kskoledireiktionen finns.. en skolans tidi'ga1'e överl'ärare WalleriJus omnämru:l. 'Denne anser sig ha blivit ul' nte längre smörj i skolan.! Weijne fortsätter där Engberg slutade. statsrådet Arthur :J!)ngberg' midraile skolagan för tio är sedan, och i dag står ecklesiastikminister Josef Weljne i begrepp att helt avskaffa den. l\len det,måste ske med och ej mot lärarkårens önskan, betona.r statsråd'et vid ljamtal med AB. l\lan kan gå fram två. vägar för att nå m å.let. Antingen fllr det bli departementsutredning som sedan skickas ut på. remiss eller ocl_så överlämnas skolagl}n tilj skollwmmisslonjln. Det är mycket 'sannolikt 'lltt statsrådet väljer den senare vägen.. Då kommer ärendet i form aven skrivelse från skolkommissionen till r~gering.en, Bom skickar ut förslaget på, remiss. Givetyis ska.ll lärarorganisationerna få yttra Sig liksom skolöver'styrelsen och andra myndigheter. Frågan behöver inte gå till riksdalgen utan ändring i s'kolstaugan ka.n regeringen besl11ota. Alt,ik ~ satt f'ör smädelser och ämnar åtala hr Gerdes. Jag anser att jag i detta sammanhang. smädats i min tjänst, säger m' Wa1lerius vid samtal med Ex,pressen. Jag övervä'ger nu me,d! en advolk.at om att väcka åtail. mot anmälaren. Yad som sägs mot mig är lögn_ alktj,gt. Jag. h~r alltid följt reglementet och hooit på humaniteten. Som överl'ärare i en skola med.5:t stort eleva,paal som Alviks folkskola måste, man. emellertid< också ha sinne för disciplin oel]. ordning.. Utr.edning om agan vid / folks kolorna. Som Ex!pr:e.sen tidigare mecl:delat har an_ mälan mot Ailvikslärarna ak1ruailiserat hela frå'gan om kroppsflgarl vid folkekoloma vid läj.:overken ~,: a.gan föli!y,juden och nu meddelar.ecik1esiastijkminister Weijlllle 'att spörsmåjlet Dpm k ort Kommer att bli föremål för _öyervä,ganden. ;let har gått ett tiotal år sedan ' fr'å'gan senast var föremål för prövning, oall :sedan dess har förhålj.a.ndena utvecklats dithän att en ny omprövning får '<inres errorderlig. De n förnyade prövnmlgen ko.mmer 'enligt ett intervjuutta ~an<le a,v h r Weijne att ske i samförstånd: med lätaplt'åren, och utredningen skajl avse, att undersöka vika möjiigheter man ha r att komma ti~ätta,med de besvärligaste fallen utan att tillgri.pa aga. Alviksutr~dningen 2~ vec1w~. dröjer F olk...<ikoleinspektör en dr Bror Jonzon meddelar på Expressens förfrågan att undersök Dng!en rörande förhållandena i AlV'ikssko' lan kommer att ta 23 veckor i anspråk. Skrivelse!!l til1. djirek1ionen innehåller en rad punlkter, som må:jte um.dersökas. ~ ~ ~~6en Bet räffande förslaget om ett möte med bl. a. föräjdrar, lätrare och repreelentanter för folkslooledirektionen meddelar dr Jonzon att man inie kommer att <bestämma n ågonting förräh lärarnas skriftliga förklaringar har 'L ink _' _' o_rnn_:ll_t._~...=== """""",==~=:::::",_L a bqrt agan ur folkskolan är en maning, som M o r g o n T i d n i n go e n (s) riktar till folks<kolans myndigheter med ' ecldesiastutministern spetf Ben såsom en lärare m ed rut erfarenhet från folkskolan, därtill en klok pedagog, en god psykolog och en bra människa: Det är naturligtvis den aktuella diskus Allt talar för att han sl,an önsl,a förvisa både rottingen och rottingpeslonen 'lm skolagan som. givit anledning dagogerna till museerna. Kan r efor till statsrådet' 'Veijnes initiativ och inte men av tekniska sl,äl inte genomf öras enbart det ' under ' de senaste dagama pä omedelbart, så' bör det ske så. snart talade fallet i Bromma, s~ nu utredes. >lom möjligt, Senast Där nästa läsår börjar, borde rottingpedagogiken ha Den allmänna ' uppfattnlngen o'm skol rensats ut från folkskolan. Både unagan håller på att ändras och därför bör dervisningen, lärarl,år en och barnen. <frågan tas uilp till ~örnyad prövning, d'ör vinner p. a tt denna sista gaml!!. förmarar statsrådet. Utredningen skall avse \ dom frå~ ' en gång.;e.:d, tid definitivt fö;': \ vilka möjligheter ;ma,~ har att komma till _ r ätta med de besvärligaste fallen utan 'att svinner. r tillgripa ag~. För min del \hoppas äag på ll_~m~an~~i~n:st~il.m!:! ~~m:::e:r:...:o:::r~e:s::: möjligheten att nå e.tt positivt resn~tat sa att den glima stridsfrågan kan tlvskrivas. e:rv.:.e:r:;a::t:.;!,,=====;::=. Ta bort agan 41 kafj.. f ; ff det är en uppmaning man vill ställa j till folkskolans myndigheter,, shi~er n.j. Gösta Elfving i M o r g o nt i d n i n g e n (s) i anslutning till ett aktu.ell t fall. / Lärarkår en bör gå i spetsen för. kravet och därmed visa sin önskan att göra skolan helt demo)cratisk. Vi får inte låta folkskolan ha en prägel av särställning, en gammaldags underklassstämpel. Skolkommlssionen lär vara intresserad av att avskaffa skola gan. Ecklesiastikministern är en lärare m'ed rik erfarenhet från folkskolan. Han är dessutom en klok pedagog, en god psykolog och en bra ~ människa. Allt talar för att h~n skall önska förvisa bode rottingen och _.\ rottingpedagogerna till museerna. Kan reformen av tekniska skäl inte genomföras omedelbart, så bör det ske så snart som möjligt. Senast när nästa läsår börjar" borde rottingpedagogiken ha rensats ut från folkskolan. Både undervisningen, lärarkåren och barnen vinner på ått denna sista gamla fördom från en gången tid definitivt försvinner.

