Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

Transkript

1 Gymnasium> Geografi > Moçambique David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt på åkern. Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer På åkern sjunker fötterna djupt ner i den varma leran. Här och där ser man vatten som glimmar i solskenet. Minória Manuel tittar länge på den mjuka jorden. Översvämningen har förstört riset, majsen, bataterna och bönorna som Minória odlade på sin åker. Riset växte bra tills vattnet kom och förstörde allt. Det känns illa nu, säger Minória. Minória bor i byn Nhacatundo i Moçambique. Byn Nhacatundo är belägen i distriktet Mopeia, där man ofta drabbas av naturkatastrofer: översvämningar, orkaner och torka. I Nhacatundo ligger bybornas odlingar intill Zambezifloden, som påverkas av kraftiga och långvariga regn och hårda vindar. Också mänsklig aktivitet påverkar översvämningarna, eftersom det längs Zambezi finns flera dammar som reglerar vattenflödet. Floden flyter genom fyra afrikanska länder. När vatten samlas vid det övre loppet släpps mera vatten vidare via dammarnas utskov. På så sätt försöker man förhindra översvämningar och skydda markerna längs floden. Samtidigt kan man ändå också orsaka översvämningar i flodens nedre lopp, eftersom vattenmängden där plötsligt blir större än vanligt. Zambeziflodens vatten från grannländerna faller ut i dammen Cabora Bassa i Moçambique. När dammen fylls släpper man ut mera vatten och återverkningarna syns i provinsen Zambezia och områden som Morrumbala, Mopeia och Maganja da Costa. Det leder till översvämningar som påverkar områden intill floden samt odlingar, byggnader och människor där. De här människorna måste sedan evakueras från översvämningsområdena till

2 Gymnasium> Geografi > Moçambique tryggare trakter, förklarar Simone Bonate, Röda Korsets distriktssekreterare i Zambezia. Först torka och sedan översvämning Intill floden är jorden bördig. Ris, majs och bönor växer bra. Därför vill man ha sina åkrar på låglandet intill floden i stället för på höglandet dit översvämningarna inte når. Det är svårt att lämna odlingar, djur och annan egendom när vattennivån i floden stiger. Ibland isoleras människor på grund av översvämningar och de måste räddas med hjälp av båtar och helikoptrar. År 2001 omkom över 700 människor på grund av översvämningar i Moçambique. Under hösten 2009 och våren 2010 har invånarna i distriktet Mopeia redan drabbats av två naturkatastrofer. Först verkade det som om regnen skulle utebli. Torkan förstörde den första sådden. Ända till september odlade vi åkrarna på höglandet, men eftersom vi trodde att regnen skulle utebli började vi sedan odla åkrarna intill floden. Nu är vi ledsna eftersom skörden gått förlorad två gånger i rad, säger Maria Jorge i byn Nhamirere. De sena regnen kom i form av kraftiga skyfall och Zambezifloden svämmade över. Nu får vi hoppas på nästa skördeperiod. Om vi bara fick utsäde kunde vi ännu odla både bönor, majs och grönsaker, hoppas Jorge. Måste börja om från början I byn Nhacatundo är stämningen i stort sett densamma. Man blir mer eller mindre tvungen att... Fakta Internationellt avtal om användning av dammar Efter översvämningarna år 2001 slöt Moçambique och dess grannländer ett avtal som slår fast att myndigheterna är skyldiga att informera om den mängd vatten som släpps ut genom dammarna. Det här har förbättrat katastrofberedskapen i Moçambique, eftersom man har bättre koll på hur mycket vatten som är att vänta vid floden Zambezis nedre lopp.... börja om från början, men utsädet räcker inte till. Minória Manuel har tre barnbarn. Barnbarnen, som går i lågstadiet, bor hos sin mormor. Jag tycker om att ha barnen här, säger hon och ler. Barnens föräldrar Minórias vuxna barn bor i samma by. Också deras odlingar har blivit förstörda av översvämningen. Om vattnet sjunker undan börjar vi om från början. Då planterar vi batater, alltså sötpotatis, på nytt. Men utsädet vill inte räcka till, det gör framtiden osäker, suckar hon. Livet måste gå vidare. Minória Manuel är inte uppgiven, utan ser framåt och tar en dag i sänder. Text: Kirsi Koivuporras När klimatet förändras ökar risken för översvämmningar och torka i Moçambique Idag är Moçambique ett av de länder i Afrika som har drabbats värst av naturkatastrofer. Enligt en rapport som INGC det nationella institutet för katastrofhantering i Moçambique publicerade år 2009 innebär klimatförändringen att risken för extrema väderleksförhållanden höjs ytterligare. Enligt de värsta prognoserna kan medeltemperaturen i Moçambique öka med 2 2,5 grader fram till år Det skulle betyda att variationerna i regnmängd tilltar, att risken för översvämningar ökar och att man i landets mellersta delar eventuellt drabbas av svår torka och allt kraftigare orkaner. Klimatförändringen är ett hot mot utvecklingen eftersom naturkatastrofer förstör utvecklingsansträgningar: odlade åkrar, förbättrade vägnätverk och byggen som skolor, kliniker och bostäder.