2 Agan i skolan nas huvuden, är en för länge sedan för 1 svunnen typ. kommer med jämna mellanrum upp ' i diskussionen och nu har den aktuali Riktigt är emellertid att folkskolstadgan fortfarande inte har något direkt serats genom en artikel i Morgon förbud mot aga, även om användandet il Tidningen (s) som anser att senast nästa av detta korrektiv år efter år har blivit läs:'ir bör rottingpedagogiken ha för allt mera kringskuret. Att det ändå "0!5vunnit. Man kan oreserverat instämma finns kvar, även sedan det avskaffats 1 så mycket mer som»rottingpedagogen» i "högre» skolor, beror väl framför allt möjlighet att om han fortsätter sitt bussäkerligen är försvunnen för länge på att dessa högre' skolor har en be liv skicka hemom någon,annanstans. sedan. Om han eller hon möjlig~n skulle straffningsform, betydligt strängare än Här är onekligen ett problem, som ofta ha gömt sig kvar i någon avkrok är det agan, som, folkskolan saknar. Det är förbises, ett problem som ingalunda är 1. med all säkerhet endast f~åga om något relegeringen. En läroverkspojke som är enk~lt, men som dock gör att det i och e n st3 ~ : :l bo:t!f' Jmt c::cmplar, Vår barn trilsk, envis eller slyngelaktig kan sän för sig berättigade kravet på agans doms lärare, av båda könen, som trodde das från skolan. Då måste folkskolan avskaffande inte löses lika enkelt 1 sig kunna slå in vett i de s?å disciplar ta hand om honom, utan att ha Jl.JS9~ Lolkskolan som i andra skolformer. 'Uppfattni ngen om skol,agam tycks skifta tiven i n om en och samma tidnin~sredakt i on. r' 1 ~r_

3 Agan' vid folksko orna ~ il har 'stått på avskrivning {q. j( sedan länge, och llju ser det ut som om den kommer att bli direkt för, bjuden liksom i lärovel'ken. PrOipagandan mot bo:utai barnuppfostran med euer utan "tillhyggen'" har gjort intryck en intervju med ecldesia, stikminisber Weijne i MOi'ganTidningen vittnar om att han för sin del är beredd att genomro~:a denna re... form utan längre d riiijsmål. Det borde,inte bli så svårt fö honom att uppnå "samförstånd med lärarkåren". Flertalet lärare är främmande för den anstötliga, p'edagogiskt 1,Ddelm:altiga 'uppfostringsmetoden. Talet om att åtskilliga av de bästa lärarna skulle begagna aga är falskt. KlassilicElrringen är nu en helt annan. Vad som kunde påstås om en äldre generation lärare gäller inte längre. Efter tio åts väntan är frå 'gan som hr Weijne säget mo gen för ny omprö,vriing. De flesta föräldrar ans'er s,i.g ha l'lä,tt att fordra t en snabb omläggning. Agans avskaff.ande har inte gett "enbart goda erfarenheter", påstår pastor Pethrus' organ Dagen'. "Slapphet är sälterligf'n lika farlig som brutalitet", heter det. Vi vet inte var det är kommentatorn i Dagen gjort sina icke enbart goda erfarenheter av agans avskaffande. Men det där talet om slapphet brukar oftast vara en skylt för vilja att gå fram med stränga metoder. Det förvånar osä att i ett organ, som anser sig i säl'skild grad bärare av kristliga grundsatser, återfinna en tro på. stryk som fostringsmedel. Man be. häver inte vara. "slapp" i fråga om de ungas fostran därför att man inte vill att skolorna skall' tillä.mpa, en rottingpedagogik, som dessvärre mycket l~tt 'kan övergå i barnamisshandel.. Statsrådet Weijnes utfästelse att ta upp frågan om agan folkskolan till utredning hälsas ' med tillfredsstä.llelse. Vi är övertygade om att lärarkårerna kommer att, helt och fullt ansluta sig till utredningstanken och till en blivande reform. Efter tidningen Dagens uttalande hoppas vi däremot ingenting av organet i fråga. Rottingen hr(/v0!uj o pa Ecklesiastikminister Weijne har meddelat, att frågan om kroppsagan i folkskolan kommer att bli föremål för utredning. Det skall 'undersökas vilka möjligheter man kan ha att komma till rätta med de besvärligaste fallen utan att tillgripa aga. För sin del sade sig statsrådet hoppas på möjligheten av ett positivt resultat, så att den gamla stridsfrågan kan avskrivas. Detta skulle alltså betyda, att rottingen möjligen kommer att försvinna som uppfostringsmedel. Om det verkligen lyckas för Josef Weijne att avskaffa kroppsagan i /1, fo~kskolan, då skall hans insats komma att nämnas som en av de vackraste i den svenska folkskolans historia. Enighet kommer icke att vinnas om kroppsagans avskaffande, därom kan nian tyvärr vara alldeles övertygad, Många äro nämligen de lärare, som förmena, att en del barn icke kunna bringas till ordning och anständigt uppförande utan att man måste tillgripa kroppsaga. Många föräldrar äro av samma mening, åtminstone när det är fråga om vad de själva skola göra för att hålla sina egna ungar i styr. Och var och en, som haft ungar i huset, har väl någon gång funnit det så gott som lönlöst med förmaningar och goda eller hårda ord. När t ålamodet satts på för hårda prov, har det nog kliat i fingrarna även på den, som bestämt sig för att aldrig slå ett barn.. Så det kan mer än väl förstås, att barnuppfostrare med eravskrivning behålla agan som ett yttersta och sista medel Men trots alla svåra fall, som kunna åberopas som stöd för bibehållandet av ' detta yttersta och sista medel, är det utan tvivel det enda riktiga att avskriva detta medel såsom varande förkastligt. Det är svårt att tro att något barn förbättrats genom aga. Man kan naturligtvis med stryk tvinga ett barn till underkastelse för längre eller kortare tid och till ett ordentljgt uppförande så länge det står 'under uppsikt. Men det barnet gör inte det goda för det go.das egen skull. Det avhåller. sig från att göra ont av fruktan för stryk. Obevakat drives det lätt att ta hämnd för vad det betraktar som lidna oförrätter. Man har väl varit pojke själv och vet hur det var!. Man kan tvinga och skrämn~a ett barn med stryk, men man kan aldrig uppfostra det med annat än vänlighet, goda råd och förmaningar. Att skrämma ett barn, det är ingen konst. Att locka fram barnets tillgivenhet så att det inte vill bringa sin fostrare sorg genom att göra något orätt, det är svårare. Men det är väl detta som bör vara uppfostrans mål, förefaller det. Vill man vinna barnets förtroende och vill man komma det att känna tillgivenhet, då får man inte använda rottingen. Såväl lärare som barn skola därför säkert vinna på att rotti,ngen försvinner, från skolorna. farenhet av svåra fa_l_l =k~u=nn~a~v~i.:... ja...:..,~..:...~~... ~,...,; E; ,_, L

4 , r T t6. Läraren nlåsfe ha ett medel mol indiciplinära elever AGAN EN NöDF ALLS ÅTGÄRD NÄR NGENTNG ' ANNAT HJÄLPER Edvin Wide. Swiagan är en yttersta nö!lfallsåtgä.l'd, som en lärare måste tillgl'ipa, när alla andra möjligllg'heter att bringa en elev till onlning visat sig resultatlösa. De flesta av foll{slwlans lärare vill nog helst slippa att begagna. sig av den kroppsliga besti'affning, som foll{swlestadgan me!lgel', men man är ingalunda enig om, att 'denna bestraffning helt bör förbju!las. Om möjgligheten till kroppsaga skulle borttas, så måste andra effektiva medel ställas till lärarnas förfogande. Det finns nämligen barn, som trotsar en lärares alla försök att hålla disciplinen vid makt, och i de stora stockholmskasserna är det särskilt svårt att lwmma l, till riitta med mera svå rfostrade l ~~~~ element. F01 ts. fr. 1:a sid. har. ej varit beredd att tillstyrka avska.ffandet av agan, innan man fätt klarhet om villka andra medel, sond skulle anvis8js folkskolan för ett tillrättaförande av de indisciplinära eleverna. Man kan konstatera, att agan som uppfostringsmedel i folkskolan har blivit alltmer sällsynt i den m ån a,rbetsförhållandena förbättrats och hyfsning och fohubildning stigit. Det viktigaste är eme Dagen har samtalat med en rad (1 lärare och föräldrar om deras syn. punkter på skolagan och har då ställt frågorna: Ligger det en styrka i den stadga, som tillerkänner lä rarna rätt att aga barnen? Smlle vets kapen om, att skolagan vore för. ord bjuden verka förslappande pl!. ningen i skolorna? Det ligger en viss styrl{a i stad gan om skolagan, anser folkskollälertid att det kommit till stånd ettl rare T o r e S t i g b r a n d, Ham., förtr~endefullt samarbete meha,n marl:iy folkskola. Dl!!n har en återskola och hem. hållande inverkan på biu'llen. Vid olika tillfällen har!'let diskuterats, att man skulle förbjuda skolagan, Tore Stigbmncl. Fol,kskolans lärare önskar genom en intresseväckande undervisning. och utnyttjande av elevernas verksamhetslust få möjlighet 8Jtt utan aga nå m ålet för sitt. uppfostr:i.ngsarbete. ~_~~~' och det har förekommit motioner i '1 riksdagen härom. Men lärarkåren (F01'ts. å sid. 7.) De stora klasser, som follkskolaj nu har, försvårar den individuell behandlingen av eleverna och försvd rar också tillvaratagandet av de e skilda elevel'llas verksamhetslust. D har medfört förhålla nden, under vi] ka svårdisciplinerade barn kan ur dandra sig lärarnas kontroll. Anna Akesson. Barnavårdsnämnden eller llolisen ocl{så en utvä g Skolagan finns, därför att det finns elever, som man ej på annat sätt kan bringa till ordning, säger foll,skollärare E r n f r i d M a l m g r e n, Mälarhöjdens folkskola. Om en elev t. ex. får för sig att han skall skada en annan genom att skära hål på hans cykelringar, så kan läraren, när han finner den skyldige, själv enligt skolstadgan utdela aga l!)rnfrid Malmg7'en. i annan lärares närvaro. P å det sättet blir S8Jken snabbt oc!l effektivt avklarad. Men läraren har också den möjligheten att vända sig Ull barnavårdsnämnden eller polisen, då det givetvis blir andra korusekvenser och 'den skyldige på ett heu anna;t sätt blir prickad. Frågan är, vilken metod, som är den bästa, att täraren själv tar hand om s8jken, eher han lämnar till.andra att utföra bestraffningen. Man kan undv~ka aga genom att t. ex. uppträda överlägset och iro niskt mot barnen, men det lär väl ingalunda yara att föredra: Proble' met är mycket svårt för folkskolan. Läroverken har det betydligt bättre, som kan skilja en elev från skolan, om han ej uppför sig juste. Principiellt tror jag, slutar folkl mllärare Malmgren, att varje lä

5 Overlär. E ej. v i n W i d~, Abrah amsbergs folkskola, t ycker, att ti rare är' emot aga. J ag vet ingen.' lä, rar,e, som ej uttalat sitt vel"kliga be den är m ogen a tt få bort agan i skolan, men det gäller, a tt lä r aren får 'klagande, när han tvingat's vid ta en sådan å t gär d. Men sk,all agan bort; något,annat medel, som kommer besvärliga elever att förstå, att de ej så m åste lärarna ha något annat 'r medel i stähet, då det gähler att lw m l kan göra, vad de vill. Vi'ktigt är, a n ma t ill rätta med de verkligt svå r ser hr Wide, att ~ et blir ett rätt samarbete mella n s,kola och hem, så att hanterliga fallen, som ej låter inordna sig under vanoliga vhlkor. äraren får klart för s ~g den psyko r'ilogiska bakgrunden till barnens ~ä tt Det bästa är vinna barnens att vara. förtroende Sekreteraren i Målsmä nnens riks _ förbund, fru s a f h ii P s o n, Djursholm, har den å sikten att tillståndet för lär are att ge aga skall ~ bort Ur folksk qlestadgan. Lä,raren vet alltför litet om den psykologiska l ( bakgrunden till barnens uppförande regel, då det gäller aga eller icke för att han eller hon skall tillåtas ge aga. Det man använder som disciplin kr oppslig bestl'affning. Det enda rikmedel, då det gäller det ena barnet, tiga är, att det kommer till ett m er, passar ej, då det gäher!;let andr a intimt samarbete mellan > skolaoc:i Det mäste ske en individuell pröv hem, att föräldrar och lär are samning föl' varje fall. verkar att nå ett gott 'Up'pfostringst r För min del strävar jag efter 8;t r esultat. vinna barnens förtroende. Kan man Tjänsteman Gu s taf Be r g nä detta ä r disciplinfrägan löst. Men r l und, som är pappa til sex barn,< det kommer ej på. en gång. Det ä r av vilk a två går i skolan, anser i något, som m an när efterhand. motsa;t s till fru Philipson, att lärar Då det gäller frägan, om bol,t na absolut bör ha rätt att ge bart agande av möjligheten till aga 1 n~ ag. Ui",,.,,., kul.. föd".,... ~ skolan skulle verka,förslappande p å spekt, säger hr Berglund, om de ordninge)., tror jag ej detta. De t fråntages r ätt en till kroppsaga. Utan finns lära re, som aldrig använt aga, tvek an är det män.ga gånger frukta.n men det betyder: ej, att deras klass e r för en mer handgdplig bestraffning, j varit mindre disciplinerade. Fröken A n n a Å k e s s o n _, Gustav Vasa fol'ksk ola föl'klarar, att hon 8;ldrig ens reflekt era t över att t a till reglemeljtsenlig aga. En och annan örfil har jag vä l knäppt till med någon gång, fast jag nu inte kommer ihåg, när det sist skedde, säger hon. För övrigt ä r de t mycket l!vårt att ge någon gener el, Viktigast ä r samarbete mellan sl,ola och hem., _. f e ~. _.._. De svä rlmnterljga är ofta ~ pojkar i fjä rde och femte som avhåller skol'ba rnen att bära klasserna _ sig illa M. Fal' k sko l ar ". are E d v l ' n B J. a.. r Mina pojkar hal' i skolan då och > 1 vall i Riksby folkskola mena r, a tt då fått ~ågon mera fysiskt kä nnbar det finns. fall, där m an ej kan k om bestraffmng, en lug g eller en örfil,, ma till råtta. med ' och det hal' de ba r a mått bra av. ~ l ev e rn a, och un.. d åd f" hl\ill d " d t r :r Vart skall det ta vag en med det uppex s ana. ~.r an en a r e, o växande släktet o stäel1gt, om lararen,som en ytterst a ' m barnen först och främst s'kall di rigera konsekvens tillgriper a.ga. Det finns. "t lm" hemmen, eever som ej. lyssnar till va d l" ara såsom nu ra t a.' ant sk er, och seen i skolan? r en säger,, och m an mäst e ha. ett dan ha överta:get äv medel att komma till rätta med des sa. Det bl'u'kar oftast vara pojkar i! fjärde och femte klasserna, som u t gör de svårhanter liga fallen. Skulle agan försvinn a, må ste lä rar en få något annat medel i stället, då det gäl L ler att behandla de m era asociala ele verna. E n m öjlighet, som ibland lren tillgrtpas, är att skicka svär a barn till observationsklass, där det r åder en friare arbetsordning. Hit kommer ofta myck et intelligenta barn, som ej kan inordnas i en van l J lig stor klass, därför att de saknar l' koncentrationsförmåga. ts. / r ~