3 Gymnasium> Geografi > Moçambique David Chancellor De frivilliga i kommittéerna utbildas och de har i uppgift att ge råd och sprida information till grannar och andra samt delta i räddningsarbetet när en katastrof inträffar. Röda Korset varnar för naturkatastrofer och hjälper med räddningsinsatser Röda Korset har grundat speciella katastrofberedskapskommittéer som har i uppgift att varna folk om översvämningar och orkaner, sprida information och hjälpa människor när något händer. Medlemmarna i kommittén är frivilliga som arbetar utan ersättning. Röda Korset utbildar samtliga frivilliga i kommittéerna, tio frivilliga per kommitté. Var och en av dem har bland annat fått lära sig första hjälpen. De frivilliga i en kommitté är vanliga bybor som är verksamma där de bor. De har alla sina egna uppgifter, som ansvar för att varna människor om en förestående katastrof eller ansvar för transporter. De frivilliga har en förpackning med sådant som kan behövs i en nödsituation. I paketet finns bland annat en radio så att man kan lyssna på nyheter och väderleksprognoser och ett rep som man kan använda till att rädda folk ur vatten. I förpackningen finns också en räddningsväst och en lykta. Dessutom finns det flaggor i olika färger som används till att varna för en annalkande orkan. Färgen på flaggan signalerar hur länge det är tills orkanens beräknade ankomst. När en röd flagga hissas är det bara nio timmar kvar. Medlemmarna i kommittén besöker närbelägna byar och berättar om hur man varnar om översvämningar och orkaner och vad folk borde göra när en varning ges. För översvämningar har man till exempel planerat färdiga rutter så att man kan sätta sig i trygghet. Under översvämningar och orkaner hjälper Röda Korset myndigheterna att rädda människor. Människor som tvingas lämna sina hem dirigeras till en trygg plats där man ställer upp tält. Människorna förses också med förnödenheter, som kärl att hämta rent vatten i. Kommittéernas insatser har räddat människoliv. Idag vet invånarna mer om översvämningar och kan förbereda sig på dem. Text: Kirsi Koivuporras

4 Ari Räsänen Anestesiläkaren Minna Kettunen och operationsskötaren Ulla Munne förbereder ett spädbarn för operation på Röda Korsets fältsjukhus. Tysk-finländskt fältsjukhus öppnades i Haiti Hjälpen till offren för jordskalvet i Haiti har tagit ett stort kliv framåt i och med att ett tysk-finländskt fältsjukhus har öppnats i staden Carrefour. Carrefour ligger väster om huvudstaden Portau-Prince och det är en fattig stad med en halv miljon invånare. I det kirurgiska sjukhuset som har inrättats på ett fotbollsstadion arbetar mer än 50 internationella biståndsarbetare. Av dem är 20 finländare. Sjukhusets utrustning har flugits in till Haiti från Finland och Tyskland. De första patienterna togs överraskande emot redan på onsdagen. Tyska biståndsarbetare körde igenom staden och råkade se två män som precis hade blivit skjutna. De fördes till stadion där arbetet för att öppna sjukhuset pågick som bäst och inom kort hade man en operationssal klar för de skottskadade männen. Trots de finländska kirurgernas ansträngningar omkom den ena av dem, medan den andra fortfarande vårdas på sjukhuset. Under torsdagen, den första dagen då sjukhuset var öppet på riktigt, var största delen av Den finländske kirurgen Kari Vanamo och den danska barnläkaren Britta Olsen undersöker en baby som är i dåligt skick. Ari Räsänen