6 'uskiga d et:~j e r om Alviks.. ag~n e r a. a e s \ o r. w e l] ne föräldraunn vakt.ning "c:;';&r Uhlin, berättade de, utd'elar,för sm b.. t t d f " TY7 del kroppsagan i form av örfilar, vanli, gen i serier om tre stycken. En av pojkarna fic~ örfilarna sedan han a,nkla vid., gats för att ha skrivit av ett tal ur en r r kamrats skrivbok och efter att ha fålt j order att ta av sig glasögooen. På en ~nnan märktes serien i form av f!nger ( avtryck på kinden när han kom hem. hans fall på.<ltod Uhlin att pojken var lat, men.hemma hjälper han villigt till när han någon gäng blir kvitt sina läxor. Han h.ar gått ner ett kilo sedan förre terminen, vilket är _onaturligt för hans ålder och måste bero på arbets ) hetsen i skolan. Om en tredje pojke berättades att han hade fått sil. kraftiga slag i huvudet att han måst.gå och lägga sig sedan han kommit hem. Nio timmars arbetsdag! Det värsta med hr Uhlin är dock trots allt den psykiska misshandeln i form av order om 'övertidsläsning, hånfulla tillmälen, öknamn o. s. v. Han skiljer på "komj,lletta" och "icke kompletta" elever, och de sistnämnda har han brukat hålla i ' skolan upp till nio timmar flertalet vardagar. En av pojkarna fick vid ett tillfälle order att inför klassen upprepa efter hr TJhlins diktamen: "Jag är dum för jag heter Nilsson", och han blev hela vårterminen kallad "mamsell Nilsson". När eleverna inte. kan svara rätt eller när de begär förklaringar av magistern får de ofta order att komma fram till katedern och stå där i timtal "för att hålla sig vakna". räkneböckerna skriver hr Uhlin ofta frågetecken fast talen ä r rätt räknoo<e, och när de frågar vad det betyder tillsägs de att stå upp :==1 r. och grubbla tills de kommer underfund. '..) med det själva.. Trodde sig jaga'd av läraren, hoppade genom fönstret. En av pojkarna är så räddl för' hr ' { Uhlin att han ofta fär magvärk och dian'e när han ska gå till skolan, där han får sitta med mindre avbrott fråd 8 pä morgonen ~ill 18 pä kvällen, en annan drömde en natt att han jagades av Uhlin och blev så förskräckt i sömlfen att han hoppade ut genom fönstret. Någon av pojkarna har för sin mamma förklarat att "jag vill hellre ta livet av mig än gå i skolan i morgon". Den ma.nuna, vars pojke en gång kommit hem blodig i byxorna efter hr Må.rtenssons rottingtraktering, bekräftade nu än en gång sina uppgift.er inför skolminister Weijne,. och en av de närvarande fäderna talade om att hans pojke.genast Mn bör~ skolan fic~ stryk fast han bade haft 'ledgångsreumatism och var mycl{et klen. Orsaken till att den pojken fick sma~ rottningen var att han hade missto~t, en 5:11. som mo' Märtens~on hade Skrivit på svarta tavlan.. Han k~ll~es fram, fick lägga sig över kateder stolen och tilldel~es några J;'app med rottingen. Timmen därpå fick han näsl>lod, varpå hr'. Mårtensson säg signödsa:kad skicka en av sina nummerpojkar han, \lämnde dem a;ldrig vid namn utan barn m~ nummer till apoteket för att skaffa blodstillande medel. Redaktör Ture Gerdes, som' ledde uppvaktningen ~os hr Weijne, och som "har skrivit anmälan till folkskoledirektiohen, berättar att de uppvaktande föräldrarna aldrig träffat varann förrän i dag på kanslihuset, men att de nu är kallade. till ett sammantfäde med re, presentante.r för. fo~koledirektionen. delegationen deltog utom hr Gerdes fruarna Linnea Persson, Anna Holmgre~,.A)ice Jansson, nez örhammar, Märta Lindelöw, Elsa Karlsson och Helga OlssQn' samt herrarna Thore Thörnestad och Karl Johan Amnell. Tack till Weijne De s1utade sitt samtal med hr Weijne ~ med att överlitinna en skrivelse med r,. i:j.ägra. allmänna synp~ter la. skov agan.. skrivels~ tackar de hr Weijne' '1 för att han lciva~ utredä: skoagans å/vskaffande och instämmer i Målsmän. liens rlksföt;bunds uppfattniilg att ar ' betsbelastningen i skolorila ';'måste lättas så au 'baln:en får 'nägon"fritid över' 'för egen rnkhliig samt tid till sömn. Dessutom 'understryker de skolöverläkaren Urban Hjärnes.utt?Janden att. den själsliga mi$.shlj,ndehi må$te avskaifas och att skolans huvuduppg:lft är att. låta barnen växa upp iill friska, arbets _ såmma, arbetsglada och va.rmhjärtade,. människor. '

7 lr misshandel ar lika fördömlig ' som agan i skolan P~ykisk Ett användande av den.;... tyvärr ännu tillåtna formen av s. k. fostran och diessyr 80m 'b.enämnes aga, men som ofta är att jämstä lla ' med kroppslig och själslig mlsshnadel, det kan visserligen framtvinga lydnad, tystnad i ' klassen och f'tt ra bblande av utanläxor, men det kan 5,ldrig ge det minsta av vad som är skolans huvuduppgift, nämligen att läta barnen växa upp till friska, arbetsamma, arbetsglada och varmhjärtade människor, säger skolöverläkaren för Stock holms folkskolor, dr U.rban H järne, vid et t samtal m ed MT om skolagan. Att,1fJ Q), h åa!l Jjj, i ( En lagändring är önskvärd, fortsätter dr Hjärne. Agan är avskaffad för länge Bedan vid läroverken, den kan inte vara nödvändig heller i folkskolan. Det finns en och annan lärare som inte passar för sin uppgift och då tillgriper' stryk för att som han tror fä disciplin. LärlLren' kan vara, sjuk eller trött eller obalanserad av annan anledning, ' men i ett sädant tillständ är. han olämplig för sitt uppdrag. Med psykisk eller kropps lig misshandel av D U b..' barn kommer mad r r an HJarn e. in'g~mstans. Dr Hjä rne vill särsklt understryka att det ä r lka nödvändigt att avskaffa bå de sjä lslig och kroppslig misshandel. Ett hånfullt uttryck ett hä~lt ord, bara nägra SPYdiga' an spelnmgar l{an vara tillräcldiga att för lä nga tider stlinga av all kontak' n;j.ellan lä ra n, och elever.. ( Lise B0rsum, som suttit två år i tyskt lmncentrationsläger, skreven artikel j tidningen "Vi", som dr Hjärne rekommender. r till genomläl'ning. Den har titeln "Vad ger vi mot vära barn?", och vi citerar ur Lensamma: "Det är galet att slå människor, det är förråande ~brutat och upprörande. När vi straffa; barnen pä detta sätt, då är vi i verkligheten med om att skapa något' av samma auktor.t etsbegerpp som de hade därnere (bland ' SSmänneJ) och det är fara värt att vi g r:rjldl.ä&,ger hos barnen p.ågc't av 'sampla ångest och, slavmentalitet, so:n när den förstärkes och får genomsyra ' ett helt folk kan leda till sädana gi:änslösa olyckor som värl den just genomlevat." Alviksföräldrar till herr Weijne rörande skola'gan En man och k v.innostark deputation. bestå ende av representanter för föräldral'n a till barnen i. Alviks folkskola uppval,tade på torsdagsförmid. dagen eklesiastikininistern, statsrådet Weijne. Deputationen förklm'ade att den ansåg sig tolka en allmän ' föräldraopinion, då den uttryckte fö~hoppningen att den av statsrådet planera de utredningen om skolagans avska ffande skall ge ett snabbt resultat. De uppvaktade undoer&brök VJidoaore de synpunkter Målsmännens riksförbund fra'll1lfö'l't tihl 1946 års skorkqlllll'issiooll, s ymp unkter vilka goåt u t på att doen ruuvaq'andoe aq'lbetjsbe}a,stnoiorjjgen i skolorn,a lättas så at t barnen koan ffi fritid föq' egen räkn1n.g och tillräckm'g tid :flör sömn. Deputabi'Olen,instämde i skolöv erläkax en'5, docent UJ'ban Hj ä~'n es, 1.1ol/baLande a'ut d en själsli,ga mds&h a!ll!de ln i slmlon loa m åste.a;ys,k'aff.as. Vi vet av egn a erulareruheter hiur deprimerade uarnjen blilr om de Uts ättes Tör hånillulloa anmätknirugaor och n ega tiv kq'itik av n ågoill lärare. De uppvaktand e sade slog v a!ra öv,ertygoaode ah s'uatsroå,deot Weill,je delaor do'cenlt Hjä rnes upp'taijtning att skola,ns huv'uclruopp1?iift är aobt [å'ta bar nen växa upp till.iirisk a, statika, ar betsgladoa och V'Clr m!h~ 'äjrbaod'e m ärunis'kar. Vi hoopa,ps att d!ernra strävan snar t sk a1:l k,uonna a VSlpegla' sig i samot l~rga lä rar es under visningsanoe bo der. Deputationen besbod av fruarna Linnea Persson, Ann Holmgren. Ali ce Janssoon, ne ~ ö rhammar, Mär ta Lind'löf, Elsa Karlsson och Helga Olsson samt hrr 'l1ure Gerdes,. {,atl Johan Amnell och '1hore '1hörnestad. Sta ts råd~ Weijne mec1d!;>l'ar vid ett samtal med Expressen strax efter uppvaktningen att deputationen fått svaret att frågan om krowsagan skall tas upp i stod av den nu arbetan de skolkammissionen. "Vad speciellt Alviksföl'håHandena beträma,r hänvi 'sade jag", säger statsrådet, "till fql:kslmle direktionen, som i egenskap av kommunal myndighet i första hand har att ta sthllning' till saken." SKALL MAN AGA? fast det bar emot för oss, fick hon så stor hon var smäll. Det gjorde intryck sä vi beslöt att fortsätta och. sedan dess har hon fätt stryk: när det varit anledning. Flickan har blivit helt förändr ad. Nu är hon lugn och ha.rmonisk, sköter sitt arbete och har fätt mycket bättre betyg. Hon sover ut och k änner sig friskar e och gladare: H on har fätt nya kamrater och intressen. Vi är så tacksamma. för det, och själv är hon ocksä tacksam. Hon ser nu i vilken rara hon va~, och hon har också sagt, att hon t yck er det är skönt att fä ag'a, fastän vi inte spar på riset, när hon gjort något galet. Hon vet att det hjälper henne, och hon tycker samvet et blir lättare, när ålting klaras upp på det sättet. Sä det är riktigt som Linden sade, att ungdomen har ofta bättre förstånd än de ii;ldre i sädanoa här sa;ker. Jag läste folkskollärare Lindens ar,tikel med stor behå.1lning och.. tyckte, att han ha de alldeles rätt. ~et Vi har ansvar att hälla de unga i tukt och fö.rmajling, om de sltau., kunna räddas. Men det gär att räd 1 da dem endast om ansvarskänslan k finns. Nog är det bra mycket bättre at de fär smaka: på riset eller rottingen när sä behövs än att de kom mer ut p ä avvägar för hela livet. Ja:g och min hustru har sett att, som Linden säger, aga kan göra gott i säd ana fall. För ett är sedan fick vi ta hand om en brorsdotter, som bli vit föräldralös. Hon var 17 är dä: ~~olan.. ska.i ge barnen fo s tran, ~. den skall ge barnen. a.t6etsglädje. ' y ttre polering och dressyr kan ha sioch hade vant sig vid att göra som L. na ') Elhagligheter i samvaron, men så S holl ville. Hon var ute sent på nätterna och i vilket sällskap som helst. dan fostr an delger lä raren bäst genom sitt uppträdande, ~lutar ' dl' Urban H järne. Hon sov litet och sprang i stället pä biografer och dans. Hon skötte Ea. ~~'~"'"'~ ~~ inte alls sin skola, hon gär pä gym nasiet. Vi förmanade och varnade h enne, men det tycktes inte göra nägon verkan. När vi en dag kom \'l på henne med att snatta ur hushållskassan, kände vi, att vi m åste göra allt för att hjälpa henne, och är säkert mänga andra som tycker pli. samma sätt och som är glada över att Dagen i denna fräga som i mänga andra vägat tala rent ut och tala med ansvar. ~qwl. 22. if _~:',!'a..,