5 patienterna barn och babyer. De små patienterna vårdades för sår och krosskador som hade blivit utan behandling sedan skalvet. Många led också av diarré och infektioner i andningsorganen. Förutom de omedelbara skadorna kan man också se att skalvet har orsakat undernäring och en allmän försämring i motståndskraften. Det leder i synnerhet hos barn till många olika sjukdomar, konstaterar sjukskötare Jarmo Villanen. Arbetet på fältsjukhuset är fokuserat på kirurgisk vård. Sjukhuset har fyra operationssalar och 200 bäddavdelningar. Vårdnivån på sjukhuset motsvarar ett finländskt regionsjukhus och det kan erbjuda cirka invånare täckande hälsovårdstjänster. Förutom internationella biståndsarbetare kommer man att rekrytera lokala anställda för vård- och servicearbete. Den mobila hälsovårdsklinik som man utöver sjukhuset har skickat från Finland har under de första tio dagarna tagit emot ungefär patienter på två olika platser. I den första vågen har vi tagit emot patienter som har skador som har orsakats av skalvet, alltså benbrott, krosskador och sår. Efter det har vi också börjat se infektionssjukdomar, som diarré samt hud- och luftvägsinfektioner. Vi får också många patienter som har vanliga folksjukdomar som förkylning, feber och huvudvärk. Dessutom förekommer psykosomatiska symptom som har orsakats av skalvet, berättar sjukskötare Marla Nykyri, som basar för Finlands Röda Kors mobila klinik. Publicerad (på finska) , TeXT: Ari Räsänen Fältsjukhuset inrättades på fotbollsstadion i staden Carrefour. Fältsjukhuset har sammanlagt 200 bäddplatser. Ari Räsänen Ari Räsänen

6 Noora Kero Joel Baptistes familj fick ett biståndspaket av Röda Korset i Port-au-Prince. Den yngsta medlemmen i familjen är bara en månad gammal. Daglig hjälp underlättar haitiernas lidande Pappa Joel Baptiste håller sin månadsgamla baby i famnen. Sedan skalvet har hans unga familj på sju personer i den ingår också hans syskon och deras barn bott i under ett tak som de själva har fixat ihop. Vi samlade plastbitar och käppar och använde dem till att bygga ett tak som skyddar mot solen, berättar Joel. Joels hus rasade i jordbävningen för en dryg vecka sedan. Han och hans familj var hemma när jorden började skaka. Alla sprang snabbt ut ur huset och klarade sig till all tur utan skador. Allt de ägde blev ändå kvar i ruinerna. Efterskalv inträffar dagligen, så det är för farligt att försöka få ut något ur det som är kvar av huset. Till all tur fick vi tre stora paket med biståndsmateriel av Röda Korset idag. Köksutrustning, schampo, tvål, handdukar och myggnät behövde vi verkligen, berättar Joel. De senaste dagarna har internationella Röda Korset med hjälp av hundratals frivilliga från Haitis Röda Kors delat ut biståndsmateriel till tusentals människor i Port-au-Prince. I stadsdelen Simon, där Joel Baptiste bor med sin familj, delade man under torsdagen ut filtar, presenningar, myggnät, hinkar, hygien- och köksutrustning till 110 familjer. För haitierna är all hjälp välkommen. I det tältläger som invånare i huvudstaden har byggt upp råder brist på allting: livsmedel, vatten och hygien. Vi önskar att vi snart kunde flytta tillbaka hem, men det kommer inte att vara möjligt på länge, kanske aldrig. Vi kommer att vara tvungna att leva så här väldigt länge. Jag hoppas att de internationella organisationerna inte glömmer bort oss efter den här utdelningen, vädjar Louissaint Onax. Även han och hans familj bor i

7 tältbyn i Simon. Röda Korset delar också dagligen ut vatten mer än en miljon liter har redan delats ut till haitier. Under de närmaste dagarna kommer utdelningskapaciteten att öka och då kan man dela ut vatten till upp till människor per dag. Publicerad (på finska) , TeXT: Noora Kero Ari Räsänen Frivilliga inom Haitis Röda Kors finns på fältsjukhuset för att ge patienter psykiskt stöd och leka med barnen. Frivilliga Leblanc Mikerlange från Haitis Röda Kors försöker göra livet så bra som möjligt för en liten flicka. Hjältar och superhjältar När man följer med något på avstånd blir den bild man får av skeendet lätt ensidig. Massmedia presenterar den värsta sidan av en katastrof och upphör sedan med rapporteringen helt och hållet. För en stor del av finländarna representerar Haiti misär, död och okontrollerat våld. Och visst finns allt det här också. I massor. På intensivvårdsavdelningen ligger en patient som blev angripen av en man med en machete. Igår dog en baby av undernäring. I tältbyn intill, där det bor hemlösa, råder det brist på allting. Men det är inte hela sanningen. Det finns mycket annat också. De pusselbitar som massmedia förmedlar till andra sidan världen används till att bygga upp stereotypier. Vad gör en haitier i 20-årsåldern, en kille utan arbete som bor på gatan? Han greppar väl sin machete. I tältet intill greppar mannen i stället en ballong, blåser upp den och dekorerar den med serpentiner och hänger upp den i tälttaket. Han lägger ett pussel med några barn och bjuder sedan på en oförglömlig sång- och dansuppvisning. På sjukhuset arbetar tio frivilliga från Haitis Röda Kors. De har alla fått utbildning i hur man ger psykiskt stöd. Under ledning av en fransk psykolog erbjuder de stöd till traumatiserade människor som vårdas på sjukhuset. En del av de här unga männen och kvinnorna går runt på bäddavdelningarna och talar med patienterna. Andra ordnar spel och lekar för barnpatienter och vuxna patienters barn. En av de här frivilliga är 24-åriga Leblanc Mikerlange. I famnen har han en ettårig flicka