8 . '.. A fvlks.fallen,;.' r.e ~latetas ), får : 'skolministern'. Qpin.i9rl för ref~rm.er ', Föräldraopiniqnen i skolfrå,gan gj~rde ' 'si~o ' går ' hör~.r. Karlslihusilt, där ~n del ~gati o;'.,på ~e~ mödrar och tre pappor uppvak ~e statsrådet Weijne med sina synpunkter. Delegationen utgjordes ' Sex av' d,e t/,pp1{~ktande föräldrlam,1.fl, h. os. statsrd.det We ijne: Fruar la. E18a av de föräldrar, vars utta Kar18sDn, MäTta Lindelöf och lnez lir1lammar samt 1m' Ture Gerdes, Thore. r '. Thöktäå och K. J. Amnell. ' l~~ien om den liloppsliga och själsliga agan i Alvilts, folkskola märlmingsvärda tidigare delgetts utredningen, när den föreligger utredes av folltskoledirektioneu i folkskoledirektionen i den inlämnade färdig. Stocltholm. inlagan. Det kan anmärkas att detta var. Vår uppvaktning gällde dock in Hr Weine uttalade sin förvåning första gången föräldrarna trätjade över att dylika.' förhållanden kun samman. De känner inte varandra inte den saken, framhåller red. Ture nat pågå så länge orlh framhöll at bördes, och själv är jag bara bekant Ge;rdes, som var med i delegationen. folkskoledirektionen. verkligen har med två av dem, som tidigare varit Därvidlag avvaktar vi de resultat, allvarliga. saker.att:utreda. Själv mina gra~nar. Det rör sig alltså inte 8.om den nu pågående utredningen tillkännagav statslådet Weijne att om någon planlagd aktion mot de nu kommer till. Hos statsrådet Weijne r ' han med intress, e : sk,~le. ta..del av,.. Forts...ista sidan _ './ gav vi uttryck för den allmänna för. 1==========;;:;;:~. ='======::=::;;;:;;::::;::~=::::====:::::;>~= äldraopinion som nu påkallar skolrefopmer i olika avseenden. Vi' uttryck < te ;vår tacksamhet till statsrådet Welctne för att han trätt in för skollagans avskaffande 'och underströk i'ä.ven de synpunkter på lättnader för skolbarnen, som Målsmännens riks 1 förbund samt skol överläkaren i f\ Stockholm, docent Urban Hjärne, framfört., Detta skulle.egentligen vara hela ärendet. Statsrådet Weijne vis~de sig emellertid mycket intresserad av att höra föräldrarnas personliga mening om de påtalade förhållandena i Aviks skola. Samtliga relaterade då sina erfarenheter, av vilka de mest an ( Forts. trån förstit sidan _ anmälda lärarna. Föräldrarnas. synpunkter är endast refererade var för sig i inlagan till direktionen. Efter ett samtal på tre kvarts tim me framhöll statsrådet Weine att frågan om skolagans avskaffande utredes av skolkommissionen och att han personligen skulle medverka till ett positivt resultat. ' " Hr Weijne var emellertid!,nig med föräldrarna, att kroppsagan i och för sig inte var så svårt problem som den t själsliga. pina, somt b~rnen ~värr kan utsättas för genom olämpliga. metoder. Även med! dem måste man försöka kommat tillrätta. Skrivelsen som 'överlämnades till statsrådet Weijne var av följande lydelse:, Undertecknade' föräldrar, som har eller har haft barn som elever i Alviks r'folkskola i Bromma, har med glädje sett statsrådet Weijnes löfte att personligen j leda en snar utredning om skålagaris avskaffande. '4 Vi tror oss tolka en allmä~ föräldra...! OpinOn, då vi uttalar vår förhoppning, att denna utredning skall ge ett snabbt l' och önskat resultat.. Samti digt ber vi att fd. 'll/lulers'tryka de synpunkter snm Må18männells r i ks./örbttnd framfött tilol 19//6 års skolkommissi.on, nämli ge1l att den nuvarll/l.de a1'betsbelastningen j ' skölorna lättas, sd. att bat?re.,l kan få någon fritid över 'tör egell rij,kfting samt tillräcklig ti~ för, sömt~. Även ber vi att som' föräl.drar få instämma i skolöverläkarens i ' Stockholm ' docent Urban Hjärne, uttalande _ se~ nast i MorgonTidningen för i onsdags _ där han påpekar att även den själsliga misshandeln måste ' avskaffas. ' Vi vet av egna tråkiga e~farenh~te~ " h~r deprimerade barnen blir, om de utsättes för hånfulla anmärkningar och negativ kritik av någon lärare. Vi är övertygade om att statsrådet delat/, ~c ent Hjärnes ttttalade ttpp _ fattning att skolans hit1}ltdttppgift är att _ låta barnen växa ttpp tilz friska arbetssamma, arb e t:;~läda ~~h v ;r~;~~ hj~rtade m(l1vuiskor, ocj~ hoppå,s att denna strävan snart skall kunna avspeglas i samtjiga lärares undervisningsmetoder. Skrivelsen var undertecknad av de uppvaktande föräldrarna: Elsa Karls_ son, Alice Jansson, Helga Olsson, Ann~ Holmgren, Linnea Persson, nez örham", mar, Karl Johan Amnell, Märta Lindlöf, Thore Thörnestad, Ture Gerdes.