8 som han snurrar runt, ger kyssar, kittlar och sjunger till. Han får henne att skratta. Han gör sitt yttersta för att flickan, som han inte känner, ska ha det bra. Leblanc kommer till sjukhuset klockan åtta varje morgon och klär på sig en rödakorsväst Klockan fem tar han av sig västen och går hem till sin familj. Han går utan att få lön att hjälpa andra är hans hobby. När biståndsarbetare reser från Finland till ett katastrofområde följs de av vår beundran. Massmedia lyfter gärna fram biståndsarbetarna med all orsak, de är ju hjältar. De jobbar långa dagar i svåra förhållanden för att hjälpa sina medmänniskor. Men det är bra att ta en titt bakom det massmediala filtret. Det finns många hjältar här. Leblanc gick just iväg till sin familj. Han bor med sin mamma och sina två bröder på gatan, under en presenning. Familjen miste sitt hem i jordskalvet och hans studier tog slut när skolan rasade samman. Ändå kommer han tillbaka imorgon och tar på sig den röda västen, för han är en superhjälte. Publicerad (på finska) , TeXT: Ari Räsänen

9 timo holopainen Hemlösa haitiska familjer får ett materialpaket så de kan se till att de får tak över huvudet. Haitiska familjer får stöd att återvända till sina hemtrakter Finlands Röda Kors och frivilliga från Haitis Röda Kors delade under tisdagen ut biståndsmaterial i några bergsbyar i Haiti. Avsikten med biståndet är att en del haitier skall kunna återvända till sina hemtrakter för att bygga sig en framtid. Sammanlagt 179 familjer som blev hemlösa i byarna Cabaret Haut och Cabaret Bas efter jordskalvet i januari har nu fått två stora presenningar och en uppsättning verktyg av Röda Korset. Meningen är att familjerna skall kunna bygga sig skydd som motsvarar familjetält. Den lokala skolan har också fått två presenningar och verktyg för att bygga ytterligare ett skydd. Utdelningen av byggmaterial gör det möjligt för familjerna att återvända till sina gamla hemtrakter och bygga sig en ny framtid i en värld efter katastrofen, säger Liisa Rantasuo, som koordinerar utdelningen av inkvarteringsmaterial i Haiti. Tanken är att invånarna i samhället kan fokusera på att förbättra sina levnadsförhållanden och sätta istånd sin omgivning när de får tak över huvudet, säger Rantasuo. Enligt internationella Röda Korset har närmare en miljon hemlösa haitier hittills fått presenningar, tält och byggmaterial. Utdelningen av tillfälliga skydd är bara ett sätt att hjälpa haitierna att klara av den förestående regnperioden och de översvämningar som regnen väntas orsaka. Samtidigt kartlägger man också i vilket skick de byggnader är som inte rasade samman i skalvet och flyttar bort människor från de områden som drabbas värst av översvämningar. På grund av den annalkande regnperioden försöker man trappa upp utdelningstakten så mycket som möjligt, så att alla hjälpbehövande ska ha fått biståndsmaterial innan de häftigaste regnen kommer i början av maj. Publicerad (på finska)

10 Gymnasium > Geografi > uppgifter Uppgifter: Varför inträffar naturkatastrofer i Haiti och Moçambique? Specificera orsaker till katastrofer. Hur påverkar naturkatastrofer människors liv? Hur kan människor med sitt eget agerande påverka naturkatastrofer positivt eller negativt? Hur förbereder man sig på katastrofer och hur kan man förbereda sig? Varför var förödelsen i Haiti så stor och varför behövdes så mycket utomstående hjälp? Fundera över effekterna av naturkatastrofer på samhällena i Haiti och Moçambique och på människornas liv där. Hur mycket tycker du att naturkatastrofer bidrar till fattigdomen i de här länderna? Vilka möjligheter har folk att minska risken för naturkatastrofer?