9 Aga Jörbjude!l på skyddsh ~ /1"l men Jolskollärarna' rådlösa Det är märkligt och upprörande i och för sig att aga altjämt r eglementsenligt får delas ut m ot högst normala folkslmlebarn det ä r ändå märkligare om man betänker att agan numera ä r avskaffad inom ett område där man kunde tycka att det skulle vara betydligt svårare att u ndvara den, nämlig en på skyddshemmen. Vi st rä var över huvud taget att lmmma if rå n de negativa uppfostringsmetoderna, vi imr upptäckt att straff inte skapar utan tvärtom förhindrar lmntakt med eleven, att straffet ä r en slags kapitulation från lä ra rens sida och följaktligen. värdelöst i modern upfostran. J ag medger, s"iutar hr Eriksson, att det l,an vara svårt för en lärare i obygden att hå Jla reda på en skara bråkiga: skolpojka r och att man k an för~tå om h an tillgriper bestraffningsmetoder. Men på Stockholms breddgrader borde skolaga vara absolut utesluten. Hur ska man göra då, undrar lärarlidning. Folsk olans lärar e anser sig ha rätt a t t lu'äva av dem som m ed stora ord nu utdömer a gan, att de ger klara besked om vilka m edel de anser lämpliga' att använda i syfte att uppfostra elever, då försök att t a l a dem till r ätta visat sig fruktlösa. Några så dan a medel har dock ä nnu int e a nvisats., skriver Svens, lärartidning a propå Alviksfa llet. F olkskolans lärare vill veta, fortsätter tidningen, hur de ska beha ndla en elev, som m edelst slangbåge in'ossa r alla ga tlyktor, som råkar stå i ha ns väg, en elev, som' med tiillljälp av en k niv.ristal sitt namn i simla ns dörra r, en pojk e som uppf!>r sig otillbörligt mot sina flick kam M+ter på väg till och från ' skola n, en elev, som a vsiktlip stoppa,: skolans alla vattenklosetter fulla med tidningspapper, en elev som sätter krokben för sina kamrater vid in och utmarsch, en elev som misshandlar sina yngre skolkamrater och plågar djur, en elev som vi 'sar ovilja mot skola rbetet utan att vara obegåvad och på a lla sätt sabotera r undervisningen, en elllv som i korridoren förorenar l sina k am raters gummistövla r m. m. Skyddshem men h eter numera, sedan den 1 juli i å r, n~got annat, nä mlig en ungdomsvå rdsskolor, erinrar byråchef T o r s t e n E r i k s s o n i Socialstyrelsen. vid ett samtal med AT. R eda n medan de kallades 'Skyddsh em hade dessa institutioner mycket restrktiva bestämmelser för. agan. Nu är agan på ungdomsskolorna strängt förbjuden och med Relegering utesluten. Vilka medel är tänkbara i stället för aga menas då inte aga? Att utan vidare skilja ~even från bara traktering TOl'st en E l Ucsson. undervisningen gä l' ej i en obliga!or!sk med rot~ing utan skola. Anmälan till barna:vårdsnämnd också hårluggar, örfilar o. s. v. ran givetvis diskuteras men kan mången gå ng komma att medföra betydligt allvarligare konsekvenser för den unge än en lindrig aga. Om agan helt tas bort torde det emellertid vara nödvändigt. att ha tillgång till ett snabbt verkande medel att kunna skilja!len felande eleven frå~ hans klass. Tidningen t~nl,er sig ev. sä rldasser, avs1tiljningsklasser i likhet med de s. k. psykopatklasserna. Men vilka lärare skulle frivilligt vilja å t a sig att undervisa där? En anna' möjlighet som tidningen an ~er förtjäna övervägas är inrättande av föräldraråd vid varje skola dit sko lan,g lärare slmlle kunna hänskjuta dis ciplinmål. / H~.cbh ' ''''' h ~f lp, lp, urra.+"4"h..to/ll ~Y~. Tillåt oss a t t å alla små busfröns vägnar uttrycka en stilla glä dje över de nitiativ som tagits, att få den grymma k roppsaga,n follislrolan i lag f örbjuden. Hittills lar! det varit förena t med en viss r i"k att spika fast magisterns galoscher vid golvet, skära a v svansen på frokens katt och att sabotera undervisningen. Men denna risk skall nu försvi!lna liksom andra inhumana uppfostringsmetoder. Förr l världen k alla de v dem som ä gnade sig å t dylika nöjen för små lymlar. N u läser jag i en tidning, att det var grymt att kall!t de små r ara liven så. De ä ro helt enk elt "missa npassade", vilk et s,l:" nägot helt a nnat. Det lär väj betyda att de la svart att anpassa sig efter rå dande rä t tsbegrepp. Om de k rossa gatlyktor, sätta l,l'okben för ählre personer ocll roa sig med a ndr :~ dylika ting, så rå de inte för den saken de la blivit " missanpassade" på, grund av vissa ogynnsamma omständigheter. Den tillbörliga vrede, som pedagogen i så dana fall k änner, bör följaktligen inte på något sätt gå ut över raclmrungen personligen, utan rikta sig mot dc förhållanden, som gjort ungen "missanpa ssad". Ack ja, k ung Salomo, inför den nutida pedagogik en kommer din vishet jämmerligen till k orta! Du lä rde, att det under vissa förluulan 1 den var både inhumant och kärlel,slöst a,tt lå ta sina telningar vara utan aga. Men så fanns inte hellt>1" : på den tiden det förträffliga or det "missanpassa d". Men nu är snart den döende m askulina kulturväl'ldens saga all, som det så. vackert hette i början av seklet. Lå tom oss fördenskull på gammalt h ~ d erli g t amerili8nskt vis UP}stä mma ett ip, hip, hurra! Detta så mycket hellr e som avbru ' taliseringen strä cker sig till a llt flera områden. Såhmda löja s allt flera r öster för en fullständig ny_ orientering ifråga om behandlingel av fylleiister. Om ' F nkelma n en afton är ute och hä rjar, så bör han inte av ha.ndfasta poliser transporteras t ill finkan för att sova ruset av Sig, utan ömt och varligt forslas till sjukhuset och där pysslas om av snälla systrar. F örslagsställarna ha emellertid glömt bort att tala om hur ma.n skall förfara, i fall F nkelma n taclia r för den humana behandlingen genom att prygla UP} de vänliga mä nniskorna. Ka nske poliserna i alla fall ä ro bra att ha vid sådana tillfällen. Och kanske ä ven en skolm ästarrotting, som nte ä r missanpassad, l vissa undantagsfajl utgör' det enda möjliga k orrektivet. p r o b a t u m e s t SOlU de gamla romarna sa de. J u s t u s.

10 .~ ~ Det är USligt :z a ; att det Qrgan SOm k.ommer en att m est tvivla på kristendomens förnl:åga att ' furändra sinnelaget och verkli'gen få människorna alt leva fördl'a,gsamt är den tidning som framför allt späckar sitt tajl med gudlig.a ord, nämligen d~n "bibelkristna" tidningen Da'gen, Det torde finnas få proessaster i vru't land där intolerans oell ögarc.rögamenrtalii'eben frodas Så som i deruna tidning, Att sölka loomma m rätta m Ed missan,passade individer genom att analysera vad somligger bak.om dera!i handlingar äi i nte i Dagens stil, Där är de enda effektiva me<!l.en att slå igen, hårt ocq eftertryckligt, samt att dessutom genom så många förbud som möjligt binda människörna, Nu senast uppträder tidn ingen till försvar för skolagan, D en anses vara av "odisputabelt värde", Att gå in i saklig djiskussion med pa6tor P ethrus lönar sig väl knappast, Man får nöja Sig m ed att illför diet faktum att vi inte alla uppfostras av pastorn uttrycka sin glädje genom att säga som pastorns anhänga:re ',brukar sä.,<ta ;, HalleluJ'a, r J r.' Om agan,.{~, il helt tas bort; t!lrde det emellertid vara nödvändigt att ha tillgång till ett s n a b b t v e r k a n d e medel att kunna skilja den felande e l e v en f r å n h a n s k l a s s, skriver S ven s k L ä r a r e t i d n 1 n g: Det skulle kunna t änkas, att man i folkskolorna åtminstone i de större distrikten inrättade s ä r k l a s s e r, ~ avskiljningsklasser i stil med de s, k. psykopatklmserna, men med endast 7 8 elever, och dit överförde särskilt indisciplinära elever. Men vilka lärare skulle frivilligt vilja äta sig att undervisa 'där? En annan inöjlighet, som förtjänar att övervägas, är inrättandet vid varje skola av f ö r ä l d r a r å d, som skulle lmnna best!!. av lika antal föräldrar och lärare och ha att snabbt ta ställning till alla de disciplinmål, som av ekolans lärare hänskötes dit. Alla uppslag till utvägar att lwmma ifrån agan kommer givetvi~ att prövas av den kommitte, som av allt att döma inom kort kommer att tillsättas för att allsidigt och förutsättningslöst utreda frågan, slutar tidningen Skolaga'n Skola gans bibehållande är föremål för mycket delade meningar bland såväl målsmän som lärare. Detta bekräftade för övrigt enqueteuttalandena i Dagen nyligen En sannolik majoritetsfalang kräver agans absoluta avskaffande i folkskolan liksom förut skett vid läroverken. En annan falang anser, att rätten att utdela aga i skolan bör kvarstå såsom en nödfallsutväg i mer svår 3irtade uppfostringsfall. En tredje. riktning hävdar, att inga restriktioner beträffande skolagan bör införas. Huruvida skolagans avskaffande skulle bli till gagn för någon part, kan ifrågasättas. Visst har det hänt men inte ofta under senare _ar, att mindre balanserade handhavare av rätten att utdela aga gjort sig skyldiga till missbruk, men detta motiverar näppeligen agans avskaffande. Allmänhetens reaktion mot missbruk följer så snabbt och är i regel så kraftig, att ytterst få om ens någon lärare vill utsätta sig för densamma i onödan. Det är alldeles självklart, att skolagan måste handhas med största försiktighet, om den inte skall bli till skada för barnet. Att föräldrarna helst själva vill ha hand om agandet är lätt begripligt. Men ett intimt samarbete mellan lärare och föräldrar bör vara en både framkom lig och god lösning av frå gan. Under den bestämda förutsättningen, att den handhas med omdöme och sans, är utan tvivel den i Folkskolestadgan medgivna rätten att utdela aga, där detta är påkallat, av odisputabelt värde. Den blir åtminstone indirekt en hållhake på indisciplinära och asocialt anlagda elever. Om den toges bort, skulle säkerligen måriga uppstudsiga barn utnyttja detta till skada både för sig själva och för skolans arbete. Om skolagan skall tas bort bör något annat underför~ stått lika effektivt? sättas i stället, anses från alla håll. Men vad detta skulle vara tycks man ha svårt att ko~~, ma underfund med. Läraren skulle möjligen oftare än hittills i svårare fall vända sig till barnavårdsnämnden. Men om detta vore lyckligare för barnet, kan betvivlas. Det skulle på ett helt annat sätt vara prickat, än om det fino'e, b S111 aga' och saken därmed vore utagerad. Man bör hel_f" ler inte bortse från att den metoden bleve omständlig och tidsödande. Att avskaffa en sak, innan man har något att sätta i stället, är väl också mindre välbetänkt. En fortsatt förnuftig användning av agan, får nog anses vara att föredra framför att i fostraregärningen inte ha något verksamt argument alls. Nog finns det möjlighet att förebygga befarade missbruk.. 23, i

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I 1. 2. Manus: Det första bildspelet i serien på fyra handlar om kroppen, hur den växer och vad kroppen och hjärnan behöver för att du ska må bra. Manus:

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson L I N S L U S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r K a r l s k r ö n a F ö t ö k l u b b Nr 1 Va ren 2013 Almö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2013

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Den stora katastrofen

Den stora katastrofen Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

1977178:373. Motion. av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån

1977178:373. Motion. av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån Il Motion 1977178:373 av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån Vid tillämpningen av gällande arbetsmiljölag och i andra sammanhang förtjänar problem och förhållanden som

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Dennis svarade. Det var Maria. -Hej, det är Maria. -Hej, sa Dennis. -jag vill bara tacka för att du räddade min brors son. - Det var så lite så. - Och förlåt för att jag inte vågade säga ifrån på caféet,

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

(Completorium) Completoriet kan inledas med ljusbönen (Lucernarium s. 189). Completoriet fortsätter då från moment 5 (Bibelläsning).

(Completorium) Completoriet kan inledas med ljusbönen (Lucernarium s. 189). Completoriet fortsätter då från moment 5 (Bibelläsning). Bön vid dagens slut (Completorium) Completoriet kan inledas med ljusbönen (Lucernarium s. 189). Completoriet fortsätter då från moment 5 (Bibelläsning). 1. Inledning Inledningen kan föregås av en psalm,

Läs mer

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga Det hade hon inte. Och nu blev det ett liv i Katthult. Kalaset fick vänta. Alla måste ut och leta efter Emil. Han måste vara i snickarboden, kan du väl förstå, sa Emils mamma, och alla rusade dit för att

Läs mer

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs gård. Det dröjde inte länge innan Säfär började svära över Ali. Sedan fortsatte han till Ahmad-Alis gård med sina svärsöner och den besökande

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda Barn Guds td Nattvardsmässa för barnkör dskantkör och nstrument Församlngsagenda Barn Guds td Nattvardsmässa för barn Text: Eyvnd Skee Sv. text: Chrstna Lövestam Musk: Johan Varen Ugland 1. Processon med

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

2012-01-26 meddelad i Örebro

2012-01-26 meddelad i Örebro DOM Mål nr B 4437-11 meddelad i Örebro 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Magnus Oscarsson Åklagarkammaren i Örebro 1. Målsägande Simon Ahlstedt Östergårdsvägen 6 692 32 Kumla Målsägandebiträde:

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN

UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN Definition av mobbning och hur det yttrar sig Mobbning är när en, men oftast flera personer systematiskt under viss tid trakasserar en annan person mobbningsoffret fysiskt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 10 Farmora En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 10 Farmora

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Den dumma. bondpojken

Den dumma. bondpojken q Den dumma bondpojken d Sagan är satt med typsnittet Odense Neon, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set.

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set. opran lt enor as (ad lib) Pno ext: Pernilla Rosin 6???? 1 er 2 er 3 er Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do 1 er 2 er 3 er 1 er 2 er 3 er re ulvisor dụ för blandad

Läs mer

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker. del 1 Kidnappandet Jag vaknade i min säng trött och arg, mamma och pappa hade slängt ut mig. För jag är nu 20 år, jag fyllde år i lördags. Varför slängde dom ut mig? Just nu bor jag hos min bästa vän Sara.

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Agaparagrafen skall orubbat stå kvar

Agaparagrafen skall orubbat stå kvar Examensarbete Historia III Agaparagrafen skall orubbat stå kvar Sveriges Folkskollärarförbund och dess medlemskretsars remissvar och synpunkter rörande 1946 års skolkommissions förslag om avskaffande av

Läs mer